N:o 1 Engelsne Parlementets Bill angde Amricanske jern till wärckningen i N:o 2. Engelsne Parlementets canske jerntillwärckninger Till angde Ameri N:o 3 Fortenning på annortylt jern till Londomfrån de Engelske Nybyggen 2 America, ifrån Åhr 1738 till 1743. N:o 4. Transsumt af Commissions Secreteraren Wihantz Bref, till Kongl. Cancellie Colle gium, af 1. 28. Sepl: 1750. N:o 5. Transsumt af Commissions Secreteraren Oynants Bref, till Hans Excellnce Flerr RinsRådet och Presidenden Grefwe Tessen N:o 6. Extrach af ett Bref från Marseille till HeoBrunsPatron Lefebure. N:o 7. Commissions Secreteraren Lagerflychts Bretill Hans Excellence Herr Rins Radet och Presdensenxc Grefwe Tessen, angde sedan Åhr 174. till 1750 inclusive från Petersburg utskeppadt jern. N:o 8. Transsums af M:r 10:ne Frasers bref från LondängdStångjerns hamrars inrättande i Engelan N:o 9. Bref till Herr Bruks Patron Lefebure ang till Holland annommit Tysnt jern No Forterning på annommet jern till Dubl från 1. 1. Januaru 1752 till samma dag 1752 3:2

N:o 11. Nota på Jernpriserne, i London, Amsterdam, Lubeck, Königsberg och Dantzig, acen 1740, 41, 42 N:o 12. Extract af ett bref från Petersb. d. 22. Sept. 1749. 1743, 44, 45. och 1746. N:o 13. Dito från Petersb. dat. d. 29. Sept. 1749. Angde Jeon ang:de Ryska Jernhandelen och Jernpvisen. och Koppar tilwaskningen i Ryyland. N:o 14. Do från Do dat. d. 3. Noo. 1749. Ang:de Koppar tilwäckningen och priset i hygland. N:o 15. Commigions Secreteraren Winantz swar på åtSkillige honom giorde frågor, om Swenska Jern tilwärkningen och Exportationen til England. dat London d. 6. Decemb. 1746. N:o 16. Transumt af Commissions Secreteraren Wynantz bref til Kgl. Cantzli Collequum dat. handon d. 1. Novemb. 1748. N:o 17. Extvact af Schaiöp I maisters bref från Pettersburg dat. d. 9 Decemb. 1754. Ang:de Jeon och Stål pisseone, damte Lista på Utskepningen af jeon från Peters buog år 1754. N:o 18. Specification på Jeon Utskeppningen från betersburg aren 1753 d 1754, med orterne, hwart jernet blifwit försandt. N:o 19. Importation af Jern och stål uti London, är 1752. N:o 20 Nota öfwer Swänska och Engelska Jern Wigten ning hafwar denna Deputation, till Till följe af Underhåsets befalthwilcken, della Rikets Handlandes och Jern krämares, å egne, samt månge andras, på Hans Majts wägnar, ingifne Suppliquer beifwit Colonier uti America Handländes remilterade: Neml:n. Jern krämares uti Grefskapet LanOllskillige Bruks Patroners och caster å egne och många andras uti Jernhandelen deltagandes wägnar. D:o Atskellige Bruko Patrorers och och Jernkramares, å egår och många andras wägrar, som händta på Hans Majts Colonier i America Do Åtskillige uti Jern Manufactaren i Grefskapet Worchester interesserande BrutsPatroner och Jernramares, å egår och andras wägnar. ende Bruks Patroners och Gerutrar Utskillige uti Bristol bomares, å egår och många andras wägnar, som drifwa handel på hans Majts Calbnier uti Ameriia.

pet Stafford lonier. D:o Åtskillige BrukoPatroners och Jernkramares, samt andra Förn Manufacturisters uti GrefskaÅtskillige Bruksligares och Jernkramares, åo egne och många andras wägnar, som handla på hans Mäjts Americanska CoD:o de handlandes och SkjeppsRederiers uti Lewerpool i irefskapet Palatine och Lancaster, som icka handel, på Hans Majts Colo: niet i America. Do ålskillige Jern krämares och Manufacturisters uti Staden Birmingham, å egur och månge ändras, på Hans Wlasts Americanske Colonier handlandes wägnar, berde Cuppeiquers innehål till shärstådande förehaft; Wid hwilcket tillfalle de relationer uplästes, som de, wid Hans Mlajts hard, till förordnade Officerare ang:de försöt, med det från Coloncerne inbragte jernet äro gjorde till Commissarierne wid flottan blifwit ingifne, och presenterade uti Underhuset d. 10 Mai: 1736, samt under samma datum till besagde Deputation remitteradehwaraf är at intaga, det med det Crowley Americarske Jernet, som utaf M:r ollfwit införde till Yarderne uti Deptford, Woolwick, Chatansherness Porthsmouth och Pleymouth utaf hans Wlajts respective Officerare Yorol åtskillige försöt blifwit anstälte, wid hwilcka någre, af bemte Officerare befunnit det samma af lika, och andra af öfwerträffande godhet emot det bästa Swerska jernet: Undantagandes ett partie som ifrån Pheladelphia och Mary land, M:r Crowly efter Commisarierne ordres, under d. 26 sidjtl Mau öfwersändt till Deptford, hwilcket blifwit återskilkadt, såsom ötjenligit, till at brukas wid hans Majts flotta. Äfwenledes uplästes Hals Majto wid Yarden af Deptford till förordnade Officerares till Commissarierne wid flottan afgifne relation, ang:de den anstälde proberingen af twenne stänger jern, som M:r In. Ghomunsson berättadt sig fådt från Ria Engeland, de dato

1. 7. Sept: 1736, presenterad uti underhåset d. 15 sidst Marti, och under samma dato remitterad till denna Deputation: af innehåll, at wid proberingen sada bemte Hans Magts Oficerare wed Gerden, befunnit desse twenna stänger jern, lika uti godhet, med bästa sorten af Oregrunds jern; warandes underräktelser, som till följe af Depiitationens ordies blifwit infordrade under Lit A. ef 33. härmed bifogade och hwilcka wid handen gifwa, at quantiteter af det, såsom till Hans Mäjts tjenst odugeliga återsände Americarsko jernet war ungefär 5 a 6. ton, men at det samma i anseende dertill, at blifwit desaproberat, ej kommit at wägas, så som ock, at hans Majts wid Garden i Deptford tillförord nade Officerare, hwaräst alt det jern, som af de handtande blifwit emot tagit, är aflofwererat, hade inge andre bewis, at det iofwanberde relation omtalte jernet, war ifrån Plantatiorerne i America, än allenast de Persöners utsago, af hwilcka det war emollagit. Sedan uplästes, så mycket af handels och Plantations Commissariernes, till följe af Kongl. Majts resolution, uppå deras under d. 1. och 5 Aprel. 1784. ingifwe betanckande till öfwerhåset, berörande de uti America belägne Engesske orters tillstånd, i anseende, så till deras nu warande handel, samt styrcka och förwarswärck, som hwad främdeles kan lända, till deras encouragement uti handelen, samt des säkahet, jemte sådane upmunfringar som kunra förmå inbyggarne uppå des Engelska Colonier, at winlägga sig om caltiverandet af allehanda slags Skjeppswärcke, och sådane andre producter, som kunna wara tjenlige för berde Colonier, och för Stora Britaniens handel ej prejudicerlige inkommat lästes så mycket, som angår Americanske jernets beskoffönhet, efter den, utaf berde Commissarier derifrån ersällne underrättelsen, och des ercouragement, hwarmedelst efter deras mening

importationen i Likot af denne waran skulle befordras, tillika med de skjäl, som föranlåtit dom, at wara af sådan tancka, lydandes För detta hafwor genom underhåset passerat en Bill, hwaruti det till Tackjerns införsslen i Riket projecterade encouragement war eftergifwit af den in kommande kullen, som bestiger seg till 3 de samma som följer: 9 1/2 pr ton, hwilcket encouragement skulle uti wart sinue föranlåta wara undersätare uti de americarska Colonierne, at fournera oss med så tillräckeligit quantum af Tackjern, som kunde swara emot tillwärckningen af wåra Manufactorwärck. Af dänna wahran föres åhrligan en i Riket ungefär 20000 tonhwaraf större delen hämtas ifrån Swerige, och betalas Contant; Och skulle i wart sinne ingen ting wara försigtigare, eller för Stora Britaniersbästa nödigare, än på sådant sätt befordra Jernenförsslen ifrån Pantationerne hwaräst bade malm och skog hll masugnars förnödenhet finnes till öfwerflod, at måge sättja oss utom dependance af ware Ntordiske grannan å anseende till en efect, som är så essenhel, bade till ware flottars och Hofartens i allmänset wid magthållande. Dri föra åhrligen nu ifrån Swerige 14340 tour jern, in circa, hwillket ej högre än till 10 l. pr ton beräknat bestiger sig nästan till 143000 L.. och betalas uti redbare penningar; warandes dörföre ett encouragement wid denna wahrans införande, nu wid denne tiden, så mycket mera nödigt, som sedan Americanerne hafwå upåunnit åtskillige Jerngråfwor, och uprättat hamrar, det står at befråkta, at de torde uparbeta sitt jern till Manufactur persedlarHwilcket torde lända de här inrättade Marufactur wärck till nächdel; Så framt ilke kraftige mått fagas, hwarmedelst de måge bringas, at uti Tallor öfwerföra deras jern till Stora Britanien.

Sedan dessse Documenter woro uptäste, skredo de närwarande Tullmagtige, för samtelige Supplicunterne, som anhöllo om encouragemens på Stångjerns införsslen ifrån Amereca, till at bewisa, hwad uti de diverse härom inlgifter suppliquer blifwit andragit; Till hwilckon ända Deputationen lät företråda Mr John Banniter, så som Fullmagtig för M:r Crawley, hwilcken, sedan han framwist åtskilliga Parlements acter, hwarmedelst premier äro faststålde och utsatte, för kjära, Beck, Terpentin, hampaMaster, Ran, och Bogspröten; men importationen af jern från ware Americanske Colönier, på intot sätt blifwit encouragerad, bemte M:r Bannister, som under des intygande om Americanske jernets art och beskaftenhet, gifwandes DepuLation widhanden i hwad måtto hhan hade upkkjöpt emot 50 tons. af berde Amerccarska Bångjern, hwilcket han slutit till 14 K: prton, och at de porsedlar, som han deraf sedt uparbetade, i alla detar woro jemgoda med de af Swenskt järn, och et det samma warit kjenligit till samma behof, undantagandes Stål tillwärckning; hwaruti han hölt före, at Swenske jernet ägde någon förmon, framför det Americarske; dock förmente hänat äfwen Stål skulle kunna gjöras af det Btångjern, som blifwit tillwärckadt af Taltor, från Baltimore och Prineipio: Dt han hade sändt något partie deraf Ntorrut till Mr Crowleys derwarande arbetare, hwilcka sig utlåtit, at de proberat åtskillige Stänger deraf, som hållet den kalla profwon, och andre sades huggit sönder, samt befunnit det wara ett godt slags jern, som låter sig så wäl arbeta som det Swraska, ej rödbräkt, utan sådant, at det winner allmän såtisfaction. Detta, sade han, war det jernet, som blef återsändt ifrån Flottan, såsom ödageligit; Och på till frågan, hwad quartitet, som blifwit återskickad, gaf han Deputation wid handen, at det warit 25 tonl. Frågades hwad priset war på Swanskt, americaniskt och Engelskt jern

Swr: At det Swenske jjernet säljes nu ifrån 13 till 17. L: prton, men at den sorten, hwaraf Stål gjöres, och hwaraf till den ändan införes 12. el:r 1500 tons åhrligen, säljes från 15 till 17 L: pr ton Hwad angår Stångjern af Baltimore och Principio Tackor, som gålla från 6 till 6. 10r p:r ton, och till en stångs förarbetande hwaraf kan nöga 1 1/2 Lass kohl, eller 3 Knippor /: cordvis wed; Så skall det komma M:r Crowley ungefär på 15 £ pr tor; och andteligen, hwad beträffar det Engolska, eller gemenligen så kallade Gough eller sega jornet, skall det säljas uti Bewdley a 14. l. pr ton, hwilket pris, är ifrån 3 till 3. L. 10. r miudre, än det, hwarföre det warct want, at försäljas; Hwilcket han tillskref, så wäl dot stora afta gande nu på någre åhr warit, i consumtion af Engelska jernet, som den ansenliga importationen af Muscow och Brimsiow jern, hwilcket säljes till 11. l: pr ton. Yerlagare gaf bemte M:r Bannister Deputationen wid handen tilltåndet af jernhandelen, såsom deu nu fortsättjes i America, samt sättet, at gjöra den samma bidragande till detta Rikets handel. Och ehuruwäl han tillstod, at der finnes ett litot Manufactur wärck, som är i tilltagande, och äfwen, at Syik införes ifrån Boston till Carolina, swaräst de betalas med deras gångbare myet, som han af Kjöpmännerne erfarit; Så berättade han dack, at han war persvaderad, at nöden dref dem dertil; Besynnerligen, som de hade tagit en sådan stöt, uti deras handel med oss, at de så mycket mandre skulle kunna förskrifwa ännu flere wahror härifrån, sedan de ej kunna betala dem de fått allaredan: Qarandes det kraftigaste sättet, till förekom mande af deras ytterligare för djupande, uti nödwändigheten, at idka Manufactur wärck, om man lagar så, at de ej funno deras räknng wid Marufacturerande, hwilcket, han hölt före, bäst skola kunna wärckställas genom ercouragerande af Stångjerns införsälen hit i Rikot, hälst som så wäl arbetslöners dryghot, som

mödan. follkets der i landet oskickelighet, at större delen af åhrot gjra det aldraringaste arbete, i anseende till den starcka hetan af det Oimatet, måste altid wara sådane starcke hinder uti deras Manufacturwärck, at deras fortsättjande ej kan löna Frag: Om icke till Stångjerns tillwärckningen fordras mera Sirr. At han ej synnerligen hade arbete, än till Tackjern. sig bekant tillwärcknings sättet hwarcken af det ena eller det andra: Wlen trodde at långt börre arbetslörer betalas för den era än den andra sorten. Fråg:r om icke, så wida mera arbete erfordras wid tillwärckningen af Stänger, än Talkor och dagswärcken i America äro sy ganska dyra, Americanerne skulle finna deras räkning, at till besparande, af den wid Stångjernet erfordrade omkostnad, håller föra en Tack- än Ståågjern. Swrs at han hölt före, at det ej lät sig gjöra i anseende till wedens consumtion i America; och at han hade observerat, at det af Tackor så Engolska, som Americanska, hade i långliga tider ej 50 kunnat så försäljas, som wanligit warit, hälst consumtionen deraf ganska mycket aftagit; hwilcket han till skref den anseenliga en försslen af Ryskt jern och des lindriga pris; Berättandes derjemte, at san sielf har anseenligå partier af Baltimore, Potomack, och Princpo Talkor, sig på sänderne äiggande. Hwilcket han ej kan föryttra, ej eller förmente han, at det war oss möieligit, at bringa det Engalska jernet till det pris hwarföre det kan föras från Ryssland. Ytterligare utlät han sig, at der iukommer åhrligen ifrån Swerige, emot 14000 Long jern, som betalas merendels Cortant; Och fast än det Americarske ej är aldeles så hårdt, eij eller så hastigt kan säljas för så godt kjöp; Så skulle dock des importation märckeligen utestånga det Swenska, och på 8 el:r 10 åhrs tid, skulle wi med Americanernes

assistance wara i stånd, at fournera oss sielfwe, med så mycket jern, som wi för detta hämtat ifrån Swerige; at det Engelska hernet är äfwen så godt, som det bästa Swenska: At det uti små smiden är bättre än något ut ländskt: och at ett slag, eller annat skulle wara tjenbigit till alla de usup, hwartill det Swenska anwändes. Men till at förekomma at det Engelska skulle komma at ligga under, genom det Americanke jernets inportation; och till at skaffa det förra någon preferance för det senare, föreslog han, at 20r prton skulle betalas i afgift för det Americarske införände Stångjernet. Fragt Om icke wisände utrikes en stor del af Manufactureradt jörn, och till hwilcka orter. Swrs at en stor del försändes till ware egna Colonier, och förnämligast till dem, hwaräst malmen produceras: Ulen ganska litet till Ryssland eller Swerigei synnerhet till den senare orten, hwaräst imposterne äro ganska dryge, på alla Europaiska wahror. Frågs om icke, i anlseende dertill, at denna wahran begynt, at någorlunda Manufactureras i america, exportationerne af Manufactureradt jern, till Virginien och omliggande orter, sade blifwit nnskade. Swes at han det ej trödde, om icke det wore af Spik, hwar till han gaf den raison, at fastän hämrar derstädes äro inrättade, och döm är tillåtit at smida Stångjern, lära de ända ej drifwa sådant widare, af orsak, at de kunna hafwa deras jern smide för bindrigare pris särifrån, än det samma derstädes kan tillwärckas: Till exempel hwaraf han upwiste några ypor, som woro gjorde uti Boston, hwilka han sielf hade förit ifrån Carolina, swåraf hwardera kostade honom derstades 4. S. i wara penningar; der likwäl san skall särstädes kunna sälja pemygoda med desse för 2 S och 6 lnd Frågs Om han sölt före, at de Engelske Manufacturerne skulle bida genom Ryskt och Swensktjerns

mer till sålå åtestängande: så wida prisets Lindrig het på Manufactureradt jern, måste deprendera, af det först upköpta jernets inkjöp, hwilcket kommer ang på quantiteten af jern, som komSiers ja, af orsak, at det Engelske jernet ej kan wara tillräcke bigit, till alle de uhup, hwartill wi hafwa det af nöden; Och så som det å ena sedan ej wore rädeligit, at nu genast öka Tell omgälderne på Ryskt och Swensktjern, efter som wi ej ännu hunnit till mogrnhet, till sådan resolution, och ware Manufacturer skulle derigenom komma at lida; Så åtor å andra sidan, om man eftorgaf tullen på americarskt Tack- och Stångjern, under det at wid samma tid Ryskt och Swenskt jern wore tillåtit at en föras, såsom tillförene, skulle derigenom wart egit jern ansenligen komma i under balance; Eftersom dymedelst skulle existera öfwerflöd, af jern till saln: då hwar ochen skulle hjöpa det, som han finge för lästa priset antingen det då war utländskt eller Engelskt; Och fastan det Lndrigu priset kunde öcka ware Manufactur tillwärckningar och exportationer; Så skulle llikwäl derigenom ware hamrar afstadna, och priset på weden nänskas. Deremot, som dyrseten affrämmande jern måste sätta det Engelska i närmare paretel dermed, och inniska des bråk på de orter, derast det är dyrt, Så måste ock sådant wara ett medel till at bibehålla bruket af det Engelska. Fragts huru war handel är med Ostfudien, i anseende till jorn Manufacturen. Sierdes at han trodde, det de exporter, som skje till de orterne utgjöra en fomtedel, af alt det som utföres utor Riket. Wid det tillfälle, at swårigheterne omtaltes, som Manufacturerne wid rupturen med Swerige åhr 1717. medelst brist på jern derifrån woro underkastade, Frågades Om i fall sådan casus än widare skulle existera, han då förmente, at det Americanske Tackjernet skulle wara emot den bryten.

Smedjornes drifwande. i Hålland Sweds at han trodde det ickaaf orsak at i Riket icke finnas skogar tillrälkelige till HammarIf anledning af des wid handen gifwande, at Holländarne woro de som mäst ämulerade med oss i jernhandelen, Fragades Om i fall, främmande jerns införssel i Riket skulle blifwa hämmad, sådant icke skulle åstadkomma bättre pris på jernet Sirds at han trödde, det så dant forde handa, och at den bindriga in kommande Tallen, som derstädes erlägges af jernet, tillika med den ringa lön, som betalas till arbetare, jemte dot ringa pris, hwartill följakteligen wahran säljas, sätter dem in piaserti uti stor förmon för oss hwad jern Manufuetteren beträffar Fragds om det Stångjern, som föres en från America, och derstädes är tillwärckadt, är så godt som det Stångjern, som har tillwärckas af americanske Tackor. Swarade Rej. Terefter företradde Capitain Joha Thomlentson, gifwandes Deputationen wid handen, at han förr Stijo åhr sedan sade warit i Kya England och ett å syöa wittne af dot Landets järn producter; Samt at han sedermera hade erfarit, at der skall wara en jerngråfwa, som näppeligen lärer tryta och af sådan malm, som skall wara så god, som någon i Europa; gemwäl at han sielf hade falt från Marsachusetts twenne deraf gjorde stänger, hwarwid han ingen esentiel skillnad uti Skjepps förnödenheter hade funnit, emellan det Americanske och Swenske jernet. Tikaledes förständagade äfwen bemte Capitain, i hwad måtto han kommit e orfarenset, at att waltswärck derstädes skall blifwit inrättadt, och at derwid tillwärckades ett och annat, af Manufactur snåde Såsom hästskor, beskag till wagnshilsi hwarföråten ingen ort i hans sinne kan subsistera :/ ypor, och halkor: Hwaraf han förmente, at en del skall försändas till de södre orterne. Men at de komma at stå

till debbelt emot det pris, hwarföre han sielf en gros kan lemna dem. En del deraf skall försändas till de Södre Colonierne. För öfrigit war han med M:r Bannister af den tanckan, at de neml:n ej tillwärcka mera, än hwartill nöden drifwer dem: Hwilcket hinder när det blifwer removeradt, genom eneouragerande af Brögjerns införstlön till Ergeland, torde de, i hans senne, upsöra med Manufacturerande, om icke aldeles, dock så, at de ej fobriquerade annat, än hwad sorde till deras Skjeppsförnödenhet, och annat, som då ej kunna miubara. Ordsaken, hwarföre der ej skelle dermed gå widare, sade han, wara denne, at så wida differencen uti arbets Louerne här städes emot hwad de äro derstades 70 á 80 pr Cent, utom det, at priset på Ston kohl, hwarföråtan de ej kunna arbeta, är ganska mycket dyrare; Så at en Chaldron der säljes till 40 Shilling, som här ej gäller mera än 5. T. Så skulla de ilke finna det mödan wardt, hälst som de kunna hafwa deras Manufactur persedtar för bittre kjög särifrån, än om de skulle sdelfwa tillwärcka dom: Till exempel hwaraf han berättade, at wid det tillfället han låtit deråte bygga ett skjopp, hade han sändt öfwer härifrån mågot bultjern, på det han dermedelst måtte hafwa någon besparing, uti arbets Lourn, men at det samma hade kommit at kosta honom ännu en half gång så mycket, som han hade betalt uti första in kjöpet, innan det blifwit andradt i anseende dertill, at det ej aldeles passade sig till Skjeppat, hwartill det warit destineradt. Fridare utlåt han sig, at det jernet, som han hade sändt till Plartationerne warit antingen Swenskt eller Spanskt: Hafwandes hwarcken han sielf ditsändt Engelskt jern, eller hört talas om något Eagelskt jern, som blifwit skicladt till de orterne, så mycket mindre, som han aldrig wetat af något Engelskt jern till säln. den förmon, som i hans siune, genom Stångjerns enforfel från america

skulle tillflyta detta Konunga Rlikat wore denne: At wi, i anseende till en så nödig wara, som denna, ej behöfde stå i dependance af Swerige, eller något annat Rika; Utan skulle deremot skjusådan diversion i deras hälldel med andra dliken, när de hade någon ting, hwarmed de kunde drifwa commerie med oss, at wara ylle Marufuctarer skulle blifwa baratterade emot deras jern, och de penningar, som de finga af de Söderut belägne orter; hwarmedelst skulle blifwa en tillökning uti war handel af 180000 L. pr annum in urca Fragds Till hwad pris en tor Americanskt Stångjern skulle här komma at kosta 1. Sirs at en ton derstädes till det minsta kommor på 12 £. 5. 5. el:r 12. L. 10. S, och när man räknar frakten dertill, som är 40. 5., skulle det intet kunna säkgas har för mindre än 15 och kan hända 16. L. pr ton. Han tiltade widare, at det ej skulle wara så stor avance, at föra in Talljern som Stångjern i anseende till fragten, som af bägge är lika och diferancen i wärdet, hwalemellan är ganska stor åtskillnad Fragds uti hwad tillsträlylleManufacturerne uti Americes äro Swar. At dermed är ganska lätt bestält, och at de upp uti landat förtsättjas med så stor deperse, at de alsintet skulle bry sig dermed, om de hade något, hwaremot de kunde förskaffa sig den samma ifrån oss Frågds Om han förmente at landet derjtädes wore tjenligit till Schafferiers hållande i fall skogarne derstädes blefwo bortrödda kirrs at han höltföre det wara naturelt med colonier, at prepudicera oss uti ware Manufacturer, om wi icke wilja wara afnämare af deras rå producter. Willjam Astel yttrade sig uppå tillfrågan, at wi handta på Swerige efter hans mening för 150000. L: Hr Annum: hwaremot de Swenska taga af wara Marufacturer för ungofär 20000 á 30000 L: wärda.

Så at wid pass 120000 L: som är wår underbabance i handelen blifwa så åhrligen betalte till dem uti Contant: At han erhindrade sig de warighoter i anseende till jernsom oss tryckte den tiden wi hade krig med Swerige, och hwilcka oss än widare förestå, wid lika förefallande omständigheter; Så wida wi ilke dermed kunna fournera oss från America: Samt at holland under den tiden drog all jernhandel till sig. Lunnandes han för des del, ej hålla det för siktigheten likmätigt, för sådan nation, som war, at i anseenda till en så nödwändig wara dependera af någon annan än oss sielfwa Derefter producerade han ett af Konungen i Swerige ut fardadt påbod dat: d. 11. Decembr 1734, så wäl som en Sara piå de waror, som föras in i Swerige ifrån d. 1. Jan: 1735. hwilcka bägge blifwit M:r Narrisson inhändigade, som han sielf gifwit Deputationen till kanna, och af honom öfwersatte på Engelska; warandes deraf at intaga, at åtskillige wara Engelske effecter derstades äro aldeles förbådre, och at en ganska hög Toll, som nästan är äfwen detsamma som förbod, är lagd på alla de öfrige, undantagandes allenast ullgarn, och ullkrumpor M:r Willjam Jecon förmälte, at han hade haft 10 elr 12 ton, Philadelphia Stångjern, hwilcket han försält till Manufacturisterne uti Birmingham; Warandes seder mera af dem underrättad, at det till allehanda smide warit äfwensa godt, som det Swenska, men ej till Ståhl. M:r Poseph Farmer, som är Manufacturist uti Stålarbete i Birmingham, för klarade, at han hade haft ett partie, om 10. a 12 tons Stångjern trån Maryland, hwaraf han sedermera hade gjordt StålTwiflandes ingalunda, at de jå uti America skulle kunna göra detsamma, om de allenast hade Stenkohl och förfarne arbetare

Af samma Stål berättade han sig hafwa låtit gjöra fjådrar byskas, warje klingor, filar och borrar at bora Mousquet och Mousquetons pipor; Till hwilcket alt erfordras det bästa Ståhl; han gaf ytterbigare wid handen, at det warit äfwen så tjenligit, till alt det arbete, hwartill han det brukat som någon sort af alle dem han haft under arbete i all des Lifstid, antrogen af bästa Swenska, eller Engelska jernet; At det Swanska wore wäl uti arbete något liket härdare än detta; men at han derföre ej sölt det för at wara des bättre: At han hade proberat det på alt sätt, och hade sätt något ytterst uti, något mitt uti, och åter annat innerst uti ugnen, samt erfarit det altid, och uti alla situationer tjenligit till des arbeta, hwaruti det befants snarare hårdt än miukt; Och så wida det war af en starc: skare corpus, bättre än det Engelska och Swenska till Byss. pipor, hwartil förnamligast det förra staget för detta blifwit brutadt. Widare förständegade han, i hwad måtto han hade försökt det jernet, som kom från Potomaen, men funnit det wara alt försprödt, och ej segt rog till de usus, hwartillhade dot af nöden, neml:n till lefwerantsor wid Artillerie Contoiret, änskjönt det kunde wara tjentigit, till mångasanda arbete. Pensilvaniskt jern, berättade han sig, afwonlades hafwa proberat, och funnit tjenligtt till allehanda arbete, undantagandes Stål-tillwärckning, hwarwid han det öjsade försökt; och ehuruwäl han ej kunde tala af erfarenheten; Så trödde han dock, at deraf kunde gjöras stål, så wäl, som af det, som kommer från Maryland. Audteligen under rättade han E putatioren, at han Åhren 1718 och 1719 sade warit america wid Colo nerne, till den ändan, at probera jernmalmen derstädes: Athan under des wistande derstades gjordt på åtskillige orter och sätt experimenter dermed, än med

egen förnödenhet. Magnet, än med eld, och at han af allehanda sorter befunnit god malm. Men den båsta wid södra sedan af Wirgenien; Hafwandes de wid den tiden ej inrättat hwärcken Masugnar eller några HammarSmedjor, utan allenast twenne Blomarys hyttor, hwaräst de snadde jern allenast till deras Derefter företog sig Deputation till öfwerwägande, de åtskillige ansökningar, som inkommit emot Stångjerns införflan ifrån America. Och föruträdde M:r Samuel Burnet, en Flitter waltsmästare uti Ridyeley i Stolfordshire, hwilcken utlåt sig at han hade ungefär 1 ton Philadelphia jern, hwilcket han sade proberat och befunnit af en seg, muck och smidig art: och at det låter arbeta sig, till alt det, hwartill wart Eögelska Principio och Baltimore jern kan brokas; Warandessade han, nästan af samma bekaftenhet, som wart Engelska, och bättre än det Marylandske, hwilcket ej låter sig så wal poceraDerofter förekrädde M:r Edward Knigth från Coonby, uti Worchester Sire, hwilcken uppå gjord före ställning ytträde sig ängde arten och beskaffenheten af de åtskillige sorter Americaniske Tackjern, som han hade haft under händer, neml:n Bristolska Compagniets Potomock, Tubal, Pensilvanca, och N:o 18, samt 5. 6, hwilcke alle jernsorter, han sade wara kalbräkte, och håfwudsakeligen tjenlige till Sycksmide; Hwartill förnämbigast andre sorter af Engelskt jern förrdetta sade blifwit brukade, så länge, tilldes ej längesedan Ryska jernet, hwilcket äfwen till samma brut är tjenligit begynt. at införas, hwarigenom han förmente, at Consumtionen af Engelske jernet ansenligen aftagit, som är af samma art; Och om importation af Americaniskt Stångjern äfwen skulle komma dertill, förmente han, at Debiten af Engelske jernet, derigenom skulle taga sådan stöt som på wist sätt, skulle aldeles bringa det till intet, och sätta det Americanske uti stor förmon för det Swenska, i anseende till det gelska,

Eögelske, Hälstemedan med det Americarske jernets Manufacturerande, en arbetare kan äfwen så mycket uträtta på 5 dagar, som uti Swensk Manufacture på 4, i ansående till det jerckets hårdset. Ytterligare gafhan Deputetionen wid handen, hwilcka han hölt före wara de bäste sorter af americarske Tactjernet, nemln Baltimore och Principio, dem han borättade wara af en miuk och midig art, och e allmänhet mnkare, än något Engelskt: undantagandes det, som gjöres af den malmen, som faller i Comberland. Förständigandes derjemte, at det jörn, som smides af desse twenne ofwande sorter, är af samma art, som wart Engelske: Så at det äfwenledes låter arbeta sig till alla de hwartill man brukar det Swenska, undantagndes till stal. Men om detta skulle tillåtas at införas uti Stänger, måste Engelske jernhandelen der igenom ansenligen komma at tida; Hälst detta senare säljes uti Bewdley till 16. L. pr ton, och det Swenske allenast till 14. L. 10. 5. prton; Så at differancen af priset måste nödwändigt brniga största förlusten, på det dyrare jernet, nemdet Engelske: och hwilcken förlåst ofelbart måste blifwa ansenlig, så wida valeuren af wart Engelske jern bestigor sig åhrligen tille 200000 L. Frågds hwad omkostningar upgå, at smida en ton Stångjern. Swärdes at dertill behöfwas 27. lund Tackjern: hwilcket om man skolle arbeta uti Bloony, erfordrades dertill 3 Cords, 6 fots wed 4 fot, som kostar från 4 fill 8. S. pr Cord efter som distancen är ifrån Smidgan, hwarefter der sedan brännas till kohl; Så at om man uti Bewdley betalar 6. L. 15 pr ton, för Baltimore, och Prinujio Tackjern, inberäknadt förlönen, som är ungofär 14. S. och säljer Stångjernet som deraf blifwit gjordt till 15. L. 10. S. pr ton; Så avancerar man icke det ringaste med sina penningarljest berättade han, at derstädes af Swenskt jern tillwärckas, emot 900 a 1000 ton skal åhrligen.

emot det Swenska. oss någon skada. Frågds af hwad orsak han hölt före, at americarske jernot skulle prejudicer det Engelske, mer än det Swenske, der han likwäl till förone hade med gifwit, at det americarske jernet uti godhet kommer ganska nära Swrs, åtom det Swenska jernet blef åtestångt, förmente han at det Americarske ej skelle gjöra Abraham Spooner, som fört jern och är desutan jernkrämare utlät sig, at han hade införskrifwit twenne sorter Swenskt oregrunds jern, och sålt den första, hwaraf gemenligen gjöres stål, och som dertill är tjenligare än någon annan sittels upfunnen sort, samt fäljas e Beudley till 1V. L. 10. S. och ibland till 18. pr ton: den andre hwilcken ej hade styrcka nog, till at deraf gjöra stål, hade han om den warit landad med annat jern, och om den warit för sig sielf a 15 prton contant. Wlen at densamma är hårdare och fordrade mera tid till Manusfacturerande än det Engelske jernet. Likaledes, at han för några åhrlåtit inkomma twenne sorter Siberiskt jern, den ena Gouvernementel Tiberca, och den andra Kjöpmans jern kallad; Ulen at han hade hamligen fått höra, det Key särinnan hade tagit dispositionen deröfwer, och för egon räkning låtit föra det Sit: kalläggandes, at det Petersbuyske jornot betalas gemenligen Cortart dock ibland med wahror: Ytterligare förständigade han Deputationen at der ännu äro trenne andra Con: ter jorn, som komma från Ryssland, som kallas Brinscol el:r Tulen, och Muscow el:r Mullars jern; hwaraf det förra eller Brinscol kan brukas till Spiksmide; dock skola arbetarne klaga, at det är för hårkWen det andra slagot kan ej anwändas till annat än Spik allena, och brokas i stället för det Engelske som gemenligen är sagt: äfweleds at han för några åhr södan siels hade införskrifwit Prinscol, hwaraf Stångjernet den tiden såldes till 13. l. pr ton och det Engelska knipsernet till 18. C. pr för. Wlen at han sedermera ej mer deraf förskrifwit

foll i priset. af orsak at Brinscol jornet stegras des uti Ryssland, och ber:de Engelske Fidare förmälte han sig hafwa haft Baltimore jern under sänder; war ändes detsamma till arten ganska miukt och smidigt, och närmast af alt jjern i quaciteten till det bästa Engelske, så kallade Gougte eller sega jernot. Sedermera omtalte han de åtskillige sorter som äro af Engelskt jjern, hwilcka han fördelta uti det bästa Gougbjernet, ordinairt Thougt, blandadt och kallbräckt; derjämte wid handen gifwandes, hörå de samma hade blifwit, eller hädanefter kunde blifwa undertryckte, af de andre ofwan omrörde jernsorter. deruppå gafhan till at förstå det efter caleulation, som man gordt 1718, skola 18000 ton Stångjern blifwit åhrligen smidde i Engeland, Medat åtskillige hamrar, som tillförane woro i gång, nu afstadnat: Hwarmedelst äfwen priset på weden nu är minskadt; och at ej öfwer 12 a 15000 Koi kunde räknas at nu förtiden åhrligen tillwärckas i Engeland: detta sadehan, härroror ofelbart af den stora en försslön af främmande jern, hwilken, om den än widare medelst encouragement skulle tilltaga, måste gjöra consumtionen af wart Engelska jorn, än mindre, och priset på war wed, än lägre, samt twinga wara arbetare, at söka sig fodan utrikas. Wridare tillade han, at det båsta Engelska Kjöpmans Tough jeruet e stänger, sälses i Beweley till 16. L. pr ton, när det handtas en gros; Anskjöut samma stags arbete gjöras utaf den andra sorten Swenska och de twenne förr omtalte Siberiske jern sorter, som tillwärckas af det bästa Engelska jornet; Så likwäl, emedan de samma äro af härdare art och fordra mera arbete och kohl, uti Manufacturerandet än det Engelska; Så kunna de ej eller säljas till så godt pris uti Becodley, som de Engelska: At det ordinacre Engelska, så kalkade Gough, och blandade, samt kallbräkte jernet brukas alt till Spiksmide, och kommer genom

des. det Ryska jernet, som är tjenligit till samma usus, och säljes för bättre kjöp, uti ej ringa decaderce: dDär Likwäl Engeland innan Ryska järnet begynte at införas, har Sournerat sig sielf, med så mycket jergsom till den Manufacturen behöfÄndteligen gaf han och Deputationer den observation wid handen, at en eller annan sort af det Ryska jernet är af samma god hat som något Engelskt jorn; Hwaraf han slutade, at om Americanerne fingo encouragement, till at anföra deras stångjern i Riket, skolle derigenom antingen en eller annan sort af Engelska jernet, främför något utländske komma i wanpris; Forty, såda han, om de föra en sådant jernsom kan brukas till syck, måste wart jern förr deraf hafwakjänning, än det Ryska, hwilcket säljes för bättre kjöp än det Engelska: Om de åter föra nu sådant, som i godhet hwarar emot det bästa Engelska Fougrjernet, Så kommer derigenom Engeland förr at bida än Swerige; af orsak at priset är högre på det Engelska än på det Swenska. Och skulle påfölg den, af en sådan sböt på jern handeken allenast uti neigden af Birmingham, som han hölt före, blifwa den, at 135000 persöner skulle blifwa deras näriags medel beröfwade, och twängne, antingen at sökja sitt lifs uppehålle utrikes, eller wara deras församlingar till kast Calculation gjorde han på det sättet at han Supponerade, det uti Birmingham och på 10 mil när omliggande orter, uparbetas i Manufacturer, Stångt, och knipjern, ej mindre än 9000 tons åhrl:. at till hwarje tors Manufacturerande, 5 porsoner warda emplojerade, som gjör 45000 personer: Sedan räknade han, at öfwer såfwad hwar porson har hustru och ell bärn at försörja, hwaraf utgjöres ett antal af 135000, utaf denne Manufacturen dependerande personer. Fragds, häru mycket af desse uti Birmingham åhrligen förarbetande 9000 tonsjern woro Engelskt.

Swr: det han förmente at unga fär 6900 ton woro Engelskt, och de öfrige 2200 som förwändlas i stalmerendels Swenskt jern Derefter tillfrågade Deputatioren honom, på hwad fot Staden Birminghams ståt war, samt Manufactur handelen i Wolwerhamptan nu uti de sidstwekar 7 åhr, och om den samma under den tid en hade af eller tilltagit. Siör at han trödde det Manufacturen, hwad små smide angår, hade tilltagit uti Woewerhampton, besynnerligan uti de sidst wekne ähren; men at deras tillwärckade waror legga ägarne på händerne; hwilcket han tillskref det aftagande, som existerat uti efportationerne till Ameriea, som härrort af deras egne Manufacturers idkande; hwarmed, hansadeytterligare, at han ej förmente, det något encouragement wid Stångjeras införsselen skulla bringa dem at afstå. Besynnerligen, som man wiste, at folckets antal uti Norra America anseenligen tilltagit. LåCrändes Lärandes de ej wilja underkasta sig Spöäfwentyr och omkostningar, när de kunna hafwa deras ut komst desutan: Rå besynnerligen, sedan de sielfwe wisat så god disposition, till Manufacturerande, at de på det bästa sökt, at förmå ware handtwärc: kare, at komma öfwer till domTill bewis hwarpå han upwiste ett bref från en uti Medveltown 30 mil ungefär ifrån Bostor boende arbefäre uti äggjern, till en af samma Handtwarik uti Birmingham, hwaruti han beder, at 3 el:r 4: Spikmeder måtte blifwa dit utskicka: de, efter som det handtwärcket wore så profitubelt, at en person allena dymedelst kunde förtjena 10 Sh: om dagen, swilcket wore nog för hans disk hela weckan öfwer. Frågds om han mente, at wi uti Engeland hade tillräckelig skog, till alt det Tack- och Stångjorn, som wi hafwe af nöden Sirs åt wi hade nog tillräckelig, och oändelig mycket mer, än hwad nu tillwärckas. M:r George Roek fallmagtig för Hordholly utlåt sig, at han hade arbetat både Amerieaniskt

och Engelskt Tackjern, och trodde at det järnet, som gjordes af Americarske Tackor skulle till alla usus wara äfwen så godt, som det Engelska: Warandes merendels af samma art; Samt at han Observerat, at när de blandas tillsammans för bättrar den ena sorten den andra; äuskjönt det likwäl är sämre, än det Swenska jernet, e anseende till des miukhet. Didare gaf han wid handen, at han le gros betalte för en ton malas förarbetande till Talkjern 3. 4. och för en ton Tackjern, som smedes till slänger 20. Sk. hwartill upginge af Engelska Tackor 27 och af Amertianska från 28. till 30: Dt 3 Coros 6 fotwed erfordra. des till en ton Talkjerns för ar. betande från malm; Och 6 Cords 4. fots wed till en ton Ståågjerns smidjande från Tackjern; Ehuruwäl på somlige orter wid floden, wid Loops and Anworis Stowerl uti Wostershere de ibland endast bruka at deraf smidja Loops and ankory, hwr artill allenast 4 Cordbe hofwas, och derifrån draga de sedan jornet uti Stänger med Sten kohl Men större delen af jern arbotas med träkohl, hwaraf 2 Cord wed gjör en Cload :/ kass. M:r Willjam Donne, Jern krämare i Bristol sade, at han hade Qurugnar uti Wirginien och twenne Waltswärck uti Ergeland: och at, after hans arbetares berättelse, Virginiske jernet merendels gjorna in clinerade till kallbräkt: Han nekade att americanske jernet är tjenligit till stal, och främdog till exempel, at honom till den ändan war skickat jorn ifrån Pensilvanien, hwilcket han till proberande lemnat at des arbetare, och at det samma bemnånits hafwa andrat sig något ifrån jern, men kunde icke kalkas stål. För öfrigit hölt han före, at som det wore fördelaktigt för Riket, at afskaffa Tellen på amcricanskt Tackjern, men ej om Americanerne encouragerades at smeda Stångjern, på samma sätt, som mältaren, at brygga des egit ol Så skulle au contraire, om de blefwo decouragerade uti deras stångjerns mede, sådant wara ett expedient, hwarmedelst de till Rikets förmon skelle föranlåtas, at sända deras

Tackjern hit 1736. ontoiret wid Flottan d. 23 Mart: Relation öfwer de prof, som Ammiralitets Commissarier. ne safwa haft, på det jern, hwilcket såsom Plantationerne jern, blifwit proberadt uti åtskillige Haus Maste Gurds. Så wäl som öfwer quartiteten af det järn, som af ber:de Commissarier, till följe af twenne särskildte till dem ankomne ordres, datd. 18 innewarande ifrån den af underhuset tillförordnade Deputation öfwer detta Rikets Handlandes och Jernkränares å egne och månge andras, på hans Majto americarska Plantationer Handlandes wägnar ingifne Suppliquer, blifwit så som ötjenligit tillde destinerade usa återsändt. Tillfölja af ofwande Deputations ordies hafwa Commissarierne wid foltan anbefalt Officerarne wid Hans Wlajts Yard uti Deptford, hwar räst alt det Plartations jern, som af kjöpmännerne är emoltagit, war aflefwererat, ingifwa berättelse om quantiteten af det Plartations jern, hwilcket såsom ötjenligit till brukande blifwit återskickadt, samt öfwer de prof hwarmedelst de hade försökt, at alt det järn, som de emotogo såsom Plantalions jern, så warit i sielfwa wärcket; Warändes bem:te Officerares swar tillika med Kjöpmännernes för såkran, at det jernet, som till experiment war lemnat och emottagit, wärckeligen warit Partations jern, alt det bewis, som Amminalitets Commissarierne derom så wäksom det återskickade quarto erhållit följande är en Copie af officerarres hwar. Copia af Hans Majts wid Dept fordske Yärden tillförordnade Officerares skrifwelse till Ammiralitet A. Cummissarierne dat: d. 21. Martii 1736. Erligit Ederbefallning af d. 18 ludewarande hafwa wi ödmiukel:n bordt wid handen gifwa, at quanAArteten

låta wäga. quantiteten af det såsom obrukel:t till Hans Wlasts tjenst wid Yurden återskickade Plantations peruethärifrån, redast warit 5 el:r 6 tons, och hwilcket efter som det blifwit Casserat, man funnit onödigt at 33. Hwad angår de prof, som uti åtskillige relationer äro omtalte, at det järn, som wi haft till proberande wärckel:n warit Plantation jern; Så hafwa wi ej haft andra, än de åtskillige personershwilcka det öfwerskickat egit intygande, hwilcket wi i ödmiufhot tillänna gifwa och för blifwa L. Ri. Stacey. I Loton. Dan: Wiseman. In:o Saryent. Wr Stacey. At förestående Copia är en lig med Officerarnes relation altestera R. Haddock. F. Ackworth Tho:r Peara. Gev. Pjerwis J. Fawler. Nary Office, Ammiralitets Cancelliet d. 8 Martii 1736. Afskrifter af de särskildte berättelser, som till följe af underhusets ordies under 3. 4. uti minewarande månad till Ammiralitet Cmmissarierne, af Officerarne wid Hans Majto Gård blifwit ingifne, berörande profwen af de jern sorter, som ifrån Plantationerne blifwit införde. Copia af oficerarnes wid Hans Bats Gård uti Deptford till the Navi 60 ård aflåtne skrifwelse dat d. 3 octobr 173. Sedan wi till följe af Eder befallning under 37. 11: Culii utaf M:r Crawley emottagit unge fär6. Jons af de disferente sorter Stångjern, som sån nyligen från America låtit öfwerkomma; Så hafwe wi deraf öfwersändt en ton till hwardera af de andre Gards, samt noga och gränneligen öfwersedt, och proberat de sorter, som hos oss blifwit qwara, och låtit åtskillislänger deraf kalla sönderbrytas, samt andra förar betas till bultar och ringar, och befunnit dem drifwas ganska lätt; warardes

ppp. Warandes efter utseende berde jorn godt och segt, samt tjenligit till flottans förnödenhet, och uti war tancka i godhet lika med första sorten af Swenskt oregrund jern, och äfwen så mycket wardt eller 17. li 10. Se pton, hwilcket wi e ödmiufhet skotat tillkanna gifwa. Före R. Stacey. I. Coton: D. Wiseman. J. Sergeant. Capia af ett annat brest ifrån Hans Majto lhard uti Deptford till the Navy Hoard. Dat. d. 23. febr. 1735. Tall följe af Eder befallning uuder d. 17 /à denne månad, bedjå wiom tillstånd at gifwa wid handen, at den ena ton, af det, utaf M:r Crowley från America inbragta och till denna lärden till proberande öfwersände jernet, har altsammans blifwit uparbetat, och anwändt till sådane usus, hwartill det warit mäst tjenligit, såsom ringar och buktar, pp. samt noga öfwersedt wid des för arbetande och drifwande, som wi gåfwo wid handen, uti war berättelse under d. 3. sedstl octobr Fortfarande wi ännu uti sämsma samma tancka, som wi då yltradt angde des godhet och warde, hwilcket wi i ödmiukhot tillkanna gifwa och förbl: R. Stacey. J. Loton. D: Wiseman. J. Saryent Copia af Hans Mlajts wid Garden uti Woolwich tillförordnade officerares skrifwelse till the Navy board Dat. d. 3. Sept: 1735. Wri hafwe nyligen undfatt från Hans Wlajts Gård uti Deptford platt stångjern af Drfmus bredd och 1/2 tums tiocklok, 15, G, 4. samt fyrkantigt jorn af /8 tum 5, ö, 1/2, som Mr rowley låtit införa från America och enligit N. N:o befallning af d 11. Julii 1735. hafwa tillräckeligen låtit probera hwar sort och befunnit ber:de jern ganska godt, och tjenligit till hans Bajto tjenst, och uti wart sinne i alla mäl öfwer träffande det bästa Swenska jernet warandes i wart sinne wardt 17 ld 10. Sh. 6 R:dr piton wi förblifwa ppp. L. Hagward. H. Royers. Ine Russel. Hor. Hornele. opia af ett annat bref ifrån de wid hans Weajte Gård uti Woolwvich tillförordnade Oficerare till The Navy 60 ard. dat: N7 20 Febr. 1736

Copia af Officerarnes wed Yorden i Woolwech bref tull the Navy board d. 20 Febr 1736 nligit Edre ordies under d. 17 1/2 denne månad, hafwa wi nyligen låtit förarbeta, det som öfwer blifwit af den ena ton jern, som M:r Crawley, till följe af N. N:n befallning under d. 3 Sept. ifrån Americå låtit införa, och deraf låtit gjöra bultar, häststor, gångjern till wara pinkor och mästringar, samt beslag på Rån, och befunnit det wara en öfwermåtton god jernsort af ganska seg art, så wäl kalt, som warmt, samt öfwergå uti godhot det bästa Swenska gernet; warandes e wart sinne wärdt 17 C. 10. Sh. 6 dt pr ton som wi hade den äran under d. 3. sidstl Septembr, at gifwa wid handen, wi förbl. opp J. Hagward. T. Royers. Ine Bussel. Hor Horsnell opea af Officerarnes wid Garden i haltem skrifwelse till the Navy board dat. 2 8 Jept. 1735. Till efter kommande af N. N:r bafallning af d. 11. sidjtl Julii hafwe wi emoltagit och proberat M:r Cawleys från Ainerica införde jern, hwilcket wi hafwe förärbetat, plättjernet till wagos bestag, hästskor, fornoaring Collons Serapy, Sochets för Scawelmen, samt mastpoops, och det fyrkantige till Taklage krokar, wagos spikar, samt åtskillige sorter bultjern; och syntes det samma under arbetet wara ganska segt, och i alt afseende jemgodt med det bästa Swenska, wi förbl. J. Ward. T. Coleby. Jotr. Doel G: Hind. Copea af ett annat bref ifrån Officerarne wid Haus Wasts Gard uti Chaltam till the Nary board dat. d. 23. febr. 1735. Den ena ton af M:r Crowleys till Garder och till behörigt profs undergående försände jörn, blef altsammans förarbetadt till kultar, Tackel krokar, beslag och spck till wagnshåll pp, som wi uti wårt bref af d 0 sidstl Septencbr gafwo wid handen; Efter hwilckan tid ultarne hafwa blifwit brukade, and drow werg weloch Tackelkrokarne blifwit ökte som wanligit warit med fyrdubbelt Tackel, och beslagen samt spikarne, som blifwit slagnr på wägas hjul, sittja ännu qware, utan at Spikhafwaden gadt sönder, som wi ej eller hafwa haft några Klagomal, öfwer någon af de andre

persedtar, hwilcka af samma jern blifwit gjorde och uti wart sidsta bref omtalas; Hwilcket altstyrc ker oss uti war mening, at det är af seg art, och lika uti godhet och warde med det Swenska. som till swår på N. As. befallmig under d. 17u i denne månad wi i ödmiuthet skolat wid handen gifwa, och wi förbl pppF. Ward. Joh. Dod. J. Coleby. D. Dewerz. pia af Officerarnes wid hans Mlajts Yård uti Sherets till the Navy board aflåter skrifwelse under H. 26. febr. 1735 Wledelst skrifwelse af d 8 sidstl. Augl hafwer Ni Wbelagat beordra oss, at låta förarbeta den ena ton jern, som M:r Crowleyfrån America låtit öfwerföra, och som från Deptford blifwit sand oss tillhanda. Till följe häraf, samt N. Ns. ordres under d. 17 uti ännewararde månad, hafwe wi i ödmiukhet N. N. skolat wid handen gifwa, at såsom Crönans tjenst härstädes erfordrade hälst sidane jern sorter, som kommit oss tillhånda, hwilcka woro platt jern om 2 1/2 tums bredd och 1/2 bmus tiocklek, samt 1/8 tum fyrkant; Så hafwa desse sorter blifwit upbrukade, och ungefär 1/3 del af hela quanto; upar betadt till Proomjern, fyrkantig Taples Bolts and Thombles, wid hwars till wärckande jernet befunnits öfwermåttan godt, så wäl som sielfwa bultarne som blifwit drifne, hwilcket är det enda prof wi deraf haft: Och hålle wi det äfwen så godt, som det bästa Swenska jern, och äfwen bika till wärdet. Wi förbl ppp. I Rocewel. D. Furtzer. B. Bentham. B. Bawling. Copea af Officerarnes wid Hans Mijts lsard wid Porthsmouth till the Navy board aflåtne skrifwelse af d. 24. Febr. 1735. Till hörsammande af N. N: befallning under d. 24. sädstl Sept. hafwe wi låtit upsmida den ton jern, som MrCrowley låtit äfwer föra ifrån Amerila, hwilcket wi befunnit ganska segt och ingalunda kallbräkt, men tera eller tre stånger der af funnos under arbetet wara af rödbrakt art; warandes för öfrigit uti godhot lika med det bästa Swenska, som någonsin blifwit emottagit 52.

uti gans Majts Magaziner härstades, och wärdt uti wart sinne 67. L. J: Allew. Jar Bankes. Er. Laruin. F. Blankilly Capia af Hans Majts Officerares wid Yärden i Pleymouth skrifwelse till the Navi board dat ec Till ödmiukt följe af N. N. beordrande, under d. 17. i denne månad, såfwe 10. Th. p:r ton. wi förbl p pp. 22. Febr 1735. wi ej underlåta bordt, at härmedelst gifwa wid handen, at af de åtskilliga med den ena ton jern, som M:t Crowley från America låtit öfwerföra, anstålde pröfwer, hafwe wi befunnit det samma, både till arf godhet och wärde, samt i alt afseende gemgodt med det Swenska jernet. Wi förbl pp. P. Lock. J. Coleby. Phil; Pownoll F. Fletcher. ppea af Hans Wajts Officerares wid Yärden i Deptford till the Navy board aflåtae skrifwelse under d. 20. Sept:r 1736. Sidan M:r Crowley hitsändt det Shila: delphiske och Marijtandske jernet, som omtaltes uti N. A:t skrifwelse af d7. 26. sidstl Mau, så hafwe wi besedt samma jern, och ej funnit några tecken, swarmedelst man kunnat skilja den ena sorten från den andra. Wen då wi låtit sönder bryta åtskillige stänger af hwar horlhafwe wi förmärckt at större de ken af bemte jern warit ganska spröd, med ådror uti, så som utiutskottjern, eller pott mettle, och aldeles icke tjenligit till Haus Wajts tjenst här wid Garden; Hwarföre wi hafwa återsändt hela partiet till Mr Crowley tilbakas. Hwilcket wi ödminkeln tillkanna gifwa och förbl. R. Stacey. S: Lothon. D. Wiseman. J. Saryer At ofwanstående afskrifter äro med officerarnes wid Hals Majts lård relationer angdr pröfwen på de från Plantationen insände jernsorter, enliga altestera R. Haddock. Ir Ciewarth. Th. Jeara G Purvis J. Fauler. Rob. Byng

Till följe af åtskillige från under huset utfärdade befallningar, haf wer den Deputation, till hwilcken Jörnkrämarnes och Jorn Manufactu: risternes uti Staderne Birmingham Wolwerhamptan, Stowrbridge och Diedleepsamt omliggande orter, uti Grefskapen Warwictr, Stafford och Worchester, så wäl som åtskilliga BruksPatroners, å egne och andras uti jorn tillwärkningen i Bora Britanrien deltagande personers wägnar: likaledes åtskillige Handlandes, Bruks Patroners och jern krämares uti Staden Bristol gjorde ansökningar blifwit remitterade, berde ansökningars innehall till öfwerwägande förehaft. Först undersöktes huru långt detta Riket Manufacturie i allmnänhet sig stracker, samt hwad antäl af hammar smedjor derwid employeras. M:r Eward Knigth ifrån Cooley i Worchester Shere, jern till wärckare derstädes, utlät sig, at han hade på en lista upfört alla HammarSmidjor i Engeland och Wally, och efter den nogaste underrättelse han kunnat inhämta, skotade at desse hammar smedjor för 1718 hafwa tillwärckat öfwer 18000 tong Stångjern åhrligon M:r Abratram Spooner, som inför skrifwor och minuterar jorn, böendes i Birmingham, sade, at jern Manufacturen är ganska ansenlig på många ställen i detta Riket; Warandes uti Staden Birmingham och 10 mil deromkring ej mändre än 135000 personer, som deraf hafwa deras underhåll, och hwilcka, om der ej skulle få tillräckoligit arbete hemma, måste då söka sin foda utrikes. M:r Willjam Rea Bruts Patron från Monmouth sade, at allenast uti halfwa delen af de uti Engeland och Wallys tiggande provineer, hwaräst nogsam skog finnes, till Jernwärckens drifwande, skola efter en Calculation, som han erhållit, och hwaraf han wet, at en stor del är sant, befinnas wid pass 125 hamrar. Men trör at deraf emot 30 stå stilla; och at de andra ej tillwärcka mer än 1/3 af det quarto, som de kunde och torde tillwärcka, om de behörigen worde encouragerade Advocaten Mr Richard Keeling boendes ej långt från Dudley, Stowerbridge och Wolwerhampton

yttrade sig, at det största Jorn Manufacturwärck, som honom är witterLigit, drifwos uti Stowerbredge och Wolwerhampton; och at åtskillige konstnärer, som haft höstrer och bärn och hwilcka tillförane wid det ManuSacturwärcket warit employerade wid tillwärckningen af exporterande Spik och Liär p. hafwa nylgen blifwit afsatte, och en stor del der. af lömnat deras hustrur och barn, till last för de församlingar, till hwilcka de höra; hwilcket har förorsakat en anseenlig tillökning uti fattig afgiften, i synnerhet uti Dudley, hwaräjt 12 el:r 14 påL: hafwa blifwit betalte, till de fattigas underhåll; Hwilcket är nu 8 på hwart Li och till förene gick icke öfwer 2 el:r 3. på L: Undantagandes uti siutliga tider: At på 6 el:r 7 åhrs tid hafwa uti åtskillige försam lingar, innom 2 a 3 mil ifrån Jernwärcken, besynnerligen uti Wombarn, Hinley, Enfield och flere orter, hwaräst inga jernwärck äro, fallighos afgiften ej öfwerskridit 6 på L: At han nyligen hade sedt ansenliga quantiteter af spik ligga uplagde uti Krämarnes Magaziner, och hade han låtit sig nåderrätta, at sådant endast härrorde af Debiters felande Derefter företog sig Deputatioren till undersökande bemälte Manufacturers underliggande och aftagande tillstånd, hwaröfwer Supplicarterne så mycket klaga, och orsakarne dertill M:r Edward Knigth uppå till frågan härom utlät sig, at sedan Åhr 1718 sade stångjerns tillwärckningen i Engeland aftagit till mer än 6000 tors, hwarmedelst hade handt at åhrligen hade blifwit betalt till främmande 60000 L: för denne wara hwaraf första upkjöpet kostat kjöpmänner 10. K: prton. Skulle wi nu sade han widare, äfwen förlora exportation af denna Manufactare till America; Så skulle dy medelst tillwärckningen uti Eogelanck, nu widare aftaga till 2000 ton åhrl; Warandes sådant aftagande endast at tillskrifwa den ansenliga införssel af främmande jjern och i synnerhet det Ryska At arbets löuernes dyrhet i Engeland, i jämförelse emot hwad de äro iStrerige och Risland, säller de gelska jern fäbriquerne utom stånd,

at hålla marcknad med dem; Så at om änskjönt Engeland kunde blifwa fourneradt med en quantitet Stångjern ifrån Colonierne, så skulle derigenom under ballancen, hwaruti wi nu äro, emot Swerige och Ryssland ej mänskas. Wen deremot skola de Engelska Jernwärcken dermedelss bringas, at arbeta så mycket mindre, som samma quantitet wore. At han för des del uparbetar emot 1000 ton stångjern åhrpysom han afsätter till Spiksandtare. Wen at de nu förtiden ganska mycket klaga öfwer deras kata afsättning; Hafwandes han sielf nyligen sedt stora partier deraf ligga uti deras Magaziner, mer än wanligit. At han hade hördt, det Americanerne hade anlagt jernwärck: och at M:r Rutsel hade berättadt honom, det han wore interesserad uti en Hammare derstädes, hwilcket han formenar wara orsaken, åtManufacturerade jernwaror nu förtiden, ej äro så begjärlige som för detta: At det säges wäl det järnets manufacturerande å Amercca skulle kunna förekommas, om man ercouragerave Stångjerns en förstlen derifrån. Wlen han ware af den tanckan, at det ej skulle gjöra till saken. Ty sade han förr än det främmande jernet blifwer Manufactureradt och derefter, så går det igenom följande händer. 1o Utrikes Factoren. 2:o den som för rer en det, hwilcken säljer det. 3:o Till Stångjerns handlaren wid Manufacturiet, och sedan 4:o till Manufacturisten, hwilcken Låter uparbeta det gonom des Handtwarckare, som är 5:te handen. Ntär då jernet är Manufactureradt sändes det 60 till Jern Trämaren i London, hwilcken säljer det 7 till Köpmänner, som föra det utHwarefter för det 8:de en FactorAmerica disponerar de t samma, Warandes då ej närmare till sålu, sedan det gadt genom alle desse ofwannämde händer, än om det hade blifwit fabricerat, af de Americanske Manufacturisterne, och såldt uti deras egnr bodar; Litwäl är det at Supponera det hwar och em af desse särskildte händer, hwarigenom det går, avancerar derpå emot 6 procent, somliga mer, och somlige mindre, hwilcket bestiger sig till mer än 40. l. på hwart

hendrade prater propter, i anseende till frakten och öfwerförsken; och wora han för des del, af den tanckan, at alle Jernwärcken uti Colo nierne ej kara inrättns bredewid Sjösamnarne, hwarigenom förfllorne ifrån desse jernwärck till Sjön, skulle komma at bidragå till 10. Sh. pr ton, utom alt det öfrige: At han hade hordt, det frakten ifrån Rya Ergeland till Loudon är 40 Sh. pr tön, till och omgjälder inberäknade; Omkostningen wid öfwerförslen från London till Birnungham, at derstädes Manufactureras är migefär 30. Th. pr ton. Och fortön för det jörnet, sedan det är Manufactureradt derifrån till London är ifrån 10 % till 4L: prton Landwägen och till Sjöss 40 /. Men hwad fratten kan bestiga sig till America, eller omkostnaden med des Debiterande, sedan det dit ankommit, det kandej så noga hafwa ig bekant. Desutan äro jernwaror uppå Sjöresor råst under kastade, och stå således ej så wäl der at debiteras, som det Amerieanske godset, hwilcket därstädes är marufactureradt; At det inkast, som tages af arbets lönernes dryghot i America, Larer validera så wäl emot deras stång jeras tillwärckning, som widare förarbetande uti Manufuctur smide; Hälst han Supponerar, at arbetslönen wid en ton Stångjerns smadande, oberäknad wed och förskor kommer på 7 till 9. l. pr ton: Hästskor ifrån 5 till 6 Cprton. Storspik till 5 L. 10. Sh. prton. Men den ena sorten med den andra, och så ringa som 2 tum spik a 9. L. procent prton: Afbränningen, Sten kohl, allehanda slags wärcktyg och bodhyror dertill inboräknade. At det är mycket lättare at lara en Indian åtskå spik, hästskor och andra grofwa wahror än at smida Stångjern; orsakan är den, at ingen kan smida stångjern, utan at han lärt på handtwarckot. Men spik kan slåsbade af qwinfolck och barn. Fragds om den quantitet af Talk- och Stångjern, som blifwit införd från Colonierne hade warit skadelig för tillwärckningen i Engeland Swel at Taltjerns införsten hade warit skadelig för wara

masugnar, men ej för jern tillwärckningen i allmänhet, och at importationen af jörnstänger hade warit så ringa, at ingen kanbar skada deraf blifwit tagen. Ulen det wora ej utän, at ju ware jernwärck skulle komma at lida, om ännu större quartiteter skulle Fragds Om jern införsken ifrån Swerige eller Ryssland icke skadar handelen mera, än om Stängjren införas infördes ifrån Amercca Swro- at han trödde det wore skadeligare, om det fördes en efrån America; Hälst allenast 300 tonjeblifwit införde från Rorden, af samma art som det Engelska, hwilcket kommit ifrån Ryssland. Men det deremot, som införes ifrån Colonierne, är afsamma slag, som det Engelska jernet, hwilcket han wot af egon erfarenhet, Hafwandes haft till förarbetande merendels alle sorter Talkjern, som komma från America: At han hade låtit försända jern af Baltimores Talkor till Bermingham aet proberas, swilcket Manufucturisterne befunnit wara af samma art, och tjenligit till samma usa, som det bästa Engelska Though jernet: Ochat han denna sort jern hade försält en del i Bewdley, till en som handlar med främmande jern, för 16. L. p:r ton. Hwilcket är 30 Sh: dyrare än skrartill samma handlande och andre dera orten sälde Swenska jernet: Samt at af största delen utaf de Americanske Talkorne, gjöres sådant jern, som brukas till spik; af hwilcken hort fants tillräckeligen föråt innan det Ryska begynte at införas; warändes i Hans sinne, alt det Swenska jernet af hel annan art, än det som gjöres i Eögrland, och det Ameriearske Tackjernet af bästa slaget, så godt, at det kan bara samma pris, som det bästa Engelska. Ytterligare utlät han sig, at till en ton Stångjern erfordras 27. cotr Taltjern, hwilcket är wardt mer än halfparten så mycket, som en ton af Stångjern; Hwaraf han wille slåta, at om Americanerne tillwärckade Tackjern, så skulle de hafwa mer än halften af profiten wid jernets förarbetande; Wlen om de nu ingen avance derwid hafwa; Så är

sådant at tillskrifwa det fram mande jernets in förssel, hwilcken sämmat ware egne jernwärck; 2 illäggandes, at förran Colonierne kunna utestänga det Stordiska jernets iilförssel, måste törre delen af ware egne jernwärck i Engeland afstadra; af orsak, at Rantations jornet är, af samma art som det Engelska; och de Swenske och Ryskkunra komma ut med at sälja sitt jorn för bättre pris. Frågds Om de finare Marufacturer, som gjöras af Bångjorn, snadas med sten kohl eller Tråkohl:s Swe at de smidas med stenkohl, men han trödde dock at det wäl skulle kunna låta sig qjöra, at snäda dem med träskohl, fast ej för så godt pris. Frågds hwad han hölt före om qualiteten af Baltimore och Virginiskt jern Swrs at Baltimoriske är segl nästan som bly. Men det Virginiske kallbräkt; deremot det Swenska jernot i allmänhet särdt och segt. fragds Om icke Baltimo riskt och Virgwiskt jern till samman blandadt skulle kunna formera en sort jern, som skulle egalera det Swenska. Swes at han sådant icke trodde. Fråg:ds Om icke Jern Manufacturen hade tilltagit, efter som jernhandelen 1718 sade aftagit ifrån 18000 toes till 12000 d Sirrs at han wäl förmente at det så är, men säkert kunde han det ilke säia. Fragdt om iike den stora quantitet af Manufactureradt oförsäldt jorn särflyter ifrån Manufactrirernas tilltagande Swrs at för detta kunde wäl sådant existerat af den orsaken. men ej nu på twänne åhrfragds Om jorn nu anwändes mndre till allmänt bräf än wanligit Swrs at han trödde, det samma brukas swarare mera unan förr detta. M:r Abratram Spooner sade, at om Ståogjerns smidet i America på något sätt blifwer encourasgerat, skulle sådant landa till förstörande af alle ware jernwärck " högeland; at sådan som arten är af Talkjernet, sådan måste och arten blifwa af Stångjernet: Af Maryjlands Tackor, sade han gjöras ett segt jern, äfwen af samma art och egen skap, som det bästa

Jougt jernet i Engeland; Skulle nu stångjern, som gjöres af desse tackor, blifwa infordt från America; Så skulle derigenom de wärck afstadna, som härstädes fobricera jern af samma art. Ty posito, sade han, at det först är ankommit till hamnen wid Lordon, då säljer kjöpmannen det på den ort, hwars räst han finner sin bästa avance, Och då blir Bewdley den ort hwart, han det föres ifrån Lordon för mindre än 15 /. prton, och hwaräst det gjäller åtminstone 20. f. prtoy mer, än det Swenska eller Siberiska, hwilcket senare på den orte gjäller i från 5 till 10 7. p:r ton mer än uti London. Så at kjöprannen uti Lordon har ifrån 20 till 25. / sförre avarce, när han säljer sitt jorn uti Bewdley än uti Londor. Och som samma jorn för 5 /. prton kan föras till Bristol; Så winner altid kjöpmannen derstädes, åtnanstom derpå 25 prton öfwor priset på det Swenska eller Siberiska, hwilcket skall ercouragera kjöpmännen at sända Amerieanska jernot till Pewdley, der at störsäljas; då det derstädes går med den wahran, som med alle andre: At priset måste falla gonom öfwerflödigt förråd, och det wen ska och Siberiska jernet, änkjönt det, i anseende till des härdhet fordrar mera tid, arbeta och kohl måste likwäl altid säljas under priset, af det bästa Engelska Fougto Stångjernet, hwilcket nu för tiden galler uti Precdleg 16. l: prton, och det Swenska ej mera än 14 L. 10 s. pr ton. Fragdt om det Engelska Gougt jernet skulle komma i bättre pris än det Swenska, om större quantitet af dylikt Fougto jern skalle införäs från America. Swes at i sådant fall skulle Americaniska jornet först Supplantera det Engelska och reducera det till så lagt pris, at ingen skulle wilja tillwärcka det samma. Wlen at utaf större delen af det Americarske en kommande Taltjern gjöres sådant jern, som endast är tjenligit till Spikhandel, och ingen ting annat. Fordenskull om Btårgjern gjöres af sådane tackor, och införes ifrån America uti Riket; Såc är det samma oss ej omisteligit; Efterom wi sielfwe altid tillwärckat 6

afstädrat. så mycket, som swarar emot CorSumtronen i hela Riket: Wlen ej länge sedan, såda han, sär ifrån Ryssland en kommit en hort jernsom kallas Mullars och Tull, hwilcket så reducerat jernpriset, at många hammar smidjor, när de ej kunde arbeta med avanie, aldeles Detta är alt ett starckt bewis, at en liten quantitet af jern mer än wihafwre af nöden, kan gjöra mycket till saken wid prisets fällande; och i fall aldrig så Litet mera af denne hort, som ännu aldrig kommit ifrån Swerige skulla införas ifrån AmericaSå skulle än flera Smidjor derigenom afstädna, som ännu wid deune handels branche äro employerade. Han tillade ytterligare, at wara Manufactur wärck alla redan äro uti skätt tellstånd, i anseende, som han förmenar, till den wid Plantationerne uti America felande debiten på allesanda Manufa cturerade jernwahror, hwarast han för detta, aldrig hade kunnat fort nog arbeta; Mlen nu hade stora partier färdige sig på sänderne liggande. Fragds Om han har sig bokant, at mindre quantiteter af Manufactureradt jern nu för tiden sändes till Pantafioherne än för detta. Srs at om man skall sluta derom, i anledning af Tulljournater ne, så kommer det nästan på ett ut. Frågds Om det nu warande Lagå jernpriset i Engeland föror sakas af det jern, som kommer ifrån Plantationerne, eller den störa importationen, som deraf skjer från Swerige och Ryssland. Swrs at det samma ej kan sänröra, utaf det ifrån America införande Stångjernet; Utan orssakon måste wara unpostatiog der. af från de Ntordiske Riken; ilen skulle det hända, at wyckenhet af jern inkommo från Ameriea Så måste sådant lända till ödeläggande af alla jernwärcken i Engoland Frag:ds Om jern Manufacuristerne skulle hafwa någon fördel deraf, at jern stegrades till högre pris, än hwaruti det nu är Swes at derigenom skulle icce existera någon essentrel ändring, allenast man kunde utfuna något expedient, at bibehålla

radt jern. 11 re på jern kram. exportationen af Manufacture. Frågds Om icke Manufacturister neskulle hafwa större avance, at höpa jernet för 5. l. pr ton än för Swrs at sådant ej gjorde till saken, om tillräckelig debit woFragds om det ej wore förmon för Manufacturisterne i allmanset, at bekomma första Materien för så godt kjöp, som möyeligit är. Sirrs at om ware jernwarck dymedelst blefwo ruinerade, så skulle det kanda till desavartage och ingen förmön. H:r Bannister, fullmagtig för M:e Crowley, såde, at ehuruwäl, det synes af Tull journalerne, som exporterne af Manufacture radt jorn och spik på några åhr, narare till an aftagit; Så är likwäl han, så wäl som alla uti Spikhandelen interesserande derom förwissad, at denna handels branchen i synner hat nu är uti anseemlig decadence Warandes försäkrad, at desse waror blifwit orätt angifne, i Tallen i Tullen; Förty sedan förarbetadt jern och spik blifwit tillåtne at Tullfritt utföras; Så hafwa de, som handla med sådane waror ej warit så cexacte wid angifningen, eller så noga i akttagit distinctionen emellan spik och förarbetadt jern, som för detta betalte olika tull: Ofta händer det, sade han, at kjöpmänner angifwa mycket till at befordra des Laddning: Ofta förer jern krämaren mera uppå des inlaga, än hwad nödigt är, på det han må bespara om kostningen wid en ny inlaga, om han skelle innan skrippets afseglande erhålla widare ordies, från des afnämare, och till följe deraf behofwa erdossera mera på Tellpasset: Ibland gifwes stor quantitet än allenast på skryt, sälst om kostnaden wid 20 torl angifwande ej är större än wid 2 tonl: för den orsaken skull angifwer hwar och en öfwer och icke under; ofta ock Stångjern ibland det utförande Manufactur kramet; Såsom det ej eller är owanligit at jernkrämaren angifwer malm Koppar, trå, och andra wahror, hwarmed han handtar, och hwilcket gar fritt för täll och omgjälder, äfsom det förarbetade jernet: At på 2 el: 3 åhrs tid hafwer en ganska

stor myckenhet af spik blifwit åtförd af åtskillige jern krämare i London för deras egen räkning, hwilcka nöden dertill drifwit, i anrende dertill, at de haft större uplag, än de wetat af at disponera, Och sådane jernkrämare gifwa wärckeligen mera än, än de ut skjeppa, till at decouragera dermebelst andra, at låta utföra mer af samma wara: At de som händta med spik äro nu i högsta betryck i anseende till debiten, och deras arbetare löpa fara at hungra åhjäl; hwaraf händer, at de ofta gjöra upror, och sättja sig tillsammans 500 a 1000, sotändes at rifwa neder deras för läggares både sos och Magazin, medmera. At af halfparten utaf det jern, som smides i Engeland, och åtninstone af 2 utaf det, som tillwärckas i Grofskapet Stafford och Worce ster gjöres spik; hwarföre han såller före, at wanpriset på Engelska jernet förordsakas af Spiksandelens aftagande, och igenom Stångjerns en försslenantingen från utländske eller ware egne Plantationer; Ifrån hwilcka senare han förmenle, at ej 100 torj in alles blifwit infördeOch fastän införsten af främmande järn tilltagit; Så äro likwäl bade Swenskt och Ryskt jern, snårare uti dyrt än liudrigt pris; Warandes medel sorten af Stockholms jern uti London till 15 l: po ton i desutan är ock, sade han, at observera det förrämsta införsken af främmande jern har skjedt till London och ej till Bristol, eller någon af de wid hafwet belägne hamnar. Och alt det Stångjern, som kommer till London, wousumeras antingen i och åtom Ståden, eller ock blifwer det försändt till sådane hamnar wid Sjön och Upstäder, som ej kunna blifwa fournerade med högelskt jern: Och ingen quantitet, som är wärd at talas om, här blifwit härifrån försaud till eågon ort, hwarest drifwes Manufacturie af Engelskt jern, och följ akteligen sär åhrligen derigenom någon mniskning skjedt uti jernprisen: At Spikhandelen för 7 åhr sedan warit uti flore rande tillstånd; och fast än priset på främmande jern dön tiden ej warit öfwer 20 a 30 Shi

mer pr tor än nu; Så såldes vock Engelskt jern åtnin stone till 3. l. 10 S2. pr tön högre än nu, af orsak, at Swenskt jern är foga tjenligit till spiksmide, och brukas dertill mänIfrån Ryssland, sade han widare, har nu på någre åhr blifwit inford en sort af miukt jern, som i wist afseende biteat ordenairt Eegelskt jern och endast tjenligit till Spiksmide; Och som det samma blef en fördt wid den tiden, då dre än någon annan sort. det gick ganska trogt med Spikhandelen; Så halp det ej ringa till, at reducera Engelska jernet. Wen om spikhandolen för detta warit i Flor; Så är nu quantifeter så ringa, at den ej kan wara af någon consequence. Lör sin del berättade han sig tro, at exporterne af uparbetadt jern, spif undantagen :/ i allmänset äro så store, som någon sin tillförene, så till Plantationerne, som utländske orter; Ehöru han icke tror, at exporterne till Plantationerne hafwa tilltagit i samma proportion, som antålet af ware Manufacturister, eller utrikes Consumtionen af jernwaror. Huru det kommer till at Jkernhandelen går så sllätt, eller hurusådant står at botas, det utlåter han sig ej wara i stånd at säga; dock på wist sätt sade han, densamma kommit af sig genom någre af ware SockerÖars oförmögenhet, deräst consumtionen af ware jornwäror warit. sämre eller bättre, e proportion af deras Seckerhandels tillstånd Hwad angår exporterne till Vrginia, Maryjland, Stya Engeland, Nya GorcaPensilvanca och Carolina; Så trör han at de samma på 20 åhr ansenligen tilltagit. Wlen deremot trör han ock, at om Barbados och några af de andre Socker öarne, hafwa uti näjt förflutne åhren waritafnämare till större quartum, än som de tagit för många åhr tilbaka, så hafwa de åtninstone ej tagit mera M:r Th: Rumstedt, Mr lom Pernin woro ense med M:r Banni sters intygande om inLagornes riktighet, och Stångjerns angifwande för Manufacturerade waror, hälst de sielfwe hade ingifwit åtskillige sådane inlagor.

Mr Gosua Gee confirmerade MrKnigths intygande angde jern till wärckningen för åhr 1718 och des aftagande sedan den tiden, tilläggandes at jernets aftagande härrörer af det laga priset på det Swenska och Ryska: Han war äfwen af den mening, at utiarbetsloner wid jern till wärckningen och förskor, utom Manufacturisternes andel betalas emot 120000 l: åhrl; Så at om iike tjenlige mått blifwa tagne till at förekomma jernets reducerande här hemma; Så måste en stor myckenhet af fattigt folck blifwa närings löseoch med deras underhåll blifwa deras församlingar till kast; Hwarigenom Noblessen äfwen kommer at tida, ejmindre till deras bonde hemman än skogar. Frågde om Swerige lärer continciera at fournera oss med jorn, med mindre wi kunna sälja det, för äfwen så gock pris Swårs ej uti hans täncka. Ty om wi stegrade priset på det Swenska medelst högre Tull warder derigenom war egen jern tillwärckning tilltagandes. Frågde om icke Manufucturen af det Engelske jernet kostar mindre än det Swenska Swro på, at han det trödde, af orsak at det erfordrar bade mandre kohl och arbete och nöter ej wärcktygen så mycket, Fragds om bristen på Stenkohl ej kan hamma den Americarske jern Manufactur en 3 Hers Rei, och at at han hade låtit sig underrätta as Mr Delany, at han hade kjöpt ett partie sten kohl uti Annapolis i Maryland: och at han den tiden hölt före, at det intet kom honom dyrare än wed. At de skjepp som gå ifrån Virginien och Maryland, i synnerhet den senare orten, föra dit anseenlig quantitet af barkast, hwarföre de betala 2 % 6 d prton; men om de i stället föra stenkohl, så bespara de ber:de 2 /. 6 d: Och om kohlen gå så som barlast allena, då betaka de ingen frakt, och unra lefwereras nästan för så godt pris, som e Neweastle; Warandes

för öfrigit deras gjorde framstog i Manufacturen nogsamt bewisat de hafwa dem för got kjöp eller kunna wara dem förutan At om Americanerne beförigen worde ercouragerade uti daras Tackjerns tillwärckning; Så skulle de, som rätt förstå sen sät, kunna derwid gjöra sig stor profit af orsak, at sådane tackorskumna från Vrginien och Maryland aflefwereras wid hans wärck ej långt från Chrewburg förnästan så godt köp, hwad öfwerförslen beträffar, som större delen af det Engelske Tackjern, som han Kjöperr dt materialierne afwed och malm till en ton Tackjern Lostar i Engeland ifrån 30: till 40 prton åtnamstone; och samma materialier kunna e de flesta orter af america fås för litet eller alsintet; Warändes hwad arbetet beträffar, som han menar, det samma än nandre kostsamt; af orsak, at en Morcan poicke om 12 a 14 åhr, som wid den åldren är tjenligast, at fära handtwärck kan Kjöpas för ungafär 24 l: hwilcken han håller före skall på på 12 åhr kunna förtjena det utlagde Capitalet, så uthan kommer honom at kosta 46 / om åhret, hwarförutan underhåll kläder, och wärcktyg Supponeres kosta emot 4. l. om åhret, hwilcket när det lägges till de ofwande 40 % gjör 6 L. om äret. Deremot betatas i Engeland för hwad arbete det är åtnnstone 7. S. om weckan som gjör 18 L: om åhret; Så at arbbetslöuerne i America äro 3/3 Aidrigare än i Eggeland: utom det at provisionerne derstädes i allmånhet äro mindre än i EngeLand: Och betalningen för ett stags arbete nödwändigt måste balancera sig emot det andra; hwaraf följer, at de samma antingen äro eller måste blifwa lindrigare än i Ergeland. Bruts Patranen W:m Weseby Cofon från Haigh wid Wanefield uti grefskapet Yorck sade, at det Ryska till Engeland inför de jernet såldes, under det pris, hwartill det Engelska af samma godhet för säljes: och at det, tillika med den stora myckenhet, som kommer ifrån Swerige, wore orsaken

till det låga priset på Worcester jern, samt at åtskillige ham mar smedjor tillwärcka mindre quantitet än wanligit; Tilläggandes, at till Eögelske jernets hållande i lagt pris, wore nog en fördt allaredan: Att den åhrliga quantiseten af det

och hwilcka ännu äro e gång, än som skjedt, om någon mögelighet hade synts till des föryttrande, Så skulle och flere nye wärck uprättas, om behörigt encouragement lemnades; Förty efter alt utseende finnes ett outösligit förråd af jernmalm uti de wära wid Sjön belägne Grefskapen Laneaster, Westmorland, och Cumberland, hwaräst äfwon mig skog anseenligen tilltagit. Mr Wm Mea sade, at han hade förståt, at till wärcka Tackoch Sångjern emot 40 åhr; och at för 20 åhr sedan fortsättes tillwärckningen ibland medelst encouragement, ibland åter lag den under; ilen åhr 1717 sände en rupture med Swerige, hwilcet Rike war wantat foupnera oss med 15000 ton åhrligan, och då fördes ganska litet jern derifrån, utan under den fiden kom stora quantiteter från Spanien, hålland och dauemarck och öster ut belägne Acken. ilen när Swenskt jern å nyo begynte at in föras; Så minskades och de quantiteter, som enfordes ifrån berde orter. Med all det, tillade han, så blif ändå jern till wärckningen i Engeland encouragerad; Och efter calculation, som han då gjorde på de masugnar, och Smidjor, som woro e Eögeland och Walles, war at intaga, at 25000 tons Tackjern dertädes åhrtigon blifwit tillwärckadt, och wid Hammarsmidjorne 10000 ton Stångjern, hwilcket den tiden gjälde 18 £. pr ton. Ulen gjäller nu ei mera än 15 £: prton. Orsaken, hwarföre der nu ej blir så mycket jern till wärckadt, som då är som han mente, at större quantiteter, ja till 8 a 10000 torj pr arnum föres in från Swerige och Ryssland, än den tiden: och at priset hwarföre det nu säljes, är Lagreän det war den tidener efter skred Deputation till undersökning om de Klågomål, som ask Supplicarterne blifwit förde angde jornwärcks anläggande uti 2 lanstationerne; Så wäl som ock, om de waror, derstädes warda manufocturerade. M:r Spooner sade, at om hammar smedjor i Ameriea warda anlagde; Så gifwer sådant dem anlödning, at marufacturera alla anda

allohanda slags jernwaror; Till bewis hwaraf han producerat et bref, dät d. 9 Nor: 1736 ifrån Middle Town i Stya Engeland, hwarmedelst en person uti Birmingham anmödas, at komma dit öfwer till dem, och är af wen dertill öfwertala 3 el:r 4 spiksmeder, Hwilckas handtwärck der skall wara så fördelaktigt, at en idkare deraf, kan om dagen förtjena 10 %, hwarmed han kan betala sin kost för sela weckan: At uti hans sinne intet tillräckeligit encouragement kan gifwas Americanerne, at lägga neder deras Manufacturer, och sända deras Stångjern öfswer till Engeland, i anseende till Sjöäfwentyr, wakter, till tötande handelser, och förstor till och från Manufacturerne har i landet, tillika med de många sänder, swarigenom det nöd wändigt måste passera, och af hwilcka hwar och en skall hafwa en avance; Så at om kostningarne derwid måste blifwa exceshve, och i hans senne ej mandre än 50 pound procent; Hwarföru om deras Stångjerns hamrar i tid ej blifwa hämmade; Så är det ofelbart, at wi gå mista, om all wår eexportution, af jern waror till Clartationerne M:r John Bannister sade, at de redan i många åhr för detta hafwa gjordt och Manufactureradt Btängjern uti Pensilvanien. I hwilcket afseende Tellafgiften /i the drawback åhr 1711 på Manufactureradt jern och Stål blifwit eftergifwen: Dt uti en sammankomst utaf Conseellen af Matsamtas Poy blifwit ett pramiun af 40 C. prton utlofwat på alt det stångjern, som gjorts jemegot med det Spanska. wid hwilcket till falle äfwen stora pramier blifwit utsatte, till at ercouragera tillwärckningen af spik och kiär, samt andra sorter jern waror; Upwisändes extract af protocollethållit i Conseillers sammankomst wid Masamtas Bag d. 6. Jurii 1718, hwaraf Copia under N:o 1. härjämte är bifogad. At åhr 1722 hafwa ifrån Ktya Engeland till Södra Carolina 120 uti Boston förfärdigade yxor blifwit försände, som är at

intaga af hosgående Certificat med Tull kammarens higill under, hwilcket han produeerade så lydande: Tullkammaren uti Boston uti Gifwes tillkänna, at M:r Isae Stolmes, härstädes angifwit 120 st har förfärdigade och behörigen proberade yxor hwilcka nu äro rikastade om bord på Brigantinen Richari och Marca, som föres af Skopparen Poseph Allison, destinerad till Rya Engeland. Södra Carolina dat. d. 2 Mai 1o 8:ne Georgu Regis Arnog. 1722. Archibald Connings Inspector Jotr. Gekyll Collt Förmenandes M:r Bannister, at da ofelbart ej allenast fournera sig sielfwe med yxor, utan äfwen deraf försända en stor myckenhet till Carolina och andra orter; Och at de af wen förfärdiga af andre sorter äggjern en stor mycenhet, derpå är den quartitet afstål, som hwart åhr härifrån öfwersändes till Kya Engeland ett öfwertygande bewis; Så wäl som ock, at inga pxor, nu på några åhr hafwa särifrån blifwit utförde till Rya Engeland, Rya Yorck och Pensilvanien, och ganska få till Carolina. Hwilcket hwar och en Jernkrämare lärer kunna intyga. deruppå framwiste han ett bref dat d. 7. Jlenii 1737. från Kya Yorck underskrifwit Henr. Calvert till M:r fotrn Bannister, hwaraf en del uplästas så lydande. Här är ett prosect på tapeten, angde Stångjerns till wärckning och sämpesade, hwilcket härhos följer. Det har blifwit gjordt allmänt för 10 wäckor sedan. Ulen hwad Conseillen larer gjöra derwid, när den kommer at sättja sig, wet man icke: det säges, åtsamma project är gjordt af till Gouverneuren. Uti Jerseiske öarne äro åtskillige Hammarsnådjor, swaräst gjöres tämmeligen godt Stångjern, hwilcket jag sar sedt sönder brytas, och funnit det wara ganska hwitt, med en blandning af swart FougrSmederne betalte derföre 24 / p:r Åt. Alt deras Bångjern waltsas med hand arbete, och den person, som har samma wärck, säger, at han har 21 / prost för des ar beta; Thimble och andre smärre tillwärckningar in beräknade;

jernef. och ägaren skaffar sielf Stånge Widare sada M:r Bannister, at det will falla nog swårt, at föra komma deras Manufacturer uti Pensilvanien och Stya Engeland, i anseende dertill, at Elimatet uti desse norråt belägne ortor, är mera beqwämt dertill, än uti Södre provincerne: desutan är folcket af sig sig sielf mera fallit till handt wärckerier, och hafwa inga Clantationer af Ris, Secker eller Tobaksom dem derutinnan kunde wara Henderlige; Skulle de nu på något satt ercourageras, at ifrån Ameriea införa Stångjern; Så är det trolgit at sådant kunde hafwa des wärckan uti Vrginien och Maryjland, hwaräst frakterne äro ganska lindrige och stiga, som han för menar, ej öfwer 10 / p ton. men deremot, som fraktorne uti Rya Engeland och Pensilvanien ej äro mindre än 40 %. Prton; Så förstår han icke på hwad sätt, något sådant enlouragement skall kunna uptanckas, hwarmedelst det kan för dem gjå ras mödan wardt, at sända deras jern till Engeland: Oude åtor skelle afhållas ifrån Stånggeres tillwärckning, då de under samma tid blifwa fournerade med Swenskt jern, från Engeland; Så låra de icke des mandre, efter hans meniig, fort sättja deras Manufacture; Häljt de i det fallet skulle kunna hafwa bade jern och stål för så godt köp, som wara Smeder i Engeland, om icke för bättra. Hwilcket skulle hafwa äfwen så stora swårigheter med sig, som om de sielfwe tillwärcka jern: At de på oen Rhode qjöra anckar af allehända storket, producerades ett bref till honom sielf dat StyåYorek d. 16 Juaii 1137. från Henrich Caevert, hwaraf en punkt uplästes, och tydde, som följer. På oen Rhode gjöras aulkar af allehanda storlet, som exporteras till omliggande Colonier. Men jag hoppas at Parlementet lärer hamma deras Manufacturer, hwilcka bade i detta Höfdinge dömmet och Nya Eögeland, samt Perseijska öarne grufweligen tilltagit M:r Bannister sade ytterligare, at de uti Pensilvanien hafwa åtskillage

åtskillige masugnar och Hamrar, hwaräst gjöres stål; Framwisandes ett bref till Handelsmannen fohrWest ifrån H:r Bell dat Philadelphia d. 1. Aug 1737. lydandes en del af samma bref således som följer. Uti mitt sidsta begärte jag åt mi Herre wille öfwersända någre kiär, lås, äuckare, stecting Spik 2 tums a 2 1/4, gångjern af allehanda stag, Gimbretz och hwar järnwaror uhre sielf för godt finner, nedantagandes Trag ärds pador, Timmermans ygor, och Maulj, hwilcka gjöras särWidara sade han, at uti de Nya Jerseiska öarne hafwa de åtskillige masugnar och Smedjor och uti Rya lsorerymnoghet af jernmalm: Samt at de förlebit åhr låtit trycka ett pryect, hwilcket han främwiste, angående 20000 Li myntsedlar till hämpsådets och jern Manufacturens en couragerande: Jemwäl, at de bade uti Pensilvanien och KyaEngeland snada anseenlige quartiteter af Sångjern, hwaraf icke det ringate kommit öfwor till Engeland, undantagandes ett litet partie, som blifwit skickat allenast till prof; Utan altsammans har blifwit hos dem uparbetadt uti Manufacturer; Till intygande hwaraf han producerade ett bref tillhonom sielf ifrån M:r Henr. Calvert, dat Sya Görex 3. 2. Julii 1737. hwaraf 2e Suincter uplästes af följande innehåll. Jag här i dag sedt ell stycke Stbugjern ifrån Jersey, som är ganska wäl dragit, och har låtit smeden sönder bryta tre stänger kalla, som alle warit hwit Fougr, utan någon blandning af kall eller rödbrakt. Af en sändelse har ett stort partie liär blifwit hitbragt, swaruppå till wärckarens namn tar slagit långsåt, och hwilcka säljes i mient till fölcket i Landet för 6. a 7. /. stycket, som prafererar dem för någon annan hitan kommen sort. Fragds Om icke, i fall man skelle förbjuda Plantationerne at upsättja Stålugnar, de derigenom skulle aldeles sättjas utår stand at för färdiga äggjern kiere at så wida de ej hafTa

hafwa stäl, kunna de ej eller tillwärcka äggjern; förty största delen af de Engelska äggjern gjöras af Swenskt jern och stäl, som deraf är gjordt; Warandes han af den taicka, at, om de i America blefwo förbådne at widare uprätta waltswärck och Balugrar: och om man afskaffade kallen, antingen aldeles, eller till större delen på Tyskt skal, som föres en i Engelard, samt deremot lade dryg Tull på det stal, som exporteras till America eller främmande orter, då man med det samma på alt sätt ercouragerade Tackjerns införslen; Så skulle man kunna bibehålla dessa twenne stora och miportante handels brancher, Spik och äggjern M:r fosua Iel sada, at om Americarerne tillåtas, at gjöra Stångjern; Så är det omöjeligit och äfwen oskjäligit, at hindra dem från Manufacturerande; af orsak, at öfwerförsken från Smidjorne till Hamrarne, Rederlags afgiften, hamn penningar Säljarens profit derstädes, Frakton till Engeland, Sjö afwontyr, Diverse kjöpares profit här i landet, jernets förande till de mitt i landet belägne orber, återförsslen tillbakars egen till Hamnarne, frakten, och så äfwentyr af resan tillbakas till America, tillika med andra incidentia och eventuelle utgifter, måste altid wara för dem sådane sinder, at skicka stångjern het i Riket till Manufacturerande, som aldrig stå at mndan rödjas: At om det tillåtes at hammarmedjor och Manufactur wärck få tilltaga, som de nu gjöra; Så skall alt mer och mer folcket dragas utor Riket, när de se, at de ei hafwa tillräckeligit arbbete hemma, eller der kunra förtjena, så mycket, som utom lands under främmande mistare; Hwarigenom döras egit fädernes land ej ringa skille blifwa blottadh. Mr Wni Parnen sade, at han trödde, det uti Americarska Colonierne till wärckas än seenlige quantiteter jernwaror, såsom i synnerhet stor spik och äggjern; af orsäk at myckenheten af

Fölck, så wäl som Skjeppsbyggnadså tilltagit, särdeles i Stya Engeland, at der borde wara fyra gångor sförre debit på jornwaror, än den wi nu hafwe: Och om flere Smid jor än blifwa in rättade; Så wore det emot deras interesse, at föra Stångjern till Engeland, om och Tullen dera blefwe eftorgifwen. At stora partier af Stål föras åhrligen et till Colonien, hwilcket om det före kkommes, at föras till dem Från Engeland, Så är det ofelbart, at det laror blifwa det fört af andra Nationer At om än deras waltswärck uti America blifwa afskaffade; Så kunna de likwäl nu när jernet fås derstädes för så godt pris, som i Engeland tillwärcka stor spik, fast ej spit i allmänhet, för äfwen så godt kjöp, som de genom kjöpmännarne kunnalefwe reras där, i anseende till de utgifter, som erfordras wid jernets öfwerförande sit- och des Manufacturerande så wäl som förlöner och Kiöpmänner nes avance; Runnandes dem aldrig gifwas tillräckeliget encouragement, at förä sit deras Stångjern, och at de sielfwe ej uparbeta det samma uti Manufacturer. Htterligare tillade han, at han hade skickat dit ut några hundrade Weigts af Staltråd, till ull kardor, och mässingstråd till kapnalar. Mr U:m Westby Collon sade, at så wida der är mot 45. l. procent difference emellan det, när Americanerne manufacturera deras jern, för sig sielfwe, och när wi manufacturera det för dem; Så är det ofelbart, at de måste tillwärcka spik pp om man icke wille äfwen neka dem, at hålla jern bodar; Ty efter handen skola de kunna arbota för 4l. piton, på det sättet at de skjära deras jern i små smala stänger, som kunna wara tjenlige till spik; Så at det wore kruktlöst, at afskaffa deras waltowärck, om ilke dem äfwenlides blefwe förbudit, at uprätta flere Hammarsmädjor

M:r Knigth såde at om det tilllätes, at wara jernwärit blif wa ödelagde, så skota mänge både gamke och nnga skogar blifwa rothöggne och förwandlade till plögland samt betesmärcker; Sm at ägarne icke skota lemna ett enda timmer träd qwar, som kan stå mitt på deras åter; hwaremot nu alt jeint nya trän planteras och wäja uti sådane migskogar, i stället fördet wircke, som fälles; Qarandes honom bekant, at uti grefskapet Saloj hafwa skogarne blifwit med flit uthäggne, och alt mera land brukas nu till åkerbruk, än för 1718: At han på en och samma ort nu gifwer allenast 7%. pr Cord, för wed, som till förene gjälde 16. /. pr Cord. Och om jernwärcken ödelades blir det omögeligit, at så åter uplifwa handelen, at wi sielfwe kunnå fournera oss, icke en gång med den quartitet, som wi nu till wärcka: Och skulle wi dependera af ameria eller utlandningen i anseende till wart jern; Så skalle det stå uti deras magt, som fournera oss dermed, at föreskrifwa oss deras egne topor på en wara, som är oss oungångelig wid wart lifs för nödenhöt. M:r Fosua Iee bokräftade M:r Knigths utkåtande angdr reduetionen af wedpriset från 16 till 7 el: 6 pr Cord, Tilläggandes, at fast än priset på sådan wed, som säljes pr Cord är nu så lagt, så hafwa dock åtskilliga hamrar blifwit nederlagde, och än flere lära snart följa de andras exempel; Hwilcket föranlåter dem, som äro ägare af Skogspar. ker, antingen at regligera demeller at låta ut högga dem, och gjöra deraf åkrar eller mulbete. Såsom somlige alleredan begynt at gjöra, i ansoende till deras störra derwid warande fördel, Hwarigenom för handa, at skogar. ne i Riket innom få åhr blifwa till intet, och ware Garfwerier i Riket äfwenledes måste ödeläggas. Mr W:me Westby Collon sade, af om priset på weden blifwer mycket

lägre; Så lärer Noblesen föranlåtås at högga neder sin skog, efter handen: och när Americanerne, sait de Swänske och Ryske se, at ware warck äro öfwerända; Så står det ej at supponera, at de ju lära stegra deras jernpris; Ty det jern som nu kommer ifrån Swerigebetalas mäst en Specie; Men när ware jernwärck woro förstorde; Så måste wi betala det altsammans uti Specie mynt, och mycket mera pr ton. M:r W:m Rea sade, åt så länge masugnarne och HammarSmidgorne woro uti full gång. Så upgilk till det nnsta 200000 Cords af wed åhrligen, som förutan höggandet och samman läggningen uti sords, ej mindre kunnat importera ägarene a 50000 lom åhret. Men deremot stigor det nu medelst jern tillwärckningons aftagande ej öfwer 50000 l:: Och han befröktade, at om nåjnar och smidjor skelle upsöra, Så skulle och en stor del afskogarne blifwa rothuggne, och förwandlade förwandtade till åtrar och betesmarcker; Så at der ej skull blifwa mera qwar än hwad skog, som waxer på klippor och högder, som des utan ej äroägaren till någon nytta; Och då skulle påfölgden blifwa denne, at Eögelandmåste se främmande i händer, efter alt det jern, som wi nu upbruka, uftom dot, som utföres till Plantatiorerne och är 25000 touj om åhret, at han af skogs ägaren hor sandkat anseenlige partier bärckhwilcken han till en del försält till Garfware i Riket: at när skogarne i Irland blefwo ödetag de nödsakades de at skaffa sig barck ifrån Eögeland, hwarmed han Cournerade dom för 4 L prtan hwilcket anseenligen stegrade priset på barck uti Ergeland; Så at ägarne af mig skog, hwarifrån den bästa bärcken kommer, gjöra ig af deras barck 3/3 mera un, än hwad de tillförene kunde hafwa; Skolle nu jernwärcken ned läggas, så skulle och månge adelsman i Riket; som han wet hafwa kunna wimnit till 200 a 250 l åhrl:r

gen. på deras barck, derefterförtjenaalsiutet; Och då wore det ute ued Garfwerierne i Riket, som likwäl nu inportera Cronan on senligit; Ty mer än 1/3 af den barcken, som brukas wid det sandtwärcket, tages af små skogen, och är mer än 2/3 bättre än den som tages af timmerskoAt det är brukeligit, som han fror, merendels öfwer söka Riket, at sägga den unga skogen, som brukas till Hamrar och Mlasugnar, när den är 12 a 14 åhr gammal, och lämnas wijt af af wäxträn på swarje tracthwilika gonenligen kallas wid nästa kogs hygge, med mindre ilka någre få deraf, som tyckas wara tjenliige till wircke lomras qware; dock hålles före, at det ej är till skogensbästa, om för många deraf lemnas på hwartract Frågds Hwad encouragement det skulle wara för Jerntill wärckningen och des Manufactur i Engeland, om främmande jern betades med än widare Talls. Swrs at Tack- och Stångjerns tillwärckningen i Eogeland och Skoltland kunde på åtskilligt sätt ercourageras, och af han wora underrättad, det uti detta Kbnnnga Rike skola finnas ganska stora skogar, samt några ugnar och hamrar uprättade, swilcka han förmenar skulle kunna tillwärcka stora quantiteter af jorn, om de blefwo ercouragerade, Wäjdes han för des del af den tänckän, at Talk- och Stångjerns till wärckningen i Stora Britarnien, på intet annat sätt kan encourageraj, än medelst det främmande jernets beläggande med högre inkommande koll; med mindre icke det wora möjeligit at förekomma, det ej så stora quantiteter af Stångjern, som säljes för lägre pris, än hwarföre det kan gjöras i Engrkand, er i Skottland finga införas, hwarjämte han ock håller före, at till wara särstädes anlagde Manufacturers upsjelpande, och denne brancheus bibehållande ingen ting skulle mera bidraga, än en Drawback till Plantationerne på alle

veradt. utgående Manufactur waror, lika emot den tillökning i Tullen, hwarmed förenämde jern blefwo graMr Foh. Snow, som twenne åhr uppehållit sig iSwerige, såsom hans Bajts Secretaire företrådde uti Deputationen efter skjedd kallelse, och sade, at Eögeland är utiunder balance i handelen med Swerige emot 100000 L. om echrolmer än för detta, af orsak, at ganska hög tåll, som nästan är alt detsamma som förböd, blifwit Lagd på alla Engelske efecter ull undantagandes; hwilcken in föras från Engeland och Orland, besynnerl: tell Gsotheborg, och det till så stora quartiteter, at med den allen allesna drifwes ett ganska stort Manufactar wärck, som ei långt ifrån lberda ort för 15 åhr sedan blifwit inrättadt: At de Swenske twert emot rtskilliga, emellan begge Nationerine slutne och ännu sissisterarde tractater, kräfja dubbla wägare penningar, af alt jern, som uti ngelske skjepp föres ifrån Swerige, Warandes han försakrad, at der äfwen är en tillökninge tullen på alt jern, som utföres af Engalske Ägare, hwilcket dock är stridande emot tractatens tydeliga innehåll; Hafwandes wårr kjöpman ofta ingifwit fråttlöse klagomal deröfwer, hwilcket för anlåtit många af dem, at låta naturalisera sig der i landet, och öfwergifwa deras födelse ort. At Engeland hämtar från Swerige tre gångor så mycket jern, som hålland och Frankrike, samt hela Europa des åtan: Hwad angår de sotelser, hwilcka Swercge esom oftast låtit oss höra, at sielf manufacturera desjern, så, så de han, står det ej at wärckställas, i anseende till låftens och watnets skarphet, hwilcket gjör det jernet, som de wilja uparbeta till manufactar smide, så sprödt, at det är aldeles otjentigit till åtskillige usupsåsom anckare spit ppp; Warandes detta en san färdig sat, hwarom han blifwit försäkrad af den namnkunnige Skjeps-byggmästaren derstades Meggot, så wäl som

åtskilliga andre uti jernhandelen At de Swenske blifwa fourrerade ifrån Tyskland med hwad Manufactur smeden de hafwa af nöden, samt med kladen ifrån Det härade han, blifwit Deputationen förständigadt i hwad måtto medelst en utkommen förordning af d. 11. Decembr 1134, så wäl som en taxa på wissa wäl förfarna personer: Preussen och Rys land. waror ifrån d. 1. Fan. 1135. at skillige af ware Engelske efecter hafwa blifwit aldeles förbådne: jemwäl ock, at alla de öfrige ull strumpor och ullgarn undantagne, blifwit med så hög Tell belagde, at den kommer mycket nara en till förbod N:o Extralt af Corseillens protocoll hållet uti sammankomsten wid Masamtas bay d. 6 Junii Plantationerne Den Deputationen, som af beggåhåsen i anledning af Thomas Bardins ifrån Sictuate underd. 30 Maii 1718 ingifne Supperquie blifwit tillförordnad, at öfwerlägga om till Jern Manufacturens här i Provincien encouragerande tjenlige mått-yttrade sig som följer. Södan Deputationen, som afdenne Provinces stora och Generale Censeill eller sammankomst blifwit förördead, at taga i öfwerwägande Jern tillwärckarens och fabriqueurens ifrån Sutaate Thomas Bartins ansöknnng om encourage ment till jernwärckens fortsättjande i berde Crovince förehaft bem:te ansökning, gämte de deråti gifne förstag och bifogade eitatiorer, och tillika undersökt, om åtskillige andre, som uti dessa mäl äga insickt och erfarenhet; Så hafwer Deputationen i ödmiukhet skolat afgifwa detta des betänckande, at neml:n de differente särefter anförde pramier måge af Landtränteriet på följande uti Landet bora fide tillwärckade efecter blifwa bestådde, och deremot utbetaldte. Seml 1mo 40 % prton på alt Btångjern, som egalerar godt Spanskt jern

derutöfwer8 med förbehåll, at hwart och ett wärck för sig tillwärckar åhr 30 tonj och 3 L. prton för alt hwad wid swart wärck gjöres åhrligen 2:o 5. L. prton på knipjärn af sådan finhet, som erfordras till snådande af spit ifrån 3 till 20 tum. 3:o 20 pence på 1000 tiugå tius spik. 10 på 10 tims do på 8 tums D:o 6 på 6 tunis Do 4 på 3 4 tums D:o på 3. tums D:o som blifwit skagnr af godt Knipjern eller faggots 4:o 12 /. på dussenet af liör om 3. fots och 9 tums längd, som äro i alle mäl jemngode med de bästa liär, som föras ifrån Störa Pritaanien. 3:o 40 %. peton på alla gutna jernwaror, lika uti godhet med Engelska eller Holländska. Och at ofwanstående pramier måge continceras uti 10 åhrs tid här efter. Bosson Boston a5. Juni 1718. Efter befallning och uppå Deputationens wägnär, Nat: Bey frel uplåst i Conseillen och ned skickad med recommerdation.

En Bill N:o 2. kallad 111. Förordning till at befordra Tack- och Stångjarns Införsel ifrån Hans Mai:ts nybyggen uti Ametica, och till at förhindra, at något wattn- eller annat drif-Wärk må inrättas för at wält så eller draga Järn, eller någon Smidia at arbeta med Stånghammare eller någon massugn för at tilwärka Ståhl uti någondehra af bem:te Nybyggen. Aldenstund Stångjärns införsel ifrån Hant May:ts Colonier uti America till London och TackJärns införsel ifrån bem:te Coloncer till någon Hamn uti Stora Britamuen skulle lända till stor förmohn icke allenast för bem:te Colonier utan ock för detta Riket, dymedelst, at de som manuFacturera Järn, blefwo tilräckeligen försedde med denna nyttiga och omngiängeliga wahran, och stora penninge Scemmor, som nu betalas til utländningar för Järn, på detta sättet för Riket bespärde, samt större quantum af ylle- och andra Angelska Mauufactier-wahrör till America exporterade i retour för det således införde Järnet; Fördenskull förordnas härmedelst utaf hans Höga Konungsliga Mait med de uti nu warande Parlament uti begge husen församlade Andelige och Wärldsslige Herrars Råd och samtycke och i kräft af deras myndighet, at ifrån och efter den tingufierde dagen i Junci månad Åhr 1750, skola alla och hwarjehanda Subsidier, Tull pålagor Bestättningar och umgiälder, som unerläggas

erlägges för det uti Hans May:ts Colonier i Ameriia till wärkade och till Ängelska Hamnar införde Tackjärn, återwända uphöra och icke längre betalas, Och skall efter den tiugufierde ofwannde Junii ingen Subside Tull, Pålaga Beskattning eller ningiälder af hwad namn de wara måge, betalas för Stångjärn som blifwit tillwärkat uti eller infördt ifrån bem:te Colonier till Londou, oaktadt hwad lagar, förordningar eller bruksom däremot kunna wara giorde Ytterligare förordnas i kraft af ofwannämde myndighet, at intet Stångjarn som blifwit således infördt till Londou skall sedermera få utföras eller Siöledes transporteras till utlossning i någon annan hamn uti Stora Britannien, undantagandes till någotthera af Hans May:ts Cronowärfs förnödenhet, skolan des alt således exporteradt eller siöledes trausporteradt Järn och äfwen alla skiep som låta bruka sig at exportera eller siöledes trausportera slikt Stångjärn, wara confiscation och anhålning underkastade, på samma sätt som med förbudit oförtullat, eller hemligen ut- eller insningit Gods, och me Skiep som slikt. Gods ut eller införa, nu efter lag förfares. Likaledes skallden, som sålunda utförer slikt Stångjärn eller försänder det till Inrckes orter samtSkiepparen eller Fohrmannen och Matroserne på alla de Skiep, som föra ut slikt Järn, eller det siöledes innom Rikot transportera, wara under underkastade samma straff och Böter som Skieppare och Siöfolk på de Skiepp, som föra förbudne oförtullade eller lurendrägade wahror enl: lagen nu äro förfallne till. Så skall ock ingen af Kongl. May:ts Tull-Betiente underskrifwa eller meddehla någon Tullsedel Tillstånd Pass eller skriftelig tillåtelse af hwad namn det wara må, för at utföra eller innom Riket transportera något slikt till London infordt järn undantagandes för Hans Kongl. May:ts Admiralitets Warfs buhof, och skall hwar och en Hans may:ts Tullbetien te, som häremot bryter, hafwa förwärkat och böta en Summa af Twåhundrade Pund, som måge utsötas och winnas igenom Stämning hupplique Beswär eller angifwande wid någon thera af Hans may:ts ordinarie domstolar i Westminster, och skall den ena hälften därutaf tillfalla Hans mäyt, dess arfwingar och Efterträdare och den andra hälften Angifwaren, skolandes den Brättslige mista sitt Ambeta och aldrig wara wärdig at tiena Hansmajt dess Arfwingar eller Efterträdare uti någon Syssla af förtroende eller Inkomst. Och ehwad Tullsedel Tillstånd Pass eller skriftelig tillåtelse blifwit underskrifwen eller gifwen, skall wara af aldeles intet wärde eller äga någon kräft.

och umgiälder betalt. mindre icke uti et däröfwer meddelt bewis, intygas, under hwad datum Tuller och alla miugiäl der, som wid aflastningen böra erläggas, blifwit betalte, samt dens namn, som samma Tull Ytterligare förordnas härmed, ot intet Stång järn som till följe af denna förordning blifwit infördt uti Londons hamn, skall få föras landwägen till någon ort längre bort än Tiomihl ifrån Londons hamn, undantagandes till någotthera af Hans majts Admicalitets warf, till hans majts dess Arfwingars eller Efterträdares förnödenhet: och om någon understår sig at föra eller låta föra på Häst, wagn kiärra eller annat redskap något således infördt Järn till någon ort utom de härutinnan förelagde gräntsor, så skall hwar och en, som sig således förbryter för hwarje dylikt brott sakfällas och betala en summaaf kiugu Skillingar för hwarje Ceutnerslikt Järn På det ingen af de Handlande som förskrifwa in utrikes Tack- eller Stångjärn, hwilket icke blifwit tilwärkat uti, eller infördt ifrån bem:te Colonier, måge under hwarjehanda skien påstå den lindring som härmedelst blifwitförund, så förordnas ytterligare i kraft af förenämde myndighet, at en hwar Handlande kiöpman Factor eller annan som lästar Tack eller Stångjärn ombord på något Skiep uti någon af Hans majts Colonier i America, skallinnan Skieppet clareras ut till någon Hamn uti Stora Bntannien, aflägga Ed inför Gouver neuren neuren eller Vies Gouverneuren, Tullförwaltaren och Controlleuren, jämta en Admiraliteto Officerare, eller allenast 2:ne af dem hwilken Ed Gouverneuren eller vice Gouvorneuren Tullförwältaren och Controlleuren jämte Admiralitets Offieraren härnudelst förordnas och anbefallas at förestafwa utan arfwode eller wedergiällning) at det således utskieppade Tack- eller Stångjärnet, som till sin rätta wigt uti samma Ed bör antaknas, blifwit tillwärkat wid en innom Colonioch skall likaledes uti samma Ed dens eller deras namn, till hwilka järnet blifwit försåldt eller för räkning tillsändt, utsättias; Och skall däruppå Gouverneuren, Viil Gouverneuren Tullförwaltaren och Controlleuren, jämte Admiralitets Ofceraren eller endast 2:ne af dei lämna at en sådan Handlande, kiöpman Factor eller annan, som Eden aflagt, ett Intygen de under deras hand och Ambetes Sigill, at en slik Ed inför dem blifwit giord. Ytterligare förordnas i kraft af fören:de myndighet, at ingen som införer något Tackeller Stångjärn till Stora Bulanncen ifrån någon af Hans may:ts Colonier i Anerua, skallfå föra det in tullfritt såsom förrut sagt är med mindre samma Tack- eller Stångjärn är stämplat med något märke, som utwisar uti hwad Colonce eller ort detsamma blifwit tillwärkat, eller med mindre wederbörande för Tullförwaltaren wid den hamn i Stora Britanmen

som uti Intygandet är utsatt. nien där järnet anländer, främte et sådant Intygande som segt är; Eij heller med mindre Skiepparen eller Befälhafwaren på det Skiep som förer Järnet, giör Ed, (hwilken Ed Tullförwalta ren härmed förordnas och anbefalles atföre, stafwa utan arfwode eller wedargiällning at det således införda Järnet är det samma, Dock i akttages och förordnas ytterligare i kraft af fören:te myndighet, at allt Tack och Stångjärn som till Stora Britannien införes och icke är stämplat eller med sådant Bergs försedt, som för mält är, neml:n at det blifwit tilwärkat uti hans maj:ts Colonier i America, skall erlägga samma Tull pålagor, umgialder &: som slikt järn war belagt med innan denne förordning blef giord. Ytterligare förordnas i kraft af ofwanåberöpade myndighet, at om någon Gouverneur Vice Couverneur Tullförwaltare Controlleur Admiralitets Officerare eller Tull Betient, falskeligen meddehlar något sådant bewis, så skall den som sig därmedelst förbryter, för hwarje sådant Brått plikta med en Summa af Twåhundrade Pund, wara sin tienst förlustig och owärdigförtlarad at tiena hans may:t dess arfwingar och efterträdare uti någon Syssla af förtröende eller Jnkomst. Eller om någon Handlande Factor, kiöpman; Skieppare eller Befälhafware på något Skiep, falsteligen giör den Ed, som medelst denne förordning påbindes, En hwar, som sig således förbryter, skall undergå det sträff, som Rikets lägar pålägga för sielfwilligt och skiände ligit ligit menederi: Och eho som wetandes eftergiör någon dylik stämpel eller Bewis, och dem nyttiar skall för slikt Brottmähl undergå det straff som Rikets lägar pålägga för förfällsknigar Och på det Tack- och Stånggarn, som tilwärkasuti Hans Majts Colonier uti America, må wida re här i Riket kunna manufactureras, så förordnas ytterligare i kräft af ofwande myndig het, at ifrån och efter den Tiugufierde Junii1750 intet Wattn- eller annat drif-wärk för at waltza eller rulla Järn, ei heller någon Smidia at arbeta med Stånghammare eller någon massugn at tilwärka Ståhl, skall få inrättas, eller om den woro inrättad, få wid macht hållas uti någon af Hans may:ts Celonier i Amerua; Och eho som inrättar eller lätor inrätta, eller efter skied inrättning underhåller eller läter underhålla uti någon af bem:te Colonier något dylikt wattn- eller annat drif-wärk, Smidia eller massugn, en således brettslig skall för hwarje dylikt Wattn- eller annat drif-wärk Smidia eller massugn plikta en Summa af 200 Pund gångbart Angelskt mynt. Ytterligare förordnas härmedelst i kraftaf ofwan åberopade myndighet, at alla de Watnoch andra drif-wärk, som således twärt emot denne förordnings Innehål inrättas och underhållas, skola anses såsom skadelige för det Almänna, och at hwarje Gouverneur, vice Gouverneur

verneur eller Chef öfwer de Colonier i America, hwarest något Wattn- eller annat drif-Wärk Smidia eller massugn kan komma at inrättas eller wid magt hållas, skall efter skiedt angifwande uppå twå eller flere Trowärdiga Wittnens Ed at något slikt Wattn- eller annat drif-wärk har således blifwit upsätt och underhållit (hwilken Ed Gouverneuren Vice Gouverneuren eller Chefen härmed förordnas och anbefalles at förestafwa) skall befalla och låta hwart och ett sådant Wattn- eller annat drif-wärk, Smidia eller massugn uederrifwa innom trettio dagars förlopp efter den tid då angifwandet skiedde. Och om någon Gouverneur, vice-Gouverneur eller hlf försummar eller undandrager sig at giöra detta innom den här föreskrefne tiden så skall en slik Gouverneur, vice Gouverneur eller alf, som så förbryter sig, för hwarje dylikt brott böta en Sumna af femhundrade Pund Gångbart Angelskt mynt, samt ifrån den tiden wara owärdig at bekläde något Ämbete af förtroende eller Jnkomst under Hans Maj:t dess Arfwingar eller efterträdare. Ytterligare förordnas härmed i kraftaf ofwannte myndighet, at de Böter och Scköron, som i anledning af denne förordning kunna komma at falla för förfällskande af Stämplar eller Bewis, eller för några medelst denne förordning förbudne Wettn-eller andra drif-wärks Smidiors eller massug nars upbyggande och underhållande, eller för underlåtande at rifwa dem neder, skola fåit utsökas igenom Stämning, Beswär, Supplique eller angifwande wid alla Hans may:ts domstolar i Westmiuster eller wid ExchequerCollegium i Skottland eller wid någotthera af Hans maj:ts Collegier i Amerua respective där den Bröttslige bor, då brottet begås eller då slik Stämning Supplique Beswär eller angifwande anmäles, Skolandes alla sådane Stämningar, Suppliquer, Beswär eller angifwande, som kunna förefalla i Stora Butannien, först anmälas antingen uti det district hwar est brottet skier, eller där den Brottslige bor då en slik stämning Supplique, Beswär eller an gifwande giöres anhängig Ytterligarr förordnas härmed i kraft afofwannämnde myndighet, at allt Stångjarn som i stöd af denna förordning införes tillLondon ifrån Hans Maj:ts Colonier i Amerua, skallangifwas på Tullhuset i London och skall hwarje stång af slikt angifwit Järn märkas eller stämplas med sådan Stämpel som Commissareerne wid Hans Majts Tullwärk till den ändan förordnandes warda, på 3ne särskilta ställen pa hwarje Stång, neml:n 2:ne af dessa stämplar en Yard långt ifrån hwardera ändan på Stången och den tordie witt på wid pass. Ytterligare förordnas härmed, at om någon efterapar, eller mid wilja fördarfwar eller utplånar någon af desse marken eller stämplar i tanka at föra ut järnet till någon på tio mihl när London belägen ort twärt emot denne förordnings rätta förstånd och menng, så skall en hwar som således förbryter

andra hälften Angifwaron ter sig, och därom warder lagligen öfwertygad hafwa förwärkat en summa af Ethundrade pund som kan utsökas såsom woro det en skuldfordran genom Supplique, Beswär eller angifwande wid någonthera af Hans majts domstolar uti Westminster och skull hälften däraf tillfalla Hansmaj:t dess Arfwingar och Efterträdare och den Yttertigare förordnas härmed i kraft af ofwannde myndighet, at ifrån och efter bem:ted 24 Junii skall en hwar Gouverneur, vice-Gouvorneur eller Chef för någondera af Hans mästs Colonier i America, genast öfwersända till Commissarierne öfwer Handelen och plantationerne at skrifteligit Intygande under sin hand och Ämbetes Sigill: med en noga förtekning öfwer alla Wattn-eller andra drif-wärk, hwarmed Järn waltzas och rullas, samt öfwer alla Smidior som arbeta med Stånghammare samt öfwer alla de massugnar till Ståhls förfärdigande, som wid denne Förordnings början finnas uti dess Colonie, utsättiandes jämwäl uti samma Förtekning, hwilka af dem äro i Bruk jämte Ägarens namn af hwarje slikt Wattneller drif-wärk Smidia och massugn med stället där de äro anlagde, såsom ock antalet på Wärken Smidior och Masugnarne uti bem:te lonie. Och däräst någon Gouverneur Vice Gouverneur eller Chlf försummar eller wägrar si at giöra sådant innom Sex månader efter bem:te d 24 Junii, så skall en sålunda brottslig Gouverneur, vuce Couverneur eller Chef wara sämma straff och böter underkastad, som någon Gouverj verneier eller Vie Gouverneur af Colencerne är förfallen till för något annat emot denne förordning begångit brott, och skall utsökas på samma sätt, som i denna förordning wid handen gifwes. Ytterligare förordnas härmed i kraft af förenämde myndighet, at ifall någon Rättegång skulle begynnas emot någon för et el ler annat som blifwit giort i följe af denna förordning, så må Swäranden uti alla sådane Rättegångar, begiära särskild undersökning öfwer sielfwa Specie facti, samt at det skiedt tillfölje och i stöd af denna förordning, och om detbefinnas så hafwa skiedt, så skall Rätten förunna Swaranden sitt påstående: Och om kiäranden icke gitter eller will fullfölja Saken, sedan Swäranden comparerat, eller om utslag fullit uti någon praliminaire question emot Kiäranden, så skall Swaranden niuta tredubbel ersättning och hafwa samma tilgång till som lagen tillägger Swarander uti andra måhl. Ytterligare förordnas i kraft af förenämde myndighet, at denne förordning skall äga lika kraft med almänna lagen och skall wid alla domstolar såsom sådan anses utaf domare och alle andre utan at in specie til den ändan behöfwa åberöpas.

ne. uti Breconshire Farielly Carmarthen Shire. Lista på Stångjarns Hamrar eller Bruki Ängeland och Wallis med förtekning på det quantum Stånggarn som wid hwar och en af dem tillwärkas efter den nogaste underrätelsa som kunnat fäs, men för de Brukom hwilkas tilwärkningar man ingen säka kundskap kunnat få är lämnat Blaucde Rottska Bruken äro intet härunder begruf Tanners Bruk 150. 200. Kidwelly 100. 120. Sambrayne 60. Fannovaie 100. särdigan Shire Ganfred 120. Cheshire frånage 200. WWarmingham 300. Denbigshir Derbyshir TonsWhitland 100. pndwifrån Lea 140. Pentablece 200. Wrexham 80. Jartonfillds 120. New Mills Plesley Haveley Ducrham Winlaton Swallwell Geams. 250: 150. 120. 250. Transport 2760. Transport 2760. FlintshireBodfanny Bruk 200. Gloucester Shire Lidney 350. Lid brooke trenne Hamrar 350. Upleadon Hurtworth Flaxley Glamorgan Shire Forrest Abberavan120. 150. 150. 200. 350. Velin Griffys 300. New ForgeHereford Shi 250. rew Weare 350. Bringwoöd 450. Landiloe Hampshire Sowley 200. 50. Titohfuld 200. Lancashir nsey 120. Bachbarrow 260. Spath Bridge 120. niston 80. uton 50. Burgh 120. Monmoicth Shire. Mahon & Tredegar trenne hamr: 600. Pont Doole 700. Tinton twå hamrar 300. Monmouth 400. Montgomerie Shire. Mattravail 200. Dolobran Transport 9380:

Nottingham Shire Bullwell amburton Uipston lchne Northumberland. Darwincourt Blackpoole Shropshire bury Longnor Upton lebrookdale hiteford Sutton Searne 240. 250. 250. 150. Winnington 100. Prescott Ligiard Surrey och Kent Tutchley Barder M:r Johnstons. M:r Gales M:r Dibbles Shingley Paphole. Sussex Transport 9380. 220. 120. iducore står under nybygnad. 140. 260. 150. 250. 260. 150. Kaynton Norton 150. Bwelham. Hawkesden. Bnghtlin Burwash. Westficl Marshfield Woodcoch. Stafford Shir 100. 200. onsall 300. Hints 250. Transport 12, 920: Cannock Bromwiche Little Aston ongreve ven Heath Whittington swinn Warwick Shiie. Bromford lifford Woncester Shire. Thelsey Mildon Gennyhole Transport 12, 920. Lower Mitton Woolverley kle adley & Lye Powwich Yorckshire Harliffe Unbridge Kichstall Waddesley Kilnhurst Nostley Roach Abbey Mousehole 180 300 100 120 100. 200 300. 140. " 300. 350. 450. 450. 400. 500. 300. 160. 150. 260. 150. 160. 200. 220. 350. 60. 60. Sla Moor 120: Tons. 19,000:

Slutsatsar ogrundade. Ränkar öfwer Järnhandelens och dess Manufacturers tilstånd. Dot är nödigt at förut berätta något om sättet at giöra Järn och om den Metallens utskilliga Sorter och Egenskaper, för at förklara några inskilde Termer, utom hwilkas rätta förstånd wåra första begrep om Sakerna kunna blifwa willfarande, wåra tankar orediga och wåra Järn-Malm är en Bergart som fins uti öfwerflöd mäst uti alla Jordens dehlar, och är där ingen särdeles stor tract på Jordklotet hwarest den icke på et eller annat sätt kan finnas: Denne Bergart kan intet förwandlas till godt smidigt Järn med någon annan Eld som wi weta af, än den som giöras af Wed eller Trå kohl. Den första wäsenteliga förändring den undergår, skier uti en Masugn, hwarest den smältes, blir flytande och så släppes ut uti Rännor som giöras i Sand, hwarest det får en skapnad som någorlunda liknar en Sugga medsina däggande Grisar, hwadan det får namn af (Pigs) Grisar och Sows) Suggor. Alt Järn så länge det är sådant, är skiört osmidigt och ötienligt till at manufactureraeller arbeta till någon annan skick än hwad det fådt genom Smältningen och fölgaktel:n till få ännen gagneligit Tack-järn föres från Masugnen till Smidian, hwarest sedan det i Eld blifwit smältat och arbetat, blir däraf en stadgad och lindig smidig Substance och igenom flere glygningar i elden samt mycket hämrande slås det ut till långa störar eller Stänger, hwadan det kallas Stångjärn. Masugnar och Smidior begripas under et almänt namn af Järn-Bruk. Stångjärn är af åtskilliga slag som åtskiljas igenom särskilde namn i anledning af deras dimensioner och ämnen; de 2ne mäst almänna slagen äro Kiöpmans-Stång och walts-Stångdet ena är sådant Järn, som gemenligen fö:r res in i Riket utaf de Handlande wid pass 1 1/2 till 2 tum bredt och 1/3 tum tiokt samt åtskillige slags fyrkanter; det andra är sådant järn, som är tienligit till waltzning, nästan dubbelt så bredt och tiokt som det förra. Waltz qwarnar äro wattnwärk, hwilka hafwa den nytta med sig, at de kunna förwandla Stångjärn till smala Spon eller tunna plåtar med besparning af Brän-kohl och arbetsfolk. 4 4 Waltz-järn räckes ofta ut med Stenkohls-Eld, men om därtill brukas Brän-kohl, så behöfwes icke på långt när samma quautum därtill som till fint kiöpmans Järn, hwilket kan endast räckas ut med Bränkohl, fölgakteligen äro desse drif-wärkganska gagnelige uti et land där bränkohl äroså kostsamme som uti Ängeland: Men uti sådane länder som Amecica, hwarest Bränkohl äro uti sådan ymnoghet, kan Järnet smidas så fit under Hammaren, at desse waltzwärk icke blifwa så oumgiängelige, at ju Järnet kan förädlas dem förutan förutan

Förutan de Egenskaper, som äro gemensamme mod alt slags Järn, äro där många enskildta, hwarigenom at slags Järn skiljes från de andra, och är tienligare till wissa Brukde förnämste af dem, och sådana som wi nu endast behöfwe skiärskåda äro Hårdhet, Muckhet, Seghet och Skiörhet. Desse Egenskaper anses före at wara oföränderlige och hafwa sitt ursprung ifrån malmens Naturliga art. Hårdhet är den Järnets egenskap, då det icke lätteligen gifwer sig wid hammarskaget, medan det är hett, eller för filens eller andra rifwande wärktygs strykande, då det är kallt. Miukhet är twärtom. Alt Järn som kommer från Östersiön, är mer eller mindre hårdt, men alt Angelskt och Americanskt Järn mer eller mindre miukt. Seghet är den Järnets egenskap, då det intet lätteligen brister igenom bändande, och Skiörhet twärt om, hwaraf högsta graden är, då det aldeles intet will låta bända sig utan springer sönder såsom glas. Ditta slags Järn kallas af Handwärkare kall-bräckt och strider snörrät emot en annan elok egenskap, som kallas rödbräkt, och består däruti, at då det är glöd-hett springer det och faller i sönder under hammaren. Järn af en mellanArt emellan Segt och kallbrächt kallas ordinacrt, om det kommer närmare till Seghet och (blend, om det kommer närmare narmare till kall-bräkt, och kan äga allahanda grader af den ena eller andra egenskapen. Ängelskt och Wäst-Judiskt Järn (så wida oss ännu bekant är) hafwa mehrendels lika art uti alla sorter, och fastän det ena slags Angelska eller Wäst-Judiska Järnet kan wara hårdt i anseende till et annat Angelskteller wäst-Jndiskt Järn, så är det dock altsammans miukt i anseende till Järnet ifrån Norden och fölgakteligen icke tienligit till at giöra Ståhl af. Järn förwandlas till Ståhl på det sättet, at det lägges tillika med pidveriseradt Bränkohl uti en stor degel och där brännes en lång tid af eld, som lägges utom kring och degelen hålles wäl tillsluten. Alt Järn tror man kunna förwendlas till et eller annat slags Ståhl. Det Swänska Öregnendt Järnet, fast det är det bästa wi kunna få därtill, är ändock intet det bästa i wärlden till det änmet, emedan det Tyska Ståhlet wida öfwergår det som giöres hos oss, och börsådant intet tillskrifwas någon skilnad uti konsten at tilwärka det, utan en naturlig skilnad uti sielfwa Järnet, som tilwärkas Sedan man nu således giort et kort utkast om sättet at tillreda Järn samt dess särskilde sorter och egenskaper så mycket som nödigt kan wara till et tydeligt begrep om hwad som har eller kan komma at sägas härom: Så wele wi nu skiärskåda Ängelands Interesse

se uti at fournera sig med detta så ganska nyttiga Metall. At det åligger denna såwäl som alla andra Nationer så wida de beqwämligen kunna) at förskäffa sig denna kostbara wahran, hwars bruk är så oumgångeligit för deras wälstånd och sällhet och hwars tillwärkning närer så mycket folk är en satts som intet bewis behöfwer. At Ängeland intet fournerar sig sielft med alt Järn det behöfwer smndantagandes Ståhl) härrörer intet af någon naturlig brist eller oförmögenhet: Iutet af brist på malm, tyydäruti har naturen warit ganska gifmild. där äro få Landsorter i Angeland, hwarest det icke efter all förmodan finnes. De Järnhaltige Brunnarne gifwa nogsam anledning till denna gissning. Cumberlandoch Laucashire tror man kunna försträcka järn intet allena till detta Rike utan ock till hela Jordenes Omkrets. Icke heller härrörer det af brist på tienlig Jordmohn till Skogs-wäxt, emedan mer än tilräcka ligt land här i Riket är af naturen så alstrande däraf, at ingen ting annat än etständigt bruk af Plog och Spada förmår qwäfja dess wäxt. Icke heller lärer någon förmödeligen tillskrifwa denna brist Inwahnarnes orkslöshet eller mangel afStrömar till at drifwa Järnwärken, hwar utinnan få folkslag hafwa någon fördehlför oss. Men rätta orsakerertil denna brif äro 2ne Den första är den at Skogarne här i Riket blifwit nedhugne och ödelagde, den tiden de ansågos för en olägenhet och då consumptionen på järn war ganska ringa emot hwad den ärnu: Men nu sedan Järnwärken begynt få lif, är ingen twifwel om at ju genom behörig upmärksamhet och inseende öfwer wåra Skogar, denna ogrundade mening lärer förfulla. Den andra hufwudorsaken är den skilnad ipris på Arbeta, Landt egendömar, och landtproducter, som är emellan Ångeland och de Norra länder, hwilken är så stor, at Coaktadt den inwärande Tullen på deras Järn) så blir ändå den Angelske Arbetaren under såld utaf en som handler med Swenskt Järn fastän priset på wed skulle wara hälften lägre än det är, och af en som handlar med Rykt Järn, fastän man finge skogen blott för det man låta fälla den. Stångjarns förfärdigande ifrån Malmen är ingalunda et Naringsfång af så ringa warde som somlige willa inbilla sig: Ty fast det skiljes från järnets förarbetande till wahror, som bär namn af Järn-manufacturie så är det likwäl i sig sielft et ganska anseenligit manufactirie. Det erfordrar och nährer nästan äfwenså många menniskior e Tonsom den påföljande tilwärkningen till Spik och andra grofwa Järnwahror. Det har blifwit uträknadt och synes troligit at nu Den

på några få Åhr har blifwit förarbetadt af Angelska Malerialier 18,000 Tons åhrl:n. skålpund där äro ännu Bruk i gång tillräckelige för det och kanskie et ännu större quantem. Igenom 18,000 Ton Järns tillwärkning näres och sysslosättes 27000 men iskor och 27, 000 hushåll, och giör en rörelse af mer än 300 smPund om åhret i de orter där Bruken äro belägne. Saknaden af en så stor Summa, i fall Bruken ödeläggas, måste föra med sig en skadelig kiänning icke allenast för Skoysbygden utan ock för Räntorne af alla andra landt bruk där i orterne och minska wärdet af deras producter: Den måste åstadkomma tusendetals mennskiors undergång och ännu fleres fattigdom Angelsk Skogär samma swårighet underkastad som Angelskt Järn, den undersäljes afUtlänningarne bäde i bräder och annatOm man räknar efter wärdet af det landden wäxer på för Ett eller Twåhundrade åhrs tid, så lärer man finna at Stogarå Omkostningarne på Wed, mallm och rän torne af Bruken för en Ton Järn wärderad till 17 £, stiger intet öfwer 4 £ 12:d Resten 12 £ 18:d är för arbete och förslor: Och arbetet utom alla andra omkostningar är åtminstone 10 £ p Ton och till 2 Tons Smide anwändas åtminstone 3 Personer af sådant arbetsfolk, som äro öfwade uti slikt arbete. nes nes conserverande ingalunda lönar mödan för oss eller wåra efterkommande; Hurumycket mindre lära de gagna, när toppar och qwistar som nu huggas till bränsle och äro en 3:de af hela wardet, då blifwa aldeles onyttige och ingen ting kasta af sig. Angeland fournerar nu icke allenast sig sielf utan ock Irland med Ekebark till at bärka sitt läder med Skulle Småskogen bli ödelagd (och den är säkerl:n intet wärd at conservera för Barken allena så måste både Angeland och dessSyster Irland gå och tigga den annorstädes, Utan twifwel finnas där wäl de som äro ganska färdige at föra den till oss, där är nog däraf uti Ameria och den kunde mycket beqwämt stufwas in med det Ancericanska Järnet och om den fragtas på Ancericanska Skiepp, så ökes wår Handel och Seglation anseenligen därigenom: Efter somligas mening så är det wart interesse at få altnig utifrån. Då man i hastighet kastar ögonen ifrån Swerige till America, utan at stadna widnågon ting dem emellan, så wisar sig för oss det Projectet at blifwa fournerade därifrån uti et ganska fördelaktigt lius. Wid första påseendet måste det utan twifwel synas långt bättre at blifwa fournerade ifrån wåra egna Plautationer än ifrån utrikes nationer: Bättre ifrån de länder hwarest wi nyttia en fri och öppen handel än från dem, hos hwilka wår Handel ärmycket

ligger på Bottnen. mycket inskränkt och twungen: Bättre från sådane som willa taga wåra wahror i byta än från dem till hwilka wi måste betala et stort Saldo med Specie mynt: Sålunda synes wäl saken utanpå, men Sanningen Låtom oss nu draga den fram för dagen och jämnföra det Angelska och Ameruanska med Järnet ifrån Norden, så lär det befinnas af hwad som blifwit dehls infördt därifrånuti Stänger dehls tilwärkat här utaf Americaniskt Tackjärn, at det är af samma minka beskaffenhet som det Angelska, och om det kommer at blifwa infördt, måste det först remnlacera det Angelska, förrän det på något sätt kan rubba det Swenska eller Ryska. Och som det Ameruanska Cenligit wåra wedersakares egit widgående 9 intet kan lefwereras till så lindrigt pris som det Swenska eller Ryska; fördenskull kan dess införskrifwande intet röra något annat järn än det Ängelska allena, och på intet sätt tiena till at remplacera det Swänska och Ryska: Men låtom oss medgifwa at det Amercanska kunde föras in till så lindrigt eller lindrigare pris än det Swenska nu kostar, så blefwe ändå utgången den, at de Swenske skulle nödgas minska eller aldeles afstå ifrån deras egen dryga Tull som utgiör 3 £ 12:d 6dp Ton och således uppå den Suppositionen allena wara i stånd at undersälja det Americauka sta. Därföre som sakernia nu stå är det alder les ogiörligit at föra in stångjarn därifrån med någon fördehl, och lärer intet annat åstadkomma än at ödelägga de Angelske Skogar och Järnwärk, samt minska de ängelska Manufacturer Tillförne blefwo wåra Coloncer helt och hålne fournerade med Järn och Järnwahror härifrån. Men sedan Järnwärk blefwo där anlagde, fournerar icke allenast Nya Ängeland sig sielft utan ock åtskilliga andra Colonier med utskillige slags järnwahror, hwarigenom den efterfrågan efter ljär, som tilförne war så ganska stor därifrån, är nu aldeles förswunnen. Handelen med Yxor, Ägg-järn och Spikminskas åhrligen, då wi däremot med skiähl kunde hafwa förwäntat oss en tillökning på wår handel i proportion af wåra Coloncer, hwilket ock wärkeligen hade händt, så framt inga Järnwärk blifwit där inrättade. Om ännu flera Järn wärk blifwa inrättade, så komma därigenom flere manufactur-wärk till wäga, så at Americanerne snart skulle kunna skaffa sig alt hwad de i det måhlet behöfde, som de nu måste hafwa från Angeland Man berättar oss, at de drifwas till at manufacturera utaf nödwändighet, det är af fattigdom. Men huru kan det wara uti et ländhwarest arbete efter berättelse är så dyrtoch matwahror så godt kiöp. De som kunna förtiena nästan dubbelt så mycket genom deras arbeta som folket i Ängeland och kunna

na därhos hafwa sina matwahror för halfwadet priset, huru kulle de kunna wara oförmög ne at kiöpa wara Järnwähror, när de kuna få dem ifrån oss för bättre kiöp än de kunna tillwärka dem före sielfwa. Det berättas ossäfwenledes, at om deras Järn får föras inTullfritt, så skulle deras manufacturerande därigenom förekommas. Man med äfwenså godt skiähl kunde wi förmoda, at de intet skulla karf wa sin egen Tobak för egit behof. Wisserligen är det en nödwändighet för dem at manufacturera, men en nödwändighet af helt annanart än man welat föregifwa. Ty den blir inga lunda häfwen genom Stånggarns utförseldärifrån utan räcker så länge som där äro Järnwärk och ökes igenom flere Järnwärks inrättning. Det är en nödwändighet af starkaste slaget neml:n som har sin uprinelse utaf winst och nytta. En Manufactiorist i America som kan hafwa Järnet för godt kiöp, jämte den profiten at manufacturera det hemma, som kan bespara all den utgift, tidspillan och skada, som nödwändigt följer med hans Stånggarns utförsel till Ängeland och manufacturerade wahrors återförsel till Ameriat en sådan säger iag winner säkert därigenom en fördehl af4 Järnets förslande från Skada af Rost under Siöresan, mericanske wärken. fragten därifrån til LonStånd- och wägar par &c. 25 pCent. Utom detta har han tilförne haft utaf Regeringen i Nya ängeland och förmodel: har ännu et anseenligit praniund sig anslagit för Spiks och härs tillwärkande, som betalas utaf deras publica Cassa. Det föregifwes, at wi hafwe en fördehl framför Americauerne i anseende till priset af arbetsfolks lönande. Men at desse löhner skulla wara i almanhet så dy ra eller nästan dubbelt dyrare än i Ängeland, uti et land, som beskrifwes oss wara genom fattigt och hwarist man wet at landegendom och matwäror äro till ganska godt kiöp, och hwarest Slafwars bruk är almånt wedertagit (1 en Slaf kan kiöpas för en Angelsk Arbetares enda Åhrslöhn) sådant är et påstående, som aldeles strider emot alt förmuft och Sakernas naturliga sammanhång. Det är et påstående, hwarigenom äfwenså starkt bewises, at de intet kunna giöra stångjärn, som at de intet kunna manufacturera det, emedan där fordras mera arbeta till at giöra det förra än till at slå Spikar därutaf och andra slika grofwa wahror, dem wi sända dit. E Samma kan sägas om det Jukast som giöres i anledning afClimatens hetta: Ty masugnar 8 Utondess lärer en Neger snarare at slå Spik än at kohla, eller arbeta wid masugn eller Smidia, och kan lätt nog slutas inne i en wärk stad, då han däremot wid Skogs fällande och Kohlande har altid tilfälle at rymma bort. förslande till Städern i landet at manufactu Ditto af wahrorne tilba till London Inpackning och fragt til. rerie ofit för den som skieppar in inggärne fiten för den som skieppar wahrorne ofiten för Järnkrämaren securancen i Fredstider itto i krigstider 25

giöra samma gagn. och hammar-Smidior äro altid hetare än wärkstäder undantagandes Ankar-Smedernas. Utomdess hafwa wåra Plautationer på fasta landet sundantagande Georgia och Carolina) snarare at klaga öfwer omåttelig kiöld än hetta, fast de ligga nog åt Söder. Det Inkastet som giöres at Angelska Stenkohl äro där så dyra, är heller intet bewändt, emedan de hafwa öfwerflöd af Stenkohl sielfwa och därtill Skogså mycket de behöfwa till Brannkohl, hwilka medan nu de skiähl som anföras emot deras Järn-manufacturerande äro så swage och ögiltige, men fördehlarne därwid så gan ska stora, så är det dåraktigt at föreställasig, det de någonsin lära fournera oss något anseenligit quautum Stångjärn, förrän de först försedt sig sielfwa med sådant Järn och Järnwahror som de behöfwa. Till at befrämja detta Americanska projectet har blifwit andragit, hurusom de Americanske Colonierne till byte för deras järn skulle taga mehra af wara Ylle och andra manufactur wahror. At wi skulle igenom denna författning förlora wår Järnhandel det är säkert, men at de skulle taga något mehra af andra wahror, är osäkert. Samma argunent kunde brukas, om wi behöfde ifrån Colonierne ett eller twåhundrade tusende Skålpund humla Hwete eller annan dylik wahra. Ty om såworo, hwad fördehl skulla tilflyta nationen utaf et sådant byte då wi af naturen äro i stånd at fournera oss sielfwa. Den tiden då stor myckenhet myckenhet Flämsk humla fördes hit in i Riket, skulla det hafwa warit äfwen så slugt at begiära det man encouragerade humlas införsel ifrån America, som det är nu at giöra så förJärn. Men Parlamentets kloka författning igenom en ytterligare Tulls påläggande på Flämsk och all annan utländsk humla, här nu satt oss i det stånd, at wi kunna försörja osssielfwe med den wahran, och samma kunde wi giöra med Järn, om där på lika sätt lades handen wid. Fördenskull tillskyndar detta Americanska proslet igenom de Angelske Wärkens ödeläggande denne nationen en förlust af 300 sm £ om åhret och igenom den dehlens förstörande af wåra Manufacturier hwaraf America får tilförsel ännu Ethundrade tusende Punds skada därtill däremot som de Nordiske Wärken på intet sätt dymedelst kunna skadas, så blir den stora undarballance wi nu betala till Swerige, icke det ringaste minskad, utan wi torde kanskininnom en kort tid nödsakas betala en äfwenså stor eller större underballance till wåra egna Plautationer. I stället at giöra Ängeland independaut af dess grannar i Norden, torde snarare America blifwa independaut af Angeland och Angeland försättias under en dubbel dependance. Därigenom ryckes wår koligen brödet ur munnen på många tusende Ängelska hushåld och tildelas än hop barbariska flockar af Crioler och Negrer Enfiudärigenom lära wara Räntor minskas war små-skog ödeläggas, war Timmer-skog hwar

Sänkar öfwer den Bill som är under det Höglofl: Under husets skiärskådande angående befordran af Tack och Stångjärns införsel ifrån America. &c. Denne Bill stödier sig på en Supposition at fri införsel af Tack- och Stångjärn från de Americanske Colonierne skall hafwa följande goda wärkan 1:o at den skall kunna bespara för denna nationen åtskillige penninge Summor, som nu beta las för Swenskt och annat utländskt järn. 2:o at Colonierne därigenom skola blifwa i stånd at taga större partier af wåra ylle- och andra manufacturer. Men man har orsak at tro, at om Saken blir förestäld med de rätta omständighetesom både tilförne blifwit och ännu kunnablifwa bewiste för Parlamentet, så skall däraf kunna ses, at de förwäntade lyckelige fölgder icke kunna åstadkommas igenom den projecterade fria Införsken, åtminstone intet till den Grad at det förtienar Öfwerhetons Omsorg och at därjämte mycket förfång lärer tilskyndas många privata Hans Maj:ts Angelska Undersåtare och mycken olägenhet för Angelska nationen. Hwad den första puncten widkommer så är där all anledning i wärlden at tro det Införsken af Americanskt Järn icke lärer hindra försälgningen af utlänskt Järn; Ty emedan det Ameruanska och Angelska är aldeles af enahanda art och det Swänska olikt med bygd. hwarigenom flottan wid macht hålles och Barkwinnes till Läder-manufacturierne, råka i wanhäfd, endast för at förbättra och upodla de Americanska Skogarne: Länder som i framtiden intet lära mehr bry sig om oss, än wi mubry oss om wåra Saxiske förfäders Stam

med dem bägge, så kan införslen af Auericanskt Tack- och Stångjarn intet hafwa någon widare wärkan på det Swänska än at det Americanska kan sälljas för bättre pris, men däremot wara Järnbruk, hwarwid många tusende Arbetare hafwa sin nähring, och hwaraf många Ongelska ädeliga Gods hafwa förtienst, blifwa ofelbart ödelagde. Hwad angår det at wåra Colonier skola blifwa i stånd at taga större partier ylle och andra manufacturer ifrån oss, så är där anledning til at fruchta, at denne Bill lärer hafwa en contraire wärkan, och at de senare skola blifwa föranlåtne at skaffe sig sådane saker sielfwe. Om wi eftersinne, hurusom enl:t en noga rapport ingifwen utaf the board of Trade Åhr 1733, utskillige manufacturer så ylle som linne woro redan förr Åhr 1728 inrättade i Colonierne för deras egit behof, och at desamme utan twifwel sedermera blifwit förbättrade och ökte, såär storligen til befara at de i stället för uttaga utaf wara, lära nyttia små egna menulfactier-producter, och taga wåra redbare penningar i betalning för sitt järn det will påstås, at Amerccanskt järn är tien ligit till Ståhl och äfwenså är det Angelska: snen som de bägge äro af olika slag och sämre art, så kan intetthera ersättia bristen af det Swenska, hwilket är hårdare och ärnödigt icke allenast för allahanda fint Stålarbete, utan ock för at giöra filar och Ägjärn med mehra De som förfächta denne Bill medgifwa at Järns manufacturerande uti Colonierne skulle ländag lända denne Nation till mycket förfång, men anhöra, at förmedelst det höga priset på arbetslöner och brist på Stenkohl i Amorica kan detta manufacturerande aldrig komma i stånd. dock likwäl som de därhos äro nogsamt öfwertygade, at desse argumenter hafwa blifwit och ännu kunna blifwa wederlagde, så är en paragraf uti närwarande Bill inrykt hwarigenom förbiudes at upbygga Wattn- eller andra drifwärk till at där ilandet waltza Järn eller giöra Ståhl. At Arbetslöhner kunna wara dyrare än i Ängeland uti et Land, hwarest LandtEgendömar fås för så godt kiöp och hwarest man brukar slafwar f BB en Slaf kan kiöpas för mindre än en Angelsk Arbetares enda Åhrs löhn) är ganska otroligt. Men skulle detta påståendet wara sant, så bewises därigenom äfwenså wäl, at de intet kunna tilwärka Stångjärn som at de intet kunna manufacturera det. Det Jnkast, som giöres i anledning af dyr heten på Stenkohl där i orten, kunde wara af någon wigt, så framt man icke wäl nog wiste, at de wärkeligen hafwa Stenkohl nog och därhos en oändelig tilgång på skog till at giöra Brannkohl af, hwilka till alladelar giöra samma gagn, fast det förra slåget merendehl brukas här emedan det kostar mindre än det senare då tillförne slika försök blifwit giorde som nu, så har det igenom riktiga rapporter blifwit bewist och kan ännu igenom de klaraste wittnesbörd

wittnebbörd bewsas, at Åhr 1733 wora Sepmas ugnar och intet mindre än 19 hamrar i NyaÅngeland allena, och at på en kort tid hade där då blifwit sådane förbättringar giorde uti allahanda mechaniska konster, at Plogar, Yporroch andra Järn-redskap giordes icke allenast för deras egit behof utan fördes ock därifrån till de andra Coloncerne. Ho och är det ganska klart, at de lära rikeligen finna sin räkning wid at fournera sig sielfwa och de nästgränt sande Colonierne med manufacturerat Järn, emedan det höga priset på arbets löner Com man skulle Supponera det wara högre än här) blirmehr än ersatt igenom det lindriga priset på kohl och en winst af 43 £ pC:t, som de förtiena genom dess manufacturerauide där; Och som deras grufwor och Skogar äro öntödelige, så lära de likafullt befinna sig i stånd at skicka öfwer så mycket stångjärn, at wåra Bruk och manufacturer här blifwa öde lagde. Ingen ting är säkrare än at oaktadt ofwannne förbud, ju likafullt Järn lärer blifwa manufacturerat i Ameriia, och at man kan giöra sig helt saker uträkning därom. det är nogsamt bekant, at håttar mancetactureras uti Colonierne till den handelens stora förfång i Ängeland och i trotzemot Lagen som förbiudor sådanti Qifinne utaf ofwännee Rapport ifrån TheH vid: den af the Board of Trade Åhr 1733 ingifne rappor ten som äfwen ytträdt sig, at om sådant icke hämmades, kunde det skada detta landets handel och manufacturer och recomendera denna Saken till Parla mentetsskiärskadande The Board of Trade, at hwarken de till Gouverneurer, ne gifne Instructioner eller här författade lågar förmå hålla desse folken i tygel hwilka hafwa så liten regard för dett a Rikats lagstiftande magt, at et möte af en af deras Provincier understod sig intet många Åhr sedan at fälla en sträng dom öfwer en hederlig man, för det Han uti Ängeland inför underhusets Ledamöter hade giort sin berättelse angående handelens och manufacturernes tilstånd i samma Province. Utomdess wet man at järn kan slås uti fina sorter och manufactureras med skiählig kostnad under hammaren utan waltswärk, där som tillgång finnas på Bränkohl Sedan wi således hafwa wist, at Americanerna kunna drifwa sina Järn-Mauufacturer och at det är dem ganska gagneligit at fortfara därmed, så lätom oss nu öfwerwäga huru skadeliga påfölgderna däraf måsteblifwa om de förmå undersällja oss uti den na ädla wahran här hemma och intet kunna förmenas fournera sig sielfwa däruta. det är helt wist, at åt minstone 200,000 monniskior sysslosättas med Järns Manufacture rande i Ängeland, men om wi intet skulle Supponera dem wara flera än 100,000 och åten hwar intet fingo mehr än 7 Skillingar om wekan (fast där äro de som få dubbelt större löhner) så bestiger den Summan som af ter denna låga Calcul, wid detta närings fång åhrligen erculerar i Nationen, till 1, 820,000 £, men om allenast hälften af desse mennnskor skulle fördehlas på Sochnar till underhåld (som 2 säckert

fördublad ninga säkert skulle hända till tolf pens om wekan hwar dera, så bestiger kostnaden däraf åhrligen till 260, 000 £, hwilka penningar enkännerligen skul lekomma at erläggas af den i Granskapet af Järn-Bruk ochManufacturer boende Almogen som igenom den tilämnnade Billeu intet annat kan än blifwa oförmögen at draga en slik Igenom det at Americauerne få tilfälle at draga till sig all tillwärkning och manufacturerande af Järn, så måste wåra egne Wärk och manufacturer gå under, och wåra Skogsbygder blif wa fruchtlöse eller ganska litet warde, då lik wist intet mindre än äderton grefskap i ängeland utom de fläste i förstendömet Wallisniuta sina Jnkomster till större delen ifrån Järnbruk och Skogar, warandes många orter dessutom både i Angeland och Skottland fulla af Järn-Grufwor och skog, och hade det intet warit för det tillbud som giordes 1738, så hade Ängeland wid denna tiden kunnat få en hel hopjärn ifrån Skottland; Ty kort förrut hade et Bolag till Järnbruks inrättande i Skottland förenat sig om et anseenligit förlag därtill, men af fruchtan för en dylik Bill wid den tiden eller kort därefter kom denna anläggning at afstadna, som annars hade blifwit ganska jagnelig för bägge desse dehlar af Riket. Sedan wara JärnBruk blifwit ödelagde, så måste alla de som äga Skog uti Bergslägarne förlora ganska mycket; Ty alla de grenar och Koppar af Tän, som nu säljas åt Bruksbigar ne till Bränske, blie då liggandes dem på Händerne. Försälgningen af Wed ur Konungens Skogar till Järn Bruken stadnar därige nom af; och som skogar i gemen då blifwa föga wärde, så måste Ägarne för at giöra signågonliten nytta däraf, rödia dem undan och nyttia landet till Såning, och alt som tillökningen på Spannemål dymedelst tiltager, så måste wärdet icke allenast på den öfriga delen af slika Landtgods utan ock på alla landtgods i gemen aftaga. Läder-tillwärkningen blir anseenligen skadad igenom Skogarnes ödeläggande eller aftagande, emedan den största dehlen af Bark somnyttias af Garfware, tages utaf Små-skogsom årligen hugges för Järnwärken, waran des annan bärk af föga gagn. Härigenom kommer också Irland anseenligen at lida, dit stor myckenhet af slik bärk årligen försändes. Wi förlora härwid en annan ganska fördehlaktig handel neml:n Järnbläcks tilwärk ningen, som tilförne fördes till oss ifrån Tytland med en kostnad af 50 eller 60,000 £ Speicie åhrligen: Ty intet Americanskt Stångjarn kan arbetas till Bläck, emedan det Järn som därtill brukas, giöres på et besynnerligt sätt medelst tillsats af åtskilliga slags malm som intet kunna blandas sedan Järnet är slagit till stänger; En wettenskap som ganska få i Ängeland nu omstunder hafwa sig bekant. En stor myckenhet af JärnTillwärkare som hafwa under contract och Arrende på wissa åhr för anseenliga suiumor, Järnwärk, Skogar och grufwor, måste blifwa aldeles ruierade, genom det de förbiudas et fullgiöra sina nom

na Contracter, med mindre de därifrån befrias genom en Parlaments Act. Om Järn-Tillwärkningen i Ancerica och dess marufacturerande blirencourageradt, så försättes Angeland därigenom uti sådan depeudance af sina Colonier, at wi måste tigga ifrån dem ända till Plogbillar och detta Riket blirännu på et annat sätt prejudicerat, neml:n medelst det at en stor hop af wart folk härsom råkat uti brödlöshet, lärer blifwa lockad dit öfwer; Ty Manufacturister willa altidwara där Manufacturer äro och ju mehra Skog blir nedhuggen i Auerica ju mehra upödlas landet och ju mehra folk drages härifrån dit, och sedan de fådt hela hendelenaf Tack- och Stånggarn i sina händer, så lära de sätta hwad pris därpå som de behaga och ikrigstider lära wi aldeles intet Järn få fastän 100 Tons om dagen behöfwes åt upbrukas här i landet. men om man ock skulle antaga alt det för sant som anföres till det Americanska Järnets faveur, så är det ändå wäl wärdt Öfwerhetens betänkande, huruwida det skulle wara försigtigt och lända till nationens fördel, at en så ganska anseenlig dess Egendom blir till spillo gifwen, och om intet et slikt prejudirat kunde föra med sigfarliga påfölgder; Ty det är swårt at säga, hwarwid det kunde komma at stadna, eller huru wida det kunde gå. Man giör sig fördenskull den förhoppning at denne Bill, som länder till skada och nästan 4. stan en total undergång för så stora Egendomar som äro fördelte emellan många hundrade besutne man, och hwarigenom tusende tals fattigt folk, som på et eller annatsätt hafwa sin näring utaf denne widsträkta handelen, jämte deras fauciller måste blifwa ruinerade, icke blifwer antagen för lag, utan warder af Darlauientet på samma sätt ansedd som de tilförne giorde försök härutinnan, utaf 3:ne förra Darlamenten efter förrut gången öfwerläggning och andragne Bewis blifwit ansedde.

a Nationelt Butänkande öfwer Stång Järns Införsel ifrån Ameriia. &c. Det är en Sak, som intet kan nekas, at hufwud-Ändamålet och största fördelen som warit Ängeland tillämnat igenom dess Colonier, är den, at de taga utaf wåra minufacturer, men så snart Colonierne befatta sig med samma manufacturer, så i stället at gagna, blifwa de skadelige för sitt Öfwer Rika. Stångjärns tillwärkningen är et ganska stort Manufactone här i Riket, fast de som patronicera den nu under öfwerläggning warande Billen, icke willa sträcka denne Termen widare än allena till handa slögder. Till ot giöra Stång-järn uti Hammar-Smidior, är et slags manufacturie och till at sedermera arbeta det till smått krahm uti bodar, är et annat som kan kallas Handaslögd. Detta senare är utan twifwel en ganska fördehlacktig dehl af Järnhandelen, medelst det at en myckenhet folk därwid hafwa sin nähring men hammar smidet är ändå widsträkta ra än det förra: Ty det närer icke allenast mycket folk, såsom Smeder, Wedhuggare kohlare, förmån 2c: utan dess nytta sträcker sig också till ganska många som intet äroomedelbart interesserade uti sielfwa arbetet såsom de där äga Skogar, hwilka eljest på många ställen intet skulle förtiena åthuggas: Landtman som niuta sina förnän ste Jnkomster utaf Formänner, de där måste underhålla en stor hop Hästar, med man ga flere som skulle blifwa förlångt at upräknag na. Härutaf skiönjes, at det intot Simplenent är et angolägit wärk, utan en manufacture af yppersta slaget. Införslen af Americauskt Järn måste altså mycket prejudicera den manufacturen här: Ty förmedelst den starka införslen därifrån och förme delff det at de kunna undersälja oss (hwilket måste skie aldenstund de med fördehl kunna tillwärka det måste Bruksägarne nödgas at lägga ned sina Wärk här, och fölgakta ligen i stället at wi fournera dem såsom osstilkommo, lära de betiena oss med denna slags manufacturen. Questionen blir altså, om wi böra fournera oss sielfwe eller blifwa fournerade ifrångloniernet med Stånggärn. Somlige äro af den meningen at detta är en provincial angålägenhet, som rörer allenast någon Province eller wissa particu Liera och intet nationen i allmänhet. Om de med det ordet provincial förstå åtStångjarns manufacturen endast drifwes i wissa landsorter och intet i hwarje lähn eller Härad i Riket, så är det en Sak, som måste medgifwas Min männe intet alla slika hanteringar äro i det måhlet lika beskaffade, såsom Silkes- och Ylle wäfwerier fiskeri 8c: och likwäl sträcker sigden däraf kommande nyttan långt widare än till de orter, därest de drifwas. ka det kan wisserligen så mycket merasännas om Järn, som den hanteringen idkas

las uti flere landsorter än någon annan wi äga. Denne meningen är den fördärfwoligaste som någonsin kan hysasi Ty om man på det sättet tar på at raisonuera, så skulle snart all den handel wi drifwa kunna blifran osstagen. I hwad måhl som hälst wi kunna drifwa något manufacture wärk så borde intet E lonierne få sätta sig i Competition med oss, utan wi borde befordra och extendera den samma hemma. Wi så at där dageligen begiäres och ganska rätteligen förmnnes encouragenieutför nyss begynte manufacture-wärk, hwar där är någon prospect af fortkomst. Är det då mindre wjsligen giordt at bibehålla dem som redan hunnit till någon fullkomlighet Man påstår at denne Bill lärer förorsaka at wåra Colonier hämta ifrån oss större partier af wara ylle manufacturer. Men hwad skola de bringa oss tilbaka. En af wara egna manufacturer; så at hwad de taga från oss utaf en sort af wara manufacturer, skall kiöpas med hwad de willa föra in på oss af en annan sort. Är detta någon fördehl för Nationen:t woro det så, at de bytte dem ut medotilwärkade wahror, eller sådane som ingen gemenskap hade med wara hanteringar, så woro satsen god; men till at lämna dom profiten af en af wåra Manufacturer i förhoppning at de skola giöra sig betalta med hwad en annan kan bestiga till, detär ingen ting mehr än at gifwa dem macht at kiöpa wara waror med wara egna pen ningar Hurudan Huruden Öfwerhetens mening före detta harwarit i anseende till denna manufacturensinförsel ifrån wara Colonier, synes nogsamt af den därpå lagde Tullen, äfwenock där af at de åtskilliga försök som i detta måhlwid förra Parlauient blifwit giorde, aldrig wunnit framgång. Huru männa det då kommer at denna saken blir så högst angelägen nu i det höres intet af at någon klagar öfwer brist på Stångjärn at tilarbeta Så mycket folk närar sig wid denna hanterin gen nu, som någonsin tilförne och den är utan twifwel en af de mäst floreraude uti hela Riket, hwilket är klart af de stora partier wahror som tilwärkas och det lindriga pris de säljas före, 2:ne oförnekeliga Bewis af en florerande handel. Skulle någon twifla därpå så kan han med egna ögon få se det i Birming ham Sheffield &u: hwarest denne hanteringen har storligen tiltagit emot hwad den warit tillförne, utan at klaga öfwer bristeller dyrhet på Stångjärn. det föregifwes at denne införsel lärer förorsaka at Järnet blir till bättre pris. Så skier det ock utan all twifwel i början; men aldrig har den maxinen hållits för klok uti någon annan Handel at bringa ned prisen på inhemska wahror igenom manufacturerade wahrors Införsel utifrån och det blir en dyr handel för Nationen at förwärf wa sig en lindring i Stångjärns priset medelstförlusten af hela den manufacturen i wårt agit land; men detta goda kiöpet på Järn lärer intet räcka länge, kanskie till dess Järnwär ken i Ängeland blifwa nedlagde: Ty sedan. Americaner

Americanerne hafwa wunnit denna stora puncten (hwilket synes wara hufwud ändamålet afdenne Bill) och intet hafwa någon med täflare i Ängeland at dragas med, så kunna de sättia sitt Järn till hwad pris de willa, åtminstone til så högt pris som Stånggarn nuförtiden giäller: Så at de som befordra denna Saken, innan slutet lära stå sig mycket slätt, i det de öfwer lämna denne handelen åt wåra Coloncer. Men huru beklageligit måste icke wårt tillstånd blifwa i kKrigstider, då wi endast och allenast måste dependera på en äfwentyrlig och owiss Införsel utifrån af sådant ämne, som endast kan sätta oss i stånd at emotstå wara fiender eller förswara oss; Ty alla wara gewähr måste juförfärdigas utaf den manufacturie, som wi medelst denna Bill äro i bogrop at förwisa landet. kan det således wara på något sätt gagneligit at ödelägga en så ganska nyttig dehl af wår Handel at förolämpa dem som hafwa Egendomar på Landet, rinera så många Gods, förtaga så många tusende Arbetsfolk deras nähring och rikta på wår egen kostnad Colonierne med den proflt som denne manufacture kastar af sig Och under alt sådant afkläda oss här hemma de nödige medlen at förfärdiga gewähr och öfwerlämna oss till en Colonies höflighet åtfournera oss dem, hwilken kanskie törs wara äfwen så färdig et fournera wåra fiender som oss alt efter som bäst påssar sig för henne, eller kanskie bruka dem sielf, och en gång wända dem emot sitt Öfwer-Rike Skiähl och Orsaker emot Tack-jårns Inför sel till Stora Bntannien ifrån America under närwarande låga TullJärn som smides till Stänger i Amerianske Colonierne kan intet skada de landtgods här hemma som äga skog eller dem som äga Järnwärk; det kan endast skada Swerige Ryssland och Spauien, hwarifrån wi åhrligen hämta stora Partier Stångjarn: Utan i stället at prejudicera, lärerdet allmänt gagna Ängeland, allenast man achtar sig at det intet blir widare manufacturerat uti Colomerne Ochemedan Tackjärns Smältningen är den förnämste articuln på hwilken Consumptionen af Skogwaxtan i Angeland beror, och är det endaste som kan sätta wärde på den dehlen af land-Egendömar; fördenskul om intet Tackjärn som införes ifrån Amerua, belänges med något twång, måste det innom några åhr så minska wärdet af Skogar, at Ägarne däraf nödwändigt måste hugga och rödia dem undan till deras egen stora skada och til utödande af de Timmer-skogar, som kunna befinnas qware i Riket De som äga Gods, hafwa på åtskillige orter i Ängeland haft swår kiänning af den elacka wärkan som den starka Juförslen af Tackjärn på otta eller nio åhrs tid giort på wärdet af Skogar och om därmed fortfares lärer blifwa ännu warre. man kan wäl tro, at ingen förmodade sig denna elacka påfölgden den tiden då Parlamentets läm nade frihet därtill Om därföre Tackjärn som föres från America hit in i Riket, blir belagt med Tull, lära icke allenast wåra Skogsbygder här, blifwa wid macht håldne utan ock Inwånarne i wåra Colonier föranlåtas at bygga sig flere hamrar och lägga sig till mehra Stångjärns Smide, på det deras ansökning hos Darlamentet må så

na wahran. så mycket snarare winna bifall, och med tiden så mycket uträttas at Ängeland intet så mycket behöfwer tillita andra nationer om denEn kort underrättelse om Järn som tilwärkas uti Colonierne Virginien och Maryland allena, gämta deras tankar därom som handla med och manufacturera Järn. där äro uti Virginien och Maryland- Tons tio masugnar i gång, som tilwärke det ena åhret med det andra 500 Porhwardera, utgiör Om där woro Stångjarns han rar inrättade till at uparbeta bemTackjärn till 28 Centner på hwarjeStångjärn beräknade, så skulle där af kunna smidas ock- järn 300: angjärn 3571: Åhr 1735 infördes och försåldes till Mad:s Crowley &Comp:t Tiuger fem Tons Marylands Stånggärn hwaraf en dehl under bem:te Madame Crowleys CComp:r bestyrande wärdt sändt till hansMasts förrådshus wid Deplford Woolwich Chattam Sheerness Portsmouth och Plymouth Raporten om detta Järnett art och beskaffenhet är ingifwen till det Höglofl: Underhuset Bem:te Compagnie låto inkomma till BiddeJord ford åhr 1746 Tiugu fem Tons Marylands Järn, hwaraf försåldes en dehl uti Biddeford en dehl uti Bewdley till 14 £ f Ton till 16: en dehl blefwaltzad till Knippjärn och såldes i Birminghan för 18: Åhr 1744, 1745 och 1746 införskrefwo samma sompagnie utskilliga partier Stångjarn ifrån Mary land till London, och sålde det till åtskilliga Järn krämare och Manufacturister från 13 £ 10:d till 15 £ p Sou neml:n. till H:r George Juhes &Compl: till H:r John Gopseil H:r George Little H:rr Jones & Depwell hwilka Herrar försäkra, at det Stångjarn som af bemte Compl: till dem försåldes, war i ingen måtto sämra än Swenskt Järn och kan mycket wäl och med fördehl brukas i dess ställe. Hr John Gopseil försäkrar, at till den lefwerents han giör till Cronan utaf Skor til Spador och skiöfflar, går det Americanska långt öfwer det Swenska Stångjärnet uti godhet; At han har gifwit höga priser för Swenskt Stångjärn, och icke kunnat ibland 20 Centners wigt, finna 10 Centner tienligt till slikt arbete, då han däremot wid försök af det Americanska Järnet utaf 20 Centner sällan behöft wräka mehr än 2 Centner Arbetarne wid de Americanske masugnar och hamrar kläda sig med Angelska manufactur wachror, som sändas öfwer till dem; och brysigom intet annat af egen produet, än hö at föda sina hästar med. De kiöpa kiött, fläsk, miöhl och Indianskt korn af sina grannar, de så kalla de Plauters, och sitt brännewin kiöpa de af Indianerne Man

Man förmodar oförgripeligen, at om Tackoch Stångjärn fingo Tullfritt föras in ifrån America och dett Pramium af 6 £ p Ton continue rade för hampa, som införes ifrån Americatill Ängeland, så skulle et slikt encouragement beträmja hampas sående, hwilket anseenligen skulle öka Siöfarten och gifwa anledning till införsel af Stora quantiteter Tackoch Stång-järn hit till Angeland ifrån wara Colonier i America af lika godhet med detSwänska, Stångjärnet. ankom hurue mycket Fern9

encourager r i America af lika godhe ondons kullsammar 4. 15 februarie 17 Barbad Carolin Famaic New Englar New Y. Pensilran A Christoph Virgin & Marc 11721 Barbado Carolin Amal NewEnglar Vew 1 Pensilvant St Coristo gin /& Mary. mma Sumn

7a TTranssumt af Commission Secretera. ren Oynantz bref til Kongl. Pantzli Collegium dateradt London d:n 28 Sept. 1750. Kongl. Mejs will i nåder hafwe detta communiuradt med des och R:Shens Bergs Collegio, som häraf har at lemna Jern Contviret del. Stockholm d:n 15. Octobr. 1760. på nådigste befallning Audenschold Uti mine under dån ödmiuka berättelser denna sommar har jag bland annet anmärkt, huru som en owanlig myckenhet Jern blifwit här, är införskrifwit ifrån Ryssland: Efter all möjel at i förssning, som med behörig försik. tighet skedt, har jag icke annat kunnat finna, än at förnämsta orsaten dertil är den märkeliga åt. skilnad, som nu finnes härstädes i prisen på Swenskt och Ryskt Jern. gallandes det förra ifrån Stock

holm 17 Pund Sterling per Ton, och från Gotheborg 16 skåpund d:o men det Rska allenast 13 tlpundDr. Som man en har påstår, at stegringen af det Seska Jernet skall skedt i Swerige, och man fruktar at Jern Contoiret tode i Swerige ännu Järutinnan taga widare steg, så at så myck iöjl: är undwila at wara; så måtto tirnagen til de Swenska prisen, har man har warit på tänkt, at förskaffa sig en så stor quantitet Ryskt Jern, som kande har göra en stor del af det Swen sta uingångeligit, emedan afskilnaden i prisen emellan Swenskt och Tyskt Jern kan blifwa större än omkostnaden för Engelska Smeden at bereda och utarbeta det Ryska beqwämt til de behaf som Swenska Jernet gengst, som det kommer från Swerige, brukas: Hwartil kommer, at någo af det Ryska strax kan anwändas såsom en del af det Swenska. Inbillandes man sig ock har, at Ryska Jerntilwerkningen med det samma encourageres, och at i så måtto bättre Jernsorter och bättre slagning i Ryssland torde mer och mer utfinnas och ast ädbommas. Wien så wida priset på det Ryska Jernet icke faller lägre emot det Swenska än det nu är, synes debiten af Sweyskt Jern hårstades icke kunna lida Ifrån de Engelska Llantationene i America har på den nya encourageringen ingen quantitet Jern inkommit.

Trantsumt af Commissions Secreteraren Tynantz bref til Hans Excellence Herr Riks Rådet och Presidenten Grefwe Jessin. London d:n 28 Sepl. 1750. Jag har kommit nyl underwadret sat iblanden och annan af Jernhan dlande härstades blifwit eftredt huru som man wäl i Swerige skall bestalt och redan til en del betalt Ryskt Jern til at för egen räkning hit exportera i tanke at utestänga handlande härstädes från Tilrackeligit Ryskt Jern, och således kunna med detta för egen rekning hitforde Ryska Jernet reglera des pris på et satt at Engelsmennen måtte så mycket mera twingas til hwad pris som Serige på det Swenska Jern sätter, men at sådan N:o 5

anläggning skall slagit felt med disappointement i Ryssland, så at den orsaken ditskickade fartyg in gå tomma derifrån. Slutandes i derföre, at en sådan Speculation skall i så måtto hafwa en contra werkan och encouragera tilwerk ningen af Jern; Ryssland och handelen deref: England, hälman har redan har och inwän tar ansenlige quantiteter Ryskt Jern. Jag har funnit min underde ödmiuka plikt wara at sådan Sher HögGrefl. Excellence werd sammast inberätta. bonfallende at få åberöpa mig min berättelse dag til Höglofl: Kongl. Cantzli Co gium, rörende Jernhandelen, med underdånödmins anmerkning, ♄ rnsom det synes serdeles anlämniderpå, at proportionen uti prisen en lan det medelmetaiga Swenska och Ryskt Jern icke blir för stor.

af H:r B: 5 5 d 8. Junnarii 1757. N:o 6 Extraer at ett bref från arSeileci at: 14 Des 19750. wir haten seltst rör weing tage olhier rön Extra wohl gearbeite ten Pussissen ochantfesen t a 1 1/4 d:o gi 10 1/2 alhier enigekruf, så dass wir miot begreiffen Konnen jweso gutt eisen in so wohl frilen preis abeeieben wird wiy anuti måssen, dass er är Lochsehr wahlfeit seyn musser.

Afskrit N:o 1. S:t Peterrburg A:r 6 Julii 1731 Ank d. 24 Julii 1751. Mass och Riksens Råd, President uti Högwälborne Herr Grefwe Kongl.g Öfwerste Närskalk, Hans Kongl: Höggl. Majs och Riksens Cancellie Collegiiehe 6 Tron Er intssens Gouverneur, Abo Academia Tantzler, Tantzler, Riddaroch Commendeur af Kongl. M1 ajs Orden samt iddare af Swarte Ornen Nådige Herre; Kongl Wej:r will i nåder hafwa detsa communicerat med Des och Riksens Bergs och Commerce Collegier, som hafwa at lemna Jern Contoret del af hwad Jernhandelen angår. Stockholm i RådC d:n 29 Julii 1751. uppå nådigste befallning 4: Remna. Aldenstundman desse bägge senar åren, och i synnerhet näst, sommar, anmärkt, hur som exportationen af det Jern som här i landet tilwerkas, stigit långt högre än tilfören. Så harjag så mycket mer

latt wara mig angelägit, at derem söka inhånka närmare underrätt ser hafwandes man, i stället at är utskeppnings summan deraf, förr egadt öfwer 3 à 400 Pud, år 1749 härifrån utkeppat 528498 Dud, och näsär, mer än dubbelt så mycket, nem1215490 Pud, Hwilka bägge quantitet titstöere dkelen, af de härwarande igeske Contoiren blifwit upköpte til 55 Copeker Duden, och dels til En land, dels til Livorno afsande nåstlne war, låt de 1 härwa rande Bergs Contoiret kundgöra, ha ru som det samma, dene somma ren ifrån Musion och Crenower ken hit förwent ade 436686 Dud Jern, hwilka til de måstbiedande öfwerlåtas skulle, och til hwilken ända de som woro hugade at tilhan la sig det samma, hade uti bem:te Contoir sig at anmala: hwaruppå de Engeske handlande härstedes, angåfwo, med tilbud, af för hela quantiteten til Trönan betala Copeker för hwarje Lud. Til hwilket pris det ock hade blifwit dem öfwerlemnat, derde, med de härwarande Hollan dske och ske Köpman, welat komma öfwerens at derefassta 5e Dud, så wida de senare ej wäl k unna uedbåra, at hafwa en del af Jern, til Ballast, när de håra. från utkeppa lijn, hampa, Juchter och flere Rjske waror: Men som de Engelske, e; wille beqwäma sig dertil, utan påstodo, ot allena behålla alt Jernet, så flefwo de Holländske och Tyske Kop man derigenom upbragte at öfwerbiude de förre, och hwermedest håndt, et huruwäl de Engeske dock, igenom hög stå bodet, för sig allena behållit alt det Creno Jern, som i sammar hit ankommer, har wid den uti BergsCon toiset deröfwer anstälde Liquidationer priset för dem blifwit updrifwit til 63 1/4 Cop: Duden, som de Engelske handla de åtagit sig, at strext wid utskepp. ningen til Cronen Contant erlägge Sedermera äro til BergsContoiret ha stades, närmare underrätelser in

gefarl: lupne, huru som en stor del af det w Tronowerken och uti Muscow ligga de Jern, för strömmarnes öfwer flödande af det höga watnet måd haft genom den förC:ne winter ntstor myckenhet fallne snoen, i wae; kunnat afföras, utan til nästko mende är mäst blifwe qwarliggan och at summan af det Crono Jern, så woro under wagen och i sommar hi förwäntas, ej utgiorde mer än ic 2 Cud. Således förmene det denne sommaren, hela utskepp ningssumman härifrån, torde tilså mans belöpa sig til ungefåhr D när dertil räknas, 1, öfwenberöriifrån Cronowerken; som er hitförwäntade 5/m Pud, 2 0m Pud, som de Engelske handlande ännu hafwe här i förrad liggande, afdet förl. är upköpte och til Trenen betalte quantum, som då ej hunnit utskepp och 3 det i från private werken i som mar nedkommande Jern, som til sammans ungefårl skattas til ön Sud, och hwaref lefwerantzerne til storre delen jemwäl ske, til de Engelske handlande, hwilka redan ifrån förre tider At Jern åtskeppningen härifrån desse secare ären, så ansenl akts, tilskrifwes afen del, som om Bergwerkens nu warande tilstånd här i ländet, äga god kundskap, ej så mycket bemälte werks skedde tiltagande och förbättring, ehuruwäl Jernmalmen derstådes kall finnas utiganska ster myckenhet, uten förmenes, det sådant fast mera deraf skall härrara, at men här i Petersburg, så wäl som uti Muscow och wid sielfwa werken, ifrån de förra åren, haft än senlige quantiteter af Jern i förred, som alt sedan den är 1742, öfwer förra BergDirecteuren Baron Schonberg satte Commitsionen, blifwit qwarliggande, och desse senare åren til större delen hitbragte och försålde, och hwaraf annu uti Muscow och wid sielfwa werken, några hundrade tusende

Dud, skola återstå. 4 à 5 Man will derjemte hålla före, det sedan berörde förred uphördt, och så länge Ryske JernBruken ej drifwas med större flit och omkostnad, än haintils skedt, de samme främdeles e torde wara i stånd, at utöfwer i

Transumt at m:r Will-Prason bref daleradt. London a. 27 September 4751 I medlertijd tycker jag, det Herrarna r Swerige skulle finna sig befogade att låta sitt extraimt dyra Jern fatta, i anseende därtill, att härstädes är 6 a 7 sk Stång Jerns hamrar innrättade, som för många fr warct begynte, hwilka äro pålagde att smida 100 à 150 Sons hwardera om åhret, hwarut öfwer somlige dock gå. Wid närwahrande tid hålla de på att bygga en hammare till hwilken de hafförsedt sig med godt TackJern, så att materien till Jernet är ganska godt de säkja jernet til desserenta pri er till £ 13 à 15 £ 100 och det basta till 172 Son som hålles för bättre än det bästa Swänska jernet. Rikaledes är härstädes och ankommit 3 à 400 son Ryskt Jern af 3/4, 1/8 8, 118, 11 1/4 4 1121 D t. 13 /4 t4 2t p och en stor quanite bredt Jern, så i an eende till all Apperena Consumtions af Swän ska jernet Tarer olifwa en god dehl mindre så mycke mer som det äfwen wäntas ifrån Amerin en stor quantite af Järn, så att om det eij båbättre pris på thet Swänka Järnet så läuer deraf ganska ringa afgång wara att wanta Wär är och enStång Järns Hammare i gång uti Nels och på andra orten i Riket, hwilka e om oftast öfwerföra smärre po ter järn och muta en skyndsam afsättning, hwilket alt hindran No8 att

att för sälja det swånska Järnet mer än herarne i Swerge sig inbilla. wad jag såle strifwit minfl utt är af den säsraste underrtelse, och jag kulle tycka det herrarna i Swege tulle wara mera Censbla öesynnerl:n som de se att Conoumtion af deras järn dagelig. aftager. Förblr

Onr härrar Af minoHrs angenäma skrifwe se af S. 3. Deumbr, har jag inhantat Jerahandeleas warande till tånd i Stoekhoem; Jag tackar ha telegon för underrättelsen, och boefter Mhros begaran gifwa wid handen, at i anseende till det hög upgifne priset, på Jerns afsättia härstädes ingen Speculation gjöra kan; hålstemedan dot Tyska jer net härstädes ej kostar mera äc7 1/2 Och så wida wara smede redan a äro wauesmed så lära de ickeså lätt återta ga det Swinska, så framt de icför anlåtas dertill af godt kjöpTy Tyskarne slå deras jern, som det wore dragit eller waltsadt af lika tiocktok och bredd, uan brott och flagor, eller skrofwel i kanterna. Jag har denne som mar sändt ett prof deraf till Port atort, hielliket straxt där blef försåldt till 4200 R:r. Tyska malmon är så haltig, at dörstå des finnas fobriquarter eller BraIdkare, som kunna lefwarera i hwarje wecka 20 hl50000 rd skålpun af hwad sort man har nödig, doc dock icke underf 7 1/2 : Af Voyage jer to 9 9 raf till härr Bruks Patron Lefebare från Amteroan

allona, är ifrån Julu till sidjeDecemtr öfwer 10000 stånger slåhwaraf nu mera kaapt 200 öfrige, warändas största del öfwersand till Ergeland. Ulunbehaga härwid taga i öfwer wägande, huru ansemnl:n micjern i Ryssland och Sibercen wer till wärckadt, harästbruken ährpkun nåtlefwerer 80 a m Pud Carud är 33 pklpund, i mera förfärdiga 200 samma tid, Eirckram nane lära safwa god kunskap ifrån Marsellle och Livorno, hwar mycket Ryskt jern dit ankon mit. Hwilcket Ryska Jern särstädes tj köstar mera i 5 3/4 till 6. dock wid närwara tid gåller det 6 ehuruwa med sidsta post berättas at pr et hade fallit 2 Copl porud, och at man trödde det priset anmer skolle falla skall blifwo lägre. Lör öfrige kunna U sjelfwe bäst finna hwad skaldethöga jernpriset med tiden måste förer estadkomma. Oc så framt dot nu warande prifille är, sådant, at man kanf esorterne sar försälja de fina sorterne till å beder jag at få deran underrättelse. Amsterdam d. 15. Januarn 175

1 förtekning på inkommit Stångjern till Dublin ifrån 3. 1. Fancarii 17525 samma dag åhr 1755 1 22.

å 25 18 10. d. 44. 2. 5. 467. 2. Tre Bilboc 2 " Di 2 21 D Dit Rottes 2. Dito Hambur 25 po 401. 3. 11 196. 1. 16. 1 21 1 3. 3. 24 Philadelphia 39 3. 3 Dito Bris Dito 200. 1. 24. Epenroa Nants Göthuborg 798. 2. 8 Ditol 1654. 3. 22. Petersburg- 1204 Dito-D 120 Dito 403. 1. 24. Dito 1615. 3. 14. Dito 281. Dito. 5. 1. 16. 2179. " 17. 339. 3. 3 16. 193. Dito 3018. 3. 8 271. 6. 65. 9882. 453. 2: 2 Dito 1605. 1. 16. 14048. 2126. Köningsb 150. Uurna 13. 11 11 3. 77. ♂ . ota auf die Eisenpreissen 2 Lübeck, Sebr: 20 qv:r 8) Noob. 22 82 1/2 Deob. 2112 022 1/29 Amotf Julig Sc. 21 14 02 652. 61. Octob 6 3/8 Noob 6 18f o6 1/4 Konigob: Juny 28 1/2 f 3 29 2 Sept 28 34 8 30 1/4. o 303. Octob 3. In Dantaig imij . 26 1/2, 26 /4 f 2. Angl: 25 22 i 26 1/2 Octob. 26 n London Martij 14 £ 10 Angl. 14. Sepl 14 n Konigob: Jan: 29 Febr. 2 Myrtz 29 1/2 Decb 29 1/4. 31 p 1000 1n d på Stp cön 7 42375. 2 1/2 f Rbr conn: med proc. No 2p w0/: p. I oschtt i anseende till 13 pro ör skr nia e on 25 1/2 f lika med Boniyob 71o. i Tonn May. 31 f 30f o 31 1/4 Junyj 33f 31 1/2 Octob. 29 3 of skillnad mig 3t.

171 nLondon. Sprill. 14£6. 1 Dantzig May. 25 1/4f. 74 3o 6 1/2f i 6f Augl: 6 38. Sept. 6 18f o 6 1/4f Mayj. 14 10. Sulij. 14 10 Sohob 14. 10 1100 skålpund 1Ton 4. p51. n Amoterdam Martij 6 7/8f o6 1/4f Nrob. 14 uni 24 Noob 27. InLubeck Angl 21 1/2 Dr Noob 21 1/2 2112 22 1/27 21 4 ncondon Kugl: 14 £ 10. 14. 1 12. oob. 14 76. n Königoberg Syp: 24f à 29f May 28 3/4f Juny 28 1/4 Jali 28 1/4 28 f Angl: 2 Sept 29 328 f Octob. 2. In Dantzig Iebr 23 1/2 May 2673. ept 23 14 o 29 Octol 2. 75. 1 Tonn pöt Irett Inamoterdam Seb: f6 1/8. o 5 1/4 May. f 6 1/4 Engl. f6: 0 5 1/2f Noob. 3 1/8 of 6 7100 skån Ininbeck Aprill d 33:11 s o 20 D 11 s 743 Deob 19 1/4. 19 o 1929 nAmterdam eb: 6 /8 f 3 3 /8f Inlig 6 Angl. 6 1/8f0 7 Sept. Octob.6, Lecb. 5f 35 1/8 In Lübeck. Martij 19 1/2 S:r Deob.1 18 178. Dn Dantrig Apull à 2 Oofpb. 1 21 1/2 320f n. rönigberg May f29. 26 3 28f ueij f 29. 26 28. Iutij f 21 Sept f 26:29 In Loridon dulij £ 14 Semt £ 14. Oglob:t, 14: 2. 6. Noob I 14. cob £ 14 34. 100 skålpund 133. 4 pttt 1742

Martij 3 1/2 f Aprill 4 3/4/ 5 3/4 fo 5 1/2 Ditto. 6 4f 5f 4 7/8 Dillo. 3 5 1/8 Inlyj 5 1/8 f o6 1/8 Angl. 5 3/4f Oclob 4 78f 4 1/4 l 3/8, 86 1/2 Dub.. £ 3 1/2. f5. of 5 1/4.) p: 100 skålpund 174 i Amsterdare an: 3 1/2f In i übeck. Martij 4 3/4f 5 5/8 f 36 1/4f Apill 5 3/4f Innig 5 4f Angl. 318f Sert 5 18 Noob 3 1/2 f 5 1/8 Aprill 1823 19 J 18 1/2 J. Do 17 1/2 May 19 1/8 D Engl. 20 Pem. 20d 19 1/21 19 3/4 f: 18/8 2202 :100 skålpund Noob. 207 20 f 8 3 19 D2/: Lob.. 20 P 199 23. 188 3 D:o 19 2 s3 19 En Dantzig Inly.. 18f Octob 21 f20 3/5 118 1/4 In Konigrberg Dan 26f Febp 26f27: 281 artij 26 Sent. 27 Ootol. 27. pett o9 10 [lpund Say 27f 261 24f28£. nen 26f 26 1/2 l. Dutig 271. 479 pSi 1744.9 In Amoterdarn Sebr: 3 1/2 f n Dantzig. C. an.22 1/4 Aprill. f 22 ay f 22 1/2 o 21 1/4 Infig 7 20 Noob. 16 In london. Junyj £ 13: 1873 £ 14: 5 S Sept. £15: 2:6 d2 15 53 Ohos. L, 14: 10d Noob £ 15: 12: Decb. £ 15: 15. pitt In Luberte Deos. 18 § 18 d 4 s 18 1/8 D 18 1/48 17 9 s, i Ronigebran 28f 26 £ 297 Sesr. 28 991 Apull 29 26£. May 26 1/2 £. Juny 26 f 28 f Engl. 27 Sext 27 1/2 f 26£ 22 f Noob 261 27 26 1/2 p 23 Decb. 26 1/2 24£ 27 sonn Et pohll sott

46 In Amoterdam Aprill f 3 1/8 of 5 3/4 Mayj f5. Junyj. f 4 1/2 f 5 1/8 Inlig. f 5 1/4 11. f 55. Octobf. Dcob 5 1/4 3 1/4 n Konigsberg Aprill f20 46 In London May. £ 14:10 s 14 £ 15 Inny I 14: 10 Angl. L. In Lübect Iunij Serst 8 17. 10 s 18 D 16 D 8, 3 187 15 In Dantzig. Noob. f 12 1/2 Ton AMt

Extract aus eines Ferundes Schreiben, datiret Pettersburg d. 22. 7ber 1749. Es isteine Unwärheit als ob man den Rustuhr des Sisens verbothen. 2. Es werden jährlich von Crohns eysen 8. à 900 sm. pud hier angebracht meisten rön ein Format ungefehr ein hand breit, und 1 1/2 finger dick, ist und wird genand siobarien, Tiberdem komt ron Olonitz circa 150. à 100 s: m pud von selbiger format åber ist wol 10 pros: an bonite geriger rticulier Berg werken sind Fin Aemidoft considerable, und bringen jährl: 300. á 400 puo Hiernach zu, die form ist wie oben, die merck åber ist fin Sobel wird äuch deswegen Sobel Eisen genant, uud st das allerfemste. Noch haben dieh Demofs neür Berg wercke angelegt, dass fisen ist extra fem, unddie stången wie obsn beshrieben, werden åber mit ein Hirsch gemerckt. Techst diesem kommen die Werke ron Mullers gebrükers in Consideration, die ouch jährlich 40 a 50 pud hiermach zu bringen, dås Eisenist äber dem Olonzen gleich wind gemeinlich 10 sr wol feiler gokauft, und genamt Mouowie fijen. das Lisen wind meistens nåch Engeland trans portiet und rön denen Engeländeren als Conua Wollf Haniway al:r Napurg starenfeller Vigor alr Presiolseate Allans Schamp Oramonds thard Phonii, Wetters und mehr andere gekauft, nåch Holland wird ouch danmid wan abgesit, nud fast ein jeder kaufman Lauft rön den Lisen, diess jähr ist so går nach N:o 12.

nach Lubeck gesandt Gatt goschehen. 4. fine Specification konnen wir nur beymOschluss des fahres henden und solches wind gelie Esist tausend jämmer, dess riele riele Partie Ofiore Bergwercken unnute liegen, anf en Mige orter liegen millionpuden rön ert, Andere Orter wird mihts gegråben, noch ist hu bedauren dass alles Eisen fast in einerleyfor ist, plätt und breit wenn alle Bergwer ken die bereits angeleget in rollen gång må ren, möchten wir hier wol jährlich emige miltion puden bekommen, uud sölten noch mehr rere Bercken angeleget und in behörige perFection gobracht werden; mochten wir hier im stånde seyngantz Europa mit fisen Zusw dwren miht etwä mirhur noth sönderen unge sten uberfluss, es ist gewis, dess man hier un stånde ist um eine entsetliche menge fisenzu verfortigen die quantite åber zu benennenes, unninglich mud man mur beg 100 calculierer N: 10 pud geben hier emftte i Conto Finto rön 630. Dud bestes Esen á 60. cop: Cpud. R:r 378. holl á 12 1/2 cop p. 10 pud smd 15. r:dr 37. cop. 5. Fener & acid: 2. 34 R: 21. 81 Imppang: Obschiffen etc i Provision aCourtagie 3 28. n i i . 1455 Delbe thun à HZ 8 R: in Kupptermuntz. " " O5 : 3334 2. 630. pud. oder 63. Bercou thun a 5 1/2 p:to min gewicht gegen Vichiall gewicht 59 1/2 skpund 10 in Esen gewicht 69 3/8 sppund. Benn min kostetp 3994. 24 / frey nu Schiff öhne curences Fracht etc. Was kostet 1: sr sen Gewicht pil eld erte

N:o 15. Eatract eines Ferundes Schreiben dat: S Peterburg d 29. Sept: 1749. Bir referiren uns auf unter lettes rom22. dieses, c: unter anderen umständlichen bericht wegen hiesigen Lisen- Handel gegeben, wir hoffen es wird hinlänglich genig seyn nm dero Speculation zu contentiren, Solte man hier freyheit haben alle Bergwerke zu Excoluieren man wurde in heit ron 2. jahren nicht allein än Lisen sönderen auch än Kuppfer, eine erstäunliche quantite liefe ren konnen uud fast gånt Europa damit providieren wir vermuthen dass wir Kinttiges jahr werden Kuppfer können ausschiffen und dass so wol feil als irgende zu bekommen, wir haben dieser wegen wärcklich noch Moinid Lübeck geCorrespondiret noch dem man åber allhier eine gewisse quantite zum gewisen wercke gebräuchen wird, können wir mit dem Verkäufer über den preis micht emg werden; Knyftiges jähr åber hoffen wir, 10. 15. rielleicht 20. p: zu kanten.

N C wid JernCant: d. 6 Decaemb: tract ans einet fremdes Bries datf:r S:t G. Vor. sen Winter wird in Moroo ran einen Particulees roon Circa 10000 Pud shänsten Kupfw erwartet, ss fur Croon techning mu Unders Leute bereits rebracht, ist so ansehelich, dassder preist binnen 12 Monath rän 8 a1 3/4 tubell bist 6 1/4 Rubell gefallen will dåber gantz gåwiss rersesera dass Rie lern Berg Wercke noch micht nu rallenn Gånge sind, werden Die åber dahin gebracht, werdan wir ene erstänlise menge kupfer bekommens så så gågrig man, oh flatticet inkurtzen die zeit hu leben mus den Kupfer för 4 rubel iser "

No 15. fade mig giorde fragor, rörande den Swänska Järn-Tillwärckningen och Expartasionen, med mera, lamnar jag på fölljande sätt, sån tillräckelige Swär, som milt tämodande och mued lilla jusit kunnat åstad komma 1:o Om iu för tider pa Englands wägar är så ganska mycket Järn, som i Swerige debiteras skall wara till några års proverion för all Englands canrumtion Swaras: at här i Landons Järn-wag nu för tiden står ännu oförsålt så mycket Stång-Järn, som förslår till twällne års Cansumtion, och och intet mera deraf infordes, som litwäl dageligen skier2:d Till hwad Erijs Hwauskt tarn nu for tiden har iEngland försälljes, efter hware Emara och gröfre Sort. friset på Swänskt Sära sorterat i wägen, rättar sig efter warans gadhet och Sorternes begärlighet, ifrån 11. 1/2. Fiud Berling till 14. 1/2. d:o Pund per Ton, 1. 1/2. Sbept. räcknat om Ton. 3:do Om uti England införes något Jarn ifrån andre orter, såsom tyssland, Ameria etc., och ein den handeljeu, hwad quantum och hwad Camplunfran hwarje ort kan indämma. Jatet annat Järn, al Stång-Järn, Saltskan ståtar och gammalt järn kan införas ifrån Främmande orter till Englaud; emedan förarbetat Järn, som Spit, Baud Järn eller allnat af hwad näma det wara må af de gröfre Sorter, är belagt med så hög Eull at det icka kau emborteras utifrån och säljas till så

fran Tystland wid kast 2000. Ton1500. Tous anligee. lågt pris, som de Surikes tillwärd nngarnai Zuctoch Eden-Smide, arbetat med Sihl, Smyrjetan och Poler Stehlet, är aldeles till juförser härstades förbudit da aydanhet Järn sem Englani brukar i hande och waldes, iföras mästa delan fram frammande ort stigande årligen ifwer 20000 Ton: den anseenlige juanteleten deraf Lommor Från Swerige och tystland Efter nrgasse Erlculation det ena året med det andra, införes tillEngland ifrån Swerige ärligell oh resäm ifrån 12 till oc öfwer 14000. Ton Mänger, och Itrån Sparuen sit komma ifråds tider ehugefar England undtar ifrån des Amercianske Plautatconer efter uträdning det aa året med det andra Engefär 1700 tilr och öfwer 2000. Ton arligem Jarntillwärcnngarne uti England aywaller hafwa i förra är stigit till 18000. Ton Stans tära ärligen, mau i sonare tider hafwa de fallit anseenligen. Bessafenhetan af det här begärlige Järnet maste wara af god Materia. stärdet, tatt, jamt och wät slagit, utan gropar och flogor, Härdt och Eintill Staxs, hwartell Swauska järnat; såjom Oregrun i sennerhet brukas, dels härdt, dels mickt till andrMHanufacturer. För mycket räd och kallöradkt Jarnrätas härstades, det förra såsm warande skiört. arbetandet, det senare i brudetaf det Swelista järnet är det Oregrundske måbegärtigit, samt elljele extra Eit och Platt Jare 3/4. timbs fyrkantigt, 1. 1/4. tumbs bredt och 3/8. tumts tiodet, afwan annat kunt Järn En Skeps Lädning bör derföre bestå af alla Toster efter den Engelsta kömannans begäran och åstundanTullan för 1. Ton Järn är harstades för Er ämmande sädnin uti Engelst Hepp. £. 2 3. /: 3: 1/20. för Engest Säcien ifrämmande Skex 2. 10. 10 1/20 för frammande tädning ifrämmande Skepp 2 12. 7. 1/20 Usom 10. d. per Tou till staden för främmande jära antingen iet inkommar uti Ju ell: Utlandsta 8Tepp. det Swauka Ståhlet hålles we för godt och träga äy efterIfrån Tysktand emborteras öfwer 100:d Ton Ståhi årligen till warje klingers, kuif-blads och andre EggJarns Smide. äfwan en anseenlig quantitet gånom Golland. 4 Till hwad bruk wärk ganska mydna grofwa jra, som erligen utföres och ofta beställes i tngland anwändes. Om det nyttjas till mnd är läggor. Och det Cabreceras till Eill fyrkant, eller hwarjahanda slag Stand Järn och på hwad orter sådana omlagade Järusorter debiteras det grofwa Järnet anwändes till hihl-band, sedska, till acker brud och Manufacturer, Stepls Byggerjer afwan till andar-laggor, och annat arbete, som idre kräfwer schlan: Eu det deraf exborteras uti Mänger till Turdiet, Afrua, Canarce Tarua och ost Judian, årligen ohogefar till 2000. Ton. Till Stand järn utwäljes hälst Tykt Jarn. Klen 8maden brukar mäst Engelskt, tyskt ay Amerccanistt Järn siåjom warande lättare för houou at arbeta

Ton 5:te Tihl hwad kris Tyssba och andra främmande Järn-Sorter uli England sälljas och köpes i tyska Järcat, som är mycket begärligit till förb:t BanSuiide, hwarenad drifwes stor handes på Portugal, sällp iu till ohugefar 13 Kiuld Sterling per Ton, häldet är enahanda Sris med medel-Sorteu af det Swenska dare det Imerciaussa Ladjarnet sörarbetat till StånJära hålles före kommarhärstades till meot. 15. 5 per 6:to Om någon uf författning i desse senare är Tagen iEngland: och något eneouragement är gifw för Jära Tillwärd mingra i America I anledning af de på Engelsu Pautationerne uti Anrica handlande kormans och tara handtaras, samt tå handlarnas, Manufactor sters och Smäders har mnne England, ingifna Suppliquer till under-Täset, förord nade det samma år 1738. af des Ledancater en Cormittee, till undersäkande om tärn. Tillwärdk mugaruti England och des Americaniste Plantatconer, samt importationen deraf till England, så ifrån America, så främmande orker; och at i synnarhet taga i äfi öfwerwagande, på hwad säll Iubyggarna uti de Engelsse Caloncerne i America, måtta upmuntras egauti deras Jaru-Tillwärdning, oå sådant sätt litwäat Englands Jarn-Smide och deraf fölliande wandel är derigenom matti skedas och hindra; hwarmu ste Lords cammesoners för Trade Peantations hade uptbefallning ingifwit deras Betandande af inehålat som än Bill tillförena poyerat underhuset, hwautmn war proponerat såsom at Encouragemens för Amerciansta Lad-Jaruats juförsal tillEngland, at aflaga de 3 Skillig:r 3. 1/2. d: per Ton, som wed dubringandet deraf här i Siggland årlägges, hwarman delst folcket i Plantarionerne skulle kunna upmintras at fournera England med nödigt Lad Järn till des Manufacturer; Så tycktes ingen tiig wara mera nödigtfor England, att at genom sådant medel söka undwida den Dependemen af des nordiska grannar, hwarutinnan det då, i anseaude till denna warau så befall: hwarwed androg, at England den tider tog öfwer 20000. Ton Jära från främmande, den största delan deraf, wid pas 14340. Tons af Swerige, hwarföra England betalte uticontant, 10. /2. rådnat allenass per Ton, ohngef är 143000. Pund Sterling: Ett sådant encouragement för det Amerccausse Jurcenss emportation wore dersore så mydket mara nödwälldige, som uti desse Engelsse Plautationer skola Eunnar än besynnerlig och tillradelig mycahet JäraMalm och Stey, och Inbyggare ne i annor hälldelse torde jialfwa uparbeta och mancifacsori sera silt jära, de Engelke Hanulacturerne till Trapedice Sedan dennacomettece hade afwan låtet sis föreläsa wederbörandes af Ammera itetet igifna intygaade, at det Amererauske Deautations Järnet, efter de giörde försöken, till storsta delen befummts lita med, om äe öfwertraffande det Swansta karcat; jordes de ofwalnämbde karc Handlare, Smeder mad flere, med ell mot atstillige Mamenta blefwo då anforde, af henlin de märceligaste woro som föllior: as Pcautations turuat wore i grucarn så godt

brukndes som Swenskt och lämpeligit till allahanda behof, mu i så wäl till Ståhl, hwartill det Svwauska Järlet eganbel ak järn imbortationeus nylocust från America, vedicke allenast sättja England utur dependence af Swernoch tystland för denna waran, utan oc Enzland der genom tillflyta den fordelau, at betala det Amereiske Järceat, till an stor del mad des Ille-ManufactHwrad obserserades, at det Amerecauska Järnet wore i godhet och beskaffanhet närmast med det Engelka, och på wäl beqwämt till allahanda Sppks förfärdigande. De Systka Järnet, särdeles det Muscowsse wore äfwan beqwämt till Spyk. Om öu Jarn Importaliona fråm tmerica encouragerades, skulle derigenom, så wäl som medelst den mydenhet tystkt-Jarn som införes, den Eng ska järn-Tillwärdningea aldeles komma. at ligga undeJarn Tillwärckningen iEngland och Walles hare til förena stigit till 18000 Tou årligen, men den war då fallan till 12 á 15000. Tou, i anseende till den anseenliinförselace uti från, särdeles af Tysskt JaruImportatiouen af det Amerceauska Järant begwan till Spijs, skulle stada det Engehka framför det Tyssli järnat, i ansrande till det senares lägre prijs: åter af det, så beqwaut till allehanda andra Sunden, så det Engelsta lästa Sega, ällle stada det Engehla i anseende till det Swautza, priset på det förra wari dyrare all det Jemara. Sådanti skulle besynnerligen rönas wid Järn Mauufacturerne här i England, så som Berming hamoch flere andre. Till uplysning tyckes härwid bara nämnas; Hurasom uti och nära omckring denna Staden Bermingham, belägen wid pas 100:de Engelste mihl från Loudou förarbetas årligen 3000. Ton Stång-Jära, så till Spyk och groft, som elljest allehanda Eint klen Suilde; Förutan ortrolig myckenhet af åtskillige Manufacterer uti Zinchbeck, Metal, masting koppar, Skiäldkadd och Parlemor etc. för ganska ringn prijsIcke mindre äl 135m. manustior anwändas till denna Manuzactureu och hafwa deraf sin närig- af de namde 3000. Tou däro här årligee förarbetade, hålles före at 6300. Toll äro Engelskt Järn och rerten mäst Swenskt af hwilkket sonare 220. Ton giöres här till Ståhlandre sådane Manufacteerer, Enst ie så anseenlge finnes på åtstellige arter i England. widare: En arbetare skall kunne uti Manuhacsurer af det americanska Juruat, i anseende till des Smidighet förfärdiga så mycket arbate uti fem dagar, som uti 6 dagar mera af det Swaussa af det Swerssa, för des hårdhet skull. det Enresta Jarnet skall och kunna Manutactvrererar för ringare andostnad, äu det Swanska, emodan till det förra arfordres mindre quantetet kohl, mindre arbete och slitar ice så mydet Instrumenterne som det sånareHwaraf befants, at det Amerecausbr Järnet renau imbortationen skulle kunna till största delan giöra det Swanska Järnet mindre nödigt at aflaga afgiften af det Amencauta Järnnt och under samnn tid tillåta nfweslen af Swankt och Tysskt Järu, skulle då, i anlseende till den inommande myckenhe

besynnerligen skada den Engehta järn tillwärd ningen hwarföre, när den amerecauste Järu Importationen hocme i godt ståad, skulle det Swenska och 1yEte Järnet kunna beläggas med an addetconel af gift, eller aldela till införjel förbiudas, som willa dåsklifwa et illedel till den Engelske JärnTillwärdningens upomt som i ann händelse måste aldeles ruineras, i anseende der till, at Jära Tillwärckningen uti America är 2/3. delar minde Tastsam, an i England, ochdet Swensta och tystka Sara Lil här sällias för battre kop än det Engelsta Som de Engeska TCantationerne ut America är de största afnämare till de Engehle Järn-Manuzact rerne, så öfwerwagades, hurusom det wore högst nådi ide at på migot sätt gifwa foldet derstades tillfälla eller tillstånd till sådane Manulacturars inrättainde hwarigenom de Engehla skulle taga en obotelig, staba luteligen hölls då före, i anseande till alt hwaförberört är, särdeles at amerecauist och Curalstt Järn skall wara så godt och i mauge mäl bättre on det Swanske, England stulle med tillsiälp af det Amruansr Scautations Furuat, innom 8. à 10. är. Lönna komma i stånd at fournera sig sielf, med det här det nu tager af Swerige, om allenase Amerecautza Järnets embortatcou uå lämpeligit sät encouragens så lilwäl, at den Engelske Järn- Tillwärdningens till tagande, derigenam ide hiudrades Denne Committeeu ingaf ala detta till Eude Huset, man derwid stadnade då hela denna Saken och förblef således alt i sitt förra tånd, utan at något, så wida mig netterligit är, hittills härwid blefwit tillgiört, eller något encouragement för Amomnanste Järn importationen ännu blifwit inrättat. :no Occ i händelse af fred med Sparueu, derifrån mycket Jära plagar komma till Enslaad: detta är beswärat på 3:de Fragan Hweriges egne Tradeuters urodlande och den deraf föltiande handeland i bättre stånd sättjande till on närmare allmän Handels Balance äme utkannngen, synes oföraripeligen wara rätta grundwalen till Silets wälstånd, och båna wagen till lämpelige och nyttige Manuzacsurers jurättningwar förnämsta juouest består wesserligan af war Jarn Exportarion. ingen ting tides der före wara angelägnare för sadernes Landet, än at, medelse alla uplamdeihiälpmedel göra sig denna des ansaenligesen Triduet så nyttig, som giörligit arwid war tärc-Tillwärdnig, måste är betlaga de måste Brös Tatronernes oförmögenhet, at den åstad socuu med egit förlag: wed järnels exfortascon och denne handelens wid wacht hållande största debsr af ware handlandes släte willker, med mera, hwarienom både Tillwärd mig exExpostatwer till måsta delan förfallit uti den för Siket högststadelige depandencen af Utlandste förläggare som sådades syna hafwa i deras mäct at reglerapresat till deras forman och de förras Skada Stergmal, Ständer och 3 meder willja, oadtad wrn krysede litwäl ie första sig på någon milskning i peeset för de till Jarn Sundet erforderlig

Materialier derigenom peute flere orsaer händer, Lauskia, at i uti wart Järn 8 mide forde ide wara så granlaga, som i synnarhet nu för toden tyckes wara högt nödwändigt, i anseande till det Tystka och Acuerualeste Järvet: war Swenska Järn, som jag tror, i si salf, herad och deremot anföras, är bättre och till flere behof nödigare, i det Ameruanste och Tysska, skulle medelst Smidets Lattre stand sättjande kunna bringas, at altid öfwerrå de sustecaende och fölljantel: blifwa begärligare, hälst da det förmode kundr sällta för lägre prijshet omuumir och redau i några är paarbetad Jaru Contoerets inrättande i Stockholl på säder och låpelig grund, skulle blifwa et besynnerligit gadt måde till Utkändste förlaggares utestängande, och wan Pesets föreacenande: Hwarjemte detla Contoirel syne äfwan bora äjra upsiäst derpå, at wårt Järn-Sunde blefwa galsta noga efwereas kommande i Tiodlek, bredd och Tunhet efter den Engelssa afnamarens begaran og ästundan, till hwilden ända de kande correrpondera med Cantoiret; S oc e Järuat aldete på förenamde sätt blifwer smidt, kan det de har on wändas till des behof såsom till Hil-Band etc. Saigenom det då förfaller i wan-krisdad tydkes wid detta Contcerets inättande myden warsamhet högst nedwandig, oå det man derigenom i aggående till de Uthändske afnämare, ide måtte komma i on större Swärighet, at battra ondt med hälftell warre, som till en det stiedde medelst det för nagre är sedan i pac /holle inrättade så Lallade Tiär Compagniet; Ey omEngladd genom detta Järn Coutoeret skulle twingas i Pryset och handelan, skulle de Engehse, som taga wårt mästa järn, förmodel:n bringas till närmare omtanda, at nyttia sina eger förmanar medelst des americauske och egne Jära Tillwärdningars upodlande ochdrefwande med mera force; som styrdes deraf, at det warit ofta före adlamentet at balägga Swanska Järuet mad en additconal afgift hälst sam det härstades medgifnes, at deresr England well gripa sig all, Järatdrukao så i England smisde Amneruaussos lautationerne skulle snart nag kunna brengatill den högd, at tillgångel på Järn skulle blifwe tillrädkelig för all Englands behaf i handel och wandel medlen härtill tycker man sig hafwa i händerna, i anseande till myckanheten af Jara-grufwor och Hineralier så i Acuerica som inomkands. C: ehuru jag är af den landar, at hwad England sielf angår, tillrädelig Stog felas, hwad och deramot här föregifwes. På pennigar fattas här ide. elan frucktar, at England så mycket snarare lärer wara betanckt härea, som det genom Tenerouc af Cape Breton (: om Enzland fär det främgent behålla :) är i stand, at nu med wyden större Corle antillförana upbriiga den Amerecauste Jara Tillwärdningen och imbortationen och denna Natiouen utoedes nu mara efter den öfwerstadde Rebellioneu hafwer frjare hålder till denna sakens företagande: Det fractas afwan, at England lärer finna, oc nu är rätta tiden hartill, då det hafwer härstades Jara oförhält till twänne års Connuution

i godt sånd. swårliges återbekommanLtom des måste S werige hafwa öga p den Rooch dageligen tilllagande quantiteteu Jära, som nu iföres till England från Tyssland, och ackta st före, syssland i Jarn Handelen ide får öfwerhanden, ha som det förwärdes, at det på alt sätt söker at må och mer bringa des däro tillwärden oc export atco jas slutar detta med den gamla Regelen, ot en handels gran är lätteligen förlorad, man ranstaa Det är högte betlageligit, at så mydet Swanskt Jära, som ofwanföre är berättat, nu kåoförsält härstädes på Järuvagee, och at det oad än mydenhet deraf dageligen ifrån Swerige hitför äfwen förliänar det högsta upmärcksamhet, ot SweJärn sorterat i Jarnragen såldes här är 1731 för 13. till 17. Pund Narling pes Toll, och nu marca då genom kriget, ändostningarne, i ansåande till Fraajgureuce etc äro nästan stegne till dubbelt, war jarn i börjal af kriget war fallet i Creset till her 15. 1/2. Z. per Toll och antrl nu till amållan 14. och 14. ber Toll, i det stället, at Pryset naturligen bordsiga. Orsakerne härtill, samt at en så anseenlig ruantitet Järu ifrån Swerige lå än gång witan tijdes böra tillskrifwas, 1:o den höga waxel Courssom encouragerade quad uslandske Capitalerter och betiälla sig af den samma, medelst Penningars indragande till Swerige, afwan på Järn som då icke war smidt i järnet utsändes således, utan at det regarderades om det här behöfdes eller ie. af hwildet medel största delea af wara hema waraade Swanske handlande sig afwan bekiänke, så wäl till at swara emot de indragnn Pemningarna, som till gammal Stulds betalningat nu wäxelCoursen, i ansåande tillSwärige i det senare året icke fallit, som annars nåturl: bordt skiedt, måste härröra deraf, och Penningarn för den härstaende stora quantiteteu Järn, redan wid den höga wäxel Courseu blifwit indragna 2:do at den Engelske ufnämaran, som låtit draga på sig för det öfwerskidade Järnets wärde, räknar den Swenska utskickaren 6 pro Ceut interep för Cabetalet till des Järnat blir sålt. Engels daren tycker sig wäl ombloyerat sia penningar anat så drygtt Santa och såder Palt i Järuat, sär deles som Capetaler härstädes gärna utläns till 4. proCeut i Haul första omsorg är derföre at förse sällja sitt egit Järu, och är sedal, i anseend till jntereyet, ide så man och at styoda med järnat försälljande för andras rädkning5til och Vyssta Jara importasionen tillEngland i senare tider så besynnerligen tilltagit 1:co Torde ock än By orsa härtill de kunua igenfinnas uti de ifrån Swerige med omnnan Tgendamhrgaande wederbörande, som den samma uti Swauskt Jära, i anseende till begripelige skiäl bortfört Oliteligen har jas, uti den beskaf enhet som Saken nu står, såsom hiell-medet till den Swansse

Järn Handelans och den deraf föllrande Siöfartan fördel, wägat mig till fölljande fragor Som England litmätie hwad anfört blifwa försänder årligen il ansaanlig quantitet Järe i St ger, mähr af det Swentka till Färdjet, Levanten. Africa, Canarie-varna och osstudian; wisar diäsielfwa Nasureu oss we, at giöra det samma. och försäla at derifrån utestänga Englandaren m en waras inbrigande, som han till störken delel tager fran Swerige. På Swerige kunde och för söka, at till ofwannämde orter afsända wart järn nobiliterat, i fall det kunde balancera. Engländaran i Krysa detta tydes nu mera, så mycket lättare kunnabegynnas och anteligen i wärcket ställas, som wi inhafwa i Swerige inrättade Handels Combagnier, si på Levauteu oc Canarie oarur, som på osttudiam ngland drifwer som förbamält är en stor och Prafitabel handel med Band-Jära, förfärd gade af tyssbt Järn på Portugal: wart Swensz Järn skulle förmadel. Tunna tillrädas begwämt för sådane Stand-Jära, och Smaden underrätta at dec rättel:r och med Lätthet smidia, häht det ide tydes icke wara någon hemlig och särdeles Loutwore det således ide mödan wardt, at försoka om ike Swerige kunde giöra det samma. särdeles som wi, i anseende till förarbetandets mindre bostinnom sctes, lagre frachtor, och ot wi sielfwa hafwa närnet, skulle kunna lefwerera det för bättre Lax än Engländaren. detta försöket kunde och så mycket mera läng till Spanien, som jag wet, at handlande iladix hafwa sielfwa haft Specutarcou på sådana stand-däras ware i Sipabru oyCadix warandeConsuter kuude ammodas at härtill insända nådige Chacupluner. det är än afgiord så, at det Swenka tarar särdeles det orograndske är i gemuru allramast om icke ibland endast beqwämt till Stahls förfärdigande af det Swaussa Jarcet förarbetas har i England årligen ohugefär 300. till 1000. Tou Ståhl Tyckes det då ide, at man Swerige borde warabeländt på, at upodla till godt of begärliget Ståhl wårk egit gara solll dertill beqwäct är. Det är högst betlageligit, at England lämnas at taga ifrån oss denna fördelan af wart järas nobileterande när wi sielfwa hafwa annet och förmadel. alla nödige Pequisita för bättre köp anEngland; Så tydes detta källeligen kunna wärdställa när en god velljea oc actwetet å war sida tillkommar underrättehsen om Lousten till godt Ståhls förtar digande förmodas dde wara et arcauucu, som de ware derpå åtreste och henkomna Landsman ju fulleligen för klarat England skulle sålades wara twungit at taga det Swausta Ståhlet tramför det Engesta, när det wore ufwan så godt och det otwifwelacktl. kunde lefwereras för lägre prys; särdeles om Swerige de tillåte at Bregrunds Järnet, hwildet Engeländaren nödwändigt måste hafwa till Stahls förfärdigande, och annat sätt, än till Ståhl nobileterat, finge åtföras

Afrisa och of Zudian andre Sweesbe Jarc. Manufiesurers exforterande till England, seer jag är något hopl till; E4 de äro här städes i högsta flor, hwaraf efwanföre är gifwit et mardeleget Erecupel uti Staden Berminghau de Engehba Amerccansta Tlautatconerne äro, i ansåande till forbodet at sielfwa nobelitera deral Jare, de storsta afnämarne af de Engelste Järn HanucocluereIttam des exporterar England en stor del häraf till ar bellige främmarde orter, så i Eucropa, som Consumtioneu deraf är ide har innomtides mnår stor, så till sielfwa Hanufacturerne som andre behof lgckenhet af folck och arbetare hartill är etrolig så at England i brest häraf ide behöfwer blifwa Fournerat af främmande. det är märckwärdige, at af alla slag manufacturer inga sällies 3e för så gansta ringa orrsom de af Jara förfärdigade detta är således alt hwad jr i denna Såen kunna wid handen gifwa. Londond: 6. Decemd. 1746. trnold Wynants afskrist. I N. 16. Transsumnt af Commissions Lecreteraren Wynantz bref til Kongl:. Canieeece Collegium, dat: London d. 1. norembea 1748. et är bekant, huru som åtskillige peosecter uti de förra åhren till England och de Ammericanske Jerwärcks upsieejande, Swenska Jernhanbelen egente sligen till förfång. I synnerhet blef denna saken 1738. af Paceamentet nog go öfwerwägat genom en Committe af underhuset, som uti dessingif ne tetänkande tillhuset bland an nat androg huru som, i anseende til flere ordsaker, thet höltsföre, ättingland skulle med tilhiels af thess Americanska jern, innom 8. à 10. Ahr kunna komma i stånd att fomneia s sielft med thet jern, thet nu tager af Swerige, om allenast Ameci canske jernets imipactation på lämgeligit sätt encauagerades, så likwäatt then Engelske Jerntilwärckningens tillagande derigenom ike hindrades, med mera, som af wen angående Ryska Jernet oi en additionae afgifts läggande så å thet Swenska som Ryska wid dess införande här då androgs.

att tancka på. men denna saken städnade i blåttdeliberationee, äfwen som de försök, hwilcka seran här blifwit giöde till dessåterbringande under ventilation, som Kongl. Majts då huwarande Ministies berättelse utförligen innehållit, och mu underdan ödmücka relation föÅhr 1746 äfwen anmärkte. Här utinnan är ock alt hit in tils ingen ting widgiordt. Stigehar ock gifwit Engländaren än Iike desso in dre har jag hela tiden på den saken i gemen haft ett waksamt ga, i synnerhet till att utförska, under Preds paojecten, och me mera ärhålna freden, desse peeter, som när de icke grund ligen examineaas, falla Engla daren ganska peausible före, ski le åter komma här i åtancka knder sådant i akttagand har jag nyligen förmärkt, huru som ett sådant förslag, i synner het hwaden additional afgifs åläggande på Swensktjern beträfår, nu hemligen är här på tipeten, på ett sådant sätt, att åtskil ge Pareanients herrar ochhandla de under handen hafwa dessein ocs bemöda sig at kumna oc ommada sig att krema widna sta Parcaments session bringa them na saken åter före uti Sereamen tet Sedan jag en gång kommit under wäcker här med, har jag iler utletanre af ordsakerne och angledningarne der till, icke anmitkunnat finna, än at hela thetta för slaget ifrån början indass grundat ig på nagra ske Engelska köpmäns här i London bemödande härutin nan, hwilcka såsom warande Contiahenter med Engelska Amali tetet om lefwerantsen af Swenskt jern, och till andras ute stängande sig sielfwa till skada, ingadt för läga pris, nu söka på thet sättet att hämna denna sin skada på Swerig och förmoda, att om något sådant som förbemält är, komme före uti Paceamientet, Swerige torde finna nödigt, att mera encouragera Engländaren i prisenaf dessjern, hwilcka här Pricktas alt mer acs mer genom Swerige författningar lärer dem beta gas att regeera, som tilförende skien Brtienandes sig o synnerhet härwid till matirer afderas föregifwande, att Swerige md mera skall taga alla mögeliga stex att dyrcka sitt jern för Engelsman nen, såsom ibland desse neml:

den forfattning, som berättas ska wara påtänkt i Swerige att förbinda bräders utförande ifråmma de Skiepp, hwaraf wet härslutas, at jernet måste undergå samm lag, emedan man föregifwer at det icke kan lostas utan tillika med brader, hwarigenom Swerska frakten kan stegras för Enge ska Köpmannen efter behag. man wicl ock påstå, att propoation emellan Swensk ow Engeht Skiegs frakt på jern är som 5. til 3. kän ehuri m mnderdand ga olikt förörat att alt thetta Eöra Höggrefwel:n Excellencen och höglaf Kongl: Cancellie Collegio wörtsammäst wid handen gifwa, har jälikwäl therjemte bort underdårödmiukeligen anmärcka, huru som min einga tancka än är, att sådant förslag nu icke e kommer till någon rörelseut Pareamcentet, mindre till wärk tållighet; ty det är en afgiord så att England behöfwer Swenske jern: kunnanbes aloeles nite wara utan thet Alguundska, som öfwergår alt ännu bekant jern e godhet. Om md Engländ skulle komma i stånd att i gemeumbära Swensktjern, så äro dföregifne apnacenien thertill, Isynnerhet des Amercanska Colaniet ernwärck, och att upmuntra fölket uti Plantationerne att focine ill England med nödigt tackjern till dess manufactnien, hwilcketska särdeles ifrån dem, som ligga långt i norr i godhet öfwerens kamma med det Swenska jerne Smpaatationens encouvageands af Ryktjern, som skal kunna är hållas för bättre pris, så godt som största dehlen af det Swenska. hwad thet förra beträffar, så e fall uti Americn skulle kunna til wärckas så godtjern, som thet Swen ska, hwilcket likwäl ännu är läng ifrån att wara en afgiord sak larer vock England ganska mycket betänka sig, innan det skulle så mycket encaucogiia jern til wärckningen der, som till Englands behofnödigt wore, emedan utom andra consideratio nee, folcket uti Colaniene då iskulle kunna afhållas, oaktad hwad förbod ock giordes, attill sina egne behof, sielfwe manufAccaisera sitt beqwämajern hwilcket wore ländande the Enge lemanulactuaene til besynner ligit för fång, som är en så mycket mera delicat sak för Englan som dess westIndiska Colonie äro i gemen nu mera de endoste

handet här i England. afnämare af Engelska jernmanfacturerne, hwilckas sontien på denn igelska jerntillwärckningarn skulle ock då genom det Ameccianst jernet besynnerligen förolämpa hwarföre ock ännu i denna dug Amcicanske tackjern är belagtne 3. Skillinger 31/2 d afgift pei Tön wid inbeUtom dess är ock England midtirn git att återgifwa Cap Bietan, af hwilckets Passession de lofwat sig mnket i thenna saken, i anseende ti de deromkring befintelige gndebiten egenteligen beröringe jernmalm strek, hwilcka skola aldeles öfwerenskomma med de Swenska. widkommande det sedna neml:n det Ryska jernet, så är de i genen af en beskaffenhet, som merendels ochnärmare öfwer eik kommer med det Engelska jernet, och i anseende til dess lägre prikskadar dessimpoatatiaegenteligen Engelska jerntilwärcningen, hwilcket det Swenska jer net, såsom af different slag frånde Engelska icke giör: Så at Engesske Briks Patianercce äro like förde Swenska men wäl det Ryska jer nets claigeiande om utistängaan de. det hålles wäl här före arRyssland genom dessjernwärcks bringande i behörigt stand skulle kunna med tiden faceneia Englanmed så godt jern tll största del som det Swenska, och det för bättre ris men om ock så wore, så är löre Höglgrefwel:r Excellencer och Iglofl:r Kongl: Canieleie Collegium bettre bekant, på hwadsätt Jern Briken och dess tilwärckning i Ryssland genom diffesenie, Regen ringen och Bricksagarne emel lan etc: under sednare liden Lon mit i decadenie, hwaridten ma thet är at förmåda, att de torde förblifwa, ehuru här ryktas att ugland, genom dess Factanie a kyssland skal arbeta på ettpaoelt att tilbida Regeringen den att å egen bekostnaduphielpa och drifwa Ryska jern Bruken unde skienbara mycket fördehlaktiga wilkohr för Cronan Således, och i fall denna saken än skulle komma på banen i Baucamientet, ligga, i anseende til alt hwad anfört är, härutin nan sådanne swårigheter i wagen, och de samma beroouppå differente ochstridande inteuessenf ländarne sielfwe emellan, att helasaken, äfwen som tilförende förmödeligen icke kommerwida re än förra gånge kmedlertidtäcktes 4

ollegium nådigst wara försäkra i fall detta projectet, som ännuberörde måtto allengstmnder hden paaparenas til främbrinde, skulle emotformodan gå i re: Såsom jag ock tilfälligt wis in der discacasee med Birlaments herar och Handlande söker att betien nng deremot af de förromne de ionsiderationee till itrycksgirände äfderas pirate intellssen Jag beder likwäl underdan" Excellenieu och Höglofl: kon kum upmärcksamhet härutin emot hwarandra " 1 miukel:n om tillåtelse att få haoförgripeligen tillägga, huru uwigt oet är, att Sweriges Brukstiöne gränneligen tilser, att år ska jernet blifwer wäl, förswar oco efter beställning noga hunochslagit: Hwaröfwer jag hielhort, att Jernhandlarne härstad i gemen klaga, hwilcken för siktighet är så mycket nödigar somde deremot säga, at Rysslan tagit mera aktsamhet att slåt sern efter deras nogen. ulemnad ig. 3 Febr 1733. P N:o 1 Setersbuug ah 3 Dec: 1754. Ungående Ståtet så referere wj nh:r till wårt förederom advicerat, och om mh:r behugne notificera oss priset af diverse Sorter och sända oss en pro Forma Räckning deraf hwad det kostar a Costy fritt om bond, torda wij kienske för sökie, och engagera oss i ett partic för tillkommande urhiölften med mhr Wi hafwa jämwäl bekommit nhrs af el 6tomuwarande, o till hwar deruf hufwa wij här nedauf re bifognt ett Extract af det jern som datti år är utskippat, mist kommande års föwantiede perid, lierer blifwa mistan då samma, men mh:r behagar o6 servera utt en god del döraf ur lyuur stående, som är kiöpt för utlunsta och tiänar att Exepediera deras förstie Skopp som kommiWi förmoda mista dommer, då lieria ej förhästia sig med handelen, och således kunda priset Leclinera i från det sist wie gifwit 15 . p: p:r för det siberiska och 65 6 p: p:r för Poula järnet. Eugående sampan så beruttar Ryssarne, att gienska litet deraf blifwit detta ier, somlige hafw hier kiöpt öppelt det öfrigie och stågra om priset. Iugn Contracter hörns ännuaf, så smert wi höra hwad priset blirskal notificeras, wi presumere det lienar gå till 17o 8 p:o, och förblifwe Hörsamsta Tinnara haixp & Maister 9e

Gout: Sib: Tiern iukommit 1753 och Tmirstående till vatha nr lenkommit detten cirD:o Do tillhorer Gref S:tr S: Table Sib: Järn tillhörigt 3 Bröder Demedoffs Gier stieende och ej ut skippatt Ut skeppat järn i från Pettersburg-Ao 175 4 p:o 100, 000, 700, 000 7 220, 000 3 100, 000 till höriast Nikcta Demedos 83, 000 120, 00c 55 00 Siberiajarn p:o 468, Joula järn quurstående i från förledit ur p:o 10, 000 Do till hörer Masloffs Do Do 3o Demedoffs 2 30, 000 5 45, 000 D:o Baltshoffs & Guncherofe 40, 000 Hrefwa Phovaloffö 12, 000 gnar stående af samma Socter som ej blifwit ut skoppende p:r 250 " 7, 00

Bristoll 67303: Waterford 5380 2 peuficatie van het nytgerl te Yrer buyt S:t Pellenbourg Jaar 1754, naar de öndergenoe eplaken alz. VaarLonden. J. 272923. Hull 53192. Doublin. 20160: Lewerpole 1356. Mitchaven, 7560. Fahlmuth 1260. Corch 6000. Greenock 5670. Bafast 3150 Kirckham 1820. Truro. 2165: Borton 1030. Muley Thom 1820. Lankasrer. 1575: Copsham 2520. Mararion 5670. Leyth 5481: Lennryn. 3530: Southamson, 2835. Lynn. 2035. Harmonth. 315 Neweastell 5040. Amsterdam. 16962. Rotterdam 1820 se Transp: J 517745

S:t Malo. Rouen. Rochell. Vaar Bilbao. Trant po 51774 Rochefort. 5630 Toulon. 160. Duynkerquen 194 L'Ocient. 40. Lirabon. 18 Havrede Grace 220 3 3. Marsalle. 2641 Nantes. 91. Bordeaun. 50 Genua. 163 Venedig 240. Neapolis. 237. Ancona. 541 Livorno. 2474. Naar Diverse Havens inde Ostzee tezaamen. 4182 867051. 450 100. Specficatie van het Uylgesheeps srernyt S:t Pettersburg, en deon gepaneert ryn int Jar 1753, nå condergememde Claatren, alsNaar Amsterdam p:o 30434. Brest. 5453. Nantes. Rouen Gaarden:iel Marsalle. Bordeaux Ancona. Chester. Corck Dublin. Fahlmouth. Duynkerquen.. 951 Belfast 3151 Bristall.., 18056. Chatham. 630. Glascow 9375. Hull. 61634: Kircham 2200 Lanckaster 157 600. 1825. 315. 1733. 5612 426. 6070. 4410. 22435. 2200. Livorno 1773 Leith. Linabon. Leverpole. 2078. 3150. 27573. deaa Transporte, 28480.

Transp 28481. Naar London 15338. Londonderg. 10036. i Lynn 6580 Maration.. 3014: Neapolis. 803: Newcastell 4333. New Yorck. 187. Oporto. 3150. Conryn 1890 Llymouth. 3500. " Zoole. 3150. Southampton. 945. Sapsham 1830. Venedig., 2520. Waterford 7245. Hhteharen 3893 Jaarmouth 2000.

At. 1 Impoctation af Jern och ståhl uti London för Åhr 1752 Philadelpzia Barelaure Tohn 22 Tons Iron Lieginia Ners Yorx Bilboa Haryland Transp: 194. 7 2 13 1/2 2. 27. 19 Cort. Jior Neate Neari 12 John Semuel 132 6 old Rob. Alten & Cornnl: 8. Agood Geeet Comnnl: 20 Dit Dito Dito. Dito. Dite 30 40. Lyonell Leyde Dito. J. F. Libencood Ntoses Fvanks. 2 2. 11 46 21 6 6 3o M: Weyland 18. Dito. Dito. 12 23 Stoccke I Compag: 30. Dito. 30 Osgood Jee d Compag: 36. Dit Do it 40 41 43 31.

Dito Dito Dito Dit Dito. Dito 24. 30 30. 30. 30 42 90. 45. ohn Hanbury31 Dito 50 ohn Price. 45. Dito John Bucanan 86. dite Peter Jeacon 40 Robbert Pusted- 30 John Hunt 22 EdW: Coysgane 50. Yerrest ore 53. n Andecsson N:m Terkins 30 10. H:rn Blacki, 45. George Jukeset Comp:. 33. C:o old Icor Henry Norris 30. Cr Iion Andd Dit 7 ndegren 35. 28 Dito 167. Dito. Dito. Dito. 250. 10 150 Pect: I Rob Sacky 38. Dito Dite Dit Dit Pat: I Roc Dite Dite Dito Dito. Dito. 28. 163 25 10 156 i Fls 38. 48. 24. 5 45 38. A. Nesbit et Comp: 55. Dite Dite Dite Dit Diti Dite 102 132 193 13 37. 2 HugrRoss. 206. Dit Dito. Dito. Dite 10 336 7 172. Lam: Words worts 8 Dito Dito. Dito Dite 10. 21 181 78. John Hayor 143. Di Dito 13 20 Transport 194. Summa 1007. Farnaica Pound Stockholm Transp: 674. Transp: 674. Dite Kansp: 3628.

60. 32. 38 87 Trans poct 3638. Dito. Locivin Wictocin 195 Dito. Summa 4173 Fiancis Ninantz 50. John Henby 38. W:m Frasec. 100. Fötheborg And: ed Ch Lindegren 47. 748 Sweden Dito 180 Dito 55. Dito 250. Dito. John Beyor 19. Dito Dito Dito 33. . 54 Spalding et Comp: 18. Par: Wocdsworth 9 John Horgan 37. Fiaser 38. istenau & Comm. 27. Amy ddC "t at: I R: Mel Dito. Dito. s: 50. Ry 70. 48. 19. 473. And: I 6h:s Lindegren 40. Dito John Bayor 146. Noerrray, John Collet Transnoat 65. 150 15. Dito 50. Dito 10. Summa 109. Rigg I Compl: 20 Dito. . § Russia And: Tomson 43 Dito. 70 201. Dito. 28. Dito 60. Dantzig Spenner et Comp. 35. Transpart: 65. 55. Neirva And: Thomson 20. John Thoenton 45 5:t Pettecsburg Amyand I Comp: 60. Dito 200 Dito 235. ohn Korntondl 73. Dito 75 Dito 12 Dito 65. Dito 73 Dito 78 Dito 35. Tohmas Spencer 45. Spencer d Compl: 100 H. O. Schiffner 55 Dito. Dito. 105. 175 Rob: Dingley & Cr: 3. Dit 108 And: Komson 103 Dite 18 Tansp: 1720. Tomas Fowel 42.

Dit 42 35. 65. John Dorien & Comp: 11. ynnd Compl 38 it Wieberforce 24 Dito. 45. Dito. Dito. 140 d: Vernehobre 65. John Wettson 25. Toel Weittson 58 Pocter i Compl: 90 R: & C. Kellit 15. Nulman d Cornp: 10. Dito 146 Jet S: Solly 20 Dito. 75 John Schcimskars 45. D:me Pichacd. 30 Rol Corrain 15 Jos Besei 20 W:m Jcases. 40 Maicy Grncth 50 Jurn Biichanan 55. John Reiyor 99 Ven Woodmas 38. Hecman Zuczorst 12 Pett. Schaw. 32. J. M. Weyland 52. Henry Noccis 18. Dunkicken Wilkinson & Cornp: 6. F. Teusch I 305 Nomby Wen Levis 20. 1. Jconwir 40. l. Dito John Tyman 18. John Treyer 4. C:r vrot Jes 11. Old Iion 4 D Paster et Comp: 16. D Silkinsone Comf: 15. Dite Dito. " 3 35. . Dito. 22. Dit 47. N: I J. Heiynes 20. Do Dito Dito 15. 3. I 12. Dito 18. Dito Dit 15. 15. Cr old 10. Cr § John Sundeclandet C: 18. ☽ Dit Dito 17 16. Morgan Vangham 14. And Godfcey 30 St Portell Thos Ccovlau2 2. 2 D 15. 6: D. 6:r widt Kansp: 172 Nambuig. Transpo 19. And: e Ch. Lindegren 109. Tronsp: 19. Calais Hollan 5.

4 1. Tonennehåller 20 houndred 1. houndred. 1. quarter 4. quarters 28 af 1. Skund innehållar 20 skålpund 1. 2 20 y äro lka med " 2240 qv:er Eeglska 1 7 1/2 Skppund är en 3 " 22 40 R:r Engelsk.