Anmärkningar öfver tillståndet af the Bergvärk hvilka i Sachsen blifvit befarne nemligen i thenna 11:dra Tom, Strasberg, Manfeld, Freijberg. år 1749.

Företal På samma sätt som uti den första Tomen the besedde Bergwärk uppå Hartzen blifwit beskrefne, äro jemwäl anmärkningar gjorde öfwer Berg- ock smältwärken i Sachsen ock i thenna 2:do Tomen öfwer Strasberg Mansfeld ock Freijberg. Utan at betaga andra Bergwärk theras wärde, lärer Freijberg i flerehanda afsigt förtjena företrädet icke i anseende till myckenheten ock rikheten af flere malmslag; ty sådan wälsignelse faller ock på andra ställen, men för thet the så noga weta at upleta malmerna i Bergs bygderne, hwartill icke litet bidrager deras många stollar ock twärslag, som alena uti de 3:no Refieren wid Freijberg inbegripas uti en widd om en swänsk mils längd: at the i stället för trä med mycken stenbyggnad, förwara sina grufwor ock kunna borttaga mägtiga gångar hel ock hållne, utan grufwans fördärf: At the igenom then år 1710 inrättade General Schmälts Administration, hwarom documenter följa i Bihanget, hafwa upmått fullkom

fullkomlighet med smältwärken wid konungens hyttor at ock malmer af ringa halt ända till kinser om 1 qvintin silfwer kunna tillgodo gjöras ock at gewärkerne genast få betalning för malmen efter silfwer halten ock stadgad Taxa, utan at behöfwa för de ädlare Metaller påkosta smältningen, ock igenom thenna inrättning Combinerat Freijberg med Ober-gebürget. o: s: w: i wissa hushållnings delar hinna the dock icke upp emot Hartzerne, såsom uti Generalia berättas. Wid angifning af gångarnas strykning brukas i Sachsen icke allenast stunder, utan ock en större fördelning under namn at gången är stehende, morgon, spat eller flach, innehållande hwardera 3 timar, men bland dessa namnen måste stehende spat ock flache gångar icke bortblandas med den betydning de äga i Swänska språket af stående eller perpendiculaira gångar, af bergarten Spat, ock af flacha eller Horizontelt strykande gångar. Som det icke fogat sig at ifrån året 1700 ända intill 1748 på en enda planche föreställa the förändringar som en så stor skara gaufwor wid Freijberg på hela then tiden undergått, så har man wid Tabellerne deröfwer som som börjas pagina 195, icke allenast måst förblifwa wid then i Freijberg brukeliga Refierens indelning, utan ock med början af qvinqvernnio 1700, både med namn ock numror utmärka grufworne till 1720, ock ifrån 1720 till 1739 betjent sig af samma numror, utan at anteckna grufwornas namn. Ock som under tå förflutna 40 åren åtskilliga grufwor blifwit instälte eller utgått, så har man för the återstående 10 åren utelemnat the instälte grufworne, ock i stället för Numror brukat bokstäfwerna a. b c framför grufwe-namnen, på de första 5 åren 1739. 40. 41 42 43, hwilka bokstäfwer referera sig uppå samma grufwor åren 1744. 45 46. 47 ock 48. För widlyftigheten skull äro inga grufwor från 1700 till 1739 upförde för auswertige Refieren eller Eigenlöhner zechen, utan allenast till antalet sammandragne Tabel pag: 250 för de sista 10 åren från 1739 till 1748 inclusive. Dessutom äro alla Tabellerne tillräckelige at wisa nödwändigheten af flere grufwors uptagande för ett Bergwärks bestånd i längden. Onkostningar, tillwärkningar, utbyten ock Zubuss wid Freijberg, hafwa icke gierna kunnat för sin widlyftighet utföras i denna Tom, utan är sådant författat i en särskilt Tabell in folio. Hwad

Hwad angår de Ritningar, som med strek utan Scala wid några grufwor utmärka gångarne, så betyder den sidan af gången, som med swagare Tousch är anlagd hängandet. Är sådan Touschering på båda sidor, utmärkes dermed gångens föränderliga stupning, än på en, än på annan sida. På klyfter eller der gången är saiger är ingen Touschering. Der bokstäfren stå utsatte, åberopas de samme i tillhörige grufwas beskrifning. Bergwärket wid Strasberg uti Grefskapet Hollberg. Belägit i grefskapet Stollberg uti obersachsiske kretsen i gräntsen emot förstendömmet Blankenburg wid ett dorff Strasberg, hwaraf det behållit namnet. För några ock 40 år sedan har ett Interessentskap börjat at skjärpa i backarne häromkring, till för 30 år tillbakars wid pass, den ännu wid wärket warande Bergs Director Kocke tog sig detta wärk an, ock köpte sig icke allenast monga kuxar, utan ock öfwertalte en del af sina wänner at ingå i samma wärk ock göra honom bistånd uti de delar, som han märkte wärket behöfwa någon upodling. Och som malm arten war mycket fattig på sölf, ock det för hans tid inrättade smältningssättet war inrättat efter oberhartzisk method, utan afseende på de förändringar, som malm ock Bergarterne fordrade, hwarigenom wärket måtte stanna i mistning af det som det samma eljest kunde få, så blef det hans förnämsta omsorg at ej allenast belägga grufworna med en mehngeus drift, utan ock at hjelpa smält processen tillrätta. Ock på det han uti alt detta motte äga desto friare händer, kom han öfwerens med sine medgewärker, at hela

hela wärkets disposition ock styrsel skulle endast dependera af honom. Accorderade med grefwen af Stollberg at beständigt få nyttja dess skogar till wärkets behof emot wiss afgift, som består deruti at Grefwen framför andra får kjöpa sölfret för 1 r:dr mindre pris än utmyntningen (hwilket kallas Workauff), hwarigenom han förekom stegring af kolen i framtiden. Dref sedan wärket med god framgång i många år; men desse senare åren, då han med wärkets ansenliga förlust hunnit lära, at gongarne ej äro fyndiga på djup, at dem han dock ständigt förfölgt, utan at malmdjupet allenast håller sig på 40 högst 60 L: ned från dag; så har gewärkerne blifwit tämmeligen auflästiga, ock nu lämnat honom snart allena i sticket. Emedlertid lefwer han i den förhoppning at denna erfarenhet skall återhjelpa wärket på föttren, efter som han nu är sinnad at endast drifwa de nyare uptagne grufwor, ock hwilka gifwa godt hopp om sig, till det djup, som äro fyndiga, ock at deremot upslå fälten så mycket mera, samt uti de gl: grufwor borttaga hwad ännu öfwer Ertzdjupen kan wara i behold. Så Så wida skall wäl detta Bergwärk sortera under Bergamtet i Stollberg, af Bergamtet årl: kommer hit upp, beser wärket, gjer sina förslag ock berättelser om dess drift; men Bergdirectoren har ändå votum decisivum till at göra det han finner bäst wara. Utaf all tillwärkning går 1/10 till Herrskapet, hwaraf Stollbergiska huset har 1/2 ock ChurSaxsen eller konungen i Pohlen den andra hälften. Till undwikande af många betjenter har Bergs Directoren indragit staten på alt möyeligit sätt, men deremot åtagit sig sjelf så mycket mera onus. Har sjelf Cassan ock lön betalningen om händer: afdömmer twistigheter emellan arbetare, samt flere sådane Casus, som höra innom wärket. Det öfriga går till Bergamtet. Nu för tiden äro här wid alla grufworne wid pass 40 arbetare, hwilka med hwarannan omwäxla, ock hafwa en samfält stigare, som har i lön weckotals 1/2 r:dr. Så har ock hwardera gewärkschaftet, nemligen din Consolidiste und Neu haus Stollberg hwar sin schiktmeister. Arbetarena hafwa sin betalning på olika sätt, neml: 1:o de som arbeta uppå schramen med kil ock hammare

man icke något särdeles djup kan inrinna, betalas malmtunnan med 8 ggl: ock dessutom någon tillökning i Schiktet. 5:o för 5 tunnor eller 25 Cent af den här så kallade flusson eller sjelfwa lysspaten, hwilken wid de mansfeldiske skiffersmältningar brukas, 9 à 10 ggl: på lafwen, men säljes sedan för gewärkschaffternes räkning till forkarlen à 1 r:dr 13 ggl:. Wid alla dessa betalningar märkes, at arbetarena icke allenast holla sig sjelfwe med krut, ljus, patroner rör, utan ock löna smederne. Wattu ock fordrings wärk med flere byggnader holla gewärkschaffterne på sin kostnad. Man talar ganska mycket om detta wärks härlighet längre tillbakars, med berättelse at här skall fallit 12 à 1300 qv:r i qvartalet, men nu hinner det ej längre än till 1 blik à 40 till 60 qv:r i qvartalet. 6:o När nu de gamle arbeten mästendels måst infinner ställas ser man sig derutinnan ej aldeles försigtigt hafwa sedt wärket till godo, at ej i rättare tid, eller medan wärket war i flor, hafwa uptagit nya gångar

Stollberg ungefär, dock kan man ej säga förwisso om de skurit hwarannan. Nedanstående figar utwisar ungefärliga beskaffenhet häraf, hwilken man i brist af charta hitsatt. wärket först på föttren med mycken möda. Och hwaröfwer en Curicus utbyts daler 1722 slogs med Strasbergs Bergwärk, äfwen ock kockens wånings ställe, samt inscription: Cunctando restituit rem. Nu måtte han på sine gamla dagar bekiänna at han äfwen lagt grunden till des undergång, om ej de nya grufwor lyckas. Dör han medan gräset gror, så fruktar jag at märren stryker med; ty ingen hjelper honom eller känner wärket. 2:do gongarne äro från 1 till flere L: mägtighet emellan 3:o Wäggarne, som består af swart, lös, wågig, skiffer, dock är liggande lösare än hängande. 4:o gången består af en torr ock hård skiffersten uti hwilken faller större ock mindre till ock från hwarannan löpande drummer af qvartz, ♂ haltig grå spat, samt någon lys spat, alla med sina aflösningar, försedde, ifrån millan stående kilberg. kl. 7 à 7 1/2 f. c. d. e. c. Neue Haus Stollberg a. Stattväg. kl. 9. d. Getreuer Bergman. b. Hanischerväg. a. e. Glück auff. b. f. Svartze Hissch. Uti desse drummer sitta ♄glants fingnistrig kios ock blände, stundom hwarftals ock stundom blandade om hwarannan. 5:o ♄ glantzen är ganska ring haltig, 1 högst 2 lod på Cent: 6:o

till 108 L: på djup fortdrefwen, ock des gång skall blifwit af wäggarne aldeles uttrykt, samt Schwartzhirsch, som har et hwälft gråstens Schacht 10 fr: djupt från dag, har på 80 L: djup för des oädelhet måst nyDe besedde grufwor äro. ligen inställas. 1:o Neue Haus Stollberg Djupet hade man redan lämnat för dess oädelhet skuld, men hade på 60 L. djup 1 p: små arbeten båda at efterhämta, hwad man lämnat wid grufwans afsänkning. I det ena stod gången af 3/4 L: mägtighet i 6 à 7. små isprängda glants drummer, ock det andra war ännu en liten schram af 3:ne högder wid liggande, hwaräst fordringen skjer dock up till dagen igenom Schacht. Lacht man nu skulle bryta igenom gången at bese des förmyckenhet hållande. En liten dag stoll inbringar 20 L: djup, men weckan t I denna grufwa har tillförene fallit nästewis skjön weisgülden Ertz, som gifwit 50, à 60 qvr på Cent:; men djupet hade blifwit förtrykt af blå lys spat, så at man 80 nu förnämligast hämtade några lämningar efter skjäligt på gången kl: 9. Begin hanischen-weg 12 Beym Stadt-weg 10. Utom flere andre smärre arbeten, som ock blifwit aldeles instälte, äro besynnerligen den djupaste ock älsta 2:o Getruer Bergman.

skjäligt tunne pris, ock bröt lysspat. 3:o De Nyare grufworne äro ej starkare belagde än med genomslag på fältet sins emellan 45 L: samt en liten dag-stoll 75 L: till det ena Schachtet eller bejeStadtweg, hwilket tillsammans utgjör 120 L: wid pass, ock hwaraf nu hälften redan kunde wara genomslagen. Resten förmentes på 8 weckor kunna fullbordas, till hwilket behof man jämwäl mitt på stollen anlagt ock genomdrifwit ett litet 8 f:rs djupt Lichtbach, så at man derutur på båda sidor så wäl som utur mundlocket ock schachtet, kunde Stollen fortdrifwa. När detta arbete woro färdigt skulle fältet upslås längre ock på sina ställen sänkas. Hwad egenteligen den här till, besparing ock fördel uptänkte grufwebyggnaden angår, wid hwilken icke allenast mycket trä till förstämpling kan besparas, utan ock derjemte hela ock mägtiga gångar borttagas utan synnerlig kostnad wid brytningen, så har wäl Bergs Direct: Kocke deröfwer upsatt en kort beskrifning, med figurer, som härjemte * bifogas, men som den samma uti åtskilliga stycker är otillräckelig, ock besynnerligt * nemligen i Bihanget. perspect: perspectis Ritningarne på ett Tyskt sätt så oformeliga, at de gifwa en tämmelig Confus Idee om hela saken, ty har jag bemödat mig at den samma så mycket undersöka, som möyeligit warit, men derwid har mig mött den swårighet, at jag ej kunde få se sådane arbeten, emedan de stodo under watten i de gl: Grufworne, ock de nyare woro ej så långt avancerade at man kunnat dem på sådant sätt belägga. Således har hans manusript samt discourser med honom ock Bergsbetjenter, måst wägleda mig på de ställen i grufworne där jag intet farit. 7:o observeras at gångarne äro mycket donlägiga (sp: 1:o om gong, så at när murar updrages från liggande, hafwa de et longt stöd derpå, så at icke hela tyngden, behöfwer at ligga på taket öfwer nedresta fältet äfwen som på försten, hwars fördelar annorstädes äro anmärkte (Hartz: obsero:) ock af Figura Tabula 11. lätt begripes, emedan gravitation yttrar sig mäst efter perpendiceln. 2:o Drar man sig till minnes at wäggarne besynnerligen liggande äro tämmeligen lösa, at de samma med slägel

konst afhålles, så 5:o kommer en fält ort med förskrämning uti liggande wägg wid gången beständigt at fortgå om 20 tolls högd samt den bredd, at arbetaren dersammastädes som nogast kan förratta sitt arbete med slägel ock Eisen (Fig 2 profiler långs ock twärs för gången) 6:o så snart werschrämningen (5:o) avancerat 6 qv: à 2 al: på fältet, kan en annan dylik werschrämning med en man anläggas öfwer den förra, så at denna altid följer efter den första högre upp, ock så widare (Fig: 3 profiler längs ock twärs, d:o) 7:o Men der gången är mera stående, så at man ej med säkerhet kunde borttaga gången hela schachtstossen upföre, efter sådant antingen med träwärke emot murens infall eller med järn ankare i muren kunde befästas, så gör man denna werschrämning ifrån schachtet intet högre än till fält ort ock fordring kan wara nödigt, neml: 3/4 à 1 L: hög, samt 3/4 L: bred, ock lämnar derofwan et bergfäste emellan schachtet ock arbetet om 3 à 4 L: längd, som beständigt * hit höra Tab: I. II. III. IV. V. VI. få

sättet at högsta pallen blir wid schramen ock den nedersta wid hängande, utskjuta gongen, så wäl uppå fältet, continuerandes förstarna efter werschrämningen, som twärt öfwer gongen ända intill hängande wägg. Härwid betjenar man sig äfwen af den fördel, at hugga eller spränstorlek, neml: gemenl: 2 1/2 l: från ändan, då han om några ga igenom drummen på det ställe som determinerar hans timmar af sig sjelf lossar, efter han ej har synnerligit fäste mera. Men på det han ej må göra för starkt fall eller rulla för långt utföre, underlägges han förut med löst berg hwarpå han stadnar, ock sedan beqwämligen sönder malmas. 11:o Till den bredd, som i 7:de p: förmäles, börjas ifrån den werschrämte liggande wägg, så snart högden tillåter, at updragas en mur om 3/4 L. högd, hwarpå wanlig byggnad med stolpar ock träwärke in till liggande bägg lägges, ( ) så at detta blifwer den rätta ock öpna fältorten, hwarigenom all utfordring till schachtet skjer, ock ofwanpå honom komer fyllberget; men muren ock åbyggnaden fortföres börjar man ifrån schachtet ock sedermera ifrån schramen

göres, at man utur 2:ne må kunna föra werschrämningen så mycket fortare. 18:o Har man nu på hwart 10 L: på djupet flere sådane arbeten på en gong anlagde, så är det så mycket bättre, emedan man på en tid kan på flere ställen belägga gången; ock när man kommer till den öfre schramens sola ock fyllberg, kan antingen fåste lemnas, eller ock stycketals från liggande till hängande altsammans borttagas. För öfrigit ock som här förefaller mycket at skjuta upåt, så skjer borningen så, at släggan föres emellan benen på karlen, ock den andra håller borren wäl till bottnen af holet; ty eljest förlorar slaget mycket af sin kraft, ock borren förderfwas snart. Dock går denna borningen gång långsammare än nedåt, man behöfwer ej göra holet rent ty mjölet faller sjelf uti förbi borren. Laddningen skjer på detta sätt. Röret stickes in i krut patronen, som grufdrängen sjelf på stället gjör nästan in till andra ändan. En liten pappers sudd instötes mycket 17:o Snart förgetit at Übersichbrechen derföre egenteligast

wit inkrystat in uti wattu springorne, hwar de ock warit. Sedan wiskas holet rent från wattn ock löst leer ock skjutes; kunnandes stå tort hela dagen. Detta recommenderas af Stigaren såsom ett stort arcanum. Raisonnement Denna slags grufwe byggnad äger wäl på wist sätt förmohn framför wanligit Furstenbau, at mera berg på lika tid med mindre kostnad kan lossas: at ganska mägtiga gångar kunna på en gång borttagas, utan äfwentyr af wäggars infall: at ganska ringa träwärke åtgår mot Strossar: at sprängningen mera uträttar än wid någon annan slags brytning, så at mycken menage derwid wara måste; men som ofwanstående grunder till arbetet utmärka hwad omständigheter fordras på de ställen der det skall kunna appliceras, frucktar jag äfwen at tillsättande klyfter utur wäggarne, som ej kunna altid förut ses, gofwo mångastädes anledning till hela Schramens infall på en gång, ock kunde förderfwa folk ock hela tillställningen. borren tar bottnen, detta Continueras till dess intet mera

samma någorlunda jemka efter den freijbergiska smältnings methoden, dock med wissa förändringar. Förut har han dock genom försök stadfästadt 1:mo At swaflet eller kiesen uti en wiss proportion bortgår i smältningen med jernet, hwarigenom de andra båda silfret ock blyet utkomma till fullo. 2:o At blandningar af magrare ock rikare malmsorter, facimera literade smältningarne, än när hwardera smältes för sig sjelf, åtminstone de magrare. 3:o Utaf alt sådant slöt han at rostningar för råsmältningen woro onyttig, men at han i dess ställe motte undersöka malmarnes halt på järn ock swafwel, på det han skulle derigenom få se i hwad proportion tillsättning af någondera borde skje, eller om den redan woro der, så at godset motte skadeslöst kunna gå igenom, ock på det han ej onödigt wis 4:o motte släpas med kjesens onyttiga bergarter, smälte han den samma för sig sjelf i sten ock beskickade sedan dermed. 5:o Ock der han åter behöfde jern till kiesrika ertzer, fant han den här fallande bleka kalkartiga jernarten (kallad

den andra, så at när kuggen trykt på spiran, ock dymedelst updragit kistan, må hon icke allenast af sin egen tyngd åka på ruttarna utföre 1/2 qv: wid pass, utan ock på det stöten må bli så mycket starkare, med en swängbohm eller litet spröte, som är fästat wid andra ändan af kistan, må nedryckas. Uti kistan som är 6 al: lång 1 1/4 al: bred sitter 4 Såll af mässings tråd alla horizontelt efter hwarandra, dock det ena djupare än annat, så at går hwad som icke af Erts igenom det öfre ock finaste sållet, det må gå igenom det 2:dra ock så widare 3:dje, 4:de hwilka i samma ordning äro gröfre. Under hwart såll är särskilt afdelning för det utsållade godset. Ock som denne sållkista står i rummet ofwan öfwer machinen, så äro igenom golfwet hål med tutar på hwar sida om trellhjulstocken, igenom hwilka det sollade godset nedskyflas uti sine, under samma stock, gorde särskilte afdelningar. Nyttan af denne sållning är, at godset blir derigenom sorterat uti stycken af lika storlek tillsammans, fast hwar sort olika stor, så at hwar ock en sedan bättre låter sintsätta sig; ty skulle stora

len, när man ser sig före med beskickningen; men det är det förnämsta, at sölfmalmar om 1/2 lod pl: utan bly eller ganska ringa, tillgodo gjöras. Det har wäl Schlüter beskrifwit den tidens warande smältnings sätt, men utom dess at Ritningarne ej aldeles stämma öfwerens med ugnarne, hwilka han upp till, förmycket sammandragit ock tagit längden för stor etc:, så skall man sedan den tiden mycket förbättrat sig i smältningen. Nu är ugnen lika wid up ock nertill, undantagandes hwad wid blästern utbrännes, som dock emellan smältningarne forbättras: long från formwäggen till bröstet 6 3/4 qv:, bred mellan trummsidwäggarne 5 3/4 qv:, hög från trstenen 19 tyska fot. Formen sitter 20 zoll högt öfwer 4 Worhärden ock blåser 8 zoll högt på bröstet öfwer samma härd. På bröstet är öfwer bröstet spåret 8 à 9 qv: högt ett hwalf, hwarunder, nedrifwes, när ugnen går ned. 2 Ugnar stå tillhopa i en mur ock hafwa samfält skorsten. brukas ej heller mer än en härd till utstickning, ty slaggen både sjelf rinner ock af kosas. 8:vo Har man nu blyagtiga Ertzer, eller ock magra utan

utan bly så blir Rå-smältningen jemwäl twåfaldig, neml: 1:o De Ertzer som föra intet eller ringa ♄, smältes godset i sten, emedan denne smältning starkt beskickas med kjes ock Eisensten, ock kommer sålunda någorledes öfwerens med den Freibergiska Råsmältningen. 2:do De Erzer som hafwa bly med sig undergå Schlüters så kallade Rohr-blej-arbeit; härwid smältas, beskickas ej med kies, utan får tillsättning af blyslagg, som skall hålla 16 pl: ♄. dock faller wid utstickningen wärkbly ock litet sten. 3:do Wid beskickningen af de förra (1:o) observeras at icke allenast differente Ertzer beskickas med hwarannan i den proportion at hela summan måtte åtminstone holla 1 L. Silfwer på Centnern, utan ock för hwart 4:de lod silfwer, som således de beskickade malmar föra, beskickas denne blandning med 1 Centner kiessten, så at den sedan fallande stenen motte till det minsta blifwa rik om 4 lod på Centnern. Men har Ertzerne sjelfwa tillräckelig kies med sig, ock förer dessutom inga oarter, så at man ej behöfwer göra tillsättning af förstnämde sten, så tages af denna råkiesen kiesen dubbel portion än eljest hade skedt af stenen, efter som kiesen ger wid pass 1/2 ten sten emot sin wigt, pund eller 57 Centner efter 1 Cent: kies à 114 p. Skulle nu godset wara segt ock strängflytande, så hjelpes sådant med 1/3 mer eller mindre, af den gelbe Ejsen spaten, emot kiesmassan. 4:o Hwad åter angår närmare beskickningen af blyhaltiga malmer (2:o), så måste också blandningen af flere sorter så göras, at hela summan åtminstone må hålla 1 1/4 l: pl: silfwer. Ock som man ej gjerna bör göra det derefter fallande wärket rikare än 12 l: silfwer på Cent: för at nogare utbringa silfret utur Ertzerne, så efterräknar man huruwida Ertzernas blyhalt will dertill förslå eller ej, räcker det ej till, som man härstädes ej har synnerlig tillgång af bly, så betienar man sig af förenämde 16 punds blyhaltiga Wiederstattiska slaggen, så mycket, tills man hunnit fyllnad efter den sagde grund. Dessutom ock på det wärket i ugnen ej må förbrännas där som malmen ej förde någon kies med sig, så tillsättes så mycket sten at man på 30 Cent: wärk, kan få 3 Cent: sten öfwer godset

skrida dertill, åtminstone wid detta wärks nu aftagande tillstånd, ock då ej andra än magra Ertzer falla. Ugnen seges kunna gå, om förråd af smält materialer, 1 helt qvartal ock derutöfwer. Till hwar ugn hörer 6 personer af hwilka 3 i sönder alternera med annan hwar 8:de tima. Hwar 8:de tima utstickning wid Rohblysmältning ock hwar 4:de wid sten smältningen. På 12 timar skulle 1 så kallad rost eller 30 Centn: igenomsättas. Dett lilla bly försäljes till Naumburg à 4 r:dr 8 ggl: Centn: glött äfwen à 4 r:dr Centn: Silfret föres till Stollberg på sätt som ofwan förmält, hwaräst dock Tionden ock Workauff afdrages. Myntas sedan på grefwens mynt uti fint i hela, halfwa etc gulden. En fuder kol à 12 maas holler 1296 cubisk: Sw: qvarter, kostar wid hyttan 3 1/3 r:dr. 1 malter wed 6 ggl: ock 2 ggl: i huggarlön. Efter 5 malter wed faller 1 fuder kol. 1 Centner krut kostar 17 till 18 r:dr. wigten är lika med Leipziger ock räknas 114 pund på 1 Centner, ware sig koppar, bly eller glöt etc: 1 kasten Ertz 40 tunnor. Järn till wärkets behof fås från wärken kring Hartzen gen

ska kretsen af oberSachsen, samt tillhörige smält- ock Segerhytta Högstedt aller Hettstedt. Uti detta grefskap ock den här warande jäm-släta landsbygd, förefalla innom en wiss afdelt district om 3 à 3 1/2 tyskemils längd samt 2 mils bredd, ganska många schiffergrufwor, ock uppå dem oändelig många schacht, efter handen arbetade ock ödelämnade ock de nyare i drift genom 8 differente gewärkschafter. Hela Districten är indelt uti 3 Refierer, nemligen. 1:o det Eislebiska, 2:o det Mansfeldiska, 3:o det Högstädtiska. Disposition wid desse Bergwärk hörer under Bergamtet i Eisleben, hwaräst en Bergwoigt praesiderar. Dock hafwa gewärkschafterne sin samfälte deputerad, hwilken, som han sjelf icke allenast har många kuxer, utan gjerna besitter en hög tjenst wid Sachsiska hofwet, så söker Bergamtet at jemka sig med honom till rätta; dock så af Bergamtet altid äger wotum decisivum uti allehanda hushåldningsmål, hwaröfwer gewärk

ligen Bergwärken i ödesmål ock i ansenlig skuld hos rådet i Leipzig om 5 à 600 r:dr. Efter nu grufworne ej mera wille wärket drifwa ej eller betala skulden, blef det änteligen med gewärkschafterne belagdt. Häraf har den Svite fölgdt at Rådet uti Leipzig till någon förnöjelse af sine instickne pengar, bekommer 7/10 af tionde kopparen samt centnern efter accord beständigt räknad till 21. Meisniska gulden, då likwist af hela tillwärknings summan afgå 2 procent till Clereciets underhåll. Deremot få grefwarne allenast 3/10 delar af denne tionde; men af silfret betalas ingen tionde. Wid denne generelle Bergwärks omstöpning ock då då gewärkschafterne det samma uptogo, befunnos wid hyttor ock grufwor uti inventarier ock förråd ett wärde till några ock 30000 r:dr, hwarföre gewärkschafterne sig åtogo at anlägga en Stoll till grufwornes behof. Ock som en gammal stoll redan förut i sådan afsigt war anlagd, så betjente man sig äfwen af den samma med den skilnad, at som den förra

2:o din mittelhytte 4. 3 din Creutz-hütte 4 din Silber-hütte 4. 2. 5 din Catrinen-hütte 6. Din Wejsenhütte 2. 2. 7. din gottes-belohnung 8 din Kupferhamer-hütte 2. Men som denna swartkoppar är tillika silfwerhaltig om 8, 10 à 18 lod på Centnern, så äga gewärkschafterne en gemensam seigerhytta 2 mil från Lisleben wid Högstädt, bestående af 12 segerhärdar, en stor darrugn, tillräckeligit antal af koppar ock Blyfrischäffens, drifugnar, gårhärdar ock 2 höga kratsugnar, med mera, som till denne handteringen höra kan. Dock för denna tidsens smältningar, är hyttan större ock flere ugnar än nödigt wore. Årliga tillwärkningen af hela Bergwärket kan sig bestiga till 6 högst 7000 Centner koppar, samt äfwen så många 1000:de qvr sölf eller hwad ringa derutöfwer. Härtill åtgår in alles 240.

ten af ofwanliggande Berg, så at när de höja sig följer flötzen med ock så twärt om, undantagandes hwad förändringar, som tiden ock bäckar kunnat göra ofwan jord, hwilket ej hörer härtill. Dessutom undergår ock flötzen andra förändringar, 3:o Utaf klyfter, som stundom afskjära honom ock kastar antingen högre upp eller lägre ned utur sitt förra läge, eller ock fördrummar honom uti flera band ock strimor, intill dess han af andra klyfter åter samlas; Men besynnerligen 4:o Som han har sitt utstrykande i dagen så drar han sig ju längre ju mera så småningom åt djupet, at han nu arbetas på 40 à 50 Lachters djup; dock 5:o Ligger ofwan på honom eller sjelfwa den fyndiga Flötzen, följande strata af annat berg, nemligen Öfwer Flötzen. 1:o Din tham Erde, som ofta varierar, men här utsät, Lacht Tohl tas till 1: 10 1/2 1: 10 1/2 2:o der leim 3:o Zerschütteters geburge 52 1/2 " 4:o

Toll 21 63 21. 24 rotte liegende 6:o Ordinaires geburge 25. rothen Ejjenschussiger sandsten, hwaraf hela liggandet sedan består. Tab. IX. Desse förestående har jag ej kunnat alla bese; men de besedde äro följande efter sin numer utmärkte, ock består den 19 eller der abbruch af en fin grå til, säffer utan hålt. den 18 dass dach nästan af samma lynne med flere gående äfwen utan hålt. den 16:de Der zecksten af samma lynne med båda föreär ganska god ock derföre i dagen brytes 2 1/2 L: mägtig. Den 25:to eller sjelfwa liggandet består af en hård öfrynig rödagtig med swarta schimmer partielar blanwa flötzen återigen består af den 22:dre din letten eller untersuffern närmast till liggande, uti hwilken werschrämningen skjer är ganska swart ock gerna löswunnen. den 21:ta 63 13:o Blauer thon 1 5. 14:o asche 12. 15:o Kahwäcken 42. 16. zeckstein 1. 63. 17. din fäule 31 1/2 18. dass dach 21. Sjelfwa bletzen. 19. Der abbrich 2 20. Der hoberg 4. 21 stropschiffer 5. 22. Lattenschiffer 4. Lacht: toll 23 weise liegende gående, dock något härdare, så at han till husbyggnad dad sandsten, hwars tjocklek man ej känner. Sjelf

af kopparkiesen öfwerdragne; men det curieusaste med desse fiskar är wäl det, at fast af sjelfwa fiskarne intet mer är öfrigit, så finner man likwäl på somliga sjelfwa pupillen eller det hwita af ögat i behåll, om hwilket ock dess tillhörige omständigheter Doctor Kryger uti dess Beschreibung der Erden in uralten Zeiten, widlöftigare förmäler. Grufwornas Bearbetning Sättet till denna schifferflötses bearbetning är inrätandra, så är dock strepen mästendels den bästa. 1:o Wid sjelfwa liggande (22) werschrämes hela fältet utåt, så långt möjeligit är, för wäderwäxlingen skull, utaf bergsfolket med kilhackor ock sedan den öfra delen med småskott. Faller för hårda bergarter in, så skjer små tillmakningar med ris. 2:o Hwad onyttigt berg, som antingen af sig sjelf med följer eller ock för faringen skull lösbrytes, qwarlägges till stöd under hängande ofwan arbetarena ock 3:o getabi tat på följande sätt. Tabula VIII.

finnit det medlet, at på bottnen af schachtet göres en liten eld uti en kittel, som på haspels linan windes upp, ock ned ett litet stycke. 5:o Ett fordrings schacht kan betjena en district om 100 Lacht: diameter, således blifwer äfwen emellan hwart schacht 100 Lachter. När en grufwa har flere sådana schacht på en tid öpna, kan ock wara längre emellan Schachten. 6:o Desse schacht hållas ganska små, till ungefär 4 al: aflong längd 7 à 6 qvart bredd i fyrkant, perpendiculaire, med Zeckstein ( ) murade, ock till det djup, som efter flötzens stupande blir föränderligit. 7:o Till wattnets afhållande anläggas stollar genom alla schifferhwarfwen, ända till ock så många fr: in uti samma kalkhwarf (här kallad kallschlotten) intill dess man råker en lossna eller en liten klyft, derigenom wattnet afrinner. 8:o Detta är en besynnerlig omständighet, som ej på alla orter eller i alla berg förefaller, men tjenar grufworne till ganska stor fördel, emedan stollarne

stollarne ej behöfwa ut föras till dag, utan skjer det, at ju längre wattnet rinner utur stolln ned i klyften, ju mera blir den samma stor, ja så at stora hålor formeras, som änteligen infalla, hwilket ofta röjes med fall ända upp i dagen, ock hwaraf 2:ne syntes icke långt ifrån hwarandra uti Eislebiska refierit, något längre bort än slutet af glückauff Stolln berättades wara. Sådane infall kunna ofta hindra wattnets utlopp i stolln medelst tilldämning; men sådant hjelpes med ett ombrott kring fallet, antingen till samma klyft, om han sträcker sig widt på längden, eller ock tills man råkar någon annan lossna. Eljest är ock anmärkning-wärdt, en särdeles generell flod, som grufworne ofta anfäcktar ock för helsäker berättades, nemligl: at wattnet upstiger genom desse kalkklyfter tillbakas ock på hela halfwa året fördränker djupet af grufworne; ock när sådant skjer är det öfwer alt i alla grufwor. Det enda bewiset därom, tykte man deraf kunna finna at den delen af glückauff stolln, som war omurad, ock hwilken stoll sträkte sig öfwer 250 Lachter hade watnet net uti de aldra finaste klyftorne upborat ock utnött. åtskilliga smärre ock större krångliga hål. På ett stälde såg man eljest ett så stort hål, at man kunde tränga sig derin några steg; Men längre in ock åt djupet hördes ett ständigt brusande watten, som ej hade Communication med stollwattnet, emedan sålan af stolln låg 1 al: lägre än denna öpning. 9:o Enär flötzen tillika djup med stolln blifwit med tagen, så är ingen annan råd, än at slå en ny stoll; ock fast den samma ej skulle inbringa mer än 15 à 20 Lachter under den förra, så will sådant ock mycket säga i anseende till fältets längd. 10. Man har wäl uti Eislebiska refieret en liten wattenkonst, som i flodtider kommer till pass; Men brist så watten till ständigt bruk samt öfwerflöd af grund watten, hwilket uti stolln mycket uppehälles af mörja som berget ger, wäller at hon mycket litet förslår. 11:o Men som de gamla ej så noga borttagit hwad de på större högd på flötzen, kunnat, så har man till dem wid infallande flod sin Recourss, utom de ständiga

1:o Schiffern warder uti fria luften i stora högar rostad, med ris ock schiffer hwarftals lagd. Ock ehuruwäl riset i sig sjelf icke ger någon synnerlig hetta, så skall dock schiffern af sig sjelf, en gång antänd, tämmeligen rostas, åtminstone torkas, undantagandes den yttra delen af rostan. 2:o Till råsmältningen inrättar man gerna så beskickningen af schifferarterne, at hälften stränga ock hälften flussiga, äfwen som hälften magra ock hälften rikare arter, må komma tillsammans. 3:o _ 1:o till en fuder sådan schiffer (2:o) à 48 Centner komma till fluss 3 Centner af den Strasbergiska lysspaten, 2 Cent: slagg efter kopparbruket samt 2 Cent: offenbrücher. 2:o Detta (1:o) upsättes antingen uppå de här brukeliga ungerska Brillöffens (conf Schlüter Cap: ) eller ock genom ett nyare slags hoheöffens. 3:o Utstickningen skjer hwar 12:te timma, som då ger 2 à 3 Centn: skjärsten efter 1 fuder schiffer ock under samma tid skall allenast fordras 5 à 6 maas kol h: e: en half fuder. 4:o

pehåller, kostarne äro små, ock lägges den fina syltan öfwerst, som under rostningen formerar ett hwalf, hwarunder det andra godset nedsjunker twär hand à 1 qvarter. Emellan hwar rostning slås godset finare sönder. De första eldarne äro lindrigare, de sista starkare; ock hwad ren koppar wid de rostningar kunde rinna, det samlas för sig sjelf tills det öfriga är fullrostat. 5:o Härpå följer det wanliga rostbruket, som ger swartkoppar till 96 procent ren går koppar ock från 10 till 18 lod sölf på Centnern koppar. Legringen 6:o Junan denne swartkoppar (5:o) segras, warder behörigen silfwerhalten proberad, hwarefter segerhyttan skall wara answarig för haltens utbringande. Hwarwid märkes at rikare ock fattigare koppar på silfwer beskickas tillsamman, så at deras samfälte halt åtminstone stiger öfwer 8 lod på Centnern. Sedan beskickas altsammans med Bly, som 3 till 11 eller 11 Centn: Bly till 3 Cent: kopparhwaraf

smält. Denna invention war så wida fördelagtig, som man kunde segra så länge man behagade med ett arbete ock med kols besparing, som här är ganska stor punit, samt undwek den swårighet med segerstyckenas nedfallande eller inkrökande, som wid den UnterHartziske hwalfde segerugnen förefallit. Men denna inrättning war nu första gången på prof i gång ock tiden tillät ej widare undersökning, besynnerligen efter man gjorde hemlighet häraf; wiljandes mig inbilla at detta ej wore någon segerugn. Segerhyttekostnaden fördelas så på gewärkschafterne, som the lefwerera waror till, hwilka dersammastädes segras; ock äro här utom tillräckelige smältare, 1 Factor, 1 anrichter, som kommer ut på det samma, som wid andre hyttewärk, hyttmeister, gjörandes tillika proberare sysla samt 1 hyttenschreiber. små runda jern formor woro gutne, efter hand inkastades uppå en stupande hårdbotten, öfwer hwilken lagen swäfwade till skärstenen. Blyet utran i ru förhärd. Kopparen stadnade såsom ett skum qwar i ugnen

7 Geyer. 13. Schwartzenberg 6. Glashütte. 14. Voigtsberg 9. Johan Georgstadt. in 15. Neustadt an der Orla Voigt 10. Marienberg. berBerglamts-Director, 1 OberBerghauptnan, 6 BergCommis11. Scheibenberg. Detta OberBergAmt åter står under et större Collegium, eller så kalladt Berggemach uti Dresden, af ännu flere Ledamöter bestående, neml: en Director, en vice D:o sin Geheinne Cammer- och Berg-Räthe, fyra Berg-Räthe, tio Tit. BergRäthe, Berg- und Muntz- Secretarius, en Secretarius, en Bergrechning- Secretarius &c. åtskillige private Bergwärk med deras Bergamter, och endast ta annat, än nedriga metaller, såsom teen, koppar och järn, och Geising, Ägare von Bünau. Utom förenämde Bergämter äro ock uti Obergebürget sortera under deras Herrar. De samme kunna ej eller arbeäro nu för tiden: land 16. Sudel oder Schleusing Bernstein Gref Holtzendorff Schmiedeberg Nauendorff BergRath Flemming. Neuendorff von Schönberg Men

händelse sådant för Oberbergamtet angifwa, hwilket då befaller, huru wara skal. Imedlertid kan man säga, at Bergwerket i gemen ej aldeles wäl anstår desse Schichtmästare; Ty genom dem har man ej kunnat komma til den fördelaktiga inrättning med gewerkschaftterne, som på Hartzen, utan måste Bergwärket ännu kännas wid de omständigheter: 1:o At grufworne icke hafwa något särdeles förråd i contant, emedan 2:o Gewärkschafterne strax wela utdela öfwerskottet, wara sig litet eller stort. Dock håller man gerna et quartals förråd inne i zehuten, hwarmed arbetet i nödfall utan tilskott någon tid kunde Souteneras. 3:o At utbyten äro antingen så olika, eller ock aldeles med Zubuser snart omwäxlande. 4:o At grufwans undergång därigenom risqueras, när malmlösa wattn, tillopp således wille fordra starka tilskott, hwarefter 5:o Gewärkschafttet, om icke just helt och hållit, åtminstone til en del blefwo nachlässige och låto sina Kuxor caduceras. Imedlertid hafwa följande grufwor i quartal 1748 i Contant uti zehuten, nemligen den 31. Decembr. 1748 R:dr Cur:t R:dr Cur:t Himmelsfursten 4742. Geloble-Land 2775. Un

långt det räcker, eller minderer stattet seinen Vorlag. lenast af litet sällskap, som mutat ny gång eller gammal grufHärtil kommer de så kallade ringelehner-zechen, eller nya beläggas, eller ock lemnas. 4646. wisst til sådana grufwors driftt på försök; Äfwen så måste 938. hafwa fri öhlsälgning i hela staden. först hos Bergmästaren genom uptagaren, och wisst begärdt 1038. 4:o At hon ger utbyte i flgr, florin kallad, eller Riksdaler / räknadt. uptagor, som ännu ej af något gewärkschaftt arbetas, utan alMathusalem. mande, til dess hon blir wärdig, med ordenteligit gewärkschaftt Prophet Jonas (i zubuss-sedlarne co:) byggde. Det är, at Borgerskapet emot åtNeu hoffnung Gottes zu Braunsdorff 3750. Sugen Gottes u. Hertz August 829. Fält tildelas i Fundgrufwa, om gången ej förut har någon sådan samt med maasen. En Fundgrufwa håller 60. LachterEt maas 40. Lachter, samt ordinaira winring 3 1/2 Lachter på båda sidor om gången, eller sju lachter bredt. Ifrån tonde dag sin lön uti godt mynt hos Schichtmästaren, ock få i weckan för 5 Schicht à 8 timmar från et gülden til 2: men på förting ganska olika efter omständigheterne. Dock måste de låta sig behaga, at wid zubus-zecherna ej få den ringaste lön, när hubuserne ej riktigt inflyta eller förslå til andra omkostnader, äfwen som Stigarena. I alt fall måste de ock hålla sig sjelfwe med ljus; men skjutningen förrättar unter stigaren med krut för grufwans räkning, tagandes sig någon grufwedräng til hjelp. En grufwas tilstånd är fyrahanda antingen 1:o At hon ger hubus, eller fordrar förskott i D:r courant och groschen 2:o At hon förbygger sig sjelf, eller står i Freijbau. 3:o. Sp. wa, och drifwer den på winst ock förlust och bästa öfwerenskomSå är ock ännu en art zechen, som warda von Communen njutande af wissa friheter i de små städer, erlägga något hwart hus i Freyberg, bygga åtminstone 2 Kuxor, hwarföre de Skal nu någon ny gång med arbete beläggas, mutas den dess

samt 3/4 lakters högd. Sjelfwa förrättningen therwid är beskrifwen uti Kerns Bericht vom Bergbau, som här för korthet skull citeras. På sålan anläggas Strossar, hwilka, alt efter som Fältorten avancerar undan, äfwen avancera på djupet, då den sista Strossen stadnar wid gesänket, på båda sidor om hwilket sådana strossar med fältorter kunna wara. Hela denna sänkning kallas med strossarne en schram, ock måste man på strossarne se sig före, at wända så järnet, at det gör bästa gagn; ty stundom måste arbetaren sitta uppå, stundom nedan om strossen at hugga. Strossarne hållas 1/4 Lachter höga, men olika långa, alt efter som grufwan ärstarkt belagd, dock aldrig närmare, än at Folket kunde få rum i shramen efter hwarandra. När nu gången med sådan chram några famnar högt på endera sidan är lossad, är han sedan ganska lätt med stora twämannige borar at winnas, och häfwes då utur mägtig gång, tahliga stycken uti skottet. Dock skjutes ej förr, än grufwan behöfwer lefwerera malm; ock imedlertid om schramen blefwe hög, at man fruktade gångens infall, sättes på tjenliga ställen några trä-klabbar til motstöd twärt öfwer schramen. Skot

ordenteligit med sträckorne. Sten til desse murningar, är den mästadels öfweralt i dagskorpan fallande knejsberget. som då består af en grof, grynig, swart schimmerblandad qwarts. Denne brytes, som sig commodast göra låter, med järnkilar, snart som wid schifferbrotten, emedan stenen faller lägrig ock med twärklyftor igenomsatt. Brytarlön för en ruta sådan mursten kommer på 5 à 6 Thr, med forlön til någon grufwa. Men hwar ock en sten måste sedan äntå huggas ock apteras, så at de kunna läggas i hwalf; ock kostar huggningen olika i anseende til mer ock mindre quantum, som af daglönarena kan beredas. En Skock bakar eller shwarten til förstämplingarna kommer på 2 1/2 Riksdaler. Men en Skock bräder til schachtens förwaring kosta 3 3/4 Riksdaler. Fordringen är måstadels så inrättad, at uppå 4, 5, 6, högst 7 farters: djup är et litet schacht med handspel. Desse schakt stå ej under hwarandra, utan några famnar från hwarandra, på det rum må wara på sträckorten til fyllort, och i hwart schacht en liten haspel eller handwind, antingen af en el:r: 3 1/2 fart djup för en person, eller för twå personer till 6 à 7 fart djup, som schachtets djup fordra kan. Som schachten gerna med gången stupa, så är * Tabula X. Fig: 3. 4. Tab: XI. Tab: XII.

bryta mycket nästwis, så kan man sedan ej så lätt förändra de i en grufwa, en gång gjorde inrättningar med små schacht. Mästadels alla rostugur äro murade på åtskillige hwalfbogar af nyssnämde sten. Och äger antingen hwar grufwa sin egen konst, eller betjenar en konst flere sammanslagne grufwor. Således ser man i hela Freyberg inga konst gångar ofwan dag; men därföre betalas någon genant til den grufwan, som äger konsten. Mera än där ström framstryker finner man knapt uti hela Freybergiska refieren något berg, utan är altsamman med 3 à. 8. L: jord betäkt. Härwid förefaller den frågan, huru första gången Bergwärket blifwit upfunnit: ock huru de flere Ertzgångar sedan blifwit uptagne? Första gången genom de Goslariske Formänner, som fant gången utstryka i dagen i wägen, ock den så kallade Turmhoff-grufwan, ock sedan genom stollar, som på sitt ställe widlöftigare omtalas. All malm försäljes efter sin halt, ock de därefter inrättade och här wid fogade Ertz Taxor, til konungens hyttor, ock general Schmelts- Administration. Detta är en ganska god inrättning; därigenom sker, at de sämre malmarter kunna äfwen til godo göras; där det eljest skulle hände, at de grufwor, som hade alle

förr omtalte kneis, som ock betjenar en elr flere grufwor tillika. I Freyberg brukas så wäl ordinarie 15, alnars sättningar, som dubbelt eller 30. alnar (hohe sats) ock gjuter i hwar Rest 18. kannor, Freyberger-maas. Dock afskaffas de hohe Satser efterhand, såsom incommodare. Lädringen, som jag funnit den sämre än wär, har jag ej brytt mig om honom. Men kolfrören, mångenstädes gutne, äga 1/2 aln Swensk diameter, ock hafwa därföre ansenligen mycket watn i Resten. Sjelfwa pump stockarna äro af smala granträd med jernringar hwart 3:dje quarter befästade, ock således mindre kostbara, än wåra furutampar, som hållas för oumbärlige, ock kunna jernringarne brukas stockar på flere efter annan. Dragstången är ganska klunsig, ock wefwarne sitta ej ad angulos rectos, emot hwarannan, utan aldeles i en rät linea emot hwarannan, så at hjulet wid en omgång har ingen last, när denna linea kommer perpendiculairt och tillika genom centrum af hjulet. I Freyberg håller en Fart 12 Saxiska alnar, hwarefter Grufwans djup i Fart-tal räknas; men en Lachter, hwarmed eljest sträckor ock längder mätas, är 3 1/2 Saxisk aln, ock indelt i 80 delar. (Lachter-Toll). Desse Lachter komma i det nogaste öfwerens

Uti de Freybergiske refieren förefalla allehanda slags gångar, ock ehuruwäl at man fattat den oryggeliga slutsatsen om dem, at wisse gångar göra godt i et refier, men äro i et annat odugelige, nemligen at hwarannan förädla; I Bränder hufwudgång stehende i Hohebirkner dito i Halsbrückner Dito; så synes dock af de hållne annotationerne, at de gångarock klyftor, som hufwudgången förädla, äro mästendels de, som komma utur liggandet, falla til gången, men sällan skära honom af, ock utsätta i hängande; däremot de, som komma utur hängande, äro säkert oäckta, i fall de icke sjelfwe föra malm, och eller berget utaf hufwudgången af skäres; ty då kunna de äntå göra godt. Detta tyckes ock wara så mycket troligare, som om Ertzerne skola komma ur djupet, klyftorne i liggande då föra Ertz-dunsterne til gången; men ej klyfttorne i hängande. En gång må nu nämnas efter Compassen, hwad man behagar, så är äntå liggande ock hängande klyftor wek som determinera dess ädelhet; ty naturen intet af hwarken Tysk eller Swensk BergCompass.

Halsbrückner Wereinigte Felder förtjenar här sin anmärkning. Denna grufwa bestod af 4 sammanslagne grufwor, belägne tätt wid mulda-Strömen strax nedan Halsbrückner hyttan; drefs eljest för konungens räkning, men war i 20 års tid förpaktad til et sällskap mot wissa wilkor, och hwilket sällskap gjorde sig tiden til gagns, tog bort alt hwad tagas kunde, och bygde ej grufwan säkert nog, så at, när konungen efter denna tids förlopp, skulle sjelf drifwa grufwan, måste han på henne göra mycken kostnad, besynnerligen med en kostsam dam bjuda til at hålla det starka dagwatnet, som sällskapet indragit i grufwan, då de oförsiktigt gått under Mulda, utur djupet. 22 konsthjul woro icke til räckelige, at knappast hålla grufwan läns. Man hade wäl försökt med sten-läggning på bottnen af Mulda, at tiltäppa wattuådrarna, men ej med önskad effect. Dock menar nu Herr v: Pabst, at om man sommartiden med kitt bedragit botten, hade det gjordt tilfyllest. Härigenom löpte grufwan in i större depencer, än at de årligen kunde ersättas, utan hade sig dess förlust redan stigit 70/m RiksDr oaktadt at hon

stoll, hwilken eljest icke utan ansenlig kostnad, tid och längd, hade kunnat anbringas, war ock en hufwud orsak til dess undergång. Slikt öde förestår ock alla de andra så nära til Mulda belägna grufwor, såsom Churprintz Fredric August, &c. &c. Och är et stort bewis, huru långt man måste gå med en grufwas conservation, samt huru oförsiktigt, at konungens Befallnings hafwande wille sig inbilta, at konungen dref grufwan med förlust; han, som tog sina pengar ur en hand och lade i andra, och därwid profiterade så mycket sölf och bly, som tilwerkades. Angående tilwärkningen och Bergwärkets kostnad i flere år tilbaka bifogas den deröfwer serskilt författade Tabell ifrån början af 1700:de åratalet. Om Stollarne i Freijberg. Utaf Stollar märker man här i de Freijbergiska Refieren de förnämste, neml:n utan ock konungen mycken förminskning i Silfwer-tilwerkningen, til at icke nämna därom, at denna föranstaltning länder Berg-Gemachet til föga heder, så länge Freijberg står. Denne Grufwa war wäl et hufwudgeStollarnes nu warande längd i Lachter 1:o Alter tieffer fursten Stolle 4458. 3074. 2:o Neue tieffe fürsten Stollen 6931. 3:o. Tieffe fürsten Stollen 2794. 4:o Hermser Stollen

Til exempel: sätt inrättat. Är berget hårdt ock fastt, där Stollen blifwit framdrifwen, så är det fuller det aldra simpläste, at Stollen då, med några från annan, afplantas, så at watnet ej må upstiga öfwer stämp, na åstundar för tindring uti brytningar, så wit det at wara at berget ej må nedfalla, ock fylla igen Stollen, som ock at twärstämplar emellan wäggarne til tjenlig högd och distance i larne, ock bräder jemwäl tilrätta. len tilsammans öpningen ej må blifwa för stor uti taket; men äro både 19795. wäggar ock tak så lösa, at ingendera wil stå, så måste båda förwaras med wanlig stämpling, starkare ock swägare, att efter som widden är stor til. Där Stollen återigen pafderar igenom grufwa eller gånska mägtig ock lös gång, där är byggnaden kostbarare; ty som träwärke icke kan hafwa bestånd, utan fordrar ofta eparation, så måste all byggnad föras med sten ock hwälfså widlöftig sträckning, äro Davider, Rirschbaumer, Hohe- och Hytte Stollarne, Saus stollen samt flere, som grufwor särskildt i anseende til belägenhet äga, ock kallas då Roschen. Så wäl til desse Stollars wid magthollande, som ytterligare fortdrifwande uppå gångar, hollas särskildte Betjenter af En Geschworner, åtskillige Stigare ock tilräckeligit manskap. Endet öfre rummet der faringen är, ock det undra där watnet rinner. Alt efter om ständigheterna blir nu detta på olika Har Stollen fölgt någon klyft eller gång, hwilket man gernödigt, at under titet holla en liten stämpling, så wäl derföre

wid flodtider därin, äfwen som några famnars fall än på det stället neråt, där hjelpstollen infaller til den stora. detta at afhjelpa, ock ändå at behålla djupet, har man anlagt ännu en nebenstoll, hwars mundloch, skal utkomma ej långt ifrån sista, ock wäl en famn djupare, uti en gråf, som för et qwarnhjul skull är förd ned från strömen, ock uti hwilken watnet ej kan högre upstiga, än det står wid ingången af grafwen. Dock är grafwen på den sidan mot Mulda-strömen af jordmonen så hög förwarad, at Mulda ej kan stiga därin från öfre ändan. Detta med grafwen är wäl mera en händelse, än med flit ansatt. Men kan dock dylikt wid annat tilfälle passå, där man antingen häldre må föra några 100 famnar Stoll, än fortdrifwa Stollen genom berg några 100 Lachter, jordgraf til winnande af en el twå Lacht mera djup för en tils man med mundlochet kunde få det åstundade djupet, eller ock, at där belägenheten så tillåter, at afleda watnet trån brädden af en, wid strom, nära belägen grufwa. Lichtlöcher på Stollarne hållas öpne för fordring skull af träwärke på Stollen ock orenlighets afskuffande. Efter som 2:ne grenar. Nu ligger den ena grenens eller hjelpstol. lens

3:o I anseende til hela Bergwärket, en generelle besparing upgå träwähror til konstbyggnad sker. 2:o kunna alla konstbyggnader ställas ner i grufworne eller under dag ock ej ofwan, til en ansenlig besparing at hjulhus ock stång gångars byggnader, som wid et så widlöftigt Bergwärk, wit säga något ansenligit, samt dessa hjul så dissoneras, at 5:o Watnet igenom de flere Stollar, ock andra högre up grufworna emellan löpande twärslag, ledes från et på annat hjul, ock altid i fallandet nyttjas, då det til slut aflöper på hufwudstollen. Detta låto sig eljest, om konst hjulen stodo ofwan dag, icke så säkert än, eller låto sig watnet så många gånger nyttjas, emedan det dependerade af grufwornes ock jordmonens belägenhet ofwan dag, ock de samma ligga snart högt snart lägt. 6:o Befordra Stollarna wäderwäxlingen i desse trängt bygde grufwor, så at fältorter uppå gångarne jemwäl ansenligen i längden kunna fortdrifwas, med hjelp af den redan i Ritningarne beskrifne kutt. 7:o Men det är en omständighet, som mer än mycket utwisar Stollarnas nytta ock nödwändighet, besynnerligen uti sådane

Emedan wid Bergs betjeningen underhålles icke allenast wid Freijberg en ruten gångare utan ock en dylik i obergebürget, hwilkas giöromäl äro at med rutan utmärka i hwilken dera wägg gången är till finnandes, sedan han blifwit afskuren ock kastad. Ock jag redan är 1735 hade i Garpenberget fått underwisning at handtera rutan, utaf den bekante Neustein, så gjorde jag efter aftal följe med rutengångaren i Freijberg på en grufwa der gången i djupaste fält orten war afskuren ock kastad. Vi föro hela grufwan igenom ifrån dag, besågo alla arbets orter ock hwad nödigt war till gångens kännedom, så snart wi till slut kommit i fält orten der gången war kastad, ock nu ten gångaren uptog sin kuta, sade jag honom at det wore onödigt, ty jag wiste redan i hwad wägg gången woro. Han swarade, at han äfwen wiste det af samma grund som jag, men båd mig tiga, tilläggandes at som han hade lön för kutan, så måtte han ock soutinera ambetet. Om slag-Rutan ock dess wärkan, wet jag ingen af the flere som bättre skrifwit derom än Alchemisten Bassilius WalenEnus i början af 1400 talet, men han brukar icke Rutan, såsom sjelf ägande någon kraft, utan allenast såsom ett instrument, på

Hohe Birkner Refier. 1:o Kühschact FundGrube, Belagen strax wid den Erbichen Thoren söder om Freijberg, har 248 Lachters fält af en Fundgrufwa, 4 maas ock uberschaar, nu för tiden 45 Farter djup, af hwilka Tieffe Fursten-Stollen inbringar 10. h: e. 40 Lachter. äger 4. wattnhjul öfwer annan ock öfwer Stollen, med hwilka så wäl hennes egit som nästgränsande Methusalems Fundgrufwe-watn, emot afgift, utfordras. Äger ock et fordrings-schacht med hustwind från dag til 26. Farters djup, men därunder sine små fordrings schachter, på sätt, som de Generelle anmärkningar utwisa. Grufwe- och dagarbetare wid pass 250; ger nu för tiden utbyte på kuxen qvartaliter. 1:o Hufwudgången nämnes wäl för en Stehende gång, men är eljest en morgongång, strykande emellan klockan 3 och 4. med 5 a 8 graders perpendiculair stupning emot nordost, af olika mägtighet från 1, til 4 à 5 quarter, uflos

2:o Mathusalem. 1:o Som denna grufwa mot södern mar chridrar mot före stående, (1:o) så är hon belägen icke allenast på samma hufwudgång (1:o 1:o) hwarpå hon äger 6 a 7. maas, 2:o utan har ock en annan mossner-gång kallad til 14 famnar längre bort belägen i den förras liggande, stryker på 4 med ta 8 graders perpendiculair stupning mot wästern, ock ses på motstående Figur C. 3:o Conjunction af båda dessa gångar, som sätter af från högden af Mathusalem eller östern åt djupet under Kuhschachtet at western, är jemwäl fyndig; men öfwer deras conjunction äro de, så mycket hittils betant är, oädle. 4:o Förhållandet af gångarna lika med Kühschactets. (1:o) men det märktes besynnerligen, at wäggarna falla flötswis emot gången, såsom Figuren wisar, besynnerligen liggandet a Gong. b liggande. följe ifrån dagen, så skal han dock ej förr än på 33. farters djup gjordt förädlingen, hwilken förädling, jemwäl i anseende til gångarnes förhållande, (1:o 4:o) sätter af frå det norra åt södra fältet på djupet. Denne flacke gång, är un

de infalla, förtaga malmen. En af desse (b) har ock kastat. hufwudgången några alnar in i liggande. Uppå Hermser-Stollens djup har man ingått i liggande 3. a 4. Lachter efter en Spat-klyft, (c) ock där träffat en af blyglants och weisgülden Ertzrik drum, som man dock räknar höra til hufwudgången, ock är eljest med fältorter å båda sidor belagd. Uppa 22 Farters djup infaller utur hängande wägg en stehender (d) så kallad: Gottes Seegen machet Lich, wiedersinniger gång, uppå klockan 2, med få graders perpendiculair stupning mot östern, eller snarare: en beiger-gång. Denne är wäl intet i sig sjelf fyndig, men under conjunction eller korsdet med hufwudgången, där båda likafullt continuera, förer han likwäl någon glants ock kjes, som på fält ock djup eftersättes, därmot hufwudgången, som hade på större djup blifwit eftersatt, ock efter korsdningen låg uti den wiedersinnige gångens liggande, stod nu under watn; men berättades dock wara fyndig. Hufwudgången förer grof blyglants ock weisgülden Ertz, hwilken stundom är rik af isprängdt gedieget härsilfwer, som med microscop måste ses, samt stundom litet rotzgülden.

Fundgrufva an der Müntzback. Af 32 Farters djup och 1. fundrufva 12 maas på hufwud gånningen utur djupet warit orsaken til hufwudgångens förädling. Hufwudgången (a) HoheBirk stehender gang stryker på 1/2 2, gen, samt 12 Maas på prophet Jonas hufwudgång. med föränderligit fallande mot wästern af 0, 6, 10 grader perpendiculairt. Til denna hufwudgång sätta ganska många Spatgångar så wäl rätt som wiedersiningt fallande, af hwilka, om ej alta, åtminstone de måste ock besynnerligen de wiedersinnige äro bädte ock förtaga malm. De skära aldeles af hufwudgången, ock sätta fort i dess båda wäggar. Obland dessa murkes besynnerligen Daviser (b) spatgång, strykande emellan 8 9. med 45 à 50 graders perpendiculair stupning mot södern, hwilken ofta är til 2 a 3 Lachter mägtig, ock förtagit malmfyndig, heten på södra fältet af hufwudgången, det är, uti spat gångens hängande, hwarföre ock alt arbete föres på hufwud gången (g) i dennas liggande. blandning. Från dag inbringar Hermserstollen 4 1/2 fart. Tieffe Fürstenstollen 12 2 fart.

1:o Hufwudgången stryker på klockan 1, det är at han är c. en stehende gång, med 2:o förändertig stupning, snart rätt snart windersinnigt fallande; ty uppå det södra fältet är gången windersinnig; men förföljes litafult i förhoppning, at han icke allenast skat blifwa rätt fallande, efter han småningan avancerar under långsamt upstigande högre berg, ock dessutom Slagrutan pa en wiss distance angifwit en morgongång, då man hopp pas förädling. Midt på Fältet, där han tillika är componerad af 2:ne Frummer (a, b,), är han tämmelig deiger, ock ankeligen det norra fältet, där drummerne skiljas åt på wisst sätt, är han åter rått fallande, eller 6 a 10. grader mot wäster perpendiculairt fallande. 3:o Midt på fältet följas 2:ne drummer (a. b.) åt, hwardera om 2, 3, a 6 quarters mägtighet, ock hwilka stundom wisa sig såsom en gång af 1, til 1 1/2. Lachter mägtig qwarts, som förer fahlertz, ock bled ganska grof kopparkjes blandadt ock särskilt om hwarannan, Hwaruti stundom någon rothgulden inbryter. 4:o Så länge desse drummer följas på detta sätt (3:o) åt, så äro de jemwäl fyndige öfwer 20 Lachter långt på nu warande

1:o Gelobte Land. Hat 1. fundgrube und 7. maas, 8 shächte din zu Dage änsgehen. Der Hauptgang, so mildhander Gottes flacher gang genant wird, hat seinen streichen zwischen mitternacht und mittag auf 12 uhr bist, und i st derowegen ein stehender gang: Dein fallend ist gegen abend 35 graden perpendiculairt. Domtage bis ausd dem Tauber-Stollen wird gerechnet 8. Fahrten Von dannen bis auss den Telesberger-Stollen auch 8. Fahrten, so dass derselbige 16. Fahrter Linfe yom tage rinbringet. Von heten förtagas. Äro desse klyfter rätt fallande, det är, mot norr, så göra de wäl icke något ondt, men de göra ej eller något godt. 8:o et har man generelt funnit, at när gången är wiedersining, duger han ingen ting. Så östra sidan om denna gång har man äfwen arbetat från dag en paralel gång, som tigger wid pafs 130 Lachter bort. Denne wil man nu med en twärort uptaga, til ot se, omhan på djupet förbätkrat sig. Och som denna grufwa eljest mycket är af watn graverad, så kan man ej eller fullfölja djupet under Stollen, förr än man fådt konst i skick, hwartil man b. Bränder Refier.

Dinsem Stollen wieder biss ine tiefsten 6. a 8 fahrten, alles nach der donlage gerechnet. Bey dinsen gang worfallen absonderlich zu observiren: 1:o Dass der gang hat seine Ablosung so woht gegen hången den als liegenden. 2:o Dass din Wanden, als hängende und liegende bestehen gon derselbigen Bergart wie anss dem Kühschacht, bissweilen hårter, bissweilen auch milder HoheBirke refier, ♄uhschacht fgr: 1:o 3) 3:o Dass der gang bald 1/2 quartier, bald eine halbe älle mägtigist, nachdem wie din ab- und zufallende kluftten ihn eutwezusammendrücken, abschuriden, verunedlen oder weredlen. 4:o Dass der gangsten Von rothlichen Spat und weisen qwarts bestehet; med 5:o Fuhret kleinsprisig aber meistentheils grobsprisig bleijglants, weisgülden, rothgulden, bissweilen auch glasertz, mnd gedingen Silber, oder auch dass er gantz Daub ist. 6:o Din verunedlende klufften (3:o) sind meistentheils alle aus hängenden zufallenden klüften, din da nicht allein den gang ubersetzen, sondern auch ihu, einen anderen Streichen geben, undwie man vermuthet, mannichmal ins hängende mit sich wegnehmen. 7:o 7:o Die veredlende kluften(3:o) sind gemeinlich din aus lingenden zuscherende stehende gånge, din da zugleich wegen ihre donlägige fallends, so mit dem fallen des lingenden ubereinkomt, 15 biss 20 graden horizontelt vom morgen gegen abend zu, flötze sind, mnd meistentheils ans qwarts bestehen son ungleicher mägtigkrit. 8:o Aus dinsem ist zu ersehen, dass das zusammenscheren des hauptganges mit denen stehenden kluften äus lingendem (7:o), beständich fortsetzet yom mittag gegen mitternacht zu, in din tinsde. 9:o Fölglich (6:o, 7:o, 8:o) wo nicht solche neue flötze zukommen; ist der hauptgång auf beijde fälden taub. 10:o Je näher din flötzen (7:o) än den Hauptgang kommen, je mehr sin sich mit seinen streichen verändern, sodass sin endlich mit ihn fortlaufen, und schneiden ihn nicht ab, sondern sich mit ihn går melieren. 11:o Således anmärktes, at det södra fältet, som beständigt skulle fortgå til något annat, under watn stående arbete, ock låg eljest på samma gång, war måst oädelt. 12:o At södra fältet faller en stehender ock här för sin stupning mot östern, eller måst seigere gång, utur hängan

gande in uti hufwudgången. Båda följas åt norden til dess hufwudgången gör et kast et par famnar på klockan 2. in i liggandet, och återhämtar sedan sin förra stund (a) men klyften behåller sin strykning fort i hängande. (b) 13:o Sedan infaller 2:ne Flötzer (c. C) utur liggande, af hwilka den ena kallas schwartze Tauber-gang, som förädla hufwudgången ända til 6. (12:o) 14:o Ändteligen blir hufwudgången längre på norra fältet oädel, til dess en flacher gång på klåckan 11 med någon stupning från perpendiclen mot sudwäst aldeles korssar gången, ock gör honom oädel, hwilken dock sedan tyckes continuera uti små drummer. (d) men som man förmodat, at denne klyft fört hufwudgången med sig in uti hängande, så hade man wäl fullfölgt fältorten efter gångens stund några Lachter förbi den flache, men därifrån anlagt en twärort uti hängande, til at upsöka hufwudgången, dit man litwäl ännu icke på 8. Lachters längd hunnit. Nanan wid desse gångars förhållande wil wäl mera säga, än at jag bättre skulle kunna om denna sak judicera: men som Stigaren, märkandes, at jag något nogare såg på et ock annat, frågade min mening härom, så swarade jag honom, at utur norra fältet komma små drummer strykandes, hwilka först utaf denna spatklyftt blifwa samlade, ock sedan af de utur liggande tilsättande (c: c:) klyfter, förädlade; folg lich dass man gegen mitternacht dinsen hauptgång nicht mehr finden sölte; und dass derselbeauch nicht mit dem spatklyfte ware fortgegången. Jedoch könte man wohl inhängenden andre worliegende gånge antrafsen, so dass der qwerslag nicht musonst wäre angelägt. Dinse med ning wird auch bestätiget durch denen wielen in gantzen Freijbergis ichen kurtz lingenden gången. Här äro 350 arbetare ofwan och under; 1 konsthjul i grufwan. För ort slås i 6 schickt 3 Toll djupt in i berget, af schramens bredd 1/4 Lachter ock ortens högd 3/4 lachter; men på schramen ock sålan i schicktet 15 toll högt, 6 toll djupt af schramens bredd. . d. a. a. c. 2:o Himmelsfürsten Fundgrubei Bränder 7efier Hufwudgången är en stehende gång (a) emellan 12 ock 1. med 25 a 30. graders perpendiculair stupning mot wästern. uppå norra fältet infaller en flacher gång utur liggande (b)

98. mned 12 à 15. graders perpendiculairt wiedersiningt stupande mot Nordosten, hwilken icke allenast sammanförer hufwudgången, som har fördelat sig i 2:ne grenar (c ock d) med kilberg emellan om 1. Lachter mägtig petra ordinaria, ock hwilka grenar, efter de båda äro fyndige, innehållas i et arbete, utan ock den samma förädlat. Där desse både grenar sammanlöpa, slår gången bugtse, på sig en par lachter in uti liggande; men återhämtar strax sin stund igen. Grenarna tyckas ock convergera på djup Det norra fältet är återigen mindre fyndigt än det södran, Uppå det donlägiga djupet, som grufwan nu ägde af 14 1/2 fart uti gesänket, hade man upslagit fältet 50 à 60 Lachter från samma gesänt åt södern, eller obermaasen, men 15 à 16 Lachter åt norden, eller untermaasen. Thelesberger Stollen inbringar 8 farters djup från dag. Förhållandet af Bergarter, förädling ock dess contrarium är af samma beskaffenhet, som i Gelobte Land Gången af 1 a 2, högst 3, quarters mägtighet, ock förerenahanda bergslag ock malmarter, dock kommer härtil en rödqwartzart, som håller från 1, til 4 lod Silfwer, ock här kallas Rotherstein. GrufGrufwan är försedd med en konst ock inhängande hjul, samt murad råd stugu. Är eljest i sednare åren uptagen, men den rätta grufwan ock äldre, är belägen i dennas hängande. e. b. c a. a. c. 3:o Junge Himmelsfürsten. Är redan för flere år sedan instäld, dock förer man därännu 3:ne små arbeten ofwan Thelesberger-Stollen, som inbringar 12 farters djup; hwarest följande i Hufwudgången stryker på klockan 12 med 20 à 25 graders perpendiculair stupning mot wäster; ock som Fältet mästendels åt norden är medtagit, så fortdrifwes södra fältet ofwan stollen, hwarest man eftersätter en morgongång uppå half Sexhwilket ramat hufwudgången ock honom förädlat, ock förer jemwäl litet gods af glants, weisgülden samt kjes. I wantan på flere sådane morgongångar fortdrifwes fältet af hufwudgången (a) åt södern, emedan sådane gångar tilförene gjordt med denne godt. Men förnämste orsaken, hwarföre djupet ock norra fältet af grufwan är instält, är den, at gången uppå 33 farters djup blifwit af den så kallade Dorotheer 99.

100. wiedersiningt fallande stehender gang (h: e: at han faller mot östern) korsdad, ock tillika ofyndig gjord, äfwen som denne wiedersinnige gång på figuren (d) förut uppå 11 farters djup af skurit ock tillika borttagit fyndigheten i Dorotheer-rechtfallender stehender gang (C) man har wäl på hufwudgången under denna af skärning ock styckewis på fältet försökt til 18. alnars djup; men han har altid warit oädel, så at man således måst inställa altsammans. Nedanstående figur hörer til båda Himmelsfurst grufworne. Eljest är denna grufwas hufwudgång på norra fältet 1 à 2 finger mägtig af qwarts berg ock salband ack blå lera, förer ringa glants med någon rotgulden i angefloger ock kjörtelwis någon rotgülden, där små morgondrummer infalla. Äger 14 obermaas, ock ifundgrufva, ock har utskillige shachter i dagen; drifwes af samma gewärkschaft som Zimelsfurtten. Dorothea ur för sag däräfwen instått Wäggarne i Himmelsfürsten af ord: Kneijs. (Kühschacht f.gr: Hohebirker Zefier 1: 3:o) Profilträrt öfver Gongarna, umellan Wock O. Grund i dagen c. Doroher recht Fall: Stehende 9on. bios denorf rof roig sarferunr: 9 buos: rorf c nopofrran nofanp i an jr obun- p ö. . 1:. a d. 76. Rart. defrt Bokstäfverne referera sig på gongarne pr: pr: 180. Lacht:. i grund ritningen. 4:o Donat. 3. biss 7 Obermaasen. Djup 26 farter til gesäncket, til Thelesberger-Stolln 13. farter, har sin egen konst med rådstäga i grufwan. 1:o Hufwudgången (a) Linber Bruder är en flacher gång på 12 12 med 3, a 6. graders wiedersiningt perpendiculairt stupande, af 1 til 2 quarters mägtighet utaf qwarts, blekröd spat ock swart schimmer, med förändringar af blyglants ock ädle malmslag, såsom gedingen silfwer, weisgulden &c, samt mycken kjes, som äfwen skal hålla silfwer, hwilket alt här som annorstädes kjörtelwis infaller, i anseende til förädlande klyfter. 2:o Wäggarne bestå at ordinaira knejsen (Kuhschacht f.gr: HoheBirk. Refier. 1. 3:o) mot hängande swartglänsande, hårdare mot liggande gulaktigt med jordblandning. Eljest när uti hufwudgången (a) instiger kilberg, består det af hängande kneisarten, som då tillika är mera grofflisig. 3:o Man räknar til 22 differente gångar, som sätta til (a), hwilpka alla at beskrifwa wore både widlöftigt ock omöjeligit; Emedlertid anmärkes 4:o En Spatgång (b) på half 8, som uppå södra fältet infaller på hufwudgången, under namn af wetter Michels spatgång, ock äger 2 a 3 graders perpendiculair stupning mot nordost, samt aldeles 101.

les afskärsa) ock honom tillika förädlar, äfwen som han sjelfär fyndig på sina båda fält. Uti denna wetter Michels spatgång faller en tämmelig grof glants, som utom hwit spatjemwäl förer en bletröd, stundom med qwarts gryn blandad, ej olik den Sahlbergianiska utur gubbsänkningen ock flerestädes i samma grufwa. 5:o At norra fältet från yetter Michel faller utur linber Bruders hängande en stehender gang (6) in, med 25 à 30 graders stupning från perpendiclen mot wästern, ock tyckes på djupet wilja släpa Linber Bruders gång med sig, eller åt minstone resa honom ännu mera på anda, följandes båda med hwarandra ut åt södra fältet. Nu för tiden woro ej några rika anbrucher på denna grufwa, utan som här, bland annan skjedwärdig glants, följemwäl ganska ring haltig gångsten; fördenskull blifwer den samma ordinairt i bokwärk bokad, ock på planhärdar utan duk afwaskad flere gånger. Wid botwärket hörer en stor tratt, där utur malmen faller under stämplarne, så snart de fordra mera. 16. cr. a. 5:o Ha5:o Hasen Fundgrufva. Tauber-Stolln inbringar från dag farter 5 1/2 11 1/2. Thelesberger Stolln 17. Tieffe Fursten Stolln Har in alles wid Grufwan ock wid skjedbänkarne etc: arbetare 104. st. Nu warande djup under tinsde Fursten stolln 4. Farter; har 9 à 10. Fundgrufwor 60 à 70 Maas på disserente gångar, af hwilka besynnerligen märkas: 1:o En spatgång (a) uppå half 8 strykande med 12 à 14 gradas perpendiculair stupning mot wästern, Gottes Gabe spatgang kallad, oädel. 2:o Junge Hasener flach gang (b) eller hufwudgången strykan, de på half 11, med 45 à 50 graders perpendiculair stupning mot wästern. 3:o Desse båda a, b. följas åt 15 à 16 Lachter efter conjunction åt södra fältet, hwarefter de sedan skiljas åt i hwar sin förra stund. Denne conjunction har warit fyndig, ock af de gamle redan blifwit borttagen på det fältet, där ock gl:n schachtet är. 4:o En stehende klyft, c, som icke allenast öfwer stryker (a. 1:o) utan någon förädling, men ock infaller uti hufwudgangens (6 2:o) hängande, ock honom förädlat, ock tyckes tillika

taga honom med sig på kl. 12 ock däromkring. 5:o Uppå norra fältet infalla flere sådana klyftor utur hängande, som dock malmen förtaga, ock kasta gången längre in i liggande, fast han återhämtar sin stund såsom wid d. Desse klyftor äro måst tomme, torre ock seigere. 6:o Uppå norra fältet af Spatgången a (:o) infaller en stehender gång e, der Saligener-stehender gang, 60 Lachter långt från conjunction af a 6 (3:o) strykande på kl. 2 med 8 à 10 graders perpendiculair stupning mot wästern, hwarigenom spatgången doch icke blifwit förädlad, utan förer stehende gång glants, kjes Blände ända til den förra, ock är wid honom fördelt uti åtskillige drummar, som dock fast oädte, inga uti den förras liggande, äfwen som spatgången jemwäl fortsätter i sin stund åt nordwästen. På denna stehende gång ock uti spatgångens hängande, är alte Ficten grube anlagd, så at båda grufworna där märtscheiderar med annan 3 1/2 Lachter frå spatgången. 7:o För öfrigit skal man hafwa tagit i akt, at alla flache gångar äro oädte så wäl i sig sjelfwe, som at de borttaga malmen på andra gångar några famnar på en eller annan sida om sig; däremot äro stehende ock morgongångar förädlande. 8: 8:o I hufwudgången bryter mästendels grof glants i gång, sten af hwit qwarts, med en ganska swart blände emot liggande samt tjes. Gwartsen blir stundom så mägtig, at han intager hela gången, ock uttrycker malmen. Detta är siledes af de gröfra geschickerne. Eljest bestå wäggarne at ord. kneis (Kuhschacht i Hohebirker Zefier 1:o 3:o) allenast at de äro litet hårdare af qwarts blandning, ock fuller liggande mera än hängande. b. d. b. b. e. a had 6:o Sonne undGabe Gottes. Thelesberger Stolln inbringar från dag 14 1/2 farter 20. Tieffe Fursten Stolln Under sistnämde Stoll är grufwan ännu djup 16 1/2 hwaraf dock gesänket och Strossar til 2 1/2 fart är af watnet intagit, hwilket den enda konsten ej altid hinner undanhålla. konsthjulet står 17. farter, h:e. 68 Lachter djupt, ned under dag emellan stollarne. 1:o Hufwudgången a, Sonne und Gottes Gabe Stehender gang kallad,

swäfwar emellan 11 ock 1 med 30 à 45 graders perpendiculair stupning mot wästern. Här et tämmeligen långt fortstrykan, de ock förer grof glants, föga bleij chweiss, swart blände uti gångsten af röd qwarts eller hornsten ock stundom hwit qwarts. gången äger wäl mästendels sine aflosningar, men när han stundom blir anwuxen, så plägar malmen jemwäl wilja förswinna. 2:o Uppå norra fältet korssas a af en spatgång 6 på klockan 8 med 15 à 20 graders perpendiculair stupning mot sudwästern, hwilken som han sjelf är oädel, ock förer mästendels letten, så är ock nörre fältet af hufwudgången oädelt. 3:o Alla torra klyfter utur hängande, eller ock de som föra qwarts, här kallad Flöts, skära igenom gången, ock göra honom oädel. 4:o Så länge wäggarna bestå af den ordinaira petra elter swartglänsande kneis, så är gången beständig; men så snart wäggarna blifwa hårde utaf qwarts ock schinmer, som då samlar sig i större strimmor för sig sjelfwa hwilket kallas, dass sin feste werden, blir gången samman- ock malmen ut-trykt. När så händer, lemnas det qwar, ock slås ej igenom annars än så långt malmen håller håller sig på fält ock djup, hwilket sedan med motarbete på större djup, när gången åter öpnar sig, kan mötas. 5:o Uppå södra fältet korsar en flacher gång c hufwudgången; förer wäl sjelf litet gods, men besynnerligen bidrager til hufwudgångens förädlande. 6:o Som hufwudgången ofta fördelar sig i flere drummer med kilberg emellan, så at widderne blifwa stundom gånska stora, det är, långt emellan häng-och liggande, ock hängande är des utom mycket lös ock stjelpug; så brukar man här til desto mera bestånd, ock ej mindre besparing af trä, at hwälfwa emellan hängande ock liggande, i stället för at förstämpla, då den härtil apterade fasta stenen (generalia) emploieras uti hwalfwet, som göres 2 a 3 hwarf uppå annat tilsamman om 2 à 2 1/2 alns högd mer ock mindre, alt som bredden af gången ock tyngden fordra kan, jemwäl ock uti stosarne emon de sina fordrings schachten; Men inuti eller emellan desse hwalf och murar, komma af den werschrämde gruf- el:r sprängde sten. Man passar ock gerna, at hwalfwet får sin fot, där berget är fast ock gången smal, fast han ofwanföre kan wara til stor widd borttagen. Hwalfwen göras ej eller mycket betige, utan mästendels flate, ock altid ad angulos: rectos

rectos mot gångens stupande. Desse hwalf föras altid på det djup, där sträckorne måtte wara emellan de små fordringd, schachten. (Generalia) Men på det högden, som blifwer emellan hwar sträcka, ej må behöfwa at stå öpen, in til dess at hwalfwet på den andra sträckan kan slås, ock berg därpå fyllas, så göras likafullt några kasten under den öfråsträckan, hwarpå berget fylles, in til dess at andra hwalfwet kan komma med dess fyllnad, som åter understödjer kasten; doch lägar man ock så, at icke stämplarne gå ut til schachtet eller stossen däremot, utan något innanföre, så at stossmuren må kunna updragas ända från nedra hwalfwet til öfre sträckan, ock tillika innesluta kanterne, hwilka med fyllning efter hand sammanbindas uti muren; ock som ritningen det ena med det andra utwisar. Tab: XII. c. b.1 a. 7:o Sonnen-Wirbel, Fundgrube. Brandstollen inbringar från dag 8 1/2 fart. Thelesberger d:o 12. 50. Arbetare in alles i grufwa ock skjedhus. 1. Ober-I Unter-steiger. En Fundgrufwa, 23. maas på åtskillige gångar, hwaribland besynnerlige 1:o 1:o Trenne stehende gångar alla strykande wid pass på kl. 12, med mycken donläger mot wästern, dock så at den öfwerste, eller Hoffnung Gottes Stehender gang, a, har 50 a 55. graders perpendiculair stupning, den andre, eller Stephaner Stehende gang, 6, har 45 grader d:o, ock således med den förra, a, sammanlöper upåt dagen; Den 3:deo Ervünschter hoffnung Gottes Stehender gang, c, ock hwilken ligger längre in i liggande, har äfwen wid pass 55 graders perpendicu, lair stupning. 2:o Alla dessa gångar blifwa af spatgångar utur liggande förädlade, däremot stehende ock morgongångar utur hängande borttaga malmen; dock är därmed den skilnad, at om spatgången förer en hård ock grof qvarts, tager han malmen bort. En sådan half alns mägtig, ock mot södern fallande spat-gång, d, af skär alla desse stehende gångar, ock förädlar dem några Lachter på båda sidor om sig, eller så långt, som den med honom följande qwartsen med schimmer beblandad, följer, hwilket kallas denna gångens Festung, och gången Flöts. Gångarna a och c woro endast i arbete: Den förre på 13 1/2 farts djup, och den sednare på 9 1/2 fart d:o. Weisgülden ertz och glasertz med angefloget silfwer samt blyglantz, ock en

brun silfwerhaltig gilbe, som skulle hålla 10 à 12 lod på Centnern, falla i denna ädla gång. Wäggarne af ordinair kneis, (Kuhschacht Fundgrube i Hohe Birkner Zefier 1:o 3:o) med den skilnad, at liggande är lhimmer med grofwa qwarts korn blandad, ock strmroene swartaktig, glänsande, hårdare; men hängande lösare ock schimmern hwit glänsande. c d. b. a. Halsbrückner Zefier. Lorentz Gegendrum 567 8 maas beij Conradsdorff. Denna grufwa tillika med de flere under samma namn, at ro anlagde på Lorentz Gegendrum, tyckas wara en paralelle med den bekanta Halsbruckner vereinigte feld, ock förefaller här grofwa geschicker. Eljest har belägenheten af den här nedan löpande mulda-strömen gifwit anledning, at ifrån den samma uptapga ock förfölja denna gång, fältet upåt, med lorente maaserne. Lorentzer- egen Stoll inbringar här 6. farter, ock är grufwans djup 30. farter. HufHufwudgången, a, är en spatgång emellan 8, 9, med 6 à 8 graders stupning mot nordosten. Är af olika mägtighet från 1 quarter til 1/2 lachter; förer blyglants, kopparmalm, stundom någon bleijchweiss ock sällan Fahlertz, uti gångart af hwit qwartz, hwit ock grönaktig spatfluss, samt den röda Ejsenschusige petran, stundom strimwis för sig sjelf, stundom blandad hwar med annan. Denna blandning af bergarter får hufwudgången utaf tilsättande flache ock stehende gångar, och i hwilka malmen mästendels fortstryker, förändrandes qwartsen til mera hårdhet, så som af Silex. Af sådana förtryckande klyfter märkes besynnerligen en flacher gång, 6, hwilken icke allenast släpar med hufwud gången a 6 à 7 Lachter långt, utan ock sätter sedan in i båda wäggar på sin stund klockan 10. Denne förer den röda petran, som ofta är blandad med klumpar af petra ordinaria, blåaktig qwarts ock spat, fluss, större ock mindre glants korn ock kjörtlar, hwarföre han ock til godo göres. De förädlande klyfter återigen äro stående morgonklyfter utur båda wäggar, hwilka dock sjefwe föra hwarken malm eller berg, utan äro tome.

Och som denne gång på sina ställen warit icke allenast mägtig, utan ock hängande wägg är öfwer alt ganska mor ock släppande, så har tid efter annan så wäl stora stycken af berg emellan klyfterna utfallit utur hängande, ock gjordt stora widder, som besynnerligen för några är sedan, störstå delen af förstämplingarna i grufwan nedfallit, ända ifrån stollen til de nedersta stämplar, hwarmed man warit syslösatt lång tid, at borttaga, ock grufwan å nyo förstämpla. Til förekommande af ytterligare sådane händelser, hwaraf man jemwäl på flere ställen har exempel, såsom Mordgrufwan i Bränder, har man redan, på grufwans nu warande djup, börjat at hwälfwa emellan wäggarna, hwarpå mur efter hand updrages. Och efter det blefwe för kostsamt, at upföra hela thenna byggnad af den betanta fasta stenen, hwaraf allenast hwalf och gaflar emot foderschachten göres, så emploieras til fyllning berg af gamla warpen, som från dag nedbringas; ty det bergsom faller i grufwan behöfwes på de nyare kasten, som blifwa beståndende, at efter hand göras. Denna grufwa har eljest utfordring utur djupet med watn, hjul, samt för wattubrist, af hästwind. Watnkonsthjulet står under upfordrings-hjulet uti murad råd stugu, ock stång schacht til til 6 farters djup, där watnet på stollen afrinner. Wäggarna äro af en art knejs, hwars basis doch är qwarts ock fältspat, hwaremellan den gråa schimmernt faller ganska tunn. b. a. a. b. Lorentz Gegendrum en half Fundgrufva, ob 2, 3, 4 9, biss 14 maas. Denna grufwa är belägen i wäster om den närmaste 5, biss 8 maas och den 12 Febr, besedde grufwa, ock uppå en ock sammå gång, som här stryker emellan 7 ock 6, ock kan mästendels räknas för seiger, efter han stundom faller åt norden, stundom åt södern. Sjelfwa djupet af grufwan 33 farter är ännu icke rengjordt ifrån det stalp, som af stämplar ock fyllbergför några år sedan nedföll. Orsaken därtil har icke warit brist på förstämpling ock murning, hwarest man för den samma kunnat få någon fast fot; men som wäggarna med tiden blifwa ganska möre ock löse, och åtskilliga swäfwande släppflötzer stryka igenom wäggarne; så har sådant gifwit tilfälle för wäggarne at sätta sig ock förstämplingen at infalla. Detta war för grufwan en ganska stor skada; ty

ty utom det, at man nå måst för widden skull å nyo förstämpla grufwan med tätare stämplar, ofta til 1 à 1 1/2 famnars distance emellan högden ock med ganska tjocka stämptar, jemwäl ock at man måste upfordra utur djupet alt nedfallna fyllberget, åtminstone til de efter hand inläggande nya stämplar, så hafwa ganska många murar ock hwälfde sträckor tagit skada, så at de jemwäl mången städes måst förbättras. Men uppå 11. farters djup från dag har man et Furstenbau af 80 à 90 lachters längd, samt den bredd som gången äger, neml: 3 à 4 lachter. Taket af Fursten föres tämmelig horizontelt och ej så strass wis som wanligit, hwilket kommer däraf, at som fyllningen uti Fursten nedfaller genom 2:ne små schachter från dagen, så kan den samma beqwämligast fortskjutas med skott kärra på en horizontel såla kring hela Fursten. Igenom fyllningen gå på behörige ställen rolt, löcker ned til den under samma fyllning warande sträck ort, hwarigenom fordringen sker til upfordrings schachtet från dag, hwilket schacht med sin watnupfordrings machine, i anseende til den starka fordring utur så mägtig gång, til djupet af grufwan, altid fortdrifwes. Wid nyssnämde små schachter från dag märkes, at som de woro alt för kostbara, at hålla öpne, ock därwid risquequerades, at de lätteligen kunde igenfalla ock tiltäppas, så har man hittat på den utwåg, at ständigt hålla dem fulle med sten, berg ock sand, som dit stjelpes, ock hwilket efter hand drager sig ned, alt efter som man borttager fyllningen på Fursten, warandes schachten så nära belägne in til gången, at man tider emellan ock alt som sålan af Fursten avancerar åt högden, kan hålla communication öpen emellan schachten ock Fursten, hwilket altsammans ses af ritningen Tab: XIII Fig. 1 och 2. Om rollarne observeras, at de med trästockändar äro fordrade, som ritningen Fig: 3 utwisar, ock har den fördelen motsten, at ej lossna. Eljest förer denna mägtiga gång innom sina salband ock aflossdningar strimwis om hwart annat qwarts, spat, kalk hwit Swafwes ock blå, koppajes, som här i Freijberg kallas cobolt, grof glants, hwilken ofta faller knöltals ibland bergarterna, ock hwilka körtlar sönderslagne föreställa en dentritisk, eller liksom qwistig glants. På djupet, hwilket man om et quartal förmenar kunna hafwa rent från stalpet, skal gången icke allenast föra en tämlig ynnig blyglants, utan ock gifwa nog wackra förandringar af sköna druser, i synnerhet blå cbisk spatdrus. I denna gång faller ock någon grön kopparmalm, ock stundom gedingen koppar.

Lorentzer-Stolln inbringar 5 1/2 fart. Wäggarne bestå af en kneisart, neml: hängande af en med qwarts grynblandad grå schimmer, ock liggande äfwenledes, doch at shimmern är mörk, ock stenen hårdare. Sophier Spat Samma gewärkschaftt, som bygger nyssnämde Lorentzer biss 14:de maas, har jemwäl längre på östra fältet, förbi 2 biss 8:te maas, upslagit 70 alnars långt fält 6. farter djupt uppå en spatgång af ofwanstående namn. Gången stryker emellan 7 ock 8, är mästendels stående, ock tyckes wilja sammanlöpa med Lorentzer-gången uppå dess östra fält. Gången, af ock tiltagande från 3 til 10 à 12 quarters mägtighet, består af grofgrynig hwit kalk, isprängd med små gnistror af fahlertz; warandes afsigten at fortsätta djupet ock sedermera upslå fälten, så snart några förädlande klyfter infalla. Wäggarna äro af en art knejs af qwarts med swartbrun glänsande schimmer blandade, samt en gul jordart. 5 biss bmaas. torente Figendrun 2 fgraf end ob. 2, 3, 4, 9 biss 14 maas Forhiier Spat. Wattnledningen wid S:t Anna und Alsvätter. Wid desse uti Halsbruckner refier, ses en Wwatuledning på hwilken man öfwer floden Mulda leder watnet genom Stolln in i grufwan. Denna watuledning består af 12 stenhwalf och 13 Pelare, som tilsammans utgöra en längd af 300 alnar och däröfwer, 4 alnar bred, samt högd från wattubrynen 33 alnar, alt i Swenskt mått. Stenen är den wanlige petra, som i grufwan brukas til murar, ock har man wid detta brukaf kalkbruk, hrwilkekrock haftt den olägenhet med sig, at, som man ej så noga kunnat hålla trärännan, som ligger på hela aqueducten, så tät, at icke watnet trängt sig därigenom, uppå hwalfwen, så har kalken däraf blifwit bortskjölgd, ock stenar på några ställen utfallit, ock muren jemwäl här ock där gifwit sig ut. Det största hwalfwet, hwarunder wägen åt Mejsen framgår, har jemwäl lidit skada til sin bugt. Uu mera är anstält gjord til dess reparation och wid magthållande. För öfrigit åberopas ritningen Fig:1 2 3 Tab: XIV. hwarest ock måtten af hwarje pelare ock hwalf stå utsatte.

Isaas Erbstolln zus Rothenfurth. Belägen i Halsbrückner Refier emellan alt Wätter ock Lorentz uppå twänne nära tilsammans liggande spatgångar, strykande emellan 9 och 10. med 8 à 10 graders perpendiculair stupning mot sudwästen, hwars förhållande är följande: neml: 1:o Ifrån dagen til 5 à 6 farters djup, följas gångarne tätt åt, ock bestå då af en til 5 quarters mägtig, blå, hwit, grön och gul fluss med qwarts, hwilken stundom äfwen som flusserne sätter sig i drusar uti drusholarna. 2:o Under detta djup (1:o) skära båda gångarna hwarandra, dockh långsamt, så at den som tilförene stod wid liggande wägg, blef sedan den hängande gången, a, och den tilförene wid hängande, står nu wid liggande, b. 3:o Efter denna korsdning (2:o) wil den hängande gången, aock tillika den ädla kallad, för det at han förer wackrare flusser, ock mildare arter, liksom gifwa sig mera uti hängande, ock skilja sig från den andra gången, 6, som ock blir mera seiger, ock kallas den grofwa gången, för det at han förer mera dödwulne ock hårda flusser. 4:o Äfwen så tyckas ock desse gångar, a, b, under nyss sagde djup, (1:o) wilja skiljas åt på det södra fältet, hwarest, på 10. Lachters längd längd från gesänket ock 9 farters djup från dag, de redan til 3/4 Lachters bredd skilts åt. 5:o Emellan dessa båda gångar står af den ordinairt fallande Knejsen, hwaraf wäggarna jemwäl bestå; dock är detta mellan kilberget mera löst än wäggarne, besynnerligen 6:o har man i akttagit, sedan gångarne på djupet börjat skiljas åt, at hängande wägg af den ädla a gången är ganska hård några tum ganska nära intil gången, hwaraf man ej förmodar sig synnerlig fördel, emedan denne så kallade Flötzen eller festung ofta plägar sammantrycka gångarna. 7:o Uti detta korsdet (2:o) hafwa gångarna besynnerligen warit ädla, så at där brutit ganska wacker glabertz ock gedingen silfwer; men nu faller uppå djupet ej annat än blyglants fläcketals ock til ringa quantitet uti båda gångar, dock hälst den ädla. 8:o Huru nu eljest med dessa gångar rätteligen sammanhänger, om de werkeligen äro 2:ne, eller ock en enda gång, som slår sådana bukar på sig, fördelar sig, ock åter sammanlöper, kan man just ännu icke säga; Emedlertid har man hållit dem båda inne uti et arbete; men då de nu wilja skiljas åt (3:o, 4:o) hålles på södra fältet en stoss, så wäl derföre, at byggnaden ej må

blifwa för kostbar, om båda skulle samfält arbetas, som ock efter gångarna ej så synnerligen löna sig; dock håller sig den ädla gången bättre än den grofwa. Dessutom wit man ej ännu poussera fältet så starkt, af fruktan at öpna någon wattnåder, in til dess at grufwan, efter här allmant wedertagit bruk wid sådana tilfällen, åtminstone wunnit 6 farters djup under tieffe Stolln, på det man därstädes måtte hafwa en någorlunda watndunt, utan at befrukta Stollortens hastiga fördränkning, Eljest ligger Muldaströmen, för hwilken man måst fruktar, wäl 200 lachter härifrån på södra fältet. Dock kan man icke weta, hwad ådrar man i wägen träfsar. Så är ej eller mening, at upslå detta fält förr, än någondera af gångarna föranlåta sig bättre på djupet. 9:o Petran i wäggarna (5:o) stryker nästan twärt för gångarne med 15 a 20 graders perpendiculair stupning mot norden. 10:o Om några tilsättande klyfter kunna räknas för goda, så lär det wäl blifwa de flache ock morgonklyfter, men ännu hafwa de ej gjordt särdeles gagn. 11:o Men däremot är det norra fältet längre upslagit, ock åtskilliga andra gångar öfwerfarne, som dock ej synnerligit betyda, ock har grufwan samfält på alla tilsammans 4. fundgrufvor grufvor ock 14 maas; men den beskrefne är allenast djup 9 1/2 fart; har 2:ne Stollar, af hwilka den öfre inbringar 3 1/2 ock den tieffe 5 1/2 fart. konsthjulet står emellan Stollarne uthuggit twärt öfwer gången. Femton arbetare tilsammans med en Stigare. ba perp: profil grund a b afb. Ausvärtige Refier t Abtheilung. Chur Printz Fredric August Erbstolln Zu Grosschirma. K. G. Belägen 1 1/2 stund från Freijberg i Nordwäst wid Mulda strömen, består af en Fundgrufva 14 maas eller 620 Lachters Fält, hwaraf 1/2 fundgrufva och 8. maasen på ena sidan af Mulda, där nu arbetas, ock 1/2 fundgrufva med 6 maas på andra, eller i Gegengeburge, som ännu ej är widrördt. Arbetare öfwer ock under 100 personer, 1 Ober och 1. untersteiger. Stollen inbringar allenast 2 1/2 fart från dag, emedan han för strömen skull ej djupare kan anbringas: men under Stolln är djupet 15. farter. Anlagd på en spatgång, Luderiger

gerSpat kallad, på kl. 8 med få graders perpendiculair stupning. mot nordosten, från 1/2 til 2 alnar mägtig; består af en grofflisig ganska tung spat, uti hwilken stundom bryter fläckar af Fahlertz, kopparmalm ock kjes, samt smågnistrig blyglants, hwilket alt dock icke rättar sig efter gångens mägtighet, eller efter några wissa klyfter, som gången skulle förädla, utan snarare sker förädlingen då, när uti gången inbryter en blåaktig qwarts (hornstein), eller när gången slår några små bugter på sitt fortstrykande. Twärt om har man åter i agttagit, at när gången blifwer ganska mägtig, ock drushål infalla i honom, så blifwer han oädel, hwilket tyckes wara så mycket troligare, som starkt watn stryker igenom druserne, ock dymedelst kunnat bortskölja malmen. Utur eller til gången löpa åtskillige mera anwuxne än aflossande större ock smärre ausreiser, besynnerligen märktes en uti gesänket ock i hängande på klockan 1/2 7, beståendes i flere drummer utaf ordinaira Spaten med mellan stående kilberghwilken man högre up eftersatt några lachter, men funnit honom blifwa, ju längre från ludriger eller hufwudgången, de sto sämre: Men hålles nu inne i et arbete så långt man kan komma åt tillika med hufwudgången. Så har man eljest på wästra fältet, som ansenligen öfwer 900 Lachter blifwit fortdrifwit, öfwerfarit åt skilskillige morgon- ock stehende -gångar; men antingen hafwa de warit ofyndige eller Ejsen chussige, eller ock hafwa de kastat gången utur sin stund, som man dock återfått, när ortens förra direction blifwit continuerad. Nu för tiden woro anbrotten ringa, som dock tilförene ock skiftewis warit gode. nog. Dock skal grufwan ännu quartaliter gifwa malm för 1000 Riksdalers wärde; men dess kostnad på samma tid skal ock bestiga sig til 1500 RiksD:r, ock skal nu för tiden hela grufwans recess, eller hwad utöfwer hennes afkomst är påkostadt, sig bedraga öfwer 12 Riksdaler. Belägenheten af grufwan, at Mulda löper så nära öfwerdess ostra Fält, och exemplet af det för samma orsak instälte Halsbruckner vereinigte Felder, ger anledning at befrukta, det denna grufwa et slikt oblidt öde torde förestå, när hon en gång blir djupare. Emedlertid ock som redan jemwäl ansenliga wattuådror sig yppat i förr sagde drusor, hwilket man med 2:ne konster afhåller, så är man i tid betänkt på den tredje, och låter det östra fältet under Mulda jemwäl stå orördt med en sejger stoss; fast man förhoppas, at den slam, som medföljer frå Halsbruckner hytta ock ofwan belägne grufwors Botwärk, skal igentäppa de klyfter, hwarigenom watnet sig tränger.

Man gör sig eljest god förhoppning om denna grufwa ock besynnerligen, at gången på djupet skal göra godt, emedan den principen af gångens Ejserne hut i dagen, hölts mästendels infallibel: men efter mitt omdöme wan denna eljest wackra ock sichtbara gång den sämsta jag sedt i Freijberg; ty 1:o är denna gångart olika med alla de andra uti Freijberg, så at man ej har exempel, at sådan gång är god. 2:o Äro de drusige gångar icke de bästa, åtminstone ger djupet af Lorentz, som ock skal wara drusigt (vid ret. Lorentz d. 17. 21 Feb: 1749. ej annat än blyglants, ock är den gången jemwäl ganska mägtig. På Hartzen i Communion ock Hutschen thåler Zug, duga de drusige gångar icke särdeles; ock på Andreasberg likaledes. 3:o Faller mig denna gång så torr före emot de andre i det målet, at så sällan andra klyfter eller gångar skära denne, eller at de ej förädla honom, när de ändteligen komma. 4:o Har jag i Swerige i wåra gemena berg sedt många sådane gångar, men aldrig hafwa de fört någon malm. 5:o Håller jag sjelfwa gången för en särskild malmart, jag kan tyn ej weta antingen af jern, bly eller någon halfmetall, emed ansådant röjer, fast det ej blifwit undersökt; ock då ser jag ingen nödwändighet, at malmen stundom skulle förändra sig til silfwermalm malm, derföre at stundom något slikt fallit, åtminstone kan man räkna det för ganska ringa, mot det man efter wigten skulle döma, at den hwita spaten hollo. Möjeligit är det, at en gång på djupet kan förändra malmslaget, men det händer sällan. Eljest anmärkes, at watnet utur stollorten, som fortgår på wästra fältet ock Stollens djup, icke tillåtes at nedfalla på djupet af grufwan, utan upsnappas med en liten dam twärt öfwer Stollen ock träränna til pumparna, som af ritningen Tab. lätteligen kan begripas. Endteligen berättade mig Herr von Pabst, at denne gångart woro en jernmalm, men profwet därpå skedde på owanligit sätt, hwarwid Linolja kommer at brukas. Wäggarna af ord. knejs (: Kuhschacht f.gr: Hohebirk ref: 1:o 3:o) liggande, swartglänsande grofflisigt, hängande ljusgrått grofflisigt, båda med någon qwartsblandning. Neu Hoffnung Gottes zu Braunsdorff A k 1. Abtheilung, en god mil från Freijberg i ästern. Här äro 1:o Med hwarannan spelande 2:ne stehende qwarts gångar, hwilka 2:o

2:o stryka emellan klockan 2 til 1/2 4, dock så at på södra fältet wrida de sig öfwer Kl. 3 åt östern, men på norra fältet åt norden, 3:o Med olika donläger från 15 til 30 a 35 grad: fr: perpendidlen mot nordwästen. 4:o Dessa båda (1:o 2:o 3:o) följa doch icke hwarandra så beständigt ock paralelt åt, ej eller komma de aldeles tilsammans, utan 5:o Äro hwarannan stundom på 2, 3, quarter nära, stundom åter 2, 3. Lachter åtskilde, ock formera således icke allenast på fält utan ock på djup, stora bukar utaf mellan stående kilberg. 6:o Detta kilberg (5:o) är icke egentel:n något berg utur wäggar, ne, som i denna grufwa bestå at ordinaire knejsen, undantagandes at de äro mera täta ock hårdare; utan är en hård qwarts, blandad hornschiffer, anwuxen wid båda qwarts gångarna, ock uti hwilken 7:o Åtskillige större ock smärre ansrejser utur gångarna korssda ock spela med hwarannan, så at detta kilberg 8:o utaf angefloger ock fin weisertz är måstedels öfwer alt impregnerad, ock utgöra största myckenheten af malm i grufwan; men uti sjelfwa qwartsgångarne faller så wäl dunkel som röd rotgülden, derb ock angeflogen härsilfwer, samt Wweisertz. 2:o 9:o Så länge gångarne sig på detta sätt förhålla, föra de ock tämmelig beständigt Ertz, besynnerligen ock 10:o När morgongångar utur liggande tilsätta, ock hwilka sedan sjelfwe fortsläpa med gången, emedan de synas utstryka i hängande. Meer eedan 11:o Uppå norra fältet, wit den in wid liggande wägg stående qwarts gången aldeles utsätta uti en morgonstund ifrån den andra, så at de därsammastädes ej kunna innehållas uti et arbete, ock då har man märkt 12:o At den andra eller in wid hängande stående gång, ock hwilken allena åt det norra fältet förföljes, welat försämra sig. Dock hämtar han sig snart åter, så snart morgonklyfter tilsättaf 10:o) 13:o Imedlertid är man sinnad, at något längre in, där den förra insätter i liggande (11:o) med en twärort upsöka ock försöka, huru han sig där skicka wil. 14:o De klyfter återigen, som göra gången oädel, äro Flötzer dels tomma, dels swart hornberg förande, med åtskillig stupning från horizonten, hwilka af skära gången, ock fast de ej tasta den samma utur sitt läge, så är han dock öfwer desse Flötzer försämrad, ock malmen til flere Lachters högd borttagen, men tätt under den samma ock sedan på djupet är han ej af Flötzen förskämd. Dessutom 15:o

15:o Enär uti gången börjar at falla kjes, eller Freijbergisk cobolt, wit malmen ej eller til det quantum eller rikhet i halt sig förhålla. Dock består den mästa olägenheten däruti, at som cobolten är Specifice tyngre än weisertzen, så låter waskningen ej så gerna, utan förlust, sig göra. 16:o Den ensamma gången (12:o) har eljest på norra fältet åtskillige egne ausreiser, som löpa från ock åter til, så på fält som djup, ock äro förädlande. 17:o Utom de förr omtalte malmslag (8:o) har tilförene 5 farter under dag brutit af den röda antimonio; men nu på djupet ganska sällan. Just när wi föro, bröts en stuft på djupet. 18:o Gångarna (1:o) fortstryka under en låglänt ängstract in uti bärgen på båda sidor om samma ång. Under ängen ock på hela det södra fältet i bärget, där han märkschridrar med Siegfried, äro gångarna beständigt malmförande; men det norra fältet genom berget är oädlare, hwarest hon märkscheidrar med verträgliche Gesällschafft. Grufwan äger på denna dubbla gången en fundgrufva, 29 maas, och äro de måstedels upslagne uti en fortsättning af små strossar och schram, undantagande där man för Flötzernes skull måst låta gången til några fl:rs högd qwarstå; Är belagd med arbeta, re re i grufwan ock waskwärk samfält wid pass 350 personer, hwaribland 3 ombyten af grufwefolk om dygnet. När man nu det ena med det andra considererar, jemte det wackra malmförråd, som grufwan äger; de wackra utbyten som hon gifwit i långa tider, samt at denne gång ej så lätt förändras, som de andra ädla gångar, så lärer wäl denna grufwa blifwa den förnämsta i hela Freijbergska refieren; ty ehuruwäl åtskillige andra gifwa större utbyten, så kunna de dock snarare falla uti Zubuss. Grufwan har 3 Bok- och Waskwärk; 2:ne konsthjul i et hus ner i dalen, hwarmed hon kan hållas läns, då watnet upfordras til dag 19 1/2 Fart. grand efter 4 punct: 1 ock 2. ka.a9. 2 n: profl Kp. I. af profilen (ar 1 Hoffn: Gott: i dahlen. 2 Siegfried. Zverträgliche Gefällschafft. m. Ängin. p: 18. Unverhofft Seegen Gottes Eibstollen -ubberstöna 1. Mil från Freijberg i Nordwäst. Här förefaller en besynnerlig art af gångar, som eljest icke hwarken i Freijberg eller annorstädes äro så allmänna; ty gångarna bestå mästendels af en lera, som med rik Schwärtze, bräune, glantz, mör eller liksom förwittrad glasertz, rothgulden fast ej mycket, ock fin god: hårsilber

silber ock stundom regulinisk uti Bräune är impregnerad. 1:o Hufwudgången a är en stehender gång på klåckan 2 a 3. med 8 à 12 graders perpendiculair stupning mot östern, (he: wiedersinnigt fallande Freyjbergisk. 2:o Wäggarna bestå af den ordinaira knejsen, som dock ärmild (Kuhschacht fgr. Hohebirk ref. 1:o 3:o) men gången af hwit ock gråaktig lera, som hårdnar i dagen efter hand, ock hwaruti jemwäl faller stenar af främmande art, altsammans från fingers til en half alns mägtighet. 3:o Midt uti denna lera stryka strimor af swarta 1, 2, a 3. trärfinger breda, en eller flera spelande med hwarandra, och äro impregnerade med ganska små goda silfwer particlar, som knappast med microscopet kunna hämtas, ock hwilket formerat sådane swarta ådror; men altsammans är så löst, at man med fingret kan löskrafsa så wäl leran, som de fyndige ådrorna. 4:o På norra fältet af denna gång kommer i dess liggande en spatgång 6 på kl. 8 med 40 à 45 graders stupning mot södern, sättandes til hufwudgången, ock följer sedan med honom fort åt norden, utan at stryka honom igenom, men snarare böjer sig efter hon 5:o Denne (4:o) är på några famnars fält fyndig af glants glants ock rik swärta i lerschiol, ock håller sig til 1 a 2 quartersmägtighet, men långt på Fältet från hufwudgången a. är han ej så god. 6:o Dessutom där som morgonklyften c: på norra fältet med 40 graders stupning mot söder infaller ur liggande til hufwudgången a, där äro både gång ock klyftor goda. 7:o På det södra fältet af hufwudgången faller ännu en stehender d, men mera bergblandad ock hårdare gång in til hufwudgången, hwarest den samma a, på några famnars Fält efter conjunction, men på dess särskildte arm, fört ganska rika swärtor ock bräunor, jemwäl något hornertz, hwilket sednare dock nu aldeles är medtagit. 8:o Ännu längre på södra fältet har man med hufwudgången öfwerfarit en spatgång, som widlöftigt ock på båda sidor om hufwudgången blifwit arbetad; men blifwit instäldt til dess 9:o Stollen af några 100 lachters längd hinner framkomma, ock hwilken wid den förra spatgången inbringar 10 1/2 farters djup, til hwilket djup jemwäl et gesänt på hufwudgången skal fortgå Stollen til mötes, hwilket möte ännu fordrar några år. 10:o et nörra fältet går in i långsamt upstigande täckt bärg, ock det södra ned åt dalen.

grund d. a. c d. I anseende til de flere gångar kunde ej beskjed lemnat om grufwans fält; men det änsenligit, ock måste man wäl undra, hwarifrån grufwan kan taga sine 8 Riksdaler Specie utbyte i quartalet på kuxen; men den saken låter ändteligen förklara sig, när man considererar, at shwartorne ock godset är ganska rikt fast ej i myckenhet, at man håller sig på fältet, tils Stollen igenkommer, til at ej göra kostnad på watnfordringen, som dock stundom med windning måtte hjelpass; at hela grufwans manskap ofwan ock under ej är mer än några ock Septio lif; at här ej behöfwes hwarken bok- elter waskwerk, ock at 6 a 7 pojkar kunna förrätta hela sofringen, utslåendes för hand, hwad odugelig lera är. Förhållandet med sofringen bok ock waskwärk. Iunan man nu kan skrida till någon beskrifning om smältwäsendet, måste man förut nämna om ertzernes handtering, sedan de kommit i dagen ock för än de kunna öfwerlämnas åt General schmälts administration. Egenteligen faller wid grufworna ej annars än 3 gehanda slags malm. 1:o Rika ertzer, såsom glas ertz, rotgülden, weisgülden etc 2:o Derbe rena antingen glantser, kieser eller kopparmalmer eller ock 3:o Dessa slagen (2:o) med hwarannan blandade. Det första slaget blir för hand tort sönderslaget ock med hwarannat egalt melerat, på det halten öfwer alt må blifwa lika ock lefwereras i den form till hyttan, hwaräst det då får namn af dürre ertzer. Det andra slaget slås sönder allenast till knytnäfwars storlek ock afskickas i den form. Men det 3 dje undergår widlyftigare beredning. Ty först delas det i 2:ne sorter, neml: det sämre godset, som är fint insprängt ock ej igenom sättning kunde tillgodo gjöras, utan föres till bokwärken ock waskerierne, hwaräst på ordinairt sätt dermed hanteras; dock finner man den skillnad at wid rika ertzer brukas dukar, men eljest trähärdar, hwarpå godset

godset remwaskas, sedan det förut några gånger, på den korta djupa schlankistan, blifwit skilt ifrån det grofwaste berget. Härdarne blifwa ock alt mer ock mer Horizontelt stälde desto swårare godset är at skilja från medföljande berg ock oarter. Sedan kommer den andra sorten eller det som är grofware blandat af kies, glants ock koppar, at i skjede-bauken skjedas. Denna skjedning förrättas af små pojkar, sittande wid stora bänkar kring hela stugan, at med hwar sin hammare sönderslå godset, som då straxt af dem sorteras, nemligen, 1:o falla några större därbe ertzer före, så komma de at samlas till sine högar ock allenast sonderslås till walnötters storlek. 2:o Men glants ock kies blandat om hwarannan, sönderslås till graupen af erters storlek ock derom kring, at bringas så in till sättshuset at sinssättas. Hwadnu sättningen angår, så äro instrumenterne ganska ringa. Ett lagomt kar med watten ock bordskifwa deröfwer till 1/3 betäkt. Flere mässings såll med 2 handtag af olika stora hål från 1/2 tolls (1/2 lineas fyrkant. En fyrkantig träbit at kunna skrapa det onyttiga ihop i sollet, ock en jernskolla at dermed uttaga samma onyttiga berg. En liten sort af planhärd som lutar tillbakars, så at godset kan i honom renskoljas, då watten insläppes ock sedan rimmer rinner öfwer dess kant i sump. Hela arbetet är nu afsedt at så mycket möjeligit är skilja godset från med följande bergarter samt at få det bästa af glantsen för sig sjelf, äfwen som det sämre. Förrättningen är med korta ord denna. Sedan godset blifwit afskölgt ock med skyffelomrört i den lilla sqwalphärden, 1:o måste man wara betänkt derpå, at uti sållet få en botten, det är 1 twär finger högt af så stora knöpilar at de ej gå igenom 1 1/2 linea i sållet. Detta är hufwudknepet i sättningen, ty om det ej skjer är det ganska begripligt at det fina godset ock berget skulle med wattnet promiscue löpa igenom ock godset i karet blifwa orent, deremot det fina berget wid hwarje nedskänkning, gier sig upåt, det fina godset ner åt, ock ändteligen igenom hålen ned i karet, oacktat at de större granpen ligga derpå. Har man nu tillförene satt, så lemnar man ett stop grofwa. graupen till nästa botten eller sätter man i annat kar så mycket, tills man fått tillräckeligit till botten, bringande hwad igenomgår till det godset, som nu skall sättas. Är nu denna botten utbredd öfwer hela sållet, 2:o Betäckes det samma af det skjedade godset 1, till 1 1/2 kanna ock skrapas jemt omkring öfwer denna satte botten i sållet. Sedan 3:o

3:o Fattar sättaren sållet i handtagen ock sänker det sagteligen ned i wattnet i karet, så at wattnet wid inrufandet ej må drifwa godset öfwer bräddarne af sållet in uti karet. Men 4:o så snart wattnet stadnat i sållet, börjar sättaren at måkeligen nedsänka sållet så at godset börjar åtskiljas ock liksom stöta sig på sållbottnen. Sådana stöttningar eller sättningar skje 15 à 20 gånger efter hwarannan; men emellan hwar stöt wrides ganska litet på sållet fram ock tillbakars, besynnerligen wid de sista stötningar, på det fina godset må utslippa Dock måste desse stötar ej wara för starka, emedan då en hop gods med berg kunde gå öfwer sållet. Så måste ock sållet hållas Horizontelt, ty skulle på någon sida blifwa tomt, såflyter berget igenom, så snart sållet uptages, igenom de ledige hålen. Är nu så sätt 5:o tages sållet upp ock sättes på brädden af karet, som med en liten bredlapp till den ändan är försedd, at afskrapas alt det, som bergit är ock lägges för sig sjelf. Sedan afskrapas alt det kiesblandade blyet ock lägges äfwen för sig sjelf. Nlytt gods skrapas af bordet på det i sållet qwarstående goda glantsen ock procederas så 2 à 3 gånger, så länge sället ej blir karlen för tungt. När han nu will töma sållet, kamhan han först twänne gånger till slut sätta ock afskrapa det ofwanliggande, på det kiesen må desto bättre urskiljas. Utaf detta sista kiesiga, aflägges så mycket behöfwes till ny botten, hwarpå glantsen samlas till sin hög: kiesgraupen skrapas in till bottnen ock procederas som sagt. Här af får man nu 3:ne slags gods nemligen. 1:o Guter gesetzer glants i karet. 2:o gute setz-graupen af glants i sållet ock 3:o Gute after eller kies ock glants-graupen, som afskrapates. Ty detta bergiga, som afskrapades, måste först underga bokning ock waskning, innan det kan nyttjas. Eljest ock hwad i grufworne i schramen småles sönder, det bringes ock i sättningen; men som det är ganska ojemt, så sättes det 3 à 4 gånger efter annan i finare såll, ock bultas det gröfre sönder af pojkarne. Detta gier ock flere sorter af glantser, som på slutet blifwa geringe. Hwad nu sätter sig i skölgsumpen, det blir på en särskilt liten korthärd renwaskat.

Smältvärken i Freijberg.

Anmärkningar Öfwer smaltningarne wid Freijberg ock Halsbrücker. hyttan in Martio 1749. När man har blyrika silfwermalmar, hålles det för mindre konst at göra sådane till godo, då likwäl likwäct förändringar, i anseende till beskaffenleten af Bergi förekomma. arterne, som blymalmerne med sig föras. Deremot fordras någon mera försig tighet at tillgodo göra blyfattige silfwer malmer, som äro strångflussige af tröga bergarter ock dessutom ringa uti silfwerhalten. Nu som man besynnerligen wid de Freijbergiske gådt högt med denna senare slags smältningen, så har man welat ser något närmare därpå, utom det hwad Schlüter förmaler huru i hans tid tillgådt Det ware antingen till blysmältning (Berblejen, eller Stensmältning /Roharbeit / brukas enahanda ugn ock redning, nemhohe ofen, hwars beskrifning hos Schlüter, Tab: XXXIIX. Dock anmärkes ännu derwid, at surfacen af den slagna härden ej är så stupande, som ritningen: at slaggen afrinner af sticksumpen på andra sidan mit emot utstickningen, på den Dertill Obserr: Denna Rohsmältning är ej konstigare, än at smältare kunna deruti finna sig, hwadan ej mera anmärkes, än för dem nödigt, dertill beredde stybb bädd: at form öpningen ligger aldeles jemt med brandmuren: at tätt under formen ock ända twärt öfwer ugnen, hölles ner till härden en twär hands tjock stybbred. ning / foristuhl kallad, som skall hindra slaggen at så snart skjära sig in under forman ock på sidorna: at tätorna ligga 4 aln tillbakars från form öpningen, ock blåsa i kors straxt innom forman at hwar sitt hörn wid bröstet: at stybblet är hälft leer, ock hälft stybbe: at ögot på brästet igenmures uti werblägen med tegelsten, men i Roharbeit med här fallande eldfest ordinair mursten, så, at det står twärhand öfwer brynen af förhärden. Wid redningen göres ugnen ren från offenbruch, bottnas, redningen instötes ock framhärden skjäres, efter Schluters beskrifning. Dock förbättras förut brandskador kring formanock ögat igenmures. Härden torkas med torfkol, ock fylles sedan med kol, bäljorna släppes ock upsättning göres af ett kolfat ock 2 kunfat af beskicksningen, uti hwar sitt hornafforinwäggen. Således skjer upsättningen hela smältningen igenom, dock dubbelt starkare för hwarje gång Med forinnaset såsom det angelägnaste, förfares i förstone warsammeligen, låtandes det samma häldre långsamt tillwäxa med

med små sältningar, samt ugnen ständigt kräfwa, än at ugnen genom för starka sättningar, innan han fådt sin jemna hetta skulle försättas ock igengro. Ty fast något mera kol i förstone erfordras emot sättningen, så är dock smältningen, säkrare Emedlertid kunna följande märken i ackt tagas. När ugnen går för kall. At godset kommer osmält ner om blästern. At forinasen blir swart ock alt för lång, böreljest wara 1 qw: el: deröfwer. at slaggen går alt för seg, tjock, storkuölig, wiljandes ej flyta, när ugnen går för het. at nasen skjär af sig ock will ej sitta qwar. at slaggen är alt för het ock pottrande, när han kommer ur härden För bör denskull bör medelwägen sökas. Formanhållas gles ock ljus fram uti slaggen, wara tät ock flytande utan mycken pottring. Detta alt förstås dock när beskickningen är fullkomlig. Ty som wid beskickningen af Ertzerne icke allenast bör agtas, at den wid smältningen fallande Rohstein måkomma till 4 lods, men ej öfwer 6 lods silfwerhalt på Centnern, utan ock at godset af de differente Bergarter må hjelpas åt at smälta hwarannan, så ser man derutaf at ugnen ofta kunde gå trögt, icke i bristaf hetta, utan af malmslagernas orätta blandning. Emedlertid ock sedan det blifwit bekant, huru Bergarterne sig skicka uti elden, såsom at strängflussige bergarter L: n: qwartz hornstein, siler, mica, blände, lättare flyta med hwarandra än om hwar går med andra lättflussiga arter: at Ejsenschussige bergarter med kieser ock ännu bättre med rostade kinserflyta wäl: at qwartz ock hornsten i sig sjelfwe gå trögt ocfordra mycken kies at deri indränka medförande silfwer: at Bländen ock så gå trögt ock förhindra godset at gå in i sten, samt röfwar gjerna, så har man deraf samt wanan, bragt beskickningarne i Freijberg till sådan fullkomlighet, at man sällan behöfwer borttaga eller tillägga någon post af de beskickade Ertzerne, när man skulle se smältningen, sådant fordra. Ock har jämwäl häraf upkommit 2:ne handa Rohsmältning nemligen. 1:o åtta dagars Roharbeit med orostade kieser 2:o fjortor dagars Roharbeit med rostade kieser, wid hwilka wäl olika beskickning, som af nedanstående Tabeller 182 synas, men förrättningen wid smältningen är fast enahanda. DessRoh- eller stensmältningar äro egenteligen derföre uptänkte at på de magra bergarter eller silfwerhaltige Ertzer, som ej föra blyglants, ej så mycken depence skulle göras, som om de med

de med bly skulle beskickas, emedan deraf fordrades ganska mycket, ock wid Bergwärk ej altid tillgång deraf kan wara, så har man ock wid de Freijbergiske mera torra än blyrika Ertzer, ock är derföre fördelen den förnämsta i det målet, at så magra malmer utan bly kunna tillgodo gjöras. Ehuru noga nu med denna Rohsmältning må wara, så är del ej underligit om någon orenlighet will falla uti ugnen af knobben eller här så kallade Bussen. Dock komma de hälst i början af smältningen, medan härden ännu är rå ock kall, menej sedan ugnen kommit i gång. Emedlertid blifwa de utbrutne så ofta de kännas i härden, men besynnerligen wid utstickningarne, ty eljest skulle de snart gro igen hela härden, besynnerligen om man ej flitigt med spettet håller rent under forman. Utstickningarne göres således, 1:o Skjer upsättning 2:o aftages med forken slaggkosan ock med spaden utskyflas på slaggbäddor det öfwersta af slaggen i härden 3:o Blästern ställes, på det man desto bättre må kunna hantera sig. 4:o Utstickes, 5:o hwarunder med jern stör brytes ock löskilas hwad sig i ugnen fastsatt af slagg, gods, kimbachen kallade, ock uttages, blästern släppes ock underforman forman gjöres rent, samt härden förbättras framtill. Wid första utstickningen plägar härden för kyla wara så intagen af kimbachen, at sten ej kan utkomma förr än de samma från botnen med jernstörar blifwit lossade. Ännu märkes om forinnaset 1:o at det samma ej hålles stupande nedåt härden utan mera Horizontelt 2:o Om näsan skjer af sig, at starkare sättningar göres af gods mot mindre kol; men om hon är för lång ock mörk, mera kolmot mindre sättning, till dess hon behörigen hunnit smälta af sig. Men näsan uti blysmältningen hålles mera stupande ner i härden. Så snart upsättningarne äro gjorde, slås på kolen in wid bröstet en bytta watten, hwarigenom förhindras icke allenast lågan at spela upp igenom kohlen, utan kolen förhindras jämwäl at förhastigt förbränna, innan de komma för blästern, hwaräst de skola göra bästa gagnet; hettan hålles ock mera ned i ugnen ock går ej fruktlöst bort opp, igenom differencen emellan råstad ock oråstad Rohsmältning, är 1:o At godset flyter bättre wid den förra, fölgackteligen 2:o

2:o mera gods på lika tid kan upsättas ock med mindre kol-Consumtion genombringas. 3:o At den förra ugnen kan gå längre, en gång ja 2:ne än den andra, fasthan går ej mera än 12 schicht hittils, mot den andra 5, ock när alt detta Considereras 4:o Kan wid Råstade 14 tagige arbeit 1/3 mera uträttas än wid det andra 8 tägige. Men ehuru fördelaktig denna 14 tägige. arbeit är, för det 8 tägige, så har man dock för den gl: slänterjan skuld, ej kunnat längre komma dermed, än at wid hwar hytta går ständigt en ugn med 14 tägigt arbeit; men de andra på gamla wiset. Eljest ses de allmänna fördelar fram för blyarbeit i Schlüt: pag: 300. S. 2. Märkes någon felaktighet i beskickningen wid det första dygnets smältning, så kan sådant i det andra dygnet hjelpas, emedan för hwarje dygn förelöpes, då den eller annan kost ute lämnas, eller annan tilltages. När nu uti 8 tägige arbeit eller 5 schicht à 24 timar hwar 270 Centn: beskickade Ertszer kunna igenomsättas, så består det gemenligen af 120 Centn: bländige ock kiesige Ertzer 80 Centn: qwartzige Ertzer. 70. 70 Centn: kies, hwilket med des tillhörige förlopp ses af Tab: 1. 14 tägige arbeit aber Von 12 Schicht à 24 stunden, som Ertzerne mästendels blifwa råstade ock större qvantitet af Ertzerigenomsättas, har /beskickningen något annorlunda neml: 480 Cent: Råstade Ertzer, hwilka besta af 330 Cent: kiesige ock qwartzige Ertzer 80. b: Schlamm 70 Centn: Rausch, hwilka sammanrästas 140. (durre ock kenha Ertze, som äro oråstade, 150. C: gebranta kins, som gjör tillsammans wid pass 770 C: dertill kommer ännu 216 kar: blyslägg a 1 1/2 Cent: har: 324 C: samt geschur 72 kar: 1 1/2 Cent: 1086: För öfrigit märkes wid båda smältningarne at den slagg ock orenlighet med något gods derwid, som faller wid utstickningarne ock utdrages utur ugnen, lägges åter på schichtet, ock blir således upsatt. Om Rostningar 3:ne slags rostningar förefalla med Ertzerne nemligen, 1:o med magra Ertzeij alla waskade, dock någon del sintsatte 2:o med gute D:o 3:o med kieser, som äro hwalnötstöra. De

De första komma uti 2:ne stycken 9 al: långa, 6 al: breda ock 1/2 aln höga öpna Rostmurar af tegelsten, rätt upstående murade Rostmurar, under bar himmel, at rostas på bottnen löpas 140 à 150 C: Setz. graupen, derofwa upå 2 klaft: wed, hwaraf det understa laget glest långs efter ugnen, för friskt wäderdrag åt elden. ofwanpå weden 15 körbe kol, som utkares jemte, ock derofwängå åtskillige kieser, Rösche kallade Cent:; derpå åter Setzgraupen aftor kallade Cent; ock så åter et kwarf kösche l: som altsammans ock jemt ofwanpå wäl tillstötes, då rosten likwäl står 1 à 1 1/2 gr: öfwer murarna ock i båda lnurarna tillsammans v: p: 450 C:. rostan antändes sedan på lä-sidan i ingången. ock brinner 2 à 3 weckor, då hon är färdig till 14 tätige Roh-arbeit. De andra el: kostningen af ordinarie gute Ertze kommer 3:neo gånger at kostas 1:o Uti 2:ne kostar tages tillsammans 257 bly Ertzer ock derunder 1 schrag: wed 30 korb kohl. 2:o När de förra nedbrunnit, komma båda tillsammans i en. kosta, på det sättet at på den ena lägges 1/2 schrag: wed 12 kors. kohl, ock den andra Rosten derofwanpå. 3:o På bottnen lägges 1/2 schrag: wed 1 wäg: kohl ock derofwanpå alt alt godset (2:o) utur 2:dra Rostningen. Alla bränningarne tillika med wändningarne ankommer på 4 weckors tid, ock skjer uti wanliga öpna Rostugnar under tak. dock äro ugnarne 1/2 ten mindre än till de magre Ertzer. Ock eljest är det en generel omständighet ej at förkasta, at en del Ertz lägges under elden, ty den samma bränner så wäl ned som upåt fast lågan går upåt. de 3:die slagen eller kieser skjer ej heller mer än i en eld, då han sedan kallas gebraut kies, ock beskickas ock i rosten, som eljest är på samma sätt som de magrare Ertzerne gjord, ock derunder 1 klaft wed, 8 korbkol till. Ex: Silfwer lod på Cert: 34 C: geschadene kies 2. à 3/4. 35 dergleiche Kuschacht f:gr: 34 3/8. dgl. 1/2. 1/2. 37. dgl. 2. 37 dgl: 14. Rosenerants 11 1/2 dgl: 1/2. 17 1/à dgl: Prophet Jonas 4. 22 à after Seegen Gottes zu decke Emedan swaflet wid förenämde rostning bortgår onyttigt, wis, så har BergSeret: Hossman uptänkt en ugn till swafwel

wel fång, men som depå swaflet ej är synnerlig afgång, ock kinserne ej altid äro i förråd till det qvantum, som ugnen fordrar, så är han nu sällan i gång, ehuru wäl at han dock skall bespara mycket wed. Structuren ses afritningar Tab: XV. weden lägges på bottnen på sitt särskilta wis glest. Båda ugnarne draga 500 Cent: kies tillsamans, som komer uppå weden; ock så tilltäppes straxt ofwan swafwelholen, med fint grufkleinat flores må gå in i rökfången, sedan de swalat af sig i de första tornen. Efter detta qvantum kies skall falla 15 à 16 Centn: flores, hwilka tillhopa samlas, när braderna öpnas af rökfån gen ock luttras sedan. På weden kommer förmodeligen kohl den lilla gluggen på 3:ne tornet blir endast oppen för drag skull. Iugången af råstan muras ock igen, dock med glesa stenar för draget. Efter omständigheterna brukar man desse ugnar till ordinaire rostning, men samlar ej swaflet, efter kiesenej hinner till, ock man anwill hafwa afsättning af den gamla, innan man prackar med något mera. Utom förenämde Ertz rostningar, komma de flerahanda wid smältningarne fallande sten, at rostas, ah således 1:mo utafstenen efter roharbeit, löpes 400 C: på 3:ne röster efter hwarannan, hwartill allena kohl Consumeras, men ingen gen wed, då i första råstan åtgår 10 korbn kohl, i andra 10, ock i tredje 6 korbe. 2:o Utaf blejsten löpes 150 Cent: på en gång uti 5 à 6 rostar efter hwarannan, hwartill allenast Consumeras kohl i förstå 8 korbe Rosten 2:dra d:o 9. 3:die 10. 4:de 11. 5:to 12. 6:t 12. 3:tio Kupferstein går igenom 10 à 12 eldar innan deraf swart koppar kan göras. En rosta af 150 Cent: fordrar de 4:no första eldarne, 6 korbe köhl hwar. De medlerste 4:ter eldar 4 korbr kohl hwar, de sista 4, 6 korbe kohlhwar, jemte en klafter wed till de 2:ne sista eldar. Ty hwad kupfer lag eller trottstenen angår, så fordrar han icke någon särdeles rosteller smältning, utan som wanligit, inkommer på wld, kpferstmns rostunnge 1o swart-koppar smältningen. alla dessa rostningar skje antingen i de wanliga öpna rostmurar under bar himmel, heller i några smärre, då kohlen under godset. Ock wändes ur den ena i ondra ändan af rostmuren.

Dom schlachen Verändern Efter slaggen uti werbleijen, besynnerligen när Ertzerna äro Coboltiske eller eljest strängflussige, ej hinner så ha stigt at segra sig utur godset fullkomligen, utan blir järna något bly qwar uti slaggen, så komer denne slagg at andra gången upsättas på en hohe ofen, tillika med offenbruche ock geschür, då godset utur alla warorne, under hwar 8:te timmas utstickning, samlar sig uti härden, kunnandes den slagg, som på 3 dygn samlats wid en ugn, uti 2:ne dygn genomsättas. Detta kallas din slachen werändern ock skjer med sådan slagg ej mer än en enda gång, då slaggen bör wara aldeles ren. Men den slagg som faller efter glötfrischen, måtte flera gånger igenomsättas, emedan han ej första gången blir ren. Vom anreichern Nu kan hända at man i anseende till myckenhet af geringe Ertzer, ej kan göra Rostemen så rik, at han straxt för tjenar at tillsättas wid werbleijen, det är at han ej hinner hålla 3 à 3 1/2 lod silfwer på Cent: sten. Fördenskull måtte den na sten göras rikare at han åtminstone hinmer till nyssagde hålt. det det skjer på sådant sätt fast jag ej haft tillfälle at se det. 400 Cent: sådan mäger sten kommer på en rosta at gå igenom en eld, så at en hop swafwel må bortgå ock mindre sten derefter falla. Blandas sedan med 100 Centn: drre Ertzer, ock som äro Spatige ock qwartzige ock föra hwarken bly eller kies. detta gifwer ungifär 150 Cent: sten, ok som lika mycket kohl ändå skulle förtaras, så lagar man gjerna at stenen måtte blifwa åtminstone 10 à 12 lödig, eller ock till den halt man will. Häraf följer at en mäger Rosten ej mer än en gångbehöfwer at göras rik; ty flere drogo för mycket kohl. denne sten kommer sedan uti beskickningen wid werbleijen, ock må man eljest ej rosta denna sten alt för mycket, ty då förtages hans fluss, efter det då i anreichern skulle gå trögt. Håller slaggen efter detta arbete 1/4 lod på silfret, så komer han sedan at emploijeras wid Roharbetet anmärkningar gebraut kies samma som rostad. Reusch 8 Schlam idem. Geschürden godsblandade slaggen, som faller efter utstickningarne ock utbrytningen. Schicht, tid af 24 stunder, på hwilken den gorde beskickningen för ugnarne genomsättes ock ny dagligen göres. Schicht, hyttearbetarnes arbets tid om dygnet af 12 timmar. Schicht, säges ock om allehanda

allehanda saker, som snart skall slutas eller uphöra. 1 Scheffel är rund hög 27 1/2 toll swänskt mott stock diameter. app uti 16 f: ) mitpå 20 l:l i botnen 15 l: Er tunna är litet drygare. 1 korb kol hög 25 f: i långlig fyrkant som gör 20, 000 cubiske toll bred 25 t: eller mot en swänsk kohltunna. (lång 32 1:) En wägen består af 12 sådane korben. En karren eller en skottkjärra är 20l: i fyrkant 9 toll hög. En Cent: Ertz är 110 pund. En Cent: wärkbly är 104:d:o En Cent: Rostein är 100:do En schragen wed bestående af 3:ne klafter, håller längd 34gd: 4 tum. högd 11 qw: 3 1/2 tum, samt weden lång 9 qwarter Om kolwäsendet wid Freijberg. Alla de kolsom de 4 Freijberske hyttor Consumera, lefwereras antingen af bönder in natura, eller kolas wid hytter na, till hwilken ända en myckenhet wed flössas 5 à 6 mil från Böhmiske sidan, hwarast man med en lång grafleder leder weden in i Muldaströmmen, wid hwilken hyttorna ligHär wid Halsbrüchuer hyttan är 1 kohlare, ga. som om wintern utaf weden gör 8 à 900 wägen kohl. Milorne äro ganska störe runda till resning, dragandes 27 à 30 schragen wed, ock skola efter schragen gifwa 2 wägen 4 korb: kohl. Mästaren får 4 1/2 groschen för wagen i kohlare löhe, hwaraf han äfwen måste hålla sine egne hjelpare: En sådan mila skall gå 10, 11 högst 12 dygn. weden är ock mästendels af gran, ock komma 3 hwarf ofwanpå hwarannan. I räkenskaperne uptages 1 wagen kohl till 1 R:dr 16 gr: 1 schragen wed till 3 R:dr. Här borde nu införas axempel af beskickningar ock förloppet af några weckors differente smältarbeten, men de samma kunna med mera beqwemlighet införas uti bilagorne, ock derföre här förbigas. Om silfwerdrif

Om Silfwerdrifningen under hufHär i Freijberg har man ännu welat raffinera mera på denna till smältningen hörande del, än annorstädes; ty som de eljest brukeliga drifugnar med hwalf, fordra mera eld innan godset kan smälta, swalnar långsammare, ock äro för arbetarena owigare wid härdans slagning, så har man här i stället för hwalf en stor hufaf järnstänger ock ankare, med leer 2 /z bränt dito 3 eller tegelstens mjöl, ock galthål, innan till beslagen, ock som kom afwindas ock efter behag åter påsättas, såsom arbetet kan fordra, af den structir som Schlüter föreställer, ock några mått, jemwäl här nedan utwisar. Denna invention är ganska fördelaktig; ty 1:o kan härden med största beqwämlighet slås. 2:o swalnar han ganska snart 3:o Fordrar han ej mycket wed, efter hufwen håller lågen så nära till godset. 4:o Går drifningen snart 1/3 fortare i tiden. Hade man ock i Freijberg så tillgång af wasar eller riskmppor, som på Hartzen, så at man kunde bespara weden, ehuru wäl at de samma altid i penningar woro drygare, än weden, så ser jag intet at ugnen kan förbättras, om icke det at klapparne sitta wid sina ledjärn fastmurade, deremot har man dem på Hartzen. Mansfelt, Norriget lösa, så at at de ganska wigt kunna förändras efter behag, besynnerligen tyngre eller lättare, hwilket wid stora ock tillika djupå hårdar, är en stor omständighet. Men innan man något widare kan berätta om drifningen, måste jag förut något anföra om askan som till härden brukas. Wid de Freijbergiske hyttor är intet någon inrättning till asklutning, utan kjöpes askan af Seiffensindare i Freijbeg, lefwererad på hyttorna med forlön ock alt samt meisergeld, för 4 ggl: 6 pf: tunnan, lägges inder tak uti stora högår, på det hon må behålla sin fugtighet efter utlakningen ock ej bortspillas, då man altid afkrafsar på alla sidor det yttersta, när blandning skjer till härden. Nu som denna aska är icke just af den aldra bästa, utan af löswed, så at hon allena jemte sin kalk efter: lutlakningen, till härd skall wara obrukelig, emedan härden då blir förlös, ty som askan är klen, så blanda de 1/10:del osläkt kalk deri wid lutningen, hwaraf twålen blirfast. De betalte kalken till Magistraten i Freijberg med 21 groschen scheffekn, så blandas hon här med släkt kalk, som gör härden ganska god, ungifär i den mohn, at ett tråg kalk swarar emot 4 tråg aska. Kalken lefwereras för 16 gr: tunnaninbereknat 2 mils forlön. Men som en del af den gl: hården kommer

kommer altid i nästkommande at nyttjas, hwaräst jemwel en del oblandad aska är, ock i Seiffensjudarnes aska också är någon kalk, så skjer blandningen på följande sätt. F.I. 1:o Fyra tråg sådan kalk trågas hop med 10 trag aska, ock sållas igenom fint mässings tråd-soll, så at klumpar ock stök ej må medfölja. 2:o Detta (1:o) blandas åter med det förra öfwerblefne af härden, som äfwen blifwit med träklubbar stött, ock sedan sållat, ock med watten befugtat ock wäl omharkat, ock båda harkasnu wäl ock flera gånger om hwarannan under behörig fugtning, som är efter wanligheten, at blandningen knappast sammanhåller då det med handen hoptryckes, hwilket will så mycket säga at blandningen ej gärna gjöres så fugtig, som annan ugnsredning, på det härden efter slagningen må wara destomindre wåtagtig, ock karas sedan tillsammans i en hög öfwer natten. Är winter, så måtte man bruka warmt watten till fugtning, ock hålla warmt öfwer liket i stugan, eljest stelnar altsammans ock, ock låter ej handtera sig. Skall nu härden slås, så Blirhärd bottnen wäl afsopadt ock om man så will, fast det ejallmant allmänt brukas, med litet watten befugtat, på det härden desto bättre må fästa. Denne botten, eljest tegelbottnen kallad, ligger åtta toll under formorne djupt, ock stupar skåligt från alla sidor tillhopa mittpå ännu 3 toll. Är af 17 qw: diameter wid pass. Ofwan öfwer formorne är ringmuren till hufwen hög 12toll. Hufwen högfrån sin nedra brädd, 16 toll, undantagandes at han mitt på har en liten ock högre kupa, men det är ej hufwudsakeligit. Formornes diameter är 2 toll 6 linier, ock tätornes mynning 1 toll ock 3 linier, Förmorna ligga 2 toll 2 linier tillbakars i muren ock gå de murade öpningarne af lika diameter med formorne jemt fram, men tätorne ligga 2 toll à 2 1/2 efter omständigheterna längre tillbakars än formorne, både af järn. klapparne äro fastmurade. Detta införes här för at bättre fatta impression om härden, ock kommer ännu mera om blästerns direction framdeles d: 3. 1:mo Grundes på alla sidor wid ringmuren 5 à 6 tolls bredt af oblandad ren sållad ock fugtadaska. /geringe asche / så mycket at när den lös omrifwes, står 4 à 5 toll hög wid samma inurmen stupar af in åt härden, hwaräst mitt på en fläck af 5 à 6 qw: diameter blir aldeles bar utan påfyllning tills widare. detta

Detta skjer wäl egenteligast för den ordsaken at bespara den andra kalkblandningen eller at för hwarje drifning ej må så mycket tillredas, ehuru wäl at af denna geringe ascht ej åtgår till denna gruning, mer än 6 à 7 tråg; men eljest wille man föregifwa en annan ordsak, at denne askan som sedan kommo i den ordinaira blandningen, (à1. 2:o) borde först gå igenom en glöggning, hwilket dock faller mig så mycket orimligare, som uti hwarje härd kommer 10 tråg rå aska (5I: 1:o). Eljest kan man med lika god effecch i drifningen bruka den ordinaira blandningen till grunning. 2:o Der ofwanpå (1:o) kommer af den kalkblandade askomss 1: 2:o (gute asche/ till 8 à 9 tun högt så wäl omkring alla bräddarwid ringmuren, som mitt på, så at askan så löst utkraffad med händren, som hon efter hand upbäres, står lika högt, med öfre brynen af formorne, men mitt på djupare ungofärså, som härden kommer at se ut. Dock måste 3:o denne så wäl som geringe asche (1:o) alt efter handen som den upbäres på härden, med båda knytnäfwarne till sammans nedtryckas ett hwarfalt omkring wid ringnuren, men det öfriga krafsas allenast jämt som sades med händren i sin form, eller ock sedan treluten hjelpes, fast gamla la drifware sådant ej bruka. Denne nedtryckningen med händren skjer för den ordsaken skull, at icke någon öpning måblifwa wid ringmuren, som wore tom, jemwel at hindra askans upstigning wid härdens första omstötning. Ock på det fyllningen må gå ordenteligen till, skjer dermed altid begynnelsen under formorna ock så på sidorne samt mitt på snart tillika, så at arbetaren, må utkomma wid glöthålet, då han sedan, ståendes på ringmuren, kan ytterligare jämka härden med trelutan, krafsandes af eller på blandningen hit ock dit sakteligen, der nödigt är. Föröfrigit hwad som sades at blandningen (2:o) med händren utkrafsas, skjer så wäl derföre at askan må komma jämt in, at inga klumpar må wara deruti, samt at ytterligare erfara at intet någon orenlighet af kohl, trestickor, eller ock brödbitar, med ett ord något som ej hörer i härdblanningen, må medfölja; emedan sådant ofta plägar antingen uppehålla eller fördärfwa drifningen. Förden skull måste drifwaren i detta mål wara ganska grmHärden således ifyld, sker granlaga. F: 4. kommer han at stötas. Detta är icke den minst angelägna delen

delen af arbetet; ty som deraf åtskilliga olägenheter kunde följa, så måtte det noga acktas. I korthet at säga, stötningen måste i förstone gå saktare, men ju längre desto hårdare, samt at härden för hwarje omgång af stötning blir lika; ock änteligen öfwer alt lika hård. Är för hårdt, så är wäl nn derwid ingen widare skada, än at det blifwer härdbly ock mera glöte, men som drifwaren fölgakteligen måste hafwa mera omak, ock hårdblyet ändå behöfwes till beskickningar, så är det onödigt at göra honom så hård. Är härden återigen för lös, så går mycket hårdbly in ock blifwer mindre glöt, ja ofta kan wäl ock blyet gå in i härden. Nu låter wäl härden aldrig slå sig för hårt, emedan han då ger sig upp på sidorna ock hela härden måtte då slås å nyo, men så är dock medium det bästa som här nedan beskrifwes. Emedlertid skjer stötningen på följande sätt. 1:mo Sedan härden på nyssagde sätt (d: 3.) blifwit fyld, stöter drifwaren sagteligen för sig med härkjernet stossharkaifrån höllet, der han ingår, ända till Centrum, ock der börjar han at äfwen stöta alt omkring sig widare ock wida re, ända tills hela härden med denna stötningen är öfwer alt stött. Hwarwid han straxt så passar stötningen, som härden framdeles framdeles ungefär skall blifwa, nemlig: at han hålleshögre ock långsluttare från eldstads öpningen förbi glöthålet till eldgluggen, men deremot under blästern ock eldstads sidan wid windugnen, mera ingröpt ock ej så långslutt: jämwäl ock at han håller det djupaste der spåret skall blifwa häldre litet närmare åt blästern ock eldstaden; än åt de andre sidorne i ugnen. Detta härkjärn består af 5 el: 6, styck: 7 à 8 tolls långa samt en tolls breda ock 2 1/2 till 3 liniers tjocka järnspwor, fästade wid en generel hylsa ock deruti stör alt sammans om 2 lispunds wigt. Nu i förstöne eller wid första omstötningen kan denna härka wara kall; men sedan måtte hon hållas warm, emedan små delar af blandningen under stölningen eljest fäster sig derwid, ock sådant förordsakar små håligheter ock ojämnheter uti härden. 2:o Är nu härden således en gång omstött (1:o) börjar drifwaren at stöta spirtals från ringmuren till Centrum ock så tillbakars från Centrum till ringmuren alternerande radius med radio, så at när en råd med härkan från ringmuren gått in till Centrum, går den andre. tillbakars, jemwel ock at härkan må följa tätt utåt den förr

förr stötta raden ock intet någon ostött eller olika hård stött fläck blifwa på härden, således förfares hela härden omkring, hwaraf följer at desse rader af stötar måtte komma närmare tillsamman mitt på ock gå öfwer hwar annan. Detta skadar just icke, men man lågar dock järna at hwarje stöt wid Centrum ej må blifwa så hård, som wid ringmuren, emedan Centrum eljest alt försnart skulle blifwa stött ock ojamt hårt, mot den öfriga delen af härden 3:o Så kan man ock med ett hwarf radial-stötning (2:o) alternera med ett hwarf ringstötning, börjandes altid wid ringmuren, ock slutandes i Centrum, på det härden måtte så mycket igalare blifwa stött. Warandes 4:o Det en generelle principe med stötningen at häldre låta stötningen gå ock avancera från ringmuren måcentrum, än från Centrum utåt ringmuren, emedan blandningen då skulle utstötas ock ej blifwa fast, ty hwad den första stötningen (1:o) angår, så will den icke stort betyda emedan den samma ej går härden någon synnerlig consistencutan är allenast en beredning till härd stötningen. 5:o Efter nu fugtigheten, wid härdens sammanstötning, ej har någon annan utwäg än trånga sig upp till öfwersta brynen nen af härden, så sållar man af den förra härdaskan öfwer hela härden, emellan hwarje stötning (2:o 3:o) på det samma fugtighet må draga sig in uti denne torra hårdblanning, när stötningan skjer därpå. 6:o Ock på det härden alt efter hand med stötningen må få sin rätta form, blir han efter hwart hwarfstötning (2:o 3:o 5:o/ med ett stort sparjern afhyflad, då drifwaren icke allenast ojämnheter högder ock gropar jämnar samt skrapar här den, till sin rätta form, utan blir altid den påsållade ock förut nedstötte askan, bortskafwen, hwarefter ny asska, påsållas ock stötes. 7:o Sådan sållning, stötning, hyfling eller skrapning skjer 3 à 4 gånger efter hwarannan, då man altid så jämkar, at det ena hwarfwetsstötning blir ju hårdare på det andra, hwarwid man jemwel, besynnerligen wid de sista 2:ne stötningarne i stället för krattorna, betjenar sig af fyrkantige treklubbar, med hwilka man på samma sätt som med krättorna (1:o 2:o 3:o) stöter härden alt omkring 8:o Änteligen blifwer härden efter sådan stötning så hård, som han wara bör, hwilket därpå märkes 1:o när man ej kan trycka tummen med största magt på härden, at någon

gon håla derefter synes. 2:o Men besynnerligen när klusban tar emot ock will tillbaka stutta eller stöta, som då är tecken at askan ej låter sig mera packa då 3:o I härden wid hwar stöt liksom klingar. Will man sedan hårdare packa härden så är det fåfängt, ty då ger han sig upp på sidorne blirojamn ock måste hel ock hållen omslås, som i början af denna 5 är anfört. 9:o Men som under denna stötning, härdranden tätt intill ringmuren med härkor ock träklubbor ej så noga kan tillstötas, så rifwes med ett litet form järn jämt ock rent i kring ringmuren, ock tillklappas med en halfpunds jernhammare hela härdrannen ikring. Ock hyflas härden till slut ganska wäl at han blir hel slet utan den ringaste grop eller uphögning. 1 toll från formorna gjöres med spörrjernet en liten kant hwaremot wärkblyma stöta F: 5. Änteligen komer spåret at skjäras, hwilket till storleken, inrättas efter halten af det infättande wärkblyet. Såle des skjärs det till 90 à 100 qv:r blåck om 15 tolls diameter ock är eljest bättre at det samma må skjäras för stort än för litet; emedan i det senare fallet en hop sölf skulle blifwa ståendes ståendes utom kring spåret, ock formera en ojamn blick. Föröfrigit har wanan lärt at jämka storleken efter som blicken skola blifwa, så at deruti är ingen wiss regla; men det måste för alt ting passas, at 1:o Spåret står Horizontelt som med watten pass jänkas på alla sidor; emedan eljest den olägenhet skulle deraf följa, at blicket woro på den ena sidan tjockare på den andra tummare, fölgakteligen blefwo uti blickningen silfret ej lika rent öfweralt. 2:o Må spåret häldre stå närmare åt blästern ock wind ugnen än åt höllet, på det samma ej må gå för kall wid blickningen, ehuru wäl at somliga drifware ej gifwa synnerligacktning derpå, utan låta spåret komma mitt i härden. 3:o Gör man ej heller spåret djupare än 3 linier, ty emok ofwanstående qvantum af silfwer ock diameter af spår, stäcler sig dock silfret i samma tjocklek wid pass, spåret må wara djupare will det; men då will härden förhindra blästern at komma wäl därtill, hwarföre ock samma olägenhet tillfaller, om spåret göres djupt med liten diameter, efter silfret då står så tjokt ock ej så rent kan blicka. 4:o Bräddarne af spåret hålles ej så brante, utan giides så wäl

så wäl som den nedre kanten af spårbotnen med en ylle slarfwa samt med den i spåret lösskurne härdasken, at alla kanter må blifwa kullrige, med 5:o Hwilken aska jemwel hela hårdbottnen ock med en qwast omfilas, så at altsammans blir slätt ock palerat ock bortsopadt 6:o Willman utsmörga spåret, så har det så wida sin nytta at silfret då ej må draga sig in i härden, hwilket dock här såmycket mindre förefaller, som glötet ej så aldeles tappas af när blicket skjer; men eljest kan man aldeles utelenmact, där man icke wille skjera några namn i hårdbotnen, hwilka då ställas baklänges; så kan man ock med denna blandning af en del klära en del fint leer eller Schlichert 2 del: fin aska, blandat med öhr ock watten, igenstryka de skollor, som stundom efter afwärmningen ( ) plägar lossna på härden. F: 6: Härden skuren ock slagen, kommer han at wara på följande sätt beskaffad, nemligen Från blästern till spårkanten 41 toll, spårets diameter 15 t: Från den andra spårkanten till ringmuren 47 1/2 toll, så at hela dianutern af härden blir 17 qv: 1 1/2 toll med förändring, som redan f5 5. 2:o) anfört är. Formorna skilde från hwars andras dras centra 19 1/2 toll. Härden djup wid spåret från undra brynan af blästern 7 högst 7 1/2 toll. Härden äger då wid ringmuren en tjocklek af 6 toll ock mitt på under spåret wid jass 6 toll. dessutom ock som blästern ligger 6 toll högt, kanten wid wintugnen 8 toll, ock höllet med des utgång 5 toll djupare än kanten af tegelbottnen, så ser man jämwäl derutaf at härden bakåt formorne ej är så hög, som mitt öfwer emot glöt hålet ock dess sidor, ock at öfwer hålet i höllet måste äfwen härs fyllas, såwäl som wid eldstaden at wärket ej må uttränga sig. Detta är eljest för arbetarne lätt at se; ty som ringmuren är af legelstenar Horizontelt lagde, så lägar han gjerna så at om härd randen wid formorna står jämt med tegelstensraden, t: n:, så måste de fram uti ugnen stå 1 toll högt uppå samma tegelstensrad. Och formerar härden en krokug linea från blästern ock windugnen till sparet, som går mitt på 1 à 1 1/2 toll djupare än den linien, som går från sparet till höllet ock glöthålet. Formorna blåsa kors med hwarannan på spårets yttra kant från blästern. Den närmaste Forman ock tätan at windugnen, blåser ganska Horizontelt ock ligger 12 toll högre än den andra, hwilken deremot stupar ned på halfwa härden

den från spåret till ringmuren, emeltom glöthålet ock höllet Ock drifwer således wärket makeligen omkring ock glötet destobättre till glethålet, dock täcka klapparne aldeles formöpningarne ock breda blästern ut öfwer Surfacen af det smälta wärket. Så böra ock klapparne så hånga at när de af blästern uplyftas må hwardera uptyftas. först inåt härden ock så at bräddarne, det är at de öpna sig emot hwarannan, på det glötet altid må drifwas åtbräddarne. F: 7. Här på upwärmes härden, då man först sållar öfweralt 1/8 l: tjock gamal härdaska, fast somliga ej brysig derom, ock utbreder öfwer hela härden 5 kohlfat kohl, med eld här ock der på den ock skjutes hufwen på härden, till at stå i 3 timmar ock torkas, under det at kohlen sagteligen antända sig ock mästendels gå till aska. Man har funnit denna torkning wara nog igenom wanan; ock blir härden häraf intet warmare än at man i bara strumporna kan gå derpå. Wäl smältes blyet annorstädes ned utan sådan torkning, ock det berättas at omhärden skulle göras för het, så skulle mycket glöt, gå in i härden; men jag finner mig intet derutinnan. F: 8: F: 8: Efter den nämde tiden aftages hatten ock askan med eldkolen insopas uti eldstaden, på det där äfwen må wara eld till hands. Härden sopaswäl ren, ock synes at ej några blåsor eller hål sig befinna, hwilka i sådan händelse hjelpas som förr är anmärkt /5 5 6:o) hwarefter wärkblyet upsättes. Här i Freijberg blir det ordinairt wid utslagen, gutit uti sina runda gutne jern, skålar, som ungifär kunna draga 3 del Centner wärkbly, ock dessa sättes stycke wid stycke öfwer hela bottnen, så at den Convexa sidan stöder sig mot det förra insatte stycket, ock hårdbottnen. Dock lemnar man 3 qwarter fritt inlopp för båda blästerne emellan blystyckenen, så at en snar nedsmältning må derigenom Ock som till hwar drifning afwäges 60 till befordras. 64 centner, hwilka dock den, på detta sätt slagne härd, ej på en gång draga kan, så har jag sedt at af 192 stycken om 62 Centnwigt, allenast 162 stycken blifwit på en gång insatte, ock at ugnen ej mera på en gång draga kunde. (5 4. 9:o) Detta kommer wäl icke deraf, at härden icke skulle kunna draga mera gods, ty man har uti samma ugn på en gång insatt efter berättelse 90 Centner wärbly, men som arbetarena ej

ej derwid tro sig, efter det ock far mera arbete ock mera hazard, i fall drifningen gingo olycklig, så måste det blifwa därwid. Men sant är det, at ett lika qvantum af bly, fordrar nu så fördelt i 2:ne nedsmältningar, längre tid, ger ej så mycked godt glöte, emedan glötet straxt för ändras, när tillsättsen göres. Ock eljest när härden göres djupare ock ej så grund på sidorna, kan han rymma ansenligit. Till slut lägges några wedträn med eldkohl ofwanpå blyet, ock hufwen påskjutes, som med smörning till toppning på ofra kanten. af ringmuren, tilltäppes, hwarwid jemwel tegelstens bitar kunna emploijeras. Sist släppes blästern i gång ock lägges jemwel eld ock wed i windugnen, hwilken som den efter hand blifwer ju längre ju hetare, så förminskas eldningen uppå sjelfwa godset in till des det aldeles skall återwända ock i följande utmärkes. d: G. Under en sådan påkasning (S: 8:) står det intet en timma på för än alt blyet är nedsmält, hwarunder dock bestandigt eldas, så i ugnen som uppå godset med wed. Hinner då det nedsmälte wärkblyek till det under blästern gjorde märket (54. 9:o) så kan ej mera tillsättas, men hwar ej insäktas. tas, flere stycken tills härden blir full, ock kommer så godset med stark eld at upwärmas, som kallas anfeuren, då wed så ofwan godset, som i windugnen hålles. Men skulle det hända at blyet stego öfwer märket, ock wille utrinna i formorna, så är bäst at passa derpå ock med en jernslef utösa så mycket nödigt är. Denna upwärmningen är en ganska essentiel omständighet utaf drifningen, emedan des bättre eller sämre gång framdeles, deraf dependerar. Ty går den ej hurtigt, så dröjer länge ock opamt med abstrichen eller den första oart ell sten, som blyet gifwer ifrån sig. Ock följakteligen går suddigt med glötet. Går åter anfeuren för starkt, så kam man äfwen risqvera hela härdens förderf, det är, at han går opp eller åtminstone blir wek ock drager blyet in uti sig. Fördenskull bör detta ganska noga acktas. Och är wäl bäst med i elden gradatim fortfara, så at blyet efter hand kan upwärmass ock sådant dock jå fortare desto bättre. Så kan man ock i förstone låta bäljorna gålitet långsammare. Så snart blyet nedsmält, wisar sig wäl stundom några blåsor ikring härd randen, men sådant plägar komma af fugtigheten, som härden wid ringmuren, såsom der tjockast.

kast plägar gifwa från sig; men sådant har dock icke at betyda, utan gå de wäl bort innan härden börjar at gifwa abstrich. Men skulle man märka at sjelfwa härden i krinkanten wille upkasta större eller mindre uppbrottaf härden, så lägger man sagteligen öfwer samma ställe, fast det ock skulle makas några tum ner i blyet, ett stycke af gamla häroblyet, ask sidan nedwänd, ock håller det fast tills det fastnat. Skjer sådant alt för mycket ock längre ned i härden så lärer ej länge dröja förr än hela härden oppbryter, som då ej står längre at hjelpa, än at igenom glöthålet aftappa altsammans Synes stora sådane bubbler mitt i härden, så är bäst at antingen låta gå sagteligen, eller ock låta blästern afstanna tills de afstannat. Börjar nu blyet at röka, så är tecken at det ock börjar glöggas, hwarföre de ofwanliggande kohl ock brandar med en lång stör afkrattas in i windugnen, ock eldas nu uti honom ensamt, till des at blyet så starkt röker, at man knappast kan det ringaste blifwa warse i ugnen. Detta är tecknet at blyet då börjar gifwa F. 10: Abstrich eller sten af zink, slagg eller hwad orenlighet, som blyet ännu haft med sig. Hwarföre det sagteligen med en tre träkratta afkrattas igenom glöthålet ock ändteligen aftappas, när det blifwit så flytande at det flyter, ock myckenhet kommer. Orsaken hwarföre man här i Freijberg får så litet abstrich, kommer wäl till en stor del deraf, at när utstickningarne skje i blyugnarne, flyter stenen bort öfwer grufwan, ock när det sedan hjutes i jerngöterne, krattas ofwan liggande orenlighet af, flere gånger, men eljest äro smältningarne ock så inrättade, at blyet är tämmelig godt. När nu ändteligen abstrichen wäl kommit sig at flyta, börjar man så småningom, at minska med eldningen, på det blyet ej må wara för het, när glötet efter hand börjar at blande sig med abstrichen, ock hwilket eljest röjjer sig dermed at baktill wid blästern, begynnas små blåsor at wisa sig wid härdkanten, som tecknar at härden då börjar dricka, ock glöta sig. Ty skulle man nu wilja pussera eldningen starkare ock ej förminska honom, så risqverade man samma olägenhet som wid första anfeuren (5: 9:) ock nu långt mera, efter all ting är ganska het ock blyet rödt. Har man tillförene skjutit bäljorna framat, så kan man nu draga dem litet tillbakars, acktandes dock altid derwid, at de ej må så blåsa i hården, at godset sprutar i kring i ugnen, som med klappar

klapparnes ändring kan hjelpas; ock des utom blir det en beredning för en swaldrifning. Skulle under nedsmältningen ock anfeuren något orenlighet sätta sig under blästern, så stötes sådant straxt af med ett litet jern antingen igenom formorna eller igenom det der till gorde tittfålet på ringmuren, emedan det eljest will afkyla ock icke utan stark hetta kunde annorledes hjelpas, ock gjerna willförlänga sig, när härden aftager. Detta härrörer egenteligen af blästerns swalka, som i begynnelsen ligger godset närmare än på slutet, samt af härdens egen råhet i förstone. Men sedan glötet börjar at gå, må dessa skällor ej afstötas, utan med eldning hjelpas ( ) som widare skall förmälas: som Emedlertid går med denne abstrichen, så wi hedan efter welakalla afdrag, ganska olika. Är blyet wanartigt h: e: förer mycket oarter med sig, eller fallit efter coboltiska, zinkiska, arsenicaliska Ertzer, så dröjjer det längre ock fordrar mera samt starkare anfeuren, innan afdrag kan gjöras, än efter rena wärkblyet. Han är ock mera seg ock will i förstone ej så gjerna flyta, utan måste mästendels utkrattas. Den generelle prinupen skall man jämwäl i akttagit. at at såsom drifningen förhållit sig under anfeueren ock afdraget, sådant blir det ock wid blickningen, det är, at om afdraget gådt trögt, fordrat stark hetta, så will blicket jemwel hafwa det samma, ock så twärt om. Men som uti ugnen under anfeuren ock afdraget, är ganska dunkelt at drifwaren ej synnerligen kan taga wara på huru förhållandet där må wara, så måste han på det utrinnande afdraget, hafwa ögonen, at intet något blymå medfölja, som ser ganska hjust ut emot abstrichen. F. II. Det heter wäl efter ordspråket kalt getrieben heist geblichist dess Treibers meister stück; men frägan blifwer då, på det at det ej heller må gå för swalt, huru man må länna rätta hettan af drifningen. Tennan kan fuller swårligen utmärka huru hett eller kalt drifwas skall, emedan sådant rättar sig efter godsets art, emedlertidock sedan drifningen avancerat så långt, at abstrichen är förbi ock at glötet nu börjar at komma, håller man det swåraste af drifningen wara förbi ock at man sedan säkert kan bärga sig. Således ock som hettan efter afdraget (5 10.) måste förminskas, äro desse märken 1:o när ugnen går för het, nemligen. 1:o

1:o At blyet röker ganska mycket, ja ofta starkare än under abstrichen, hwilket är ock det starkaste. 2:o At man i ugnen ej kan åtskilja bly ock glöt, emedan de för hettan skull äro lika röde, hwarpå änteligen 3:o Blyet blir ganska kahlt eller bart, så at ej något glökstår deröfwer, utan at det i rök upgår eller förbränner. 4:o At blåsorna el: härdens drank, blifwa för stora ock spruta blyet upp. 2:o När han går för kall, 1:o at wärket då ej gjer så stark rök, som när han går het. 2:o At glötet först baktill under blästern tillskärpnar liksom när isen ränner, wiljandes så intaga hela härdkanten rundt omkring. 3:o I den förra händelsen eller när han går för het (1:o) har man de olägenheter. 1:o At det håller mindre glöte än rätteligen borde om drifningen gingo swalare, om änskjönt drifningen utan annan olycka braktes till slut. 2:o At härden kan bli wek, det är at icke allenast för mycket glöt ock ofta wärkbly ingingo uti härden, utan ock at hela härden kunde upbryta, besynnerligen straxt efter afdraget; om om hettan då ej minskas (I. 1O. ) i hwilken händelse Sviten är tydeligare än här widare omtalas. 4:o I den senare händelsen, eller när härden går förr kall, 1:o At hela härden kunde afstelna. 2:o at så wäl tid som arbete ock elds Materia starkare än tillbörligit fordrades till detta felets hjelpande, som dock swårligen låter sig gjöra. 5:o Man måtte således hålla medium emellan alla dessa wegar; men skulle man ändteligen märka ett dera, som gjerna skjer at ugnen går swal, emedan derwid äfwen är minsta risqve, så hjelpes sådant icke allenast 1:o med tätare wedträds inkastning i windugnen ock måt härdkanten igenom höltet, utan ock 2:o med bäljornas fram ock åter ryckande, i formorna hwarmed man, besynnerligen när wärket börjar at konma lägt ned i härden, kan hettan till någon del förhöja ock förminska. Hwarföre man ock sedan abstrichen är gord, plägar draga bäljorna tillbakars, ock när det lider djupt i härden, då åter skjuta dem fram, fast altsammans kan ankomma på 1 tumn. 3:o Måste man ej låta glötet baktill under blästern längre

längre än 1 tolls stelna. Så långt kan tålas, men längre måste eldas, ock få de icke så skärpna till, i kring härden. 6:o Härutaf ser man, at hettan är lagom när 1:o Glötet som knappast kan stelna under (5:o) formorna Ty ehuruwäl sådant redan wid differente drifningar fördrar olika hetta, så är sådant dock icke drifwarens skull, detan dependerar aldeles afwärkets art. Ett slags wärke skulle till exempel gå för kalt med den hetta, som för ett anna wore lagomt till goddrifning F: 12. Så snart ugnen efter abstrüchen så mycket afswalnat, at makan se sig om uti honom, måste man wara derom angelägen at wärket kommer uti en god Circulation. Detta skjer wäl någorlunda af sig sjelf af den orsak, at den närmaste bäljan näst höllet blåser djupare ned i härden (5 6) än den andra; mesom bäljorna wid förut skedde drifning, hade kunnat blifwit andrade, så torde det nu ock behöfwa hjelp. Saken är det, at wärket ganska makeligen drifwea omkring från blästern åt höllet, glöthålet ock så alt omkring; ty derigenom befordra icke allenast wärket till en jamn hetta öfwer alt ock fölg ackteligen glötning, som eljest om det stodo stilla skulle wid wind. i windugnen wara för hett, under formorna för kalt ock så widarn, utan ock befordrar glötet at wigare komma ut åt glöthålet. Denna circulation är sannerlig ganska god; men på Hartzen wårdades han ej. Ty deras ugnar woro ej heller så runda. F: 13. är nu alstrichen förbi så börjar ock glötet at ej allenast blifwa bättre ock renare, utan ock at komma starkare, för denskull måste man wara betänkt at wäderbörligen aftappa det samma. Hwarwid man acktar. 1:o At ej något wärke må utfölja, som i förstone så wisar sig som wid abstrichen, emedan man ej kan så noga skilja god sen i början åt i ugnen. Skjer det dock, så tilltäppes glötgatan meddäfwen härdaska. Detta är, ju längre drifningen avancerar mot slutet, desto angelägnare, emedan wärket blir ock desto rikare. Och äro desse märken när blyet medföljer, neml: 1:o seer blyet ännu lrösare ut än glötet, äfwen som glötet hjusare än abstrichen. (S. 10.) 2:o Blyet rinner mera sammanhängande, men glötet liksom knättrigt, sandaktigt ock röjer sig under glötet, framrinnandes då det andra står stilla. 13:o När randen går in i glötgatan. Detta är ganska remarqvabel sak ock hwaraf drifwaren när drifningen kommit

mit sig i god gång, rättwäl kan märka om wärket medföljer eller ej, ock är dermed så beskaffadt at sjelfwa wärkblyet ock glötet formorar emot circulationen (5 12) en rand, som ofta står långt ut på härden, ock då ej märkes; men alt som glötet förminskar, kommer närmare till glötgatan ock ser eljest med sin swäfning intet annorledes ut, än den man ser wara emellan sött ock salt watten, då det förra faller ini det senare, såsom jag ofta sedt wid söder sluss i Stockholm; men denna randen är ock så liten at man utan desto bätter, påaktning, icke kan se den samma, eller ock lätt confunderas med rand ock skillnad, som man ser kring hela hården, emellan glötet ock bly, med det swarta glötet, som står wid bräkdarne, ock det röda som flyter ofwanpå ock så widare. Ty denna randen är ej ofwanpå Furfacen af härden någon skilnad emellan blyet ock glötet, emedan glötet ändå intager största surfacen af framhärden, utan under, så at thetta wecket eller randen då allenast kan synas när hården gjer starkast glöt ock fölgakteligen när starkast rinner men ej i begynnelsen eller mot slutet då flytningen är liten, ej heller när glötgatan är tillsluten. När nu denno rand spelar jämt 2 à 1 1/2 toll från härdranden förbi glötgs tan tan på sned emot blästern, så kommer ej blyet ut; ock har jag sedt denna rand 4 à 1/2 timma beständigt gå, utan at glötgatan behöfmen komwer täppas, om icke för andra orsaker, i mer denna rand i gatan, så följer blyet med, då man straxt, men hälst förut tilltäpper gatan, emedan då redan nog af lappadt eller gatan skurit sig för djupt eto ( ) men antingen glötet ser mörkare eller rödare ut, som inrinner i gåtan, det behöfwer man ej frugta före. 2:o Efter som glötet gjerna upskjärer glötgatan eller rännan deri glötet utrinner utur ugnen, så måste man straxt ifrån begynnelsen af drifningen, sedan afdraget är förbiså anlägga en gåta, at man äfwen kan hafwa rum för den andra, det är at de i glöthålet wäl kunna stå hwarannan till en finger nära, men inåt ugnen divergera från hwarannan. Enär nu glötet så djupt nedskurit at man ser blyat snart wilja följa med, så slås den samma igen ( ) ock den andra upskrapas med glötjernet då glötet utrinner högre upp, än i den igenslagne, ock så alternerar man som nödigt fordras. men när drifningen lider till slut är en glötgata tillräckelig, ock den samma wwrider man då gerna på sida af blicket, så at wärket ej så lätt må kunna

na inflyta, ock des utom har man då bredare Spatium af glötet at påta uti. Så håller man ock glötgatan medan glötet går friskt, litet stupande utåt, så at man kan så huru det förhåller sig ock om blymedföljer, ock at glötet jemwel friskt må afrinna; men på slutet hålles hon ganska Horizontelt så at glötet allenast kan siga sig fram. På slutet skrapar man ock afhärden med glötjernet, så mycket löst, som man efter hand kan behöfwa at dermed igenfylla glötgatan stället för härdaskan. 3:o Är det en stor angelägenhet, huru mycket glöte hålles inuti härden. Ty är där för mycket, så kan det jerna afstelna, åtminstone måste man då elda starkare, än eljest när mindre glöte. Är där åter för litet glöte, så tar man i anseende till förbränning, så på blyet, som ock förmenes silfwer, skada. Genereltat tala, ju mera wärke i härden ju mera glöte; men ju mindre wärket blifwer, destomindre glöt hålles äfwen deruti. Således står i förstone glötet öfwer mer än halfwa framhärden fast blästern drifwer det wid hwart tag åt sidorna; men ini drifningen 1/4 allenast, ock på slutet 2 twär finger, mer eller mindre, ock ändteligen wid blickningen ganska ringa Men Men under alt detta får man dock under blästern ej holla öfwer 1/2 tolls glöt, mitt i drifningen 1/4 à 1/3 L: ock på slutet en liaen munsa. Ty eljest will det gjerna swalna af, ock måste deri före drifwaren under blästern hafwa flitig acktning, emedan han derefter rättar sin starkare eller lindrigare aftappning. Ock ehuruwäl at skapnad till ugnen är till detta ändamålet behjelpelig, nemlig: at han baktill är brantare ock framtill långslüttare, hwarpå glötet äfwen af blästern drefwen, sig bredare ställer, emedan det är naturligit at om härden baktill wore långslutt, skulle glötet sig där jemwel utbreda, ock drifningen med ej nog hetta, till afsaknad i producterne drifwas, så händer dock gemenligen at under blästern, blifwa små skållor eller fjäll efter hwarannan fastsittande, ock hwilka tålas kunna tillltums längd, men ej längre. Men mot slutet blifwa de ej, efter blästern ej är så swal (conf: 516:). Hwad föröfrigit angår de differente färgor, som synas på glötet i härden, neml: at det in wid bräddarne går molnigt, mitt påhärden seer det rödt ut, så komer sådant allena deraf, at det i förra händelsen går tjokt, men i den senare tunt ock ligger ofwanpå det glöggande blyet. 4:o Utaf glöten falla egenteligen 3 slag, neml: swart, gul ock rödty

ty det som i förstone jemte abstrichen faller ock emploijeras till) beskickning, (vorschlag glöte) eller ock det sista som äfwen behålles, i fall det wore rikt deruti kommit, som det ock gjerna plägar wara rikare än annat glöte, will jag intet nämna Dessa rätta sig alla efter graden af hetta, så at den hetaste geswart glöt, den hetta dernäst gjer gul, ock den lindrigaste gjeröd, dock så at ytan af den röda altid håller sig swart ock gulacktig. Ock är jemwel den röda ett tecken till at ugnen då går bäst. Men eljest kan man under flytningen icke se någon särdeles skillnad på dem. Utaf hettans grad kommer jemwel at den första glöten är gjerna swart, som änteligen förändrar sig till gul ock ibland något grön, ock sist till röd. Häraf skulle man jemwel kunna gjöra den generele slutsatsen, at då är hettan lagom, när rödt glöte föllo; men sådant står icke altid bi ty 5:o Enär wärkbly förefalla efter hårdflussiga malmslag el:sr snarare sådane, som warit beblandade med många oarter, så måste icke allenast i 5 à 6 stunder glöggas, innan det gjer något afdrag, utan ock sedan, på det wärket ej må afkyla, med starkare hetta drifwa, än hwarefter rödt glöte kunde falla Eljest när sådant wärke förefaller som kan gifwa rödt gläte, te, betjenar sig drifwaren af det handgrepet at han slår igenglötgatan ock kastar ett träd in i ugnen, kort för än han åter öpnar hänne, så faller rödt glöte; det röda synes ej straxt för än glötet fått swalna, då det inuti sönderspringer i små fjäll. 6:o Efter som luften emellan höllet ock glöthålet, äfwen kant draga dertill, at på den kanten någon afswälning skjedde, så inlägger man uti höllet ett wedträd eller annat till upfriskning åt den sidan, som tyckes wara kallast. Äfwen på det glötgatorne ej så hastigt ofwanpa må afstelna, håller man öfwer dem ett wedträd, hwilket, när det är för brändt at kohlen wilja deraf afflyga, inskjutes på härdkanten emellan höllet ock glöthålet; men nytt träd i glöthålet. F 14. Har man nu på härden ej insatt hela qvantummet af bly, (58) så drifwer man det insatte så långt möjeligit, det är hela 3/4 eller mera af, på det man må få desto mera af det goda glötet; ty så snart nytt bly tillsättes, förändrar sig glötet, ock sedan insättes det öfriga, dock med den försucktighet at ej mer än 2 stycken i sönder insättes, ty eljest kan wärket snart tränga sig ut eller flyta öfwer i glötgatan, samt at de läggas på en tillförene på härdranden inlagd ock glöggad.

gad tegelsten, så at blyet ej för kalt må komma ihop med det som drifwer, ock at man äfwen passar på med eldningen, så at drifningen ej må komma sig till afstelning, utan först under nedrinnande på hårdbotnen uphettas. På detta sätt tillkommo 30 st eller wid pass 10 Cent: (5 8.) Det är wäl intet underligit om glöten på detta sätt förändrar sig, efter af detta bly ej skjer något afdrag, utan följer wäl den orenligheten med ock uti glötet, som mästendels blir swart. d15. Ju längre drifningen avancerar, blir wärket ock glötet mera synbare från annan, tywärket blir altid blankare, hwitare ock slätare, hwaremot då glötet ser mera mörkt ut, besynnerligen sedan förenämde tillsättning skedt, så ack det wisar 2:ne differente om hwarannan grumlande färgor 5 16. Hwad nu här ofwan blifwit anmärkt angående myckenheten af glötet i härden, (513) det finner nu mot slutet så wida en exception, som man häldre håller mera glöte på blecket under blästern, hwilket dock mästendels dependerar af härdens form, som där är mera långslutt, än framtill, för den orsaken, som berättas, nemligen. 1:o 1:o At som glötet nu mera är så långt ifrån blästern, at det intet gjerna kan befrugtas någon afkylning, efter blästern under wägen hinner blifwa upwärmit, så må glötet förhindra blästern at på det rika wärket gjöra någon skada med förbränning, besynnerligen när man har strångt wärkbly. 2:o At hindra blästern at drifwa sölfret utur sparet upp i spårbrädden. F: 17. När nu ändteligen blickningen är för handen, som märkes ike allenast derigenom, at blicket blir ännu blankare än tillförene, at glötet swäfwar därpå ådrigt, ock at blicket snart bärgas innom spåret, spelandes uppå des kanter, så blir tider at föröka hettan, på det sölfret må blifwa så mycket mösligit är, rent, ock glötet aftappas jämwel mera än tillföre, ne, dock ej aldeles, utan en fingers rand glöte lemnas på alla sidor ock något mera, under blästern. Ty man befrugtar att om alt glötet borttogos skulle något sölf spiras eller kunna tränga sig ned i härden, som ofta skjer på hartzen, hwaraf då blefwo små korn ock abbruch. Ock skulle sölfret just icke erhålla den högsta finhet, så wore det ej så angelägit, efter det ändå sedan måste Fineras: (1 . Vist, skjer då blickningen under god eld, när man märker en röd hinna

hinna börjar at draga sig öfwer blicket, hwilken dock straxt går bort, så at sölfret står blankt; men likafult så snart blickningen börjar ställes bäljorna, ock hett sjudande watten igenom en träränna in öses på sidan af blicket, så at wattnet kokande, må komma derpå, ock ändteligen mera watten ock wäl, då blicket derunder står ock stelnar; sist kalt watten om man will. Om ejstrafblästern ställes ock wattnet sedan på gjutes, förmenes någon afgång förspörjas på sölfret. F14. När nu drifningen är förbi skiljes glötslagen åt, sönderstötes med träklubbor, då af de 3 nämde 1 centner kommer i hwar sin liten träkagge. Den röde försäljes cent: à 4 R:dr 14 gr: men den gula ock swarta till 4 r:dr 8 gr: men worslags glötet ock det sista, kommer uti blybe skickningarne. När glötet eljest reduceras eller till blysmältes, gjer det 3/4 bly emot wigten åter, ock hårdblyet hälften. F: 20. Följer nu förloppet af ofwanstående drifning (5: b:) efter de insatte 62 Centn: wärkbly föllo, 1 1/2 Cent: abstrich. 7 Centn: Rothe glöt. 10 Centn: gelbe d:o 11. Cent: Schwartzerd 15 Centn: Worschlags d:o 20 Centn: härd. härwid Härwid åtgåt. ordinair löhn för drifningen tillsam12 schragen wed mans 1 r:dr 19 gr: 6 If. 5 kors kohl: Blicket bestod af 109 m: 8 l: blichsölfwer som efter Ertzpröfwerne war 1oo fr d: 27 Martii kl: 6 f: m: börjades med gamla hårdens utbrytning, ock den nyas instötning, som war färdigt kl: 11 f: m. kl: 11 f: m:lades kohl med eld på härden till torkning till kl: 1/2 3 à m. då godset insättes ock bäljorna släptes. kl: 4 på 4 n: m: war blyet nedsmält; men med eldning på blyet ock i windugnen räckte till kl: 1/2 6: n: m: då starkt rökte ock kl: 1/2. 6. e: m: gordes abstrichen med kratsan, ock änteligen med gåta i glöthålet. den 28 Martii kl: 125. f: m: blichade, då drifningen påstådt i 13 1/2 timma. Flekl: 6: n: m: kom oren glöt, som efter handförbättrade sig lill god. kl: 1/2 12. n: m: begyntes med uppsättningen af de öfwerblefne stycken re drifningars förhållande är atsaf beskicknings Tabel( Till slut torde det ej wara utur wägen at gjöra en Comparation emellan denne ock Hartziska drifningen, då finnes 1:mo at ugnarna på Hartzen äro hwalfde, fölgakteligen underkastade de olägenheter, som uti ingången äroanförde. 2:o Äro deras ugnar ej så runda, hwaraf händer 3:o

3:o At de ej kunna hafwa god Circulation ock des fördelar Men deremot måste man lemna oberhartzerne at de ock hafwa sämre wärkbly ock mera frätande, ock hafwa en fördel som här ej acktas, nemligen. at klapparne ej sitta fastmurade såsom i Freijberg, utan lösa wid sina jern tenar, ock deraf hafwa de tyngre ock lättare till ombyte efter behag, hwaraf fördelarne synas utur Schlüters hyttenwärk. Finbränningen. Utaf hwartstycke blichsölfwer gjöres 2:ne brandstycken om 30, 40 à 50 qv:r hwardera. Eesten slås uti smidda järnskålar, silfre halfrunda ock nedsmältes för blästern uti kohl, men som gfwälga dock med flam eld af ett träd/bor hjelpas, emedan det eljest går för långsanit. Ock när det wäl smält, tages kohlen undan ock lägges 2 à 3 torra ock rent afhuggade trän öfwertesten, dock så at blästern, som kommer utär en pipa ock en dubbel bälg, står 1 2 toll högre än testen ock kan sig fram tränga emellan träden ock godset, samt drifwa det samma uti en ständig rörelse. Således drifwer silfret till det blir 15 lod 3 qwintin fint. Denna finbränning går ganska fort, drar litet eldswärke, emot den som skjer under muffelmen men om det just skjer med aldeles ingen silfwer förbränning, det kan jag ej swarja på; ty de orena ock coboltiske sölfwen, fordra starkare hetta, innan de blifwa rena; men deremot skulle de ock under muffeln fordra ganska lång tid ock eld, emedan godset där ej kan drifwas i kring på testen genom blästern. Emedlertid måste man så jämka drifningen, at godset ej går hetare än nödwändigt är, till at förekomma af bränning. prof tages med rörhakar, som flera gånger efter annan neddoppas i sölfret, tills man fått så mycket behöfs at se därpå. I förstone ser sölfrwet gulaktigt ock knolugt ut; men på slutet blir det hwitare ock slätare på järnet, utom det, at det är ganska klart på testen, fast det ej kan synas. Är nu nog fint, som aldrig kan behöfwa 2 timmar, men eljest 3/4 à 1 tima, så skrufwas blästerns tapp före, weden afkastas, ock när silfret ofwanpå stelnat, hwilket förut drifwer liksom röda små gryn flögo deruti, så slås warmt watten på ock tages sedan ut, rengjöres med kratts börsta ock torkas at ej något watten må stadna deruti, som kunde skada myntsmältnings digaln.

Tabell Föreställande en weckas Silfwerdrifning wid Halsbrücker hyttan i Freijberg, nemligen 11:te ock 12:t weckanqvart: Reminiscere 1749. Tabell Föreställande de förändringar, som Grufvorne i de Freijbergiska Refie ren, på hvart 5:te år från 1700 till 1740, samt för hvarje år från 1739. till ock med 1748 undergått, hwäraf ses hela tiden igenom, hvarje grufvas tillstånd icke allenast 1:o Hvad tid hon upkommit. 2:o om hon gifvit utbyte. 3:o Om hon bigt sig fri F: B, eller återstält förlag W. vertag, 4:o Om son stått i Zubuss eller qvartaliter tillskott, uti gülden fl. a 16 gute groschen till 1735, men sedan den tiden uti Riksdaler courant. 5:o Om hon varit Königliche gebeude, som Konungen drifvit H: G: 6:o Om hon varit eigenlöhner Zeche S: D: eller drifvits såsom Freizeche på någon enskilt Persons rifqve I. L 7:o Om hon är Communion Zeche h: e: drifves med de sammanskott, som Borgare i Smästäder motte giöra, emot vissa friheter. Co: eller Outan ock huru Grufvorna antingen omväxlat uti deras tillstånd eller ock blifvit instälde eller utgått ) ock huru andre Grufvor under hela denna tiden upkommit med theras förändringar. Altsammans sammandragit utur ett qvartal för hwarje ofvanstående år, utur de allmänna Ausbeuthbogen i Freijberg, uti månad Janua: 1749. Observeras ytterligare K, är Kieszeche. K0 l. I, Ries oder eigenlöhner Zeche. Fundgrufva fgr, Erbst; Erbstolln: in, maas, n, nechste. Unt, untere. Ob, obere. När en grufva, såsom instäld i sin tid, blifvit en gang tecknad med 4, står hennes linca beståndigt omäckt alla följande aren igenom, om icke hon sedan blifvit åter uptagen.

ner Refier Hohen Birk

Bränder- Sner.

210. 211.

218.

Halsbrückner Refier.

Tabell Föreställande antalet af de grufwor, hwilka så wäl på ausvertige Refieren i Freijberg woro år 1739. med arbete af gewärkschafter belagde, ock hwilka sedan till ock med 1748 tillkommit, som äfwen Eigenlöner zechen 1739, ock hwilka sedermera årligen till ock med 1748 tillkommit, warandes desse Eigenlöhner zechen anledning ock början till nya upkommande grufwor för framtiden. Men för är 1749 qvartal: Reminiscere, befinnes utaf Freijbeijer ausbeuthbogen följande underrättelser om grufworna, at det woro, 9 st: grufwor som gifwit utbyte i detta qvartal, 9088 florin, samt 2560 C:dr courant återstält werlag, tillsammans 14677 C:dr courant ock 8 gr: 18 st: grufwor som förbygga sig sjelfwa. 21 st: grufwor uti Hohenbirkner Refier, 26. st: D:o i Bränder Refier, 30 st: 2:o i Halsbrückner Refier, 28 st: i 1sta afdelningen ausvertige Refier, 32 s: i 2:dro afdelningen ausvertige Refier, hwilka alla grufwor i Refieren betala tillskott, eller Zubuss eller byggas af Commun zeche. 43 st: Eigenlehuer zechen. Således woro i början afåret 1749 genom gewärkschafter uti arbete 164 grufwor, utom nys nämde 43 Eigenlehuer zechen.

Register Strasberg i grefskapet Stollberg pag Neue Haus Stollberg grufwa Getreuer Bergman d:o Raisonnement öfwer här warande grufbygnad angående smält processen i Strasberg Schiffervärken i Mansfeldiska om gångarne grufwornas Bearbetningssätt anmärkningar wid smältprocessen Seegringen i Mansfeldiske Freijberg Generalia Halsbrückner Wereiigte felder om Stollarne ock deras fördelar. angående Slag-Rutan Specialia wid Freijberg Hohe Bürkne Refier. . Kühschacht Mathusalem Seegen Gottes und Hertzog august Junge Hohe Birke i 1. 9. 9. 19. 20. 31. 36. 41. 47. 49. 54. 71. 73. 81. 83. 85. 86. 89. Prophet Jonas pag: Brander Refier Geelobte land Himmelsfürsten Junge Himmelsfürsten Donat Hasen Sonne und Gabe Gottes Sonnen Wirbel Halsbrückner Refier Lorentz gegendrum etc. Lorentz gegendrum half fundgrufva f: gr Sophier Spat Wattuledningen vid Sanct Anna ock Altvätter Isaac Erbstolln Ausvertige Refier Chur: Printz Fred: August Erbstolln Neue Hoffnung Gottes Zu Braunsdorff Unver host: Seg: Gott: Erbstoll: zu ober Skiöna Sofring ock skjedning Anmärkningar öfr smaltvärken i Freijberg vid Hals1. brückner hyttan 1749 neml: i 90. 93. 97. 99. 101. 103. 105. 108 110. 113. 116. 117. 118. 121. 125. 129. 133. 140.

Roharbeit pag: Rostningar Secter Hoffmans rostugn till swafwel samlingSchlacken Werendern anreichern kohlnings förrättande ock pris Silfwerdrifningen under HufFinbränningen. Tabell om förloppet af 1 weckas silfwerdrifning wid Halsbrückner hyttan 1749. Freijbergiska grufwornas tillstånd från 1700 till 1748, nemligen uti Hohebürkner Refier. wa. Bränder Refier Halsbrückner Refier Tabell öfwer antalet af grufworna uti Ausvertige Refier ock Eigenlehuer zeche från 1739. till 1748 inclusive 1749 års qvart al Reminiscere i gång warande grufwor 140 147. 149. 152. 154. 156. 192. 194. 195. 196. 208. 232. 250. 251.

Sex Stiscken Grund-ock igenomskirne Profil ritningar samt perspectir, öfver det af Berg-Director Roch anstälte ock wid Strasberg, i Grefskapet Stoliberg i Sachsen, brukelige Werschrämen ock fürstenbau pa mägtige gongar. i Concept förestälte ock aftecknate samt med Berghauptman Rirchbach communicerade. zemite några ritningar för Mansfeld ock Freijberg. af copierade af E: S: Svedenstierna i November 1784.