Besedde Bergvärk uti Sachsiska OberGebürget, Konungariket Böhmen samt Franken. år 1749.

Förord En del af Bergwärken i Sachsiska obergebürget samt uti Böhmen, äro icke allenast hwarannan när belägne, utan ock förmedelst några gemensamme husholds grenar, mycket sammanbundne. I anseende dertill hafwa the bäst kunnat tillsammans upföras i thenne Tomen. Det har icke warit möijeligit at bibeholla wid Grufwebeskrifningarne åberopandet af Stuffer ock Bergarter efter theras Numror i malm Cabinettet, sedan en stor del af malmsamlingen war redan inlagd ock inpackad, ofta med förändrande Numror emot det gamle Concept Registret, innan Grufbeskrifningarne kunde hinna renskrifwas. Öfwenledes har uti renskrifningen Citationer här ock där influtit efter Numrorne på Concept-Ritningarne, som till de förnyade ritningar icke passa, men till en del blifwit ändrade eller öpne lemnade. Emedan i denne 3:die Tom många Gångritningar förekåmma, måtte ytterligare påminnas, at de icke kunnat giöras efter Scala, utan före ställa ofta stora ock långt åtskilde gångar både i fält ock på sidorna, efter den anledning beskrifningarne likwäl någorlunda utmärka. Anmärkningar öfver tillståndet af the Bergvärk hvilka i Sachsiska OberGebürget blifvit befarne, år 1749.

Altenbergs Lenlwärk. Uti Ertzgeburgiske Kräisen 4 mil från Freijberg åt Sodern, wid Bergstaden Altenberg, på Södra sidan af det så kallade Geising berget, ock således mitt emellan samma högd ock nedanliggande dal, Upfants 1458 af en händelse, at en kolare fant under sin nnla smalt tenn. Doch war det på en liten gång; Men sedan upsöktes ståcken. Bid början har man förmodeligen straxt drifwik grufwan med tillmakning, såsom mera lör tande på et stockwerk, intil är 1620 dr 24 Januarii, då grufwan öfweranda stjelpte, ock öpnade et stort fall så at man nu mera ej så tydeligen kan se huru detta stockwerk blifwit formerat; besynnerligen ock, som man ifrån den tiden ej hunnit komma till Grufwans gamla djup, nemligen ej längre än 130 Lachter. Emedlertid har man utaf de utom stocken gjorde arbeten förnummit, at uppå Ostra sidan om densamma, löpa 24 morgongångar innom en bredd af 160 Lr, af hwilka de, som äro belägne åt Södern, störstå delen inlöpa at grufwan, ock formera den så så kallade zwitterstocken. Tockweriket består af hollande D: fundgrufwor ock 23 maas, 1 fundgrufwa 28 2r ock t maas 14. 2:nr i fyrkant. grund ritning a. Stalpet eller altenman. 6: morgongångarne Hwad nu fortiden uti denna grufwa arbetas i fast klyft, är intet annat än sjelfwapetra, som af teunmalmen mer eller mindre är impregnerad, alt eftersom gångarne densamma förädla. Således som de gamle borttagit så til sagandes Centrum eller det bästa af stocken, så hafwa de oik haft rikare malm, än md den som faller i fasta klyften, hwilket ock synes deraf, at hwad ännu faller i stälpet är rikast nu för tiden; så at deraf utgöra 5 à 6 fuhren en Centner, som eljest utur fast klyft behöfwer 10, 12 ja 15 fulren. Denna impregnerade Fetra består utaf en fin qwartz-blandad med swartskimmer; ofta samla sig båda mera för sig sjelf uti ådror, då hwar jemwäl bler grofögdare, som synes af stuffernel Den

Den petra åter som faller nedan för grufwan i dalen, är en ganska grofögd rödagtig fältspat, blandad med fin gröragtig skimmer, hwadan han fådt det nam net Grunstein. Till grufwans behof är en gammal stoll Tieffelrbstolln kallad updrifwen om 939 Dnro längd, som inbringar, i anseende til bergets sned wid det öfra Schachtet eller Gopeln, 100 L:, och wid den nedre 75 5o djup perpendiculairt. Desse 2ne Schacht äro de enda upfordringar utur hela stocken, emedan Neufänger arbets grufwor på morele gongongarne, samt Bing Gebeuder- Eller suchorter upp i dagen utur gamla Bruchen eller stalpet, ej äga gemenskap härmed. Det förra schachtet går ej längre än till stolln, men det senare fordrar förbistolle utur djupet. Hwartil höra hwar sin upfordring med wat tenhjul, samt hastwind i nödfall, ock weds nedfordring til besparing ock wattn, som nyttjas från det öfre hjulet på det andra, då wattnet genom sträckor och rosche fortledes, sittjandes både hjulen under dag. Garnlinorne, emedan jern ej brukas; gå omkring ordinaira wälsar på hjulstocken, ock öfve wer 2ne stora träskifwor om 3 alrs diameter på det linan ej må hindra dem som sysslawid schachtet. Med dessa slags wäsdertreiben begyntes år 1699. Schachten äro ganska smala, om 4 alnard diameter wid pass runda, at allenast 2 tunnor i hwarje gå kunna, ock hafwa eljest öpning mot alla sålar i grufwan, at man allestädes kan upfordra. Under schachtet i bäljestaden äro strckar donlägigt fästade, som föra tunnan utur schachtetsperpendicel, hwarigenom bottukarlen ej behöfwerrsquera sitt hufwud om någon sten nedföllo ur schachtet( Hela grufwan är försedd med en konst, hwars hjul står på Tieffestolln ock har 2 pumpar, löpandes så wal Grufwattnet som konstwattnet af på samma stoll; men det senare nedledes til hjulet igenom storajern beslägne pipstockar, som på wissa distancer Communicera med öpna Horizontelle rännor, så wäl hwarest sådant i anseende til grufbrytningen beqwämligast kunnatske, som ock på det at trycken 1 hjulstocken 2 Skifvorna. 3. Schachtet.

ningen af wattnet ej måttesönderspränga pip stord arne om de continue sammanhångde från dagen til stolle. På det watknet ofwan dag ej motte förfrysa, fortföres det, i stället för öpna rännor, igenom jordbetäckte pppstockar, som doch måst gå under jorden, från dam. marne. I brist af tjocktwirke, måste man bruka många smala pipstockar i bredd. Uti denna grufwa förefalla twäggehanda slags Grufwebyggnad, den ena uti fasta klyften, den andra uti stalpet Bruch eller altenman; men båda med Tilmakning. Så snart man uti fasta klyften gjort så stor widd, ock högd, at man för tilbörliga fästen skull ej fördristår göra henne större, drifwer man orter ut på flere sidor Tab: I. Fig: 1. V ock i dem anlägger äfwen sådane widder eller brännorter, så lagandes at emellan alla blifwa säkre pelare och berg fästen: at sålan hålles allenast så mycket skupande från de innerste orterne, at de ej må af wattnet fördränkas; men utflyta. Sådana widderkunna wara flere under hwarannan. Sålorna uti de utbrande brände widder fyllas så mycket möjeligit med onyttigt berg utur grufwan, lemnandes 2 alnars öpning til faring igenom fyllning emellan orterne; Doch hinner denna fyllning ej up under tak, fast än et stycke uppå wäggarne, ej heller war någon sådansträcka hwalfd eller träförstämplad Uti tilmakningen sättes i desse widder 5 à 6 famn wed på en gång, men då makas ej mera än 2ne gångor i weckan. Den andra åter fortdrifwes uti gamla stalpet, ock hwarest man förlinrar sig öfwer ock på sidorne, altsom ar betet horizontelt fortsättes desse orter hållas 2 à 3 alnar brede. och äfwen så höga, på det wäderwäxling ej så lätt må tryka, roken hafwa fri utgång, om ej igenom stalpet, när man råkar så storaskukor, at de med tilmakning uti fallet måtte winnas; Desse tilmakningar göras ganska små ock med den paaktsamhet, at förstämplingarne med wattnsprutor befuktas emot hettan. Men de öpnin går som ej mera komma at nyttjes, fyllas ef ter

terhand igen, såsom med den stora widden skier uti Creutz Zeche. Sprängning brukas aldeles intet, så wäl derföre at uti Altenberg ej kan passa, som ock at det uti stoiken blefwo alt för kostbart eller ock ej wille förslåHela wärket tilhörer 2ne Gewärkschaffter, Skockoch Stollgewärkschaffterne. Det förra betalar till det senare hela neunten för stolln, beståendes uti malm. Skollgewärkschafftet äger ock en del af stolln, hwilket stockgewärkschafftet lemnat omutat in till dess stolln framkom. Detta har ofta gifwit anledning til dispicter, när en fallit den andra i fältet. Båda hafwa sine särskilkebok och waskwerck, eller så kallade Fuch-muhlen, Stockgewärckschafftet 13 ock Stollgewärikschaftet 6 mnhlen. Konungen får i tjonde 8 ggl: för hwar Centner tem som tilwärckas, ock för wed til stollgewärkscht schragen à 3 Tlafter 1rdr Courant på stubben; men Stockgewärkschahtet har egne skogar, uppå tilköpte Landlägendommar. Vtock Vtockgewärkschaftet tilwärkar 1500 Centner ock Stollgewärkschaftet tillika med Neufänger grufwor 300 Centner wid pass årligen. Ty uppå ofwannämde morgongångar äro (: utom flere förfallna men nu besynnerligen en ort utur gamla stalpet, hwarmed man ingådt uti Ostra wäggen af fallet, ock sedan wänt sig åt torden, til at öfwerfara de dersammastädes stående gångar, af hwilka man redan träffeten eller annan, på klockan 5 mot Wörden föga släpande som jemte en mycket jernartig bergart ock en fin glas kopf gifwa en ganska rik teunmalm, under namn af Binggebeude: åtskillige arbeten ock små grufwor anlagde af hwilka är besedt, Glügk Auff Stolln. Uti Nord Osten från Ttockwerket 2 à 300 fam anlagd på en emellan 2 ock 3 strykande gong med 6 à 10 gr: stupning från perpendiceln mot Bord Wästen. Till denna rama åtskilliga så wäl morgon-som stehende gongar, ock formera. har

här liksom et litet stockwerck, impregnerandes wäggarne, liksom wid den skora, doch med den skillnad, at malmen ej håller sig så mägtig hwarföre arbetet ock med sprängning kän förrattas. Uppå stolln af detta namn som betjenar denne ock nästgransande Neufänger, ock har inbringar 19 Do djup, har man öfwer farit åtskillige paralelle gångar, bland andre jemwäl en morgongång som fort ganska ringa blyglanks, hwarföre han blifwik kallad silberspat, men har ej lönat at eftersättas. Getra uti Binggebeude war en fin täk grynig qwartzart med qwartz partietar samt någon leerärk imperfecte micta. Marienberg Silfver ock Tennevärk Detta Bergwärk är belägit 4 mil från Freijberg i Sudwast i Obergebürget ock Ertzgeburgiske kreitsen Och ehuruwäl ansenligit hogre än Freijberg, emedan wattnen rinna härifrån utföre åt den sidan, doch pa en behagelig ort med longslutte jordbetäcke. berg. Här sitter et Bergamt, hwarunder forterar alla de grufwor, som höra under Marienbergiske Bergamtsrefier, bestående så wäl af silfwer, som Zrungebeuder, til antal af några ock 60 grufworhwilka nu bearbetas i 2ne refierer ock med mera ses af ausbeuthbogen. Bergwärket upfants Ao 1520 genom en blyglantsgång, som utströk i dagen wid en liten bäck ock kallades Fabian Sebastian grufwa; Men de andre gongar ock grufwor äro alla sedermera genom stollar efter hand uptäckte. Ock war Bergwäriket i ansenligit flor ifrån dess början ock til det 30 ära kriget så at det Anno 1540 gaf 113000 Meisnischegulden i utbyte, men sedan den tiden Tom

Tom det til ödesmål, hwartil de Swenske mycket bidrogo ocd har sedermera aldrig kommit i florerande tilstånd, ehuru mycken kostnad blifwit anwand. Ty sedan de gamlas stollar, såsom Fathriner Obern, Gläser obere, St Ulrics oberestollar, ock hwilka mästendels hafwa enahanda djup, blifwit från ödes målet uptagne ock i brukbart stånd satte, men deras djup ej kunnat synnerligen lösa de gamla grufworna; har man måst wärdt betänkt på en diupare Stoll. Denne war wäl för Tyska kriget ansatt, fast owist när, dock står han på 1681 års Charta ansenligen fortdrefwen; Ock sedan denne stoll efter åtskillige afsigter blifwit drefwen snart åt en snart åt en annan Zeg eller berg, der man hoppats gongar, har man änteligen resolverat, at drifwa honom in uti LautnerZugen eller en i förenämde krigs tid lemnad ock med flere grufwor belagd gong, hwilken då skall warik i utbytes tilstånd. Denne Tiestestoll under namn af WeissTauber Haupt: Skolln am Rittersberge, har avancerat från mundlocket locket till den första ock äldsta grufwan. Tabian Sebastian Lachter 185338. 7lemligen Zgenom Ritters-Rosen ock mönnichs bergen. derifrån til Layser Hinric 294. På samma gong til twärslaget. 200. Derifrån til St Georgner gång. 103. Från St Georgner til den flache gongen, på hwilken man nu ingar til Lautner Zugen. 329. På samma gång upfarik redan 10. Och förhoppas manhinna fram i samma Zug på 25 Lachter då hela stolles längd är tillmos 2794. 1/8. 2. Thessutom är en flygeldrefwen från Layser Hinvio i samma intention emot Lautner Zugen, men L: ej längre än 277 3/4 ock stårstilla. Förutan denne hauptstolln, äro ockskillige andre stollar såsom på wästra sidan om Marienberg ock wäster om Riesholts ock Gerings Walde äro 6 stollar under hwarandra, fast ej alla drifwas nu för tiden, eller hunnit til ändamäl, såsom 1o Tieffe Stolln, Tropperstolen, wid en gammal hytta, är allenast 50 à60 Ln lång, ock ej mera i gång, 3o

2o Neu Glücker stolen 20 Lachter högre än sidsta, perpendiculera högden altid räknat, indrefwen ända in i Tiesholts berget. 3o Felberstolln äfwen så 20 Ltr högre än den förra indrefwen ända igenom kjesholts berget in emot Lautner Zugen. 4o Grun Bugnerstolln 16 à 18 Lachter högre, ändteligen 5o Heilander Stolln, 20 Lachter högre än sidstnämde, och 6o Junge dreij Bruder, hwilka senare beskrifwas wid punge dreij Bruder grufwan. En fuhre är 18 Lübel. 1 Lubel är en Centner eller 2ne kärren Erts, ein alte Schock är 20 grosch: 1 nen Schock är 60 Grosch: TheBesedde grufwor äro följande. Sangt Georgen fundgrube am Stadberg feldt 1 FundGrufva 4 Maas. Thenne grufwas hufwudgång ärgenom Weisse Tauberstolln, som har inbringar 50 Lachters djup, blottad. Ifrån 20 Lachter djupe under dag delar sig gången uti 2ne grenar, af hwilka den ena wid liggande äger 8 à 10 graders Berpendiculair stupning; men den wid hängande blir blifwer på djupet mera stupande från 10 à 24 grad: båda emot Nörden med strykning på klockan 6. Grenarne föra både gongsten af qwartz, aflossan. de, men den hängande såsom fyndigast, är allenas eftersatt, så på fält som djup, så långt han fläcketals warit fyndig, icke allenast öfwer stolln, utan ock 30 Lachter djupt derunder; Men somkonsten ej warik mägtig at hålla grufwan ren, från watten, så står det nu ända til stollsålan, intil thess man framdeles bättre derom kan föranstalta, ock emed lertid brukas konstwattnet på en Colipila till waderwäxling på stolln, då wattnet håller 16 Lectr djupt igenom smala ppstockar ner i en jernbeslagen tunna 1 1/2 alnar i diameter på Tieffestolen ock afrinner i en ränna, som efter behag kan mer eller mindre tiltäppas, så at luften ej må derigenom utträngas, utan genom de öfrerören eller pipstockar. Doch må wattnet ej stiga öfwer holet med tappen 1 1/2 qvr från bottnen, ty då kunde det ock gå up i de öfre rören, ock wattnet inledas i grufwan; Men wädret ledes med smala pip storprofil perpend, hängande liggande gren

stockar in uti den fortgående stolln, så at man derigenom kan bespara et lichkloch, eftersom man på 25 à 30 Lachters längd förmodar at wara inne i Lautner Zugen med stolln. Ifrån Colipila har man fast. redan fortdrifwit stolln 450 Lachter, och under wägen war et gammält schacht på 120 Lachker från Lolipila, så wille man så mycket mindre förändra wattinnledningen, som man förmodar at med en sådanmachine ganska långse kunna sig behjelpa, ock altsammans sedan blir onyttigt nar stolln gådt igenom med Lautner Zugen Kupstockarne äro på wanligit sätt med jernringar inuti sam manfogade, ock äro eljest några hol lemnade, här ock där up wid början af pipstockarne, at wädrek må desto mera infölja, samt ingången af röret förwarat, at intet orenlighet eller träspånor må falla in ock fylla till röret. Face af Colipila a. Intallsröret 6: utfalls röret med o Eeiekan d: väder röret e Lappen Sarunder vattnet altid må hållas. Således drifwes nu allenast faltet af grufwan ofwan stolln, derest jemte infallande flusder, stundom recche silfwer Ertzer pläga infalla samt någon glants. Fordringen är wäl något beswärlig hela 330 Lytr til första schacht, men aldrig så kostbar, som et schacht, mueldrgsrickasbesommt sochwahsk ock mera tillbehör igenom högt berg. Freude Gottes am Marienberg Zrungebäude-feldt 1 fundgrufva 8 maas. Sanct Michaelis stolln inbringar här djup från dag 61 Lachter, men gülden-Adler stolln 36 Lachter från dag. Gongen stryker på klockan 6 med 14 à 18 graders perpendiculair stupning mot Norden ock har utaf de gamla på ansenligt fält blifwik afsänkkända ned til stollsålan, warandes nu det förnämsta arbetet på en del af gången, som de gamle qwarlenmat öfwer stolln, ock dessutom är man i begrepp at updrifwa hwad ännu förfallit är af St 16.

Sanct Michaelis stolln ända upp i 7de maasen af grufwan, hwarest man til mötes afsänker et schacht. Ock så snart båda gådt tilhopa, kommer en konst at sättas emellan båda stollarne, så at man med några lachters djup kan lösa hela grufwe fältet under stolln. Gongen är aflossande mot båda wäggar, men i synnerhet mot liggande med 1, 2, 3, ofta 6 à 7 frigers mägtigt besteg. Gongstenen är af qwartz med mer ock mindre ojamn blandning af hwitter ock Ejsenram, eller rödagtig ejsenschufdig Bergock jordart. Här falla ej gärna några zungraupen, annars än ganska små; Men eljest antingen en derk, swartgrå zinnsten, eller ock then samma med qwarty blandad. Af det senare ock magra slaget, måste grufwan gifwa myckenhet, ty af det förra fåller sällan. Wäggarne bestå af hwit skimmerblandad qwartz. Erär nu wäggarne blifwa ganska härda, plägar gongen förtryckas ock malmen tillika förswinnå; äfwen så wäl som om några Spat eller Ratt Kaldkgongar afskjära hufwudgången. Mennär sådane gångar, eller ock toma klyfter tilsäkta ock ej afskjära utan följa med gongen, eller ock atskillige ansrejser löpa til ock från gongen, alt sammans i hängande, plägar gongen gemenligen hålla sig god. Deremot klyfter i liggande gerna förtaga eller göra gongen ordel. den derbezinnstenen gifwer 50 procent; men den ringare ganska fattig. Grufwan äger 2ne dagschacht; det äldre går aldeles ned til St Michaelis stolln ock är 22 fr djupk ned från dag murat som Tab: I Fig: 1. 23 45utwisar, det senare har ännu ej kommit igenom. ) båda skjer upfordring med wattnhjul, då hjulstocken ligger öfwer schachtet. Ock som schachtet tilhorer konungen så betalar Gewärkschafftet 4 r:r för en schoch fuhren som upfordras, då konungen håller linorne af jern in: m:. 1 Schock är 60 kärror. Thenna hwittergång är ej ensamutan löper jemte honom åtskillne andre paraleller, som de gamle arbetat. Thessutom ramar denne gång utom fältet åt Hästern en stelen 3e

de gong, hwarest utom hwitter, jemwäl glantz skall fordom brutits. Grufwan är belagd med 24 arbetare. Junge dreij Brüder in Riesholts. Belägen en stund från Manenberg i sudwäst; 1 fundgrufva 9 maasen. Drej Brüder stolln inbringar djup från dag 30 Lachter ock Heilander stolln från dag 50 Lachter. Den förra wid pass 150 2ne lång från sitt mundlock til detta grufweschacht, men är sedan förbidet samma ännu 150 Lachter fortdrefwen på drej Brüder gång ock den samma wid pass 400 Lachter från sitt mundlock til do schachsk, ock sedermera til andra grufwor updrifwen. Här stryker en gång på klockan 6 med 15 à 20 graders perpendiculair stupning mot Borden från 2, 3, till 6 à 7 Tolls mägtighet af qwartz ock mångfargade flusder, förande gedingen silfwer-rot ock weiss e gulden ertzsamt brun finzinnsten eller hwitter, med Freijbergisk lobolt, jemte kupfernickel ock hwit Arsenualisk kjes här Speise kallad, om icke pust alla til tilsammans, dock ofta mer ock mindre blandade, ock stundom hwar för sig allena. Förädlande klyfter äro alle ausdrejser uti hängande, som löpa til ock ifrån gongen, ock ofta äro hel koma, eller ock med qwartyberg til 1 à 2 fingers mägtighet fulla. Ock som gongen tillika blifwer mer Saiger til 2 à 6 grader, så säger man jemwäl at gongen blir fyndig, när han reser sig på ända Men de sina klyfter som löpa ut från gongen, i liggande wägg ock ej mera komma tilbakas, bidraga ej til någon förädling. Grufwan bestårmästendels af flere schachtsänkningar under annan, ock är redan 16 Ln underHeilander stolen afsänkt, hwarest fältet ännu icke blifwit upslagit; men likwist rika malmslagbrutit, ock ännu någorlunda förspörjas, warandes man sinnad at så länge fortdrifwa djupet, som sådant för wattn, hwilket har ännu ej synnerligit incommoderar, utan med handbandatil stolln upwindes, kan låta sig göra; men sedan el upslå fältet. Således är grufwan 66 2 3/4.

Lachter djup med 9 man belagd. Uti detta berget ock flere nästgränsande åt Wästern som alla ligga tämmeligen högt ock wäl belägit för stollar ock hwilka ses af generalibus, äro åtskillige paralelle ock ganska långt strykande morgongongar, hwilka stundom af stehende gongar öfwersättas; Och har man med arbete belagt en dylik ofwan Heilander stolln, som infaller 600 steg utom dreij Bruders grufwas maas på västra fältet, derest mägtig gång med ringa zminsten bryter, under namn af Heilands obere 1, 2, 3 maas i Kiesholts. På en slik morgongong ligger ock Lagarus fundgrufva zu Geringsvalde 1500 steg från förra, hwarest rika Ertzer falla uti flussgong. Till detta Bergamtsrefier hörer ock en grufwa under namn af fortuna Grübe, närmast intill Cathrinenberg uti Böhmen; hwilken arbetas af Bachsärne, men finnes beskrifwen under Catnrinenbergs kopparwärck. grund 4 ritning 21. 1. 1. Junge dreij Brüder 3. 2 Heijlander 1. 3 Laxarus. Tenn-Bok: ock Waskningen Efterzumstenen i denna grufwa är ganska ren ifrån kies, ehuruwäl at han förer någon Ejsenrammed sig, så undergår han ej någon rostning, utan altsammans så wäl sämre som bättre. zinnsten undergår Bok ock waskning på följandesätt: All zumsten blir uti 9 bokwärk hwardera af 6 stamrar, 3 i hwar ho,bokad. Ifrån hwar 3die Bokwärk rinner det bokade wåsket tillika med wattnet inuti sitt waskhus, som således äro 3ne ock upfongas der, 1o Uti en storho, Fochgerinne 6 al:r long 1 aln hög ock bred. 2o Utur förra rinner godset tillika uti 2ne dylike hoar, Pochgräbeock ändteligen utur dem tilsammans 3o Uti 3ne efter hwarannan stående djupa sumpar ssumpfes afrinner. 4o Hwad sig nu sätter uti pochgerinne (1o) ock är det rikaste godset, upwräkes på durchlas gråben eller en djup slamhärd, at med wattnet nedföres, då 5o Främsta halfwa deten (4) det aldrarikaste Hauffrig på en ordinair planhärd med 6 dukar renwaskas ock i 3ne sumpar afsköljes. Men den nedredelen 6o

6o Afdurchlassgråben (4o durchlassschlam, renwäskas på en dylik planhärd utan dukar (Kuchschlamhärd f: 7o Hwad åter godset utur (Pochgräbe, angår (2o) så delas det jemwäl à 2ne delar, så at den främsta delen Pochmehlsrenwaskas på planhärden med dukar 5o) men. 8o den nedra delen (Pochschlamspå ordinair härd utan dukar (6o) 9o det åter som faller uti sumparne (3o) ble på en särskild lanhärd ssumplschlamhärd, afwaskad. 10o Alt hwad nu wid desse härdar faller, det kommer på en särskild planhärd sremmachhärd) med qwaft at rensopas, eftersom mycket af ejsenram ock Spaten medföljer. Ocksom icke allenast wid den första planhärden (5o) utan ock wid de andra härdarne, men ock schlichen efter sumpschlamhärden (9o) uppå en durchlässgras fördelas i 2ne delar, faller disterente slags slicher at rengöras, så blir wäl hwar ock en för sig sjelf rensopad, men de samlas sedan tilhöpa, hwaraf då den smältwärdige. steinkommer. Denne rengjörning skier på en or ordinair planhärd utan dukar, uppå hwilken godset med wattnet utbredes ock med en gränqwast så länge upsopas emot wattnet, intil thess all orenlighet af berg ock ejsenram afflutit, då stenen får en jamn brunagtig färg; men så länge han är hwitskimmrande af berg ockswartskimrande af den grofwa Eisenrammen, när man med fingret rörer i schlichen, är han ännu oren. Men alt det jern som af Bokstamparne samlat sig uti godset, kan icke bortwäskas. 1o Sidst blir ännu den schlam, som faller efter ren machhärden, eller med wattnet kan medfölja (10o) upsamlad uti sinesumpar ifrån waskhusen samfält, ock å nyo bökad, samt ännu en gång på ren machharden rengjorde, emedan som åtskillige Tennparticlar sitta fast wid berget ock Ejsen rammen ock medföljt. 12o denna rengjordestein (0o) håller wid pass 50 pl:dr tenn, ock den aldrarikaste kan wäl komma til 66 p:t det är at 3 Centnerstenger 2 Cent: teun; äro malmslagen mycket oartige, följer ej til fullo hälften tenn.

För öfrigit märkes at alla desse planhärdar stå tämmelig stupande mot glantshärdarne, dock dependerar sådant alt af godsets art; ty ju tyngre ock gröfre malmen är mot berget, desto mera stupande säktes hården, ock desto snarare blir godsetrent; Men ju lättare ock finare godset är, besynnerligen at målmen ock berget äga närmare gravitaten Specificam, desto mindre stupande måste planen sta. ) bokwärken äro 4inga jernsolor, utan är bottnen til 1 aln högt med annan berg, några dagar med stämparna instött, samt aflopps holet så högt från solan, at godset ej kan utrinna, utan til sin wissa finhet bokad. Wattnet är gerna rödagtigt af den lösa Ejsenramen, som faller i malmen. Tenn Smältningen Efter som zunstenen i waskningen är så ganska wäl rengord, så blir smalkningen på denna metall med aldraminsta widlöftighet anstäld, neml:n utan beskickning, med slagg eller lättflytande materia; Ugnen är liten ock smal, som ritningen ut wiwisar; kolen stjelpas uti et kar fult med wattn, ock med en holig skofwel deruturhemtas, när uppsättas skall. Hwar upsättning består af så mycket Zunnsten som ungefär et halft stop ock dertil så mycket kol, som et kimfat ordinaert bärga kan. Dte nen sättes öfwer formwäggen ock de wata kolen derofwanpå. Afsigten med dem är at förhindra zunstenens upfart tillika med lågan, hwilka nu båda dämpas. Härden är ej med något stybbe tilredd, utan allenast med leer besmord uppå bottn ock sidmurar, hwilka bestå af en någorlunda eldfast grofsandsten. Ogat upstickes under smältningen, så ofta orenlighet af slagg ock kol wil det samma igengro, så at tennet må beständigt kunna neddrypa i Forhärden. På et dygn kunna 8 Centnersten igenom, sättas, ock drager ordinairt en Centner sten 2ne Kubel kol. Så snart 2 Centnerstein gådt igenomskjer första utstickningen utur worhärden neder i grufwan sdin grübesmen sedan dryper tennet alt med et neder i grufwan, alt efter som det samlar sig i vör

vorhärden, hållandes man altid några Toligrufwan derofwan, ak det icke må stelna af til gjutningen skier. Omaltaren får 5 groschen för hwar Centner samt 2 grse do till förtäring. Hüttenzins betalas wid de härwarande en kongl: ock en Magistratenshytta, 21 groschen Centnern, som smältes, då dessutom den andra gongen smältes slaggen samt hwad sig uti rökfången sätter, tilhörer hyttan. The i gongwarande grufwor synes af ausbruthbogen samt tilwärkning m: m: i särskilt Tabell. Sandt Anneberg Belägit i SudWäst från Marienberg 2 sina mil i en bergig ock dochlig ort, hwar före man här synnerlig med stollar drifwit Bergwerkek, ock hwaraf man har en ansenlig hop uppå Gewärkschaffternes kostnad, emedan konungen sjelf här hwarken bygger någon stoll, ej elter underhjelper Gewärkschaffterne med med penningar dertill. Hela Bergwärket är eljest inrättat på den fotsom alla andra i Obergeburget, så at malmerne försäljes til Generalschmaltsadministration, då likwäl de sämre malmerne, som ej tåla forlön smältas i sten wid den i Marenberg warande hyttan, ock de hoboltiske målmer försaljas til Schneeberg, de rika til Freyberg. På en tid bortåt har tilståndet warit något jämnare ock mera begåfwat än Marienbergiske, fast det aldrig hunnit til den högd, som sednare ock hwilket Tabellerne utwisa. The i gång warande grufwor ses af ausbruthbogen. Emedan Ertzerne äro mästendels Coboltiske, hwarat de rika Ertzerne i fria luften tillika med Cobol ten utwittra ock förtäres samt bortflyger, så brukar man det medlet, förwara malmerne, neml: at lägga dem i wattn i stora kar til thess the skola til godo göras. Emedlertid ock som den method, som wid Schneeberg brukas til blå färgens beredning, icke för silfret är den aldra fördelagtigaste, der man

man får silfret uti en slags sten, Ruff kallad, på bottn af de blå farben häfen, så befarar man mycken het af sölf bortgracklas, besynnerligen, som arbetarne för qvantum efter något wist prof, ejäro answarige. På det ej för mycket Tobolt måtte göras, är wiss ordning huru mycket denne ort får lefwerera, nemligen 215 Centner Eobolt i Evartalet. The besedde Grufwor Marks Roling Stollnam Schreckenberg. de gamla hafwa redan längst för detta drifwit en stoll in uti Schreckenberget, hwilken man nu uti sednare är åter uptagit under namn af MarcksRökling stolln; Men som stolln blifwit ganska beswärligi anseende til starkt wattntillopp utur Fursten, at alt igenom uptaga, så har man på 180 Lachters längd från mundlocket gifwit sig in i fasta wäggen, följandes en morgongong, ock med den öfwerfarik åtskilliga andra treutzgongar, hwilka alla warit ganska ringa ock ej arbetswärdige, intill thes man änteligen 120 Lachter från gamla stolln träffåt en flacher gong emellan N ock 12 med 15 graders per perpendiculair stupning mot wästern. Marcks Röhlings Erste glücker kallad. I korsdningen af båda ock i morgongångens hängande, det är på den flachegon, gens norra fält är ej någon fyndighet, fast flachen blifwit 8 à 10 Lachter upslagen; Men deremot har det Södra fältet af samma gong hållit sig något ädtare, hwarföre man det redan några 70 lachter med fältortöpnat ock på de fyndigaste ställen 3ne sänkningar anlagt, som på djupet komma at sam manslås, så at fullkomligit strassenbau kan förrättas: För nyss nämde fältort är wäl gongen nu ej så särdeles, efter der allenast bryter ringa Cobolt, ock en swäfwande flötsklyft med någon stupning mot wästern, hwilket jemwäl är stupningen af den här warande Fetra ordinaria, någon tid följt gongen ock honom afsknrik; Hwarwid gongen öfwer flöts klyften blifwit fördelt uti atskillige drummer tilhopa en bredd af 3à4 opvtr; men under flöts klyften är gongen sammani trykt til 1 qwarter emot hängande wägg med drushål. Eljest plägar man hålla thessa flötsklyf30.

klyfter, som ofta kasta gongen, för förädlande, deremot spat ock morgongonger gerna fortrycka malmen. Uti det medlersta af de nämde gesänken, som war 16 Lachter under stolln, hade man nu et wackerk anbrott uppå fältort i Norden, hwarest gongen war af 3 qrtes mägtig fluss ock mitt uti honom en 4 Tolls mägtig Coboltsträcka med finrothgülden genom satt. På det ställe woro wäggarne jemwäl lösare, än annorstädes uti grufwan, bestående jemwäl af en ganska fin ock tät qwartz, blandad med en lösskimwrig kalkart, med blå flufver ock ofta med någon hwit marga beblandad; Hängande åter består af en hwit grynig qwartz, med blandning af hwitglautsande ock grönagtig skimmer. Gongen äger aflostning i båda wäggar af wanligit besteg, hwilket ock ofta tränger sig igenom klyfter ock drummar, in i gongen, besynnerligen där den rika Cobotten ock rothgulden falla. Grufwan är belagd med 37 man ofwan ock under dag ock har ingenkonst, utan windar up ur sänkningen det lilla wattnet, emedan den gl: stolln måst intager alt dagwättnet. Uti Berensterner Refier Denne tract af grufwor är belägen 1 mnil från Anneberg i sudasten ock med åtskillige stollar bearbetäd. Sandt Jacob an Htahlberge Afsänkt 27 famnar djupt med schacht på en morgongång (as strykande klockan 5 med 14 à 16 graders stupning mot Norden; Har besteg mot båda wäggar ock består af en grof qwärtz från 1 til 2 à 3 qwarters mägtighet, då något berg utur wäggarne instiger. På sagde djup är gongens fält upslagit på båda sidor utan synnerlig malmwinst, emedan gongen är aldeles oädel, ock de klyfter man med gongen öfwerfarit, warit oädta. Af desse sätter man doch efter en flacher gång (6), som infaller på Ostra fältet, strykande klockan i med 10 à 12 graders stupning mot Ostern ock förmodar man dermed at träffa andra föreliggande gongår. Äfwen så drifwes i liggandet af hufwudgongen på Wastra fältet en stehende gong klockant med 8 al0 graders perpendiculair stupning mot östern, bestående (c) af en hands mägtig qwartz; men al 8. 1a 12.

aldeles oädel; Thenne hufwudgong (a) lärer ej göra godt annars än på ansenligit djup. Vereinigte Gefellschaft Hörande til St Johannes gewärkschaft 29 Lachter afsänkt på en stehende gong klockan 1/2 med 16 à 18 gradn perpendiculair stupning mot Wästern: Gongen är i sig sjelf ganska lös, af besteg igenomsatt ock aldeles ondel. Et par lachter ofwan djupaste, går man med en ort ( in i liggandet, at upsöka när gransande gongen, som på Böhmiske sidan tilförene warit i gong. I båda ofwanstående grufwor har petran en swäfwande stupning fran horizonten mot Hörden. In Schlettaur Refier Neue Wunder Zeegen Gottes zu Schlettau. Belägen straxt wid samma Berg stad uti Anneberg Bergamts refier. Utur dahlen har man uppå en mörgongong emellan 4 L 5 med 25 graders perpendiCulair stupning mot Nörden updrifwit en stollort wid wid pass 200 2ro från mundlocket, hwarest et schacht til mötes afsänkes, som skall blifwa 18 1/2 2r djupt; doch har gongen under wägen, utaf tilsättande flets klyfter, förändradt sin stupning, så at han nu för ortstupar 25 gradermot södern. Thet hafwa wäl på detta upslagne fält några flache gongar satt öfwerhufwudgongen, med ringa anwisning på glants ock tjes; men äro ännu ej eftersatte. Näggarna ock petra här i berget består af en qwartyfblandad hwit skimmer, hwars strata falla 75 à 80 grader från perpendiceln mot södern; kommandes således mycket öfwerens med Freijberger kneisen. Men gongen består af någon friskare qwartzock mörkare skimmer blandning med fullkomliga aflossningar innom besteg, från 1 til 3 qwarters mägtighet. Sällan faller någon glants med weissgulden ock kieshnistror i gongen. För öfrigit ock som stolln ej inbringar synnerligit djup i det longslutte berget ock dagklyftorne således förwilla både gong ock bergarter, lärer wäl saken blifwa at försöka djupet. I stolln har man i stället för träfwärk nedan, en lutt i taket om 1 qwarters längd, 1/ qots högd Tab: IIV. Fig 23.

Ehrenfriedersdorff Belägit 1 mil från Anneberg i Norden. de mästa trungrufwor här äro belägne uti Sauberget, ett tämmelig högt berg; ock äro nu för tiden wid pass 24 i gong, som dels drifwas med gewärkschaffter. men de mästa af eigenlöhner, alla uppå morgongon går, som äro perpendiculairt strykande på klockan 6 af 1, 2, 3 qwarters mägtighet, bestående af qwartz. esse grufwor betjenar der Tjeffe Königl: Sauberstolln af 4 à 500 Lachters längd ock inbringar wid de öfwersta grufworna 60 à 70 Lachters djup, hwarföre Neuenten betalas med 9 gr: 6 p: Centner tenn, som tilwärkas i de grufwor der han infaller; ty alla äro icke sammanslagne med stobln. Desse stollpenningar användås til stollns widmagthållande. Eljest betalas i zehuten til Konungen för hwar Centner 12 gr: ock hwad af sölf håller Tjugondedelen. Dehlen öfwer mitt emot Saubirget 6à106 Lachtr ligger en gammal ödelagd zug, hwarpå silfwergongar warit arbetade; Men är längesedan instäld. Thessutom ligger åtskillige teungrufwor har här ock där förspridde; men många berg äro ännu oförsökte. Om Bergwärkets upkomst confer: Zimmermans Berg Acadennie Tikwärket höra 4 stycken tennhyttor. Ock som mal merne äro mycket arsenicaliske, så blifwer stenen efter Bok ock waskningen 2ne gånger rostad 8 à 10. timmar hwar, uti rostugnar, sådane som de OberHartziske til Schlichrostningen, allenast at de äro litet mindre, ock röken upgår framtil ock föres på sidan öfwer hwalfwet in i några 100de alnars långt hwalf, intil thess han uti åtskilliga små Kamrar igenom skorsten kan utdraga; men dock wnder wägen oct fälla ock i hwalfwen sätta den grofwaste arsenicaliska roken. När rökfängek är fullt, karas giftmjölet ut, då en karl med tilbunden mun inkryper, sopar för sig ock genom flera hål på giftfånget, utfordrar mjölet, som i störa högar under barhimmel uplägges. Tlesse gift fång bygges ock underhållas af Arsenikhytteinteressenter, hwar före de ock hafwa giftmjölet utan betalning. Tein

Trunsmaltningen går här mycket friskare och hurtigare, än i Marienberg. Itenen beskickas med trunslagg efter omständigheterne, hwarigenom undwikes icke allenast den olägenhet at förbränna trunet i ugnen, när det löper ensamt, utan kan ock starkare bläster til smältningens fortskyndande ock kiesbesparing, brukas. Ugnen är 4 alnär hög, 13 Toll i fyrkant nederuti, bröstet sammandragit ofwan, 4 Toll djup under forman alt efter Dachsiskt mått. Worhärden straxt under ögat, så at tennet, så snart det kommer utur ugnen, faller in i härden; som med slägg står-betäkt, at det ej under fallandet må kunna stelna ock sedan uppehållas i slaggen, såsom i Marienberg skjer. Emedlertid torde detta tenn, i ansegede till Arseniken, ej wara det aldrae bästa. Sillwärkningen utom litet sölf är af tenn nu för tiden 800 till 1000 Centner, hwarom med mera beses Zimmermans OberSachsiska Berg Academie Af grufwor besedd Die Grosse Vierung af 1 Fundgrufva. 7 Maas. 1o Här innehållas uti et 3 à 3 1/2 Lachters bredt arbete 4 jemnsidigt med annan strykande qwartzgongar uppå klockan 6 mästendels perpendiculaire af föranderlig mägtighet hwar thera, från 1 til 4 finger. 2o Icke allenast inuti qwartzgongarne falla zinngranpen, utan ock emellan gongarne (1o) är sjelfwa petran med zinnsten impregnerad, hwilket jemwäl utgör myckenheten, dock måste båda bokas ock waskas. 3do Gongarne (1o) äro mer ock mindre aflossande ock faller jemwäl i dendruser, hwilka dock icke göra godt. 4o Enär desse qwartzgongar så slangra med hwarandra utåt fältet, at de näkas, plägar ej förädling skje. 5o deremot enar andre swäfwande qwarkzflötser öfwersätta teungongarne (1o 2o) med stupning från Horizonten mot Borden, det är med sjelf

sjelfwa petrans stupning ock hwilka flötzer oftapläga wara 1 1/2 qrtr mägtige, blifwa de deraf förådkade, om flötzerne föra rödt besteg; men föra de hwit besteg eller eljest äro anwuxne, så plagar malmen försämra sig. Grufwan är fuller försedd med sin egen 19 lachstes djupa stoll af 400 Lrs längd, hwarofwan 4 wattn konsthjul i grufwan öfwer hwarandra, och en särskilk med stånggång neder i dahlen; Men som dagwattnet ej är tilrackeligit, så kan wäl wattnet på en hast uttagas utur djupet 53 Lachter; Men sedan stadna alla konsterna på en gång tills wättn kommer; då emedlertid wattnet stiger upp på strossarne, som nu redan skjedk; så at hela fältet på en gång ej kan arbetås. Eljest brukas sprängning med små strossar på hela fältet ock wäggarne förwaras tätt med stämptar ock onödigt berg derofwanpå, så långt det tilräcker. Emedlertid har en hop med förstämpling mitt på fältet från dag, gort et infall för några är seden sedan, hwarföre man blifwit nödsakad, at drifwa grufwan i 2ne Divisioner et på hwardera sidan om stalpet, som dock kommer at sammandrifwas under et fast lemnande tak under fallet. Denna grufwa ock gongar är ej på andra ställen uptagen ock går längre in i Fanberget, är de der nu bearbetade grufwor. Geijers Tenn ock Stockvärk. Belägit wid den lilla Berg staden Geijer en mil från Anneberg i Nördnäst. Här förefalla i gemen at iagttaga 1o Atskillige med hwarannan paralellt strykande qwartzgongar emellan 4 ock 6 med 15 graders persendiculair stupning mot Nordvästen från 1, 2 til 3 fingers mägtighet, förandes stundom grofwa zingraupen med zwitter, stundom äro de ock oädkta. 2o Emellan desse små qwartygongar (o) stryker en med hwitskümmer blandad qwartz petra, stock kallad, hwilken ock ofta sjelf är impregnerad, besynnerligen när densamma,

3o Är igenomsätt af åtskilliga små ordenteligen anwuxne klyfter, samt släppande fletsklyfter, hwilka emot stockstena synas mörkare, ock honom hers ock twärs igenomsätta. 4o Enär desse flöts klyfter (3o) uti sitt hängande ock liggande föra mycken gläntsande skimmer, wantar man förådling uti qwartzgongarne, hwilka af desse afskjäras. 5o Af sådana qwartzgångar har man här besynnerligen 3ne Riss, bestående af flere små qwartzdrunmer, med den emellan dem stående fyndiga stockstenen samt den emellan rissen warande oädla stockstenen eller kammar til en bredd twärk öfwer gongarne af wid pass 250 Lachter; ock längd efter gongarnes strykning 220 à 230 Lachter wid pass. 6o Desse gongar (1o) undergå ännu förandringar icke allenast utaf en Spatgong på klockan 9 med föga stupning mot Nordesten, som dem uppå Wästra fältet afskjära, utan ock 7o Utaf åtskillige andre med föränderlig strykning ock stupning antingen toma eller ock med någon Eissen Eissenschufdig bergart fylde oädle gongar (källe. kallade igenomsättes ock tillika göras oädle. 8o Utom förenämde District (5o) förefaller en annan petra, så wäl för ändan mot gongarnes strykning, som för deras allmänna hängande ock liggande, bestående af mera skimmerblandning uti qwartz än som uti stockstenen (skiffer har kallad, hwilken ock stryker morgongångweise, men har en starkare donläge af 50 à 60 grader från perpendiceln mot Word Wästen. Nu stryka wäl gongarne in uti denna petra, men skola der ej wara särdeles fyndige. 9o Således ligger qwartzgongarne (1o) tillika med deras stockpetra (2o) altsammans under namn af stockwärcket liksom infordrad uti skiffern (87). Ock emedan gongarne i stocken falla starkare på dju pet: än stupningen af skifferpetran, det är at gongarnes generelle liggande är mera stående än deras hängande, så blir Stockwärket ock desto bredare ju mera det avancerar på djupet; Men på längden af gongarne torde spatgongen. (6o) wiljasammandraga fältet.

vertical profil tvärt öfver qvartz gangarne. 2. b. riss riss riss a Generella Kängandet. 6 Generella Liggandet. I anseende til förenämde Riss ock at 3 à 4 qwartzgongar måste innehållas i ett arbete, brukas både tillmakning ock sprängning; Med tilmakningen avance rar man så wäl för ort som längst utåt Försten Ock hwad med skott ej lönar modan at lossas, Weden nedlägges efter längden twärt för orten, ock stäplas så på annan, smalare upåt, så at han med stora lösskutne stenar mästendels öfwer alt kan betäckas, undantagandes 2ne öpningar mitt på upståfringen, där antändningen skjer, hwarigenom 3ne fördelar erhålles, nemligen, at lågen ej så högt upflammar ock anländer förstämglingen, som ofta sitter 2 à 3 famnar från sålan i Sedan ok hettan mera utöfwar sig mot berget än onödigt i luften, ock änteligen at pålagde ste Zen nen blir mor til sönderslagning ock ytterligare bokning etc: Men djupet afsankes med små strossar ockskott; dock blifwa orterne antingen med förstämpling ock derofwanpå lagt onyttigt fyllberg eller ock med tjenligebergfästen, förwarade, när gongarne ej löna mödan at borttagas. Huru de gamla må hafwa huserat med sine tillmakningar, så ser man från dag et stort stalp eller gap, som intager hela längden af stocken ock wäl halfwa bredden, ock äger på Ostra ändan, ianseende till bergets upstigning, wäl 30 lachters djup till stalpet; Men på den Wästra är icke allenast berget lägre, utan ock mycket igenfyldt, så at man der kunnat införa en konststånggång från det nedanföre i dalen belägne konsthjulet, fordran des watknet ej högre upp, än till dagstolln, som inbringar 16 Lachters djup, hwilket är tecke at grufwan ej är synnerlig wattnsjuk. Eljest avancerar hon ej särdeles på djupet, ock är nu för tiden ej öfwer 50 Lachter djup. Uti stocken arbeta 10 à 12 differenta gewärck schaf

schaffter på deras tillmåtte fält eller Riss ock räknas uti stocken en Fundgrufwa 14 Lachter i fyrkant. och en Maas 7 Lachter i fyrkant; Men utom stocken Fundgrufwa 42 Lachter maas 28 Lachter. Bergamtet består af Bergmästaren i Ehrenfriedersdorff, en Geschworner ock en Bergschreiber, som alla af konungen lönas. smältwärket består af 4 Gewärkschaftelige hyttor med rostugnar utan giftfång, emedan hwittern ej är giftig, samt tilhörige Bok ock waskwärk. Här tilwärkas årligen 4 à 500 Centner, hwaraf koningens Tjonde är för hwar Centner 16 gr: Arsenik Hyttan emellan Ehrenfriederdorff ock Geier. Emedan tenmalmerne wid Ekrenfriedersdorff äro mycket arsenicaliske, så blifwer det wid rostningen dersammastädes fallande giftmjolet (Conf: Ehrenfriedersdorff generalia här till godo gort. Wärket är previligerat at endast få tillwärka den nå wara har i Saxen, hwarföre man har will wara litet jalous, men som proressen är redan bebeskrefwen i Röster ock Lohenneijs, så gorde man sig dermed ej synnerlig möda, utan besåg allenast hyttorne, som bestod af en rostugn med tillhörigt långt gift, fång liksom i Ehrenfriedersdorff, allenast ock ugnen war litet mindre ock eldholen wid sidorne långs uti åt härden. Sådant som giftmjölet om wintern kommer från Ehrenfriedersdorff, blir det i denne rostugn eter igenom rostat, eller snarare Calcinerat, då mjötet blir ganska hwitt ock en liten qvantitet sätter sig uti gift fånget. Detta caleinerade mjölet slås in i tutor af jern, bleik om 1 alns diameter nedan ock 1 1/2 qrt do ofwan, samt 10 qvarters högd öpna i båda ändar; men den stora ändan är stäld på en guten jernplatta liksom en tallrick, skålig mitt på, hwarunder är en liten eldugn med Rost, som uti en mur warmer 4 sådane kutor samt 4 sådane ugnar på hwar sin sida om en brant mur, under et tak. Under stark eldning i ugnen stiger arseniken upp ock sätter sig i tutarne på bräddarne, men en stor del går bort i rök. Hwad sig således fäster

i tukorne, thet klappas löst, sönderstötes ock på dylikt satt flera gonger procederas under tutan dermed, til dess det fäster sig på bräddarne ganska klart ock hwitt som et glås, ofta til tus tjocklek, hwilken sedan inpackas i tunnor til kiopmans wahra; Men den gula Arseniken samt den röda eller Rauschgelt, båda af arsencemjölet ock olika tilsats af swafwel, öfwerdrifwes i brände lerretorter med derwid fastlerade brände leer reupienter, på hwilka öfwerst är en liten öpning, at de ej må spricka. När massanstelnat i retorterne, slås de sönder ock godset omsmältes uti en stor krukdegel ock gjutes i en jamn jernform, som sedan sönderslås, ock likaledes med förra inpackas. Den fjerde sorten af giftet, som har beredes, kallas fliegensten ock ser grått ut. Wid thenna handtering måste arbetarne wäl taga sig til wara, i synnerhet wid det hwita Arsenikarbetet, samt förbinda min, ock näsa med ter bestryka; ty der arseniken inkommer är han ganska frätande, ock skola de jemwäl aosta sig för mjölk, ty det är et förderf för folket. Then beredde Arseniken föres til Leipzig, ock försäljes nu för tiden 3 1 Centner hwit Assenik 5 Tr: 16 gr: 1 do gul do 5 Thr: 20 gr. 1 do Rauschgelb 7 Tr. 6 gr. Tillwärkningen här rättar sig efter Debiten, emedan man ej will mera göra än åtgå kan. Scheibenbergs Refier. En Bergstad belägen 1 1/2 stund från St Anneberg i sudwäst. Här bor Bergmästaren ock Geschworner, som tillika ler i Schvartzenbergiske refieret ock alternando håller Bergamt i desse Bergstäder. Här äro silfwer tenn ock jerngrufwor. Dock af de första allenast fyra, bland hwilka de förnämsta äro lieberfrånen Empfengniss, tant Laurentius. Och desse äro försedde med en tjeffe stolln, som uppå 800 Lachters längd från mundlocket, inbringar uti Liberframen Empfegniss schacht 62 L:s djup, derifrån wid pass 200 Lrs längd till Sant Lorens, ock inbringar där några 80 Lrs djup, gårn des sedan widare ända under högden af Scheibenberget tilsammans af 1500 2o längd från mundlocket; Men som

denne stoll för längre tider tilbakars igenfallit, har man ej magtat åter uptaga honom. Dock skall nyligen proselt om 2000 R:rs hjelpdertill af konungen blifwit ingifwit, på det man må kunna arbeta gongarne under stolldjupet, som hittils äro ororde, ock skola dock föra malm. Och ehuruwäl wattnet nu af sig sjelft uttryckes igenom stolln, då det i grufwan har några lachters högd till tryckning, så befarar man dock med skjäl, at wattnet ej gingo genom stolln, om denna högden borttogos ock man utur djupet wille fordra wattnet dit; Utan at han måste repareras. Af desse grufwor äro besedde. Uter Franen Elängnist. Dess fält på 4 bifferente gongar, 4 fundgrufwor 15 maas. 1o Hufwudgongen (a Linber Franen gång, stryker på ken 9 med 15 à 18 graders perpendiculair stupning mot NordOsten, är wäl afsänkt til tjeffestolln; Men som gewärkschaftet ej med synnerlig drift magtar belägga grufwan ock nu allenast med 4 man, så har man sammanslagit denne gongen med flere andra gongar på 24 Lrs djup från dag, hwarofwan de arbetas, ock på hwilket djup dagstolln af 400 2ns längd från mundlocket, infaller i grufwan. 2o 8 à 9 Lachter djupt i den förras liggande ock på nyss sagde dag stollns djup (1o) stryker med förra paralellt (6 Sanct Johannit gång på klockan 9 men med någon starkare stupning till 24 à 30 Lachter perpendiculairt mot Nordosten. Båda desse gångar (6) hafwa dessutom med hwarannan mycken likhet; ty 1o består deras wägger af en hwit skimmer med qwartsgryn, samt qwärkstrimmor, ofta til fingers mägtighet, inblandad, ock hwilken wäggpetra äger en contrair stupning mot gongarne, neml: mot wästern, 2o blifwa de af samock enahanda klyftor ock gongar afskurne, som framdeles synes 3o Föra de ifrån en finger til 4 à 5 qv: mägtig gong af föranderliga bergarter; ty när liggande innom sjelfwa sahlbanden blifwer intagit af en blåagtig lera swachekallad, fast den samma utan på förändrar färgen til rödagtig, ut af dunster ock orenlighet, plägar malmen gerna förtryckas, samt den hängande delen af gongen innom sahlbandet blifwa af besten ockstenarter ojamt upfyllt, så at ej eller något gods derikan falla. 4o När någon lerklyft afskjär gongarne, plägar ock malmen förswinna; Men der gongen är frisk utaf qwartdrummerodskunnern, bestående, samt med ringa besten eller ock ofta så sammantryckt, at

i at man knappast kan se gongen, der plägar weisgulden med glåbertz falla. 3tio Södra fältet af desse gongar (a 6) blifwer afskurit af gongens beståndig Enigkeit på Kr 6 med några graders perpendiculair stupning mot Norden, ock blifwer tillika förädlad. Uppå denna gång är eljest Schubenberger commune-zeche anlagd, fast ej inne i thenna grufwa. Uppå Norra fältet skjär as Rosendahler perpendiculair morgongång på Lo 4, af både a och 6, ock har der brutits någon malm, men längre in på Börra fältet infaller, 5 Neusahrs gång ( på R: 4, med 8 à 10 gr: perpendiculair stupning mot Sudosten, hwilken icke allenast kastat hufwudgongarne (a 8 1 1/2 8de in i deras liggande, utan ock sjelf på egit fält så wäl i hufwudgongarnes hängande, som liggande, wariktämmeligen malmgifwande, besynnerlig i hängandet; Men ju längre från a ock 6 ju sämre han redan på 100 famnar blifwer. För öfrigit har man förmärkt, at mästendels alla flöts klyfter utur hängande som tilsätta gongen utur djupet bidraga till deras förädling, äfwen som de utur liggande förtaga malmen ock warda derföre Rauber kallade. Grund profil efter belägenheten i dagen a Frauen Empfengnist 6: St: Lorentz. 6. Tieffe stolln. d: dag: Stolln. a. Scheibenberget. a c 2. 8. a. 8. 6. 3. e profit trärt öfver tinfud gångarne a Lieber frauen. 6. St: Johannis. I Fetz klyfter i häng gande. I Raubers, e stupning af petran. e. d. b. a c Datter Abrahans Ejsenstein-Gebaude. Här stryker en gong på klockan 9 med 20 à 25 graders stupning mot wästern, hwilken man med en Stollort utur dahlen, 300 Lachter long, förföljk, inbringandes nu för brottet 20 Lachters djup. Mästendels hwad ofwan stolln är, har man redan längst för detta borttagit, dock går en ort på 10 Lachters djup fort på södra fältet, som hittils blifwit obygge, men under stolln står ännu altsammans orort, Gongen består af en 2, 3 à 4 Lachters mägtig brunagtig hornsten, impregnerad af glaskopf. När hornstenen blir alt

alt förstark går malmen ut När dagklyfter afmycken lera ock swart malm fulla, sitta in i gongen, då går ock malmen uti etran består af en hwithjällig skummer med qwartzstrimmor blandad, ock äger samma stryk- ock stupning med gongen. Grufwan äger 100 Lehn af 14 Lachter i fyrkant lehnet; tillhörer To Doctor Mitsch på Mittweide ock 1/4 en annan privat Här falla sköna glas kopfer, fast man i detta qvartal ej utfordrat någon malm ofwan de så kallade gedingenne Ejsen. Svartzenbergiska Refieret Seesser Hirsch belägen et stycke från Bergstaden i en djup dacht med et par 100 Lachters stockort upfaren, på en gong klockan 3 à 4 med 15 à 18 graders stupning mot Södern, ej longt från dag har några klyfter utur hängande tillsatt ock förädlat gongen, hwarföre man der redan längre tilbakars avancerat med afsänkning til 60 Lachter, ock derutöfwer djupt under stollorten. På sina ställen har ock wäcker glasert fallit; men ganska obeständigt Gongen som ofta består af 122 qvarters mägtig skummerblandad. qwarti qwartz med besten mer ock mindre, är i sig sjelfganska oädel ock behöfwer hjelp af andra, änskjönt han ock förer mångfargade flusder. Nu för tiden, när man med östra fältet gådt under strömmen Schwartzwasser, ock derigenom från gegendrummen indragit en hop wattn, kan den lilla konsten ej hålla grufwan ren, utan har wattnet borttagit djupet. Men deremot har man på 25 Lachters djup upslagit det Hästra fältet på denne hufwudgång, (o) tils man. träffat spatgången på 7 à 8 med 12 à 15 graders stupning mot Sudwästen, hwilken stadnar mot hufwudgongen ock derest någon malm fallit. På denna spatgong har man sedan upfarit några ock 30 lachter på Ostra fältet, då icke allenast en ansdrejser ifrån hufwudgongen infallit ock följdt med (o) Spatgongen, utan ock längre mot östern en stehende klyft (a på klockan 3 med stupning 8 à 9 grader mot Börenästen, afskurit gongen 6, ock tillika fast ringa förädlat den samma. I denna intersection har man äfwen anlagt ett litet gesänk, ock när det litet avancerat på djupet, tanker man

at eftersätta klyften i båda fälten. Setra i detta berg består af en hård blandning skimmer Ock qwartz, dock håller sig hängande af Spatgongen mera mörkt än liggande. Denna grufwa skall wara den lösta i hela Svartzen. berg, fast nu i släta wilkor, emedan gewärkschaftet ej är fullständigt. a. Hufvudgången 6. Spatgången Causreiser d. Stehende klüft 3. b. d. d. Sand Christopher Fundgrufva ock Stoll Genn Gebeude. Belägen 1 1/2 stund från Schwartzenberg åt södern ock har hwardera sitt särskilta gewärkschafft. Sanct Christopher stolln är 383 Lachter long til mundlocket ock inbringar der han infallit wid nedra schachtet til 22 Lachters perpendiculairt djup. Stollgewärkschaftet skall äga fält 3 fundgrufwor, 13 maas ock ligga nu på 1o En flatz, som äger någonstupning mot wästern, 12 à 15 grader från Horizonten ock tillika efter bergets strykning någorlunda. Så wäl taket som solan består består af en hård tät ock fin qwartzart grå med föga spatblandning fläcketals här ock där. Sjelfwa fletzen, som merendels är anwuxen, består ock af samma petra, men är impregnerad utaf ganska mycket jern, swart så kallat Ejsenblande, hwit Arsenicalisk nes samt hwit ock rödagtig zinnstein, om föranderlig halt ock mägtighet, högst 8 à 10 grte. Denne flets blifwer utaf åtskillige gongar afskuren ock öfwersatt, såsom 2o Djupast ned på fletzen utaf en flack klyft på 2 4 med 8 à 10 graders perpendiculair stupning mot Ostern, förande 1 til 2 händers mägtigt besteg. 3o Något högre upp af 1 alns mägtig gong på klock 7 med 7 à 8 graders stupning perpendiculairt mot södern. 4o Funnu högre af den så kallade koppargong med strykning på klockan 5, stupning perpendiculairt öfwer 5 à 6 grader mot södern; ock hwilken jemwäl afskjär förenämde (3o), förandes dessutom någon Kopparmalm uppå sin egen gång, hwilken dock ej kan arbetas på djupet i brist af konst. 5o Utaf desse ock flere sådane klyfter blifwer gon gen

gen äfwen uti sitt läge ofta förandrad ock kastad, på sätt som kasten af Zinnvalder Flotzerne. 6o Några synnerlige förädlingar har man ej försport mera, än at malmen plägar gifwa mera tenn nar Ejsenblände faller i gongen, än när kopparkjes ock de andre kjeserne tilsätta. Malmers Magnetisering Det förnämsta som förefaller wid tillgodogörandet af den jernrika kenstenen wid Sanct Christopher, är Magnelisering, hwarigenom båda desse metaller skiljes ifrån hwarannan, ock skjer på följande sätt. Sedan malmen sådan som han bryter i Flötzen, undantagan des at han, för at blifwa mor, brännes i en öppen rostå, blifwit behörigen bolad ock waskad, så at bergarterne blifwit borttagne, äro dock jernet ock tennet ännu tilsammans, wäl 10 gångor mera af det förra än af det senare slaget, at de i elden icke gerna utan kostnad, förminskning ock förbränning stå at åtskiljas; så blifwer jernet med magneter från zung zinstenen skild, då uti et tråg eller kinfat utbredes wid pass så mycket schlick, som et stop ock med en ro magnetsten, som med en rem öfwer handen fast bunden wid en smal jernten under stenen, fast hölts) fares deröfwer wid öfra brynen, då jernet fäster sig wid Magneten, men afstötes då armen gjer stenen en mouvement ock tillika litet stöter emot den nämda jerntenen, tråget emedlertid litet omrystas ock altid nya jernparticlar förekomma ock beständigt så med magneten öfwerfares, tils intet mera jern är qwar, då den rena zinstenen till rostning aflägges, ock som skall hålla 50 procent ten. Om twå gossar detta tillika förrätta, så kan den ena afdraga det måsta jernet, ock den andra af honom emottaga det halfgorda arbetet i sitt tråg, då gods utur 2 tråg på en gång blifwa färdiga, gåendes på slutet långsammare än i förstone. Nu har wäl den afdragne jernschlichen ännu tene med sig; fördenskull waskes han ren från jernet på planhärd så mycket möjeligit är, ock det öfriga passerar ännu en gånggenom magneten. Men

Men innan zinnstenen smältes, rostas han i en ugn, som wid Ghrenfriedersdorff med gifftfong, dock nyttjas ej giftmjölet, utan bortkastas i en aflägsen grop, warandes fånget allenast derföre, at röken ej må göra skada. För Fransporten skull hafwer St Christopher gewärck schafft privilegium at försmälta sin zunsten i Breitenhoff, men måste dock til lagl: hyttan Schvart Zenberg betala 4 groschen samt til hyttägare uti Breitenhoff groschen med slaggen. Svatember gåld i Schvartzenbergiske refieret är 2ne groschen för hwart lähn, ock eljest är olika wid Bergwerken. Beyerfelds Swafwel ock Kopparwärk. Belägit 1/4 stund från Schvartzenberg wid Saxenfeld, et litet dock wäl inrättat privatwärck, beståendes af 2 pannor i en mur ock byggnad, samt swafwelugn. Om sommaren går Victriolen ock om wintern swafwel allena. Ejesen brytes en stund härifrån wid wid det blå Victriolwärket Graul; men är just icke den bästa. Hwad nu deraf är minst rikt på swafwel, blifwer i öppen rosta rostat, ock uti wanliga lärar utlakat. Men det swafwelrikare blifwer i longa eglindriske stenkrukor med tillhöriga fyrkantiga jernrecipienter, 6 à 8 tilsammans i en ugn, från sitt måsta swafwel befriat, ock den öfriga kjesen til victriol lakning anwänd. Men som detta swaflet icke är rent nog, så blifwer det i särskilte retorter af jern ockstenkrukor til recipienter, fyra tilsammans ien ugn, öfwer distillerat ock luttrat, ock i smala stänger i träformor gjutit. Äfwen ock, som luten efter kjesen utaf med följande röda mörja, gerna will blifwa oren, så brukar man til dess klaring 2ne medel, neml: 1o Uti den ena pannan kokas luten uti 5 à 6 timmar, sådan som den kommer från lutlåren ock tappas derifrån uti en stor ho eller lår, hwarifrån sedan hon kallat, luten med tjenlig tapp högt upp i en annan särskilt lår ock sedimentet utskyfflas, för ny lut, som efterkommer; men den således klera luten uppumpass uti en ho, derifrån den ständigt, efter ställning infly

flyter i den andra pannan, hwarest hon så längekokar, under det ständiga infallet af lut, alt eftersom utdunstningen fordrar, neml: at pannan altid må wara full, emedan hon eljest af elden angripes, ock intill thest pellicula wisar sig, då eldningen uphörer ock läten aftappas uti sin särskilte lår, utur hwilken den genom flere små hol uttappas småningom efter hand, uppå en 6 al: bred 15 à 18 long ock stupande härd med alns höga bräddar försedd, ock med käflingar på bottnen, eller hwart bräde Horizontelt twärt för härden, hwaruppå victriolen sig anskjuter Wid nedra ändan ock på sidan är en öpning på brädden til dylik sådan hård under den förra, i fall något Victriol sig ej för will anskjuta. När dessa hårdar äro fulle, stötes Victriolen af, torckas ock inpackas i små tunnor. Men den enda fördelen består derutinnan, at när man will fördubbla luten, det är låta luten från en kjeslar falla uti en annan nedanstående på nykjes, så blir denna senare til hälften med grannis fyld ock derofwaupå med bräder tätt betäckt. Then öfrige half hälften fylles med kjes ock släppes derpå, som då intager så öfre som nedre afdelningen. Ock när han då efter sin tid aftappas uti första pannan, som följakteligen är lägre ned belägen, stadnar mästa orenligheten i granriset qwar. Granriset omlägges så ofta behöfwes; ock i den andra pannan skjer kokning hela dygnet öfwer, då aftappning. Således skjer ock lutning hwar pe dygn. På det luten ej må koka eller bubbla öfwer, ligger några lösa bräden spannan, hwilken är af 2 To tjockt bly ock kan räcka 7 à 8 år. Utom dess at den utlakade swafwelkjesen jemwäl flera gångor efter annan, sedan han någon tid legat uti luften i hög, instjelpes till lutning, så brännes jemwäl det förr omtalte sedimentet uti en ordinair Calciner ugn, der elden göres under härden ock upswäfwar wid inre ändan öfwer härden, till rödfärga bränd. Så har man ock en ugn med flere stenetorter, hwarstoleiem Victrioli öfwergår ock såg har kart, hwitgult ut, som hög Rauch Topas. Then Graulske blå victriolen skullesäljas för 18 R:dr Centn

Beijerfelds den gröna victriolen för 1 R:dr 8 Cent: Sweflet. 7. Rödfärga 1. Oleum Victrioli dess pfund 1. Fossillenwärket i Schvartzenberget Nu för tiden woro här allenast 1 Bokwärk, bestående af 6 stämpar i 3ne hwar, neml: 2 stämplar til de brände röde Fossilier, 2 st: mellanstämplar för torra arter, ock 2 st: til de obrände ock hwita arter. De torra stämpas uti en ho, som är öppen emot golfwet ock lika högt med golfwet, så at man med Commoditet kan deri lägga ock med stofwel åter uttaga arten, såsom wälkleera (Terra fullonum, hwilken derunder stämpas, sållas torr, ock är strax färdig utan widare beredning. Båda de andre stämpeparen hafwa sine särskilte hwar, hwarutur möljan rinner à 2ne efterhwarannan 3 eller fyrkantige ock 10 qvarters. djupassumpar, i hoarne stadnar nu det grofwaste som åter omstämpass, men hwad sig i sumparna sättter, det omröres med stor träkratta, ock öses up igearne nom et såll uti en stor ho till hwardera paret hörig, hwar ifrån det utsläppes igenom en ränna til andra sina med bakar betäckte longa hwar, för regnet skuld, så 4des snart en del wattn kunnat aftappas utur stora hwarÄr torrt wäder, tages bakarne bort så at godset desto snarare må torka. När denne massa blifwit så torr at hon knappast mera flyta kan, gjutes hon utur desse hwar uti trapannor om 6 à 8 qvdo längd, 3 qv: bredd, 2 1/2 L: högd ock sättes i torkhus under tak ock på spiälor, liksom i tegellador, at torkas. När massan då blifwit så torr, at hon ej mera flyta kan, skjäres med knif korsswis igenom massan, så at hon ännu snarare må torka, ock till så stora retor, som fyrkanter deraf blifwa skola. När dessa rutor då blifwit så torra, at de med händren kunna handteras, krämas de dermed, ungefär i fyrkantiga bussar ock sättes ytterligare til at torkas, hwarefter de kunna packas in til kipmans waror, Men om winternsättas dessa bollar in uti torkugnen ock på det sättet fullk torkas. Sådan process undergår ochergelb.

De waror som intet komma under bokwärket, emetan de ändå uplösas af watte, läggas uti stora kar, hwaraf i de 2 rader 4 st: efterhwarandra, mindre ock mindre, stå på en mitt på sammanstupande brädbottn. Hwart kar är försedt, undantagandes det sidsta, med en tapp mitt på, ock en nedantil eller at den Commine rannan wändne. I de första 2 stora karen läggas materierne at uplösas i wattn, som för wighet skuld inledes ofwan karens högd. När de blifwit upblötte, så at sand ock erenlighet efter omrörning satt sig på bottnen, tappas det öfwersta af, låtes i det andra karet, at annu sätta från sig mera orenlighet, ock så igenom alla 3 Laren in i det sidsta. Hwad sig aldeles intet uplösa låter det tappas med nedersta tappen af ock borttrinner, ock nytt inlåtes i karen från begynnelsen, som procederas efter nyss sagde sätt, så at när det sidska karet blifwit fullt af god ock ren matena, det då må, äfwen som de röda materier, utbringas uti torkhoarne under bar himmel, sidst uti ladan på träpannorna torkas, sammanknodas uti fyr fyrkantige stycken, ock til kopmans gods förwaras. detta wärk är eljest för et år sedan, efter 8 års stikaliggande, utaf 4 st: förmögne Herrar i Dresden förpagtet från konungen, såsom ägare emot 50 R:dr årl:, samt 2 qv:r i weckan åt factoren. Hwarjemte konungen håller all byggnad ock reparation som gå öfwer 5 R:dr, men pagtarne de mindre reparationer. Utom factorenar nu för tiden 2ne arbetare den ena dageliget. a 4 gr: den andra à 12 gr; Men sedan man igenom koningen af Freussens tilbud, at wilja emot betalning i salt, taga så mycket fossilier, som de kunna ock wilja lefwerera, utom hwad hemma åtgå kan; så förmodar man at wärket hådanefter kommer at beläggas med flere bokwärk ock folik, i hwilken afsigt förpagtarne i dessa dagar wänta utslag från Dresden, at om wärket ytterligare föranstalla. Ty hittils har det mycket lamt kunnat drifwas i brist af god afsättning. Ingen Terra Sigillata göres här; Men antalet så wäl af the rå, som beredde fossilier, 28 af hwardera slaget, finnes af Registret. wid malmCabinettet.

Schneeberg Generalia para Detta Bergwärk belägit 3 stunder från Schvartzenberg åt Western, uti en med jord betäckt ock dalig ort. Ock är i anseende til den Generelle hushållningen Combinerat med det Freijbergiske, men äger dock i wissa mål sine serskilta inrättningar, ty, 1o Blifwa wäl alla pure silfwermalmer, jemwäl ock alla de Toboltar, som öfwerstiga 4 lods silfwerhalt på Centneren, lefwererade til General Schmeltzadministration, emot betakning efter Obergebürgiske Taxan af år 1713, men de andre Tobollar blifwa wid blau farbenwärken tilgodogjorde, där silfret i sten sätter sig på bottnen i häffen, ock sedan under namn af zuff försäljes til General Schmeltzadministration emot pris efterhålt. 2o Dorterar wäl Bergwärket under det härwarande. Bergamtets upsigt ock således jemwäl under det Freijbergiske oberberg amtet, men sjelfwa farberwärken förestås af särskilta betjenter, som dock motte tilse ock alla wärken göra lika goda sorter färg. 5o Eljest äger ock Bergwercket sin egen zeheten ock zehentner som til gewärkerne betala priset för de foboltar, som lefson wereras till konungens wärck. 4o Hela wärket består af 4 blauen farberwärk, hwaraf Konungen äger 2 ock privati 3/5 på det sätt, at konungen til godo gjör båda 2, af den tillåtne Tobolten ock de andra 3/5. Men till hwar femtedel utdelas lika mycket (oboltmalm af alla sorter; ty 5o Wid alla wärken tilsammen får ej utur det Schneibergiske refieren ej mera presteras än 1500 Cr lobott malm qvartaliter, ock utur Obergebürget, hwaraf likwäl Anneberg utgör det mästa, 315 L:r ock således in alles 1815 Centn; ty skulle för mycket göras, så kommo waran i wahnpris. 6o Hwart 5te eller 10de är eller efter omständigheterne blifwa uti Committerades närwaro, åtskilliga proffärgor af Cobolt gjorde, samt pris derå satt efter dess godhet från 6 1/2 til 12 R:dr Centnern, hwarefter sedan de lefwererande hobollar komma at betalas, ock sådant med det pris som på den proffärgen är utsatt ock med hwilken Cobolten kan öfwerenskomma, kunnande dock priset lida någon förändring, efter färgens omständighet ock saflorens pris, som uti Stolland efterhand kan förändra sig. 7o Ock ehuruwäl at nu förtiden icke är någon brist på 66.

Tobolt, så måste man dock i anseende til framtiden altid wara betänkt på nya grufwors ock gongars uptagande. Härigenom lida wäl de gamla eller ock i bäste stånd warande grufwor, emedan de altid kunde göra starkare lefweräntser, men nu få förminskning i deras qvantum, som åter de nya få aflemna; Men den principen är inrötad, at man heldre må hafwa afsigt på Bergwärkets Conservation i gemen ock i tiden, än at favorisera något elter wissa gewärkschaffter i synnerhet. Ock är jemwäl den sånning ostridig at Bergwärket, allenast wid några eller de bästa grufwors conserverande, skulle risquera sitt bestånd, när den antingen småningom eller i hast nåhet gon förändring tillstötte. Der före heter, Brodt beij-brodk suchen, eller ock altid försäkra sig om nya malmtilgongår. 8o Hwad Wismutken angår, så äger mästendels hwarje grufwa där han faller, sin egen ugn, hwarest den samma för gewärkschafftets räkning til godo göras ock utdelas ibland denna in Natura. Wismuthen smält gjäller 7 1/2 à 8 grosch. pfundet. Men den qvarblefne stenen, som dock ofta är hoboltrik emploijeras sedan wid blå farbenwärken. Eljest är denna Wismutksmältning med ugns ritning för sig sjelfupupstäld, fast under mitt härwistande ingen smältning skedde 9o Allstenblandad lobott blifwer bokad ock öfwerhärdwaskad, men ren stuff lefwereras sådan, som han är, til blå färgwärken. 10o Schachten äro efter gongarnes stupande murade såsom ritningarne utwisa, ock såsom wid Marienberg wid pass, af den här fallande petra ordinaria en fin, tätfjällig, swartgra schifferart. Men som stenarne ej blifwa synnerligen Apterade, såsom i Freijberg skier, ock man funnit kalkbruk af sand, kalk ock något (oboltsylta god, så muras dermed, emedan stenarne i hwalf ock sträckor, kunna dermed sammanhållas, det synes wäl i sig sjelf något underligit at i wåta grufwor mura med kalkbruk, men derom behöfwes ej långt raisonnement, ty här practiceras det tota die. Ock ehuruwäl wattnet i förstone här ock där utskölser något bruk, så har man dock icke exempel at bruket blifwit så medtagit, at muren deraf kullfallit, utan sintrar han ock fäster sig, fast longsamt, tilhopa, at de ut sköljde rum sedan blifwa fulla ock hwalfwen med zinter 4 weralt bedragne. Den skillnaden är ock emellan desse ock de Freijbergiske hwalf at de här äro mera runda, så at hwalf

hwalfbogarne i hängande af de donlagige schachten, äro slagne efter Ereelboge, hwars diameter är schachtets längd eller ock något mindre, warandes de Freijbergiske flache hwalfwen här ännu icke i bruk, hwilka dock med skjäl prefererasfå wida tyngden har tilfälle at trycka hwalfwen öfweralt lika. 10o Eij allenast här, utan jemwäl annorstädes är generellt at hwar ock en grufwa som behöfwer konstwatte, kan detsamma ej efter behag sig tildela, utan måste utur strömmen eller grufwan först mutat, då hon får det mutade konst wattnet. Om nu denna grufwas hjulstår antingen högst upp, eller nära intill dagen belägit, ock så högt ofwan stolln, at antingen et eller flere hjul kunna sig sedan af samma wattn, betjena, så får hon ej släppa wattnet ned på stolln, utan förat fort med sträckork til den andra grufwan, så at det på hennes hjul brukas, ock så widare om flere grufwor så kunna nyttjet Dock måste hwarje grufwa särskilt muta detta sammå wattnet. Denne inrättning har den nytta med sig, at wattnet ej utan effect må nedkomma til stolln utan må kunna brukas på 3 à 4 hjul, där eljest så manga ga konstwattn skulle fordras, som antal af hjul äro, då ofta wattn skulle tryta. 12o Här äro 2ne stollar af konungen drefne, neml: Tieffe Mara-Semler ock fursten-stolln, för hwilka konungen jemwäl har stollneuenten. Stollarnes längd tillika med hela refierets storlek kan man någorlunda få reda på af den gjorde Charta, då derock formeras en Scala efter serskilte underrättelsen ri stollarne. De andra stollar såsom Rosenerantzer ock nahmen Gesu stoll mera grufworne med flere äro til at considerera, såsom sträckorter, emmellan, än som några egenteliga stollar, efter de ej hafwa något mundlock i dagen, utan fälla sina wattn genom rännor, den förra på Tieffe, ock den senare på fursten stolle, ock äro desse stollar med de flere gewärkschaftelige. För öfrigit märkes at Furstenstolln ligger 20 Lachter högre än Tieffe stolln, Rosenerantzer 8 Lachter öfwer sammå stoll, ock nahmen Gesus stolln 6 Do öfwer Furstenstolle, som ock at Tieffe M: s: stolln inbringar högsta djup i Landel. 102. 2 lodrätt wid pass, fast mera efter donlägret. 13o För öfrigit ses utaf Specielle anmärkningarne tillståndet af de befarne grufwors, ock ytterligare Bergwer

wärkets omständigheter af bifogade Extracter. Nu för tiden befinnes här wid wärket wid pass 800 arbetare. 14o Eljest hörer ännu till gongarne en sak, som förtjenar upmärksamhet, neml: at så länge qwartzgongarne fortstryka i skifferberget (6o) så äro de loboltiske, men där annan bergart sandsten kallad, af grof qwartz ock fältspat sammangyttrad, med någon skimmer blandning, tilstöten ock ter, där föra de ej Cobolt, utan koppar jern af denne Cobolliske Districten kan jag wid Schneeberg ej räkna större än där nu grufworna ligga kring spridde, ock utaf Chartan kan inhämtas. Emedlertid som i samma district falla många gongar, ock på mångahanda sätt skiära hwarannan, så lärer ej heller Tobolt någonsin tryta i Schneeberg. 15o Utbytessedlarne utwisa en annan hushåldning med gewärkschaffternes kuxer än annorstädes; ty i stället för det, at grufwor annorstädes fortdrifwas med hwad grufwan kan kasta af sig, ock om något mera behöfwes anslås en Zubuss; så skjuter här gewärkschafterne tilsamman så mycket penningar prokux, som på et qvartal wid pass til hela grufwedriften behöfs, ock uttager ständigt all den provence som grufwan gifwer; är då med mera uttagit än insatt, så utmärker differencen rätta provenen. Är åter mindre uttagit än insatt, så utwisar differencen rätta Zubussen. Således står det i 1748 qvart. Luc: Men i Columnen för 1749 qv: Rem: Zubuss anlagd på en Kux 7 R:r 4 gr: på Adam Heber. Ock sedan finnes uppå qvart: Rem. 1749 at samma grufwa i det qvartalet gifwit wertheiling på 1 Kux 5. 17. 3. då differencen mot insättningen är rätta Zubuss af 1. 10. 9. Ock häraf kommer det at de Schnebergiske hubuser låta så stort på russ theilungs sedlarne, men äro eljest medioure. Specialla om Grufvorne Dancel ock Anna Fgram Hohen Geburge den förras fält 1 fundgrufwa 6 maas, den senare 1 Egr: 5 maas. Äro sammanslagne ock drifwas af et gewärkschaft. Tieffe Märk Semler stolln inbringar här 120 L: djupt efter gongens fallande. Här äro förnämligast 3ne gongar at märka neml: 1o Daniel hufwudgong, strykande emellan 7 ock 8, i dagen med 15, ock djupare ned med 20 à 30 gro stupning från perpendicten mot N: Gongen består egenteligen af en ders qvart

qwartz til 2 à 3 qvarters mägtighet, förande dessutom, samt wid hängande, snart wid liggande, mägtigt besten af lera ock mör skiffer, äfwen 2 stundom 3 qv: mägtig. Uti denne qwartz bryter malmen af hobolt ock Wismuth, så wäl särskilt som blandade, dock ej beständigt, utan förmodeligen efter tilsättande förädlande klyfter, hwilka man dock ej synnerlig kiänner eller upwisa kunde. 2o Utur denna gongs liggande skiljer sig en annan så wäl på fält som på djup, Anner-gång, hwilken uppå Ostra fältet på kl: 8 afsätter, ock som han ej äger mer än 20 högst 25 gr: stupning mot N: så skiljer han sig äfwen på djupet från hufwudgongen, dock at Conjunction från dag åt djupet afsätter från öster at Wäster. Uppå stolldjupet wet man redan at desse gongar 122o säkert 30 L:r med hwarannan fortlöpa, men om de ock sedermera ock östern skiljas åt, det kan man ej för de gamlas arbeten så noga weta. Emedlertid håller sig bästa malmen uti denna conjunction, ock förer denne gong enahanda qwartz, med 4o men har ej så mycket besten eller lös skiffer i salbandet. 3o Till denne sidstnämde 2o ock uti dess hängande, ramlar sig en annan flacher gong på Noue Anne gång på kl: 9 med 12 à 18 gro perpendiculair stupning mot Norden. Denne äger wäl uti sig sjelf så mycken mägtighet som den andra, men sedan han i anseende til den förras stupande blir med honom under stolldjupet ju längre ju djupare Conpungeras at wästern, så blifwa båda mägtigare ock ådtare. Ock ehuruwäl at denne conjunction ej är upslagen til Danieler gång, så will man dock ej foriera fältet ditat, at man ej må draga wattnet utur daniel på sig, hälst detta arbete allena är i Anna, hwilken allena äger konst, men Saniel är ej bygd under Stolln. Eljest drifwas i hufwudgongars båda wäggar twärorter at upsöka flera gongar. På Annergång ligga ock andre grufwor, såsom Schindler ock Fleischer. Mara Semler-Stolln är från denna grufwa til mundlocket wid pass 8000 Lachter lång. Anna war redan 34. Lachter djup under stolln, ock hade 51 arbetare tilsammans.

Uti Daniel är et murat schacht på samma sätt som i Marierberg på Freide Gottes. Ock Radstugan til konsthjulet i Anna, har allenast et slutit hwalf öfwer sig. Getra i wäggarne består af en hård tät gråagtig schiffer med större ock mindre qwartzfletzer insprängd. med 20 à 25 qvo Horizontel stupning mot Norden. Geselschaffter Zug an Schimmelsberg Dess fält på åtskilliga gongar 15 f gr: 32 maas. Tösencrantzerstolln eller en sträckort emellan åtskillige grufwor ligger 54 Lachter från dag ock Tieffe Mara-Semler stolln (5 2ne under den förra eller från dag 69 Lachter. Hela Zugen så kallad, efter sammanslagen af flere grufwor under et gewärkschafft, är belagd med 15 heuer, 13 Knechte ock 4 Jungen, 1 ober 1 Unter Steiger. denna grufwa har båda många ock mägtiga gongarock hwaribland desse besynnerligen märkas. 1o Hufwudgongen a St Michalis, strykande på kl: 9 med 15 à 18 gr: perpendiculair stupning mot 5. H:, är til 2 Lacht, mägtig qwartzgong, flacketals med Cobolt ock Widmutk insprängd. 2o 2o På dennes af Wästra fält infaller en Taubergång strykande på kl: 3 med 50 gr: stupning från perpendielen mot N. V. Heijnachts (6 Freude kallad, ock har så wäl gjort hufwudgongen oädel, som 3to den uti hufwudgongens hängande uppå L: 7 à 8 strykande ock med 12 à 15 gr: från perpendiceln mot Norden fallande Zickauer (o) gång, ock hwilken af 6 afskiäres, dock är dess fält mot wästern ganska långt upslagit, efter det warit på några ställen fyndigt, så at det med några afsänkningar eftersattes 30 Lachter, det djupaste under stolln. Denne gong följer i hängandet salbandet 1/2 alns mägtig lös petra af mor schiffer, hwaruti werschrämed, at man sedan så mycket lättare kan skiuta skott. Denne gongs östra fält tyckes wäl skola öfwersätta a, besynnerligen, som de äga olika stupning, men i anseende til hufwudgongens mägtighet har man icke i agt tagit korfningen. Ostra fältet återigen af hufwudgongen är mera rikt af gongar, ty utom förenämde vickauer gång, som efter korsningen ligger i hufwudgongens liggande, tilfalla, 4o

4o Twänne andra ock med i snart paralelle St Jacobs Cas gånge wid pass 4 Lachter från annan skilde, af hwilka den djupaste fördelar sig à 2ne grenar mot hufwudgongen, men blir på sitt östra fält, af en på kl: 3 strykande ock med 55 à 60 gr: från perp: stupande ganska mägtig leerklyft, afskuren ock tillika kastad 3 à 4 L: in i sitt liggande, hwarest han återhämtat sin förra stund. Samma händelse har wäl dess paralelle ock högre upp liggande gong undergådt, fast man ej med arbete ännu blottat det samma. Emellan desse Jacober gongar har man träffat 5o En liten med hufwud gongen (a wäl paralellt strykande men mot N: stupande Margarether gång 12 men olika stupande. 6o Sudtl: sätter tila uti dess hängande en annan stor ock mägtig gong på T. 8 med få gr: perp: stupning mot R: St: Brigitter gång, släpandes wäl förk med hwarandra, men tyckas dock i anseende til stupningen böra skiära hwarannan. Utaf alt detta synes at här äro åtskilliga gongar, hwilka i anseende till deras strykning, stupning ock korssning, samt til ock från hwarannan skickande mellan löpare, gifwa på åt skil * En gång med annan parallet säges djupare när han ligger i den til andras liggande, men högre när han ligger i dess hängande. skilliga djupock fält malmanwisningar, hwaraf här tilförene fallit af rika silfwermalmer, men nu allenast Coboll ock Widmuth. Emedlertid ock som stup- ock strykningen af Petran, samt dess art är lika med Daniels, neml: en schifferart med qwartstrimmor blandad, stupande mot Norden, håller jag Jacober ock wiskauer gongar snarare för rätta hufwudgongar. Grufwan äger en wattukonst hwars hjul står öfwer Rosenprantzer stolln, men grundirattnet upfordras allenast til Tieffe stolle. För flere år sedan har man redan börjat at mura 6 L: djupt under Rosengrantzer stolln i schachtet på Michaeler gongen, hwar med årligen Gontinueras tils det kan hinna up til dagen, som då kan göra en högd af 60 L. Murbyggnaden är på samma sätt som i förestående grufwa, neml: med små hwalfutom hwarannan i hängande, ock mellan band wid faringen emellan båda wäggar. 6. 4. a. 2. d: 3. a. Hufvud gång. d: St: Jacobs gångar 6. Weinachts frende. 2. Margarether gång 6. Leickauer gång. I. Brigitter gång.

Weisser Hirsch fundgrufva unter Neustädtel. Fält af 7 fgr: 12 maas. Fursten Stolln inbringar här 24 L: perpendiculairt djup. Tieffe Mara Semler derunder 22 Lr ock således den senare från dag 46 Logrufwans djup under sidstnämde stoll 46 Lr. Ar belagd med 28 arbetare, ock stigare dertill. Här förefalla åtskilliga gongar at anmärka, såsom 1o Deiss Hirschner Stolln gång (o) strykande på kl: 3 med föga stupning mot N: b. Denne är icke allenast sjelf oädel, utan har jemwäl gjordt oädel. 2o Forsset med Salpurgis gång (6) som stryker emellan 10 ock 1 med 15 à 20 gr: perpendiculair stupning mot N. O. 3o Uti hängande af denna gong (2o) framstryker en annan emellan 9 ock 10 med 55 à 20 gro perpendiculair stupning mot N: St Georgner gång kallad (). Således komma båda (2o 2 3o) tilhopa med hwarandra uppå deras Norra fält, hwarest de ock länge med förädling följas tilsamman utan at ännu skiljas at. Så skall ock Georgner hafwa uti sitt hängande en paralell nåbendrum, hwilken ännu mera bort på Norra fältet tilfaller Walpurgis (3o) men är ej synnerligen upslagen. Emellan desse gongars conjunction (5o) ock Heiss Hirschner gång gång (1o) tilfalla ännu trenne andra gongar, af hwilka 4o Christiner dj strykande på kl: 2 med 25 à 30 graders perpendice stupning mot W: afskiar 8, a, ock dem förädla, 5o En swäfwande paralell klyft med So Georgen, afskiär samma gong () med wiedersinnigt fallande 45 gr: mot Nästern ock tillika honom förädlar långst utåt hela fältet, dock ej widare än der afskiärningen skier, emedan i både öfwer ock under warit fyndig. 6o Där Christiner d sätter öfwer Walpurgis (6) tilkommer ännu en annan utur dess 6 liggande Coburger oder Cobriger gång ( ) dock oädel. Desse gongar bestå mästendels af en hård qwartz, som ofta faller drusig, ock äro gerna anwuxne åtminstone föra ringa besteg, ock äro så torre af sig; dock förer Walpurgis, (6) en bländning i qwartzen af röd hornsten, hwarest ofta någon grön kopparkies är ine sprängd sina fläckogt. Utaf alla dessa omständigheter synes at de mästa gongar sammanlöpa at det Norra fältet, hwarföre där ock mycket gods fallit af Wismutk ock Cobolt. Men enär rika silfwermalmeri

infalla, såsom nu uppå Georgner af kotgulden ock glås Ertz, skier sådant när några sina morgon eklyfter stående öfwersätta gongarna, ofta ej bredare än 1/2 à 12 toll, innom hufwudgongarne, men sällan uti wäggarne. Fordrings Schachtet är murat såsom wid förestående grufwor til 30 L. djupt ned ifrån dagen eller til dess fot. En liten konst är här ock emellan båda stollarne. Men mästa wattnet drager sig igenom klyfter til den nästbelägne ock djupare Thatarinna. Cobölt kallas af Bergsmannen ej för någon Ertz, där han icke tillika förer silfwer, såsom mäst alla gestrichte Cobottar ock heter då Ertzhobolt, utan rent af lobolt. Chatharina Neusang unter Neustädtel består af 9 lehn. Fursten Stolln från dag 26 Lachter. MarzeSemler från dag 48 L. Stöter tilhopa med Weiss Hirschner gång, men som samma gong i sig sjelf icke är fyndig, så har man upfarit på en flächer gong emellan 9 ock 10 med 15 à 20 graders stup. ning mot N: O, Chatriner gång kalladt, ock sedan med twär twärslag i samma gongs liggande uptagit en gren. deraf 9. Neu Bergmännisch Glück, strykande emellan 8 ock 9 med äfwen sådan stupning mot N: O: Båda komma dock tilsamman på Södra fältet. På denna gong bryter 7 Lachter under Tieffe stolln wacker glas ock kolgülden Ertz med lobolt i qwarters mägtig qwartzgong. Catrinna Neufång 3. 9. a. Weiss Hirschner Stolln gång. b. Walpurgesgång 6. Georgner. a. d Chrestinner gång Hirsch weisser e Coburger Grufvan Weesser Hirsch I. Catrinner gång 9 neu Bergmännisch Glück Catrina neufang 8. e. d. 2.

Heijlige dreijfaltigkeit fundgrufva hinter Neustädtel. Tieffe Mark Semler stolln djup från dag 54 L men furstenStolln. allenast 30 Lachter. Drefwen uppå en spatgong emellan 8 ock 9 med 12 à 15 gradt. stupning mot W: ej af särdeles fyndighet, förer dock någon Coboll i qwartz ock spat, ock har haft skiöna druser. Men det förnämsta här, war fördelningen af gongens Norra fält, då grenarna tillika blifwa oädla, hwilket wid de Schneebergiske gongarna berättas wara generellt. Dock komma de sedan tilhopa på fält ock djup. dreijfaldigheit Rulige Berokappner. Bergkappa fundgrube am Widdersberg. Tieffe Mara Semler inbringar från dag 63 L 34. do Furstenstolln Anlagd på en flacher gong på klitt med 38 à 40 graders perpendiculair stupning mot W: ock tillika belägen i Dreijfaltigheits liggande, så at båda dessa grufwors gongar sammärkomma på Fodra fältet, fast det ännu är oupslagit. gon Gongen förer 1 til 1 1/2 qv:o mägtig qwartz ock Spatblandad, ock är på Tieffe stolldjupet oädel, men ofwanstolldjupat fortdrifwes en uber sich brechen eller snedt uppåt gående furstenbau åt Gödern hwarest gongen förer wacker hobolt ock gewachsen solf, härigt någon blyglantz, rotgülden ock glasertz, hwilket dock är obeständigt. Gongen är här tillika aflossande, med litet besteg mot wäggarna. En lutt för wäderwäxlingen upföres från stolln up i fursten som Tab: IFig4wisar ock är med mossa tätt gjord, ty fursten war åtminstone 30 à 40 famnar lång. Nappolt fundgrube am Mittelgebürge. Mark Semler stolln inbringar 74 Lr från dag, hwarunder dock 31 Lr afsänkt, men igenom en oförmodad flöd stod 9 Lr högt wattn at man ej kom till djupet. Här arbetas en flach gong (as på kl. 11 med 15 grad: perSpendiculair stupning mot W: af 3 à 4 Lrs magtig qvartzgong, med inbrytande fläckar af Cobolt ock Wismuth mästendels wid hängandet. Djupet skall blifwit af en paralelle (6, men med 25 gr:. stupning mot W: af 3 à4 qvt mägtig gong, bestående af qwartzblandad skiffer, ock aldeles död, utur liggan

gande, afskuren ock tillika oädelt gjordt, hwilken klyft. man äfwen uppå Tieffestolldjupet uti durchslaget emellan denne ock Bergkappe grufwa längre bort i liggandet, öfwerfarit. På djupet i denna mägtiga gong bryter i qwartzen den röda stråliga Coboltbluthen. vertical profil. grund 6. 1o. a. 2. Från Heffestolln woro schachten murade til 6 L. öfwer Furstenstolln ock Continuerar årligen, så mycket sig göra låter. Byggnaden deraf eljest lika som wid de förra grufworne med liten andring Här war ock murad ådstuga åt konsten ofwan Furstenstolln. Efter mätningar år 1740, war Tieffe Mara Semler stolln från Sperling såsom det 18 lichtlocket til för ort i Daniel 1396 L. hwaraf woro in gantzen. gestein 728 2. in gedoppelten oder gantzen gehimer 188 in fursten oder halber gezimer 480. Men stolln går nedan Sperling ännu flere 100 L. widare, igenomstlichtlock tilmendlocket wid Muldaströmen. Dessitom woro flygelorter upslagne från grufworne til stolln til 2095 Lachter tilsammans. Sohan Georgstadt. Generalia Berget, uti hwilket Joh Georgstätiske malmgongarna sig befinna, kallas egenteligen Fastenberget, ock består utaf en swartgrå skiffer med swäfwande ock föränderlig stupning mot Storr ock uti hwilken petra stryker större ock mindre qwartzflötser, hwilka inwid gongarne ej äro synnerlig goda, utan snarare malmförtagande. Förutan silfwergongarna, hwilka så wäl som tilfallande klyfter igenomskjära sjelfwa petran, äro här ock strykan de oädle så kallade sändgongar, en jerngong af glaskopf, som faller wid fathrina i det ena sahlbandet af den så kallade fäulen wid Hohe Neu Jahr, ock en annan schwartsgong. kallad, hwari faller någon Brunsten. I Vordern Fastenberg märkes stollar Gnade Gottes, Einigheit, Sanet Georgen, som allenast är 1/2 Lachter djupare än Linig Keit. I OberFastenberg äro Cathriner, Adolphus 12 L:r djupare, ock Hohe Neu Jahrs gute ausgång med Gleonora stolln, 21 Lachter. djupare ock här den djupaste. Uti Hintern Fastenberg äro förnämligast Elias, Caron.

13 lachter djupare, hwilka alla lösa flere grufwor; Ty särskille stollar för hwar grufwa, eller stollar hwarpå gong ock grufwa äro fortdrefne, må ej upräknas ock äro utaf flere hundrade Lachters längd. Följande Grufwor äro här beserde. Gotthelf Schaller und Silbetkammer. gemeinschafftlig fält, nemligen så at den förra interesserar några maas i den senare, men ej den senare i den förras särskilte fälter, i anseende til förlikningar efter kostsamma processer. Här inbringar Adolpherstolln 24 Lo djup från dag ock Gleonorerstolln 45 Lo efter Docering ifrån dag; Ock äro här åtskilliga gongar at iagttaga, såsom 1o Hufwudgongen på Gotthelf Schaller af samma namn stryker emellan kl: 8 ock 9 med 15 à 20 graders perpendiculair. stupning mot Södern; Har ända intill Adolph stolldjupet warit rädel af 3 til 5 qv:o mägtig leer ock skimmerblandad qwart; Men samlarsig sedan något tätare ock fastare tilhopa, til 1 qv: à twärhands mägtighet, ock förer fläcketals malm, så wäl wid de förändringar, som uti Generalias förefalla, som ock på de ställen där perpendiculaire fina klyf. klyfter infalla ock där någon hwit gur röjer sig uti räggarne. 2o Bergmans Freudner gång, har uppå Adolphs stolldjupet 15 Lr in uti den förras hängande öpnats, med strykning på k: 1/28 ock med wiedersiningt fallande eller mot Norden 15 à 20 grader ock således jemwäl emot den förra, så at båda skjära hwarannan på Ostra fältet ock med Conjunction, som stupar mot Wästern från Ostern. Dock har denna i ock för sig sjelf warit mera ädel än den första uti twärhands mägtig qwartzgong. Dock har Conjunction warit oädel. 3o 6 à 7 L in uti liggande af12o), stryker en paralellgong Neu Glückner kallad, utan något särdeles wärde ock litet upslagen. 4o Det östra fältet af (2o) Bergmans Freundner blifwer af en stående klyft på k: 11 aldeles afskuren, ock uppå hwilken man mot Södern upfarit 7 à 8 Lachter, til dess samma klyft jemwäl förlorat sig, då man ändteligen igenfunnit Bergmans Freundner gongen uti sitt förra läge med förandring i strykning på klockan 6. 5o Sedan 1:o ock 2o afskurit hwarannan infaller uppå Ostrafältet af hufwudgongen åtskilliga gonger, hwaribland fört.

92. cum adjacentibus. 1o Hohe neu fahr und Unverhofft Gluckner Schacht är afsänkt på 1o en morgon ock tillika deras gemenschaffteliga gong på kln 5 med 25 graders perpendiculair stupning mot Södern, ock hwilken wi här wilja kalla för hufwud gongen; Är wäl afsänkt til 10 Dro djup med försökte fält, men instält, för gorgens aftagande på djupet. Emedlertid inbringar Tjeffe eller den så kallade Gnade Gottes stolln 75 Crs djup ock Unverhofft Glück stolln 12 Lr från dag. Ock som schachtet tjenar til upfordring för Unverhofft Glück, ock hufwudgongen i schachtet warit ganska mägtig ock wäggarna efter hand uplösa sig, så har man från sidstnämde stoll anlagt et murat schacht med wanlige hwalfbogar af dagstens schiffer ock 2. 3. 4. 4. Stående klüst. 2. Wergmans Frecadner med kallbruk af sand, som i är war under byggnad at upföras til dag. Schachts murningen ock hwalfwen komma öfwerens med Schneebergiske ock Marienbergiske, dock med denskillnad, at som schachtet war åtminstone 5a 6 2r långt, så war icke allenast wid faringen afdelning, utan ock emellan både tunnorne, til gjäpeln, samt stora hwalföpningar emellan. Getra wid denne gong består af den or

ordinaira skifferarten ock stupar flötswis mot Södern. 2o På Wästra sidan af sagde schacht blifwer denne hufwudgong utaf en Spatgong på kl: 8 med 35 graders stupning mot S. H. Neue Jahrs gång kallad, afskuren. Conjunction af båda har warit wädel, dock äro fälten på denna upslagne, då man på Wästra fältet uti hufwudgongens liggande upfarit til 3o Neue Mondner flacher gång, som emellan 8 à 7 ock med 35 grostupning mot Wästern tilfaller förenämde Neu Jahrs gång. 129. Ock ehuruwäl denne ramling warit oädel, så har dock Mondner gång på fältet mot Wästern, fört åtskilliga wackra silfwer anbrott, hwaraf man ännu såg ett på några ock 50 L:ro djup. Gongen bestod här af 3 qv:r mägtig qwartz/ ock skifferberg, dock så, at qwartzen håller sig mäst wid liggandet, ock anses här för en särskilt gong under namn af grobe gång, men godset uti skifferblandad qwarta närmare intil hängande, qwartzen mera anwäxen ock skiffern mera aflossande. Malmen består af rik swärta gestrichter ock gedingen silfwer, hwilken senare iemwäl härig sitter i qwartzen, som stufferne utwisaPå dennegong har man tämelig långt upfarit mot Wästern, intil des man på 250 L från schachtet (1o) träffat. 14o 4o En ganska mägtig gong, din fänle kallad, hwilken aldeles afskurit hängande (3o). Emedlertid har man i samma stund förfarit ( 3) ock således, emedan denne stryker kl: 12 ad angulos obliquos, hela 51 L, hwarefter man först träffat den wanliga petran, men icke gongen. Denne Föule räknar man här twärt öfwer ak wara 18 à 20 Lro mägtighet. Ock som han på Tieffestolldjupet har befunnits något mägtigare, så slutar man deraf at han på djupet blifwer bredare ock at dagen drager sig tilhopa ock är smalare. Eljest bestod den ne käule närmast wid Neu Mondner liggande gong (3o) af 2 à 3 Lr mägtig leera med uplöst berg ock röd Ejsenschussig materia blandad; Sedan emottog några lachter så kallat oädelt skifferberg, som skall wara något ljusare ock mörare, än den wanliga petran, hwarest man öfwerfarit en 3 qvarters mägtig qwartzgong på kl: 5 à 6, som således tyckes wilja utstryka i ReuMondner liggande wägg hwarefter den oädla skiffern widtager, tils ändteligen wid sahlband den wanliga skiffern möter. Denne sidstnämde qwartzgong blifwer utur Neu mondner straxt utan förFäule, med twärslag efterslagen, til at se omden wil göra godt i det ädla berget utan för Fäule.

Ostra fältet åter af Neu fahrs gång (2o) har fådt tillopp på stolldjupet, några ädla klyfter, på hwilket djup nedanstående förståsemedan det förra hörer til 50 famnars djup. 5o Hufwudgongen är ansenligen fortdrifwen mot östern intil dess han utaf Marcus Spatgong på kl: 8 med någon perpendiculair stupning mot Födern, blifwer afskuren. 6o ) dennes (5o) hängande fram stryker jemwäl Seegen Gottes. Spalgong emellan 7 ock 8 med någon stupning åt Södern, utur hwilkens hängande. 7o Uppå kl: 6 med någon stupning mot Södern, utstryker Gutlicher Bertrag. 8o Utom desse förefalla ännu utåt Ostra fältet åtskilliga gongar, som hwarannan tilstöta ock utaf flere grufwor bearbetas, såsom 1o Voller Mondner gång på 1/27, hwilken ock afskjäres af 2:o Walds Gotter Spat på kl: 9 med 15 graders stupning mot S. N: Hwarefter man ytterligare fortfarit mot Ostern på 3o Neu Glückner gång. 4o Dorotheerspat. 5o Hermans gång. 6o Mofes gång ock ändteligen Gnade Gottes morgengång intil stollens mundlock af samma namn, ock hwilka gongar dels skjära dels ock tilsätta hwarannan nu i sine hängande nu i liggande, ock hafwa på sine ställen gifwit ansenlige Ertzbrott, alt efter som de hwarandra förädlat eller ock små klyfter, besynnerligen de utur hängande, blifwit fyndige. Således är Gnade Gottes Stollns längd från mundlocket til gjäpeln, då han nu fortdrifwes 927 Lachter lång. 6. Seegen Gottes Spatgång. 4. 7 Gütlicher vertrag. 1. Kufvudgången. fnle) 3. 2. Necu Fahrs gång 3. Neu Mondner flacher g: 5. 1. 1. 4. Die faull r. 5. Marcus Spatgång. 6. 7. Neu-Fahr und Frisch Fliück. in Vordern Fastenberg, byggde dels på egna dels på gemeinschafftelige gongar, ock äro med stollorter utaf samma namn upslagne från dag, ock derifrån på högd ock djupeftersatte, skjeendes utfordringen på dessa stollar til dagEljest märkes om gongarne. 1o teu Jahrs gång på 7 à 8 med 12 à 15 graders stupning perpendiculairt mot Södern, upfaren med Neu Juhro stolln. mot Wästern, då han förrest på 114 Lachters längd från mänlocket gifwit aldraförst gods, ock tillika blifwit utaf 2:o ErtzEngel Michael utur hängandet på kl: 9 med 4 à 6 grit perpendiculair stupning mot Södern, conjungerad, af

af 3 til 5 qv:o mägtig qwartzbesten ock skiffer, då båda så wäl somsammanfogningen gifwit ganska myckenhet ädla Ertzer Ockhwarest några förädlande klyfter, utur wäggarne tilsätta, hafwa de sedan i Conjunctionen på Wästra fältet inmerfort hafwit wackra Ertzkiörtlar, tils ändteligen 3o Hück mit Freudner på kl: 6 à 7 med några graders stupning mot Södern, öfwersätter Ertzängel, ock sedan blifwer denne åter 4o Af Neu Gebornekindels gång, strykande på 9 à10 med 25 à 30 gr:o stupning mot Ostern, afskuren, då icke allenast korset ock fälten på båda hållit sig länge fyndiga. Den första har af denne ej blifwit förädlad, ock är wäl den förra ansenligen bearbetad, men besynnerligen denne, som nu för tiden gifwer någon glants ock Wismuthaf Seigre paralelle klyfter utur liggandet upstigande, ock blifwer dessutom af flere gongar på Sodra fältet öfwersatt, säåf5o Gottesrath undthat på 3 à 4 med 15 à 20 graders perpendiculair stupning mot Södern. 6o Bergmans Freudner på 7 à 8 med 8 à 10 graders perpendiculair stupning mot Södern. 7o Getrene nachbar på 6 à 7 med 20 graders stupning mot Södern Föllern ock fortgår mot Ostern på försök. 8o FrischGluckner på 6 med 12 gr:o stupning på djupet, så at denne snart träffat den förra 7 på djupet, hwarest så wäl somi korsetmed hindel(4) ganska rika malmer fallit, som redan är utbygt. På denne utgår Frischgluckner stolle til dag, Men fältorten af Kindel mot Sod:n går ännu på försök, fast han efter desse gongars öfwersattning 67) blifwit tämmelig förrykt äfwen som han wid 5) blifwit ganska Seiger. Under dese ställen inbringar Tiuffestolln el:r S:t Georgner 10 L:o, som om fordringenskedde til dagen skulle utgöra 1 à 40 Drs djup. Wattnet inlöper. på de öfre stollar på wattehjulen, ock sedan ut på Tieffestolln, hafwandes redan på hindel gongen djup, några 30 fr under samma stoll. Setran af ordinaira qwartzflötsade skiffer, faller swäfwande i dese grufwor mot Wästern. 2. 6. A. Neu Gahrs Stollns mundlock. 6. Frisch glückner Stollns D:o 1. grund. a. 1. Neu Jahrs gång. 8. 2 Erts Engel Michael. 7. 3. Gluck mit Freudner. 6. 4 Neu Gebohrne Kindel. 1. 5. Gottesrath und that. 6. Bergmans Freudner. 7. Getreue Nachbar. 4. 3. 8 Frisch Glückner.

Ärlig löhn, som merbigerr betalas af Lratembr: geldern, nemlö BergMästaren 80 gulden à 21 groschen, Geschwornen 70 d:o Berg. schreiber 26 d:o, Gegenschreiber 20 do, men dessutom betalas af grufworne åtskillige Douceurer under många tillar, som wilsäga långt mera än den ordinaira löhnen. Til Exempel: hwarje grufwa betalar quartaliter fahrgelden 22 9: gr: hwaraf Bergmästaren har 10 ock Geschwornere 10 gr: ock Bergschreiber 2 gr:o Bergmästaren ock Bergschreiber hafwa desutom samfält schreihgelder af hwar grufwa qvartalte 2 groschen. Men Bergmästaren särskilt för hwar fundgrufwa ock maas afräknings gelder 2 groschen i qvartalet, samt 5 à 6 sådane för hwargrufwa, samt bestätigungs i gelder, första gongen 3 gr: för hwar fundgrufwa ock 2 griför maas. Geschwornen särskilt för hwart geding qvart: 10 groschen. Lvatember gelder betalas utaf grufworna Sundgrufva 6 gr: 6 p:) på silfwer, men hälften deremot Maas 3 gr: 3 p:) på tenn ock jern. För öfrigit är ännu flera utgifter, såsom för Ertzer, som föres antingen til Freijberg eller Aue 1 Cent:r zu terwiegen af ein amtsprobe 2gr- af grufworna til Geschwornen at erläggas. Angående förting märkes, at grunden dertil är det, at Bergman på sina 8 stunder eller Tobrig h:e. (kagarbeit, må fortjena 4 groschen. Är nu berget hårdt, så kostar en famn mera, är löst, kostar mindre från 1, 8 til 30 à 40 R:r Famnen. Hwarpå Heschwornern håller Tabell, så at han straxt antingen kan tjenna med tilen huru hårt berget är, eller låta utslå en Gobrig, samt straxt säga priset, hwarmed bergman måste nöja sig, tils berget ändrar sig. Witlichsthaler ock Breitenbacherhammarwärk wid Johan Georgenstadt. AAft schwer CentnerRohejsen à 7 stein el 154 skålpund teipziger, skallder frischer lefwerera. Centr el 10 lp stabejsen el: stångjern, men til jernbleck 8 sådane schwere Centz hwaraf 9lelpr Centr i bleck Til1 wåg smittjern, 1 Tubel kol ock på gefrischtes ejsensubet kol. 1kübel kol håller unten 46 t. oben 48 L. lång. Unter fornebeymrath 10 1/2 t. hinten ober 25 t. und oben durhgehends 35 t. weit, und 26 t. hoch, Sachsischt. Uti zinn haus Der Meister kriegt Vor 300 platt 1 r:r hu terzienen. wokoner dem herrn alt-strich oder 1 1/2 Dresd Scheffel korn, pro 3 Chr: 8gr: und 1stein unschlitt pro 2 9 rt:r bezahlet. Hierzu bekomt er nod, 1 sålpudzien was nach Bohmen gehet, und 19 1/3 klhine was nach, Sachsen gehet. Und so Viel kupfer als nöthig.-die bleche lingen 3tage und nacht in der Boritz. din zienpfanne ist 2 1à 4. long bt tietf und 6tweit Dachsisch und fasset ungefer 10 Centner zinn in sich.

Seiffenvärken i Eibenstock ock Johan Georgenstadt. Innan förrättningen wid Beiffningen beskrifwes, måste igemen annärkas. S1. 1:o At Sriffengeburgerne i denna ort ligga wäl ganska höge i anseende til de allmänna bergen, som i desa tracter äro högre belägne, men at de i sig sjelf äro ganska flacke ock longsamt ästigande, med damjord af 1, 2, 3, 4 à 5 f:r betäckte, hwarpå ungtanne ock granskog wäxer. 2o Uppå dehögsta åsarne besynnerliga åt Johan Georgen städtiske sidan, samt deremellan ock Schnelberg, samt ok Hatten sidan i Böhmen, synas större ock mindre stenar eller liksom afbrutne ock deromkring bortsköljde klippor af ordinair Petra, hwilka högt upstå öfwer bergkullarne. 3:o Damjorden består af större ock mindre stenar, klapur ock sand af allehanda gryt- större ock mindre geschiebe, så wäl af hwitter, som ejsensten, ock hwilka Ertzfyndiga stenar mer hålla sig på djupet än uppe wid dagskorpan, ock de större stenar hålla sig äfwen så heldre wid djupet . Stundom faller ock ibland stenarne någon leera, hwilken om han ligger i ordentelige strata för sig sjelf, utan blandning med sten, plägar gemenligen wara oädel. 4o Eijkan man utanpå något berg se om det är seiffen wärdigt wärdigt eller ej utan måste med Sichertråget försökas, antingen man kan uphämta jorden på sidorne af et watte e. sqwal, som genomskurit damjorden eller ock 5o Genom gräfning förskaffa sig wattn ock leda det samma til det seiffenwärdige stället. d. 2. Har man nu ändteligen funnit båda hufwudsakerne neml. Seiffenwärdigt berg, samt wattn, kan man då anlägga seiffning derpå, hwarwid i agttages, 1o At sjelfwa grafwan så anlägges, at wattnet icke allenast kan rinna in uti honom, utan ock at grafwen hafwer et beständigt jemt aflopp af 8 à 10 graders stupning från Horizonten. ock som damjorden merendels rättar sig efter stupningen af berget derunder, så mäste man i anseende dertil jemka anläggningen af wattugrafwen, antingen aldeles twärt utföre efter Bergstupningen, eller ock på sned ock längs efter samma stupning, alt eftersom berget mer eller mindre stupar. Så kan man ock efter gamla watturänlar seförhållandet af berget, som ofta til någon del kan äga annanstupning än backen ofwanpå; warandes afsigten egentel:e at wattnets fall efter stupningen i wattnrannan, måwara mägtigt nog till et afföra hand

sand ock småsten af bönors ock ärters storlek. 6 denne graf (1o) söker man gjerna at holla på den fasta sålan uppå sjelfwa hålleberget, ock fördenskull skulle sig något förändra, måste grafwen göras mer eller mindre krokugdet är om berget blir mera stupande, at grafwen då föres mera upåt, men om berget blir flacht, då grafwen mera nedåt, så at wattnet må hafwa et ständigt fall. Eyskulle man eljest willa hålla bottnen af klappur, skulle den fina Zinstenen nedtränga sig emellan klappuren ock til god del. ej komma til godo. Dock ser jag intet hinder; med mindre en sådan bottn kunde göras af bräder, liksom med trappor om så fordrades, då seiffningen jemwäl skulle gå fortare. 3o Den ena sidan af grafwen förwaras altid med en owuligt uptaplad stennur utaf de efterhand uti deiffen fallande storastenar, ock där några öpningar blefwo emellan stenarne, hwarigenom wattnet kunde inflyta ock föra ziunstenen med sig, lägges mossa under ock emellan stenarne. 4o Men uppå den andra sidan inkrafsas jorden i grafwen til seiffning, antingen den moste lossas med tilhacka eller allenast med skyffeln, begynnandes wid öfra ändan där wattnet infaller i grafwen, ock så avancerande nedåt, de vats. wattnet wäl efterhand ock jemwäl straxt bortförer små sand ock sten samt orenlighet, men de större stenar upkastas med hand uppå mursidan, ock de andre, som wattnet ej mägtar bortföra upkastas med en träskofwel, bestående af 7 à 8 fingers tjocka träpinnar ock äfwen så långt från hwarannan skilde, så at wattnet ock det fina kan igenomrinna, då man med skofweln. plaskar en eller twå gongor de på honom uphämtade stenar ock går wattnet allenast 2 à 3 twärfinger högt i grafwen. 5o Således continueras immerfort med de grofwa stenars bort tagande, in til dess grafwen blifwer 1 til 2 gro hög af små sten, sand ock zinnsten fyld, emedan allsten ej så noga afflyter, dock kunde ock zinstenen efterhand följa med; men på det grafwen ej aldeles må igenfyllas, kommer han at göras ren, hwilket skjer på det sättet, at man på öfwersta ändan af grafwen börjar med afwog spada at liksom uppåta den igenfylda bottnen, då wattnet bortsköljer all sten ock sand ock en annan med gabeln uphämtar, om några stenar ännu wore qwar; fortfarande så hela grafwen utåt, så at mycket litet sandpå bottnen qwarligger; men zinnstenen uppehåller sig dock deruti ock på bottnen. Sedan samlas zinnstenen tilhopa om man så will; men som han är i grafwen i så godt behåll, som om

7o Sedan kan man i samma graf åter seiffa om man will. Men eljest om damjorden ej med beqwämlighet kan inkrafsas. uti grafwen, flyttas grafwen närmare derintill, då allenast en ny mur 2 à 3 alnar från den förra upstäplas ock stenar med klappur efterhand wräkes emellan murarna. På detta sätt kunna fälter af flere 100de famnars widd, renseiffas ock till den storlek som de blifwit mu ade 3, 4, 5, 600 Lr ock 50 L:r bredd. hamteok flere fält antingen jemnsidigt med hwarandra eller ock under hwarannan utaf differente gewärckschaffter som här äro ordinaire af 128 Kuper, belägges, ock af samma wattn drifwas, hwarwid dock märkes den hushållningen at wattnet ej löper immediate utur den ena seiffen i den andra, utan uphämtas förut i en liten dam eller lugn, där sanden ock små stenen sig sätta kan, ock hwarutur den samma upkastas, när nödigt är. 8o Hwad på ofwansagde sätt (4) med seiffengabeln upkastas besees af en pojke, som utsofrar hwad hwittergeschiebe ock graupen är, jemwäl ock Ejsensten som dock bortkastas. Hwad af ädla stenar, såsom Beriller- etc: faller, skall sådant inlefwereras til Bergamtet ock derifrån til Oberzeheten las zinnstenen utur grafwen allefter som förrådet i honnom 2

108. nedrinnande wattnet, tills sanden ock småberget nedrunnit i den nedre ändan af hoen. Denna frånskilda sand omluttras således ännu en gång, emedan ändå några zinnkorn medföljdtmen den då öfwerblefne sanden, kommer till bokwärken (7o) i fall någon zinnsten ännu kunde derutinnan wara. Ock den luttrade zinnsten är färdig till smältnings. 2o Destörre ock smärre rena teungeschiebe eller granpen blifwa allenast bokade, då de straxt äro färdige till smältning. 3o Nämde sämre geschiebe eller den ringare zinnstenen, som tillika förer berg, blifwa icke allenast bokade, utan ock igenom durchlass gråben låtne ock 2ne gongor på ordinaire planhärdar med dukar uti 2ne sumpar af det första ock andra gode set, som bättre ock sämre, afwaskade, ock tredje gongen uppå bara trähärden med grånqwast från den sidsta bergarten rensköljde. Då det jemwäl är färdigt at smältas. af durchlass grab, Lautersobel Lallad. Denne är en hoo af 5 à 6 al längd med en liten förhärd där wattnet inrinner ock sedan infaller i samma hoo, hwilken mitt på är afdelt. I öfwersta ändan af hoen lägges en skofwel i sönder af den fina hinnstenen ock med en träspade Lauter Scheuffels afwog, så lan

7:o Följagteligen behöfwa dese grufwor ingen konst. 8:o Denne stoll är drefwen längre tilbakars in från grufwa till grufwa, så at han ej behöft några lichtlöcker; men fast de första grufwor ock deras schacht redan äro utbyggde, hålles dock stolln. wid magt af sitt särskilte gewärkschafft, som derföre hafwa sin Nruntel. 9o Fär detta Rothesgebürge (5) infaller, tyckes det wara Horizontelt med dahlen nedanföre där stolln utfaller Utaf hosgående Aus theilungs hettel synes de nu i gong warrande grufwor, samt deras tillstånd, hwarwid man förmodar at om intet så många grufwor woro Consoliderade, eller Hörde tilsammans under samfält kostnad, så skulleen ock annan af dem gifwa utbyte. Hwad koppartilwärkas kan kommer antingen til Greijberg till Tombachs fabriqueurer eller Nürenberg, allenast för 28 RikD:r 16 gr: Centnern. Här tilwärkas ock ganska ringa qvantum. De besedde Grufwor äro 1:o lein Johannes Byggd på enstrykande gong kl: 7 à 8 med några graders perpendiculair stupning mot Norden. Är mot båda wäggar aflosande, ock består af flere större ock # uti Bihanget.

genom fletzen, som ofwan honom är oädel, men under förer godfastej mägtig kopparmalm. Men blifwer ej eftersatt. Fletzen arbetas med kallkilning ock sprängnnng där det behöfs ock lemnaspelare til bergfästen, löpandes wattnet afpå stolln in i Schvartzburgiske. Utom denne grufwa föra ock andra sådan jernmalm, som sig tämmeligen förbygga kunna. Hwad eljest angår denne Ejsenstein art, så är han ej någon glaskopf ty 1:o Är han ej så lompact, 2o Är han ej så tung 3o äger han ej de Stria 4:o Äger han ej den medföljande röda Ejseman. 5o Rifwes han ej så röd som glaskopff; utan han är liksom slaggig, hwarföre jag honom kallar slaggk senstein. Han är ganska rik, så at 1 fuder eller 4 Seidel om 16 Centners wigt skall gifwa 9 RuhE; sen Af 3 sådane lentnertackjern gjöres 2 Centner stål. Arbetningen. Påstrykande gongen terschrämes ordinairt, ock skjutes sedan utur gongen. Men på fletzen skjutes utur hela gongen. Från sålan är genomslag gjort til stolln som ligger 22 f:r djupt, at wattnet kan afrinna. Belägen åt Nordosten 500 à 1000 steg från förra. Har på 20 fr djup en fletz som af 1, 2, à 3 1/2 Lachters magt förer brun

koppars tilwärkning som likwäl tilförene hant til 200 à 240 Centr, ock säljes mäst til Nurenberg för 29 R:dr 8 gr: Centneren. En Berg Serwalter har disposition för 150 RD:r besoldning, ock honom är för åldren skuld dess son adjungerad, som BergschreiberMen hwilken tillika förrättar zehenten ock Geschworn syslan. Eljest är han BergMästare uti Grefenthaliske refieret, här in til gräntsande under Coburg enskylt. Wid staden ligger en smälthytta med litet dictriolwärck, hwarest så wäl koppar, som kies Ertzerne til godo gjöras. Arbetsfolket i grufworne hafwa för 6 schicht à 8 timmar räknat i wecken, 24 till 27 gute groschen. Grufworne äro wäl hulpne af 3ne stollar, så at de ej behöfwa konster, af hwilka Graudorfferstolln, såsom den längsta besynerligen märkes, som torde komma på 1par 1000 famnars längd med åtskilliga Lichtlock updrifwen i zugerne. Emedlertid är i gemen til märkandes, 1:o At i denne Tract äro åtskillige, så wäl strykande, som swäfwande gongar, af hwilka de förra igenomsätta de senare. 2o At til några 20 Lachters djup från dag räknas åtskillige slags ofwan på annan liggande strata ock flerehanda slags schifferså

i enahanda ordning, utan stundom omwäxlat samt någon aldeles borta. Dock är detta, såsom man mästendels lägre befunnit uti så kallade Rothengeburget, gränsande mot Camsdosffcesier i Neustadt. 5 De gamla hafwa hållit före, ock här allenast arbetat i fletzerne, men sedermera har man funnit, at de igenom fletzerne sättande strykande gongar, också gjöra godt, allenast när de kommå ned i den blå skiffern (2o 1o) blifwa de sammantryckte ock tillika oädle; dock är ingen synnerliglongt eftersätt på djup. BOesedde Grufwor äro Sandt Andtreas. Allenast 4 à 5 f:r under dag ock straxt under förstaskifferlägret ligger 1o En swäfwande brun flett, som förer grön ock brunkoppar malm om 5 qvarters mägtighet (Gener: 2o 7o) Denne har man eftersatt på åtskilliga sidor ock med en stoll utur dalen af 30 à 40 Ls längd, från watn hjelpt, men fordringen skjer igenom et litet dagschacht. 2o Under denna ligger hornfletzen (Generalia 2o 4o). 3o Sedan tager sandgebürge wid hwilket man ej igenomsänkt. Närstrykande klyfter från dag igenomsätta desa fletzer, plägar icke allenast den första ( 1o) ock derföre der artige fletzskallad, wara fyndig, utan ock den andra gifwa någon glantz. dock efter beskaffenhet i dagen. 4

Här war ock en liten inrättning på dictriol, som intet war så tokug, fast ganska liten, ock gjordes både blå ock grön dictriol, eller snarare blandning af båda. Tjesen som dertill brukades efter prof, smältes med skiffern i sten, utan förutgången Rostning. Men Rohstenen tunn afspritad, wändes, ock emellan hwarwändning utlakades uti små kistor uti Rosthuset, hwarutistenen lades så warm han kunde handteras. Luten såg tämmelig färgad ut ock ran med ränna nedan lutkistorna in i kokhuset af 2 små pannor, hwarest det kokades til går, ock så låtes i annan panna at wäxa. 1 Centner Victriol skulle säljas till 9 R:r. Eljest är här ock en smälthytta Herrschafftelig, hwarest gewärkerne hwar för sig kunna gjöra sitt lilla til godomot betalning af kol, Hyttenzins ock smältare lön. Ock få de för sin koppar til Nürenberg här påstället 29 oRD:r 8 gr Centr hålles rent, ock wattnet ofwan wäl afföres. Wästra fältet af denne grufwegong tyckes wara något ädlare i anseende til flere tilkomne klyfter ock gongar, som eftersättas.

wärkets släta tillstånd, ej annars kunde än förordsaka miss, tanka ock ändteligen uppenbart hat mot honom af en del gewärker. Detta wille han wäl igenom en förswarsskrifft år 1718 i trycket utgifwen skudda afsig, men derpå utkom är 1719 et swar som wederlade altsammans, ock som wiste at han ej allenast i Bergwärkssaker wore oförståndig, utan jemwäl til sin egen nytta drifwit wärket. Härpå uträttades ingen ting annat, än at en kejserlig Commission, från åtskillige Bergwärk utskickade Bergförstån dige smes, som skulle undersöka Bergwärkets tillstånd, ock som dessa herrar sjelfwa sins emellan woro oense, ock Reller jemwäl ännu ägder hos wissa, så wäl af Commission, som af Gewerkerna hade gjordt sig et godt medhold, så kom aldrig något slut i saken, utan wärket blef ännu belastat med Commissions kostnaden, som icke steg til små pengar. Keller picqveradreste bort, ock öfwergaf altsammans, åt Ungern, ock wärket kom at mästendels beläggas af GehrimeRath Geersttorffs medel, efter honom dess änka, ock ändtel:n dotter, ock wärket förestods af BergRath eller Inspector GromlerMen som fruentimren icke gjerna kunna äga kundskap til ful

stadna. Geersdorffskan brouillerade sig ock med Bergoffccanterne, som hon förmente wara partiske, ock hwarken wille sjelfeller förmotte förlägga wärket. LandsHerrn hade föga lust ock öfwerstyrslen tycktes ock wid alla dessa wändningar hafwa warit alt för lam eller låtit Gewärkerne för mycketråda. Således räknar wärket sitt ödesmål från 10 år tilbakars. Ock om intet Tjeffestolln innan kort gjör någonlycka, på sätt som nedan beskrifwes, lär wäl för denna gongen wärket gjöra et ansenligit Schicht. Här wid märkes anlagde arbetforter. jemwäl at flötsen ock de derpåsi så kallat Sturmhejde berget, är ganska watturikt, så at det til slut med 9 konsthjul ej kunnat hållas til sump, ock blifwit ju längre desto mera wattn swårt; At fletzen på djupet aftagit aftangitt: ock at han i den situation Bergwercket drefs, ej kunde med fördel byggas: At ganska stora ock kostsamma hyttor ock wärkstäder. blifwit byggde, som aldrig behöfwes hälften så stora, samt en kostsom ock altför widlyftig Segerhytta: at wärket med Rildburgs hausiske gjort et alt för stork kolcontract, hwarigenom det moste betala en ansenlig hopkol, som antingen icke kunna förtaras, eller ock illa Consumerades.

lägnare at träffa korset af Röthische gongens med gorgen i stolln, så blifwer detta genarbete lemnat, som är rätt så godt. Här äro widlyftige byggnader ofwan dag, såsom en ansenlig stor hytta af 12 eldar, en Segerhytta ock kosssamma byggnader wid grufwan. Denne stollort gick nu mot Örpå en gong utur Sturmhejder klock. 10). ock som här hade stupande 12 à 15 grader perpendiculairt emot Wästern pti 1/2 macht i skiffer af ringa halt, ock hwarwid sandErtz står, men längre tilbakars mot ock uti Aurmhejder ber, get, där grufworna ligga, äger han annat fallande nem mot ♀0 ligen 6stern, ock conjungerar sig ändteligen med den på 20 Lachters djup infallande fletz, ock med honom följer, utan at sätta derigenom. Det endaste som wid arbetet i denne stoll lönar ak anmärkas war det, at som man till at desto förr träffa der Röthischer gång, welat med ort wände sig åt Sud Osten ock dersammastädes träffat wattn igennom en klyft, så har man indrifwit en annan ort åt den sidan af klyften derifrån wattnet kommit ock med den sammaständigt aftappar wattnet, så at den förra orten

På gongarne winnes alt med sprängning ock där möjeligit med kallkilning. Despruckna stycken förkestas så wäl som de hwilka med odugligit berg ock klyfter äro igenomsatte. Men ock slipa Serpentin på skifwor brukas icke här. Dag såg et litet skrin, som war rätt wackert, inlegt på florentimska. Sedan sterarne blifwit inlagde besynnerligen på locket, som war kullrigt, slipades med wättjesten. Uti Serpentinen äfwensom i petran, falla ofta en hopgranater Men arbetar ej gerna sådan Serpentin; ty både förderfwar han wärktygen, blir ej wälpolerad eller springa granaterneut. Marmorbrottet ock dess tilla inrättning wid kalck grin 2 stunder från Schneeberg. Här äro åtskillige kalkbrott, hwarest några grofwa marmor arker arbetas; men de äro ej särdeles wackra. Här är en sågmachine af et watnhjul med kugghjultil 2 trellstockar, hwardera med 2 hwefwar i ändan, så at 4 i ramar sittande jern ock i sin ställning kän med sand ock altid pårinnande wattn såga stora block. När stenarne äro sågade blifwade alt för hand arbetade. En bordskifwa slipas först med grof sandsten ock watte fram ock tilbakas, sedan ge

öfver tillståndet afthe Berqvärk hvilka iRonungariket Bohmen blifvit befarne, år 1749. ske. Ock bestod hela wärket af en karl, som efter omständigheterne tog sig en hjelpare. Inga stora stycken får han upparbeta utan Specielt konungens lof. För öfrigit war ej marmoren synnerligmongfärgad eller lefwande. 1o Swark kalik med hwita ådror, hwaraf jemwäl kalk brännes. 2o Hul ock hwitaktig med swarta fläckar war bäst. 3o Rödagtig Brocadell eller königs marmor, war usel nog. Stora stycken såsom til likkistor bordsfötter Verschrämes på sidorna, ock sedan med kilar under löskilas, hwartil beqwämar hwarfwen som falla lagers wis med någon stupning motNorden.

andra, men i anseende till belägenheten af grufworne skall man märkt, at de rätta sin stupning efter berget, det är, på norra sidan af berget åt Norden, på södra sidan åt södern, ock så widare, dock med den skillnad, at de jemwäl åt högsta kullen skola stupa ned åt. 2:o Desse fletzer afskjäras af 2ne andra slags stående klyfter, nemligl: 1:o Stehende så kallade, som skjära fletzerne Horizontelt af på deras strykning, fast de sjelfwa äga olika stupande, än mot ett, än mot annat wederstrek, ock 2:do de så kallade fälling eller sådana klyfter, som skjära fletzerne efter deras stugning. De förra äro mästendels torra ock tomma, men de senare äro af 1, 2, à 3 fingers mägtig lära (bestege/ fylte. 3:o Desse stehende klyfter (2:o 1o) af skjära icke allenast alla fletzarne utan ock i anseende till deras olika stupning antingen kasta fletzen lägre ned, eller högre upp sTab: 36 fig: 19 än han tillförene war, hwarwid man i aktagit denna ordning; ser man af klyftens stupning at man är i hennes liggande, så är fletzen kastad åt djupet. 1:o

9:o Uti desse qvartz flötzerne infaller stundom en ganska grof ock flisig stimmer, blandad ofta med blå Spatflus/ här Blände kallad/ som stundom står öfwerst, stundom nederst i fletzen: nu i en, nu i flere af drumerne (5:o). 10o Fletzerne äro icke de rikaste af gods, ty ehuruwäl at zinngrängen, som här ock där kjörtelwis infal la, i sig sjelf äro ganska rika, så är dock deraf ickymnighet, 11o ästen dels öfwer fletzen, men ock ofta utan. under den samma, blir sjelfwa berget, som består af en grofgrynig qvartz, blandad med grofwa swarta shimmer particlar till 1. 2 à 10 qv: mägtighet, utaf zwitter inpreguerad, ock utgör det mästa qvantem af tenn malm, ock kallas denna Rreis. 12o Desse kreis- hwarf (4:o) fast de med sjelfwa petran (12:o) äro anwuxen, blifwer äfwen som fletzerne (5:o) fördelt uti flere hwarf, enär flotzen fördelas. 13:o Enär den små hwittern sätter sig kjörtelwis tillsamman uti Kreisen (1:o) utan blandning af bergparticlar, får det namn af bluthe. 14o Men när Kreisen blir något lösare, beståendes deras

wäggar, som ändå mötte winnas till åtminstone 2 asrs högd, för beqwämlig faring ock utfordring, fast fletzen ej woro så tjock, så at hela grufbyggnaden liknar köråås grufwebyggnaden i det målet. Tab: 1. Fig: 4. Uti detta berg har man indrifwit 2ne Stollar. Alla arbeten som äro belägne ofwan desse stollar afföra sitt watten på dem, utan synnerlig kostnad, ty watnet tränger sig igenom de små klyftor, som löpa till Stehende klyfterne (2:o 1o) neder till Stollen, men blifwa de fulla med lera som dem igenklibbar, så måste man upslå några rena klyfter. Till deras hjelp, som under dessa Stollar arbeta, är jemwäl en djupare Stoll anlagd; till des den kan brukas, betjenar man sig af små konster ock upwindning. Bunausche Refieret tillwärkar årligen 400 à 450 Cent: tenn, de Böhmiske något mindre. för stolln betalas hela neunten till grundägaren. uti tillwärkat tenn. En annan stoll är ock anlagd i annat berg till at dermed blotta fletzer. Men sådant tyckes oförgripeligen

talas för hwar Centn: tillwärkat uti zehnten 36 Creutzer i 90 Creutz på r:dr courant. Grufworne drifwas genom gewärkschafter à 128 kuks. Årliga tillwärkningen skall sig bestiga till 1000 à 1200 Centn: tenn, föga koppar ock litet blå Wictriol af den der fallande kopparkies, hwarefter eaput mort: eller rödfärga. De besedde Grufwor äro uti Mückenberg, Gopel. En gammal grufwa, som längt för detta tagit mycken skada af fall från dag, uppå de flere där samman löpande stående gongar, hwilka förädlat sjelfwa wäggarne, så at man med tillmakning gort stora widder. detta synes ännu uti det endaste arbete hasenweit, som går uti fast klyft ock emot norden, på en stehende gong på kl: 2 hwaräst ock, jemte zwittern, faller något litet koppar kies, men de förnämsta arbeten gå ännu i gamla stalpet, på samma sätt som i Altenberg. Berget ock denne grufwa äger en Stoll, som skall inbringa 100 L: djup, men som man nu mera ej arbetar.

a. 4. den öfre a i anseende till sin fortstupning äfwen på djupet; men som de äga olika fortstupning, så skiljes de ifrån hwarannan uti morgongångens liggande, ock komma närmare tillsammans uti dess hängande, dock är kastet på båda ringa. Observationes 1:o I detta berg woro både stående ock swäfwande fyndiga gongar. 2:o Den kegla som allment gjäller wid Zinnvald angående (tr: 3:o) fletzernes kast utaf klyftorne, kan intet appliceras hit. 3:o At de stående gongar i anseende till wäggarnes förädling (göpel) hafwa likhet med de Altenbergiske, de swäfwande åter med de Zinnvaldiske, men malm, förandet med ingendera. 4:o Figuren af desse graupiske Linngraupen är cubisk fast

kallad, uppå kl: 1 à 2 med 6 à 7. gr: perpend: stupning mot wästern, ock är belagd med 2ne grufwor ock serskilte gewärkschafter, nemligen St: Catharina grufwa ifrån högden af bergåsen ned i den södra dalen, hwars fält är på Nicolai gång 5 1/2 giite maas, ock smilde ignavei Gottes spatgång 1 f:gr: ock några maas. H: Nicolai grufwa, som märkschindrar med den förra ifrån samma bergas ock går till den norra dalen intill gräntsen, ock har fält 1 fl: 4 maas (1 fgr räknas 48 L ock maas 28 L: ) Wid mark-skilnaden med den förra har Chatrina ett zieh-schacht uti dagen med haspel, ock uti hwilket på 47 Lachters djup, en spatgång uppå kl: 6 aldeles afskjär hufwudgången, med 10 à 15 grad: peapend: stupning mot Norden. Denne spatgång är icke allenast sjelf fyndig på sitt fält af 6 à 10 Lachter i hufwudgångens båda wäggar, af kupferglas ock Latur, hwilket dock kjörteltals infaller, alt efter som klyftorna trycka ock förädla gången, utan har ock wid korsningen

stupning ock belägenhet i Chatrina, snart infaller uti Nicolai fält, så har man jemwäl upslagit nicolai fält på 50 Lachters djup ända till ock igenom patgången, som sig skall bestiga till 228 L: långt från mundlocket af stolln. Och ehuruwäl at spatgången har d. Milde giute Gottes Spat l. En liten flacher gång 6. Catrina Zeche. F. Weisser gång. c Ncolau Zeche 9. Schveidnitzer bach. bada på S:nicolaio. 4. Zobelbach. gang. i Böhmisk Gevärksch: hytta. P. Fortuna Grufv: på Nicolai eller se Weisse gång. pag: 147. 1. minnich gång. m. Wvärslag till förenamde gång.

fördelningar på gången, som på 1. L. distence bortlöpa, ock återkomma på 5 à 6 Lachter, ty de äro wäl närmast hufwudgrenen fyndiga, men ej längre. Så tyckes ock hufwudgrenen sjelf förlöra något. 3:o Förtryckande blir gången då när berget icke allenast blifwer hårdare än wanligit, utan jemwäl sammantrycker gången till ofta fingers bredd då malmen jämwäl uttryckes. Detta kallas bergets fästing. 4:o Där gången öpnar små hål, drushål kallade, är gjerna god kopparmalm af Lazur ock koppar glas, samt silfwerhaltig brenne. Eljest huru Nicolai grufwa sig förhållit i några år, synes af den särskilte deröfwer författade tabellen; men Chatarina har icke mer än på 2ne grartal af 1748 gifwit utbyte, det ena 2 f. ock det andra 3 f: på kuxen à 133 utbyts kuxer, men så snart stalpet blir hulpet, kommer hon sig wäl litet före. alla inwånare i Chatrinenberg under namn af Commun, bygga tillika med konungen St: Nicotui eller Commun 2o

bokwärk, till de magrare malmarnes tillgodo görande. All swart koppar försälges till Sachsiska Segerhyttan. wid grimenthal à 11 1/4 r:dr marken för dess silfwerhalt ock 21 r:dr Centnen resterande koppar. Således går ej smältningen här längre än till swart koppar, som till det minsta bör hålla 8 lod silfwer Cent innan han till segerhyttan lefwereras. kohsmältningen skjer uti hohes offen, som går mö dygn ock ger ganska litet bottn nas, emedan den starka tillsättningen af spatfluss håller hela beskickningen i en god flytning ock godset dess utom är ganska rikt på koppar. Hwad föröfrigit smältningen angår, så ler han ej wara af den aldrakonstigaste; stuff ock waskgods sedan de en gång blifwit rostade, beskickas tillsamman med stuffen till rohsmältning, ock fuller i denna proportion nemligen 44 Centn: Stuff. 113 Cent. Schlich af hwarjehanda halt. 50 Centn: fluf. Mkärstenen råstas 5 à 6 gångor ock upsättes på kopparbruket, då åtminstone hälften sparsten fuller, som

så mycket större fördelar, som stollorten utur Fortuna, inbringar uppå denna gång 30 L: djup från dag, ock således en stor del af gången winnas kanutan olägenhet af watten. Eljest har man uppå hufwudgången ej långt ifrån Schachtet sänkt sig af till 30 L. djup från dag, men som puattu den lilla i grufwan insatte konsten, hwars konsttillika med grund waltnet, afrinner på 10 L: djupstoll från dag i Schachtet, icke förmår at hålla grufwan ren från wattn, så har man nödgats öfwer gifwa arbetet därstädes, besynnerligen ock som en flötz-klyft afskurit ock tillika borttagit all malm af swart kopparmalm, som här någon tid brutit; ty om malmen hade stådt bi har man måst göra konsten något större. Wattnet till konsten inlöper med en graf som är förd långt upifrån strömen på 5 fl: djup till konst hjulet, ock ut igenom stolln. För öfrigit ock som det berättas at Minnich gången skall blifwit blottad med en twärort utur djupet ock ej skall wara långt belägen ifrån hufwudgången

1o din heilige drejfaltigkeit. 8 din gesellen zeche. 3 din franen zeche. 4 dass frolichs genuth. 5 kpund Michaelis zeche. 6 milde hand Gottes. llla belägne. 7 din bier-beis zeche. / am Hastberg. 8 Himlische Herr fyr. 9. Erts Engel fyr. 10 St: Helias fgr mit Vinlen obern und untern Maas. 11 Himelfarts Christi Erbstolln. 12 din alt vättr fyr. 13 din Gabe Gottes zeche. I gegen geburgen har man ännu ej särdeles rört sig fast nyligen börjat med 1 stoll at ingå ock upsöka gongor. icke stort betyda, efter de ganska lamt arbetas. kljest äro bekante dels ödelagde, dels lämnade gruf

kring staden i dalen emellan hwilka han ligger. Dn besedde grufwor äro. Linigkeit f: gr: am Schottenberg, belagd med 130 m: skall arbetas snart 100 L: under tjeffe stolln. I denna grufwa inbringar Barbara stolln från dag 60 L ock Daniel eller tjeffestolln derunder. 32. ock således har från dag. 92 L wipas: Här märkes besynnerligs. följandegongar. 1o Hufwudgången af geschiber gång) strykande på 12 à 1 med 10 à 12 gr: perpend: stupning mot östern. Denna gång består egenteligen af en röd opac hälleflinta eller hornsten af föränderlig från 1 finger till 4 à 5 gv: mägtighet, stundom ganska darb ock hård, stundom åter full med drusshål, så at han då med slägel ock ejsen winnas kan. För sig sjelf är wäl denne gång icke särdeles lönande, mera än at han gifwer Cobolt ock någon Vismiuk, men blifwer på södra fältet. 2:o Öfwerskuren af en annan ( (kichgång) på kl: 7 med 15 à 18 gr: stupning mot N: hwilken wäl uti korsel ej heller warit synnerlig fyndig, men uppå dess egne fälter infaller.

ock försämrar sig; men så snart berget börjar at stiga blir ock gången friskare ock ädlare, hwilket man på gräntsen emellan denna ock sistnämde Hüber besynnerligen märkt ock där i dagen synas någon dahl. Helena Huber. Barbara stolln inbringar. 30 L. Daniel 70 L. arbetas 70 à 80 L under Daniel nu med 44 maas belagd. Belägen uppå samma hufwudgång med Linigkeit s1o) men äger den skillnad at den röda hornstenen, stundom med hwit ock röd mild Spat blir blandad, då man gör sig hoppom rika malmar, som gjerna plägar följa; ty som stenen för sig sjelf är gjerna oädel, ock där han aldeles intager gången förtryckas ock malmen aldeles, fördenskull man ej gjerna ser honom. Eljest är här förnämllgalst 5:o Drejfaltigkeit gång (o) på kl: 6 med 25 gr: stupning mot 4: som korsar hufwudgången (a/ ock är korset ganska

så at djupet ej så hårt ock konst deraf graveras. Hwarföre ock både dese widlöftige grufwor ej äga märän en konst, som dock är fördelt nedan tjeffe stolln i 2 grenar, neder till hwardera grufwan, emedan de på större djup ej äro sammanslagne, för det oädte fältet (obs: vit Einigheit, ock alteruera med wattn-upfordringen. Hwad för öfrigit grufbyggnaden angår måtte jag wäl lämna Sachsen preference för Böhmen. Ty utom den naturliga tröghet ock lättjan i Böhmarens arbete, som gör at föga drift är i deras företagande, äro åtskillige grufbyggnader släta nog, ock aldrig af den styrka, waragtig het ock säkerhet mot de Sachsiske. Såsom där stämglar ligga tätt tillsamman blifwa de på ändarne understödde af små stolpar eller ock med flera bredstumpar för ändan mot hängande, under föregifning at de eljest ej kunda komma åt at omwäxla stämplar när behöfdes. Emedlertid såg jag dock i Huber ett furstenbau, som jag i Fachsen intet sedt, ock war intet annat än de Sachsiskas opp nedwända schram ock Strossenbau, dock war dermed ej mening at gå högst i högden, emedan man redan derfrån

jes mycket bort, såsom i desse dagar såldes 400 Centn: till Poirata utur Niket. Följande hafwa sin Lön af Cronan. neml: Oberamts Vorwalter 400 Schoch à 70 X Schochen. Bergmäst. 116 fl: à 20. Kejsergrosche. oberamtsschreiber 130 fl. Bergschreibern 1dr courant i weckan, ock äro dess uto, extra inkomsterne för 4. M: ock B:schreiber. mycket sämre än i Tachsen. Eljest gå alla saker från här warande Bergamt genom appel till oberamts Vorwaltern, derifrån till oberst Mynts mäster amtet i Srag, warandes än nu en högre Instantz i Wien under namn af HöfBergCollegium, såsom ober Rätt till alla Bergwärks saker i Österrikiska huset. Prager wigt. 1/2 stund från Foachimthal ligger oelpicken Arsenik hytta hwars ägare i Böhmen hafwer Svivilegium Exelusivum, ock tillhörer mäst samma Interessenters som den Gejerska i Saxen. wäl Cobolt bekomma Wobolstwärken, som dock ej kunna tillgodo.

3o Kinselstenen som intet är annat än en simpel qvartz, brännes, för at sedan kunna desto fortare bokas uti ett bokwärk med 2 sumpar, hwarutur den bokade kinseln upskyflas i hög, torkas ock sållas till största finhet, inlägges uti den ugnen, som är sammanhängande med här warande glasugnen att glöggas ock hwit brännas, innan han kommer till beskickningen. 4o Den pottaska, som här upbrukas, kommer alt Calcinerad från Bohmen färdig till bruk, at inkjöpas. 5:o Det afkylte glaset (2:o ) kommer sedan under tort bokwärk at finstötas, ock sedan. 6o med watten at finmalas, hwaraf 4 p: stenar, ju twä stenar till hwart hjul, ock bokstämplarne, emellan hwart par stenar. Hwar 6:to tima tappas det malna glaset af ock öses i ett kar med watten, som med en ådra starkt omdrifwes, då det fina som uppeholler sig i wattnet af öses i annat kar, men det grofwa liggande på botnen, kommer ännu at malas. Således ompaskas det i ett kar efter annat tills färgen blir ganska fin ock ren, ock 7:o uti sista karet får sätta sig ned. Hwarefter watnet af

utsatt står, men deremot är till märkandes at dessas ffse-farbe är långt sämre än de Sachsiskas fl: warandes namnen utan någon wiss grund, mera än efter finheten af godset, på satt, men kunna likafult wid flere wärk wara olika. Föröfrigit är emellan eschel ock Couleur ingen annan skilnad än at den ena har mera tilisats af sand at han är ljusare. Och hwad egenteligl tillsatsen af sand ock pottaska angår, så är sådant icke något beständigt utam kommer på prof an, huru många gångrsand från 15 till 20 gånger. Ia man har i Schneeberg haft Cobolt som tålt 24 gånger sands tillsatts i wigten, ock likafult gifwit den skjönaste färg. 10. Uppå botnen sätta sig en art af half metall, som tider emellan utstickas igenom det nedra hålet, ock som tillika är fastsmetat med muren, så at det ej kan rinna in i ugnen, Denna speise brukas så länge hon gjer någon blå färgmen sedan är hon odugelig, ock ligger många 100 de Centuer deraf wid wärket, som man ej wet at emploijera. 11o Häsen beredes af en hwit eldfast lera, som kjöpes längre 15. fe. me 7. mittel Couleur el:r 10. guld. 8. Eschel. me. 10. 9 ordin: Coculeur. 8 OC. 8. guld. 0l 10 ord. Eschel. och

men deremot måste Sachsen också löna halfwa öfwerbetjeningen. Här är slätt bestält med stollar, så at de gamla grufwor belägne ganska högt på slätta berget i brist af stoll, som dock ej behöfde blifwa så faslig lång, redan längst för detta äro instälte, warandes den till dem anlagde stolln ej långt öfwer 60 L. indrefwen ock sedan instält i brist af soutien; ty öfwerheten bygger här ingen ting. Alla grufwor kunna högst utbringa 600 Centner schwer eller Tragergewigt, hwaraf dock den enda nedanbeskrefne grufwan allena, utgjer 500 Cents: 28 lod prager utgör 32 lod Fachsiske eller ett skålpund. Här är ett Bergamt af Bergmästare etc: zehutner. H: Conrad Tenn gebrude. kn gammal grufwa som undergått åtskilliga förändringar ock ödesmål, ock med förlust till sluts af gewärkschaft, drifwits, till des de öfwergifwit altsammans, undantagandes en enda, som soutenerat arbetet ock nu änteligst får tillräckeligit malm. grufwan.

Belägit öster från Foachimsthal 1 stund ofwan på stora planer, som formeras på högsta berget, närmast in till det så kallade lilla Fichtelberg. Här är en liten fläck Gottes. Gabe kallad, hwaräst Bergmästare, Geschworne ock Beroffolk 60. Detta Bergwärk är i så måtto af samma beskaffenhet som Slatten, at halfwa zehnten betalas till Chursaxen, äfwen som betjeningen till hälften lönas derifrån. Nu för tiden äro här wid pass 30 små grufwor på tennmästendels eigenlöhner zechen, som dock alla tillsamman ej utbringa 100 Centner tenn. Af hwar Cent: betalas 20den i natura, 1 Centn: tenn à 140 betalas med 48 à 50 f:r Den besedde Grufwan är TonAnnes 1 stund fr: Staden. är litet gebeude af följande beskaffenhet. 1:o Utur bergskullen utstryker en swäfwande flrtz, som man från dag eftersett, men sedan med et 8 L: djupt Schacht försedt. Fletsen äger ej enahanda stupning utan nu åt en, nu åt en annan plaga miundi, dock tyckes han mästen dels sätta af åt norden med 15 à 20 gr: stup: frå Horizonten. 2o Denne fletz är af föränderlig mägtighet från 1, 2 till 4 à 5

fletzerne närmast intill sig alternatim, såsom nys (bo)nämdes, besynnerligen i kupfergongens liggande, hwarföre man ock med arbetet hälst länkat sig derefter. Men elpast. 8:o äro jemwäl fletzerne ofta förädlade af små qvartz schwülen, som i dem infalla, hwilka icke allenast sjelfwa föra zinnsten, utan ock impregnera petran i fletzen. 9:o En annan gång på kl: 4 med föga perpend: stupning mot Wästern, Silbergang kallad, af qwartz med något besteg, sälter ock igenom fletzen; och har i honom fallit något litet zinsten. Desse både 7 5 9 skjära wäl hwarannan, men korset har men ännu ej upslagit. Arbetet skjer på samma sätt som i Zinnvald med sprängning ock dess utom någon liten tillmakning på Eisenflettzen, där han är för hård, uppehållandes taket dels med lämnade pelare dels med stolpar. På 8 fl: djup under dag i Schachtel tillräknandes, utgår en stoll dit wattnet måtte uppumpas med handkraft. Denna Eisenschnssiga zinnsten hafwa de gamla ej kunnal tillgodo gjöra, utan satt honom på masugnen, som gifwit elakt

dan altid någon jernart medföljer; men det berättas ej skada, ty sådant förökar wigten, ock som tennet ända skulle hafwa tillsats af koppar wid förtenningen, så behöfwes ej nu så mycket, emedan detta tennet ändå är af jernet hårt ock fast förut. Reflexion. Denna Magnetisering är ganska fördelagtig, ock motte äfwen kunna nyttjas wid andra af jern korn ock täta jern malmer blandade malmer, såsom kopparmalmer, blyglantser. Dock får man bruka någre handgrepp, som wid practiqven bäst wisa sig. Såsom, på det magniten ej må komma för högt från härden, eller stöta ned på honom, motte magneten föras med handen fram ock tillbakars neml: som sagt är på sned öfwer härden Fög. på en kjäpp, så tjtt behöfwes, at watnet så mycket lättare må kunna nedskölja jern grynen eller 6okade jernmalmen. Magucter fästas flere tillsam mans i en plan liksom i ett aflångt asklock med becke så at man med beqwämlighet kan hålla ock föra honom lika högt från härden på kjäppen eller pa

Haggenvald. Belägit 3 stunder ifrån Carlsbad ock något nedriga. re än uppå des twära berg, emedan de äro mera longslulta. Här är ett ganska gamalt stockwärk som af sammanslagne fälter af ett gewärkschafft byges ock hwaruti Gro Maj- har 48 kux, ob: amts Mrwälter Meijer 12. Staden 16. Meijerska arfwingar 12. v. Granitz 4. en annan d:o 4. Georg Schodel 4. Setschner 4. Slagg: 2 Schonfeld Bergknapslef 4. een neuntel eller Stolt gewärkschaftet 16. Staden Slaggenvald 4. Suma 128 kup. Utom staden äro ock differente Grufwor mäst eigen löhner, som på strykande gongar arbetas, alla utsättande utur stocken. Sjelfwa stockwärket är nu till 90 à 95 L: djupt ock inbringar tieffe stolln kfluger efter omständigheterna 50 à 53 L: djup från dag. Denna Stoll är updrifwen några 1000 L. med egit gewärkschaft à 128 kux, som derföre få af Stocken hwar 9do tunna. Men eljest betjenar han ock Schonfelds wärket, eller 1/4 st härifrån wid Schonfel belägne tenngrufwor. I dagen kan stocken inbryripa en widd af 300 fl: diameter

3:o Utom denne qvartzstock förefaller annat bergslagså wäl af den grofwa Catlsbader fältspaten, som äfwen en finskifrig mica Sulband kallad, hwilken på alla sidor påstås innehluta stocken. Åtminstone ser man sådant på wästra ändan af stocken, hwaräst en flack klyft med besteg, stupande mot Östern, med 25 à 30 gr: stupning från perpendeceln, åtskiljer stocken från Sulbandet. 4o Emedlertid äro desse gångar (1:o 2o) ej heller utom stöcken, till at förakta, ty där föra de gemenligen qwartz innom sina salband med zungrängen, ock äro således för sig sjelfwa rikare utom, än inuti stocken. ästendels stryka de från wästern till Ostern, men stupa mot födern ock tillfalla således stolken på djupet, efter de äro belägne på Norra sidanom honom. I dem falla ock hwita zinngraupen som eljest aldrig i stocken. 5o Innom qvartzstocken förefåller ock 2ne differente bergarter, af hwilka den ena eller kreis ofta om flere famnars mägtighet, igenom strykande af qvartt gryn

af ett skjer i hårdaste qvartzberg. kalken. börar eller de wanliga Freijbergiska 4 skjäriga borar i löstberg. Graupen börr af 4 spetsor ju ett på hwardera hörnen. Smält wäsendet består af 11 differente tenn hyttor, emedan gewärkerne ej kunnat öfwerenskoma om mindre, eller förlikas i en hytta. Ock fast jag ej hade tillfälle at uppeholla mig wid smältningen, föllmig den före at just ej wara af den aldrabästa. Ty i hast märkte jag at mycket war inrättat efter arbetarens Commoelitet ock ej efter tennets beskaffenhet. Således tyktes mig, at blästern gick alt för sagta, ock at härden ej war nog stupande, hwarföre godset långsamt tyktes utrinna dock skulle 8 à 9 Centner zinnsten om dygnet kunna igenomsättas: at tennet ej gjöts wid ugnen i skifworsom ordinairt hopbultas, utan stod i grufwan till dess hela klumpen stelnat. När flera sådane stycken woro i förråd, smältes de om än en gång, ock gjutes då först i skifwor etc: Tillförene skall wid detta wärk kunnat årligen tillwärkas

gra på sölf at de ej löna af drifning, hwarföre ock Ertzerne antingen i stuff eller schlick afsättes ock till kruk-kott- ock kaklugns maker-glahur anwändes. Nu för tiden äro gångbara grufwor med serskilte Gewärkschafter. ausbeuth:i desa tider 1:o Johanna am Hermberg på kux à 126 st. : el: gülden à 60X 2 Trankstollen K. 3 St. Matheus. 4 S. Andreas på Hauptzugen am Röhrberg, 5 Junge St: Horian in Löchner grund 6 Maria auffaring. 7. Jeinge bescherte glück am mittelruch 305. 6 gemein zeche Maria in der hafselstende am Homberg. Här tillwärkas ock försäljes wid pass 2700 Centner bly ertz om året à 7 fl: som på stället försäljes med 6 X för hwar Centner fjäling, ock 1 2 inpakning 1 Centuer Bly kostar eljest 11 fl: Emedom wid detta wärk är ganska swårt om watte till konsterna, wärnu i begrepp at indrifwa en stoll igenom berget till Gohannis grufwa ock dess konst, som skulle

All blyertz iwäges 140 p: pragar Centner, men utwäges 130, då öfwerhetens avance är 1 ock Ertz kauffs Vorwalter äfwen 1 pund. Wid hela werket wid pass 230 arbetare små ock stora. gewärkschafterne få för hwar Centner rengjord blymalm 6 fl: 30 k: En Böhmisk gulden 56 d: Besedde grufwor äro. Johannes. af ansenligit fält på flere gångar. Arbetad till 40 fr under tieffe stolln, hwilken inbringar olika djup alt efter belägenheten af de upslägne gångar, igenom upstigande berg. 17 L. öfwer tjeffe stolln är en mindre dag stoll, hwarigenom watnet inledes till konsten som sitter emellan desse båda stollar af 18 al: hjul, hwilket här är ett widunder, men gjör klen effect, af 6 qv: restliten kolf, så at ringa wattn upfordras i supen. Här märkes egenteligen följande gångar. 1:o Rothe stöllner, eller hufwudgången på 7 à 9 med 15 à 18 gr: perpend: stupning mot N: som uti ganska långt fortstrykande continuerar, ock af åtskilliga andra till sölttes

stupningen är mot Norden. 5:o Äfwenså Frankstollner gång på kl: 8 med föga perpendstupning mot N. utur wästern tillsälter (1o) i ligganden. samt förädlar. 6o Långt bort på wästra fältet infaller en ganska mägtig gång utur liggandet på kl: 3 med 25 à 30 gr: perpend: stupning mot N: W: Denna består af swart ock hwit skimmer med qwartzstenar, oordenteligl: blandad ock blyglants, till 2 à 3 alnl:r bredd. Denna berättades skola med sig tagit kother gång (1o). E. medlertid war detta ej undersökt så noga, ty kothergång war ej längre uppslagen än till denna, ock desutom war denne ej arbetad i kothergångs hängande. Lefwandes man i beständig frugtan at (1o) gången. skulle öpna watn ådror om den fortdrefs, som wäl kan wara troligt, ock det är wäl förnämsta orsaken hwarföre hufwudgångens fält ej längre upslogs; emedlertid, höller jag före at denne infallne gång will mera betyda än något annat arbete i Grufwan, som antp:n 1k ej kunde för usel konst skull avancera på djupet, eller ock hade

är ett litet KopparBergwärk belägit 1 mil från Bleiyjstadt. åt wästern under Grefwen af Nostitz Territorieum, ock hwilken här är Lands herre. Det är wäl icke af synnerlig importance, men har dock sina särskilte inrättningar. såsom 1o Grefwen drifwer sjelf icke någon grufwa, utan har förpachtat hela wärket till denne bergstad Grässlitt, med de hwilkor, at de betala honom i 10:de hwart 10de Centn: ock 2 fl: af hwar Centuer koppar som tillwärkas, hwaraf han lönar icke allenast Bergmästare 100 fl, geschwornen. 100 fl: Bergschreiber 63 fl: ock 1 schicktmästare för alla utag grufwor 150 fl: sock holler tjeffe Stolln wid magt samt komer grufworna till hjelp med nödig Schachtsänkninges. 2 st: Stollstigare. 2:o Hwar ock en grufwa drifwes af 6, 8: 12 st: personer el ler förpachtare som Constituera gewärkschaftet. Ock som de selfwe gå i grufwa ock slå sina schicht, så behöfwa de ej löna några grufdrängar. Emedlertid som 3:o Träwärke ock byggnad etc: med pengar måste betalas: 4o Hwar ock ens gods i grefwens 3:ne hyttor till godogjoras

ob: Bartholomai. Dreij Rönigo. St Michels 4 Evangelisten, Wasser Stolln, neiue beschert gliick. Elisabet Trag Stolln. Emedlertid stå de djupa grufworne intagne med watten tills stolln. Generelt märkes. 1:o At det berget där grufworne ligga på stryker mästi N: ock 5: ock äro endast grufwor arbetade på östra sidan af samma Bergås, längs ut åt, en hel fjerdings wäg2o at alla gånger stryka jämnsidigt med berget ock falla med des fallande neder åt den östra dehlen. 3o at gångarne i dahlen under sa/ skola. profil. wara bättre än högre upp på berget (6). Till befordran af wäderwäxling i ett Schacht som afsänktes, fast ej mera än 30 L. djupt, hade man anbragt Colipile af hosgående facon a röret som förer watnet in i karet 3 f:r högt 6. karet af 2 als högd 6 qva: diameter. smalare, fast indifferent upp till. 3

färgad koppar kies ock föga swafwelkiesgnistror, från 1 till 3 à 5 qv: föränderlig mägtighet, Dock håller sig schimer i petran. 4o 2 à 3 gr: på hwardera sidan om malmen oädel, hwaremot först någon aflosning försjörjes, så at hela gången får räknas 8 à 11 qv: mägtig. Stundom blifwer denna qwartzen ock ganska hård ock liknar mera en tysk swartgrå hornstein. belt hwad muär stuff det blifwer därwid, men det som är för mycket bergblandat, bokas ordinaint, ock på 3, 3al: långa ock 2 gv: höga ock breda durchlossgrafwar efter hwarandra, afskölgt ock med träharken det bästa högst uppehållit, men det nedersta utskölgt, då det förra är någorlunda rent till smältning. Denna waskning är ganska behändig, ock kommer mycket öfwerens med waskningen wid Seiffenwärken. arbetet i grufworna skjer med slägel und Ejsen, hwarmed Vorschrämes uti liggande, under aflosningen 2 1/2 qv bredt, men sedan skjutes med skott utur gången ända till hängandet. gruf

i 3 stunder med 12 p: af gång h:e: 3 på Centn: Till fluss i rohsmältningen kommer på hela weckobruket 6 à 7 Centn: hwitaktig ordin: glas fluss, som hämtas från Esnitz 3 mil i Voigtland, samt något kopparslagg efter kopparbruket. Rolsmältningen kunde wäl gå längre, men förpachtarena hafwa ej gjerna mera förråd at bruka. I kopparsmältningen brukas åter flus af kosslaggen, emedan den går något hwalare på det heta kopparbruket, äfwen som koppar slaggen upfriskar den segare kohsmältningen. ock Så sältes Sthlich ock malm tillsammans, neml: 2 R:r schlih 1 Rf: malm 1 kolfat. En smältare har i weckan 1 fl: 45 L men wid de öfriga arbeten, såsom wändrostning ock kopparbruk, gårning stycketals. En klafter rosteed är 3 al: lång ock hög. 5 à 6 qv: långwed, ock betalas af förpachtarena wid smältbruket med 1 fl: Utom detta omtalte mässingswärk ligger jämwäl wid Auerbach ett mässings wärk ock wid Schonbach. emellan Graslitz ock Eger bryter Zineber som dock wanskjötes.

noll ock aqva abullientis 100 grader, hade wattnet den 5 Augustii 1749 klåckan 11 f. m: då luften war 25 grader warm, följande hetta. 1:o Den högsta brudeln eller sprudeln hwarutur watten hämtas till drickning 70 grader. en annan sprudeln nedanföre 73 gr: 55 gr: Michlen bad emellan 3 à 400 steg längre ned, 42 gr: Dock är det möjligt at wattnet icke altid är lika warmt. Sjelfwa bergen omkring Carlsbad bestå af en coagulerad fält spat med qwartz ock schimmer uti finare blandning än mera grofögd, ock liksom blandad med något gluten. Så snart wattnet upkomer i strömen eller luften, sätter det en Tophuuz, sprudel sten kallad, så wäl i strömen som i rännor ock canaler, uti allehanda raka ock krokuga samtbrunagtiga ock en eländig polätur. Här fallande arter af sprudelsten finnes uti Mineral Samlingens 1 sta skåp under Numrorna

spenner eller en Frivat Person. Uti CronackerRefier är ett Antimonii wärk på gråstralig Antimonium; men Wictriolwär ket är nu i ganska släta wilkor, tillwärkande ingen eller litet blåWictriol. War nu ej heller i gång, besynnerlig sedan den rika kopgar grönan gått ut, såsom tillika med kinsen, grunden till thenna inrättning Vid: Miner:Saml: 1 Skåp 2. 8. 25. Eljest har man i detta Marggrefskap, åtskilliga kalk-marmorock stenbrott, hwaraf arbeten förfärdigas. Af allom är den så kallade Schmersten (Smetis, den löjligastes ty som inrättningar, men för aftagande skogars skuld, ock som mycket till dag- denna, wunnen, låter sig med knif arbetas i hwad formman will, så skall han sedan kunna brännas till den har dhet att lan slår eld. Dock måste man therwid bruka det handgreppet at stenen brännes lyckt, ty eljest springer han sönder ock om han brännes för hårdt, för swinna de swarta flåckarne eller dentriterne. aldeles ock blifwa åtminstone bleka. Fördenskullmäste förut prof gjöras innan något arbets stycke brännes; till utrönande hur mycken hetta will blifwa nödig. Eljest märkes wid thet blå Wictriol-wärket at kinsen. med

med koppargrönan råstas ock smältes i sten. Stenen skall råstas en gång ock läggas så het möjligt är uti Laksumparne, då han mästendels skall uplösas, Wictriol sal tet gå in i wattnet ock det jordiska brännas till rödfär Luten skall kokas in, till hälften uti en, ock till fullt i annan panna, så at altid båda kunna wara i gång, fast med olika lut. Erbekux är den frikup gewärkschafftet bygger i den på Herrskapets egen grund belägne grufwa, såsom i skogen etceljest är har ingen annan Erbekux. Grufworna betala full 10:de när de gifwa utbyte, men allenast halfwa wär de stå i zubuss. En fundgrufva är 42 Lachter lång, 28 L. bred; men geWierte feld håller här 28 Lachter i fyrkant. En lentner Schmerstein kostar på stållet 32 gute grosch. Här blefwo inga grufwor besadde, ty hwarken ansågos de mödanwärde eller tillät mig tillsölt olägenhet at fortkomma på farterne. Alla Bergwärken sortera eljest i anseende till hufwudDirection under ett ultskott af Marggrefwens kammar wärk. Extrast utur gl: Ausbeutsboken öfwer utbyten wid Anneberg och Narienberg, dels Serskilt dels samfält med Ausbeuts grufvornes antal, utfört i flgr: eller SD:r Specie.

Marienbergiska Bergwärket har tidetals blifwit sammamäknat. med Anndberg, ock andre tider blifwit för sigsjelfdrifwit. År 1537 här Scheibenberg äfwen blifwit räknat till AnpetergiskaRefieret. Och sedan den tiden är här ock där något utbytt inlupit i Sumorne, men ej altid, ock dessusom äfringa Consideratiore. Isenare tider har Marienbergsha. Bergwärket blifwit drifwit försig sjelf. Men till Completterande af ofwanstående Tabell brista ausbeuthbogen. Emedlertid har thenna Tabell derföre, egenteligen blifwit införd, at icke allenast wisa båda Berswärkens ganska betydande witkor ock inkomst på de förrad 2:ne hundra talen samt hwad förändring the undergått under infallne krigtider ock huru wärkeligen de aftagit i dessa senaste tider, utan ock till påminelse därom, huru nödwändigt det will blifwa at under ett berg. wärks Tyckliga drift, wara betänkt på sådana utwägar som äro nödwändiga till des framtida bestånd.

Tabell. öfwer aterstält förlag jemte tillvärkning af silfver Koppanock tenn samttennets varde i pengar vid St: Marienberg, för följande år, såmyket kunnat Sammandragas utur ausbeuthbogen. Tabell Som utwiar wid St Anneberg Allena för de 10 senare åren ulbysen i D:r Spexie, samt qvantum af utbytsgrufwor, äfven qvantum af Förlags grusvor, Camt huru mycket återstält i dahler Courant, jemte heltz Suman i Dahler sourant utdragit ah Ausbeuthbogen för Samma år

d. : är Schimelberg. W. H. är Weishausitel. Eatract wic der Schniebergische Bergbau gestanden 2: Reminiscere 1444i b6cours.

Bilance Uber den Schneebergiske Kobold Bergbau Lun: Frinit: 1746.

♄uru både dese Tehinebergiska abellaför år 1744 ock 1746 böra förstås, sees pag: 73 puncden 5.

Sabell öfwer Ulbyte och ersatt Verlag wid Schneeberg.

Forteckning. Uppå tillvärkat silfver, vismulh ock tenn vid Schraberg fran är 1739 till 1749 inclusive.

Trufvormas nain ock belägenhet Ertz baum Christi am oxsenkopt Geselskaff: Igr:am Hanneterg Geselschaft maasen alda guldene Ross am RottenberSt: Johannis stolln Zu Buchach Neue Seegen Gottes stolln alhier Cunverhoft glück ander achter. Weise Hirsch fgr: und MaasenWeiss Hirschner Gegendrum Adams fgr: am Hartenber. Alt grube und Gnade Gottes alda H: Andreas u: Hulffe Gottes alda H. Christoph Egr: Zu Breitenbaum A Christoph stolln daselb1t. Friedefürstu: Ofterkam am Erlabrumm mit Gott Gevagtim KrötenselNeuerSeegen Gott: U: Freuer Thard Vis foristående Tabell ofrer Schustattenbergiste griufvorne märke af 10 om vinterin kar Grufvornas nan ock belägenhet Rother Mann am Cöthenbact Seegen Gottes am Lerchenbrunn. Unverhoft Glück am Härtenberg. Lieijnacht bescherung alda H:Andreaj Zu griin stadel. Erste haintenbingam ElaRrothenberg Andreas hainzenbing daselbst. Hülfe Gott: am Michlhöltzgen alhiet St: Johannis Gevierte Egr. 1. Johann: am obern Rothenber. H: Hichael am föllbach. Meue Gahrs Fgr:alhier. Heuchimelfart Zc Bermsgriün. osterlam daselbst. Ceotheradler alhier. Freuc Freundschafftam gerischber Edeise adler am helsbach. 100 L: am follbach Mich: Vogels. 80 L: alda Mich: Frölichs. 50 L: em: follberg Zech Mittelbach. 825L. am Rothenbach. 550 L am Stinckenbach. ej Seissen brukas 2:o dar ingen Zubufs är påford, betasas daglön, då avbetasd 3o Imers peln Certz baum Chvisti etc: St:all vara utgänged. 4o Magpeter hafva blifvit brutne i. magnetenberg 1 stund från Schwart Jenberg. 5d 50 4. i fyrkant är minsta Seuffen maat. factet kan blifda längre, men altid 50 L: Credtz. Sabell. Som söreställer Grufvornas liustand i Schwartzenbergiska Refieret såväl af Silfver ock Tenn, som jern ock Sluss eller Kalk samt Seuffen med antal af arbetare, Zubuss paQvart: Rem: 1749, samt ersatt Verlag på Zrart Lucia 1748.

Sabell, öfver tillvärkat silfver ock Tenn i Schwartzenbergiska Refieret. En CentnerVenns holler 112. Skalpand, ock Salldes 28 pund på 1/4dets Centner; hvarifver iche na3o1 mera är infört i Centzers Eotunmen. Sabell Somutrisar ausbeulh ock vieder aslattet verlagvid Jon: Georgenstadt för fögandi år. Saxa, harefter Eboltarne i Johan Georgenstadf befalas emedan the för deras fläta färg d komma till högre prispemligen 7:o 1. a 8 R:r 9 gr: 1:o 4, 7 R:r 9gr: 1 3, 6 R:r 21 gr: 1o 4, 6 R:r 6 gr. no p, 6 R:r n: 6, 3 R:r 15 gr

Continuation af förestående Sabell, förökt i anseende lill ausbeuths samt verlags grufvors antal i Joh: Georgenstadt.

Sabell. ulvisande and Libenslocks värts tillstånd för nedanskrefne ar, utoragit Af åtkomne ausbeuthbogen. Tabell öfrer tillvärkning i Grässlits i Böhmen för nedanskrefne är af garkoppar, Centnern om 100 p: ock Skalpund mirnberg vigt.

Register. uti Sachsiske OberGebürget. Altenbergs Lemnwärk. Glück auff Stolln. Marienbergs Silfwer ock Temwärk S. Georgen. Freude Gottes Junge dreij Brüder Tenn ock Bokvaskningen Tenn Smältningen. St: Anneberg Marks Röling stolln. Berensteiner Refier. St: Jacob Vereinigte Gesellschaft. Schletlau Refier neue Vunder Seegen Gottes Chrenfviedersdorff Grosse Verung. Geijers Genn ock Stockväck. Arsenik Hyttan em Chrenfried: ock Geijer. pag 1. 8. 10. 13. 16. 19. 22. 25. 27. 29. 32. 33. 33. 35. 38. 40. 45. Scheibenbergs Refier. Lieber fraun Empfängnis Watter abraham Lisenstein Gebeude. Schvartzenbergiska Befieret. HChristopher Genn Gebeude. Magnelisering. Beyerfeld Svafvel ock Kopparvärk. Fossilien värket i Schvartzenberg Schneeberg Generalia. Daniel ock Anna. Gesellschafster Zug. Weiser Hirsch Cathrina Neufång. Heilige Dreijfaldigkeit. Bergkappe Rappold Johan Georgenstadt Generalia. Gottheip Schaller und Silber Ramer. Hohe Neue Gahr Neue Jahr und Frisch Glück. Wiltichsthaler und Breitenback Hamarväck nag. 48. 49. 52. 53. 55. 57. 59. 63. 67. 74. 77. 81. 88. 85. 85. 86. 88. 89. 92. 96. 100.

Sciffenvärket i Eibenstock. Neuestädter Refier. Rleine Johannes Dinkler Zecke Saelfelc St. Andreas. Feischer Zeche. Wictriolväxket. Ilmenau. Htollorten dersamastädes. Leblitz Serpentin Marmor brotten Kalkgriün. uti Böhmen. Linnvald Tennvärk. Traupen Sennvark Gopel i Mückenberg. Gabe Gottes H: Cathrinenberg Generalia Fortiina Grufva. St. Foachinwsthal. pa 9. 101. 109. 110. 111. 113. 116. 117. 118. 119. 123. 125. 126. 128. 129. 135. 136. 137. 139. 143. 147. 151. linigkeit. Helena Huber Generalia Platten Refier. Butzische Celaufarben värk. Statten sölf ock Sennvärk. H: Conrad Senn gebeude Satzer Creys Gotles Gabe. Zohannes Magnetisering Slaggenvald. Schonfeld Fenn värk. Blejstadt Blyvärk. Johannes Grässlitz Engel Gabriel. Smaltvärket Carlsbad uti Brandenburg culmbach. Wonsiedel. 152. 154. 155. 159. 163. 164. 166. 166. 169. 172. 177. 177. 180. 184. 187. 189. 191. 193.

Sillvarknings Sabellen 9 Extract ur Ausbeuthbogen öfver utbyten vidAnneberg ock Marienberg dels samfelt dels särskilt fran 1496 till 165 3. Dito 8:o tillvärkning af solfver, kopp: Tenn vid Marienbergessrån 1739 till 1748. D:o D:o Utbyten ock återstält verlag vid Anneberg fr. 1739 till 1748. 60bolts Grufvornas tillstånd qvart: Rem: 1744 vid Schneeberg ianseende till kostnader, utbyte ete. Lihaledes för Schneebergiska Cob: Grufvor: 2: Frin: 1746. Tabell ofver utbyten ock ersatt verlagvid Schneeberg fr 1740 till 1749. Tillvärkning af silf: vismutz ock Fenn vid Schneberg fr: 1739 till 1749. Tabell öfver Schvartzenbergiska Grufvon tillstånd med tilliaet ningar ock arfatl verlag Rens: 1749 ock Lelc: 1748 Silf- ock Tenn tillrärkning vid Schvartz: Refieret fr: 1736 till 1748. Utbeptes ock verlags Tabell med Joh: Georgenstadt fr: 1719 till 1734. Continuation af förestående Sab: vid Joh: Georgenst: fr: 1740 till 1749 Tabell öfver Libenstohs värkets tillstånd medutbyten d fe 1739 t. 1748 Koppar tillvärkningen i Frasslit från 1739. till 1749. pagi 196. 205. 906. 207. 211. 215. 217. 219. 221. 222. 223. 225. 225.

Sabula 1. Vid Altenbergs Sennvärk i Obergebürget pag: 5 Fig: 1. Förestallning af här brukeligit tillmakningssätt på stocken. a. Ortsominbrännes fran andra arbetsorter i Grufvan. 6 Härutvidgas sama ort medtillmakning pa allasidor. Alb. Orter som pa sidorna utur sistnämde tillmahade ortindrifves ock sedan på sina ställen med tillmakning utvidgas, såsom de utprickade ställen ddd. utvisa. Avarimellan. el etc: blifva pelare till takens uppchollande, hwilka jemväl understödjas Syllberg med Ifete uti de utbvände orterne; dock att öpningar altid hålles. igenom fyllberget till arbetsorterne, hvilka på omskrefne sättet. altid fortföras ock utridgas uti sasta stocken. Fig: 2. Gerspectir-profil af en sadan tillmaknings-ort ned fyllberg på sidorne. ock ingången till endylik fortsättande tillmaknings- ort. Fig: 3. Srofil af fletRerne i Zinnvald med deras afskjärande ock Kastande. klyfter pag: 131. punct: 5. Tig. 4. Grund af byggnadssätlet på nämde fletzec pag. 134. punct. 18. a. Fordsings Schachtet. 8. murarna emellan såla ock tah. Fig: 5. Grofil af fordring Schachtet a ock sträckorten 6 efter fletzens fallande, igenom hvilken mallmen nedsordras till Schachtet på en hund, med hand, vind åkande på tvänne stockar eller Spiror; harpa hunden åter uppvindas till farorten. Sab.: 1.

Sabula I1. Föreställning afett murat doulagit Schacht uti Freuder Sottes Zinmgebeude. vid Marienberg, i Tachsisha OberGebürget pag: 18. Fig: 1. Grundritning af öpmingen i dagen, haräst farterne stå i den mindre ock fordvingen med 2 tunnor på Spiror i den större afdelningen. Fig: 2. Srofil efter längden afSchachtet, hvaräst hvalfven mot hängande i båda afoelningarne samt öpningar på Skilje minen, sygnes. Fig 3 Profil trärt öfver Schachtet medhvalfbågarne mot hängandet samt opningar igenom Shibje-müren till den mindre afdelningen. Fig: 4 Foten ock skilje-muren af Schachtet uti djupet af Grufvan medsitthralfemellan murarne mot båda väggar. Fig5. Så sama sätt äro jemväl gafvel murarne af Schachtet fotade på hralf. Fig 6 Förstämpling emot löft slappande hängande, hvaremot stämpeln. in under formerar enacut angel. Fig:7. Förstämpling emot löft släppande liggande, då stämpeln in under sormerar emot liggandet en acut angel. Tig 8 Förslämpling då bada väggar äro lossande ock är en composition af förra bada händelser. Dock motte tillses at den stämpel som bevarar liggandet, må få god fot i Kängandet mot plankstycke eller träklotsar. Sab: 11.

Sabula 111. dig:1 Föreställning af en tillmaknings ort vid Gejers Gennvärk i Sachsen med sia Strossar at djupet, så at orten altid fortgår utåt fiersten. pag: 43. Tig: 2 Föreställning i Profil afen uti Schlettau fortsättande stoll förbi lichtlochet p 34. a. Stolln. bCoutinuation af stolln förbi lichtlochet. Lichtlochet. d Trä-lutten på sina stämplar i fürsten af Stolln, gåendes luften in i den ester hand fortsättande lutten för ort vid. C. ock ut nagra famnar upp i Schachtet vid F. men sjelfva Schachtet eller lichtlochet är, nedanföre sistnämde lutt öpning, aldeles tillslutit i Kring Lutten. Fig: 3. Grund af förestuende luttunder fiasten eller taket af Stollorten. Fig. 4. Grofil afen iber sich breckhen uti Bergkappe vid Schneeberg där a är Tieffe Htolln. 6 den på Snedl upgående Fürsten C afplankningen eller lutten somned vid sålan af Stolln är med dörr försedd, gåendes luften in genom a upföre iber sich brechen och passerar tilbakars utål tahet ned til fortsättningen. af stolln vid d somhar communication meo flera grufvor ock Schachter. pag: 86. Sab. III.

Sabula 14. Fig: 1. Föreställning af ett fürstenbau uti Toachimsthali Böhmen, pag: 157, längs efter gången, häräst a Schranen vid liggandet ock 6 hängande af gången, som uthugges. Fig 2. Trofil tärt före gången med Schramen i liggande ock uthuggande gång mot nångandet. Schramen har i ritningen blifwit för bred emot gången. Fig3 Wid Grässlitz i Bohmen, Vörschremen uti profil på en donlägig gång uti liggandet, samt Sprängning utur hångandet: pag: 189. a Schramen 6. gangen c. förlorade stämplar under uppmürande. af fyllberget, ock hvilka efter hand borttagas. Fig 4. Grund af detta arbete. A Schramen. 6 gången c. förlorade stäm polarne. d. murarne. Ofaring antingen igenom g:r Fyllberget eller vid lämnande oadel stoss. Tal. 14.