pr. d 6. Maji. 1738. d:o föredr: Kort Berättelse. om En innom Ryska gräntsen giord Resa, ifrån den 4. Februarii til den 6. April, inclusive, Åhr 1738. af Daniel Tilas.

Den 4. Februarii innewarande Åhr, reste jag efter erhållet tilstånd, ifrån Kongl: Maij:ts och Riksens Höglofl: Bergs Collegio, af den 22. Decembr förwekne åhr, öfwer Swenska gräntsen ifrån Willmanstrand igenom Wiborg til Sanct Petersbourg 17. Swenske mil. Krasna Selo wid Duderhof i Ingermanland. Den 14. Dito reste jag i följe med Herr N. efter erhållet tilstånd af Herr N. N. ut til Krasna Selo ödelagde kopparwerck åt Ingermanländske sidan 30. Werst* ifrån S:t Petersbourg i Södern beläget. De ödelagde grufworne wid Krasna Selo ä*Ryske Werst räknas ongefer 10. på en Swensk mil. Rätta proportion är, at 104. 1/2. Werst giöra 15. Tyske mil.

ro för krigstiden af de Swenske wordne bearbetade, och torde hända, at de under namn af Duderhoff eller Capurien äro bekandte; Det är ganska owist, i hwad afsikt de, af de Swenske blifwit drefne; men i anledning deraf, och den tankan at man utan orsak eij kunnat börja der någon ting, samt derstädes sig wisande Swafwelkies, så äro de på Ryske Cronans omkostnad, med ongefer 80.000. Rubels förlust wordne fortdrefne, warandes wid Profsmältningar på ertsen, altid något litet koppar befunnen fastän slikt igenom bedrägeri lärer wara skiedt. Under samma tid har afledne Ryske Bergs Rådet I: M: Michaëlis åhr 1726. gifwit in et betänkande öfwer denne Ertsens winnande, grundad på en Prob Zedel, som skulle en centner deraf hålla 7. [pund] Blyacktig Koppar, eller heldre koppparhaltigt Bly eller 60. Solot går koppar, som ock 1/2 qvintin gyldiskt Silfwer. Ehuru Prob Zedelen aldrig kunnat hafwa sin ricktighet. I samma betänckande yttrade han sig, at som en Centner gier 1/2 qvintin Silfwer, så erfordras 8. Centner Skiffer, innan man får 1 lod Silfwer, hwilket ehuru ringa, så tyktes det ändå Smältwärdigt. Widare på en wecka kunde beqwämligen 400. Centner Skiffer igenomstickas, hwarefter Man således erhöllo 50. lod Silfwer, eller efter hwar weckas smältning 1. skeppund och 18. lod, förutan det Förslag man kunde giöra sig, at äfwen wäl derutur skeda gullet. Oacktadt alle sådane gode Förslag, så blefwo ändå grufworne omsider med Hyttan och smältwercket ödelagde, sedan man

som förut sagt är, derpå en så stor förlust lidit. Efter i åhr ankommen befallning ifrån General BergDirectionen, skal igenom Profsmältning och Försök denne Krasna Selo ertsen, ännu en gång, försökas, til hwilken ända en Kunst Steiger, med et par Berghauer, en Ober Abtreiber, med en smältare ditsände blefwo i början af denne månaden. Innan jag ertsen beskrifwer, wil jag först omröra Situationen. Här stryker en hög kullriger Ås fram, förbi Capurien och skal gå alt til Rewel, och der störta sig i hafwet. Här wid Krasna Selo stryker den ifrån N: N: O. til S: S: W: På Södra sidan går en liten å i dälden, utur små Insiöar och Kärr Nordwest ut liggande. Söder derom höijer sig landet åter up, dock eij aldeles til åsens högd, å hwilken uphögning ligga en hop små åsar och kullar, som med den stora åsen temmeligen enligt stryka. Norr om denna åsen, eller åt Siösidan och Sino Finnico, så blir landet hel lågt, dock der och hwar med lågländte kullar och åsar, behållandes då landet mäst samma belägenhet alt til Peterhoffske Stranden eller den Ingermanländske Stranden, hwarå alla Peterbourgske Lust Slotten och Sommarhusen belägne äro. Der stupar landet hel twärt til 50. a 60. fots diup, wid en Wersts distance ifrån Siön, behållande Stranden alt ifrån Petersbourg, förbi Peterhoff til Oranienburg, och långt derom til 70. a 80. Wersts wäg en likadan beskaffenhet. Som man on

ongefer kan finna, så måste denne Krasna Selo åsen, til at döma af Peterhoffske Stranden, wara til 200. eller 250. fots högd, emot watnet i Sinu Finnico. På hela Districten ikring är ingen skog at se, allenast små Buskagier och löf skog, som til ingen ting är dugelig. Til at närmare kunna finna denna ortens belägenhet och beskaffenhet, så har jag öfwer åsen och landets sluttningar ifrån SSO. til N.N.W. bifogat en Profil, som ses å Tab: I. Berörde Ås består, i anledning af hwad uptäckt är, af någre 1. 2. à 3. famnars Jord och lerblandat grus. Widare tager en Brun, horizontalt liggande, hel lös Skifferflöts wid, som på 30. lackters längd behållit et jemt förhållande,

i allmänhet neml:n til at tala; ty at flötsen, ibland litet störter och swäfwar, och straxt återhämtar sig, kan här eij så noga märkas. Skiffern består af månge ganska tunne, liusare och morkare Strata, i hwilka ligga andre Strata af en hwit Sandblandad lerart, som ibland til en hel tät Sandsten sig förändrar, hwaruti en Derb och fin Swafwelkies sig besticker. Samma kies är inuti hel fint concentrerad, men des yttre sidor äro litet gröfre, at man der kan finna kiesen bestå af en Pyrite Hexaëdro, warandes den samme der och hwar litet ♄ glants blandad. Kiesen befinner sig ingen annorstädes Derb, än wid och i de hwite Strata. En eller annorstädes sågos spor til grö

nare och kopparhaltigare kies, som likwäl straxt förswunno. In wid de hwite Strata befants den Brune Skiffern wara hårdare och fastare, då man jemwäl deri blef warse spor til någre kiesgnistor. Til en famns mäcktighet äro desse Strata blottade, förhållandes sig altid lika, undantagandes at då och då insticka sig andre små Strata af anten blott kies, eller med Sandblandad lera wid, och litet kies förande, Schwielen, kallade, som åter straxt igen förswinna och gå ut: men i Taket och på Bottnen, faller den Brune Skiffern icke så jemn som mitt uti, utan irregulier, då man deri finner figurater af små och större kiörtlar, som bestå af en concentrerad mörk irregulier

Förklaring öfwer Den å andra Sidan stående Ritning. A. Bemärker kiesflötserne med deras mächtighet. Hwad som puncterat är, betyder den medföljande faste Sandarten. B. Twå Strata med hwit Sandblandad lera, och deri inbrytande, små Kiörtlar och murar af kies. C. Strata, som hwaromannan blandningswis bestå af hwit Sandblandad lera och Skiffer. D. De kommande och förswinnande små Strata eller kiörtlar af kies, Schwielen kallade. E Oordentelige aflösningar, af den hwite sandblandade leran. F. De utsatte stiernorne, bemärka de inbrytande Orstens Kiörtlarne. G. Den Ordinaire Schiffern, hwaraf åsen består. H. De för ort stående små Drummer eller Klyfter, som bestå af små kornig Selenites. Spatart, hwilka nu wid nogare besicktning befunnos wara Orstenar. I Taket är märkt, at emellan den reguliere flötsen och irreguliere Orstens blandade Skiffern stå någre små oordentelige aflösningar, af hwite Sandblandade lerstrata. Ibland händer at perpendiculaire och Stående klyfter af fingers och mindre mächtighet, twärt afskiära alle Strata, dock behålla de sedermera likafullt en orubbad ordning. Af berörde klyfter sågs en besta af lös subpellicid spath, som här för Selenites namngafs. Öfwer denne flötsens förhållande, har jag å Tab: II. uprättadt Profil och Ritning. Til winnande af den i denne Skiffer och flöts, sig bestickande förmente Erts,

äro Twenne Stållar och et Schackt anlagde och fortdrefne: neml:n en wid Östra, och en Ståll, samt Schackt Stållen til mötes, wid Westra ändan af Byen. Huru desse Stållar warit drefne, kan af den här öfwer Östra Stållen bifogade ritning å Tab III. finnas. Den Östra Stållen kunde nu wid min derwaro någorlunda befaras, men den Westra är aldeles igenfallen. De hafwa för den löse Stiffern skuld, alt igenom förtimrade warit. På Botnen i Östra Stållen, låg en mycket tiock röd Ochra, som af watnets igenom skiffern nerträngande och igenomlöpande blifwit samladt och ditfördt af den förwittrade och löse Kiesen. Åsens här beskrefne beskaffenhet är tagen i anledning af den Östra Stållen.

Man kunde den eij så noga få examinera i den Westra, emedan den som sades infallen war, men af den utförde warphögen kunde man likwäl döma, den wara mäst af enahanda förhållande, undantagande at de omrörde Sand Strata, torde der wara mächtigare. Sålunda skal och Asen förhålla sig alt til Rewel, men serdeles wid Capurie fästning, härifrån i Wester belägen 50. Werst. Derifrån har under den tid, wercket drefs, en grön letten, som sägs hållit koppar, blifwit förd, och ännu på Hyttebacken i en nerbränd kallroste öfrig låg. Den Brune Skifferns förändring wid elden, sågs å Hyttebacken i en gammal kallroste, hwarest den til en Tegelfärgad, Stenhård consistence förändrat sig. Alt hwad til Hyttebyggnaden hördt, är nu

mera förstördt, samt nertagit och werktygen, tillika med Grufredskapen i en Ambare eller Bod förwarade. Deribland sades wara en Sats af Engelske Jordboren, til at kunna på större diup erfara flötsens förhållande. Denne flöts lärer efter all liknelse, aldrig på koppar kunna arbetas, ehuru kiesen, skal wara kopparhaltig til 1/4. eller 1/2. Procento, men torde hända, at den på Vitriol eller Alun snarare kunde försökas, til hwilket sednare, de beskrefne Orstens Kiörtlar skola gifwa mycken anledning. Fiorton dagar efter min derwaro, war det åstundade profwet för sig gånget, då ingen annan halt på kiesen, än Jern blef träffad: Hwarföre ock af General BergDirectionen eller Berg Collegio beslutit blef, at alt arbete här inställas skulle. Meszingsbruk. Söder ifrån Krasna Selo neder wid Savoddi eller Bruket til 1. Wersts wäg allenast, är et för få åhr sedan, anlagdt messingswerk beläget. Bruket är skänkt af Keijserinnan til en wid namn Jacob von der Sanden, med de wilkor, at han här et ordenteligit messings werck anlägga skulle; warandes wäl förr messings brennerier i Ryssland inrättade, såsom uti Systerbeck, Petrofskoij och Tula, men allenast för Canongutningen och Gewärs Factorierne skuld. Åhr 1734. anlade von der Sanden detta bruk, med 2ne åhrligen i gång warande Bränugnar, som fourneras med Siberisk kop

par, samt Skrokopparen ifrån Myntet i S:t Petersbourg, och Achisk, Breslauer samt Polsk Gallmeij. Skrokopparen är begiärligare, än den Siberiske, som skal wara så tiockt spritad, at man först här måste smälta honom, och låta honom i Tunnare stycken utrinna. Blifwandes här åhrligen 1500. Pud Koppar til messing arbetad. Utom de 2ne nämde Brännugnarne äro ännu 2ne andre reserve ugnar färdige giorde. De äro på Lübeckiske maneret inrättade, med 8. krukor i hwardera, och förestås äfwen af en Lübeckisk messingsbrännare med 3. drängar, som war mycket methodisk i sin Process, ehuru den eij i alt hade sin ricktighet. Om sin composition war han ganska jaloux; dock med alt det, så fant jag af altsammans ingen ting mera dugeligt, än en art af giutning, som är ganska nyttig tienandes taggarne derinuti dertil, at wid giutningen hindra orenlighet och krats, at medfölja och hindra Taffelens fria lopp. Härtils har all den tilwerckade messingen blifwit til Keijserinnans giuteri i Petersbourg lefwererad: emedan all den wid wercket förarbetade kopparen måst med messing betalas, och hwad sedan öfrigit blifwit, har ägaren det försåldt. Nu mera han von der Sanden beslutit, at sielf förarbeta den messing, som öfwerblifwer sedan han kopparen betalt. Til den ändan har han nu förledne höst och winter

låtit upsättia et Hammarwerck med 2. hiulstockar och 1. glödge ugn til Lattun och kiettelsmideri, som ännu under arbete står. Äfwen redan inrättat en så kallad Crongiutare werkstad, til Liusestakars, lampeters, beslags- och mera dylikt förfärdigande: Ehuru alt sådant ganska plumpt til en swår tyngd och owaracktigt förarbetades, af 1. mästare och 1. gesell. Von der Sanden har redan efter säker berättelse anwändt å detta Bruk 9. a 10,000. Rubel; kunnandes jag för min del eij begripa, at han sin anwände omkostnad igenwinna lärer, mycket mindre någon förmån härutaf draga. Ty utom ganska det, at här är en Skoglös ort, på många Werst ikring, så at kolen ganska dyrt stå at erhållas, och nu för tiden redan En* *Schetwert eller en Rysk tunna, är mäst lik med den Swenska Tunnan. Schetwert 8. Copeker, så är han en utländing, en privat man, som eij har någon allmoge at commendera, utan måste all ting, alla förlöner, och arbeten dyrt betala, löna kostsamme utländske mästare med mera. Til at förtiga det kopparen eij för ringa pris erhållas kan. Skulle han ock wara betänkt uppå, at bruka Stenkohl, så är närmaste Stranden på 1. mils distance, men torde ändå icke få dem närmare än wid S:t Petersbourg. Systerbecks Bruk Mitt i gräntzen emellan Wiborgs län och Ingermanland. Den 28. Februarii, hade jag den äran at i Högwälborne Herr Landshöfdingen och Envoije Extraordinaire Joachim von Dittmers följe, resa ut til Systerbeck, wid det tilfället at wercket besågs af Romersk keij

serlige General Lieutenanten Marquis de Botta, samt den keijserlige Envoije Extraordinaire Gref Ostein, under anförande af Ryske General Lieutenanten wid Artilleriet, samt Præsidenten i Krigs Collegio Herr Hennin. Bruket ligger åt Wiborgs sidan 35. Werst ifrån S:t Petersburg, samt ongefär 2. Werst ifrån Stora Siöen, eller Sinus Finnicus. Der är et Factorie inrättat til Styckgiuterie, Ankarsmide, Carbiners, Mousqveters, Wärjor och Bajonetters förfärdigande, för armeens och Skepsflottans behof. Detta werck är af nyo inrättat åhren 1719. och 1720. Men åhr 1721 blef det på Keijsar Peter den 1:as befallning, fullkomligen inrättadt och anlagdt, af den nu i Rysk tienst warande Hofs Intendenten Öfwerste Cormeijdon, och med de kostbaraste machiner och werkstäder, til allehanda curieuse arbetens förfärdigande försedt, af hwilka nu öfwer 2/3 delar ligga öde. Bruket är funderat på eget Tackjern. Ertsen eller malmen är en Tophus, och sammangyttrad myrjerns jord, som i morasterne derikring upgräfwes, warandes myrjerns Strata derstädes af 1/2. 1. a högst 2. alnars mächtighet. Denna malm blir i en 16. a 17. fots hög masugn 7. a 8. Werst ifrån Systerbeck och mer åt Wiborgs sidan belägen, upbrukad, och til Tackjern försmält Tilförene har ock här wid Systerbeck en masugn warit i gång, men nu mera ödelagd, både derföre at malmen härikring, begynte tryka, som ock at den nu i gång warande

masugnen, kan tilräckeligen fournera werket. Tackjernet slås ut i långa smale stycken, som sedermera, medan det är warmt, i smärre stycken sönderslås. Det sades wäl, at åhrligen tilwerckas här 60,000 Pud* Tackjern; men när jag denna masugns drift, med masugnen i Kontzoser, hwarom längre fram, jemförer, så kan det intet wara sant. Uti ingen werkstad, hwarken i Ankarsmidian, Stångjerns eller Blecksmidian, kunde jag blifwa warse något Swenskt Tackjern, som medelst sin form, Stämpel eller nummer wäl hade kunnat röijas. Desutom wid indifferante efterfrågningar, om något fremmande Tackjern ifrån andre orter der brukades, så nekades af åtskillige dertil. Slikt nekas äfwen wäl * Pud är den största Ryska wickten af 40 skålpund Ryske hwaremot, dock eij accurat til at säija 36. Swenske Skålpund swara. af Herr Envoijén och Landshöfdingen Dittmer. Kanskie at Ryktet om Tackjerns ditförande ifrån Swenske Hamnar torde härröra deraf, at för 8. a 10. åhr sedan, har på en ö i Siöen, emellan Cronstad och Systerbeck en ansenlig myckenhet Swenskt Tackjern blifwit opfunnit, som i ofreds tiden blifwit nedgräfwit, hwarom Wälborne Herr Commissions Secreteraren Morian hem til Swerige berättat. När detta werck i förstone anlagdt blef, så hade det en Cassa af 18,000. Rubel, til arbetsfolkets aflöning, och woro der då 350. mästare utländske utom deras underhafwande, samt Ryske ämnen, som tilöfwas skulle. Wercket bar sig då så wäl, at wid åhrets slut, så woro de förste penningarne åter influtne. Men sedan kom wercket så i aftagande, at det på

någre åhr låg så godt som öde, til des för 2. a 3. åhr sedan General Lieutenanten Hennin återkom ifrån Siberien, då honom Directionen, och werckets å nyo i gång bringande anbefaltes, dock utan något apart gage derföre; Emedlertid har jag utaf säker hand bekommit, at detta werk är til Datum, med mer än 100,000. Rubels förlust drifwit; ehuru Herr General Lieutenanten Hennin sielf påstod, at den senare förskutne Fonden nu redan wore betalt, och at wercket åhrligen gier inkomst. Herr Hennin har brukadt den försicktigheten til detta werckets någorlunda uprätthållande, at han conjungerat des Cassa och Stat med den, wid Tula gewärs Factorie 90. Werst beläget ifrån Moscou, som skal wara i et godt tillstånd: så at de begge nu äro under en Direction och så godt som et werck, warandes begge wercken med knappa löner och knapp Stat försedde. Wid Tula tilwerckas af eget Jern, hwartil malmen ur myror och moraster uppräfwes, gode och grofwe stycken, anckare, Rå ämnen til gewär, som til Systerbeck föras och färdigt arbetas, Stångjern, dock til inrikes och werkets eget behof, men ingen utskieppning: Der är äfwen til Factoriets behof, messingsbrenneri inrättat. De nu här wid Systerbeck i gång warande werkstäder äro följande. I. En Smidia, hwari 2. Swarfwar til Styckens Polerande och Swarfwande woro, hwarest nu under arbete hades 2ne trepundige Stycken, blifwandes begge Swarf

warne med et wattehiul, medelst Kugghiuls tilhielp drefne. Under samma Tak, 2. Bleck hamrar med 6. Härdar, af hwilka 2. allenast woro i gång. Härdarne woro öpne på alle sidor af denne facon, samt Rökhufwen högst up: commod och wig, at kunna wända och röra sig på alle sidor, men odugelig til en god och jemn wärmas conserverande. 2: En Ankare Smidia med 2. Hamrar och öpne härdar, af hwilke 3. allenast woro i gång. Et ansenligit stort Ankare war nu i Arbete. Den ena Hammaren gick med ordinaire lyftarmar, men til axens och Spadarnes fastwällande, brukas en annan hammare, som likt en Bokare stämpel lyftes, til ongefär 2. 1/2 alnars högd, och således medelst perpendiculairt nedfallande slag, giorde sin tienst. Herr General Lieutenanten Hennin påstod, at denna invention skal ingenstads åtminstone ganska rart wara brukelig. I Cronstad såg jag et stort ankare med 2. Spadar af 150. Puds wigt, som här i Systerbeck war arbetat. 3. En Stångjerns smidia, med 1. hammare, 1 stor och 2. små härdar, hwarest Tyskt Smide brukas. 4. Twenne Kling smedior, den ena större och den andra mindre. I den stora

Smidian, woro 18. ugnar, alla i gång en Linie bygd, hwarest så wäl klingor, som Bössepipor smiddes, med andre saker til Factoriets behof. 5. Et Bårhus, hwarest Bössepiporne bårades, drogos och polerades inuti. 6. Twenne slipwerck, på 2. åtskillige ställen belägne, til Bössepipors, och wärje, samt Bajonette Klingors slipande, med 17. a 18. slipstenar uti 7. Stålsmidian, hwarest i 6. ugnar Stål tilwerckades. 8. Et Skiärwerck, med 1. glödge ugn och 2. små Härdar til klen och Småsmide. Skär machinen med ordinaire waltshiul giord, skar sönder 3. tolls brede och 3. fots långe Jernskifwor, til 7. a 8. smale tennar. 9. Et Ståltrås dragerie, med glödgeugn dertil. 10. En Smidia, hwarest werktyg och Redskap, til hela werckets behof förfärdigades. 11. En werckstad til Bössepipornes, Bajonetter och Wärjornes färdig giörande med handtag och kaflar af messing och metall. 12. En werkstad, hwarest Bösselås, fiedrar knifwar, gafflar, Saxar med flere dylike saker arbetades. 13. En werkstad för arbetarne til gewärens stakande. 14. Messings brenneri af 2. ugnar, til at fournera werkets Cron- eller metallgiutare med messing. Dock hämtas äfwen dit messing ifrån Krasna Selo, samt Tula. 15. Cron giuteriet, hwarest wärjefästen och de til gewären nödige messings beslag, giutas och arbetas.

16. Et Krutsiuderi. 17. En Bräde Såg med 2. Ställningar til flere gröfre och smärre blads insättande af 4. 6. 8. a 9. Blads insättning i hwar Ställning. Gewären härstädes blifwa temmeligen wäl arbetade, men ganska tunge och swåre, hwartil Jernet är orsaken, som eij lärer tåla at tunnare arbetas. Ongefer äro här dageligen 500. man arbetare, som utom någre få Tyske och utländske mästare, mäst äro Ryssar; hwilka efter Herr Hennins påstående kunna om weckan arbeta färdige öfwer och undergewär för et helt Regemente: Dock af en annan säker man, har jag den upricktige utlåtelsen, at när alla gewären blifwa pröfwade och försökte, så skal Bruket se sig ganska wäl före, om det skal kunna lefwerera gewär för 60. a högst 80. man om weckan; då likwäl en del gewär måste förut i Tula wara groft utarbetade. Wattudrägten är här ganska förträffelig och kostbar, som man wäl deraf kan finna, at den så många wärkstäder igenom åtskillige Canaler och wattuledningar kan fournera. Sielfwe Bruks byggnaden är ansenlig, de mäste werkstäderne äro med korswerks hus. Här hålles wackt och guarnizon af en ansenlig myckenhet manskap, som af en Capitain commenderas. Kohlen blifwa nu dyre, så at en Schetwert eller Rysk Tunna kostar 8. Copeker, blifwandes Bönderne och allmogen ända til gräntsen twungne at lefwerera kohl til wercket, hwarigenom de med

undergång hotas. En myckenhet med Stångjern til 5. a 6000. Pud, tilwerckas här om åhret, öfwer det som til Brukets förnödenhet betarfwas; hwilcket härrörer deraf, at för Jernets odugelighet skuld, måste de med mycket Jern ifrån Tula, äfwen wäl ifrån Siberien förse sig. För det här öfwerblifwande Jernet, har man derföre ingen afsättning i landet, och än mindre ut skieppning, utan det endaste Stället til Cronstad, och den der liggande Skepsflottans behof, hwarest det til wisse nödwändigheter kan anwändas, blifwandes hwad dit eij kan emploijeras, Bruket til last qwarliggande. Jernet faller desutan för dyrt; ty hwart Pud här kommer långt mer än dubbelt emot det Siberiske; hwaraf et Pud kommer i Petersbourg at stå 42. Copeker. Deraf kan man då widare inhämta, huru Bruket skal efter Herr Hennins utsago för de förstbemälte Herrar Ministrer kunna importera något. Directeuren af wercket, söker på alt sätt at forcera det, och uptänker der til alle möijelige förslag och utwägar, lofwar altid god apparence och med store löften om des tiltagande, bibehåller wercket och des drift. Men med alt det, så spå månge, at det eij länge kan i det tilstånd bära sig. Jag kunde ganska wäl märka, at anstalterne woro förut så giorde, at allting wid Herrarnes utkomst, skulle wara i full gång och rörelse, ty större delen af Blecksmidet, Ankarsmidet och Stycke swarfwen, war nyss i gång släpt.

Af en Trowärdig man hörde jag det omdömet om Systerbeck, at det så wäl i Keijsar Peter den I:as tid, blifwit mycket derföre anlagdt, at man här skulle hafwa, det måtte och kosta hwad det wille, en hop curiositeter och myckenhet af kostbare machiner, til at wisa främmande, det man ock sådant i Ryssland ägde. Hwarföre man ock kan sluta, at det i senare tider för samma orsaker skuld underhålles. För öfrigit äro i Wiborgs län inge flere Berg- eller Jernwerck, emedan alle de gamle Wiborgske Jernwercken, nu längesedan äro ödelagde, i brist af malm och Tackjern, hafwandes de under Ryske wäldet icke warit i gång. Kontzoser Hyttenwerck i Ollonez Province under Novogorods Gouvernemente Den 18. Martii. sedan jag af Herr General Berg Directeuren Schömberg, erhållit Permission, samt Ukase til Bergs betienterne wid Kontzoser Hyttenwerck, om fri tilgång til alt hwad jag åstundade, så reste jag bort ifrån S:t Petersbourg, igenom Schlüsselbourg, förbi Ladoga Canalen, Städerne Ladoga, Ollonez och Petrofskoij, up til Kontzoser Hyttenwerck ifrån Petersburg beläget 425. Werst, wid Nord westra ändan af Onega Siöen samt 9. a 12. Werst derifrån, anländandes dit den 27. Martii. I denna Province Ollonez, blefwo

wid åhren 1702. 1703. och 1706. åtskillige koppar grufwor uptagne, samt Jernwerk anlagde: Koppargrufworne woro i gång och bearbetade alt tils 1720. och 1721. Men Jernwercken, som på åtskillige ställen anlagde woro, continuerades likafullt, serdeles wid Petrofskoij 36. Werst, ifrån Kontzoser Hyttenwerck, hwarest et förträffeligen wackert, och wida berömdt gewärs Factorie warit inrättadt, samt en hel BergsStad der anlagd, hwilket likwäl nu, tillika med alle de andre Jernwercken ligger öde, undantagande nu Kontzoser Hyttenwerck; som består både af koppar och Jernwerck. Jag wil derföre först beskrifwa Kopparwercket. Detta har alt ifrån 1720. eller 1721 legat öde, emedan ♀malmen i grufworne, begynte eij allenast på tryta, utan wille eij heller serdeles sätta på diupet: men i förledne åhr, blef wercket å nyo uptagit, uppå den nya och för 2. åhr sedan ifrån Sachsen inkomne Bergs Directionens föranstaltande, samt sedan i förledne wåhr och Sommar, följande grufwor anlagde och bearbetade. neml:n Nordan före Kontzoser Hyttenwerk gå emellan och på sidorne om i Wiksoser och Monoser Siöarne, åtskillige och gerade i norden strykande höge, samt Skroflige och klippfulle Bergs ryggar och Berg sträckningar, som alla bestå, variabelt, af en hård, seg, finstrimmig Bergart. Å desse äro de mäste Koppargrufworne yppade, utom 2ne på Öar i Onega Siöen

liggande. Grufworne hafwa mäst allesammans et med Berg sträckningarne enligit strykande, eller efter Tyska Berg Compassen at tala Flache, men efter Swenske maneret, Nord Nord westlige och Sud Sud Ostlige gångar. Öfwer desse Bergsträckningars och grufwors belägenhet, har jag med möyeligaste accuratesse uprättat bifogade Geographiske Charta under Tab IV. Nadeschda /: på Swenska förhoppnings grufwan :/ ligger ifrån Kontzoser Hyttenwerk 4. Werst i Nord til western. Denne är en gammal grufwa, som wid werckets förra drift warit i gång. Gråberget består af en fingnistrig, seg rödacktig och hård Bergart. Här äro Trenne hufwudgångar, hwilka så förwirrat gå in på hwarandra, at man

eij wäl wet, hwarest man tager reda på dem, och kan wäl för en Irrgart nämnas. När grufwan först begyntes åhren 1704 och 1706 ongefer, så lades det nu warande Schachtet an uppå en Morgongång på 5. af 1/2. lackters mächtighet, som hade sit utstrykande i dagen emot Söder, samt sitt fallande emot norden. När man på 10. lachters diup kommen war, så träffade man en Stående gång på 3. hwilka begge igenom hwarandra bröto, och fölgde hwarannan åt, tils 20. lachtern ifrån dagen, och woro då af 3. lachters mächtighet, och ingen skillnad dem emellan. Wid 20. lachtern gingo de ifrån hwarannan, så at wid 25. lachtern woro de redan 3. lachter ifrån hwarannan åtskilde. Morgongången behölt immerfort sitt strykande, samt fallande, som är 3/4dels

lachter på 1. eller efter declination ifrån Perpendiculen at räkna 36. grader. Stående gången föll windersinnigt emot Söder och det til 3/8 delar på 1. lachter, eller 21. grader. Wid 27de lachterns diup ifrån Dag, har man anträffat en Flacker gång på 1/212. och 12. som nödwändigt måste hafwa sit utstrykande utåt Siöen, och emot Öster, samt sitt fallande emot wester. Han faller 1/4 på 1. lachter, eller 15. grader. Morgon gången, som med kors klyfter öfwersatt blifwit, höll i början, mycken och rik grå ♀ malm, som ännu i ymnogheten tiltog, när den Stående gången tilstötte. Men så snart de åtskilde woro, så hade morgongången, eij annat at föra an kies, men den wiedersinnige eller Stående, ingen ting, undantagandes då och då, när morgonklyfter honom öfwersatte. Nu mera är der ingen ting, och ringa förhoppning derjemte. Morgon gången består mäst af grof spat och, något inbrytande qvarts deri, förer hel derb kopparhaltig kies, samt små tärningachtig Swafwelkies begge af ringa wärde. Flakka gången af 1/8. dels lachters mächtighet, består af spat och litet qvarts i en swart tät sten med grönachtig lös talkartad Skimmer. Berörde gång har til Salband emellan den hängande eller hufwudklyften en grönachtig lös lera. I denna gång brytes fleckewis grå derb ♀ malm, äfwen brytes för ort i des Södra strykande en derb Swafwelkies, med litet kopparkies isprängd, wid sin Bergart af en sträng asbest. I förledne Sommars har å samma ställe, blifwit bruten gewachsen koppar.

när man på större diup kommer, at morgon gången och den flacka komma at stöta tillsammans, så får man se huru grufwan derefter sig föranlåta wil; emedlertid tror jag säkert, at den flacke då lärer blifwa Husbonde, emedan han med Bergsträckningarnes strykande är öfwerens stämmande. Den grå ♀ malmen håller wid lilla profwet emellan 28. och 36. procent. Men kiesen 2. 3. til 4. procent. Denne grufwa, som lärer säkerligen wara den diupaste grufwa i Ryssland är nu til 30. lachters diup, afsänkt, och blir ständigt på diupet fortsatt. Med avance kan den icke drifwas, utan skier det som förliudes, mera par curiosité, til at se, til hwad diup de Ryske malmstreken wilja gå. Här arbetas under en Understigares upsicht med 36. man. Krasnavolock Tre Werst ifrån Kontzoser i Norden belägen. En dag Skiärpning, som på en liten kulle är anlagd. Bergarten är ganska hård, af en kisel och hård Sandart mud Jaspis, hwaröfwer någre små af spat och qvarts bestående Drummer öfwersätta. Deri äro en myckenhet af wackre Stuffer med gewachsen ♀ brutne, som eij allenast i Drummerne wist sig, utan ock, twärt igenom Jaspis och den grofwe Bergarten. Denne Skiärpning blir med 3. man bearbetad, men hwarken lönar den mödan eller lofwar någon beständighet. Neuer Segen Gottes, ligger ifrån Kontzoser Hyttenwerck 9. Werst, gerad i Norden. Situationen är ganska hög i de långe Berg sträckningarne ut med Wiksoser Siöen; dock der grufwan är, så sänker det

sig litet, så at der ofwan är liksom en jemn plan. Gråberget består af en tät, gröngrå eldfast Sådslags sten, eller sådant nästan, som det i Swerige för fint korsberg kallas, med ganske få qvartsgnistror isprängdt. Deruti stryker en Flack gång på 1/2. 12. som på 4. lachters diup, faller 1/4. dels lachter emot western, eller 4. graders declination. Hängande och liggande Wäggarne äro af enahanda beskaffenhet, undantagande at den liggande wäggen är hårdare och fastare. Hufwudgången är 1/4. lachter mächtig variabelt emellan sine Salsänder, eller aflösningar. Den består af qvartz som är brunachtig, och gier god förhoppning til malm, samt ganska grof sandtärnig,Vild, hwit och brunachtig spat, miuk och förträffeligen len asbest der och hwar, Röd hård gemen spat eller feldtsten, samt grön kalck. Dene gång förer blandnings wis, grå derb ♀ malm, med gula kiesgnistror isprängd, kopparblände, litet violettfärgad lazur, gul kopparmalm med derb och stålachtig Swafwelkies. Emellan den hångande wäggen och Hufwudgången, går här ännu en annan Sten, som kallas gångart, som är wäl mäst af enahanda beskaffenhet, med det gemena gråberget, men derutinnan skiljachtig, at der bryter sig in som oftast små röd spat och Qvarts, samt då och då någre kiesgnistror. Emellan den hängande wäggen och denne gångart, går en klyft eller aflösning, som samma strykande och fallande med Hufwudgången ständigt behåller, och som här stedse för wägwisare hållas bör. Det kan wäl hända, at gångarten blir då och då ihoptrykter, warandes här redan den

anmärkning giorder, at på diupet blir den mera tät och compact, hwarefter man hufwudgångens förädlande också förmodar, och ju mer Hufwud gången tar til, ju mer tager gångarten af, samt twärtom: Men den stora Skiljeklyften eller wägwisaren blir altid oföränderlig. Wid den liggande wäggen är ingen ting annat at märka, än at den stöter straxt in til Hufwud gångens Salband. Öfwer Hufwud gången stryka någre morgonklyfter och aflösningar på 4. 1/2. samt 5. som släpa med gången, och contribuera til des förädlande, men wid södra ändan, är just under Schachtets nedslående en creutsande wiedersinnig morgonklyft på 6. funnen; hwarest wäl Hufwud gång, gångarten och Hufwudklyften sig altid lika förhållit, men ingen malm rundt derom träffad, dock liknar det sig, at på större diup, lärer denne wiedersinnge klyft gå bort. Öfwer gången och klyfternes förhållande bifogas denne ritning. Ren Stuff af den grå malmen håller 25. proc:t kopparkiesen håller 9. procent. samt den ringare dito 5. procent. Öfwer denne grufwa giör man sig billigt här god förhoppning, både för des richtige och ordentelige strykande, som de åtskillige klyfternes öfwersättande och medsläpande, samt at hängande wäggen eij är så fast, som den liggande: hwarefter man kan förmoda på diupet, gångens öpnande til större mächtighet. Grufwan som först in aug: 1737 är begynt, och nu til 6. lachters diup, samt 16. lachters längd, nerdrifwen är, är med

ordenteligt Schacht, förtimring och förstämpling anlagdt, samt blir så wäl på diup, som för ort bearbetad under upsicht af en Stigare med 17. man. Römische Adler, belägen 1/2. Werst i nordost ifrån Neuer Segen Gottes; och på samma Bergsträckning, men Öster om gråberget är af enahanda beskaffenhet med Neuer Segen Gottes, dock faller litet grofögdare, med någre få gryn af rödachtig spat. Deri stryka Twenne Flacka gångar, den westra på 11. och den Östra på 12. hwilkas fallande är half på en Lachter emot wester eller 25. grader. Emellan dem begge stryker et gråberg af 2. alnars mächtighet, af samma slag, nästan, som det wanlige, dock der och hwar litet kies isprängdt. Den westra gången, war af 1/4. lachters mächtighet. Den bestod af grof Spat och Qvarts. En medföljande gångart från liggande wäggen, som är lösare än ordinaire gråberget, och inblandad stundom med en Skimmerblandad Hornsten, bryter sig ofta oordenteligit wis in i gången. I denna gång, samt gångart, bryter sig grå ♀ malm i små strekor och fleckewis, warandes den samma med någre kiesgnistror ibland isprängd. Den Östra gången, som til större delen består af Qvartz, förer en Derb gul kies, som på koppar är nog arm, samt då och då inbrytande grå ♀ malm. Den grå malmen håller i profwet 27. proc:t. I förstone är i westra gången en Derb gul kies bruten, som hållit 55. procent. Denne grufwa som i förledne Sommar börjad är, har nu en tid stådt under watn, men tages å nyo ren igen, til at med

fullt arbete fortsättias, under upsicht af en understigare och 15. man, warandes den til 4. lachters diup nu afsänkt. Bescherte Glück. 1. werst gerade i norden belägen ifrån Römische Adler, på samma sida af Berg sträckningen. Gråberget är aldeles af samma beskaffenhet, som wid föregående grufwan. Deri stryker en Flack gång på 11. som har sit fallande emot wester, och det på 1. til 3/8 dels lachter, eller 21. graders declination ifrån Perpendiculen. Gången af 1 1/2 qvarters mächtighet, består mäst af Qvartz med Drakehol och Druser uti, hwari en grof hwit och grön spat, med asbest sig inbryter. I början har en myckenhet med Dagklyfter öfwersatt denne gång, men på mera diup äro de förswundne, och andre ordinaire klyfter yppade, ifrån hängande wäggen, som sedan med gången fortsläpa: Såsom i Norra ändan et par Spattklyfter på 9. samt i Södra ändan äfwen en Spath klyft på 9. och Stehende klyft på 2. hwilka alle inuti med ChristallDruser äro öfwerdragne. I början förde gången både koppar och Swalfwelkies, samt nog grå ♀ malm med litet Lazur och koppargrön ibland, som ock ännu i Södre ändan för ort continuerar, men nu på diupet håller allenast koppar och Swafwelkiesen fort, hwari likwäl då och då fläckar af grå Lazurachtig kopparmalm sig inbryta. Den gröne kopparkiesen hållar 14. procent. Denna Skiärpning af 3. 1/2 lachters diup, samt 5. lacters längd, har ännu icke kunnat löna mödan, men giöres anstalter at med alfware fortsättia den, til försökande på diupet, emedan den

tyckes lofwa någon beständighet. Nu arbetas här under upsicht af understigaren wid Römische adler med 8. man. Nizelski En gammal och wid werckets första upkomst bearbetad grufwa, ligger från Kontzoser Hyttenwerk 15. werst i norden, men eij å samme Bergsträckningar, som de näst föregånde, utan å den som ifrån Nadeschda grufwan i norden stryker, och således i nordnordwest ifrån de sidst beskrefne. Ligger widare en werst ifrån Monoser Siöen. Gråberget öfweralt härstädes består af en hård nästan kiselartad, mörkgrön, små Skimmerblandad kalk, med långachtige Spatgryn besprängd, och til hastigt anseende liknar en gemen Porphyr.

I Detta gråberg stryka Twenne hufwudgångar igenom, af olika och följande beskaffenhet, hwarå Ritning å Tab. V finnes. Wid werckets första upkomst, anlades et gammalt Schacht A å en Flack gång, som war ganska donemot öster lägig, der blef då mycken och ganska rik malm upbrackt af grå malmer, Lazur och grön ♀ kies; men blef omsider öfwergifwen för en stark wattudrägt skuld op ifrån bergen, som blef för kostsamt med handkraft at afhålla, ehuru man från det Donlägige Schachtet, til mera hielp en aflopps Ståll E. utarbetat. För et åhr sedan blef Schachtet af detta Berg, visiterat, och änteligen beslutit, at uppå samma gång til 70. lachters distance i norden, anlägga et nytt Schacht uppå samma gång. Derstädes är som sades, gången Flack på

1/2 12. och är i förstone nästan swäfwande och det til 65. grader, men i i anledning af gl:a Schachtet, och här redan yppad liknelse, så lärer den falla, /: emot Östern :/ i til 45. graders declination ifrån Perpendiculen, när man på mera diup kommer. Gången af 1/2 alns mächtighet, består i förstone af Qvarts och grof Spat, til stöta hwilken månge och åtskillige klyfter, men som eij annat äro än Dagklyfter och af hwilka man eij ännu stor rättelse hafwa kan. Emedlertid brytes i denna gång, nierenweis, hälst kies, serdeles gröne Lazurblandade kopparmalmer, samt en art mörkbrun och ganska Jernhaltig ♀ malm, tillika med derb wasserkies, som ibland formerat sig i druser. Wid pass 15. Lachter härifrån i S: O. är i samma slags gråberg, på Trenne Stående klyfter på 2. Et Richt Schacht C. anlagdt. Ännu brytes der hwarken gångart eller malm; Skulle der ock ingen malm stå til at fås, i anledning af klyfterne, så winner man ändå det, at med detta Richt Schacht komma ner på flacka gången, gå med en ort nya Schachtet til mötes, förskaffa wäderwäxling, och lindra upfordringen, samt wattudrägten derstädes. Utom den beskrefne flacke gång, så är här ännu i desse dagar, en annan hufwudgång anträffad neml: D. som wid det tilfället, blifwit yppad, at då man ransakat aflopps Stållen E. har man til 15. a 16. lachters distance ifrån gamka Schachtet, funnit i Damerden, myc

ken koppargrön, samt i Berget en Stående klyft på 1/2 2. fallande emot Östern. Ehuru nu de gamle härpå ingen reflexion giordt, så blef der likwäl straxt med arbete anlagdt, och befunnit, gångarten wara af en ganska tät, gråachtig med fine Sådslag igenomsprängd kalk. Gången af 1/4. alns mächtighet, består ännu af en ganska hård mörkbrun kieselart, som här Hornstein kallas, och förer en förträffelig Skiön och derb grå ♀ malm. Den grå malmen håller 25. Procent. Koppargrönan håller 10. til 17. Procent. men kiesen allenast 2. Procent. Å desse arbeten giör man sig härstädes mycken förhoppning, som ock i anseende til Flacka gången kan wara möijelig; blifwandes arbetet under en understigare med 28. man fortsatt. Nya Schachtet är til 8. lachter indrifwit; men Richt Schachtet, til 6. lachters diup afsänkt. Reborcka ligger 2. Werst ifrån Nizelski emot norden på samma Bergsträkning. Der äro 2. Skiärpningar, den ena af 2. och den andre af 1. lachters Diup, i Flacka klyfter, warander der samma gåberg, som wid Nizelski, med isprängd grå kopparmalm, och lofwar eij serdeles, hwarken beständighet eller annat. Malmen håller allenast 2. procent. Der arbetas med 11. man under en Rysk Stigare. Bergmans Hoffnung ligger 2. Werst i NO. ifrån Nizelski. Gråberget är mäst af enahanda art med Nizelski, hwaruti

stryker en Flack gång på 10. som på 3. faller half lachter, eller 10. grader emot Wester. Gången har bestådt af Qvarts och litet Spat, men mäst af en wacker inbrytande asbest, hwarinnom en förträffelig grå och derb ♀ malm blifwit bruten. Denne grufwa, som warit til 4. Lachters diup drefwen, är nyligen instäld, emedan asbesten trykt ut gången. Dock påstå somlige här warande, Bergs män, at efter Bergs mans hopp bör man här fortfara och eij låta afskräcka sig. Horngang ligger 4. Werst ifrån Nizelski emot norden. Der är en wild hård grå sten, af föreskrefne gråbergens beskaffenhet, hwari en Flack gång på 11 stryker af 1/2 lachters och mindre mächtighet. Gången består af en Jernhaltig hård Hornsten, eller en hård och fin kieselart med litet qvarts, hwari ännu allenast spor då och då til malm äro fundne. Ehuru här så godt, som ingen raison är til arbete, så fortsättes det dock ifrigt med 8. man. Glückauff ifrån Kontzoser 16. Werst, och ifrån Byen Spaska Guba 2. Werst. Der äro 2ne Skiärpningar den ena på åtskillige ädle morgon och den andre på flacke klyfter, hwarest man grå ♀ malm i Spat isprängd med koppargrön, wid en Swartgrå sten brutit, hållandes malmen 1 1/2 procent. Förhoppningen är här eij så serdeles, icke desto mindre fortsättes arbetet under en Rysk understigares upsicht, med 8. man.

Neu Bescherte Glück, ligger i Östern ifrån Kontzoser Hyttenwerck 40. Werst, på en Ö i Onega Siöen wid namn Ilem, som är af 5. Wersts längd, och 1. Wersts bredd, belägen 2. Werst ifrån Byen Gorcka. Gråberget, som är ganska hårdt, och fast, består af en mörk, och ibland rödådrig Sten, som med fine qvarts och Spatgryn är besprängd, dem man utan noga påseende, eij kan märka. Deri stryker en Flack gång på 12. som faller litet Donlägig emot wester. I förstone har detta ställe, sedt ganska willsamt och widlyftigt ut, emedan den i dagen yppade flacke gång, blifwit af en hop dageklyfter förändrad til en Stående gång på 1. Men sedan man kom mera på diupet, och widare för ort, emot norden, så ändrade det sig sedan til en flacker gång igen. Denna gång farfort emot norden, skiuter inunder grå berget, och har i Taket sin richtiga aflösning, warandes derstädes eller i fursten, ingen malm at finna. Gången som är af half lachters mächtighet, består mäst, af ordinaire gråberget, men bryter sig in en mörk fin, tät, och hård Talksten, samt ibland fleckewis en lös grönachtig Skimmer, och deri någre gnistror kopparkies, äfwen bryter sig in en hwit grof och mild Spat, med litet qvarts åt sidan mot liggande wäggen. Emellan hängande wäggen och gången är härstädes ingen richtig aflösning, utan allenast wid den liggande wäggen, dock utan någre Salband. Utur hängande

wäggen, blir gången med åtskillige, både dag och morgonklyfter tilsatt, hwilka sednare, likna sig til et beständigt medfölje och gångens widare förädlande. Denne gång förer nierenweis, en förträffelig skiön och derb, grå ♀ malm, som til mycket öfwerflöd blifwit brutit. Eij längesedan har för ort i norra ändan en med gången strykande 1/2 fingers mächtig Drum af asbest, blifwit yppad, med spor uti af gewachsen ♀, men nu mera åter utgången Den grå kopparmalmen, håller ifrån 27. til 32. Procento medelmalm af samma sort 12. 14. til 16. Proc:t Insprängd D:o 1 1/2. procent. Denne grufwa är i förledne Sommars först blefwen med arbete belagd, och har fournerat wercket med mycket malm. Man giör sig här temmeligen god förhoppning, serdeles i anseende til morgonklyfterne och gångens skiutande under fursten; dock med alt det, så tycker jag gråbergets förträffeliga hårdhet eij wara så serdeles fördelachtigt, förutan det, at här i Orten, af en witter Bergsman den observation giord är, at morgonklyfter, som annars pläga wara goda, wilja ingen ting stort betyda, utan föranlåta sig Spath klyfterne långt mera. Grufwan är til 4. lachters diup och 12. Lachters längd nerdrifwen, samt med richtigt Schacht, fortimringar och Stämpling anlagdt, och bearbetas ständigt, under upsicht

af en Understigare med 17. man. Schavolocks By, ligger 7. Werst ifrån Byen Gorcka i nordwest, men ifrån Kontzoser Hyttenwerck 36. Werst. Byen Schavolock ligger på en ö, jemwäl i Siöen Onega; nordost om Byen, går en långer, smaler Bergsträckning af par Wersts Längd, emellan W. til N och Ö. til S. af ongefer 20. famnars högd, samt 50. famnars bredd Denna Sträcknings gråberg består af samma slag, som den sidst beskrefne wid Neu Bescherte Gluck, undantagandes at den då och då, in wid malmförande klyfterne kunnat förändra sig litet. Högst op uti Bergs Ryggen går på twäran af Berget, en Flacker Klyft på 12. som i sit Södra strykande, har sit fallande emot Wester, men i sit nordra, faller den wiedersinnigt emot Öster, ehuruwäl des fallande är mycket litet. Des aflösning är emot Östern mera ordentelig. Gången som af 3/4 Lachters mächtighet är, består af den ordinaire Gråbergs arten, men något gröfre, med inbrytande Spatgryn, och en grön kalkart, som här för Waldergrune nämnes; och brytes i denne gång, fleckoch merenweis, en grå Derb ♀ malm, hwars halt är 9. 1/2. procento. Til wid pass 10. Steg härifrån äro 2ne hel nye Skiärpningar på Dagklyfter anlagde, hwarest et likadant förhållande är, och gifwer likadan malm med koppargrön ibland. Grufwan är i sommars begynt, och nu til 3. lachters Diup, samt 10. a 12. Lachters, längd drifwen; och blir med 8. man, under en Rysk understigares upsicht drefwen.

Hwarken gier denne grufwa någon förhoppning om sig, både för brist af ordinair och richtig gångart, gråbergets ogemena hårdhet, samt klyftens olika strykande emot Berg sträckningen; eij heller giöra de sig sielfwe deröfwer någon förhoppning; utan taga allenast ut malmen, så länge man med beqwämlighet kan giöra det, ehuru jag altid är säker derom, at ännu är det icke med avance skiedt. Woinawolock, 30. Werst emot norden i Onega Siöen ifrån Byen Gorcka. Der har för någre åhr sedan en myckenhet med Geschieber, af ganska rik grå kopparmalm blifwit upgräfwen. Landet och Stället är lågländt, men ligger tort, dock morester straxt bredewid til 10. lachters distance. Inge Bergsträckningar i negden. I besagde landmån, funnos geschieberne strömigs wis, til 1/2 lachters diup och mindre, warandes de ibland så store, at de höllo 1. 10. 30. 50. ja 80. Puds wicht, och så rike, at de i lilla profwet höllo 48. procent. Derifrån är hämtat inemot 900. Pud malm, och wid Hyttan försmält. Kiessberg 20. Werst i norden, ifrån Kontzoser, der blir i en Skifferflöts, Swafwelkies wunnen, för tilsats skuld wid Smältningen. Och arbetas der med 10. man. Af desse Grufwor, som alla med Sprängning fortdrifwas, äro således inge flere at giöra stat uppå, och reflexion öfwer, än Nadeschda, Neuer Segen Gottes, Römische Adler, Nizelski, och Neubescherte Gluck. Malmen som winnes wid desse grufwor, blir altsammans fördt til Kontzoser Hyttenwerck och der til godo giord: hwarest är brukelig följande Smälte Process.

Bok och Waskwercket. Hit lefwereras all den från grufworne kommande malmen, och blir här skedad och fördeld i 3. Sorter. Den 1a Sorten är ren och derb malm, som straxt til Hyttan lefwereras. Den 2a Sorten, som med niurar och fläckar af inbrytande malm, blandad är, blir til walnötters Storlek, under 3. Bökstämplar, tort sönderbokad, och så til Hyttan lefwererad. Den 3die Sorten, som mäst af gråsten, med isprängde malmgnistror består, blir under 3. Bokstämplar wått sönderbokad. Schlichtret löper af i 5. a 6. Sumpar, blir derifrån uptagen, och på 3ne Planhärdar afwaskad. Man finner sig eij aldeles wäl wid denna sidsta Bokningsarten, emedan mycken sin och gran malm skal löpa bort, ehuru härmed eij är så alt richtigt. Man har waskat på duk, men sedermera funnit det wara bättre, at waska kopparmalm på blotta Plan härdar. På en wecka kunna här 600. Pud sten, igenom wåta Stämplarne bokas och sedan afwaskas, erhållandes man efter hwart 100de Pud, alt som Stenen warit riker, til 5. 6. 10. 20. til 25. Pud Schlichter, men wid de sidste halter måste då wara rike malmer 1. Bofwercket förrättas af en Bokstigare med 4. karlar. Detta wercket tilstår jag, har fallit mig förträffeligen wäl före, och i mit tycke en ibland de bäste inrättningarne härstädes; och skulle wid en del Swenske Kopparwerk med mycken nytta kunna anwändas, som ock sådant på et wist ställe, lärer redan wara i gång brackt. Den swårigheten möter, at kunna i wåre låge Swenske ugnar, bringa Schlichtret i god fluss. Dock torde ock derföre medel finnas. Smält hyttan. Här blir den ifrån Bokwerket hitlefwererade malmen och Schlichtret först til Skiärsten försmält, och understundom 2ne gångor igenomstucken, sedan wändrostad, och sidst til Råkoppar, upbrukad. Som alle de här förut beskrefne Kontzoserske

malmer, äro så ganska Jernhaltige, ja stundom til mer än hälften, och alt för ringa Swafwel deri til Jernets uplösande, så måste man eij allenast en ansenlig myckenhet med Swafwelkies tilsätta, utan ock bruka de så kallade Höge ugnar (: Hohe Öffens :) til at så mycket bättre kunna twinga malmen och Jernbindan. Utom en liten ugn til profs anställande, så är här eij mera än en sådan ugn. Den är, des Pelare, Brändmurar, och slikt eij at omröra, til sit bröst 6. alnar Tyske, hög ifrån bottnen af Slaggafloppet. Forman ligger, horizontal, och 18. toll högre än slagg afloppets botn. Förwandtet måste wara lika högdt med Forman. Sporen eller Härden är 6. toll diup nedan om Forman, af 9. qvarters längd, samt 1. alns bredd. Malm och kohl måste på den ena sidan op för Trappor updragas och påsättas. Skiärsten och Rå kopparen blifwer i en rund Härd utstucken, samt sedermera upspritad. Hwad Skiärstenens upspritande angår, så duger det aldeles intet; men hwad Råkopparens upspritande beträffar, så är det ganska richtigt och långt bättre, än at låta hela utstickningen, i et stycke afswalna: ty wid gårbränningen är det en förmån, emedan sådane kopparskifwor, snarare kunna nedsmälta, och förr skaffa gods i Härden, Härden til conservation, men förnämligast en ansenlig qvantitet kohls besparing. Smältwercket förestås af en Tysk Smältare, samt 8. Ryske undersmältare och Hyttedrängar, som äfwen wändrostningen förrätta skola. Gårmakeriet. Der blir Råkopparen gårbränd och afdrifwen på et öpet Härdlag i ganska små Härdar til 25. a 30. Puds wicht allenast. Jag för min del gillar detta maneret mycket, och säijer oförgripeligen, at ju större Härdar man brukar til kop

parens gårbrännande, ju större skada är det, och ju mera afgång lider man: hwilket med klare skiäl, samt säkre rön och försök, kan bewisas Gårmakeriet förestås af en Tysk gårmakare med 3. Drängar. De store Eisen Sauer och nasar, som efter den ganska Jernhaltige malmen nödwändigt måste blifwa, och likwäl mycken koppar innehålla, brukar man här til godo giöra i går härden, nästan på samma sätt, som det skier med Wargarnes rensmältande i Gårhyttan i Nya Kopparberget; dock derutinnan skiljachtigt, at här oftare nedsmältes, och giöres flere afdrag med tilsats af kalk, til Jernets förslaggande. Af 32. Pud Eisen Sauer, kan man erhålla 1 1/2. Pud går ♀. Ehuru jag gierna åstundade och på hwarjehanda sätt derpå arbetade, at få fatt på malm och kohl lefwerantserne, samt SmältBöckerne, så war det ändå icke giörligt, tordes eij heller för redan ledne Chicaner, yrka på den medfångne befalning; utan måste i förstone låta nöija mig med så och så store lefwerantser, så och så många hundrade Puds koppars tilwerckning och afskickande til St. Petersbourg i förledne Sommar, utom 320. Pud Går ♀, som ännu inneliggande är wid Bruket i Ambaren eller magazinet, och som man redan förste dagen, straxt efter min ankomst, hade den godheten at wisa mig: skolandes denne koppar wara af et klöster eij långt härifrån, uptingad til Klockors giutande. Emedlertid want jag igenom förtrolige umgängen med en och annan, samt confererande på flere stållen, den säkre och tilförlåtelige underrättelsen, at aldeles ingen koppar ännu

sedan werckets senare upkomst, blifwit utskickad, och at ingen koppar mera tilwerkad blifwit, än de nämde och af mig sielf sedde 320. Pud Gårkoppar. På samma sätt, som ock af skriftelige Räkningar, har jag inhämtat kopparwerckets Stat och löningar, som anten äro månads eller Dagewis indelte; men jag för et helt åhr eller 13. månader uträknadt; ifrån den 1. april förledit, til samma datum innewarande åhr. Utom detta gage, hafwa betienterne äfwenwäl någre Rubel til wedpenningar, samt frie resor ikring grufworne och wercket. De gemene arbetarena hafwa äfwen understöd af allmogen deromkring, hwilka eljest wo

re skyldige, at gå dem tilhanda, men betala häldre åt desse, än at sielfwe gå åstad. En hop aparte små betieningar, som man eij så noga kunnat få reda uppå, äfwen uteslutne. Kohllefwerantsen icke uptagen: En Tunna eller schetwert kohl kostar ordinairt 3. Copeker. Malm och kies förslen icke heller: Forlönerne dertil äro desse 100. Pud kies ifrån Kiessberg kosta i forlön til Bruket 25. Copeker. 100. Pud malm ifrån Neu bescherte Gluck wid Gorcka, half Rubel eller 50. Copeker. De andre malmerne kosta 4. 1/2. Copek för 10. Werst, och lägges då på så stort lass, hästen kan draga. Widare: Inge reparationer, byggnader wid Hyttan, och grufworne uptagne. Såssan icke heller materialier och Redskap, af Krut, Jern, Stål, Papper, Talg etc:a. Emot alle desse upräknade Poster och obekante Qvantiteter, kan til någon del komma i afkortning, det ifrån April månads början förledne åhr, Efter hwilken tid, man straxt här begynt röra sig, har en lång tid bortåt eij warit så månge gemnne arbetare såssom nu; Äfwen ock til en del, at somlige Betienter, en liten tid warit wid betieningen af BerenInsel, och Silfwerertsens upsmältande. Jag wil derföre lemna detta, och allenast uptaga Summan af löningarne 6419. Rubel, och se til, om 320. Pud koppar kan swara deremot. Et Ryskt Pud, swarar emot 36. Swenska Skålpund. Blir således af desse 320. Pud. 28. Skeppund och 16. lisspund Swenske. Hwart Skeppund efter et ongeferligit Norrköpings pris ansedt för 500. d:r kp:mt, som giör 14395. d:r kp:mt, hwilka reducerade til Rubel a 8. d:r kp:mt stycket (: nu warande wexelcours a 1. d:r 4. ./. oberäknad :) giör 1799. Rubel 32. Copeker Eller således

Häraf kan man nu se, hwad avance Hennes maij:t Keijserinnan af detta wercket kan hafwa. Och jag skulle töras försakra, at större avance, står ock eij heller med detta werck och desse grufwor någonsin at erhålla. Ty skulle Ryske betienter tilsättas, som med ringa löner kunna afspisas, så kan jag wara wiss uppå, at hwarken hafwa de för språkets skiljachtighet skuld, kunnat lära så mycket, eij heller wara i det stånd, at drifwa grufworne så högt til lefwerants, som de Sachsiske. Jernwercket. Är funderat på myrjern, som härikring til et otroligit öfwerflöd, i myror och moraster upgräfwes. Öfwer desse myrjerns flötzer står altid 1/4. eller något mer Lachters jord och gyttia. Sedan ligga myrjerns strata af 1/4. 1/2. och stundom 1. alns mächtighet, med större stycken deri af 1. 2. a 4. Skålpunds wicht. Wid Surbrun 7. Werst härifrån i wester, har man fådt en myrjerns flöts i Czarens tid af 1. famns mächtighet. Malmen blir af Bönder och andre som lust til förtienst hafwa, upgräfwen, rostad, samt til Bruket lefwererad och såld för 1/2. 1. a 1 1/2. Copek Pudet, alt som de bo närmare eller långre bort til. Denna malm blir i en 10. och 3/4 alns hög masugn, med en förträffelig eldfast kalksten murad, försmält, större delen til Tackjern och resten til grytgiuterie ut stucken. Här äro 2ne masugnar, under et Tak til ombyte, och ses här en slik i Profil å Tab: VI. Lönerne och omkostningar derwid efter åhretal

I Hammarsmedian blir alt hwad til giuterie icke anwändt är, til Stångjern och Blecksmide uparbetadt. Der äro under et Tak 1. Stångjerns Hammare, och 2. Härdar, samt. 1. Bleck hammare med 1. härd dertil, äfwen 2ne Härdar til Stålmakerie. Wid Stång jerns smidet, som skier på Tyska wiset, men owuligt, är at märcka at en Hammarmästare, kan om weckan räcka ut 70. Pud, eller ongefer 6. 1/2 Skeppund, men måste då wara flitig. Hammarmärket är som bemärker Kontzoser Savoddi. eller Kontzosers bruk

Stålmakeriet skier allena om wintertiden. Hammarsmeds löningarne äro efter tilwerkningen lämpade. Twenne mästare få 3. 1/2. Copek för hwart Pud 2ne mästare få hwardera 3. Copeker Pudet. 4. undermästare hwardera 1. 1/2. Copek Pud. 4. Hammar Swen 1. Copek P: 4. gemene arbetare, blifwa med dagelön aflönte, om winteren med 4. och Sommaren med 5. Copeker. 1. Stålmakare får 12. Copeker hwart Pud 3. Drängar, hwardera 3. Copeker Pudet. Hwad det här wid Kontzoser tilwerckade Jernet beträffar, så kommer det at stå Cronan efter des gage och omkostningar wid Bruket 33. Copeker, men räknar man det arbete, som den omliggande allmogen måste giöra, så stiger det sig til 50. Copeker Pudet. Här wid wercket blir Jernet til 56. Copeker Pudet försåldt. Detta werck, här efter i Petersburg inhämtad underrättelse, ingen afsättning på utrikes orter, utan blir altsammans, äfwen som Systerbeckske Jernet för des odugelighet skull, Bruket til last inneliggande. Til Jernwerckets styrsel är här en hammar mästare eller Inspector med 200. Rubels gage, samt 2ne Skrifware til hielp. Men öfwer hela Kontzoser Hyttenwerck, är en Hytten Werwalter, förordnad, som warit här wid wercket, alt sedan 1704. wid namn Zimmermann ur Sachsen, som har 300. Rubels lön om åhret, och sig til hielp Twenne Skrifware utom andre betienter; samt wackt wid wercket af 4. Soldater.

Under min hitresa, innan jag til Ollonez stad kom, besåg jag hos Ryske Bönder, deras maner, at i små ugnar med handkrafter blåsa Jern, af mymull. Warandes hela tracten härikring, och så godt som hela nordra delen af Provincen, med slike små Jernwerk upfylld. Å samma ort, som myrjernet gräfwes blir det straxt på en Roste af tiocke wasar, och groft wercke rostat, samt sedan sållat och wäl omrördt, at wädret må föra bort all den orena mullen. Malmen blir sedan til bönors storlek sönderknackad och upsatt. Ritningen å Sielfwa ugnen, som af Tab: VII. ses, är af 7. qvarter och 3. tolls /:Swenske:/ högd. Neruti är han 3. qvarter och 4. toll lång, samt 3. qvarter och 2. 1/2. tolls bredd. Runda öpningen ofwantil netto 1/2. alns Diameter. Forman af ler, är af 1. alus längd, och 2 tums wid mynning. Den ligger med näsan, nästan til mitt i ugnen, sluttande til 1 1/2. tun. Hela ugnen är med en mur af 3. alnar i fyrkant, samt 2. alnars högd; och ingen trumma derinunder. Handpustarne äro af läder, 9. qvarters längd, samt 2. 1/2. qvarters långe Jerntättor. När redas skal, så fylles botnen med kohlstybbe, och kohl, at det blir lika högdt med Härdelaget. Så lägges Forman in och förwandtet muras til. Widare fylles ugnen med wed, och när den wäl itändt kohl derpå, och så widare malmen, samt til hwar blästa 3ne upsättningar, och ongefer 3. stop i hwar gång. Efter ongefer 4. 1/2. timas förlopp, så är det fulldrifwit, då tagas de löse Bäljorne bort, Bröstet och förwandtet rifwes ner, Jernklimpen, som i den

qwicka Slaggen ligger, lyftes, och med Träklubbor hopstötes, uttages och klyfwes på samma sätt, som wid de Öster och Wester Daliske myrjerns blästrarne i Swerige. erhållandes de 5. sådane Smältor hwart dygn, om 1. Puds wigt hwardera. Derutinnan hafwa desse myrjernsblåsare, båttre än de Swenske, neml:n at de sålla och skilja rena Ertsen ifrån den orena mullen, hwarigenom Jernet blir rent och jemnt alt igenom, skolandes man altid här finna, Jernet utur de små blåsningarne, wara förträffeligen godt; ty är ock det wisserligen en stor orsak til Dalske myrnets ojemna hårdhet eller wekhet, at de taga alt öfwer alt, hwad de i myrjerns strata anträffa, och ehuru de sig inbilla wid Systerbeck och Kontzoser, at i de store eller masugnarne, skal alt odugeligit och orent, gå til slagg, förmedelst hettan och kalkens tilhielp, icke desto mindre, har jag orsak at tro, deras Jerns odugelighet härröra deraf, at deras malm eij blir sållad eij heller mullen afsichtad. Den 3. April. Reste jag igenom natt och dag från Kontzoser, tagandes touren öfwer Ryske Carelen til Swenske gräntsen 195. Werst, och öfwerkom lyckligen den 6. Dito, samt infant mig den 8. April wid Den Kongl Carelske Commissionen Dock innan jag lemnar Ryska gräntsen, bör jag eij obemäldte lemna andra erhåldne underrättelser. Åhr 1736. om wåren inkom til Petersbourg, på Ryske Keijserlige hof

wets begäran til konungen i Pohlen, des Ober Berghauptman i Saxen, Råd och Cammar Herre Herr Carl Alexander von Schömberg, tillika med en ansenlig suite af Bergs folck, hwilka til större delen nu wid Kontzoser emploijerade äro. Herr von Schömberg, blef förordnad til General BergDirector, samt Praesident i Berg Collegio, och slöt så contract, med det inkomne folket på 3. åhrs tid, ifrån den tid, til räkna, som de gingo ur Saxen, med försäkran at wid deras bortresa få halft åhrs gage til Resepgr. Om Hösten samma åhr, blefwo folket up til Olloneziske och Carelske Bergens besichtigande afsände, och om wåren derpå med Kontzoser Hyttenwerks uprättande begynt. Wårtiden åhr 1737. slöt Herr General BergDirecteuren Schömberg contract på 3. åhrs tid, med Herr Nils Psilander

hielm, som då til Berghaupt man blef förordnad, med Brigadiers rang och 1200. Rubels lön om åhret. Straxt derpå gingo Herr General BergDirecteuren, och Herr Berghaupt mannen up til Kontzoser först, och sedan igenom Archangel til Behren Insel, som ligger gerade i norden 500. Wersts Siöwäg i Hwita hafwet, men reser man Carelska och Strandwägen, så är det 700. Werst. Beren Insel, Hwaröfwer denne mig af Herr Commissions Secreteraren Morian communicerade Charta, bifogas, har mycken likhet med Kongsberg i Norrige, och är för flere åhr tilbaka yppad, samt något gedieget Silfwer träffadt. Des gråberg består af en swartgrå glimmersten. Deri wid grufwan Daibochtzasti eller N:o 1.

å Chartan, stryker en Hufwud och Morgongång på 5. rätt fallande, som är spatblandad, hwari ♄ glants wiser sig. Öfwer gången komma på Snedden utur hängande wäggen Spath klyfter på 8. som wiedersinnigt eller emot Södern falla. Desse släpa med, och öpna Hufwudgången til ädlare och wackrare Spats förande, och deruti sig wisande ymnigt gedieget Silfwer, drusewis med Spat tärningar och gryn emellan. I Konst Cammaren i S:t Petersbourg såg jag häraf en Stuff af ongefer 3. a 4. mk:rs wigt. Grufwan ligger wid Siöen, och måste med Dammar emot Siöens inbrytande förwaras. All den här, och i omkring liggande försöknings grufwor i förledne fall och Skiärpningar, wundne ertsen, är wid Kontzoser Hyttenwerck försmält, och afdrifwit, hwarefter så mycket Bergfint Silfwer wunnit är, som följande Tabell wisar Til Silfrets afdrifwande wid Kontzoser, brukas en Test och windtugn med kortwed, hwarå man til 4. a 500. marker på en gång kan afdrifwa; och som är en förträffelig besparing, för de grofwe annars nödige Drefstockar. Å denne ugn bifogas denne Ritning och beskrifning, som Tab: VIII. utwisar. Herr Berghaupt mannen i Psilanderhielm gick widare Sommartiden op til

lappländiske Bergen, at besichtiga hwad der stodo til at giöra; då wid Rusniza Ström, stora anledningar til grå koppar malmer, med milde Bergarter upwiste blefwo, liggandes inwid Siöen, men sätta af inåt Bergen, wisandes de sig på hela 20. Wersten bortåt ända til Ortowanås. De äro ännu icke med arbete belagde. Denne ort Rusniza Ström, är belägen 4. Werst ifrån Dreijostrad en hamn i Canalen, emellan Stora nordsiöen och hwita hafwet, och börjas der nordSiöen. Denne ort ligger åter 400. Werst öfwer Archangel, nordost op i Lappland, på den så kallade Poterskoische sidan. Under mit wistande i S:t Petersbourg, kom den 12. Martii underrättelse til hofwet, at man uti Ukraine 20. Werst ifrån Kiow funnit Succinum Fossile, hwarest först skal ligga et Stratum, med brun sand, som mäst är Bernsten, sedan massiv Bernsten, och derunder en hwit Sand. På Keijserinnans befallning giordes straxt anstalt om en Kunst Steiger, samt en Berghauers ditsändande. I tilkommande Sommar, lärer, så wäl Herr General Berg Directeuren, som Herr Berghaupt mannen, begge nu i Petersbourg wistande, skola begifwa sig bort til Siberien, at se efter, hwad å de orter står til at giöra. Så länge desse utländske Herrar lägga handen wid, så kan wäl waro möijeligt, at någre ädle werck komma i gång, men så snart ock de lemna, ock gå tilbaka ur landet, så lärer ock altsammans åter stadna af, ty sielfwa nationen är aldeles intet fallen för Berg werck, utom det, at deras yppige och susande lefnad, knapt lärer lemna dem tid

til någon sund eftertanka: kunnandes de swårligen af de Saxiske Bergsmän, för Språkets skull, lära något, utan alt hwad som soutenerar Bergs wäsendet i Ryssland, är Cabinettet och ministeren, samt de gl:e utländske Herrar, som nu så godt som naturaliserade blifwit. Och efter all liknese lärer då Ryssland eij så serdeles stort profitera på den nya Bergs Directionen, emedan förnämsta afsichten, at få Ryske Bergs män tilöfwade, lärer slå felt. Ifrån de Ryske Bergwercken är i förledne åhr, intet Jern utskieppat, emedan det mäste Ryske Jernet i Olloneziske, Systerbeckske och Tula werken består, om hwars beskaffenhet redan är berättat. Men ifrån Siberien, är i förledne åhr til Petersbourg, med Slussarne och fartygen ankomne följande Desse Jern Poster äro efter Herr Envoijén och landshöfdingen von Dittmers berättelse ifrån Cronowercken i Siberien, warandes den första och Tredie Summan, mig af honom communicerade, dem jag sedermera med et Ryskt extract ur Tullböckerne confererat. Denne ankomst och utskieppning är af 1736

åhrs tilwerkning, warandes at weta, det ingen tilwerkning ifrån Siberiske wercken kan ankomma, förr än med rent watn och öpne Canaler, Sommaren derpå följande; Så at 1737. åhrs tilwerkning först i denne Sommar ankommer. Ingen Metallwåg är i Sanct Petersburg, uten så fort Cronans Jern ankommer, blir det straxt til utländningen utskieppat, samt när Jernet ifrån Privata wercken ankommer, så går det Directe til deras egne Private Commissionairer, så at det är nästan omöijeligit, til at kunna på annat sätt weta private tilwerkningen, än igenom Tull specialerne, då sådant utskieppat blir. Det mäste Jernet, går såsom Barlast ut, ty faller utskieppningen eij kostsam. Willmanstrand den 23 april 1738. Daniel Tilas.