edde Bergväck de uti Cohlen, ock Ungern Heyermärk ock Beijern Saltzburg ock brain år 1750. Calc Eo o Wrrr2t

dili Hans Excellence Riks Rållet, Ofverste Marsshalhen, Gresidenten i Hogloflig Konglig Bergs Collegio samt Riddaren och Commendeuren af alla Konglige Majestäts Orden. Hogvälborne Grefven Herr Nils jelke, tillika med Respective Genlontoiret, dediceras i Odmjukhet dessa5 Gomeranmärkningar öfver Utlandska Bergvärken. Almsta wid Norcköping den 4 Junii 1785. Merauder finck Boretal. Med thenne Semte Tomen sutas the anmärkningar öfver besec, de grufvor ock Bergvärk uti flera länder och Provingier, som blifvit författade under den Utländska Bergsresan. Och fasthela året 1751 tillbragtes uti Italien, är doch ganskia litet om Bergvärken därsammastades at anföra. Ej heller Kanman i grufvedriften där i landet något särdeles inhämta, och Vesuvicus hvilken jagester befarande af så många andra underjordiskeberg, hågades at utvärtes betragta, är både för och efter mig af andra så välbeskrifven, at någon förbattring dervid icke skulle af mig hunna göras. Doch likväl anföres uti ofvannamde bihang något om et gammalt Bergvärk, Monte Catini, uti StorHertigdömet Toscana icke långt ifrån Tolterra, hvilket ett bolag uti Livorno anmodat mig at, efter accord med derashufrudman Dostor Calzabigi bese, huruvida thet samma hunde återuptagas, sedan det ifrån degamle Romares tiil legat öde Men som thet under flere Seslers hvila, varaldeles förfallit och föga märken syntes at där iorten varit nagon Bergvärks rorelse, vidare an gamla öfvervuxne varp och Knapt liknelse til Schacht, men allsingen Stollopning, ock dessutom hvarken uti dalar eller bäckar några beständige malmgongar kunde sta

stå at uptächas, fast några små kly fter utvisa kopparglas ock koppar Lazur, och hvaraf jemväl funnos jordstenar til Rnytnäfvars storlek; så blef, oagtat alt arbete medl gräfvande ock eftersöhande säkrast at afråda bolaget ifrån detta stället, hilket de ock efter min afresa gjorde, sedan thelikvist någon tid fortsatt theaf mig påbegynte arbeten. Jag hade emedlertid föreställt Calzabigi at vända sig på enannan Kant, åten större bergs. byggd ock vid pass 1 par Grenska mil derifrån uti Montieri, det de och gjort. Efter den berattelse Calzabigi lemnade mig paåret 1752 jemte nägra små stuffers öfversändande af blyglanta förmente sig Socieleten därsammastades vara lyckligare ock derföre sonderade mig huruvida jag ville komma tillbaklas eller atminstone lemna dem underrattelser och adresser på deorter, hvarifrån de kunde arhålla hjelp af förfarne Bergsarbetare. Det senare Skedde. Then författade berattelse om besedlde Bergvärken, innehaller ejannat an det tilstånd hwaruti de blifvit befundne jemte minaegnazeflexioner ock then afsigt jag dermed haft, nemligen så väl egen förkofran uti Bergskundskapen, somafven al betjena Bergvärks älskare uti hvad theraf Kundevara them mindre behant. Alminstone tyckes deras kostnad, äfvenlyr ock befwärsom som besoha Atrikes Bergvärh iche hafva någon motsvarande afsigt och nytta med sig, omthet icke kunde tjenatill Bergvärkens förbättrande; Ty eljest kan det vara indifferent omnågon eller flere hade inhämtat all Nundskap om fördelar, rikedomar felstegoch utrikes Bergvärkens drist eller ock lärt några Specielle insigter, emedan the inkemsketherfore icke blefvo hvarken bättreeller sämre, när alt sådant likvist gömdes innom them sjelfve utan at de kunde eller ville communicera det medandre. Jag onskar fördenskull at något funnos uti denna samling som kunde nyttjas till Bergvärkens tjenst ock förbättring, fast innehallet icke kan vara annat, än hvad andre gjort för och efter mig eller ock fortsättning af de förras arbete, undantagan des den Skillnad somkan finnas uti the förändringar, hwilka uphommit vid malmgongarne på större djupeller ntt fält. Hufvudsakelige nyttan lärer doch therpa ankomma, at igenom någon jemförelse emellan inrikes ock Utrikes Bergvärks tillstånd, likhet ellerolikhet, drift ock hushållning, urskilja om ock i hvad matto the förra må kunna vinna någon förkofran på thet sätt, somhos thesenare practiceras; men utom dess at till Sådan jemforelse behöfdes vidstragtare kundskapom alla inkemska Bergvärkens tillstånd, än jag nu besynnerligen uppa

uppa senare Wars til äger, samt tillgånig på alla de berattelsen som af androm för mig blifwit författade, lärer väl sådan jemförelse falla på mindre aldriges lott, som medmera sinnesStyrkea ock friskare minne slikt kunna utföra, än för mig en vill blifwa mojeligit. Jag kan dock ej undga at anledningsvis etellerannat omvora. Thet lärer väl icke kunna bevisas at här i Sverige nodvandigt Shola finnas vid de odelagde eller ock ännu gångbare Bergvark så många gongar, som på Hartzen ock i Freijberg men det är ej heller bevist at icke långt flera finnas, an de som hittils blifwit bearbetade. Atminstone paminner jagmig, at uti Tracten Kring Sahlberget äro ganska många anledningar som väl blifwit nagot försökte, menutom sielfva gongarnes mindre arbets värdighet i dagen, vattutillopp och flere sådane allmanna besvär ock Svårigheter, hvarmeo upptagande grufvor mästendels blifva bchajade, äro deinställe, utan at man Kunnat ärfara heiru the förhålla sig pa djup, eller om ock enenda allenast af them vore dugelig. Hord Västen om Grufveberget i Garpenberg äro på Rylls hyttan flere upskjarpte stora blyglants och blandegongar, men ejupslagnepa djup, ock det påstas at gongarna i Garpenberget trjka ka fera mil anda upp uti Gestriheland. Utihattviks Jochn finnesen myckenhet blyglants anledningar, hvars förhållande på djupär obekant. I Tuna Bergstags Sochn äro utomkoppar och jern ganska många anledningar till blyglantser. o d: v: Thetär således Största lihnelse at på flere ställen här i landet finnes tracter med flere gongar begasvade, och at destora gamla Bergvärken ej heller hafva deruppå brist, ock dåtyckes dessa senares Stillaliggande, atminstone til någon delhärflutit therutaf at gongarnealdrig blifwit på det sättet undersohte, at arbetet kunnat med beqvämlighet af efter. verlden fortsättas. Man medgifver gärna at allehanda olyckshändelser såsom dödsfall, pest, Krig, eld och vattunod kunna varit ordsahen till några gamla Bergvärks odesmal, ja äfven gongar nes odugelighet. Men må derföre alla oarbetade malmfält nodvändigt shola vara odugelige tilliha med alla de ödelagde. Rar torde väl annuträffas nagon annan allman grund, ord. sak och bristfällighet som öfvergar alla de förenämde Bergvarkens beswär, Ty om man vill betragta på hvad sätt wid deflereutrikes större Bergvärk kunnat uppsnokas ock bearbetas så otroligen många malmgongar, lärer thet iche otydeligen

ligen finnas härrora deraf, at malmbergen eller där en eler nägra. Gongar utstrulit i dagen eller af händelser pafunnits, hafva genast eller med tiden blifwit försedde med större och mindre stollar och duresschlag, hvarigenomalla gongarne blifvit öfverfarne, vattnet till Stolldjupet aftappat och vädervaxling befordrad. Hartziska, Freyber, ger, Schneeberger etc: och Schemnitzer Chartorne tillika med Tabellerne uti första och andra Tomen öfver grufvornes tillstand och föränd ringar, utvisa nogsamt hvad otrolig myckenhet grufvor, som omhring senare 50års tid, dels dåredan varit i gång, delsoch sedermera upkommit, drifvits och ändteligen mäst öfvergifvas; men myckenheten hafva för sin upkomst at tacka de efterhand upslagne stollar. Nar nu allenast på ofvannämde få ställenuti uket, befinnes många gongar, somiche blifwit bearbetade, ty anleaningarneäro långt flere, torde det icke anses formatigt til at pasta thet brist på Stollar är förnämsta ordsaken till deras stillaliggan de och Kanskie till en del af de gamla Bergvärhs ödesmål. Det är atminstone tydeligit al chvad olagenhet som kunde tillstota. et arbetat fält med förstoring af vattn och upsordrings Konsterinställande för flere ordsaker shull på längre eller hortare tillhunde det ändoch icke i grund förstoras eller fyllas med vattn, längre än till stolln, omthet med Slikan varit försedd. Och hade hade Kunnal således på annan tid med mindre kostnad ater uptagas och bearbetas. Ock fast med anläggande stollar til Ertz gebürgers opnande, långsamhet och uppehall Kunde förorsakas, så kunna likväl sådlane stollar en gång hinna fram til ändamåleto Thessutom kunna, utom de i dagen utstrykande, nya gongar igenom Stollarne uptäskas, hvadan och Tyska Bergsmannen efter långligerfarenhet anser Stolln för nyckeln till berget, hvarmed han liksom kan upläsa stängslen till Skatten. Mån gestades och besynnerligen vid Kongsberg i Norriget där manhaft tilfälle uppå thebara och mängdaliga bergen at utmärha alla gongar, blir intet nagon ny grutva anlägd ellerafsänkt, förränen dagstoll förut blifvit drifven, omiche stundom till mites med Schachtsänkning, då gongen varit af betydelig syndighet. Hade den Zugen uti Marienberget och OberGebürget i Gachsen, som i förra Seculo efter berattelse förstördes af deSrenske, varit försedd meden Stoll, hvartill lägenhet var, Såhade han icke af vattufyllte grufvor legat öde i 100do år, och Marien bergaren i senare tider bchöft streta med en sadan stolls uppdrisft, som han i dessa tider måtte göra. Tom: III pag: I. Det är emedlertid till at bchlaga at sådane bergnychlar här i landet så litet blifwit tilredde antingen at belägenheten sudant 9

I tillåtit, eller bergens mera hardhet än Tyskarnes Kneiser, tidens längd til fullbordan, och under sådan tid fruktlöst nedläggande penningar och arbete, afskräckt allsammans. Doch tyckes det bligva af hogsla nodvändighet at efterspana andra malmtilgonga. nar the gamla värken aftaga, samt nytt förråds anskaffande lihsom et dageligen nyttjadt visthus blifwer uttömt omthelej anyo provideras. Uppå sådan ofvikelig grund torde icke allenast gamla ödelagde Bergvärk såsom Öster och Wäster Silfbergen, af hvilka det förstnämde Skall efter Kongl: Bergs Collegi Zelation 1666, hafva i sintid gifvitårligen 8 Skpund silfver kunna uptagas utan ock nya malmberg öpnas genomanbringande Stollar. Men då borde först så väl i de gamla somnya Ertz Gebürgen undersökas, huruvida lägenhet till Stollanläggning thersam mastädes finnes och hvad vid Stollarnes längd, inbringande djupemot the i dagen synbare gongar, samt direition twärt emot dem med tilfällen till lichllock och hvadmera Kanvara nödigtat iagttagas, på författande Cartor utsättas. Möjeligenhunde väl icke allestades sådane lägenheter finnas till bergend Opnande, men som gemenligen Bergvärken äro belägne i bergendär bächar, större och mindre strömmar framstryha i dalarne, så måtte, om iche allestades, på några eller något ställe sådane om omtulte lagenheter finnas, ock då böra Stollar anläggas dirute på algamla odelagde Bergvärken, och vid thetilförene oarbetade fälten. emot afsänkning paen upsökt gong idagen, stolln till mötes. Ditta churu simpell det serut, menlikval nödigt för Bergvarkens uphomst, så vida man icke ville afbida några besynnerlige händelser, til uptäckande af Skatterne i dagen, hwilket dock serovist ut om thet någonsineller på huru många Seclers tid del Kunde skie, är dock omojeligit at kunna företaga utan pengar och Kostnad, hilket straxt blir första Svårigheten. Sadant blirock oöfvervinnerligit omthet Kan blifvaen principe al inga flere Bergvärk böra uptagas än the som äro i gång ock at the böra stå sitt Kast ellernodvändigt gå ut; men tå man betragtar the fordelar som Bergvärken föra medd sig uti underhall af så mycket folck och deras förökande, vare sig antingen i de orter, ther förbergens skuld är mindre lägenhet til åkerbruk, eller ock i frugtbärande landsorter, ther säd lihafulltkan växa ofvan jord: Thelegna förråd afallehanda metaller så väl til mynt som handels, vahra etc:tyckes det vara så stort föragt emot de gåfvor som Shapa rennedlagt uti Ertzgebürgen at icke vilja göra sig modan at demframdraga som oförsvarligit både för nulefvande och förefterhommande, at icke vilja bjuda til at emottaga Guds gåfvorutan

utan lihsom med vilja nedergräfva det pune, som then Rogste förlänt, till förtigandes det föragt hvarmed innevanarne iet landan ses af främlingar, som dels sjelfve hafva sedt vara Ertzgebürge dels och af beskrifningar therom hafwa Kundskap. dill befordran af Bergvärkens drift är wid de Utrikies mychet brukeligit at landsHerren icke låter alla arbeten endast ankoma på Gevärkschaffternes mereller mindie mojeliga utförande ock. kostnad, utan kommechan demtill hjelp med Stolls upgående Schachts nedslående m:m: för at i sinom till, för nyttjande deraf undfa en arlig viss afgift, utom den 10de eller vissa andel afgrufvedriften honomtilfaller. Det lyckes ock ingen obillighet ligga deruti al landets öfverhet afven risquerar något, när undersalarne påsin sida äfventyra at förlora nederlagd kostnad; ty genom et sådant bidragande til Bergsdriften, upmuntrasundersåtarne at medmera håg och lust angripa och forthalla medarbete på en sig til fördelagtigt bestånd skickande malmgong; deremot deeljest ofta afskräckas at företaga något grufve arbete om the ock tillika Skola draga all lasten och således zisquera alt. Derföre lär det ock blifwa et betydande hufvudstycke viduptagande af odelagde grufvor eller nytt fält, at depå något sätt under. hjelpas med sådane belgdande arbeten, som Schacht, stoll. O. S: v. Ibland andra rara Exempel, kan man anse Fahlun oh Sahlberget för miracler, somi så många 100do år Kunnat bestå fast nu i senare tider under astagande, och enlångsamundergång. Sill man af dem nu gjora en jemförelse mot grufvor itomlands, sahan väl, bland sådane musboen, räknas Rammelsberget wid Golar, Altenberg i Sachsen, men eljest är sällan til finnandes grufvor som bestadt i flere 100de år, men väl hela Bergvärk, hvarest andra nya grufvor uptagas uti the utgåendes ställe. Tilat visa sådan grufvornes föränderlighet, ock följagteligen nolvandighet af nya grufvors uptagande ther redan Bergvark äro i gång, och at sådant ej heller bör å sido sättas vid uptagande af nya Bergvärk, äro uti grufve Tabellerne i första och andra Tomensammandrag gjorde af hvilka tydeligen kan slulas, at utan en sådan hushållning med flere grufvors uptagande, somejheller kunnat ske, med mindre the icke varit försedde med Stollar, hade the indrägtige Bergvärken på Hartzen och i Freijberg antingen redan varit förbi, eller uti et aftagande tilstånd. Deremot de niu liksom trotsa undergången. Utomflere reflexioner hwartill desse Tabeller handleda, vill jagallenast i mjtsnamde amne anfora nägra Exempel. Tom: 1. pag: 184 uti Huffenthaler Zug voro i slutet af förra Seculo 24 aldre och nyare grufvor 3.

i gång Af thesse voro redan til 1746. 17 grufvor utgångne, meniber ställe hade uppå sådana 50 år 7 andra grufvor uphommit allena på denna Zugen. Grufvan Windgaipel haderedan år 1696. gifvit 6 R:r Specie utbyte på kuxen. 1706 förbyggde hon sig sjelfTil 1716 kom hon i aftagande tilstånd ock til 1726 var hon förbi. Alte Gottes Viück gaf 1696 2 R:r Specie utbyte: 1706, 1 d:o : 1716 2 mf. Cubuss: 1726 utgången Pag: 190 Lautenthals Glück gaf 1696 utbyte 5 R:r Sp: 1706, 10 5o. 1716, 20 do 1726, 30 d:o 1736, 40 d:o 1746, 40 d:o O:s: W: Afgående saledes den ena grufvan medan den andra uphommer. Lag: 196 Uli Burgstadter Zug gaf Hertzog Georg Wilhelm till 1696. utbyte 2 Rb:r Sp: til 1706, 2 do: Till 1716, Zubuss 4 mfl: til 1726 d:o 4 mtil 1736, Freijbau äfvensom til 1746, men uppå ausbeutkbogen Haurs Fsrael till 1748 upfördes hon åter i Zubusslistan. 1696, ulbyte 2 Rdr: til 1706, aftagande tillstånd: inom 176 utgången Anna Gleonora til 1690. äfvensom Hertzog Ernst August. Ulbyte 60 RDr: til 1706, 8 :r: och ifrån den tiden 2 Rdr. Sanet: Margaretha til 1696, utbyte 30 RRD:r. til 1706, 12 R:dr til 1716. Dorothea nybörjad 6d:o til 1726, 4 do, ock sedan 2 R:r. lil 1696, 5 grosch: Jubuss: til 1706 2 fl: Zubuss: til 1716, utbyte 54 R:dr til 1726, 110 d:o: til 1736, 10 D:o. til 1746 och sedan flerear 90 R:r. neue Reue Senedicta nyborjad till 1706 Zubuss 2 fl: til 1716 12 do: Sedan til 1726 ock 1736 utbyte 10 R:r och til 1746 och 1748 12 R:r dr Carolina til 1716 ulbyte 28 R:r til 1726, 50 R:dr til 1736, 30 R:D:r til 1746 och 48, 50 R:r Pag: 202 vid Andreasberg, König Ludvig til 1696 utbyte 6 0dr Sp: til 1706, 30 dt: til 1716, 16 d:o: til 1726, 8 D:o: til 1736, 2 d: til 1746 aftagande tilstånd ock i 1748 års ausbeuthbogen upford blandzubusen. På samma sätt visar sig och uti andra Tomen förhållandet af Grufvorna uti Freijberg, så al för denne gången e mera härom behöfveranföras. General Schmeltzadministrations inrättningen i Fachsen är ganska drapelig och åberopas hur the documenter som finnas uti bihanget under No 8, 9. och 10 efter registret samt Gom H. p: 65. Sche allenast malmerne blifwva betalte efter deras silfverhalt utan jemväl de Kjeser som hålla alsintet silfver, menlikväl tjena till tillsattning i Smältningarne, ock sträcker sig thenne inrattning anda in i OberGebürget. Härigenom Kunna ringhaltige malmer somicke tåla lång Fransport, men genom tilsättning efterhand medrikare malmslag blifwa smältvärdige, bära sin kostnauock äfwen gifwa ofverskolt. Thetta bär sig uti et land där Bergvärken äro hvarannan närmare

mare belagne, menbchlageligen larer sadant svarligen kunna apr sliceras här i landet, med mindre stora bergfält, och sig derpå inläggande flere bolag Comma i gång; Tychuruväl Sahlbergs silfvervärk är Shyldigt at til godo gjöra nya anledningars bly ock silfver mall mer, så visar dock förfarenhelen at försöken med magra långväga de malmer icke burit sig. ti Fortalet af första Tomen är redan nämt om theegenteligen. uppå Hartzeninrättade bchallningareller förråd i Cassan wid. grufvorne, och quantum deraf för hvarje grufva inföstunder Ta. bellen 207 et: Uti Freijberg är också någon sådan behaldning, fast iche af särdeles betydning eller så allmant vedertagit bruk. Thetta gifver anledning til omtanka för tilgång til nja Berqvärksuphielpande. Det han icke nekas at till sådant företagande torde blifva trångt nog efler penningar, när Exempelafinrattade bolag, visat deras mindre lychliga fortgång, såsom vid Gjusnedahl, början afgulevarket, bolagel på Dahlsland, jag menar på början af 40 talet m. m. Fast harvid torde förekomma granskning huruvida utgången matilskrifvas sjelfva grufvorne och gongarne, eller någon misshushall. ning; menutom then nämde upmuntran genom Ofverhetens deltagande i sådane anläggningar, tordeej vara utur vägen omtheBergvärk, hvilka bära sig och gifva afhomst något härtill bidrogo, äfwen afvensom flere publique inrattningar, utom hvadigenom Lottence samlas kunde. Uti andre hushallnings grenar finnes flera goda inrattningar. Brandstodaf landsbyggden, assecurance för eldshador i Städerna och på land för them, som dertill något contribuera, assecurance för Sjöshador, inteckning för meddelande lån, Stamböcker för afbrundne städer och Lotterier för befordran af vissa inrattnin gar o S: v: men lil nya Bergvärks upkomst och befordran finnes icke några särdeles understodjande författningar. Dern Contoiret har dock gjort mycket godt och lärer allid kunna göra mera. Med alt hvad ända sammanbringas kunde, och medall god anläggningsomtancka till Bergverks uptagande anvandas, torde här ännu vara brist på skickelige arbetare til et dugeligit företagande, och förstandige Upsyningsman, somaga Kundskap ock skickelighet till bestyrande af grufvearbetet. Inhemske arbetare äro goda, såsom vane vid våra hardlare bergsslag. Emedlertia och somthe samme anta icke veta mera än hvad the lärt och sedt uti sin hemort, men sällan torde hafva tankestyrha at finna sig uli allehanda arbetes drist i andra berg och vid nagra oförmodeliga tilfallande händelser, så böra the genast hafwva tillgång til undervisning af nagon förständegare upsyningsman. Rill

Sil Exempel: En bovvare eller grufdräng kan väl meden slägga slapå en nafvare, men harannu intet fådt begrepp at bruka större släpmma gor. lyftamindre högt, hålla och Styra släggan rigtigt ock i Sra. dipection Soppborren plamrmea maniderma samt sla tätare slag: Han har wäl borral i Kalhberg, men blir nusatt till et quartzberg hvarestandre borrar måtte brukas än dem han känner ock förlorar således iarbetets skyndsamhet: Hantorde borra utan urskillning uti Shimmerberg eller uti Skiölar af skimmer, harulihan likvist borde bruka Ferschrämen: Sill mahning bruhar han Kanskie på alla bergsslag, utan urskillning omberget lossarellerej: infallande vattnklyfter vet han Kanshie intet medel at igentäppa, eller ock om vatnet ejkan undarhållas, huru då Shjulas bör. Hantorde intet förstå at sätta Skotten på sådant sättat de gjöra bästa effect, eler ock med et ord, i brist af Kunnige arbe tare matte folk läras ock möfvas uti arbetet. Detta med flera tillfalligheler tyckes alt vara smäsaher i sig sjelf, men äro doch ganska betydande ianseende til långsamheten ock förlusten oid bergsdriften. Påledes fordras det nodvandigt upsyningsmän eller hvadde och måhallas, somicke allenast förstå och kunna lara androm thesse förekommande arender, utanen sådan man bör ock hafwa hundskap om bergens olika Slag, gongar, klyfter, af lossningar, ock sådant mera som blir honom nödigt när hananträfträffar malmgongar. Han bor då veta huric han Skallsänka, upslå fält, förstå hvar Strosseneller firstenbau kan anbringas: huru redChap, hasplar, Skottkärror, tunnor, jernlinor med mera böra göras och ändteligen kunna hålla ordning paarbetare och räkning på deras arbete, och vid alla goromal kunna lägga den bästa och undervisande handen. Kan han sträcka sin Kundskap vidare til byggnadskonsten vid Bergvärken, Smälthonsten och hushållningen, så är han desto skickeligare till mera betydande syssla an gruffogde. Omeneller annan äger nog genie och förmögenhet atinhämta all detta, så är det ock ganska väl och lyckeligt för honom, mendel tordeicke lyckas för många, Thessutom äro icke alla arender wid Bergvärken så bchagelige, at många af the mera förmogne, somända sa90 sin utkomst i verlden torde vilja besvära sig med sudane grore sysslor. Saledes lärer väl allid blifwa tilgång på demsomkänpa Bergvärk, men likafullt icke förstå det besvärligare arbetet. Mindre förmogne personer, men tillika lyckliga genier stadna uti villrädighet och tidspillan har the skola borja med inhämtande Kundskap och hwarest de den samma hälstmu undfå. Ech churuval Bergvärk finnas på flere ställen i riket är thet doch ingom Skyldighet alagt at undervisathenlärgirige. Det vorealt, så onskeligit al thensom hade hog för Bergvärks Kundskapen och Agde

agde dertil genie, hade tilfälle at liksom uti en Schola, utan sin synnerliga kostnad fåundervisning, atminstone i de första grunderna. Vid Bergvarken i Ungern är et vist antal ungdom under namn af prasticanter medlön underhallne, hwilka Bergsbetjenterne äro skyldige at utan betalning undervisa uti de Stycken devilja lära. Så detta sätt är aldrig någon brist af betjening vicdesse värken utan at behöfwa tillitas från andra länder. Tid Academiernetorde väl icke mera läras än uti Prober Konsten och Chemien ock hvad af böcker uti Theorien inhämtas Kan, men uti practiquen lärer ingen ting kunna vinnas annars an vid sjelfva Bergvärken; Och som det ändå ej kan falla allom mojeligit at på så många och vida aflägsne ställen inkämta practiquen så vore thet visst för ungdomenen härlig sak at på en eller annan Bergvärksort liksom uli en BergAcade. mie få tilfälle at öfva sig uti practiquen. Vid en sadan inrattning torde ock kunna tilskapas icke allenast GruffogdarBergsfogdar, Styresman innan de komma i tjensten utan ock Bergsämbetes män som bchöfwas uti Provincierne. Men thetta och hvad mera somefter hvarje Bergvärhs beskaf. senhet blifwit anfört om gongarnes förhållande: Genare tinders arbetssats at borttaga hela gongen: at qvarlemna ollel ge gelige berget i grufvan til stod mot väggarne och afbojande ocf instielpning: Rättelse och anledning til Strossen-och Firsten-ar betes anbringande i grufvorne: Temväl ock at sammandraga hvad, som i anseende till gonigars allmanna Striykning, stupning, bergarter, malm slag, halt och malmejup så väl i grufva som i jemförelse emot Bergshögderne och dalarne i dagen hunde sammanstämma, till utronande omoch huruvida Waturen i agttager vissa reglor vid malmtillvärkningen eller ock producerar malmen promiscue i alla fall: Hvilka förbättringar uti malmrostningen och smältningar här i landet vid smältvärken finnas tjenlige ock så vidare Thet är et nytt arbete som visar nysttan och applicationenaf dessa och andras Bergsanmarkningar, men tillika. fordrande sitt särshilta utforande.

mmmckningå ofver tillständet af the Bergvärk hvilka i Ronungariket 50. e blifvit befarne, år 1750.

2. Daltwärket Veiccka Denne bekanta saltgrufwan är belägen 1 mil SudOst omCrahau ock inbegriper et fält af 630 Lachters längd från Fanina schacht til Buzeninschacht, ock öfwer 270 Lachters bredd. Arbetet til 60 Lachters djup af 5 Dresdniske alnar, fast grufwanutgifwes öfwer 200 Lachter djup. Hon är byggd på swenska med 3ne under hwarannan belägne bottnar, befästade med pelare ock bergfästen, så wäl af qwarlemningar antingen af salt eller berg, som ock af korswärks pelare af furutränupstaplade. Närandes altsammans rättwäl inrättadt i anseende til de härwarande flere saltboen ock deras föranderliga beskaffenhet. Här äro ock några synnerliga fördelar, Såsom at saltet bryter i stora gongar, fletzar ock ofta liksom stora stockwärck: At ganska litet wattn faller i grufwan, som dock alt uti skimsäckar utfordras med hästgeplar till dag.: At dagwattnet upfongas på sin högd at dat ej må nedfalla, hwarigenom man jeme wäl ofwan saltfletzen eller gongarne, träffat söttwattn, som tjenar til hästars ock folcks behöf i grufwan at destora öpningar befordra waderwäxlingen. Act träwirket står ganska länge bi ock ruttnar aldeles inlit intet på de ställen, där det af salt watten blirbeständigt funtat; men genom tyngd måstedet dock på många ställen utwäxlas, där pelare sammantryckas, hwilket är den största olägenhet wid wärket, tyhela saltklyften sätter sig efter. hand, sammantrycker pelarne ock gjör ofta stora stalpin i grufwan, som dock måste återhjelpas, at intet känning derwid må gifwas til dag. Detta gjer nogsamt idle, intet om någonliten grufwa, utan som den wärkeligen är, kanskie det största gebeude på så litet fält. timan man nu kan komma til beskrifning om gongarne, må ste först berättas belägenheten af wärket i anseende til dagen. Denne Tract af Pohlen är ganska flack ock slätland, så at det mera föreställer en sjö än land, så widt man sekan Nordan ock Ostan ut, dock med skogar öfwer alt besådd, emedan folket ej hafwa hårdare behöft uttöda dem. På Söctra sidan Cracau, börjar sagteligen jordtäckte högar at upp stiga, som alla stryka i Oster ock Wäster. Dese berg taga åt Söddern ständigt til på flere milars bredd, ända in åtUngern, fast ofta med stora dakar ock flöder genomskurne, såsom först Saäb floden, sedan Duna. Sidst ligga de Carphatiske ock flere stora berg före in i Ungern, som i bredden continuera ända 3.

4. ända til ock förbi de NiederUngariske Bergstäderne. Rätt i skarfwen af ofwansagde slätland ock bergens begynnelse, äro dese saltgongar belägne, hwilka berättas Anno 1252 wara uppfundne på det sättet at man welat gräfwa en brunn, då man kommit så djupt at man träffat stensaltet. 5. Grofil söder 6. à Början af slättandet åt Norden. Norn 6. Tilltagande åsar. . En större bergås hvarunder sallfletzer ock Gangar. Eeljest finnes på båda sidor afdessa bergsbyggder saltwärknen ligen Soovar ock Marmorosi Ungern, Wieliezka ock Bochnia i Pohlen Man hade i Tyske orter gifwit mig den ideen öfwer dese gongarat de mycket skickade sig efter dagen, så ok fletzerne föllo ock stego alt efter bergetsfallande ock stigande, som lemnas i sitt wärde, Men jag har funnit rätt så stora förändringar där gongarne framstrukit i et ock samma berg. Jag will derföre anföra hwad jag kunnat få reda på Först är om salt flets ock gongarne egentel:n at märka. 1o Petra består af en swartgrå lerart, som omnuej blifwit hårda re, än at hon med knifwen ock negeln kanskiäras ock i wattn uplösas på några minuter. Detta kallar jag leerberget. 2o Idetta leerberget 1:o igenomsätta många smärre ock större från liniers fil qvart mägtighet, drummer, klyfter ock gefärter af salt ock et slags sämre salt, Spack kallat, åtskilliga stunder, strykning ock stupning utan ordning. 3o dese saltklyfter (2 )öpna såwäl stora fletzer af salt til 20 à 3 fam diameter mer eller mindre, som äfwen stående gongar, mäst på kl:9 af olika mägtighet samt med stupning mästendels motsedNäst Men på djupet blifwa de swäfwande snart stigande, snart fallande, eller förändra sin stupning, såsom på djupet i KrulecoskiAckehuruwäl at desa båda slags gongar nödwändigt afskiära hwarannan, så skall ingen sådant observerat, hwad förändring thet förordsakat, utan äro ännu stora hjortlar eller qurar förhanden, dit klyfterna löpa ock derutidestörsta råningar lunnabyggas hwilka äro de 3:dee slags gongar, deruti saltet faller. 4fnär gongarne äro stående äro derj heller så rent aflosande från saltgongen, utam stryka oftahandsmägtige strimor aflerberget 2at ok in i seltgongen, hwilken ock afdedlfferssaltsag formeratwackra ådror af olika färgock mägtighet i gongen, samttil ock aftagende. Dertical Crofil. A. Väggen af lerberget, 1 b. Strimmor af nyssnämdelessag (ro). . a. c E. Grunsall dd: Garka eller hitt salt. d. D p 2. 5.

6. 5 det ser dock artigast ut där det hwita saltet är rådande, men af smärre strimmor utaf grünsalts igenomsatt, som ej äro Continici, utan afbrutne, i åtskilliga krokarkastade, men dock här ock där igenfinnas, såsom a är farka. 6 en sönderbruten drum af grinsalts ock flere sådane utom hwarannan. a . 8 6 där fletzen framstryker är han tämmelig ren mot sålan men har dock liksom aflossning mot leerberget af en opalfärgad stenart något hårdare än leerberget. 7o Fletzerne tyckas ock ofta grena sig ifrån annan, ock där en spetsar sig ut, där lägger sig en annan widStundom infaller uti stående gong uti leerberget, men straxt wid saltet, en Lapis Suillius eller swart orsten som gjer en wederstyggelig lukt. 8o Äfwenså låg uti orten Milofor straxt wid saltet i leer berget berget et stycke trä, nu swart, men med salt starktimpregnerad aldeles som stenkohl. Det Curieusaste derwid war det, at trästycket war ensamt ock stod 1 aln djupt ned på wäggen af orten, men den öfra ändan gick in i försten oarbetad. 9:o Iu längre man avancerar på djupet af en gong eller på flet. hen, desto renare ock bättre sält faller, utan twifwel at det ej af jord ock leera samt annan orenlighet ej kunnat så lättbeblandas på djupet, som upp i dagen. Eljest skall man funnit allehanda Heterogencer uti saltet, såsom halmstrån, papperen kräfta, dock ganskasällan, ock torde detta skedt mera i det saltet, som sig satt af salt wattn i grufwan än i bergsaltet. Ty Bergsaltet är förmodeligen äldre än papper, ock annat medbringa arbetarne. 10o Angående damjorden eller hwad öfwer fletzerne är, märkes, at den intet är lika öfweralt här wid grufwan. Ty wid Bozarola schacht har man märkt följande Strata. Sand eller den öfwerste jordskorpan som här är sand. 2:o Lätten. 3:o Ordinairt Lättenberg eller den leera deri gongarne ligga. 4o Så kallad gips 5:o Lättiggeburge mit spack gefärdten. Men 7.

8. Men wid andra schacht. 1o Den ordinaira jordskorpan af sand. 2o Lnim. 3:o Så kallat Suss eller leerart 4 à 5 alnar tjockt där wattnet upspringer kommandes ejdjupare. 4o Letten mit gips. 5o Mit Spack som i förestående 5o Sidst saltet Ätskillige Historie Scribenter hafwa gjordt mycket wäsende deraf, at Bergs folket skulle bo neder igrufwan, där kläcka sina barn, samt ej oftare upkomma förrän wid stora högtider samt wid Sacramenternas bruk; men det är aldeles stridande mot sanning: jemwäl har det söta watnet satt dem mycket at gjöra. e Catholske göra ännu et widunder deraf. Härmed hänger så tilsammans. På Noova sidan af grufwan samt til räcknandes åt östra fältet uti et slag eller ort åt Norden, utom alla saltgongar, träffade man på denna första bot nen en rödbrun leera, hwilken, som hon förmodeligen gickut i dagen, så sigade sig igenom hennesöttwatte, hwilket man meden ränna upfongade ock inledde in i grufwan, där man framfälas efter saltet ock förde rännan twärtigenom en en storsaltpelare til en stor watupram, så at det synes som so ta wattnet kommo utur saltpelaren, Af detta feck ortendet war ej så beqwämt eller säkert, at wilja sxaminera en så stor hesigdtom mitt för näsan af en Catholsk folkskara. Detro miraslen rent afom de ock med ögonen aldrig så wäl sågo ock blefwoöfwertygade om sammanhången. Utom egen nygwighet hade åtskillige af mina Fachsiske wänner anmodat mig, ock efterse detta. Jagadresferade mig til 2ne af den Tyska betjeningen, som ändteligen låto öfwertala sig ock göra mig följe i denna äfwentyrliga undersökningen. Bakom den pelaren hwarigenom söta wattnet framrinner i pramen, är för tiden icke något arbete, ej heller wiste betjeningen at i mannaminne dit åt warit något arbete, faring eller rörelse. Wi funnostraxt pipstockar som förde wattnet til saltpelaren, ock följdedem igenom många ohyggeliga rum ock ödelemnade orter med mycket beswärända til den rödbruna leeran i wäggen, där pipstockarnegingo in Betrachtas nu detta sanden ock leerorterne, som utgjöra matjorden ock såsom en leerdal kan gå ned til pipstockarne, samt at wattnet ej går igenom stenfaltet, så lär det wara nog begripeligit ock dagwattnet, genom sanden ock brunaleeran, drager sig ned til det stället där pipstockar ne äro inpracticerade, innan det råkar något salt. Längre kunde man ej komma: ej heller kunde erfaras hwad flere anstalter ku

10. namn af Fiecz 2orego woda slodka idzie, eller orten där man hämtar sött wattn. Således fast utur hoen wattnet kan hämtas där salt står ikring i alla wäggar, så är det dock ej annorledes at förstå än at wattnet är ditledt, ock ej så merveillenat som en efter annan skrifwer. Emedlertid har det en ganska stor nytta med sig at så mycket folck ock kreatur kunna ned i grufwan hafwa tillgång til så oumgångelig wahra. Så wida måste jag dock säga at det är besynnerligit, at ej allenast alla andra wattn i grufwan, utan jemwäl dagwattnet äro alla til mer ock mindre del salta. Men detta allena på 40 ock några Lachters djup, sött, så at man jemwäl här låter hämta wattn til The ock Caffekokning. Eljest är salt ganska nära omkring denna ådra allenast icke på Novra sidan. Från dag till första bottnen eller Contignation är nu för tiden följande schacht. 1o de wara inuti den bruna leeran, i hwilket träwärket öfwen så litet rutoch nar, som iblandsaltet ellersaltdanssalttra i sjelfwa grufwan. Miggjorde lika hwad följeslagarne tänkte; men de tycktes dock wara mindre benöjde med en decuvert, som gjorde för dem miraclet twätydigt. Likafullt är det ändå undranswärk at de gamla, på en sådan besaltad ort, påfunnitdet söta wettnet, ock så wäl stält om till dess nyttjande. 25 Lachterdjupt. o Lois Fijb eller schacht. d:o 33. d. 2o Buzenin 25 d:o d:o 3o Bozarola 22. A. d:2 Regis d. 24 1/9 d. 5:o Eursko A5 24. d. 6o Danieloriez farschacht til betjening. do 25 do 7o Janina 8 Lesno där kongl. trapporna till faring. Ialladesaschacht är upfordring med kehr Radt här kalladt, el. ler et lugghjul, som med hästar omdrifwer et trellhjil öfwer sjelfwa grufholet. Här till kommer bergsfolckets anfarings schacht 9o Seraf 110 alnar eller 22 Lachter djupt, samt et wattnfordrings schacht med säck 10:o Wadnakora 21 Lachter. Men ifrån första bottnen gå ganska många små schacht ned til de 2ne nedra bottnarna, ock hwarifrån fordring med hästår ock små windar, warandes nu för tiden ner i grufwan32 par hästar. Destora perpendiculaire schachten äro alla fyrkantige tämmeligen stora af 5 maas i fyrkant med träförtimrade Schrotwärk, ända til salt möter ock en lina påtrellstocken öfwer schachtet. Faringen skjer för bergsfolcket på harter i Serafschacht, men på lina ockgrina betjentereni Fariloonz 11.

12. Hela detta berg är delt i 3 Resier, neml Altenberg, hwarunder räktberg nas schachten 1, 2, 3, samt deras omliggande orter, 2o Neuenuhuffsom begriper schachten 4, 5, 8, 9, 10. 3o Janina, som begriper schachten Cock 7. Under Regisschacht djup är grufwan 48 högst 50 Lachter djup. den 15 fulii stod Thermometern 89 grad öfwer frys puncten i denne grufwa. För några är sedan war Dellin Magn: 13 grader åt östern. Sältet indelas i följande sorter. 1o Christall saltz, som är ganska rent utsofrat ock skiljt ifrån all orenlighet, altid i Guber eller tärningar hel hwita klara om 1/4, 13/4 tolls storlek. 2o Schibikove, eller Tyska Schilecker saltz. Rent grostärnigt, derbt, liksom swartbrytande, men eljest hel hwittsalt, ock hwaraf mästendels de Balvaans huggas, kostar 29 Rohlnisk fl. tunnan, Är det bästa näst Christall saltet. Tunnorna märkas med 5. 3o Orlova, Tysk farka, är ock et salt af samma godhet med förra samt pris; Men mycket lösare, så at deraf ej kangjöras Balvans. Märkes med en kröntöre. Zieloni Sole eller grunsaltz, ser grått eller grönagtigt utkostar 27 Rohlska f. tunnan. Märkes W: 5:o Det salt åter, som med jord eller leera är beblandat kallas berg berg ock tjenar allenast till fyllning i grufwan. sådant fat eller tunna wäger 6 Centner ock Consumeras här i Johlen samt i Schlefien til 80 à 90000 sådane fat. Men i Balvans eller de sammanhängande stycken 30 à 40000 stück afolika storlek från 6, 12 til 30 à 40 Centners wigt hwardera 6:o I Klyfterne faller et stråligt salt, Spackkallat, som holles för odugeligit, emedan det har en beskhet med sig. 7:o Härtillkommer så kallat saltpetter, som dock icke lärer wara annat än instängda Schwaden, emedan sådant håller sig i hålor, ock lätt tar af ljuseld, när det kommer nära, ock lemnar en fur saltpetterlukt efter sig. 1 fat Christall salt betalas åt sofrorne med 20 kohlska fl: elter 10:r 10 X Osterrikisch. Christal ock Schibikover salt har den egenskapen med sig, at det gjer en stark suragtig lukt ifrån sig framför de andra salten, när de rifwas. Afförestående salt håller sig Jarka mästendels allena ock ej blandat medde andra, brytande hälst uti fletzer eller om de woro urar; Men ej utistrykande gong. Men Christall saltet bryter fläcketals inuti de andre, ock måtte för sig sjelf utslas ock sedan rensas, emedan deromkring gerna faller orent salt. 13.

14. Deskrifning öfwer de besedde orter i grufwan eller observationer, utan Rzaisonnement ock Historier Spijb kloski Nordan om Szijb Regis Från första fonlignation afsätter åt djupet 3ne paralelle gongar med några graders perpendiculair stupning mot S. Näst, ock några famnar från annan skilde. Af de 3 äro de båda yttersta minst eftersatte, men den medlersta eller så kallade Tjeffern Rlosli är ända til 3:die Conlignation djup samt af 100 ock deröfwer alnars fält arbetad. Han är som de andra 2 af 2 til 3 famnars mägtighet, men wrider sig på djupet uti mera Ost ock Wästligt strykande ock blir jemwäl mera stupande mot Södern Alla ägaliggande renaste aflofning. Födler om Regis Schacht 20 à 30 f:r från sidstnämde gongar stryker i en sträckort 2ne med dem paraleller i stryk ockstupning samt således i deras hängande, 1 famn från annan skilde, samt hwaraf 2 Lachters bredd wid pass tydeligen aflossande. Längre Söder om Regis Schacht är en stor nure salt medoordeenteligit aflosande mot sålan, men mot taket äger swäfwande stupning mot Tödern. Wästerom Dancelovicz ligger en ort på en saltgong Llr9 med 15 à 18 gr: perpend: stupning mot SH: Bume kallat på 1to Contignation. Orten Soleslar, första Conlignation Novr om Danielovidz är en gong strykande på Kr 9 med stupning mot Suattästen, 6 à 7 fr mägtig, oordentelig aflossande i hängande. Orten Grynerovitz andra Conlignation, är enstormure med leerberg på alla sidor omgifwen; Ock wrider sig skillnaden enmellan saltet ock leerberget ganska kullrigt, så at hela saltklunsen ligger deri, liksom uti en boll, dock med tillsättande Spack ock saltklyfter. Uti Mirofschacht perpendiculairt afsänkt från andra Contig. nation, har man i början slagit igenom 1o en 24 à 30 alnars mägtig fletz af swark fint salt, sedan några famnar leerberg ock blåttberg. 2 derunder en flo hwitt salt, åter leerbergs hwarf ock 3o Rnnu en Schibecker saltflo båda senare om 2 à 3 famnars tjocklek. Alla tilsammans utgjöra 54 alrs högd. Uti leerbergs floarne öfwer ock under saltfloarne är öfweralt sandkorn ock större inblandning, ock ofwanpå den öfwersta floen ej långt från schachtet, ligger en dagsamsten af hufwudstorlek i leera, hwilande på saltfloen. Men alla äga aflösningar ock swäfwande stupning mot S. H: Uti orten Schachtorin på andra ock 3die Contignation kommer en lössning på kl: 2 sättandes perpendiculairt öfwer sloen 15.

16. floen. Såsaltet sänker sig 3 à 4 Lachter djupt efter semma lösning Men om det är losning af gong det kan man ej sea a. Den perpendiculaira aflossningen. 6. 6. Saltfloen. Lerberget derunder. Grofil. d. Fallfloens fortsättning som blifwit 8. 2. nedsänkt til e, hvarunder åter leran. e Uti Groszi Contignation, är en ganska stor saltkammare i hwilken på Ostra hörnet synes leerbergs lösning, stupande mot Sestern swäfwande. Uti Wijzi orten straxt wid förra, går kammarbyggnaden på djup, emedan lerwäggarne draga sig tilhopa från flere sidor Radzikowicz, första Contignation, är en kammare, På en sida har man aflossning af leramot östern stupande 35 à 40 grader. lesutom åtskilliga andra murar af salt, där aflosningarne tycktes kullra ikring npuren, ock honom innesluta. Brjn Schibik Zingler, andra Contignation, är en swäfwande fletmed Horizontel stupning mot SudWästen, wid trapporne mot Malakof. Har Seraf schacht mot Western. Uti Malakof andra Contignation är en ansenlig fletz hwarsåla har Houzontel stupning mot Norden. Uti Schembeck ligger en widsträckt fletzöfwer Malallofs högd, med Horizontelt stupande mot Södern eller Sud Nesten. klet Fletsen är tilförene långt arbetad mot Öster ända bort åt BuscheninJacobovitz ligger 5 steglängder djupare ock tyckes wara samma fletz med Malakor. ITarnoritz är ganska widlyftigt arbetad stupande ordinair Horizontel fletz mot Wästern. Mot samma plagam öpNar sig flere fletzer, at nuständigt arbete derpå kan anläggas, så snart man hunnit afsänka et litet schacht från första Contignation. Dnnefletzligger högre än Schembecker I Christianus är ännu den fjerde bekantefletsen med ordnairstupning mot Wästern Horizontelt; men han är ej änne på djupet så långt arbetad. Hwad grufwebyggnaden angår så äger Wieliocka derutinnan en stor förmohn framför andre Bergwerck, ak saltet är så ganska fast ock derbt utan klyfter, så at stora öpningar kunna stå utan stöd, fast taket är Horizontelt; dock måste der. wid agtas at intet alt saltet utbrytes, så at wäggar ock tak kommo at bestå af leerberget, ty då måste det infalla, men at de motte wara af salt, åtminstone taket; Tyskulleleeran instiga i wäggarna, som ofta kanskie, så måtte sådant hjelpas med korswärksbyggnad, ty leeran utwittrar efter hand hal 17.

18. saltet, då leeret lösfaller. Men skier någon sådan förändring med taket, så måste trädpelare sådant understödja, besynnenligen om det är på sådant ställe där man befrugtade olägenhet för grufwan. Pkelarne bestå entet af annat än långa furustockar galmmer eller mindre tjocka korswis på hwarannan lagde såsom finnbrasa ock ofta med sallberg fylte. Dese äro ganska goda ock ståjemwäl mot förruttnelse. Sådane har man til ansenlig högd, dock likwäl hälst wid berg eller wägg sig stödjande på någon sida, där han har liksom en beständig stöd ock fot ända upp till taket. Men hwad pelare af salt angår, om de ej äro continuerande eller sammanhängande med wäggen, äro de ej af synnerligstyrcka, tytyngden spränger stycket als sönder dem, hwadan man ock ser at täken på sina ställen beständigt sjuncka ock blifwa ju längre ju lägre. De äldsta orter äro ofta så låge at man ej kan komma igenom. Det war aldeles fåsängt af de gamla at med uprättstående stolpar ellerstämplar wilja uppehålla sådane tak, ty stocken låter ej på längden sammantrycka sig, utan springer fast han ock är helt ny. kmedlertid äro många orter utan fästen, pelare eller stämp lar, tytaken äro starke nog af sig sjelfwa. Ock när taken i smalare fletzer så insjunkit at man ej åstundade längre sjunkning, muras de under med deras saltberg, ock lemnas öpne sträckor till fordringderigenom. För öfrigit är en generelle principe, at ej mycket bry sig omförsöknings orter långt från de andre arbetsorterne emedan man kunde risquera at införa wettn igrufwanock förderfwa hela grannlåten. Arbetningen til saltets winnande skier på tweggehanda sättantingen med Verschrämen eller kallkilning eller ock med keil. hane ock kallas Kopaezen; det senare eller med keilhaue är itet ennat än en kortare Tilhacka, smalare ock hwass at ändom ock tjockare åtskaftet, hwarmed Bergs mannen hugger från ofwan til foten perpendiculaire skäror 1/2 toll djupa samt 2 à 3 toll emellan hwarskåra, då stycken af salt utspringer emellan skororna, hwilket alt sker på grin ock Järka sallt, samt inpackas i fat; Men Verschrämen brukas på Balvarns af Schibecke ock grünsalts, som äro fastare. Emedlertid blir orterne wäl igenom detta arbetek liksom hwälfde för ort ock låta rätt,arbeta sig. detta arbete kallas Srusaken arbeit. 19.

20. Det förra eller Verschrämen med kallkilning är inrättat förde stora saltstyckernes eller Balvaans skuld, ock skier sådant antingen för ort, då man avancerar åt fältet, eller på sålan då man will sig något afsänka. För ortskier det således. Så bred som orten är 2, 3 til 10 à 12 famnar samt af högd til 2, 3 à 4 famnar, werschrämes så wäl up wid taket, som ner wid sålan 3 à 3 /9 qvarter djupt. Dock så at den öfwersta Verschrämen allenast må kunna lossa, men ej fasthålla saltstoden ock den understa slås smal måt ock bred utåt, så stycket måste falla omkull när det lossar. Sedan Serschrämes til 2 à 3 alnars distance från taket ned til sålan eller så långt emellan hwar schram, som Balvaan skola blifwa longa til, då på wäggen kommer 2, 3, 4, 5 etc. sådane afskillnings Verschrämen at inhuggas från taket ned til sålan, så djupt som behöfwes, at hwart ock et stycke må kunna lossna. Sedan börjas på ena ändan, där schramen mot wäggen så stor är, at man kan handtera sig ock inhugger en smal schram, samt jernkilar hwartwär hand at inslås från ofwan ock til nederst. Ock på dem ak a slås efter hand hwarftals ofwan nedåt. Så snart man märker at stycket börjar lossna tages kilarne bort ock slåsallenass öfoers öfwerst, mittpå ock nederst 3:ne kilar tilsammans in; men på sin bredd ock ej efter flatan, då efter påslagning hela stycket utfaller. Sedan hugges detta stycket sönder twärk öfwer med tilhackor i Balvaans, hwilka jemwäl afkantas at de kunna kullras. Alt det som smått afhugges, så wäl i Verschrämen, som Balvaans tilredning, det inpackas i tunnor. När et saltstycke på detta sätt är ut kilak kunna de andra äfwen löskilas. Tab. 11 Emedlertid ock om man under detta Serschrämen märker antingen i taket eller på sidorne, ak saltet blir på något ställe löst, sönderbrutit, wattusigtigt, eller at leer bergs wäggen inkommer, så måste der lemnas 1 aln eller mera fast, då det sedan ej inlåter något wattn; ty det är naturen af saltet, at, som det är ganska tätt utan klyfter ock lösnar, så släpper det wattnet ej igenom, eller waxer sådan lössna snartigen af wattnsaltet, som följer med wattnet eller wattnet uplöst. Arbetsfolket har sin betalning olika. polska 1:o För 8schicht 37gr när sådant arbetegifwes, som ej anorledes kan betalas. 2o För tunan 22 gr: d:o 3 Balvaans betalas efter mått af deras storlek. Alla arbetare Risiteras när de upfara at derj måtaga något salt med sig. Men igamla dagar togo de salt med sig i betalning för deras arbeten. 21.

22. Ingen må inbilla sig at fast många arbeten skie i fasta klarasaltet, thet wäggarne derföre äro klare ock skinande. Ty närman undantager de ställen där ny nedkilade stora saltstycken. til Balvans blifwit lofade, eller i taken ock hwalfwen efter slutade Crusahen arbeit, är alt annat, af det myckna i grufwan warande damn, efter så mycken, dagelig korning, trämpande Balvans rullning ock arbetsrörelser på torra orter, öfwerhöljt med damm jemte lämprök, at man ej tror pelare ock lemnade wäggar wara salt, förr än man afskrapar stoftet, hwilket wäl föster. På första Contignation är i fasta saltet uthuggit et Capell med upstående pelare ock bilder til ändagts upwäckande för arbetarena, som dageligen wid nedkomsten darsammasta des gjöra sin bön. Men alt är öfwerdragit med dam ock sot af lamporna. När jag satte lampan bakom dese pelare af 2 à 2 1/2 qvarters diameter syntes napt et dunkelt skien derigenom. Ingen okunnig skulle tro at de ofta nämde Balvans när de komma uppur grufwan, woro salt, förr än det regnat på dem eller man afslagit en bit; Vock läggas de nder tak tills de afsändas. Af hwad som om grufwan blifwit berättadt samt utaf des huriellse, ehuru gamle, i Koppar stuckne Clartor, lärer, nog nogsamt kunna aftagas at hon uti storlek icke hinner at jemföras emot den stora stengrufwan I Feltersberg emellan Maestrich ock Liege, ock at man från förra 100 åratalet, för anförde skiäl, ej warit angelägen at utwidgasig på fälten besynnerligen så länge förråd är af de stora saltklumparne, ock man har salt för sig på djupet. Omportancen af detta wärk är ansenlig ty utaf öfwerskotten, sedan alla kostnader ock Depenser efter räkningar äro afdragne, äro till konungens bord anslagne 60000 Ducater, Til Genfionairer 5 a 6000 Ducater, ock dessutom göres räkning för hwad mera öfwerskatt kan wara. Emed lertid ock som man wid alt detta har at lyda befallningar utaf Grefwe Brickl i Tachsen, så har man anledning at föreställa sig at han af Koungen accorderat wärket, ock sjelf behåller the särskilte öfwerskotten. Thesutom äro fyra personer ibland betjenterne wid wärket, hwilka. utom deras ordinaira lön, hafwa utaf Grefwen sär kilt tillökning. 23.

24. Bocnea SergSaltwärck 4 mil Osterom Wicliikka detta är det äldsta Saltwärket i Sohien, men är långt mindre tonsiderabelt än Wieliczka. Äger mästendels paralelle stående stryLande Saltgongar i Oster ock Wäster, af mer ock mindre mägtighet. Dock tyckes gongarne på djupet antingen kasta sig till swäfwande eller ock af swäfwande fletzer blifwa afskurne. Emellan gongarne faller samma leerbergs petra som uti Wieliezka, jemwäl ock af den så kallade blåstenen. Saltet är hårdare ock hwitare än farka uti sidstnämde Bergwerck; Men här giöres dock icke några Balvans, utan alt saltet winnes med saltkilhacka. Szela Bergwärcket är Regalt som det förra ock indelas hela dess fält i Altenberg at Ostern, ock Neuenberg åt Wästern, warandes nu för tiden försedde med följande Schachter. egis Schacht där anfaring. Duloris oder Schuster i Altenberg. Tazaris. Campi i Neuenberg. Djupet kommer till 120 Lachter à 3 alnar Sachsiske, belägtt på månge arbetsorter i hela grufwan, nu med 190 ständige arbetare. I Stigare 4 Unterstigare. 15 à 20 p: hästar til fordringen. Samt 14 til 18 par ner i grufwantaf de besedde orter märkes besynnerlig. Sodyajoski på Sästra fältet, äger mägtig saltgong med perpendicu lair stupning emot Todern. Men högre upp äro andre ock flere gongar med stupning mot Borden. Sacrato på största djup, har en mer perpendiculair stupande gong mot Sodern, besynnerligen in åt Altenberget, I hängande afdenna ort, ock således hängandet af hela grufwedracten, äro inga särdeles gongar mera. Uti Allenberget faller en ganska mägtig saltgong; men han är ofta blandad af Setra ordinaria eller det bekanta leerberget. För them som gjöra sig beswär at utreda generation af bergsaltet, blifwer nödigt at i agttaga det saltet här wid Bochniafaller uti stående gongar, åtminstone till 10 Lachters djup, deremot det wid Sieliczka håller sig förnämligast uti stora ofanteliga klumpar. Grufwebyggnaden består eljest i Strosen-ock Furstenbau, någor lunda mänskligit inrättat, eftersom gongarnes mägtighet sådant kunnat tillåta. 1 kunna salt om 5 Centner kommer i huggarelön at stå til 21 Pohlsk groschen. Men eljest försäljes hon til 29 Pohlska f: Här försäljes, nemligen af bortsändt salt in at Johlen 12til 15000. 6 25.

26. tunnor om året. Ock dessutom är Deputat-Salt 3600 tunnor som årligen skall utdelas mästendels åt adelsmän, hwilka förr än wärket blef konungens anslagit, hade samma privilegier, ock hwilka derföre allenast betala makarlöhn 1o à 4 p: f: 1 gr: eller 21 gr: Pohlsk ock sjelfwa på stället hamta 2. Sid Resiska gräntsen emot darnovitz 6 mil från Frakau ligger et gammalt silfwer ock guldwärk Ackusz, hwarest nu arbetas på hållarne med någon sofring. Sallmeij brott kring Frahau, samt Marmor ock labaster. Fälterne til några mils District kring Crahal bestå mästendels af en fin sandjord, under hwilken ligger sandstens lager af samma gryt. Oockstiger ibland klippor uppöfwer den ordinaira jrohögden af hwit tät kalcksten, samt uti de högre sandåsarne ligger liksom i öfwersta lägret allehanda kieselstenar hop med handstenen. ju mil N:. S: om Crahau faller uti sådane sandberg af ordinair petra gallmeija, hwaraf jemwäl till Dantzig ock Swerige en myckenhet skulle årligen försändas, hwarföre detta togs i ögnasigte. 1 mil ifrån dorffen Kreszowitz uti Herrschafftet Tenschin har rendan uti gamla dagar blifwit arbetat efter blymalm uti sandfletzer fletzer, hwaraf här uti några backar en hop små warp blifwit upkastade. Man hade länge letat ock omsofrat desa warp för at få uti dem något bly- Men andteligen blef man förwisad at det war gallmeija. Således gräfwes nu mera icke någon gall meija utur berget, utan warpen omsofras, då gallmeijan. af åtskilligfärg utgållras. Dock är hon ännu ock ofta ganska blandad med blyglants. Men aldrig tecken at se det ringaste af blände, hwarken uti Gallmeijan eller blyglantzen. det löjeligaste är det at nu kanskie i 100 seller deröfwer, åtminstone utur mannaminne, som man utsofrat gallmeija, så är dock ännu derpå icke någon brist. Dant är det at Tracten är widlyftig, ock kanskie at mera gall meij kunde ännu upgräfwas än hittils skedt, om man wille Continuera underjordiska arbeten, på flere ställen under är krar, som dertill gifwa god liknelse, men hittils har man en dast uppehållit sig på de backar, smått skogslupne 3 à 400 Lachters diameter, där ingen afsaknad wore hwad ändring föreföllo. Men det är sant, at 3 à 4 famnar under de öfwersta sändyhwarfwen, faller ännu i dag blyfletzer, fast de litet ellersnarare intet eftersättas. 7 Centnergallnega betalas i hofrlon med 1 pohlsk H: efter rost 1. 27.

28. ning ock dess påkostning. Rostningenskier i uplagd hög med hwalfning af sjelfwa gallmeijstenen, så at eld ock wed derunder kan läggas, påståendes sådan rostning, af 50 à 60 Centner med mera, i Ödagars tid, då intet allenast gallmeijstenen blir uppglöggad utan rinner jemwäl förmodeligen blyet bort, ock annan jordagtighet förfaller, så at hälften i wigten igenom rostningen bortgår. Sedan packas han i fat till 15 Centners wigt, hwartill när fragt til Danzig lägges, et sådant fat kommer at ståherrskapet, som skuter för denna usla tilsättning wid pås på 1 S: Ducat, skolandes årligen 4 a 500 sådane fat afsändas. Emedlertid är intet detta ställe det endaste där gallmeijan faller utan jemwäl på flera i detta herrskap. Det förtjenar at närmare eftersinnas huruwida denna gallmeja under thes flere gongor omsofring i warpen ock under långlig tids caposition för luften, sol ock regn, blifwit utaf blände så preparerad at hon, efter then här undergående en enda rostning, är dugelig till gallmeija. Härom torde framdeles blifwa tilfälle at närmare yttra sig när flere gallmeigwärk blifwit besedde. För öfrigit faller straxt Söder om Crahau uti de nära belägne ock upstående kalckbergen alabaster, som till arbetning00 på andra orter tilförene blifwik bortskickat; Men nu arbe tas ej derefter. Äfwen faller ock wid samma dract wid Bilau ock några mil Sorden om trahau i förenämde Herrschaff, den swarta, litet hwitspräckloge marmoren, hwaraf man finner så många Tyrkohwater i Crakau ock dese landsbyggder. Aarhnengar ofra Uillstandet Aflne Bergvark urilha Ronungärcket Ahlferr Olvit blfarne A7 6. 29.

30. chemnick uti Ninder Argerr. Jeneratla Ui Nieder Ungern räknas egenteligen 7 följande Bergstäder, såsom 1o Cremnitz 2o dohemnitz 3o Sechol. 4o Konigsberg. 5o Buggant 6o Diellen ock 7o Lubellen, af hwilka Schemnitz nu för tiden är den förnämsta, i anseende til Bergwerikets flor. 4öck 5:te sämst, deras första begynnelse är obekant, men som här äro ganska höga berrdjupa dalar samt mägtiga gongar, som utstryka i dagen; så har man desto lättare träffat på dem. Iingen ort finner jag ännu Bergwercken mera lithet ägande med de swenske, än här i Ungern. Rättwisan derwid, betjenters syr tor, perpendiculaire schacht, gewerkers independenge af öfwerhetens bergbetjente, faring på lina, dock i grina i stället för tunna med mera hade snart kunnat inbilla mig, jag war i Sweriget. 1o Ehuruwäl at här falla uti gongarne ädla metaller, såsom guld ock solf i rika glantser, samt uti bländarter, ock andra rika, så kanman ändock intet säga, at här äro några ädla geschicke, utan snarare grobe gånge. Tyutom det at gongarne äro tämelig mägtige, så äro de ock fylte af qwartz, leera, blände ock berg ur wäggarne, hwarutur få klyfter tilfalla. 2o Här ärs egenkeligen ihufwudgongar, som stryka med hwarän annan någorlunda jemnsidigt, där de icke på Todra fältet träffa hwarannan, strykande på klno 2, ock således stehende gongar, men olika stupning ägande. Ty den djupaste eller den somligger i liggandet af de andra twänne, nemligen 1o Theresier gång äger föga 6 à 12 graders stupning mot Ostern. 2o Fiberstoller gång, som ligger i förras liggande, stupar 15 à 20 grader mot Ostern ock på djupet 30 à 35 grader. 3o Spitaler gång ännu längre, i de förras hängande stupar para lellt med förra. 5o Häraf ser man at Therefier ock Fiber gongarne at dagen convergera, som de ock derstädes allenast några famnar stå ifrån an nam; men på djupet beständigt dirergera. Men hwad de krokar angå, som gongarne på fhartan tyckes göra, så kommer det af dalarne. Ty i plan äro gongarne utlagde, ock när gongen som är donlägig passerar igenom en dahl, så tyckes han där neder stålängre uti hängandet, än uppå berget. Derföre bör alt gregsstrykning, utsättes efter et planum Horizontale, äfwen som stupning efter rerticale, ock tillika ad angulos restos mot strykningen. 4o Emellom dese hufwudgongar löpa andre smärre gongar ock ankrejser, stundom malmgifwande, stundom ock intet, hwaref terde gemwäl bidraga til förädelhet eller oådelhet i hufwud gon 31.

32. gongarne när de sammanlöpa. Icke binda gongarne sin ädelhet under de högs♀ upstigande bergen, icke heller de nedrigaste dalar, utan det har man märkk när dagberget har et lagomtstupande, ock ligger så uti mittelgeburget, då plägar gongarne hålla sig bäst. Ihlinger stolln där Fiber gong igenomgår, är stolln murad 40 famnar långt, men med oapterade stenar utan bruk, 2 alnar bred, 3 ahhög, hwalfdsamt små ock stora stenar om annan, dock de största nederst Dese hufwudgongar begripes under namn eller refierer af Figlls, berg Wina Schacht, Theresier, Bacher Stolln, Christina & Bollfgång. dock äro de sammanslagne med hwarannan at man utur en i annan komma kan, men som hela wärket samfält arbetas. af herrskapet ock på wist sätt af gewärker, som nedan beskrifwes, så äga desse grufwefälter ej nägok wist åtmått fältmen så snärt pure gewärkschaftl: fält komma, såsom Michacter på Bacher stolln, ock Spitaler gång, så är rigtigt Marckscheiden utsattpå alla sträckor. I begynnelsen har Schemnitz wärit puie gewärckschafteligit men som wärket tillika war underkastadt gewärkschafteligelapricer ock förändringar, at det ej i rättan tid antingen med stöllar förseddes, eller falter upslogos etc hwartill nödwändigk kommal mallmers aftagande tillika med winningen, så tog sig öfwerheten fore at ej allenast sjelf bygga de deserterade kuper, utan jemwäl förcontant at tilhandla sig flere andra, så at gewärkschafterne ej äger samfalt mera qwar än 5 kuper uti ofwanstående gebeuder. en öfwerheten har 123 Kuxer eller 5904 theil à 48 thn på kuxenn. 12. Efter den tiden har Berqwärket genom förnuftig imrättningstigit til den högd, det nu äger, ock kan med all rätt i många mål taga preferencen af de störssa berqwerck i andra länder; besynnerligen ock som många berg här ännu äro orörde, ock så mägtiga gongar ej på det hittils arbetade fältet gått ut, fast ofta ock nu besynnerligen på Novoa-fältet oädla. Här räknas egenteligen icke efter kuxer utan hwolftel, gåendes 48 sådane på 1 Kup, då hela wärket består af 6144 Srolftel ock hwaraf Gewärckschaffterne eller här så kallade Wald burger eller borgare i Schemnitz, bygga 2 ock resten öfwerheten sjelfwa. Emedlertid delas malmen i denna proportion, då Saldburgerne hafwa sina egne hyttor ock bokwärk, tll Ertern es tilyodogjörande. Dock måste de lemna sölfret ock guldet til öfwerheten emot wissbetelning, samt dess utom betala kohl krut, träwirke, jernstel etc. Men hwad angår deras pmvrata grufwor, hwilka de för winhandelen motte 33.

34. motte bygga, så blir hwad i dem faller, äfwen på private hyttor till gods gjort; men alt gods inlöses af öfwerheten, sölfret från 14 fl: til 21 fl: 17 Lr, alt efter grufwans bättre eller swägare tilstånd, ock under hwilken betalning då tillika all tjonde ock skatt, af grufwan är räknat. Guldet betalas äfwen olika, högst till 74. Duater ty 76 1/4 aucat på 1 mark, då differencen är utmyntnings beskick ning. I dese private grufwor äga Waldbürgerne sine egne betjenter ock dependera för öfrigik ganskaringa af kronan ända till det at de ej kunna fara i deras gebeuder, utan at fäga dem till. Sådane grufwor bygges här nu för tiden några 20. Ligga flere grufwor på samma gong, så hafwa de sitt afmette fält. Hwarwid åtskilliga legar äro etablerade till förekommande af processer ock oenighet. Angående mått ock wigt som allestädes gjör bryderie, så märkes. 1 Eylindrisk Schuch h:e: 1Schuch i diameter ock 1 Schuch hög Ungerskt mott håller 36 Seibtel wattn, som wäger 54 Wiener skålpund. 1 ubisk Schuch Uengerskt håller 46L dribtel wattn, som wäger 70 skålpund. 1Cecbisk Schuch Wienar är 3/4 zoll Wiener större än Bergstätter gamla Schuck ock således på Lachtern 4 1/2 ♄ större. UUngersk Bergstadter Gubisk lachter håller 10 1/2 imer d. der Derföre 2304 Eubiske holl på en Einer samt på en Seibtel 38 4 cubiske holl Ungerskt. Ny Berglachter på windschachtet af 6 Schuch Wiener gjorde 13 gv: 4 1/2 toll swenska, eftersom 1chuch hölt Bwärkkoll ock 5 3/4 linea. 1 Centner malm håller 3 blimpel, ett mått som till slika mätningar brukas. 1 Wiener maas skall gjöra 1 1/2 Seibtel Ungerskt på andra ställen 13/4 dribtel. klafter wed är 6 Schuch långt, 6 Such högt, ock 4 Schuch lång. wed Ungerskt. 1 Schemnitzer kohlmas, breit unten 8 1/2 zoll, lång 56 3/4 zoll: oben 31 1/2 Goll, hög 16 1/2 zoll Ungerskt. Lauff Parn ist 2 Rimpel. 1 hüllen ist 40 d 1 kasten 20 Rimpel, så finnas ock kasten till 24 Simpels ine ehåll eller 18528 zoll Gubiska. 1 Rimpel ist lång 12 1/2 holl, breit 9 1/2 do hoch 6 1/2 Zoll enhelt 772 Ellbiska zoll Ungerskt. På 1 m:r guld räknas 256 enarier eller penningar. 1 R:dr är 90 L. 1 f: är 60 l eller 20 Kejsergroschen, således på en f:r 30 grosch på 1 groschen går 2 poltur eller poltrak, 10 håller. 1 Ungrischkallas 1 1/2 haller. Gruf 35.

36. Grufwearbetningen går på dreij drittel à 7 timar på Schichtet, neml: mer in ock utfaring, då hela dygnet är intagit, hörandes jemwältil hwart schicht sina stigare eller hutmän jemte folk ock hästar til kjörning. Dock skjer ingen kjörning i nattschichtet annars än wid hästkonsterne. Gedinghauer hafwa efter bergets omständigheter från 2 till 50 gyl: Lachtern, ock kan enmännisch borr slå uti petra ordinaria i schichtet 4 gong 12 zoll, dock förstås denna betalning samfält för alla dem som derstädes gjöra sitt Desutom få de jemwäl särskilt för hwarschicht je lod silfwer betalning, som utur sådan ort fallernemligen: För 1 Lods halt 1/2 groschen, För 2 lods 1 groschen. För 3 lods 1 1/2 groschen: För 4 lods 2 groschen: ock sedan 1 groschen öfwer hufwud lödet; Een utiSDiglisberg är betalningen 1/2 groschen öfwer hufwud för lödet, utan något widare förting, emedan mallmen är löswunnen, hwarföre sådan hauer kallas Lehnheuer ock få krutet gratis. Så betalas ock Dochentlich. för Schishta 7 tim 2 fl. 92. Kratzen filler. Bätten Trägern D:o mit gchulf 1 f 20 L. LeichtJungen 6 Ord: Zimmermeister. 14 L. Limmermeister 2. d 30 X. 2. Dito Gesallen. 12. Handzurichtern Roltz Hleppern 10 1/2. AmSag-aus Vochentlich. Handstossern 12 1/2. Inschlitt Stechern 2. 30. Grosse Häsplern 10 1/2 Gapelvachter 15. . 4. Kleinern d 6. Bramser bejkehr-oder D1/4. Brand Rath per Schicht Auffiellern 14. Sauber Fungen 4 1/2 Surtzer-meister 14. Rinnenfeigern 10 1/2 Gefäll d:o per Schicht 12 Anschlägern 15. Spohn Scheidermeister 15. Auffrichtern 9. Dito Gefallen . 132. Schichten heuer per schicht 15. spar hästar med dräng 1/2 ) Häremot måste en gedingheuer betala krut ock talg hwad han brukar, som på hans löhn afdrages, ock får ej heller mer än något wist, som han måste hjelpa sig med ock då kostarhonom 1 skålpund krut 18 1/42. 1 2 talg 8 2r Blir en hauer sjuk så Continuerar hans lön 1/4 år, men sedan får han wecko provision från 24 til 30 2r. Arbetarena få sin lön Contant alla 14 dagar ut. Hwad uti Grufwebeskrifningarne berättas wara belä. git 37.

38. git på et eller annat stoll eller strackdjup, är intet så till förståendes, som woro sådant altid skedt på sjelfwa stollens eller sträckans såla, utan på de orter som med samma stoll eller sträcka äga samma såla ock äro deritring belägne, eller ock hwars watten på Stolln afrinner. Ty en stoll ser just icke så ut som han står målad på Tyska hhartor, utan löpa til honom många orter utur gongens wäggar, som ellsäges wara på samma stoll. Detta gjäller ock i flera beskrifningar. Till Bergwerckets soutenerande mid nya uptagor, måste hwar ock en Waldburger årligen förbygga 100 gülden pod sådane brott där de anwisas at flera tilsammans arbeta de måpå sådane ställen tappa eller winna. Will han desutom arbeta grufwor, så står det honom fritt, men alt hwad således försättes, det rätnas ej uti förrsagde skyldighet. Ej heller kan någon blifwa Wallburger som icke först förbyggt 300 f: ock sedan med de 100: årligen Continuerar, då han tillika har fri winskänkning, hwilket ingom androm tillåtit är Härigenom händer at ganska många malmanlidningar ikring. Schemnitz icke allenast förr blifwit bearbetade, utan ock nu upp tagas, hwaraf en stot del äro utmärkte på Zipserska Chartan öfwer Schemitzär 174. Sådane Baldburger samt andre private grufwor, har man nu för tiden följande. Bacher stolln. Uppå Spitalern IKonig stolln. gång, mitter Michaeli stolln. nächtige fält. Seorger stolln) På Therefier gongs Morer stolln. Norra fält Roffer Erbhl. Diedischleilner In Antoni di Dadua. Rosr Sauli stolln. grund. Talvator. Neue Hoffnung. Josephistolln. Utlaller heiligestoll. de der Hor Faser ort. Aritscher geburge. Unversagt Thiergarten. Bicolai stolln. Branderstolln. Johannis öder Sile genant. Moder stolln. Ock 39.

40. Ock några små brott som ännu äro utan betydning. Alla förenämda synas på 1747 års Zipzers Charta, af hwilken man jemwäl kan se huruwida dese berg äro bearbetade. Wid detta bergwerck befinna sig nu för tiden 2 Kehr-Räthe 7 wattukonster, fältkonster kallade, 5 eldmachiner, hwilka dock ej alla på en gång gjerna gå, om intet synnerlig stark flödinfaller, samt reparationer på de andra; 25 hästwindar till malmfordring. Hade man wattn nog så kunde all slags fördring gjöras dermed ock både häst ock eld besparas, men manhar ej funnit annan utwäg. kommer Holis machin uti stånd, som under krasterna omtalas, så förmodar man med 3 sådane, at kunna indraga eldmachinerne. En sådan faltkonst uträttar det samma som 32 p: hästar wid gäpelkunst. Spar hästar i weckan kosta 9 fl. 30 X:r K:e tillamans 304 fl. n eldmachin kostar i weckan med wed ock lön wid pass 100 fl: ock en stängetunst hela året 913 fl: men hon behöfwer til hwarje rest 16 à 18 Eimer wattn, ock fordrar olika mycket wattnmot eldmachinen, efter deras kest är långt mindre, hwilket med eld machinernes beskrifning kan jemföras. En treibgåbel med 9 par hästar på 3 schicht a 8 fl: 39 L kostar i weckan 77 fl. 51 Lr En treibkunst med Kehr-Radt operera dubbelt så mycket, men fordrar i 24 timar 84000 fimer wattn. Uti de trånga schachten brukas opläder säckar i stället för tunnor mångenstädes. De fyllas in utspände med 2 små kedjor ock klots igenom stor ögla, så at kedjorna snart uthakas ock kedjan af linan inträdes igenom båda ringarne ock kroken hakas i keijan fast. På detta sätt kan weden nedsändas i Tahlberget utan at linan skall wänta därpå. På det hwarken här må blifwa brist på tjenliga ämnen til betjenter, eller man wara nödsakad at hämta folk från främmande orter, blifwa wissa ynglingar utmärkta under. namn af practicanter, hwilka jemteårlig belöning af150 f: måste wistas wid Bergwercken ock där gjöra sig underrättade om alt hwad förefaller, från mindre tilstörre, warandes alla betjenter skyldige at lemna dem tillgång. til hwad åstundas, jemwäl märckscheider ock Groberare at underwisa dem utan betakning. Nu för tiden woro 11 löntagande ock 7 friwillige sådane practicanter i Angern. detta är en ståtelig inrättning ock skämer ut alla andra med Bergwerck begåfwade länder. Oesremploijeras sedan till Uber Reuthers adjuncter, UberRenther etc. Hwad 41.

42. Hwad för öfrigit angar betjeningen wid Bergwercket med deras lön, så ses sådant af nedanstående Htatu personali, hwarwid märkes at Obristlammer Grafen är högsta embetsman ock skjöter utom generelle Bergs oeconsmien jemwäl fustirtien i Schemnitz UberReutherkommer ut på det samma som lyskarnes Geschworner. BergMästaren har allenast berggerichts domstol, men eji grufwan, ak beställa. Bergs Verwalter har deremot grufwe wäsendet. En del hafwa ock wackra quartier-gälder, samt höoman ock wed etl: så at med et ord ingenstädes bättre wid bergwärk tjenar, än i Ungern ock här är jemwäl drägeligit at lefwa. Detta, ock besynnerligen i anseende til smält- ock myntwasendet dermed Combinerade Cremnitzerwärket några mil härifrån belägit, är sannerligen et af de Considerablesta wärken i Guropa. Ifrån året 1619 til 1636 hade Schemnitz allena gifwit 291836 marker 28 qvintin silfwer, som gjör öfwer 17000. marker silfwer om året. Anno 1616 woro wid Schemnitz 204 differente grufwor ock gewärkschafter. 1631 bestodo de tillika med Herrschaftel. ock jerngrufwor af 313 stycken. I wåra tider är bekant at Schemnitzgaf året 1743. För För Herrskapets räkning. 84984 m: 8 3. (guldiskt silfw Hwer efter prober För tewärkscheffternes räkning. 9050 1. 1. Ramarns profwer. Tilsammans 94034. 9. 4. denna tilwärkning war fallen efter trückne ertzer eller scheid Ertz, som allenast war utsofrad 140569 C 59 skålpund Samt waskat gods eller Nasse Ertze. 149725 C:r 50 skålpund 1749 förledit är hade det aftagit, så at Herrschafftelig feit. allenast woro tilwärkad 33268 m:: 14 1/4 lod guldiskt silfwer. Men denne förändring med det mera som af tillwärkningsTabellen synes, är icke något hufwud sakeligit. Ty sådant här rörer ofta af oeconomiska omständigheter, ock af de mus boensom kunnat träffas ock dessutom gjer mig tillwärkningen ej tillkänna den kostnad, som bergwercket fordrar, hwilken ofta kan öfwerstiga tillwärkningen, såsom wid Kongsberg. i Norriget besynnerligen synes, men det håller jag för wara mera eftertänkeligit, at desse mägtiga gongar, på så långt fältstått bi, at på samma fält ännu är mycket oborttagit; at djupet genom Hodritscher nyligen anlagede stolln, till så ansenligit djup, kan hjelpas, hwarigenom icke allenast 100 famnar större djup på alla gångar kunna afsänkas, utan ock mycken konstkostnad under sådant ap 43.

44. afsänkande bespares in till dess grundwattnet börjar öka sig. Uti kejser Carl den 6tes tid gaf man ej stor aktning på dessa berg. wärcks angelägenhet; Men då de straxt efter hans död började at så ansenligen understödja det Österrikiska husets trångmålså at detta tillika med Cremnitz månateligen kunnat gifwit et öfwerskott af 40000 fl:; så har man börjat ock tänka något mera på deras Contervation. Till at derom rådgöra jemwäl med flera än egna bergförståndiga, lät sig Berghiepmannen på Hartzen Wolfenbiüttel sejte, Baron Imhoff öfwertala at på förflutne äratal 1749 gjöra et besök til dessa bergwerk i Neder Ungern. Hwad han egenteligen anmärkt till Bergwerckens hjelp har jag icke sedt, utan skulle ligga ännu hos Obrist Cammar grefwen, eller wara insändt til Sejserlige hofwet; Utan har jag et ock annat hört berättas genom samtal med wederbörande wid wärket, hwilka hållit somt för godt, somt för onödigt eller mindre nyttigt. Emedlertid har jag för mig sjelf följande omständigheter anmärkt såsom swårigheter, fel, eller sådant som borde ändras. 1o Swårhet om dagwatten, at sådant ej kan starkare sammanbringas. Ty i brist deraf måste så kostbare berg ock watr ten-fordringer jemte eldmachinerne hållas. 2n 2o Swarhet om penningar till wärkets behändiga drift: Ringa tassor, inga malmförråd. Tyefter malmfordrings förslag ock profwer dera, som skickas till Wien, fordras straxt så mycket penningar, som intet stundeligen åtgår, till wärkets drift. Pengar är lifwet wid Bergwerk, ock när så stor en herre intet will hålla bättre sitt wärk wid magt, hwad under dod om en privat öfta trottnar upp. Åtminstone gjer sådant liten lust för dem, som hafwa wärket under Direction. 3:to Det är ej heller en ringa skada för wärket at betjeningen ej är samdrägtig, utan at partier fördärfwa både anlägge ningar ock utförande. Ock ehuruwäl at wederbörande aldrig så wäl enskylla sig, så har werkeligen Religions ifwern mycken del deruti. Här är wid pass 1/4 Evangeliska. De måste som tätast sätta håret emellan. Ock om någon betjent wore af den swagare religionen, så har han 1000de chicaner at utstå. de 2 högsta hufwud wilja ej heller alt wäl accordera tilhopa den andra i ordningen eller Unter Cammargrafen har tagit sig uppfrån gemen bergsman ock äger wärkeligen mera force äm den gamla, som dock äger mycken merit ock Capaiter ock jemwäl genom sina förra projecter, lagt grund til den förändring ombyte af honom mot dess företrädare, som: dess ställn 45.

46. ställe gådt till bersnuntz meister amtet, i Grag. Denne Oberhammar Grafen som han icke för elder ock kroppsswagheter kan fara igrufwor, måste han hålla sine sqwallrare. Ock som han til dem sätter förstarkt förtroende, så har han på några månaders tid efter sin ditkomst, med sin altför stora erhållna myndighet, statuerat sådane Gxempel, at han äger föga credit wid Bergwerket. På wist sätt har dock detta miss förståndet emellan den högre betjeningen den nyttan med sig, at hofwet genom sådan politique kan altid erfara hwad passerar, ock bonden således komma til sin ko4o Alt malm upfordring måste skje uti de 2 Kehr- Räther. med hästar som gör wacker kostnad. 5:o Alla schacht äro förtimrade på wårt sätt et bygga husfrån dag til djupet. Ock som desse byggnader motte ofta repareras ock ombyggas, sådrak jemte kostnad myckit träwerke, frånyneet ure, som schachten hafwa 3ne rum ock således 2 afdelningar 1 för konsten, 2 för tunnorna eller lädersälkarne, ty hwar går i sitt särskilte schacht. Man berättar wäl denne förtimrings ordsak wara biühnerne eller skullan. ne på konsten, som deriskola fotas; men det är tokugt; tyr buhner kunna huggas i berget, som i Sweriget; ock där gon gongen sätter igenom schachtet, kan antingen muras, eller ock då med trä förwaras. 6o För öfrigit blir intet träwirke med all försigtighet applicerat, Ex:gr: jag har sedt på mer än et ställe at stämplar ej sitta ad angulos rectos, om det intet kunde wara inelineran de mot hängande, utan Horizontelt, gongen må falla ansenligit från perpendiclen. Detta är dessutom et stort fel i styrkan, för hängandet, som uti Hartziske anmärkningar lärer finnas. Afwenså sitta alla fahrbuhnen til 2, 1/2 ja ofta 1 Lachters distence, fast gongen ej wore mägtigare. än 1 à 1 1/4 Lachter. Detta drar sannerligen ganska mycket träwirke; Men derwid måste observeras, at alt sådant bau är af ung ek, smal om et quarters diameter som intet gjerna kan tåla större längd. Deraf kommer jemwälat på sträckorter alla stämplar stå tätt til hwarannan, ty de äro smala, ock på stora mägtiga gongar, eller där berget är mycket uplösande, där trycker det obarmhertigt på alla ställen af förtimringen. Emerlertid har dock eken den fördelen at han durar wäl engång längre än barrträden. Men det är helt wist at alla sträcker äro alt för breda ock höga, som drager ganska mycket träd47.

48. träd. Man far aldrig bättre än här, ty man kommer mäst rak igenom. 7o En hop folk skulle wäl kunna indragas, som så wäl af statu personali, som Tabellen öfwer bergmanskapet synes. t. e. Beamter ända tilstigare ock überkeuther kunna ej fara, utan pojkar som skola bära lampa åt dem. Det är wäl intet stort wärt, ock enr man säger at desse gossar blifwa sedan goda hutleuthe. Uti alla fyllorter eller balgstäder, på det man må hafwa plats til utstjelpning men widden ej göras förstor, är wid schachtet 1 à 1 1/2 Lachter afsänkt, dit bergel stjelpes ock af bottukarlarne infylles, såsom ritningen utrisar. Hela widden kommer ofta allenast på 3 Lachter i fyrkant. När malmen kommer i dagen utsåfras hwad straxt går til bokwärken, som är det sämsta. De rika Ertzer sömderslås för hand ock sorteras til enahanda halt. Hwad glants är sönderslås under barhimel til äggs storlek. Alt sölfwer sändes til Cremnitz at skjedas ock myntas. Berg Compassen har man här indelt i 24 stunder, dock är hwarstund lika stor med de wanlige 12 stunders Compasser emedan sådane 12 äro på hwarsida. Men nyttan af den ne Compassen är uti mätningen, at hwar ock enstund deter terminerar tillika plagam mundi 1: e: i Sachsen heter det den eller denorten går spatwejse kl: 7 gegen abend, det är så mycket at man tillika wid sådan rrt eller gong motte utmärka i ord sjelfwa plagam mundi dit orten går. Deremot heter det på denna, at orten går på stund 19. Men eljest är denna hompassianseende til gongar otydelig, efter 19 ock 7 är det samma, ock en gong således säges äga 2ne strykande, hwilket ehuru enahanda, dock gofwo confusion ock föllo mångom absurdt Wit Bergwercken i så wäl Neder som OberUngern, är en gen justice, hwars rättesnöre äro de derföre igenom trycket utkomne, redan år 1571 i Wien in folio under titel, Perkhordningen der freijern kunglichen perkstat in der kronhungarn alls Cremnitz etc. Sedermera står den i en annan edition i Wien 1703, Continuatio Corporis juris et systematis. rerum metallicarum oder Sermehrung des Neu Verfaster Bergbuchs mit der berkordnungen der kronhungarn mit Register. Nya namn förefalla på Ertzer. Evicks kallas Tyskarnes glas ErtzGlakma kallas en dunkel rotgulden, hwilket ofta confunderas med qvicks ock fahlertz, dock menas det senaste 49.

50. Glas kallas en qwartz som är mera lik glas för sin mört hetskull, utan twifwel af under eller inneliggande ertzer, å som ordinair hwit qwartz d Ty han är hett klar. Silfwerglants kallas de rika glantser som ejgifwa blydock torde de föra någon kothgulden med sig. Hälf kallas Kopparkies Glauch kallas en blåagtig oädel leera i gongarne. Speccalia wid grufworna i Schemnitz Theresier hauptgång i Saradis Geburget. Igenom Klinger stolln ock Therefier schacht. Schachtets djup till hlinger stolln 67 Lachter. Men från dag til Heilige dreijefaldigkeit Erb stollen 143 1/9 Lachter. Hufwudgongen stryker på 1 à 2 med 6 à 12 graders stupning mot Ostern från perpendiceln, från 1/2 til 1 Lachters mägtig. qwartzgong, hwaruti faller fläcketals Sinopel grof ock finblände med rikhaltig fin blyglantz. Wäggarne bestå af en hård hornskiffer, hwarutinnan stryka större ock mindre ådror af qwartsock kies jemnsidigt med gongen. Mot liggande hwilket ock stundom förbyter sig i hängande, är gongen aflosande; men i hängande awuxen, så at man ofta rie intet medtager hela gongen, utan allenast så mycket, som mot liggande sidan är malmförande. I liggande af hufwudgongen har man efterslagit om paralell drummer skulle gifwas; Men de äro både få ock oärla. I hängandet har man äfwen efterslagit slike, af hwilka en på kl: 3 strykande, ock således i Södra fältet sammankommande med hufwudgongen, af qvarters mer ock mindre mägtighet med 20 à 24 graders stupning mot SudOsten, ock således åt dagen nära sammankommande med hufwudgongen, til 40 à 50 f:r djup, warit ädel, men sedan blifwit oädel, fast man honom förföljt til några 70 frs djup, ock jemwäl 50 famnarlongt upslagit fältet. r nu en sådan eller mindre drum ock aussrejser Ertzgifwande, så förädlar han jemwäl hufwudgongen wid tillsätt. ning; men är han oädel, så skier det ej Blir gongen af druser upfylt, så wäntar man gjerna gods, äfwensom om blyglants tiltager, plägar äfwen Tinopeln blifwa rikare ock qwartzen uttryckas. Iu merahufwudgongen avancerar på djupet, ju mer oadel han blifwer, hwarföre han jemwäl blifwit instält; men i des ställe Contnuerar fältet straxt under Klinger ock Biberstollns djup. 51.

52. WberHonner Gang. Ligger - Theresier hängande. Stryker kl: 3 à 4 med 15 à 20 graders perpendiculair stupning mot Sudost. Således kommer han i dagen nära tilsammans med Therefier, ock jemwäl på Södra fältet, men på djupet divergera de från annan, så at på 70 famners djup äro de redan 60 famnar åtskilde. Denna äger 3 til 12 à 15 famnars mägtighet ock består af hwit lera, qwartz gulagtig kelkart Spat kallat, berguturwärgarne, hwarftals blandat om hwarannan. Ertzer, som mästendels bestå uti finblyglants ock swart agtig Ert mycket rikgifwande silterErteskallad, samtnågon kies eller gelf, sitter än wid liggande, än wid hängande, än mitt uti, i smalare ock bredare ådror eller uti sjelfwa den hwita leera, klumptals liksom utaf händelse infallit. Gongen har goda aflossningar i båda wäggar ock kan med skiäl anses för en hufwudgong. I dennes hängande utlöpa stundom små til 3 à 4 fingers mägtiga Ausrejser, som i qwartz föra af denne swarta sölfwer Ertzen som eltid förlorar sig alt efter, som Distencen tiltager från hufwudgongen. Alt arbeteskier med strossenbau om 1 famns högd ock 9 fns längd hwarje stross, som med 1, 2 man belägges alt efter bredden af arbetet. Malmen upfordras til Vlinger stolln ock med hundar utfordras til dag, hwarest de stora stycken af blyglantsen straxt på öpna platsen sönderslås ock det onyttiga berget bortkastas, på ket man derpå ej må kosta fohrlön; Mensilfwermelmen upbäres 10 à 15 famnar til Weideschachtet, hwarest det af sofwerqwinfolk noga utsofras ock utkläppas. Alla arbetsorter i detta Faradis ock näst tilbeläg ne bergen, äga 3ne djupa dagschacht, som gå till. dreijfaldigkeit Erbstollen, nemligen. Theresier schacht, Amalier schacht ock Weide schacht, derigenom all fordring til dagenskier. Med watte äro dessa arbeten ej beswärade; ty dagwatt net afföres med Klinger ock heilige dreijfaldigkeit stolln men grundwattnet faller in till Windschachts gebeudet ock af dess konster upfordras. Hwad eljest Biberstolln angår, så är den intet annat änensträckort utan mund lock, äfwensom flera ofwan ock under honom belägne sträckorter. 53.

54. Bachner noiner Gebender For angenom mundlocket af dreijfaldigkeit stolln i Glansenberg Öster omstaden. Denne stolls ingong, derigenom en del af hufwudgongarnes grundwattn af 22000 einer à 24 timmar utfaller, war til stor del, besynnerligen närmast dagen änrad af någorlunda apterade fyrkantiga stenar. Ock som dagberget war mera löst än längre in i berget, så war hela stolln murad i oval det är at wäggarne woro kullrige, ock bottnen af samma sten murad. Härigenom undwek man wäggarnes infall om de warit jemna eller perpendiculaire ock af någon wäldsamhet blifwit tryckte. Han war hög 1 Lachter 1 aln bred 1/2 Lachter 1 qwart. På 300 famnar från mundlocket kom man på Johannis gong på Chartan Matthias stollner gång, strykande på 3at med någon stupning mot Oster: af lettenart mot liggandet, men fastare ock qwartzig samt anwuxen mot hängande. Ock fast man tyckte sig hafwa fleredrummer af denneså räknades dock den största til 1 àt qwarters magt. Förer någon blyglants. Eftersättes med fältort ock anlagt furstenbau åt Södra fältet, hwarest han förmodar länka sig till hufwudgongarne. Har eljest högre upp af de gam gamla blifwit arbetad. 560 Lachter wid lag från mundlocket af hejlige dreijfaldige keit, kommer man på hängande gongen af Spitaler gången som är oädel; men 25 Lachter längre in ligger den liggande drummen ock rätteligen Spitaler hufwudgong. Utellan berget af dess båda drummer är petru ordinaria wid dessa berg. Denne gong är i detta refieret af åtskillig från 2 til 8 à 10 lachters magt. Består af qwartzinstigande petra orelinaria, letten ock med blyglants finare ock grofware större ock mindre strimor, från fingers 1/2 aln 2 à 3 aln:t magt isprängd, samt med Sinopel här ock där blandad. aflosande mot liggande. At Södern från Glansberget räknat, tilltager gongen så i fält som på djup uti myckenhet af glants, Sinopel ock til lika mägtighet; Men deremot är denne glantsen ej så rik som uti Glansenberg, där han förer 1 à 3 lod silfwer, ock på hwar sådan märk sölf till 4 lod guld, fast han för ögonen ej har det anseende. Deremot har han på djupet imera bly, ock inclinerar liksom til en bleijschweiff. Här i Glansenberg har gongen lidit en stor förändring af en mägtig fanle, letterklyft af 3att Lachters mägtighet, som 55.

56. som utur hängandet tilsatt hufwudgongen ock kastat honom hela 7 Lachter in i liggandet, hwarefter han fortsätter sitt strykande; Men länge innan han återhämtar malmförande af Norra fältet, hwarest äfwen Michaeler gewärkschafft möter a. Spithaler Gang. b. Den afskiärande klyften. c, Gongens fortsättning. Wid Glifabether schacht har denne gong, til bewis om de stora förandringar som han ofta undergår från dag ända på djupet warit på hela 100 famnars fält aldeles oädel ock tillika af leera intagen. Eljest kan jag intet försumma at anmärka thet man på Dorothea uppå Hartzen har ganska mycken glants, men här war mera än jag tror hela Burgstädter Zugen darsammastädes. åtminstone har jag ännu aldrig någonsin sedt någon gong. som så länge stådt bi med malmförande, som här Där gongen af mycken lera intages, där blir han ock gjerna oädel; dock sätta stundom goda strimor derigenom längs efter gongen. På Biberstollner gång hade man en uber sich brechen af 15 5:d högd, som ännu skulle gå 53 Lr upp til bottnen af en grufwa Schmittner rinn kallad, utur hwilken uber sich brechen man wille sedan. ma med faltorter försöka gongen härstädes. Huru wäderwäling här befordrades står uti Grufwebyggnads annotationerne. Wåttnet i Schmitter-rne, som nu sagteligen uttömdes genom klyfterne, hindrar gongens bearbetning från bottn af samma grufwa. Dehär på Bachnerstolln belägne schachter woro djupafrån dag Andreas 165 Lachter perpendiculaire. Clisabeth 146 Lachter. Wi föro uppå sål ock lina i det första från 21straxkan, h. e 144per pendiculaire lachters djup. Idetta gebeude ser man eljest det så kallade qwarbau applicerat, hwarom under grufbyggnader, dock är det intet af allas smak, emedan skrifweri Staten denna orten, såsom fiende ock tillika oskickelige at döma öfwer nya upfiningar i bergbyggnaden, aldeles opponerar sig deremot. Bergterraltern Zips tillika auctor dertil, har intet annat beskydd, än unter Sammar Grafen. Huru fördelagtigt som denna arbetning är i anseende til det at hela gongen af flere Edmagt kan borttagas, utan at wäggar ock tak instielpa sår finner det ändå så mycken Contradiction at det swårligen lär koma sig i gong. Migskall det göra lika. Nog at jag fådt deraf den Gall som behöfwes, at kunna sådant i wärket ställa, hwar det kan emploijeras. 57.

58. Hgusberg Gebender For an genom Fosephi schacht til Biberstollns djup 27 Lachter ock derifrån förbi Leopoldi schachk, derest ofwan samma stoll den nya Hölls Siphon machine war satt, in til Bachner stollns gong, som här besynnerligen öfwer denne ock hejlige dreijfaltigteik Erbstellen, samt åk Wrra fältet, är ganska oädel ock full af leera Emedlertid upslas likafullt fältel dithär sdef åt uk med liggande wägg, förstyrka af sålan skuld, ock gongen brytes ock derigenom för malmsökning kull. Äfwen så drifwes en ort i fasta klyften åt de gonla Königs schachter, ock för besparingafträwerke, försökningorter derfrån på gongen. Slikt et öde undergår jemwäl Spitaler gongen, som på detta djup håller sig tämmelig oädel med leera. Men deremot under dreijfaltigkeit Erbstollen på 60 till 150 Lro djup hålla de sig båda något rättre; blifwa härdare ock gifwa enderb swart glants silfwerglants, besynnerlig Biberstollner gång, som komma till 3 à 4 m:r halt med ringa blydå gongen på djupet alt mer ock mer får dohnläge, af en famns magst mer ock mindre ock Spitaler på 5te Szerkotz i Lauffbörjar at derunder försämras af 2 à 4 L magt med letten. På 135 famnars djup lgga både från annan 27 Lachter. thuru des Siglisbergermalmer föga falla ögonen, så gör dock deras rikhet ock quantitet et ansenligt biträde i tilwärkningen; Men Ertzerne föra hwarken guld eller Sinopel. Senmun-Henn-Holln. Drnne stoll är anlagd wid staden ock swarar mot 7 lauff i Theresier schachtet, gåendes på twäran in til dess gong och Biber. Södra fältet på Theresier gong fortgår så wäl på förhoppningsom at gå til durchslag med Therefier gebeude. Gongen är 1 à 1 1/2 famn mägtig qwartz stundom något förmultnad. ock gjer föga guld ock silfwer. Under detta stolldjupet arbetas han ej i detta gebeude, efter de gamla hafwa sådant redam borttagit, ock dessutom arbetat honom ofwanstolla, hwar igenom ganska starkt dagwattn infaller. Det Sorra fältet åter är ganska fast, så at man låter det stå stilla. 60. famnar in i liggandet har man med Contincuation af stolln öpnat små drummer, men utan Gonseqvence. Härstades har man emellan Theresier ock Biber stollngång 2ne gongar, nemligen S Narmast Therefier gång, den så kallade Hinbergång, som löper nästan paralellt med hufwudgongarne; Men faller Contrairt, nemligen mot Wästern 10 à 15 grader perpendiculaist ock mot Theresier gong. Dockdär han på Norra fältet borde träffa nyssnämde, böjer sig den samma undan, ock sjelf fördelar sig i 2e drummer, som tyckas warahens begynnelse eller ända. På djupet är han er 59.

60. ej worden arbetat til Conjunction med Theresier, falst han under stolln gifwit någorstädes artig malm. Den medlersta drummen som nubearbetas gjer ganska litet ock det Södra fältet är förtrykt. 2 Näbendrum fr iniliggandet af Biber gongen, som gifwer ringa blyglants. Hwad Biberstollner gongen angår, så består han på detta djup afädel qwartz ock litet leera 4 à 5 fot bred. a. Theresier gång. a b. Rinberer gång. 8. 6 Biber Nabendrum E. d. Biber Stollner gång. d. Christian ock Wolfgång gebeuder. Belägar på Windschachter Fragten ock besynnerligen anlagd uppå drummer emellan Biberstollner ock Spitaler gongarne, ty härmed hänger så tilsammans. Sedan Biber stollner gång war medtagen, fants med twärslag idess hängande åtskillige paralelle drummer, hwilka, som de föra sillet. wgglantz, så äro de med arbete blefne belagde. deras fallande är dock wiedersinnigt nemligen mot Wästern i anseende til hufwudgongarne. Utom dese observeras besynnerlig den så kallade Bolffgång gongen, som medstund 6 ock någon stupning perpendiculairt mot Södern stryker emellan Biber ock Spitaler gongarne, ock afskiära alla mellandrummer. a. a Biber. 8. Spithaler. 2 c. Wolffgång. d. Trummer i 6. Bibers hängande. WindSchachter gebeuders nedre fält. Denna Tract af gongen är nu mera ej så rik som tilförene; ty det mästa är på Spitaler hufwudgong redan borttagit, ock på diupet är swärk at fortfara, besynnerligen sedan malmen ej wil wara så ihållande ock är wärkeligen det sämstenu för tiden. Emedlertid arbetades på Firehs Lauffs djup en liten paralell drum emellan Spitaler ock Biber Erbstolln gongar, som gaf fläcketals någorlunda godt gods 1/2 qv: mägtig qwartsdrum. På 6:te Lauff ock 20 Lachter i hängande af Spitaler, arbetades Mittnerfinkner kluft, paralell med hufwudgongen. Förer litet silfwer Ertt 1/2 à 1 qv: mägtig qwartzgong, som ofta förtryckes. På 7:de Lauff har man ännu något arbet på lemnade Mittel af Spitaler gong af qwartz: fin kes ock någon blyglants som 61.

62. som utlöpa i små drummer i hufwudgongens liggande. Så äro ock några dylika arbeten på Norra eller öfre fältet å Spitaler gongen ännu i behålt, men belagde Tiroks Lauffs djup. där har man ock en nära i liggande belagd kluft, Grisenklufrkalladt, som gjer något gods i hård qwartz. Längre på Novra fältet ligger i sammaliggande 12 Lachter Broborna gong 1/2 Lachter mägtig qwartz, här kallad gul spalmed ringa gods. Faller 25 gr: ock stryker lika med hufwudgongen. Hodritscher Erbstolln 1 mil Sudld: från Schemnitz Oek war redan länge, som de stora Grufzugerne behöfde något större djup än dreijfaldigkeit stollen. Efter många rådplägningar ock skriftwäxlingar blef ändteligen beslutit, at betjena sig af den stoll som de gamle utur Hocritscher grund uppdrifwit til Altaller Heyliger gebeude 1400 Lachter. Ifrån sidst nämde grufwas schacht kommer han at gå åt HodritscherTeich sidan, på det man må kunna betjena sig af dess wattn på konst ock fordring i Lichtlöckerne, ock de nedanför belägne waskwärk likafullt må få beholla wattnet; Men derifrån at wändas gerad inpå Alte Tegelsberger schacht ock på dess 9:dekan konf ock infalla det är på 14o Lachter 2 z djug fransammma schastsn således dag, med fall af 2 schuck på 100 ock 71 L. 31 2 ♄ under dreijfaldigkeitstolle. krån Altaller Hejtiger schacht til Siegelsberg blir således 21 2 achters längd, som med de förra 1400 gjör en stoll af 3520 L. längd. Dessukom kommer härtill lichtlock, hwaraf redan 2ne lichtlock äro neddrefne ock med mötes orter på Stollsolan belagde, emellan Nodritscher Feich ock Alt aller Hejliger schacht, nemligen det första af 38 Lro djup, ock det andra af 59 L. 9 3. Men emellan Seichen ock Siegelsberger schacht, är man sinnad at betjena sig af dubb ta stollar, emedan 2:ne lichtlock eller 3, som på det stycket behöfdes blefwo alt för högt ock longt, öfwer 100 Lo djupa at igenomslå. Ifrån Siglisberg skall man ej heller med säkerhet kunna fortdrifwa stollen, emedan man befrugtar at draga wattn in på sigStollen börjades från ny sagde Alt Alter Heijtiger shocht 1747 årett, ock är på stollsolan updrifwen 150 fam:r med lutthjelp gåendes nu snart igenom med Continuation af samma stoll utur tstalichtlock, ock förmodas at på Bårs tid kunna acheveras, efter förslag för 300000 gulden. Från altaller Reyliger schacht til första lohtlock är 204 lachter. derifrån till andra lichtlock. 526 d:o Ock som således äro 2 mötes orter i hwart schacht samt sselften 63.

64. wa stolln, så gjör det 5 orter på denne stoll, som med 3 man i 4 schicht à 6 stunder schichtet beständigt fortgår natt ock dag, undantagandes 2 schicht på Söndagen, ock således stolln med 60 personer på 24 timar belagd. De hafwa 8 1/2 f: för 1 Cubisk Schuh på stolln. Nuwarfuller meningen at ifrån sidstnämde lichtlock ock intill Siglisbergerschacht kunna fortkomma, genom dubbla stollar på det sättet at de skulle drifwas til mötes med hwarannan, men som man utur Siglisberg märkte wid anläggning af stollorten, at wattn började wisa sig så blef man nödsakad at inställa drifningen af stollepå den sidan, ock torde framdeles blifwa nödigt länka på 1luhtlocks eller 2 änläggning, fastän de komma det ena på 124 Lachter, det andra på 140 Lachters djup. De dubbla stollar skulle så gjöras ak ifrån Hodritscher blefwo 2:ne stollar den ena öfwer den andra några lachter, samt af 10 fots högd, ock med genomslag så ofta behöfdes emellan desedå wädret inföll uti den nedre ock utgick i den öfre. Ifrån Tiegelsberger schacht återigen, komma de at gåparatellt med annan, ock genom slag på behöriga ställen at göras; Men lutt med dörr at gjöras från den öfra stolln, ned till dessa stollorter, så ok wädret må först passera igenom dem innan det kan utfara i schachtet. Drivate Irurall Gebender. Roffer Erbstolln. Detta är ibland de private grufwor nu för tiden den förnämsta fast honallenast för 3ne år sedan blifwit uptagen från ödesmål, hwilket hon communtäger med alla private Gebruder, jemte den omständighet at man ej i brist af Documenter wet, när desse grufwor warit i gong, samt när ock för hwad ordsak de blifwit lemnade. Emedlertid ser man spår at hon gifwit ganska mycket guld, ock som men förestälte sig at den gamlaej med fördelkunnat upbringa wattnet, så förhoppades man at mycket godt woro qwarlemnate 300 frs stolln rengjordes, gaschacht äfwanledes, men som hufrudgongen warmedtagen af de gla så måste man upleta nåbendrimer, samt upfordra wattnet, som stod under stolln, på det man motte en gong komma til det djupet de qlo lemnat, el: åtninstone a. Leopoldi Schachts Trofil. träffa något oarbetat fält Til den ändan samt man rö6. Anna Schacht. digt ej allenast bygga en konstofwan dagutan ock under dag at C. Durchslag dem 6. aptera rum för en Rådstuga ock nedsätta enkonsttilat ur emellan. större djup genom Annaschacht fordra rattnet tillespsldi dag6 d. Filkommande schacht. Således har man redan utpumpat d. Grund. tvärslag til. wattnek några famnar under Erbstolln, 6. a. 6. men huru mycket återstår det kan man. e Gongen. icke weta. 65.

66. jelfwa gongarnes beskaffenhet war denne Den arbetade hufwudgongen som framstryker i dahlen emellan 2ne höga bergbackar, som ändtel gå tilsamman äger generett strykande samtstupande med Schemnitzer hufwudgongar. Öfwer denne, som de gamla arbetat ock mycket litet undersökt kyfterne, stryka ock tilsätta åtskillige större ock mindre gongar ock klyfter, hwilka mästendels alla gifwa något guldgods. Men besynnerligen har man träffat en abgerisener kluft, goldkluft kallad, uti härgandet, som i anseende til stupningen af 20 à 26 graders perpendiculair stupning mot Oster; På djupet alt mer ock mer declinerar från hufwudgongen; men dess båda fält länka sig dock till hufwudgongen. Profil. Grund. a Hufrudgongen. 6. Gold-klüften. 2. 8. A Denna är af 1 à 1/2 qv:r mägtighet, dels ders dels förwittrad. qwartz förande icke ellenast gedieget guld utan ock glas ketz kotgulden samt små kieskorn, dock strimwis i gongen af /2, 1 a 1 13. tolls bredd. I sådana strimmor sitta ock purt guld i ganska små particlar insprängt i den hwita qwartzen, at sådant ej annars oh än med microscop sees kan, ockstenen ser gulgrön ut, för ögonendär guldet sitter hop med Rothgülden eller glas Ertzer, där ser altsammans swart ut, äfwensom sjelfwakothgülden är ganskamörk. Iliggandet är efwen sådane klyfter från ock tillsättande som seganska goda ut, gifwande något litet gods. Alt onyttigt terg som här winnes, det stjelpes in på gamla gongen på det man framdeles må kunna utur Anna schacht gå in till honom ock där på djupet inrätta et beständigt bänWindisch Leitner Gebeude. delägen något längre ned i dahlen nedan om Hoffer gebeude. Hufwudgongen af stryker kl 3 med föränderligit stupande mot öskrn. nemligen ju längre mot Norra fältet ju mera stående til 20 grader från perpendiclen, men ju mera åt Södern desto mera dohnlägig til 70 à 75 grader. Äfwen så tyckes han ock på djupet ock det tilla man af några famner afsänkt under Erbstolln, wilja blifwa mera dohnlägit än åt dagen nemligen 70 à 75 grader perpendiculairt. Det märkes. äfwen härwid at berget stiger åt Ntorra fältet. Denne gongär jenwäl af ansenlig mägtighet 2, 3 4 ock 5 fl:r dock tyckes han at Norra fältet drega sig tilhopa under bergets stigning, äfwen som han åt dahlen håller sig bredere. Zenom 67.

68. Genom så kallade Michailer klyft 6) strykande på k. 1. med ingen eller föga stupning från perpendiceln mot Nästern, blirhufwudgongen på Södra fältet afskuren, ock tillika efterkorsningen åt Södra fältet förtrykt ock oädel, men det Norra fället är obruk bart ock som redan sagt, när man kommer längre til 20 L:r från korset in på Storra fältet, är gongen äfwen oädel, ock förtogckt til s per fots mägtighet. Uppå Ntorra fältet kommer eltid utue liggandet grofwa klyf. ter, ock gongar, som taga hufwudgongen med sig ock böja honom ganska litet utur sin stund (or 6. a. 2. Tillslut uppå samma fält har en oädel kalckwägg med aflosning på kl: 4 ock någon perpendiculair stupning mot Ostern afskurit gongen (d) ock igenom samma wägg har man ännu ej kommit, så at man ej wet huru gongen på andra sidan af henne befinner sig. Dock har man på öfwersta stolle indrifwit 15 à 20 Lachter i samma kalikwägg. kalcken är fin, tät, grånock brännes deraf kallk. Näggarna äro af Schemnitzordinaira, dock mera hårde med qwart qwartzkorn insprängde, så at de äro mylket ljusare an Schemnitzarne. Utur wäggarne sätta eljest små lyfter oordenteligen til, hwarpå föga aktning gjöres; emedlertid tyckes sådant wara orsaken til flänfallande ketalssertzer i gongen. I så måttoskiljer sig denne grng besyner. ligast från alla andre gongar i Schemnitz, neml: at han består af Spat hoit ock grof med föga qwarts, tock af lera ganska mycket i stora ock mägtiga strimor inblandad, samt besynnerligen uti en fjsen schusig Ress ock brånad, hwilken ock sjelfpå någraställen gifwit en rostig ertz, til 100 lods silfwer helt ock med ganska små gedingne silfwergryn isprängd, som med microscopet napt synas denne ertzär ganska cwieeus ock ser ut liksom blyglantsenskulle hafwa blifwit förtärd, ock silfret i gedingen form qwarlemnat Denne Gong arbetas på Erbstollen, som är anlagd til det nederstadjupet från dahlen. Men som han för orten aftagit, så är han nu instält på detta djup. Men ofwan Erbstolles djupet gååm 18 Lachter öfwer Jacobi Lauff ock derofwan, är mittel lauff samt oberestolln 22 Lachterpå hwilken faltet fortdrifwes ock nu går i kalck. Emellan desa leuffer borttages nu hwad degamle qwarbeunat, men på djupet under Gobstolln har manej dessinännu atförsöka, emedan gwwärk schafftetej med drift will engripa saken. Eljest faller i gongen glas Ertzmörkhet. ock enganska mork kothgulden, som här kallas qwicks, ock för sin in rf skuld. jemäl Confunderas medglasErtz, som då jemwäl heter qvicks. 69.

70. Monrer Cou En tämmelig ong dag stoll uppå en gong strykande kl: 3 med 15 grader à 20. stupning mot Wastern. På Norra fältet förer gongen icke allenast flere graders dohnläge från perpenoiilen til 25 utan ock wrider sig. til en annan stund ända i 12, hwilket tyckes mycket förordsaka de åtskillige gongdrummer, som utur liggandet efter hand tilsätta gongen, ock honom med sig taga. Sjelfwa gongen består af en derb hård qwartz, som i sig sjelf är oädel; men när han blir blandad med Schemnitzer så kallade Spaten, eller eljest blir något rostig ock mör, så gjer han silfwer ertzer. Ock sådant har mäst skedt på sådane ställen, där amtingen Spat eller flache qwartz ock spal klyfter, satt til hufrudgongen utur hängande, hwilka följa sedan med gongen. Mägtigheten är föränderlig från 1 fot til 1 à 1 1/2 Lachters magt, altefter som strimmor af Fetra utur wäggarne, samt större ock mindre liksom infallne stycker af oädel Sinopel, intagit gongen. Dock är ej mägtigheten det bästa i anseende til malmgifningen: Har bestag- aflosning mot båda wäggar. Detra är här i wäggarne den wanliga i Schemnitzaren, allenast at han är tämmelig hård, som qwartz, besynnerligen liggandet. a. 8. 6 a. Hufrudgongen b. Gongame ilisandet somtagan messig. cc. Foradlande Klyfter. Ander denna Erbstolln djup har man wäl tilförene på åtskilliga ställen sänkt sig neder på Ertzgifwande ställe, ock fast man försedt grufwan med konst den tiden, så har man dock ej kunnat afhålla wattnet, så at nu mera ej arbetas under stolln. På sådane godsgifwande ställen ofwan stolln, hafwa de gamla borttagit det mästa, dock är ännu en mittel qwar emellan denne ock ofwansträcka af 10 Lachters högd ock 30 à 40 Lachters längd, som förer både glants ock silfwerertzz samt litet Sinopel; men sådantwill man intet altför starkt angripa. Detta går eljest up til öfrestolln, fast något smalare w: p: 20 famnar högt från Erbstolln. GrufByggnader, konster, arbetnings fördelar 1o Wid tilfälle af orters drifningar med borrning, märktes at alt sådant drefs mindre trångt än eljest i Tyskland plägar skje, besynnerligen i Saxen, ock ehuruwäl at Verschrämningen är därstädes orsaken til sådant, emedan det är ganska nästan. tydeligit at 2 gonger bredare schram behöfwersk gonger me ra tid ock arbete, än en gong allenast til dess utslagning, så berättade man mig här dock, at man häldre gjör orterne. litet tiltagne än för trånga för den orsak 1:o at kunna. avancera desto fortare för ort, ty när de första skotten mitt 71.

72. mitt i orten gådt in, får man palt på båda sidor til skott. Lil ex a. Ortensomgår förut. b. 6. Pallarne på sidorne, o1 5 Grund Aitning. a. atefterhämta. E:5 Hela ortens bredd. 76: 2:o För desto bättre wäderwäxling, besynnerligen om en sådan ort några 100de Lachter fortgå skall: 6 hwilken afsigt som en sådan ort ofta är en stoll ock sålan altid avancerar åt högden, så gjö res orten i begynnelsen något högre ock widare än han inpå längden behöfwer at wara. 3oo För förråd afsten; ty somden ändå til fyllnad behöfwes uti Furstenbau, så må man gjerna gjöra orterne åtminstone 3 alnar breda. På alla Kehr- Rädter äro korgarna ej på wärt ordinaira sätt af lika tjocklek byggde, utan som hosgående figer risar. det har intet allenast den fördel med sig at linor8. 82a. na lägga sig jemt utan snärjning, utan ock at korgen har altid lika stor tyngd at häfwa tunnorna må wara högt uppe eller nedre i schachtet: Froportion är denne ataaär lika lång med 66 eller längden af korgen. 2o Hwad Furstenbau angår, så har sådant hittil dags icke särdeles warit i gong bragt; men nu börjar man på at bringa sådant an där det möjeligast warakan; ty först märkes, at som som här äro mägtige gongar, hwilka de gamla til någon del efter. mägtigheten med afsänkning ock sedan igenfyllt, bearbetet, så kommer man som oftast uti deras arbeten eller alte man, så at icke något ordenteligit furstenbau på sådane ställen kan an läggas. Ock sedan har man i dese grufwor ej haft så godt förråd af sten, som til sådant bau erfordras, eftersom hwad icke just är ren malm i gongarne, det är dock mästendels bokwärdigt. Dessutom will det icke altid foga sig at med furstenbaubelägga mägtiga gongar ock dermedelst borttaga hela gongen. Emedlertid har i sådant affeende Bergterfalter Ziepzer på tänkt ock anbragt sådant slags bau som ritningarne ock förklaringarne öfwer Ziepzerska qwarbau utwisa. Tab. IIIV. IVI. 3o Således går mäst all arbete med strossenbau hwilket här är rätt wäl inrättat, med 1 à 2 enmennische borrar på strossen alt eftergongensmägtighet. Stersarne 2/2 à 3 f:r longa 3 al höga litet afstupande för wattnets affall. Hwad de emmeninsche borrar angår, så har man efter försök befunnit at 2 Ungrare hafwa på 4 dagar slagit äf wen så mycket med einmannische borrar, som 4 Hartzare slagit på 7 dagar, h:e: fast antalet af borrar warit lika så har dock de förras arbete förhållit sig til de senares som 28 tl 8. Bor73.

74. börarne äro allenast et skiär mitt på något högre än wid kanterna af 13/84 tolls längd, men diametren af borrarnetil /8 dels t eller något mindre. 4o Uppå Biberstollmer gång är anfört om en ubersich brechen, som skulle gå några 70 f:r upp til Schmittn Rinn grufwebotte. Derföre skulle man ifrån Heglige dreij faldigkeitstolln hugga sig upföre på gongen til nysssagde grufwa. Hela sakentom derpå än at förse arbetet med wäderwäxling eftersom inga sträckorter i wä gen gingo igenom, ej heller war gongen på den Tracten arbetad. Det ta war således angripit ock inrättat. Twärt ifrån dreij faldigkeitstolln emellan mundlocket ock stollschachtet hade man med 200 Lachters twärslag gådt in til Biber stollner gång ock för befordran af wäderwäxlingen, drifwit et jemnsidigt näbne twärslag, 2 à 3 f:r derifrån, äfwen från samma stoll, men med tät dörr tilslutit stolln, emellan båda twärslagen så at wädret måste gåin i det ena twärslaget, igenom de öpningar, som efter nödwändigheten blefwo slagne til del andra twärslaget, ock så ut till stolle igen a. 3 talsigheit stolln. B. Trärslaget. Grund. a till Biber stöllner gang. C. Nä3. benwärslaget med ddl, öpningarne emellan b ocke. som igenbyggas efterhand. h. e. Dorren i Stolln som öpnas vid passerande. I Biber Stollh. Bradafplankning från sålan af ner gång. 9 Continuation af twärslagen upp till innemot stolln a, till Schachtet. fürsten af iber sich brecken. få det wädret ej skulle tränga sig ut i wattu-rannan, som gckigenom stallen på ena sidan något lärgre än sålan, satt et bräde wid den tilslutna dörren så djupt ned i wattnet at watnet altid stod öfwer dess nedre kant, i. Nu alt efter som uber sich brechen Avancerade i högden, war han afdelt med bräder i twå delar mittemellan båda twärslagen bocko) så at när wädret ifrån stolln gick igenom 6, måste det passera upp i Schutten förbistängflen ock ned på andra sidan igenom (e) tilstolln, ock dess Shachtderpå. Face af forestående. 2 Grund ritning. i. . h. Til at skaffa träwirke ock stämplarupp i uber sich brechen, warnedanför en liten handwind ock trissa upp i uber sich brechen, hwarmed träwirket upspeltes. Under Hodritscher Gobstolln omtalas wäderwäplingen uti Stollarne eller sträckorter. Detta war så tillställt. Hamla stolln igenom Heijl: dreijfaldigkeit gebeude, är redan indrifwen 100 L. förbidreijfaldigkeitschachtet at möta motorten utur 1talcktlocket. På det luften ej må ur stolln directe gå up i schachtet, ärstolln igenbygd straxt wid schachtet; Med en tälutt förd igenom förbyggningen ända in uti den fort 75.

76. fortsättande stolln ock med the förändringar som nedanstående ritning ock beskrifning utwisar. Agamlastolln tildreijfaldigkeit gebrude, om Continuerar til mötes mot tsta lichtlocket. Odrejfeldigkeitschacht hwarigenom luften eljes utgår som inkomit från (a men förmedelst E dörren som tilslutes på wanligit sätt, måtte gå igenom Swäderlätten af brädertält sammanslagen, som sedan sagteligen går up åttaket afstolln 100 f:r in. Här har man at gjöra wäderwäxlingen få mycket säkrare, låtit lutten infalla genom et holl i en tilsluten kista när in til Centrum af et i kistan med flere wingar försedt hjul, som wid omswängning genom en liten pojke ock hwef, drifwer wädret igenom en Continuerad lutt eller rör d, Längre in i stolln, sittande denne lutt fast wid sircumferencen af kistan i L dit wädret kommer genom lutten . (p holet derigenom luften fortdrifwes genom röret (e. Listan är af 4 al: diameter ock tå 3/4 aln bred. p. d5 Fig X: 5ör sta Licht, locket . e L Sig X dentilseutnekistan större förestäld, hvaruli axelen med widfästade 8 vingar omtvefwas, krifvande vädret ut igenom opningen p såsom inkomande genom tutten d. a. Atbefordra waderwäxlingen utur stollarne ned på djupet, sidan nu blifwit anfört huru sådant skier påstollar ock uti uber sich brechen, brukades följande anstalter. Igenom stolln bragtes luften ned på djupet iorterne på samma Grund, som i uber sich brechen. a Lichtlock där wädret utgår. 6 dagstoll där eljest luften indrifwer, men med stängsel eller E dörr tilsluten, så at wädret måtte gå igenom d. Lutten, hwilken tar sin början i stolln innan för dörrn ock styrer wädret ned i orterne, därlutten efter behagten kring föras gående luften sedan ut igenom lichtlocket eller schachtet. a . 2. Rrich Hauer Teich. til grufwornasdrift blef för några är tilbakars anlagt Reichskaues. Tenchs V: 72 800 Lo från Windschachtet. Belägenheten är sådan at emellan grufwan ock damen är et widsträktstort berg, så ofwan dagej något watte Landitföras. Men på andra sidan är belägenheten till god dam. 77.

78. Tide Trofil dig . Desseinen war at med stollen d bryta under damen ock igenom berget til at derigenom föra watnet, som utran genom ordinair pipstock (es ge nom damen , til windschachtet. Detta skier ock werkel:n nu för tiden, fast et wackertstycke war ut med stolln at igenomslå, ock et lichtlockjemwäli berget 6 måst för wäderwäxlingen skull gjöras. Cmedlertidkom här til en oförmodad händelse, neml: ak wattnet drog sig genom klyfter in i stolln ock damen således ej hölt tätt. Nu kunde wäl mindre wattn padragas när en del inföllgenom stollförsten; men som alt watte så ledes emot wilja kunde för tidigt drage sig utur damen, så blefej an nat råd, än at dela damen med en annan afdämningi tu, så at man åtminstone det mästa wattnkunde conservera, tystolln går fram under damen på den enasidan. Häraf kommer at wattnet i den stora afdelningen altid står högre än i den lilla. Detta föreställes i nedanstående Grundritning. 6. Fig. X. ad. 91. l. Grunt Ditning. 6. a. A. Större dehlen af wattndammen på motstående grundritning 6 mindre dehlen af dito. 6 pipstocken utur stora dehlen a. A pipstocken utur lilla dehlen 6. Stoll igenom berget ock under tilla dammen. F Sten- damen emellan dahlarna til båda afdelningarna. 9. En ränna från dahlen af sådant hopsamlande wattn, som i anseende til dammens högd ej kan komma dit uppn. Mindre stendammen eller afdämning emellan a ock 6. Iallmänhet obferveras at stendammarne äro af 2ne murar, mittemellan i fylde med torff ock sand. Utom bäckar som inflyta i dammarne, ledes ock genom widlyftiga grafwar ikring bergen bäckar uti dem. i Allmän watturänna som förer wattnet från båda damafdelningarne in uti stolln. Om Eld Machinerne. Här i Schemnitz woro 5 stycken Eldmachiner inrättade. Dock gingo de ej alla på en gång utan som wattnet i grufwor na fordrade. 4 woro mindre, twar störst. De förra ägde Metall Cglindrer om 30 tolls diameter. Den senare 32 toll, hwilken Ohinmecht stod i Magdalena schacht. Desswärkan af luftens tryckning räknas til 195 Centner: men hans 79.

80. hans uphafwande tyngd af wattn är 58 Centner uti pumpar wid en stång utom Frictionen. De andre ägde 126 Centners wärkan, ock hade 46 Centner wattn at häfwa utom friction, tystängerna på alla Contrabalancerades med motwigter. Ordinair Rest eller husär 1 Lachter til 7 Schuch, ock som pumprören äro 6 toll i diamlter så häfwes 54 Seibtel i huben. 8 sådane hus i minuten gjöra om 24 timar 10368 Einner 6 seibtel wattn, som utfordras. Deremot fordrar 1 sådan machin 21 seibtel wattn til sin drift i hwarhub, följagteligen mer ock mindre wattn, alt efter som hon går fort; Men efter 8 hus i minuten gjör om dygnet 4032 Einmer wattn à 60 Dribtel på Einnen. Jemwäl 3, 4 à 5. klafter wed i 24 timar, alt efter som weden är sämre eller bättre, då medium blifwer 4 klafter à 3 1/2 gulden för klaftern. Wedens längd 4 Schuch. 2 karlar til upwägtnings 2ne schicht à 12 stunder, den ena wid windugnen, den andra wid styrslen à 5 groschen schichtet hwar2karlar allenast dagschichtet som framskaffa ock klyfwa weden om han wore förstor a4 gr: hwar, 1 groschen är 3 tn Altså hela uppwägtningen omdygnet 26 gr: ock med weden i weckan til 100 f: Nogkan en sådan machin gå fortare; men man zisquerar ak någon ting sig forderfwar, som skall lagas med hela machinens hwilostånd. Sant Dant är det at en sådan machinsfordrar ansenligt wattn, äp mot wattnhjulock behöfwer så litet påslag wattn; men han fordrar återigen wed, som eij på alla ställen är at tilgå Hwarföre machiner böra allestädes appliceras, efterhwar ock et bergwercksbeskaffenhet utur desse eldmachinerhar Höll tagit sin tryck machin. Täfwen somluftenstryckning uplyfter de på andra sidan om motwigten widhäftade watn tyngden, äfren så trycker ock watnetstyngdupstora kolfwen i Cylindren, samt des widhäftade tyngd. Dessutan äro sglindrer, kolfmotwigt, hammar regeringen, samanfogning, snart samma med Eldmachinernes. Rörelsen skier eljest på det sättet, at dursterna af det kokande wattnet i enstor kopparlittel up drifwerkolfwen i Eylindern igenom et hol. Hwarefter en Ventil öpnar sig, som insprutar kaltwattn, då det förra holet sig tilslutit, ock som luften af denna hastiga förändring Comprimeras, så trycker hela luften på kolfwen ock drifwer honom tilbakars ned i Eglindren, uplyftandes tyngden på andra sidan motwigten. Wattnet utrinner i et annat rör, ock hettan inkommer straxt från kopparkittelen som half ärfyld med wattn. Som man här gjör sig gefenne med hldmachinerne, så har jag ej heller gjort mig möda med dem i Wål wetandes at alla är fås nytt wattn; men träd fordrar många är, ock at sådan machin redan blifwit byggd Dannemora ock byggmästaren påstådt machinen warit rig. tig, fast deras Interesse, som blef tilbakas, ommachinen skulle bru 81.

82. brukas, på flerehanda sätt förmenes wärck wållande dertil, at Dannemora machinen blef obrukbar. Angrarne lefwa i den öfwertygelse at en af deras landsmänBaron Fischer först Inventerat Eldmachinerne ock dem i Ungern. Exequerat långt förr än de upkommo i England. Derom må de sjelfwa liguidera, men det är wist at uti Bergsdriften gifwa Ungrarne icke efter Hartzare ock Freijbergare. Dock gjör bergwärkens goda afkomst mycket dertil at kostsamma ock fördelagtige inrättningar kunna tiltagas, som eljest blefwo tilbakas. Nu mera harman flereritningar i kopparstick af Eld ock lufmachinerne. Emedlertid bilägges bland Chartorne en ritmin öfwer sådan machin af Carl Jacob Turman är 1742, hwaraf Bergmästaren wid det lilla silfwerwerket Königsberg i Ungern, Johan Gustaf Wattrang, (fwenskfgjorde mig present Den Holliska Siphon Machinen. År 1744 war redan konstmästar Holl i begrepat i ordning sätta en wattnmachin, som hans fader för honom påtänkt. Denne machin kommer än på samma grund som Wintersmidiska ma chin på Hartzen, neml: at betjena sig af watnets tyngd genom et högt infalls rör, til den åstundade effectens utöfwande. Här med med är nu så långt avancerat, at han i Leopoldi schacht förledit år 1749 byggt en sådan konst, som dock ännu 1750 i Majo ej hunnit komma uti fullkomligit stånd, emedan den altid måtte lagas, så snart han släppes i gong. Nu ehuruwäl Ructor gjör sig mycket hemligmed denne sak ock ej gjerna tillåter någon at se konsten, så motte jag dock anföra hwad jag en gong passerande igenom schachtet sedt ock af honom sjelf samtandre härom kunnat inhämta. metall Machinen består af enstor Temo o 14 Ciylinder, som pretenderas allenast äga 13 toll (alt Ungerskt mott ock wigtsi diameter, fast jag tyckte honom wäl wara 20 toll, samt af den högd at kolfwens rest är 1 Lachter, eller 6 fot, eller lika med Eldma chinerne, dragandes upp pumpstången, som nu är allenast 1 ock hwarpå skall hänga flere sättningar tilsammans, ut gjörande, efter 6 toll diameter i pumparna, en wattn Column af 105 Lr 32 tolls högd. Infallröret är 44 Lachter högt af 6 t. diameter. Den nedersta delen deraf har 20 samsaf metall ock de öfra 24 af träror tätt medjernringar beslagne. Denne machin skall kunna gjöra från 5 til 8 hub i minuten men 6 högst 7 torde wara medium. I hwar hub behöfwer (ylindren 4 Enner wattn, efter 13. tolls 83.

84. tols Diameter eller hwad mera wattn kunde öfwerstiga. I hwar sådan hub upfordras 54 seibtel watte, emedan 1 fot hög af 6 t diameter, gjör 9 seibtel ock hube är 6 fot. Fordrar derföre til fiedrift denne machin 4 gångor mera wattn ock deröfwer än hwad han upfordrar: à 7 hus med 4 Einmer 1650 finer i timen, ock således 40320 fimer om dygnet. Nåtnets tyngd i pumpstockarna samt friction etc: berättas skola stiga til 130 Centner: hwilket i hwar hub skall häfwas ock efter 1. Sylindrisk Schuch af 1 Schuch diam, ock 1 Schuchs högd, holler 36 seibtel wattn, samt wäger 54 pund, så följer deraf samt af förega ende, at watnet tilkommer af denne lasten 102 Centner. Däremot när på samma grund watnets högd sonfidereras med kolfwens diameter i Cylindern, så får man en effect af 152 Centner ock litet deröfwer, som Höll sjelf eljest berättade. at wara 162 Centner. Således är ganska tydeligit at machinen måste röra sig ock uphäfwa den sagde tyngden. Men här är ännu en omständig het. Öpningen ock tilslutningen af hanen, derigenom wattnet skall passera, gjer mycket bryderie dermed har aldrig Holl kommit til rätta, ock hade Wintersmidtpå Hartzen haft såstarka infallrör, så som denne, så hade hans machine i Cartsspade på på Schleigsteins dahl ej måst afbida desses fullkomnande i Schemnitz man flere dylike sådane kunna inrättas på Hartzen. Ock ehuruwäl at grunden är ganska rigtig, så at ju denne Invention en gång blifwer acheverad, när den wid Winterschmidts machin omtalte stöten, som sönderslår machinen, afhjelpes, så kan förbigas at nämnas om de försök, som Berg der walter Zipser förflere är tilbakas gjort, med flere öfwer hwarannan i modele stälte hjul, hwarmed han erfarit, at när wattnet får falla af et hjul på annat til en determmeneradhögd utföre, så hafwa de samfälte hjulen på sådan högd uphäfwit tilsammans mera tyngd, än när wattnet genom rör fallit den samma determinerade högden utföre, ock på denna invention ofwat sin wärkan; hwaraf han willsluta, at som till denna machin fordras ansenlig wattnhögd, så skulle samma wattn göra mera gågn uppå wanlige konst hjul samfält uppå fallets högd, än när det på det Inventerade sättet nyttjas. Detta lemnas i sitt wärde, men det ser dock löjliga ut; emedan samma wattn på flere hjul under hwarannan nyttjas kan, ock således gjöra många hus med samma watte, som i Machinen fordras til en hub. Emedlertid är det klart at til flere wattnhjuls konsterna, fordras större apparatus ock mera materialier, än till en tryckmachin. Dock blif85.

86. blifwer egentel: wid byggnad af sådana machiner, mera frågan om tillgong af påslags wattn än materialier. Nårandes för öfrigit klart at ingendera kunna nyttjas utan stoll. Dock kunna wattnhjulen apsliceras i stupande dahl efter hwarannan, utan stoll, ock med fördel af wattnens nyttjande flere gonger, ock i differente eller samma grufwor Wid återresan genom Wtiengjordes bekantskapmed en blandsina monga medbröder i fesuiterCollegium, för sin kundskap i Thysiquen, Mechaniquen etc sberömde PaterFrantz. Denne hederlige mannen understödt med Collegihärlige apparatus acf allehanda Thysicaliske Instrumenter hade kanskie i det mästa bidragit til den Holliske machinens upfinning, ty icke allenast wiste han mig at machinen redanwarstucken i koppar, fast han icke wille någon menniskja meddela afdragderutaf, förr än han wore försäkrad om machinens fullkomliga bruk barhet, utan berättade äfwen så longt wara kommit dermed at machinen nuwarit igong at Röl skulle ännu bygga den andra, ock få för fnventionen 12000 kejser gulden. Iblaud concexterne finner jag wäl en ritning öfwer denne machinen Mken somjagickekunnat få tydelig redo på hammar Regeringen af Sentilens. hastiga öpnande, så will ritning af sglindien, infalls röret, pumpstongen ets litet betyda. Dock likwäl, om det kan gifwa androm någon anledning til widare eftertanka, är ritning, så mycket jag kunnat åtkomma, upstält Tab: VII. Följande Satel utwisar så wäl djupen ock belägenheten afsträckorterne sins emellan som schachtens djup, ock på hwilka gongar de äro belägne, hwaraf i jemförelse med Zipserska Char tan, man kan gjöra sig ett begrepp om det widsträkta fält, hwaruppå the förnämsta gongar uti Schemnitz äro bear betade ock till en del sammanslagne, såsom the uti fanuane Månad 1749. blifwit afmätte. Lachtern à 6 fot el: 2 t. Ungersh. Så Spi, På Bib, Stå TheLoch Dastaler nerstollr resier schalter. gång. mer gand der gäm Jesephi Schachk. 27. Sonkrant,desschachts biss Biber Erbstolln. Söndannen biss kirochs Lauff. 50 33. Bist. Sarholzi lauff. 16 541/2 Biss Lichii kauff. 11. 9 1/2. Biss Sparhotzi kauff8 26. Biss 4ter Dito. 6. 53 1/4 Biss5 ten Do 13. 31/2. 133. 48 1/4. Caroli Schacht. Son Tag bis Biber Erbstolln. 24 63. Biss Rirochs kauff. 51. 13. Biss 2 Sparkotzs Lauff1o 402. 87.

88. Biss Lichii Lauff. Biss arkotzå lauff. Dito. Bis 5t Biss bten D:o . Biss sten Do Leopoldi Schacht. Son Tag 8 3 Bieber Erbstolln Biss Piochs Lauff Bess 5ten Hparkotzi. Biss 7ten Do Christina Schacht. Son Tag biss Bieber Erbstolln. Heglige dreij faldigkeit Erbstolln. Denn weiter hinunter ist er lergund. biss 7 lauff meistens Berstürt. Alte Siegelsberger Schacht. Son Tag biss obern Erbstolln. Biss Bieber Erbstolln. Biss Heyldreijfaldigkeitstolln. tå Spuifå Bill. På Therekach taler ner stolb. sier schachToll ter gång. ner gångker gam 12. 362. 15. 1 1/2. 12. 12. 12.41. 4 à158. 24. 14. 38. 25. 51. 51 1/2. 53. 33 32. 34. 176. 19. 54. 13. 66. 34. 12. 21. 37. 20 /4. 6. 18 1/2. 4. 9. Bi Dr BissSten Fiegelsberger Lauff. Biss bter Lauff. Bij ter Dito. Biss 8ten Laufs. Bissgten Do . Biss Hodritscher Erbstolles huban. B:o 10ter Siegelsberger Lauff. Magdalena Schacht. Sonlag biss windlenthen alro die Stangen kunst hinem spielen. Son der biss Bieber Erbstolln Biss irochs. Biss Lichii LauffBiss 5ten Harhotzi Biss Eten Dito. Biss7ten 2o Biss hter 2:o Spithaler Schacht. Son Tag biss Bieber Erbstolln. koch Coll ter. 17. 65 1/4. 16. 48. 18. 42. 15. 31. 16. 5. 61 7. 35 1/2 13. 11/24. 16. 7. 52. 13 1/4. 27. 30. 25. 50. 13. 18. 16 52. 24. 4 1/4. 189. skå Spirfå Bibr så dhere. taler nerstoll- sier schach gång. ner gang fer gång 150. 39 24 . 89.

90. Laz Coll. ter Biss mittern odergrin Erbl: LauffBiss Pirochs Lauff. Steinern Schacht. 78. 74. Sonlagbiss Bieber Erbstolln perpendigl. kon dannen bis auff die Leeg obern. 10. 61 1/4. Ferkstämpl: Lauff. . 1. 36. Biss werkstampl. Lauhf Leeg. Biss 2ter Steiner Schachter Lauff7. 3034. 7. 70 1/2. Biss 3ken Lauff. 10. 38. Bes Sumpfl Ferdinand schacht. Son Tag biss Fuchserstolln pempendicular 34. 41/2. 31. 36. Biss mittern Fullorter Lauff. 9. 24 1/2. Biss Neuen Zubau dess Erbstollns Biss auff die keng obern BieberErbstolln 7. 52. Dru hier gehet der schachs leeg, Son der 6 51. Lerg biss Bieber Erbstolln. 17. 454. Biss grossen Phiüner Lauff. 12. 22 1/2. Biss oberkes Laufffr Be0. få Shere. få Spiner stollsier schach. thaler. gång. Ner gång ter gånge 88. 30. 116. 512. Biss Müllners Lauff. malia Schacht. anBon lag biss wind Lenthen Biss klingen stolln. Biss Heijlige drejfaldigkeck stolln. Biss mittlern malia Schachter LauffBiss 3:ten fillorter kauff. Heiden Schacht. Sön Tag biss Bieber Erbstolln Söndar biss wetterstolle. Heijlige drejfaldigkeit Stolln. Sheresier Schacht. Biss an dass lerg in perpendicel. Biss erstes kruffmit solchem Lerg. Bis 2ker Lauff. Biss 3:den Dito. Biss 4. der 8o . . Biss Rlingenstolln Bess. Lauff. Lach Toll ter. 8. 30 /4 9. 11 1/4 18. 21 3/4. 76. 19 13/4. 13. 291/4. 22. 36. 64. 25 1/2. 7. 62. 133. 6. 33. 20. 67. 14. 47. 7. 30 1/4. 10. 7. 41 1/4. 9.32 1/2. kå Öpu kå Wib-PåShere, thaler-nerstoll fier schach. gång andana ure 128. 41 1/4. 139. 56 3/4. 85. 52. 91.

92. tå Spikach Toll Ithaler. ter. gång. 7. Biss 6ten Lauff. 6. 60. Biss, ten Dito. . 5. 41. Biss Ster D. 6. 15 3/4. Biss gter Do . 6. 2. Biss 10ten D: . Biss sten D 8. . . ta D 10. 21. Biss 12 . . 8 63. Biss 13 ten fo 8. 15. Bis 14der Do oder Hjldreijfeldigk Erbfolle Andrea Schacht. 55. 86. Bis heylige dreijfaldigkeit Erbstolln. 13. 47 1/2. Von dannen biss mittern Lauff. 14. 44. Ton dar biss 13:to kunsters Lauff. O7len 9. 45. 18 len 3. 67. len 14. 31. 19. 11. 25 1/2. Biss 20te Lauff 4 18. 36 Niss 21lo. D:o sodermahlen in wäresteset. 18. Bis 22 få Bile På Thre ner stotb-sier schachner gand ler gång 143. 37. tå Tju,, så WiePå There. Lack ner stoll sier schach. Toll Cthalen ter. gång. ner gang ter gång Biss Sumplf. 163. 44 1/4. Elisabelh Schecht. kon Tag biss windleith. 11. 29. Sonder bis hefdreijfaldigkeit Enbstelle. 51. 34 1/2. Biss neuen Lauff. 19 11. Wis o Kunsters Lauff6. 59 1/2. Biss rsken lauff 9 13. Biss 18 ten dito 7. 45. Biss 19 ten. fo 4. 53. Biss Roten D:r 8. 17. Biss 21:te Do 146. 57. Hejl: drejfeldigkrit oder Segiomundi schacht. Konkag biss herldreijfaldigkeit Erbstolln. 23. 3. 23. 3. kon dannen weiters hinunter stehet. dieser schacht in wasser. Kauff Haus schachtet. Vön lag Glantzenberger Erbstolln 16. 25 1/2. pregorie Schacht. Sonkagbis herldrejfaldigkrit Erbstolle. 5o d 180. 26. 93.

4. Sid et så widsträtt Bergwerck behöfwes ock en ansenlig mångd arbetere, hwilka, utom sjelfwa Bergs bentjeningen, utå nedanstående förteckning blifwit sammandragne. . 5. 2 4. 26. 6. 4. 6. 1. 41. Huttlenthe h. e Steiger. 18. 3.3. 3. 3. 3. 3. kratzenfuller el:de förras hjelpare. Mitgehulffen. 3. 3 3. 3. 3. 15. 1 24. 6. 4. 1. 3 3. 6. keichtJungen 1. 1. Schacht Meister 1. 3. 2. 2. 3.1. Dilo zimmerleuth. . 1. 11. 31. 3. 3. Dito Gesellen 22. 2. 4. 2. 26. 6. Dito Lehrheuer 2. 1. Fremde Grubenhummermeister 1. 1 3. 3. 11. 3. 1. Hiesige Dito. 7 113. 19 24. 2. 14 1. 30. 16. himmer leuth Erster Class. 2ter Dito. 272. 3 18. 12 1. 229. 94. 3ter 8. 76. 31. 1 8 9. Dilo. 181. 1. 1. 1 1. 5. 1. Hundhurchter. 444. 10. 11. 46. 60 138. 4. 751 6. Hund stösser. Crembser. . 6. Sturtzer, Laskarlar 36 14. 34. 2. Anschläger und helfer, bottukarlar. 12 1. 16. 3. Ausrichter. . 3. 3. 1. Rinnenfoger. 7.1. 12 1. enerfaxen 6. Waserträger. 6. 9. häspler und anfhüller 23 5. 61. 3. Jung 26 4. 64. . 7. Löhn und Lehen hauer. 136. 32. 482. 36. Gepelwächter. 8 2. 4. 2. Imschlittsstecher. 2. 2. Summa 429 66. 708183. Hierzukomen bejee Sund kammerlen bestelten maner 11. Wetterthurschmierer, sehunden aufschmiden. Wid Hodrit:r Erbstolln hwarunder 2 hutteutheWid 4 fidmachiner ock öfriga konstwwärken Wid den nya Rolliska machinen. 6. 6. 13. 38. 143. 4 6. 19. 61. 4. 11. 6. 5. 6 3. 41. 6. 33. 9. 30. 14. 23. 43. 172. 11. 17. 25. 154. 42459. 270. 1257. 4. 2 6 28. 2 2. 8. 27436 632788. 11. 3 2. 137. 97. 2. 95.

96. Allehanda arbetsfolk i dagen. 147. Wed Proberkammaren 11. Wed hand bokning ock sofring 95. Beij denen Waserwercken Wid wask ock bokwärk gamloock unga 667. Allehanda swafweltrås, krutrör til skott, wägtare etc: 19. 5. shutman med 4 hener iKlisabethsschurff. Des utom wid allehanda sommar 73. byggnad emploijerade. Uti samtelige hammeral bokwär343. ken allehanda arbetare. 134. Uti Schernevitz hytta. p. Uti glashytte smälthytta. Med sine Provisconester 35 stycken, 25. det är som hafwa Fension. Uki Stadtgrund bleijhytta. 62. Rodritscher smälthytta. 189. I Skog ock kohlwäsendet. Utom berg, ock grufwe provisionister samten myckenhet arbetare wid de privat: grufwor. Nägra Agra Anmarkninga wid hyttor ock smältwärken i. Hodritscher hytta belägen 1 fjerdings wäg nedan Stooritscher Erbstolln i samma grund. Består af 4 krum offen, 1 Trecboffen, 2 hwälfde kostugnar ock några öpna Rostmurar under tak. Emedan de wid Schemnitz fallande Ertzer ej äro så blyrika at de kunna genom blywägen til godo gjöras; så har man uptänkt en medelwägaf Sten ock bly at dermed hjelpa sig fram. Sådan är den så kallade Frischsmältningen, hwars beskickning är denne. 1o Lil 20 Centner bleijschlick komma, 2o 18 Cent: silfwerErtz eller scheid Ert. 2 . 2 Cent: silfwerschlick, som kommer til 8 à 12 lods halt. 4 8 Cent: Frischkeg. 5o 8 Cent: Rohstein, eller orostad sten. 6o 4 Cent: Ejsenstein. so 16 Cent: Schlacken. 8o. 8 Cent: bleijschuss eller för hand sönder bokad blyglantz. g 10 Cent: Glöt. 10o 4 Centner Härd blyOck igenomsättes uti 20 à 24 stunder, atgående i H Schicht i weiekan à 12 stunder 200 maas kol. 17.

98. Cet wärkbly som häraf faller ock gjerna kommer til 3 à 4 marks halt ock hwartil det äfwen beskickas, är således drifwärdigt, men stenen kommer at Rostas såsom under Rohsmältningen berättas. Hwad ofwannämde Ejsenstein angår, så är den orostad ock af mig så kallade slaggmalm, tjenande så wäl til god fluss, som til förtärande af swafwelagtiga wäsendet ock besparing af rostning. Gifwer ock mindre Jern-sulu än Rohsmältningen. Nusom man ej har så mycket förråd af blyrika Ertzer, så måste en del kiesschlicher igenomsättas allena til sten eller här så kallad legg, hwartil då kommer någon silfwerhaltig Ertz, på det stenen eij må blifwa alt för meger ockärdetta egentel:e Rohsmältningen, hwars beskickning är denna neml Till et Schichk à 36 stunder at igenom sättas, 26 Centner kiesschich, rostad i hwälfd ugn2 Centner SilfwerErt geringe. 4 Centner abhies. 3 Centner Silfwer schuh. 30 Centner Slagg. Med sådan beslickning kunna från Söndars em til Lördags e wid p. 100 Centrins ock derutöfwer igenomsättas. Dragandes ungef likamyket kil som förre sesd smältnigen. den sten som häres falleräör kolsen el kollegg, hotr rostas 2gonnel. opnerofmurar större ock mindre, pmed red ok derpå lagt ol, hwarefter han sär mannn af frischlegg, kommendes då in uti frischsmältningen. Kostning i Kgnar. Hwad åter angår Rostningen af schlicherne, såskier sådant uti hwalfde ugnar, såsom på Hartzen, dock med skillnad af wed, i stället för knijpor ris samt at ugnarne äro ovale twärt för Ugnen ock ej längs efter, ock på sidorna 2 eldhol, såsom på Pottask Caliner ugnen, ock finenes aftecknad Tab VIII. Churuwäl at denne gn för arbetarne i anseende till omrörningen. är Commodare än Hartzarnes, eller någon ännu besedd så tyckes han dock för andra omständigheter wara sämre, neml:o at weden eller elden lägges på sina windugnar, så at mera torde åtgå än när weden. ligger på samma bottn så, som uti Hastzen, ock sedan at ugnen, för det här pretenderade draget, ägerskorsten, hwarigenom weden brinner ännu hurtigare, men hettan går ock, så wäl igenom honom, som gluggen framtill desto snarare bort. Eljest warowinsugnarne försedde med galror af 2 1/2 qvarters huggen sten som faller här i grannskapet ock är ganska eldfast, fast löst at hugga, bestående af förhärdad leera ock någon grofskinmer. Imaas kolmott hwaraf en med kolar-For- ock huggar-lönkommer at kosta9 til 12 2 holla wenska 65 toll longt, 19 /2 toll högt; 37 toll bredt upputiock 9 toll neduti, mätes strukit. .

100. ilfwer-drifningen. Lilförene har man haft silfwerdrifningen inrättad utan winduge med smaladrefstockar, som instuckits emellantätorne ock med en leerstruken jernhufderöfwer, så at hettan skulle dasto bättre behållas. detta påstå arbetarne wa rit bättre än drifningen med windugn hwilken nyl:e blifwit inrättad, då sjelfwa ugnen ej behölt widare förändring, än med tillbyggnad af windugnen ock en lägre hufs tilsättande, som allenast kommer till 7 à 8 toll högt från bräddarne af härden, ock ganska litet upphögder mitt på. För öfrigit är Ugnen så wida förändrad från de Freijbergiska, at krantsen emellan härd bottnen ock hufwen sitter fast wid hufwen, men ej på härden, så at härdslagningen är Commodare; men deremot kan hufwen bara upwindas 3 al nar i wädret med en lång häfstång öfwer en hwas balck. Men ej på sida såsom i Freijberg. Ugnenwar eljest ganska fast byggdaf bara ideliga huggen sten, undantagandes bottnarna muti. Til blästern hörer 1p: lasa tator, somkanskiutas utan på de korta bälgtätorna försedde med klap ock at jemwäl kunna stupas ock afstyras hur man will, utan bälgornas rubbning, dock tilsmetas de omkring skarfwen. På en sådan ugn af ungefär 7 Ungerska berg fots tiamter, upsättes 40 à 30 scat wärkbly hwilka efter 12 à 14 timars drifning, med 1klafter wed att fotlång wed,kan gifwa 80 à 130 marker blick efter rikhaltigheten. ternovitz Hytta. ännu 2 stund nedan om förenämde samt på andra sidan Gran floden i en särskilk bäck. Består af 10 Crum smältugnar i 3 stora hyttor af 2 formerande gårdar. 2 drifugnar, samt nödige Rostmurar. Tohlen ligga undersamma tak med hyttan, fast med mur til hälften undertaket åtskilk, dock ej at imiteras. Eftersom schlicherne ock besynnerligen de kiesige blifwa här orostade, så är uti Rohsmältningen följande beskickning; 24 Centner kiesschlich à 1/4 lods halt. 6 Centner orostad jernmelm mineraliserat, grynigt eldeles som Swenska jernmalmer. 24 Centner slagg efter här kallad frischen, hwaraf falla 6 à 7 Centner sten. Jernmalmen gjer god fluss. Atc1 1/3 schicht i weckan à 12 stunder fordra 260 maas kol. Denneften eller kohleggrostas i öppen mur 2 gongor, såsom i Hodrikscher hytta nämt är, ock emploijeras sedan som nedan omtalas. Frischen eller durchstechen hwars beskickning. 30 Centn: silfwerErtz från 3 à 6 lods halt. 46 Cent: Legg hwaraf 3 rostad 2 gongor ock 2/2 orostad à 12 à 13 lods halt 6 à 8 Rimpel Ejsenstein à 60 à 80 Lu wigt. Hela weckobruket af 1:1/n, schicht à 300 maas kol. Detta kan wäl ej annars än gifwa sten, emedan intet blyär 101.

10 3. beskätningen men silfret teges dock derat på et besynnerligt ock i brist och tilfälle. hittils obesedt satt, hwilket tillika besparer mycket bly. Neml: För ugnen äro 2ne små härdar. I den ena lägges wid pass 1/2 Cent:r bly, sedan härden förut af slagg blifwit så upwärmd at ock blyet wid slaggen smältakan; så snart nu härden inuti ugnen blifwit full af sten, utstickes sten i denna blyhärd, eller så kallad diegel, til wid pass 3 à 4 toll högt öfwer blyet, ock omröres emedlertid rcknågra minuter med jernspett, så at blyek wäl får indrilka sölfret; ock närstenen efter hand sätter sig ofwanpå blyet, tages den skiftals af ock lägges på sidan, tils intet mera sten är qwar. Hwarefter åter mera bly inlägges i diegeln ock ny utstick ning gjöres, samt på samma sätt fortfares. Emerlertidstickes ej alt godset på en gång utur ugnen, utan blir altid något qwarsamt diegeln kort för hwar utstickning med warmt jern kringskrapad ända ned i bottnen, så at hon efter hand blir tillräckeligett stor, til mera blys ock kies rymmande. När dermed så långt avancerat ock 3 1/9 Centner bly blifwit satt i diegeln, ock derpå så ofta utsrukit sten, at blyet i anseende till beskickningen judceras afdrifningswärt, samt at det ej mera silfwer utur stenen taga kan, så tilredes den andra härden förut til slik utstickning; då denneförre emedlertid tömes, blyet gjutes i runda jernskålar til afdrifning, ock härden utsmörjes ak blifwa mindre. I4 timar wid pass brukas hwarhärd i sönder. Något glöt kan ock i sidsta utstickningarne til 1 Centner mer ock mindre, efter smältarens jugement, anwändas. Wid hwar ugn arbeta 1 smältare à 3 d 15 2 i weckan, thjelpare à 1 r:dr 39 2 i weckan samt 1 Vorleuffer. rander Grivate Gewärkerhytta. Belägen fjerdings wäg ostenfrån steden wid Schemnitzer was er, bestående af 3 Krum offern, Treibhärd öpna rostmurar, ock hörer mästendels til Wangeliske Gewärker Rohsmältningen. Dess beskickning. 10 Centner Resschlicha lod silfwerhaltpå 1M. 6 saren Schlacker, 12 à 5 C:tr Ejsenstein, efter som smaltningen tål. dettagenomsättes på Gät8 tunder, ock således 130 Cent: Kiesschlich, som då efterdess beskaffenhet kan gifwa 40 S:r Kiesleg el:r Rohftein à 3 à 4 L: silfwer påf:e. Sådant weckobruk af 1/2 schicht à 2 stunder kommer ungesär på 250 mas kol, hwilka här kosta 14 X maasen. Frifchen eller Stensmältning. Durchstechen. Denneprocesskommer utpå samma somofwan wid Ezernovitz är anmärkt, dock som man här har änmindre tilgång af bly, så går man något nogare om med denne saken. Beskickningen. 1o 10 Centner silfwerErtz från 3 til 6 lodshalt, fast utan bly. 2o 6 Cent:r knesstenlegg, af föresdåendeskant smältning. 3o 4 1/2 Centner Ejsenstein. Dettakan wäl icke gåigenom i några wissa stunder eller Schicht, utan 103.

104. i hela weckobruket kan 90 L:r sådane silfwer ertzer (:o genomsättas tillika med proportionen af legg ock Ejsensein (2ono) hwartil jemwäl consumeras 250 maas kol. Lilden häraf fallandesten anwändes ej mer än 7 Centner frisklly ock 9 Centner glöt i weckan. Hwilket på förrskrefne sätt efterhand låtes idingeln, ock sedan utstickningen skiedt slås glutet sönder ock strödes öfwer stenen på dingeln, så at glötet då det drar sig igenom stenen må taga något sölf med sig. Så bytes ej heller med dieglarna så ofta om, som i Ezernovitz, kommandes i första dingeln 3 Cent: bly ock sedan i den andra Bepham äfwen 3 C:r bly at instöpas, ock då man byter om til den förra dingeln bör smältningen gå til slut med 1 Cent:, som gjör de determinerade) Cent; dock kommer glötet dertil, som ungefär i samma proportion utdelas, så at desse 9 Centr måräclka til alla utstickningarne. Emedlertid gjör hela wärkblyets suma intet mera ut, än 10 Cent: hwilket då kan göras rikt til 100 à 140 mmf: på helamassan. Denne frischlegkomer ej gerna rikare til 12 L: än stenlegen, hwarföre den altid upsättes åter på ugnen under smältningen; men dock kan efler 3 weck bruk 10 à 12 Centröfwerblifwa. Eljess kan man ofta utaf stenleggen försäljatil herrskapets hyttor 2à 3 lods legg,sam då betalas ejallenast för des haltaf guldock silfwer, utan jemwäl 2 fl: Cent: såsom smältkostnad. DrifUgnen. Närhär ganska liter til 20 Cent:r halt ock bå7 timars drifning. Hufwen stod på gongjern mitt emot blästern, så at han med Kied öfwer trissa i i kring en stock, öpnades såsom et voslock. Cremnitz iNeder Anger seneralia Detta Bergwerck ligger ännu högre upp i bergen än Schemnitdock äro bergen tämmelig höga, men ej så spitsiga eller trångt emellan dem, som wid Schemnitz. Det fältet som arbetas af öfwerheten under namn af Vordere ock hintere zeche, är ej såsom i Schemnitz af gewärkschaft för några kuper belagt, utan hafwa gewärkerna sina grufwor Sunnan rn öfwerhetens, samt i Wästra wäggen, ock hwilka, utaf 3 tewärkschafter efter processer, sig förenat til et enda gewärkschaftdin Rothe Gewärkschaft kallat Här förefalla flere paralelle gongar af ansenligmägtighet bestående af qwartzz ock mycken besteg i wäggarne, hwilka åter utaf andre Crentzklyfter afskjäras. De förra äro mästendels stehende eller flache gongar på 1, 2 à ock de andra morgongongar på 4, 5. De förra fortsätta igenom ansenligit fält sin stryk. ning, fast med förtryckning ock oädelhet, besynnerligen där de passera under gamla dalar; Men de senare sätta allenast till ock gå igenom de förra. Sjelfwa de stora gongarne äro så armhaltige, at man intet i GroberUlges prof kan få något gods derut, långt mindre spörjat med 105.

106. med ogat. Fordenskull motte alt berg, som man intet kienner i et litet profbokwärk försökas, då 1 à 1 1/2 Centner af gongsten dras till schlich, at dymedelst någon halt kan utfås. Qvantitet emedlertid af sådan mager ock lättbokad malm, hwilken med lindrig kostnad icke allenast kan bringas från grufwan til straxt några 100de steg nedom om belägne bokwärk, ock hwilket skier med hund ock små trärullar på träribbor, som fylles med 6 Centner ock drages af en häst, utan ock på kort tid igenomsättes, gier dock fördel, werandes eljest omöjeligit at detta Bergwärk kunde drifwas. Wid bokwärken är anmärkt at 1000 Centner sten kunna igenomsättas i weckan wid et sådant af 18 stämplar. Om man nu togo 4 lod i weckan så wäl Corporaliskt guld, som hwad i schlichen kunde sticka, samt 25 lod sölf på 100 Centner schlich, så gjör det halt af 2 denarie guld ock 1 1/5 lod silfwer på Centnern af så torra Ertzer. Jag hade lust at se hwem sådant skulle utbringa i Sweriget, utur qwartzen. Detta är sannerligen det förnämsta som wid detta Bergwärk förefaller ock lärer åtminstone, at sådane qwartzgongar ej böra föragtas, fast man i lilla Ugns profwet eller afnågrasmåstuffer, ej kunnat bringa något fram. Idagen hafwa gongarne warit mycket rikare på guld än hwad de nu märkes wara på djupet; men de förnämsta anbrott afädla la Ertzer såsom kothgulden, weis gulden, är på de så kallade Creutzklyfter i hängandet, som på sina ställen beskrifwas. Dock äro sådanerij i quantitet. De blifwa förhand utsofrade ock slagne i nötters storlek at försmältas. Ibland här befintelige flere gongar, anmärkes egenteligen 5 gongar, som med gamla brott i dagen warit arbetade ock nu föreställes under widstående sigia neml: a Vordere ock hintere zechernes hufwudgong, hwarpå b ärLeopoldischacht längst bort på Horra fältet, äfwen som fin2 sterstern Schacht wid gamla stalpet i a. C enswart hornberg gong, som gjort kors meda utistalpet. A Antimoniee . 1. gong i Stadthandlungen. vidl Fleischerstolln. e paraI Jagen hell gong. f paralell gong, Fren a tilf kanfältets breddwara 200 Lachter; men fältets längd från Linsterstern til Leopoldi är öfwer 2000 L: ) wid grufmåttens Tabell♀ gentärklyft som lyckes löpt emellan cok f. *. Emedlertid kunna de Cremnitske nu i gong warande 1 à 12 kon ol: bok wärk frambringa i månaden högst 8 m: guld, ock 5 à 6 gewärkschafte lige bokwärk hälften deremot, som om årek tillika med 15 :r guld utur slammerne gjör 150 à 160 mf:r guld; men silfwer kommer ej öfwer 2000 marker. * Gongarne d, e, ), stryka emellan Nock 12 ock tyckas råka hwarandra i Gödra fältet. Igenom a. 107.

108. sgenom den är 1749 gjorde förening äger gewärkschaftet i 1o r dra fältet, samt på hela Vordere zeche från Berg mästar schacht til Mutter Gottes schacht, alt hwad är belägit från dagen ända ned till halfwägs emellan Obere ock Unterrstolln eller 21 Lachter under Obere Erbstolln; Men derunder hafwa de intet utan är alt Herrschafteligit. Schachten på Vordere Zeche äro således Commune, då Herrskapet fordrar 3 dagar ock gewärkschaftet 2 dagar, men Berg mästar Schachtet är det senares ensamt. Grufwerrbetek drifwes ej såskräckelig starkt, utan allenast 2 drittel; dock är på några ställen såsom omkring Anna schacht 3/n tel arbeit. Men sjelfwa grufwe byggnaden är ej den fördelagtigaste. Ty alla orter som intet mera brukas, bygges igen med kasten af träwirke Torss wis lagt på hwarannan. Alt efter som det ruttnar sjruker berget ned ock upfyller orten, at man uppå olika tider kan gå in på et ock samma ställe, ock därstädes finna å nyo malm, såsom inkommit af de nedsjunkne qwarts gongarne. Thachtens 4lamn ock djup i Cremnitz i den ordning som de äro belägne från Södra till Norra fältet eller från Vordere till hintere zeche, hwarwid obferveras at Lachter maset på denna Tabellär efter Bergstädter måttet, som håller 3/4 zoll Wiener kortare på 1 fot än Wiener mått, hwarefter han bör rättas; Ty det måttet gjäller nu öfweralt. Sonlag biss obern Erbstolln. 52. Obern Erbst olln 33. 1o Ginstersten Schacht. Sonlag bis obere Ersstolln 62 Tjeffern Erbstolln. 56 Untern Erbsolln 61. 108. 131. Sondanen bis meües fullorth. 1455o Anna Schacht 7:o Leopoldi Schacht Biss JohannisLauff10 5 onkag6 kurutzer slag. 22. Vonlag biss ob: Erbstolln. 72. 8. 2o H: 3faldigheit Scacht Obern Erbstolln. 3 1/2. s Sussheuer Läuf23 1/2. Sonlag biss obern Erbstolln. 45. klausen slag 11. Bis Jacobi Lauft21. Auffgelassenen kauff. 15. Sephislagt7 perp: donläg: 2 1/2. 19 1/2Vdiss Heffern Erbzolln. 15 1/2 132. 12. Teftere Erbstolln donläg. 32. 8 Grund Schacht Johannis LauffPhil: Sacobi Lauff. 10. Ignahi kauff donläg. 3120shellinge lauff ronlag 335. 5. Nepomuceni Lruff dito. 9 124 hellrr 2 bis neuenlauff- 24. Tjefse Erbstolln. 87. 3o Maria HulffSchacht. Sumptt Lauff :o 10. B Johar:d laufsperp: 8 9. dont: 2 1/2. 11. kontagbis obern srbstolln 31, Forsumpf 5. ObernErbstollndonläg. 5. 734. 50. Phil: Jacobi Lauff. 37 P:o Matthia Schacht 9:o Rellinger Schacht. Tjeffern Erbstolln. 12. Vonkag bis wasserslag. 19. Sonlag seiger 30. 8. 4:o Dudolphi Schach Bissgrossen slag. 8 denläg å tilinger Länft 16 46. 109.

110. Edues tingäniga dr å si Satburlimslähee paestrenle Lachter Von mundlock biss wetterschacht8 474. 1o Königschacht. Bess Einfarkschacht 7. 70 1/4 2:o kormmihlschacht. Biss Stemernschachst. 6. 122. 3o Spitahlschacht. Traigschacht 5. 23 1/2 4o Legen elerschacht. Legentlerschacht 4. 338. 5o Traigschachst. Spitahl Schacht 3. 210. 6o Steinschadst. kornmuhlschacht. 2. 214. 7o Einfarthschacht königschacht 1. 415. 8o Wetterschacht. Vord: zech-Linsterstern Schacht. 583. Hint: zeche Rudolphischacht. 5642. Anna schacht. 348 1/2. 3. Matthia schacht. 2 reopoldlischacht. 255. 35665. Von Leopoldi Schacht biss weiteste hängende und lingende Creutz schlag. 32 2 1/2. Lachter Den öfra Erbstollns längd kommer wid pass på 2000 Lachter. stoklen hter 50. 29 1/2. 26 1/2. 20 1/4. 12 1/2. 7. 6. 3. Jerrschaftlige Grufworne. Dee Bordere zechefrån Rinsterstern Schacht till Rudolphi schacsträknat. Hufwudgongen stryker på kl: 1 à 12 med 10 à 20 graders perpendiculair stupning mot Ostern. Består af qwartz, inbrytande mittler af Getra ordinaria samt mycken letten, som sitter stryk wis i gongen af flere Lachters föränderlig mägtighet från 15 til 20 à 30 Lachter. Aflosande wid liggandet, men hängandet mera otydeligit. Mästendels hela gongen är bok ock waskwärdig, undantagandes et styckefält på börjen af der hintere zeche wid Rudolphi Schacht, hwlket swarar djupast ner i dahlen eller wid början af bergets upstigning utur dahlen emot Rudolphi. Dock är malmen såringhaltig at med ögonen någon helt ej finnes; men myckenheten ock dess lätta handtering i bokwärken, gjör ändå något godt. Emerlertid står dock act förmoda thet the gamla, uti sina til dels ännu öpna Berschrämen, ock fenersetzen, haft några rikare gullådror innom denne stora hufwudgong. Åtminstone hafwa de sökt fördel uti til godogjörande af de lösare eller mörare malm. slagen, emedan den hårda hwita qwartzen altid blifwit lemnad. Eljest tilfalla på kl: 6 utur hufwudgongens hängande åtskillige perpendiculaire morgondrummer ef qwartz med besteg, af hwil ka några warit ock äro ännu Ertzgifwande, förande altid de är 111.

112. ädlaste Ertzer af Rothgulden ock gedinget guld, ock där de satt till hufwungongen, war han allestädes arbetad, så at men deraf kunde sluta, det de samma honom förädlat, några åter woro oädla. Uti liggandet har man för 1 år sedan på hjeffe Erbstolles djup anlagt et twärslag uti liggandet ifrån dreij faldigkeit schacht eller åt Hästern, at dermed uptaga den wiedersinniga af staden belagde gong i samma wägg, som i dagen så nära utstryker wid hufwudgongen ock på djupet, om dess fallande är beständigt mot Wasternskell ligga 130 Dr från samma schacht. Orten war nu 25 Lr lång i fasta berget, ock af 1 1/4 L:o bred, samt 22: hög för tilkommande wäderwäxling skuld. Det märkes ock at uti det ädla fältet emellan båda zecherne, infaller utur liggande wägg kiörtelwis ock stora murar samt sträckor in i hufwudgong af hwit grof Spat mör ock Casibel hwilken huru walker han är på andra ställen, dock här hålles för en malmförtagande bergart, samt at gongen tillika är mycket intagen af leera ock af wäggberget, jemwäl ock förtryckt. till 8 à 10 famnars magt. Nu som ofyndiga mittel här ock där kunde ofta infalla i hufwudgongen, hwilket med ögonen ej könjas kunde, så hade man wid grufworne et lilet prof bokwärk med planhärd, där schlich drages af 4 Centner eller 2 til prof, på det man ej motte skuka odugeligt gods itok war wärken, ock genom de små profwen utur den härda qwartzen fär icoman gjerna ingen halt, emedan många stenar hålla ingen ting ock för ögonen äro alla lika. Uppå en så mägtig gong har man från gamla tider fört et synnerligit bau, som icke aldeles kan antagas för det fullkomligaste Dock har det i förstone instämk med afsigten. a. Man gick med 2 Lachter brede twär 2. 2. orter c) här ock där igenom gongen. emellan hängande (as ock liggande (6. 6. ock länkade sig sedan ut på fältet med andre orter dds därgongen tyck2. d. tes wara mäst Ertzgifwande ock for8. således både twärt ock längs efter igenom gongen, kemnandes bergmittel emellan orterne tillstyrka för ofwanliggande gong ock berg. Wår hela gongen besynnerlig lönande, så förbyggde man orten 5 med trä i kors på hwarannan lagt, liksom wärastenkistor gjöras i Sweriget, ock började sedan straxt bredewid at borttaga äfwenen sådan ort. Äfwenså försattes eller förbyggdes alla de orter som mera intet brukades. Wed uber sich brechen gickman ock lätt uppsamt äfwen förde sådane holtzkasten efter sig. kom manderunder medan de ännu woro friska, så kunde man afsänka 113.

114. sänka sig under dem. Alt efter nu som desse kasten ruttnade, trycktes så småningom altsammans ned ock upfylte hela orten med berg, då de qwarlemnade mittel kunde upseokas. Nillmannuexaminera dettabau, så är det oförnekeligen at det dra. gerganska mycket trawirke, hwilket här räcker så mycket ortaretid, som det är af träslaget tanne. Det är derföre ganska dyrt ock at många goda mittel blifwa qwarlemnade af händelse, utom det at aldrig några säkre ock beständige bau kunna inrättas, emedan man altid kommer i gamla orter ock således är altsammans plockwis, än högre än lägre, änsträckan, där fordringen skallskje. Men utom det ock man i gamla dagar haft förmodeligen bättre tilgong än nu för tiden på träwirke; har man besynnerligen haft den nyttan deraf at intet ofwanliggande berg satt sig på en gong ock derwid gjork et sådank inbrott, som tillika förderfwak schacht, lauff ock hela grufwan, utan at sådant skier beständigt ock så smånigom, så ock grufwan likefulltkan hållas wid magt. Härigenom. harpå hela fältet i dagen skiedt en ganska stor ocklång bruck, besynnerligen emot Gewärkschafternes gränts; men somträbörjar blifwa rart, så lärer man få tänka på fyllning i grufwan med berg, ock ock applicera Zipsers qwärbau, då det i kostnaden torde komma på et ut, antingen man bringarsten ned iet ständigt. fulls fullt stående schacht af onyttigt bergfrån dag, eller om träwinkefrånskog långst hitföres, nedsändes i grufwan på lina, ock sedankringsläpas i reterne, där det ändock motte förruttna. Kie hinterezechefrån Rudolphi schacht åt Norra fältet. Detta fält är långt större än det förra, ock lyckes jemwäl wara belägit uppå en, 20 à 30 Lachters mägtig gong ihängandet af den förra Zechens. Dock har gongen mästendels samma strykande ockstupning neml. på 11, 12 à 1, 15 à 25 grader mot Ostern, sammenslagne genom både Ertalär. Längst på orra fället då bergen eij mera äro så höga utan där man haren stor ock sagta docerande plan, har man i liggandet af hufwudgongen på Speculation neddrifwit et schacht, som efter 46 Lachters djup igenomgådt en oädel paralell gong, efter schachtet kallat Hellinger gångock förtjenar således föga attention, fast några förmena honom tillfalla hufwudgongen på djupet, men så mycket han är widrörd, har han mindre dohnläg än hufwudgongen. Hufwudgongen är eljest på samma sätt beskaffad här som i Vordere. Zeche, äger jemwäl sådane ädla Crutzsklyfter i hängandet de gamla hafwahållit sig wid liggandet ock emot hängandet, hwilka warit löswundne ianseende til mycket leera ock besteg, ock lemnat den hårda qrartzen mitti gongen, som dock ofta är godnog, besynnerligen när qrartzen börjar hålla sig strinig ock spräcklog af grå qwartzmed sammestupning som gongen. 115.

116. På det at bergen i denne Tracten må blifwa undersökte, har man icke allenast långt med jeffer Erbstolln upfarit emot Norden öfwer Leopoldi Schachk på hufwudgongen, hwilken man funnit både förtryckt ock oädel, utan ock derifrån anlagt et twärslag i hängandet, som under flere års tidavancerat några ock 80 Lachter; Men ännu är ingen ting på eträffat. Afwenså har man på den Tjeffern Erbstollns djup från Anna schacht anlagt et twärslag i liggandet, som ännu ej är längre än 35 Lachster, hwarmed man icke allenast will öfewerfara en stor klyft på klockan 2 à 3, som Nordan om samma schacht i liggandet tillsatt hufwudgongen, utan ock de flere i liggande wägg förmodande gongar. Wan hade jemwäl öfwer den öfre Erbstolln åt Norden ett arbete i samma Intention, som det, hwilket redan berättat är ofwan Leopoldi; Men det torde wäl komma at inställas, såsom onödigt; men det märktes derwid såsom förnämst i slika byggnader, at stolle låg 5 famnar djupare ock war äfwen den drifwen för wäderwäxlingskull. Hewärkschaftelige Gebeuderne. Utiliggande af Sordere zecheshufwudgong, har man med stollar upslagit denne wäggen, at uptaga de gongar som til förene i dagen blifwit bearbetade. Den nedersta snart af lika högd. med Mutter Golles schacht i dagen kallas Cathrina stolln, indrefewen wid pass 90 L: på kl: 6 à 7 bakom Vordereheches hufwud i dalen. Dermed har man öfwerharit åtskilliga stehende ock flachegongar med fall, dels åt Wästern dels östern, ock af hwilka några woro Ertzgitige, somlige åter intet. Deras conjunctioner wo ro ock stundom goda. Besynnerligen märkes följande, neml:n Denförsta gongen 30 Lachter wid pas 3te från nyssagde hufwudgong iliggandet. kallar wiedersinnigt 15 gr: perpendic. gara 1 ta h:e mot Wästern strykande kl: 12, oädel Hafoudgong i Vord. 2ecke fast han tilförene fört någon guldErt. Den andra eller detta Gebrudes hufwudgong stryker om 1 à 2 med 15 mer ock mindre grade perpendiculairstupning mot Wästern, af 1 elns mägtighet föränderlig, med aflossning i båda wäggar, förande guldhel. tig hwit qwartz. den tredje längre in stryker på Rl:s0 med ditostupning mot Wästern, af 1 à 1 1/2 qvart: mägtighet, hwilken ock stundom gifwit något guld. Emedlertid harmanej hunit til de yftersta gongarne hwaromi Generalia. 117.

118. 16. pip Öfwer denne stoll sigger nener stolln, hwarest fältet af detta gebendets hufwudgong, alla de andra i nämde ordning, äro 300 L: upslagnemot Södern. Hwarpå han fortstryker i flere efterhand afsättande grenar ock hwartilden di 2dra tredje gongen, ock de deremellan löpande drumer ock klyfter åter tilsätta, haltig så ock han ofta blir ganska mägtig, ock god frtzgifwande,stundom antimon: men ej guld. B5 L öfwer denne ligger Hautzerstolln hwarest samma beskaffenhet. Dock äro gongarne mera åtSödra fältet sämre; emedan de dersammastädes snart utgå i andra dahlen. dene uti det stora stalpet wid Vordere heche, har man snart på samma djup som Cathrina stolln, ingått i liggandet af denne grufwas hufwud gong med Fleiscerstolln 6 uhr gegen abend L: högre än Cathniner stolln, nu snart 100 L:o 20 à 25 L. frånmundlecket, har man öfwerfarit så kallade Antinonii gong uti Generalia. Sedan harman ej träffat annat än små klyfter, men som Cathnina stolln ock dess ofwanliggande stollar öpnathela dena wäggen, så är wäl detta et af de dummaste arbeten jag sedt. På samma djup ock ur stalpet ingår Barbara stolln på sjelfwa den stora hufwudgongen, samt på dess fortstrykande af Vordereheche mot Södem 116 L: gjerordinair guldhaltigqwartz. Hwad gewärkscht eljest arbetar under Obere stolln i Vordere heche, består i samma gong ock beskaftenhet, som härofwan wid Vrrderekeche är anmärkt; dock at här jemwäl tilsätta morgonklyfter ur hängandes, som ej allenast sjelfwa äro ärla, utan ock förådlat hefwudgongen. Ook ock Waskwärken. Emedan de här fallande bergslagerne äro så armhaltige, hwilket ibland Generalia är anmärkt, så kan man deraf döma huru nödigt det wara will, at på kort tid ock med liten kostnad igenomsätta en myckenhet berg genom Bok ock waskwärken, på det man dereftern må erhålla något tilräckeligt gods. Dermed är man så långt kommen, at uti en weika kan, på et bokwärk af 18 jern eller stämplar som gå natt ock dag, med upsigt af en karl i schichtet a 12 timar, samt 4planhärdar med hwar sin waskare allenast i dagschichtet, bokas ock utwaskas 1000 Rentner berg. Af dettakan falla , 2 3 à 4 lod guld til anribning samt från 30 til 200 Centner schlich, som höller Ties ock från 2 à 3 qvintin til 1 à 1 1/2 lod silfwer, hwilket sölf håller på märken 12 till 50 Benarier guld. Dex stämplar höra til hwart hjul ock sjelfwa jernstämpeln ukom trästämplens widt, kommer på 100, 110 à 120 punds wigt; emedan han eljest ej förmenes kunna sönderboka den hårda qwartzen som kunde infalla. Boksålan är ej af tackjern, utan hopst ott qvartockstämplarne äro smidde Cylindriske. Lådan djupt aln à 5 grtr till utlopshålet utan soll deri. Wattnet med slammen passrar igenom 6 à 1 al:r lång ränna med grof dukbelagd, ock sedan uti långa rännor uppsamlas. Således har man tweggehande slamiden förra som 119.

120. som sätter sig på dicken straxt nedan utloppshålet, är det rikaste ock gjöres således til godo. Dukarne afsköljes i et litet sichertråg ju 1 duk sitt tråg då godset efter hand sammanslås i det, där det sichras. Så kunna ock någon del berg ock orenlighet suhras ak iflere tråge, men det slås dock altsammans i mästarens tåg at sichras så wältil dessman får guldet ock kjesen samt jernet af bokstämplarne. rent, då det ursköljes i serskilt bytta ock förwaras til anribning eller Amalgamering, under namn af anszug. Detta sichertråg är ej långt ock smelt såsom de Sachsiskes, utan fyrsäntigt 3 qv: bräddar på 3 sidor 1/2 qrtr höga, dock smalner sådant afframtil emedanbottnenkullrar af ganska tunk af härt trä, samt en liten kank på sidorne, at deri hålla med händerna, samt baktill, at kunna emotstöda tråget på sumpkanten, som från sin wattnsurface, har 1/2 qv: högd, ock uti hwilka sumpar, nedanstående schlich afsköljes. Hosstående perspectie föreställerskepnaden af c t detta sichertråg, hwilket man ock brukar i Schemmitz Det senare slammet som samlas uti 2 19 qots fyrkantiga ock på ändar ne med lucka motsatte rännor, kommer straxt at dragas tilschlich. Nemligen slammen lägges i en åt tapphålet stupande 12 alns långock 3got hög ock bred ho i trä uthuggen. I hoen rinnersagta wattn som förer slammen med sig igenom tapphålet ock igenom et straxt nedan nedan om et groft galler mot stenar eller spånor, derunder ligger på stupande bräde med kanter, grof duk, hwaruti det bästa godset af slamet stadnar, tillika med det som stadnar på de 2 första durkarna på härden, ock kommer jemwäl at sichras på ness krefne. sätt. Men det som faller på de nedre dukarne sköljes jemwäl af i sine särskilte sumpar, ock waskas 3ne gonger tills det blir rentdå det är en kiesschlich af föresagde silfwer ock guldhalt till smältning. Hwad nu bortslutit så wäl från rännorne ock en fump efter dem wid bokwärket, ock på waskhärden rengjöres, samt det som af planhärden bortrunnit, är dock icke rent nog, utan samlas sedan upp uti slammen. Man har sökt at förbättra dettan några mål, nemligen at man ej släpt så mycket watte i bokkistorne, utan ganska ringa; Men med nytt tilkommande wattnnedan utloppshålet, för at befordra sättningen af slammen ak man gjort flererannor deri slammet samlas; ock planhärdarne ej stå aldeles såstupande; ty eljest komma de ganska stupande til 15 grader: samt at man låter godset waskas 4 til 5 gongor igenom ock at bokstämplarne ej äro tyngre än 140 pund ock stöta 4 gongor wid hwart hjulets omlopp. Dettaskell gjort godwärkan i anseende til mera guld ock silfwer halt; men det är wiss, at då behöfwer man intet mera än Sstämp lar 121.

1224. lar til 5 planhärdar, men då kan ej så mycket bergigenom sättas. ock tyckes ej heller den hårdare qwarthen med desse lätta stämplar så behändigt kunna sönderbokas, som eljest skiedt med de tyngre; d sig sjelf är indisterent om bokstämplarne äro tyngre eller lättare, allenast berget blir nog finbokat; men saken ankommer på hela manipulation efter bokningen. Stoss härdar låta här ingalunda applicera sig. Ty slammen är för seg, så at det fina cooporuliske metallerasendet ej låter sig på det sättet skiljas, utan undergår den samma åtskilliga handteriagarhär, under nema af schlamen, hwars beskrifning ejannarskanskie än iallmärhet, besynnerldå man sjelficke kunnat lägga händen derwid. Den sillammen som här ofwanbeskrifwes kmeefter wask ock planhärdarne, inflyter 2nestora tätt. byggde schlamdammar, ur denena i den andra. Schlammen afwaskas på 5å 6 st: mera Horözontela planhärdar än wanligit ock grofwa dukar, hwarefter ännu sichlammen samlas 4 sumpar ock rengjöres på endurchlass härd. De öfwersta dukar sköljas i sina kar ock rengjöras i sichertråget för hand ock komma. tilanribningen; men schlammen på de senare dukar dragas til schlichpå durchlass härden ock komma til smällningen. På detta sätt handterasschlamen iflera dylika inrättningar efter hwarandra, intill dess alt guld ock silfwer kunnat derutur sammanbringas. Anriesningen eller anqwickningen med Rostningen De uti Bokwärken ock sicher trågen tilredde rikaste aus zuger af guldet, kommer här i Cremnitzat med qwicksilfweramalgeras. Aus: zugen fugtadlägges i et 2 al:ro långt tråg på et par bockar talm höga. Uppå detta slås 2 gongor 1 1/2 eller 3 gongor så många lod qwicksilfwer, som godset funnits hålla lod guld ock silfwer, dock så at rikare gods behöfwer mindre, ock magrare mera, emedan gutdet ligger där mera widlyftigt ock med mera Reterogeneis askies ock bokjerns korn beblandet. Sedan börjar 1 person på hwar ända af tråget at med handlogen skiuta, ock trycka denna massa smått isönder fram ock tilbakas åt hwar sin ända, så alternerandes dermed at när den ena handtlangeren efter 30 à 40 skiutningar skjutit godset öfwer til den andra, ock han äfwenledes med lika kraffjingar krafsat til sig, så börjar han at skiuta t ock arbetat tilbakars. Detta skier så länge, ock kan af 2ne karlar gjöres à 2ne bredewid hwarannan stående tråg, til dess guldet efter 1 à 2 timar är indragit silfret. Märke ok man haft för mycket qwicksölfimassan, är det, at det ej låter marbeta sig utan blifwer altid någon del dropptals löstrillandes. Märken til för litet, när det förtärde qwicksölfret är såsprott, at det intet will sammanhålla, när det tages med singren på något sätt, utan är torrt liksom sand ka 12o.

124. Lagomt när det altsammans låter inrifwa sig, ock qwicksilfret är sammanhängande i slarfwor. Anriebningen således förrättad, kölja arbetarne sinahänder ock det amalgamerade godset i sicher tråget, då med warmt wattnamalgamerade massanbringas iet hörn, med fingren sammanrullas ihanden ock sedan i samma hörn, så länge omsichras, til alt löst smått af amalgamerat gods fastnat wid denna boll. Sedan tryckes något qwicksilfwer ur kular igenom groft wått lerft, ock med warmtwattns påslående ut bredes massan i näfwen med tummen, ock rentwättas fåi wäl från infastnat schlich ock orenlighet, tryckes sedan 2 à 3 gongor genom dubbla. lerfts klutar, ock sagta med träbit klappas utan på underständig hård tilbindning med starkt snöre, makeligen omlindandes til dessinter mera qvicksolf på sådant sätt kan uttryckas, då jemwäl kulan passas i rund figna, för at så mycket mindre förderfwa sig uti rostningen eller qwicksilfrets bortbränning. Till slut bindes en linne kluk omkulan, så wäl at hon ej måpå något sätt förderfa. F. 1 e h. 8. . . 7 2. diam. e. it: 6t: diam. 1 1/24 Dopning was, som äfwen at sådank må hindra kulornas sammanfastan Ata de i elden; Ty- kostningen skier således. Utien spissar enkrukmaka f 3 Libb: re tutsinmurad, så ok dess smala ända står ned under litet hwalfLitt 2. under spisen, ock hwartil appliceras en potta med wattn, hwars öpning tiltäppes med tuten, ock står den 1 1/2 à 2 toll ned i wattnet. Under pottan sättes en trästock til den högd pottan skallstå Jern itl O platen påssar på tuten ofwan till ock är litet skålig, äfwen som inre brädden af tuten. Uppå denne jernplåt sättes gulstyckerne med deras omlindade kluk, så många man har ock bottnen fylla kan. Derpå sättes lett hielmen på ock wäl tilsmetas. Sedan lägges en kolhög ock eld öfwer altsammans til 1 alns diameter. Ock när det nedbrunnit en dylikandra gongen, hwarefter styckerne uttagas, ock på glörupglöggas ock blifwa då gula. Hwicksilfret faller under påståen, de bränning öfwer teten ned igenom jernplåten ock dropptals ned i wattnpottan, som jemwäl igenom drypnings återwändning tilkiänna gifwer, när drifningen tagit ända. I Schemnitz skier denna operation något annorlundare, anriebningenskier i trämortare. Rossningen. Inlägges alla guliå kulorna i en hjelimt Tillika med kol, derpå jernplåten, som med et par jern tenar i körs fasthållas. Hjelmen wändes upned pr 125.

126. Att 8 på tuten, som är lika bred ned som uptill, ock står i wattn til 2a 3 toll från hjelmen. Det kommer pået ut; men detta skallwara bätter efter güldstyckerne komma rena utstraxt utan widare afbränning på kol. Utaf det i dag anrefneguldet wog en kula 16 lod. deraf war tille satt 10 lod qricksilfwer. Uttryckt wog hon emellan 7 à 8 lod. hwaraf utom qwicksilfwer som dock är litet, 1/5 del ärsölf, 2/4delar guld Stiedningen. Emedan alla så wäl Schemnilske som Cremnitska sölfwer äro gycdiske, så komma de at skiedas, eller guld ock silfwer skiljas åt. Lill den ändan måste blicksilfret där det sjelf icke är nog rikt, af guld så qvarteras, at det ej håller öfwer 5/5 lod guld påmarken eller 83 à 84 denarer. Det sölfwer man i dag skiedade, war 400 m:r, hölt något öfwer 6 denarier, ock som sölfretände motte kiörnas, så skier denne blandningen då, när godset smältes til kiörning i stor diegel uti windugn. Sedan gjutes godset med en diegel fasthållen med tång uti wattn i et stort Coniskt koppar käril af 7 qo diameter, ock omröres tillika wattnet med en kiefling, så at kornen må blifwa desto tunnare. När wattnet af de flera ftererade ingjntningar blifwit hett, gjutes sölfret i et annat dylikt kärilkaril, ock slås emedlertid några byttor kallt wattn i den förrasedan man uttagit äfwen så många hett wattn, ock gjutes å nydunder omrörning deruti, när det andra kiärillet blifwit hett hwarmedde 400 m:r pläga wara kiörnade. Wåttnet slås af sölfret, som för sig sjelf samlas uti twänne 7 qot breda runda torkpannor af koppar, ock sättes öfwer 2 små windugnar, med glö at torkas, ock sedan wäges till upskrifning af förbränning, som kommer till 2 lod på 100 q:r. Af detta körnade godset afwäges till hwar kolb af 8 Deibtels storlek, 10 mD:r sölfwer, som instoppas uti kolben, hwilken utantill med groft lerft ock äggehwita med kalckbestrukit ock derpå ordinarie. bestrykning 1/2 tum tjockt, är smord. Härpå gjutes i 3 à 4 Divisioner skiedwattn, wäntandes för het tan skuld nägra minuter emellan hwar ingjutning, ock påsätntes hjelmen emellan hwar gång, som går ned i enstortecipient men allenast med lumpor tilltäpt, för upstigande rökskuld, in till dess kolben blifwit på 1 Seibtel full, hwarefter kolben, sättes ned i askCapellshålet ock recipienten wändes jemwäl derefter, at halsen af hielmen ingår. Så insättes 10 stycken i ugnen, som sagteligen eldades, under det at skiedwattnet på 1 timas tidwid pass förtärde silfret, hwartil war detta märke, ack så läne 127.

128. ge kolbens hals war brun, eller ock brun rök uppgiick med bubblor mittuti, så grep wattnet sölfret an; Men alt efter som halsen blef hwit, ock jemwäl röken samt wattnet började at drifwa ej med bubblor nmåte uti utan på sidorna, som med hwit skum drefs åt en eller annan sida, då wattnet jemwäl hade en sjögrön färg; så tog detta förtärande af ock warsilfret förtärt. Nusom detta wattnet som således förtärt 10 m:r, ännu kunde förtära mera, ock det jemwäl är nödigt at ej emploijera merskiedwattn, än til skiedningen nödwändigt behöfwes, på det man sedan må hafwa desto mindre selfwerrikt wattn at låta öfwergå, så tages dese kolbar ut ock gjutes deraf på de andra 5 öfriga, ock insättas i dessas ställe Ee kolb slås jemwäl uti nytt skiedwatn at fälla det samma, på det sådant må släppa sina feces. kan nu det påslagne brukade skiedwattnet, ej tilfyllest uplösa solfret, så gjutes det af emedan det då är saturerat, ock om ibland den bruna guldkalcken ännu synes någon hwilagtig blandning, som är sölf, så slås mera på tils alt sölfret är förtärt, men wattnet förwaras til öfwerdrifning. Guldkalcken samlas emedlertid utur 6 eller 7 kolbartilsammans uti en, som först medrent wattn upkokas, ock sedan med dubbelt eller starkare skiedwattn begjutes ock uppkokas, hwarefter det afgjutes. kalcken utgjutes ock med regnwattn flere. Hertgongori en Ressisk diegel rengjöres. Utaf de först i 10 kolbar samt sedan tilkomme 100 mar insatte 300 m:r sölfwer, samlades kalcken tilhopait4 kolbar. dingeln med guldet sättes på glöd i windugn, ock med öfwerlagde kolrenbrännes, tils guldet blifwer gult ock blänkande, ock wäges till smältning. Nen det saturerade skiedwattn insättes i nya kolbar, utan på besmorde, betäckes med hjelmar, hwars halsar räcka in i stora glasrecipienter, som utom det at de ej straxt förluteras, äga enliten hals på sidan til lufthål. 12 sådane kolbar få på en gång rum uti ugnen, ock hwilka med sand fyllas omkring uti hålet, ända till halsen, som ej är bestruken på det brufningen må kunna ses, eller till fyllningen, felandes en seibtel wid pass, ock eldas makeligen derunder, at wattnet småkokar. Alt efterhand som det öfwerdunstar, slås utur de öfwerblefne saturerade kolbar dertill, ock när sidsta gongen ingjetes i kolben lägges tillika et litet stycke talg, som framdeles skall hindra den starka brusningen. Under små kokning blifewer massan ändtel: så tjock at den på en gång, när talgen swäfwar ofwanpåsen hwit skum med stora mörka bubblor såsom ögon, gjer sig upp åt ock med sprutande will häfwa sig upp utur kolbenhalsen. Detta Verbrausen måtte man gifa 129.

130. waagtning på, så at hielmen i samma moment kansagta upplyftas ock wickas fram ock tilbakas på halsen af kolben, så at ångorna må kunna utslippa ock glasen ej förderfwas. Men det är ock straxt gjork, då ofwan på wattnet sätta sig en torr skorpa liksom förut. Detta terbrmusen är en omständighet som ej bör förgätas, eljest går hel säkert arbetet förlorat. Emedlertid förgjätes ej eldningen, utan när kolberne stådt således 1/2 à 3, tima börjar en brun rök at upstiga, då hjelmen aftages, ock är mästendels talg, ock annan orenlighet, som ofta plägar upstiga i eldslåga om hielmen står på, emedlertid smälter den torra skorpan ned, ock då röken derjemte plägar förswinna, sättes hjelmen på ock förluteras til en jemn öfwerdrifning af oleumsom nu först kommer, ock blandar sig med det tilförene öfwergogne wattnet, ock gjör det til et starkt skiedeattn. Ermedlertid förspörjer man wid detta öfwerdrifwandet, at snart hälften af det insatte skiedwattn godt förlorat; men deremot är det destostarkare. Ju längre nu öfwerdrifningen räcker, desto hetare drifwes han på slutet, in til dess ack ingen rök mera eller någon brun färg sitter i kolben, utan blir han hwitagtig, då forläteringer göres. Men det säkraste märke är det at som man under ofwerdrifningen af olecem, til recipienten tillsätter sätter en dylik igenom dess lilla glas tapp på sidan; men på honom måtte wara et litet öppit draghol stort som en art, så sätter man en sticka kolbränder i hålet. Lar hon eld så går Oleum, men när hon intet mera tar eld, så är distillation till ända. Öwer hufwud kostar 1 m:r at skiedas 14 2r. Till 400 m::r silfwerskiedning åtgår tillika med skiedwattnets öfwerdrifning 1 kl: wed af 1L. högd ock bredd, men 5 à 6 al: Kong wed. perfoner äroskiedningen tilhörige, som äga från 1 til 3 19 f: i weckan. 1 klafter wed kostar 2 fl: hwaraf 20 L fällar eller huggarlön. Det högsta kunna 15 m: sölf uplösas uti 12 Seibtel aqua fort. Dock måste detta skiedwattnet först fällas, hwarom så i stort som smått Schlüters hüttenwerk Cap: 40. VI. 42 à 44 Probier B:) tydeligen lärer. Til befordran af denna skiedning, göres här ock sjelfwa skiedwattnet; Ugnen är af dylik inrättning som skiedugnarne; men kolbarne äro af jern, hielmarna af krukmakarsten ock glas öfwerst insatt, med hals neri stora glasrecipienter, hwartil andra recipienter ännu förluteras, som äga et litet hål på sidan genom rör. Satsen uti skiedwattnet är 10 p: Dictriol 10 p Saltpetter el: Sallfter hwartil komma 8 Seibtel wattn, af det wattnet som ligger före iskietforlagerne, ock hwilket eljest äger ringa art af det öfwergågne. skwed 131.

132. skiedwatnet. Detta öfwerdrifwes per gradus ignis, så at på slut bliralt sammans ganska hett ock glöggande. När ingen ting mera går öfwer blifwa halsarne ock glashjelmarne hwita. Sirspertiv af Skiedl-Ugnen. Sk: a. Elsholet där red inlägges, hvaremol 8. § draghol hvarar på. 10 andra gafveln. 6. Askfylte sidomuvarne för de stora glasrecipienterne. E, Gylik mur för AnnanUgn med gångemellan d: lapellerne brande af Krickmakare sten ock 3qv: diam: Ihvicka Roma finsandat tacka Kolbhufrudet Sålångt del är smort. e Dragholen pa gafveln. d.rp 6. . 2 Drofil af Skiecl Ugnen. Kyntet. Alt det hölf som passerar denne skiedinrättningen eller dese Nirder Ungerska Bergwercken samt guld, blifwer här jemwäl förmyntat; Nu altsammans uti sieben hehner eller 17 krs waleci med 15 Lrs stämpeln, samt uti EremnitzerDucaler. Myntet är wackert inrättat ock äger artiga tryckwerck samt sid- ock letterwerck hwilket altsammans en afleden Swensk Waroimrättat ock i fillfullkomligare stånd bragt. 33 personer äro myntfolket. Myntmästa ren har 800 fl: i årl: besoldning, samt alla prof som kunna göra til 400 fl:. Man ropar skräckelig öfwer Cremnitzerdicater, ock fastde för ögonen hafwanågon rödare farg än andra ducater, emedan de med någon Composition beskickas, så kan jag intet säga at de derföre äro något battre; ty i elden blifwa de fläckoge ock förlora sin färg. At göra öfwerhetens portracter på siebenhehnerne el: H. etc hade manstamp från Sien öfwerskickad, hwilket war ganska godt, hwarmedstämplarne slogos tyublefwo portraiterne på pengarne ganska lika. Hwad hyttewäsendet angår, så är sådant på enahanda sätt beskaffat som i Schemnitz ock består af 7 frumofen, 2 treishärdar, Rostugnar, alltsammans belägitstraxt nedan om staden ock grufworne hwarest jemwäl gewärkerne äga sine hyttor, den ena treishärden hade man welat inrätta på Sochsiskt wis; men byggmästaren hade den gongen justickewarit hema. Lilredningen i drifugnen tages 1/2 sand 2, olutad aska af Eebark. Eljest skier drifningen på llngerska, med en jernhuf 22 qv: hög ockdrefstockar 1 1/4 diam: inskicknemellan tätorne somligga longt från hwaran. Ock ehuruwäl at denne drifning har sina olägenheter, så äro arbetarne ändå mera förnöjd medden, änmedwudugn, paståendes at den skall draga mera wed. Giöket blir ofelbart sämre; men det behöfwes ock allsam mans tilsmältning. 133.

134. Jabell öfver det för nedanskrefne år genom Skeoningen i Cremnitz. passerade ock utbragte silfver ock guld. Hvarunder begri pes alt oet silfver ock guld som blifvit hitsändt från Schemuitz tillika med det som blifvit tillväckat i Cremmitz ock an dre mindre betyande NuderUngariska bergväck. AnGudhaltia Hvaraf Roh Silfver Hvaras Roh quld Hraraf silfver insatt halten1 i efter hint efter nis fint 5 i Skeduinger guld. Skedningen silfver. Skedningen guld. marherl o Wpnd mark maak. 1 pmarke 1marken gmater. C 2r 17383896. 75536. 30945, 12 3. 3 2 30801.12. 237593. 7565. 1730 33761. 9. 11 471010. 288129. 2858211. 4700. 2 4715. 2. 3. 174030460. 1331. 2211.3. 2803611. 3. 223. 1. 27712 4. 2223. 17415722. 2 2. 2391. 1. 540692. 32. 53413. 24254. 1. 2415.1. 92804.,14. 742. 84790. 27312. 83548. 740. 337388. 7488015. 718212. 2. 17438459. 73680.2. 312. 7246. 7273 p: 6656. 4. 1744. 1 3. 92281.l. 243811. 93563.8. 2486. 2 24773. 1743. 96 175. 12. 3323 24. 721288. 2 9325. 1. 2570. 236. 1741. 90440, 3. 13 198. 1680398. 67254. 2. 2026. 2. 2. 2018.10. 1. 174777200. 3 735545. 7442711. 9 4711. 2. 2314. 2305. 12 17485588. 17088. 132. 53853.142 53187.1. 1747. 1740. . 94258. 1833 D 439895. 11 316. 23812. 4i 18603. 24858. 2. 2. 3. 3. 23. 3 3. 33. 1. Jabelt som särskilt utrisar det vid Schemnitzska Bergvärket, så väl af Rejserlige som Gevarkschaftelige Grufvor, utbragte silfver ock guld, för nedanstaende. Ar AnFint Siufver Fint guld. nis. marker (lon gr dmarter er: d 174492360. 13. 2071. 10. 3. 1.3. 174570613. 4. 1833. 23. 4 1746. 69950. 3. 1. 1765. 2 31. 747. 35161. 4. 1421. 2.2. 2 Summa i 4 år. yret 1709. 1. Denskilnadsom befines i ofwanstående båda Tabeller, härrörer så wäl deraf at icke just alt silfret blifwit försänk til Cremnitz, som ock at igenom skiedningen endel af metallerne löper från det förra årek i det efterföljande. Emedlertid kan häraf intagas någorlunda hwad tillokning Cremnitz kunat bidragai guldtilärknigen, samt medde andra mindre betydande BiederUngerska bergwärken i solfklwärkningen. Dockbegripes ickehärunder det guld somtilwärkas iTiebenburgen el Transilvanien, där jag, äfwen somi anakt ej kunat sebergwerken, menskall. bihanget införa hwadjag om dem inhämtat af den i Schemnitz warande Ulnterhemargreffen tägengurbon, samtafden elation san migcomumimtafob Bry Meid i oravieza foh Gechh för år 1748. 135.

136. erm Grunder Kopparvärk vid Neusol i Nieder Ungern som började at byggas år 125, men staden Neusol anlades år 1341. Grufworna ligga 1mil ifrån bergstaden Neusol mot Norden i en ganska geburgisk ort, som mäst bär upförefrån staden. Dock äro bergen korta ock med dalar igenomsatte. Här äro differente slags gongar, hwadan ock et så widlyftigt geben de med byggnadssätt formerat sig, at man slikt ej utan förundran kan anseDenom et fält öfwer 800 Lrs längd ock 300 L. bredd, ock öfwer 170 Lr djup från Ferdinandi schachtat räkna, äro så wäl bådestående ock donlägige gongar i dagen, som fletzer på djupet; men mellen dese, oräkneliga öfwer hwarandra i differente strykock stupning korsande, dels Ertiförande, dels rädla större ock mindre klyfter ock gongar, ock hwilka af hwarannan lida mycken förändring med afskiärning, kastning upp eller ned, medföljning, förädling eller malmers förtagande. Häraf har man warit nödsakad at inrätta byggnaden något oordenteligt, som icke allenast fordrar mycket trawid första byggnaden, utan ock til dess beständiga widmaghållande. Ty intet allenast de mästesträckor hållas öppneemellan desse oordentelige klyfter, utan ock större delen af arbetningen är så inrättad, at särskilte uppgångar äro till til arbetsorterne inrättade, hälst på den sidan af gongen dit åt man icke arbetar; dock kommer sådant ofta mittuti, ock som upgongen ej är medstegar, utan med trappor af stockarel ler af bräder, så formeras derigenom en sort af windeltrappetyeljest kunde man ej komma upp. I hela grufwan har jag ej sedt någon stege om intet uthuggit i stock, såsom på warakolmilor brukas. Ock för malmens nedkastning är apart roll. lock eller Schutt. Påstrykande donlägig gong, där man kunnat efter gongens stupande inrätta en jemnfaring på trappor, där är tillika kollocket på ena sidan afstängt mot faringen, på schachtwis ock rollen tillika med bräder fordrad, om arbetet är under sträckorten, för stämplars nedkastning; men berg ock malm fordringen skier med pojkar ock små lädersäckar på rygngen, som utstjälpa 4 på första sträcka, där det af hundstösserne i hundar fortskjutes til schachten. Skall nu en Ertzgifwande klyft arbetas, som mäst skier uppåt öfwersträckorten, för wighet af fleere fordringar, så kallas sådant et stros enbän, änskiönk det wärkeligen är et ganska confustfursten ban; ty med en ubersich brechen går man fort uppåt, ock påfältet länkar man sig ut, såsom en fältort. Emellan hwar 137.

138. hwar lachters distence, blifwer en förstämpling medsten derpå at deröfwerskjutas kan, fast mästendels berg fordras ändå upp till dag ock för hwar förstämplings kasten, går en ort fort, hwilken kallas stross. Nar nuklyften ej mera gjer malm, upsökes i grannskapet något dylikt, eller förföljes efter omständigheter. ne gongen, då et nytt bau inrättas. Utom denne förstämpling måtte årligen öfwer 30000 Lachters längd i sträckor souteneras, warandes ej mera än 4000 Lachter i fast klyft, utan at behöfwa träförswar. Til alt sådant Consumeras årl:e 60000 stämplar då 3 stämplar räknas på 1 stock. h: e. 20000 timmerstockar af tanne. För min del måtte jag bekiänna at i grufwebyggnader. war ingen ting at lära. smedlertid har detta wärk sina stora fördelar. Ty först är här så ringa grundwattn at icke en enda konst på hela detta tält ock djup ännu warit nödig at inrätta, men går hårt på så fordras med ker-Räterne, hwaraf 2 i hwart af dess 3 hufwudschacht, Maximiliani, Ferdinandi, ock Maria påheladet. ta fält, uti stora lädersäckar wattnet upp till stollarne på hwilka jemwäl dagwattnet afledes. 2o Harman, oagtadt grufworne ligga högt ifrån andra höga höga berg deromkring, framledt så mycket wattn som nödigt kan wara så wäl till förenämde kerr Rädter som til de slags bok ock waskningar, som här förefalla. 3o De djupa stollar som här kunnat anbringas, är icke någon liten sak, ty eljest kunde swårligen et kopparwärck af denna storlek bärga sig. 4o Ärskogen ock timret för lindrigt pris at bekomma ty han wäxer både til ymnighet, ock straxt omkring på alla berg ock backar. I hyttan wid Neusol kostar 1klafter wed 48 R:r ock 1 fuder kol 1 f: 15 2r. Uti Thajobe hytta 1 d. 1 klafter wed till spleisning. 5. Mallmens rikhet, som, ehuruwäl ej til öfwerflöd i Centner talet, dock kommer till 10 à 20 Centnerkoppar, ock deraf 2 lods silfwerhalt af Schwartz Ertzen, eller fahl Ertzen; Så at när alla omkostningar tonsidereras, kan 1 Centner koppar nu för tiden tillwärkas för 11 högst 12 fl, samt 1 Centner koppar af det godset som sofras ock waskas utur warpen, för 7 högst 8 fl., emedan fordrings kostnad ej räknas derpå, såsom det där ändå wore forlorat, om warpwaskningen ej wore uptänkt, hwadan wär ket gjer wackert öfwerskott. 139.

140. Schachterne ock deras djup i RerrnGrund. Tejser Ferdinand oder Untere schacht Son Schachk Crantzbisauff dem Erbstolln. biss auffdess oberegestång. Biss mittergestång. Bess Neufelder Sullort. Biss in die tieffe. Biss dass Sinkgen. Kejser Maximiliani ober-oder Neusschacht. Son Trantij biss auff den nenen stolln. Biss Erbstolln oder Ifeifferstolln. Bess Obergestång. Bess in dess drejlings feld. Bess Kjelffen feld. Biss in dass Sinkgen. keseeMaria Magdalena Schacht. Biss auff wind krith stollwandt. Bess Erbstolln eller Caroli stolln. Ober hestång. Ober Cammerfeldt. dra dess feld N:o 5 biss ebsinkung Stross Lachter 37 3/8. 16. 1/8. 2278. 12. 18. 24 16 1/8. 1298. 68 1/8. 18. 1/2 871/8. 31. 3/8. 12 3/1/2. 12 1/8. 28. /8. 16. /8. 45.. 30.. 17. 21. 16. 129. Maria Magdalena schacht ligger 13 Lachter högre än Maremiliani. Detta åter 39 Lachter högre än Ferdinandi. Ober Nteüer schacht in summa tieff. Lachter 86. Puchschacht står- wattn på 16 Lachter djup. Stollarne af ofwansagde i Norra fältet äro. Sfeifferstolln om 1500 Lo längd, då han infaller i gebeuderne ock gårsedan 1200 Lo i åtskillige krokar genom grufwan ad Mar Sh, Neuestolln 900 Lachter wid paRatsengrunder oberestolln 720 Lachter, hwartil kommer efter 32 2ro Dohnläge 230 Lr då han först infaller på Gebruderne. Uti Södra fältet. Caroli Stolln till gongen 570 Lachter. der mittagigestolln, där färgwettnet utlöper, 230 Lachter. Sodra fältet af Grufworne. Här har man från dag ända till Carolistoll djupet, ock ända in i Norra fältet haften beständig strykande gong hauptgång kallad på kl. 11 à 12 med 25 à 30 gr:stupning perpendiculairt mot 4:n Dennagong äger egenteligen aflossning mot liggandet ock är således mycket otydelig mot hängandet, hwarest åtskilliga klyfter tyckas uti samma stupning, som petra ordinaria, neml: 25 141.

142. 25 à 30 grader från Horizonten mot Oster, sätta honom til eller ifrån, men ej igenom ock tillika föra malm uti sig hela lachtern. från gongen, hwilken eljest sjelfej består af 1 1/2 högst 2 qvarter mågtig grön koppar kies. Dock altid mäst wid aflossningen. Setran består af äfwen sådan a. Liggandet. b. Petrans fallande qwartzig grå skiffer, som i Freijtillika medin brytande klyfter Grofil med koppar kies. berg kallas knies, hwilken på stort trån 6. djuptyckes wara något hårdare. Ostertill Wäster. än i dagen. Ofwansagde liggande är aldeles wädelt; men kommer man på djup, besynnerlig under Carolistolln, där börjar åtskillige klyfter i hängandet af denne gong, at såstarkt tilsätta hufwudgongen, at han aldeles borttages ock de blifwa mästare ifältet ock på djup. De äro af differentestryk ockstupningar ock dels korsande dels hwarannan afskiärande ock borttagande. Iblans blifwer en malmförande klyft oädel gjord, ock så twärt om. Hwadan ock sådane arbeten ej äro af synnerligit bestånd, utan måtte styckwisbearbetas. Klyfterna äga från 1 finger til 1 qwart. mägtighet ock ärostundom anwuxne stundom aflossande. Andtel: ock på 130 L:rs djup ikring Maria schacht, på så kallade BergMeister Stollwandt förändra sig desa klyfter til swäfwande gongar gongar, som då äga något längre bestånd ock äro ganska ädla af 1 à 2 qvarters mer ock mindre megtighet, aflossande stundom ock amuxne. Dock lida de kast upp eller nedåt af öfwersättande perpendiculaire ock äfwen så stora gongar, som de sjelfwa. Dorra fältet. här ärsammaförhållande som i förrafältet, dock med den skilnad at hufwudgongen ej fortstryker harigenom, emedan han är afskeren; at malmerne falla här blandade eller ock eldeles rena af fahl ertzel schwartjertz härkallad, hwilken så mycket möjeligit utsofres från galfen eller kopparkies på det silfret ej måttekomma utiwidlyftigkoppar, utan snarare Concentreras. Grufarbetarne hafwa 102 för schichtet à 8 tmmar långt, ock delutom från 2til 15 5 för Cent: Kopparhelt i malmen, efter omständigheterne Här äro omtränt 200 grufdrängar 60 timerkarlar en mägta hop hundsöser ock pojkar med lädersäckar mycket bokock warpwast folk, som dock mäst äro qrinfolk tilsammans öfwer 600 persomr. Wid helawärket faller års ändåejmer än 12 högs 1400 Centr koppar, hwaraf 25 à 30 Cent Cementkoppar, som tilwärknings Tabellen bäst wiser. Srivata Gebeuder. längre bortpå Norra fältet har Herrfischer med sina consorter lagt tye på gonger ock bygger där en wackergrufwa med gelfock fahlertzer. 143.

144. 57 arpkaskningen. denne inrättning är ganska fördelagtig, ehuruicke konstig eller ordentelig, men likwäl et af det förnämsta ofwan dag kan ses wid Herongrund. Härtil har belägenheten gifwit anledning tillika medmalmstörtningar utur Grufworna. Först måtte märkas at grufworna ligga ganska högt; at mycket berg utkastas på de stora warpen, som för owålighet ock orenlighet skuld ej kunnat i grufwan så noga urkiljas, ock ändtl: at man har långa stupande dalar ända ifrån grufwar, där wattnet til öfwerflöd framledes. Uppå sådan grund ledes wattnet i träränna til några famnar högt på warpfoten, hwarest man förut gjort någon inbrytning i warpet ock lagt en träränna stupande derunder, så at det berg som antingen sjelf med wattnet nedrinner i rännan, eller med tillhjelp af en pojke nedskjutes, må kunna föras dit man will. Warandes denna ränna longeller kortare. efter belägenheten af warphögden. Under ändan af rännan ligger en stupande stor kopparplåt medhål, som Riksdalrar stora, alt igenomsatt, hwarigenom wattnet ock de mindre stenar igenom falla til en dylikränna; men hwad ofwanpå plåten ligger, karas altid af ock skyflas åt nedan sittande sittande sofwerhjon, som då emedan stenarne äro rena ock afskjelgde snart utsofra hwad dugeligit. Det åter som nedfallit igenom den håliga kopparplåten i en stor träränna, blifwer i samma mäst Horizzontelle ränna så mycket möjeligit med några twärbalkar af trä uppehållit, ock det som öfwer ock bortrinner, faller uti endast dertill byggde dam i dahlen, så at stenen må kunna stadna deruti; men wattnet tillika afflyta. Besynnerligen måstenarne stadna deruti om helgdagar eller den tid då ingen waskning skier. Utur hoen skyflas stenen upptil at sättas igenom wippsoll, af Koppartrå til galler, jemwäl ock flere soll af åtskillig täthet ock glefhet efter hwaraf delning i hoen. Hwad stadnar ofwanfollet, kan förhand sofras; men hwad igenom går ikaret skyflas til nedanstående sättning. Således blirfollen efterhand iu längre desto finare, ock det sig i karen sätter äntl så fint, at det genom derchlass grab ock små waskbänkar til godo göres. Sådane dammar äro byggde flera efter ock under annan så länge berget förer något gods. Ock under hwar dam komma dess tillhörige först kopparplåt, ock sedan sättkar 10 à 12 st: damluckorne äro ej annat än 1/2 qv: tjocka, emot 2 upstående utkloade stockar ock på hwarannan liggande, trästyckensom 145.

146. som efterhand aftages altsom det igenomrinnande wanet ock stenen i dammen afrinner; men om nättren eller när det ej waskas, rinner wattnet af igenom et högre aflopp, till nedra dammar. Alla desa inrättningar woro ganska legert ock oordenteligit inrättade wid warpen under Maximilianiock Ferdinandi schachter. Allena wid Marie schacht war det något skickeligare nrätladt. Men som byggnaden warit kostsam, så war den intet så beha gelig. Här war ej så starkt wattu tillopp. Fördenskull samlades wattn om natten så mycket som behöfdes i en stor wattn Bassin af trå under bar hinel. Utur samma, rinner wattnet på war pet ock förerstenarne med sig på förrsagde sätt öfwerstupande Kopparplåt, så ak hwad mindre är en Riksd:, efter holen äro af samma storlek, faller derigenom ock åker sedan ned på endylikmen finare plåt eller galler; Men det som ej går igenom plåten, åker längre ned på en träbotte medkant emot hwarifrån det afkrattas til sofring ock definare til sättning. Dådane 4 efter hwarandra finare föll, om 1/2 al:r längd 1 al:r bredd, sitta efterhwarandra i en machin, som öfwerst af en karl trampades på en winkel, kunde ständigt röras ock stötas ty hela machinen hängde på 4 pålar, med kedjor liksom stos härden; Således behöfwes ej mer än en persontil detta arbete, Men til hwarje såll hörer 6 sättkar, med sine bord ock soll, som * Tab: 1. af äfwen i sådan ordning under et tak äro placerade nedan om annan, såsom sollen på machinen, så ok man med Comoditet kanfara med skott. kiärrafrån follen til hwarsin rad af sättkar ock dem försee medsten ifrån machin sollen. ement koppar Wättnet. Uti Borra fältet af grufwan upsamlas på 70 Lachtersdjup wattn, som håller koppar uti några 20 lådor eller kasten. Härmed är ingen konstig inrättning Jern, hälst smidt stort eller litet, är indifserent, mera än at det stora står längre bi, Ock gutit jern ej synnerlig duger, lägges uti grunda lådor, ock så att swattnet hälst dropptals faller på jernet ock sedanpasserarigenom flere kasten efter annan, til dess det samma, som ganska sagta afsigar, ej har någon mera koppar hos sig. På bottnen i kistan sätter sig ock kopparslam, som alt, när kasten sina tider emellan rengjöres, borttages ock nytt jern inlägges. Men slammet kommer, med hwad sig i forma solida Cementerat, at smältas. Här wid Herongrund åtgår årligen 45 Centnerer jern wid pass, hwaremot faller 30 à 35 Centner koppar, som tillwärknings Tabellen utwisar. 147.

148. Om Grunspann eler har så kallade panskgröma. Här är ock et annat wattn som gjer grön färg. I sig sjelfär det intet annat än koppar som wattnet förer, men som sig til denne färg sätter högt uppå berget. Emellan differencen i daghögden af Maximiliani ock Ferdinandischachter, utflyter en liten ådra, som sätter et grönt tunt sediment; detta samma wattn föres igenom rannan utföre til et gammalt warp, hwarest det sigar sig igenom ock under wägen blifwer förmodeligen af den utur warpet altid utwittrande berggrön ock blå starkare, så at då det ner i dalen under warpet upsamlas uti en stollmedträrännor på bottnen, ledes det i 15 à 17 stora 6 al:rs fyrkantiga ock 2 à 2 1/2 al. djupa täta trälärar utur stolln under bar himmel, rinnandes ur den ena i den andra. Hwarje är så snart sommaren ingatt at godt ock warmt wäder blifwer, kommer all färgen som sig i lärarne satt, at uttagas ock torkas, då uturden öfwersta i den andra, urden andra i dentredje, ock så widare färgen ihopsamlas; Sidst låtes, hwad man utur alla dessa kasten samlak, uti en stor sump under färghuset, hwaraf mandageligen aftappar så mycket wattn som klarna kan, ock den på bottnen sig sättande mörjan upwindas uppå andra bottnen, til en 3 qv: djup, lång ock bred tät pråm, hwarest mörjan ännu står så läckge til des den äger en Consistence at kunna utbredas på samma bottn, at torkas ända till hösten, då den hopsamlas ock packas i tunnor till köpmans gods. Färghuset är yppit på gaflarnasöfwerstå bottnen, dock med spälor föreslagit glessPå nedre botte äro gluggar till torkning, ock solens strålars afhållning. Här tilwärkas årl:r wid pass 20 à 25 Centner sådangrön färg, som för 90, 100, à 120 fl. Centnern afsättes. Hwad angår någon sådan grön färg, som Herr Fischer tilwärkar på sitt egit wärk, så måtte han sådant aflåta til Cammaren eller öfwerheten för 38 d: 15 2r, hwarpå wederbörande då har mera profit, än den somskaffar et fram. mältwärket. All Rohsmältning skier wid Neusoler hytta, där man afGranfloden har tillräckeligit wattn. Här äro wäl fleremen nu för tiden i gång ej mera än 2ne Rohugnar ock gå rj längre än 1 weckas bruk i sönder, då utblåses. Emedan wid grufworna äro ej allenast gelf.- Erther el:r grön kopparkies, utan ock fahlertzer el: här kallade schwartzertzer, så blifwa dese ej med annan blandade, emedan den senare förslitet solf149.

150. folfock kommer derföre til segerhyttan; men defferencen i sältningen är dock ganska ringa Ingendera rostas förut fast fahlertzen rälbehöfde det. Widlugn genomsättes i reckobruket 250 Centner ordinair Ertz. kalksten 150 Centner. Hwartilkommer tilfluskopparslag 25 à 30 Centner. Ock åtgår kol. 56 à 60 fuhr. Gredningen kommer 3/2 kolstybb: 1/4 leera hwaraf någon del förut är bränd, emedan den skall stå oförliknel:e i elden. Bräningen af leeranskier med wed under, i enfyrkantig rostmur med taköfwer. A. Iumera leera kommer iedningen ju merabottnnas faller, ock är då schweregeskübe. den swartkoppar som faller efter schwartzertzer, är så spröd at han ej låter gåra sig utantilsättning af blydå arsenican tillikamedblyf blåises tilslagg. Här torde ej ogalit den Markiskiske ock Biberskastenbränningen kunna appliceras. Här är eljest en liten gårhärd, som dock sällanbrukas. stund från Naufol ligger Thaijoba spleishytta hwarest så wälden silfwerheltige ♀ren afschwartzertzer i Herngrund som anan sådankopparfrån bannatet til godo gores Segringen är häri sått inrättad såsom wid Clameloberg blifwandes eltid kopparn til at8 las Elferhalt på (4r beskickad ock kommer på 34 ::r sådan kopar 256 skålundly at tilsättas til segringen el: 2 /2 Dr bly dettaär et frischtyckeskolandes altid 16 skålundlyj komma på 11 säf koppare mewara. rik på silt elij. Går-eller här så kallade spleisugnarne, där kopparen gåras, äro så dane som weibhärdar menngn, ock 2e hardar tillutsulnno. Ochemr emedan schwartzkopparen är mycket oren, så kommer han 2n gonger at spleifas i en sedan ugn, tilsättandes hwarjegong 1 à 19 Cent:r à 2 bly efterhand, sedan kopparen nedsmält, som indränker desso sna ware det spröde wäsendet, hwilket blir abhug, men stickas ut mellan båda. Första gongen är det allenast gelf kopparspleisen; men andra gongen ins gaar-spleisen. 44 Cent: spleisades på engong i spleibofen. det förnämsta märket at kopparen är fullspleisad ock har fingrar, är at under blästern upstiga hwita fläckar stora som Rikotal:r. Sabell öfwer utfallandet af 4 differenteveckobruk Roh-stein eller leecfschmeltzen. kohl fallen or sagdins krtzer leech sten åtgång paren Fuhr Cent.8 Cent k Cent:Nund 240 60. 1. 54. 35. 64 36. 1840. 10. 48. 56. 2. 24082. 28. 11. 61. 3. 239. 42. 27.70. 35.2o. 67 504. 5775. 24067. 23454. 4. 25. 90. Nd fin kesten hat9 b:d 10 pahrn flesstein. Und 1 fuhr kohle 24 Schmeltzer tillrass. 1 Silltass är et swenskt kolfat ock 1 parn eller Pahrn är enskottkiärra. 1 Fuhr eller fuder kohl i Reusol holler 2ne mått af denne storlek. neml:n 71 toll långt. 42 toll bredt. 34:) toll högt. Det är 205758 swenske Enbeske toll. Widheuslär ock enkopparhammare tär kopparntil allehanda kiäril uparbetas. 151.

152. 4. IAbett öfwer tilwärkningarne wid Neusol af Herngrunderertz, för nedanskrefne rd gels från 2 Schvartz Er Summa Hacten lament grön till 20 pl: haltmed 2 lod sit an af föresagd deraf efter Koppar bade i Safver-verhall i tegspant bade Ertzermå prof i nis ck vast gods pär går hespar Cent. Cent: skålpun Cent: skålpund cent: cent: Cent: klpund. 1746. 20. 50. 28. 1740 15607. 841. 451644. 25.1407. 33 1/2 18. 42. 50. 2 16. 1748 12514. 1402. 13916. 1087.7 19. 2520. 1749I 16858. 815. 251767330. 1390 1 14 2221: 7 1/4 ewart litet färg, emedan en flödoförmodel: swämmade det fort med sig. 1 Centner koppar gjäller här 44 d: Men hwad af gewärkschaftel:o gebeuder måtte öfwerlämnas till öfwerheten, få de ej mera betalt än til 35 d 15 D:r då öfwerwigt ändåskallwara 1 1/2 skålpu på Centrem. Utef all sådan gewärckschaftelig koppar, afgår 17de delen uti tjonde till Herrskapet. * Jernwärcket Rönitz. ke dagsresa från Neusol åt Schmolnitz sidan, ligger kungjernwärket Ronitz. Bestående af lugn blaufruer, eller 4 alnars höga fyrkantiga ugnar til sådan Ejsensten, som kallas af mig slaggErtz. Samt af 4 stycker hamrar, som knijhamrar byggde, men något större. Här gjöres i en utstick, Aflönings staten wid Neusol finnes uptagen i Bihanget. ning ning om dygnet 13 Centner tackjern i en galt, efter 13 upsättningar bestående hwar af 9 kimfat malm, ock 5 kolfat kolrågade h:e. 8 wåra kolfat eller tunnor. Malmen råstas i öpna stora murar med tak öfwer, ock sönderbokas med stor jernhammare för wattuhjul, emot enstor jernplatta hwilket wäl för sådane Ertzer angår; men ej med andra jernmalms slag. Grufworne ligga straxt wid hyttan. Här gjöres allehanda små saker till Bergwärkens behofNär smältan togs utur härden, fattades den samma med en stor tång, hwilken tång hwilade i en stor krok som hängde på en kied från stång ock smal uprättstående axul, så pasad at han stod i Centrum i anseende till härden ock hammaren. Så at en enda karl kunde wrida smältan under städet. Ty så djupt ned gick kedjan. 3 milhärifrån mera åt östern ligger jernwärket Theisholt af 2ne ugnar i en mur samt 2 hamrar til större wärkes berrdande, sommästConfumeras wid Bergwärken i Neusol, bemmitz Schemmit Uom desse Jernwärk ligga åtskillige hamrar wid Neusol. som tillhöra Magistraten dersammastädes, ock på wägen åt Schmelnitz från Neusol, åtskillige private jernwärk, alla med blau fener ugnar. 153.

154. Amonetz i OerUngern. etta åldriga wärk hörde i gamla dagar uti Privatorum händer, eller åt en adelig famille förpachtadt; Men efterhand har öfwerheten löst sig thet åter ock bygger sjelf. Hela detta berg ock Tract af grufwan, far, äro belägne i Spilzenberg ock indelas i morgen, mittel ock abend- felder, belägne / stund Osterom Schmöl nitzplats. Dock hafwa privati ännu några små schacht til 2 à30 o djup idagen, ofwanpå öfwerhetens, hwarest de ännu kunna hämta någon malm, men de äga ej djupet ock et inskränkt litet fält. Men eljest hafwa åtskillige gewärkschafter sina grufwor til 1 à 2 stunder häromkring belägne, såsom wid Gellnitz Epumbach, Linfidel etc. Ock hwilka grufwor med deras hyttor nuför tiden mera utgjöra i koppar quantumet, ände herrschaffte liges Emedlertidkomma samfältricke upp emot det hwad tilförenekunnat tilwärkas; tydå man årligen hant til 15 à 10000 Centner, hinner man nu ej til 5 à 6000 Cent:r hwaraf 12 à 1300 : Cementkop:r. Utom Herrskapets 4 hyttor på differenteställen kring dock närmast grufwan, hafwa ock gewärkerne sin egenhytta, hwarest deras koppar til godo gjöres ock förses af öfwerhetens skogar, mot huggar ock kolarlön, utom särskilde afgifter til Öfnwerheten. Håreller den spleisade kopparen försäljes sedan till til Öfwerheten för 31 à 32 d Centnern alt efter grufwornas bättre ellersämre tillstånd. Men efter acord får Öfwerheten i Wien för sin koppar 40 C okderöfwer, kostandes 1 Centner i Franspoot dik 2 f: Det af öfwerheten på 4 paralelle gongar arbetande berget, är Areds uppslagit wid p 3 1500 Lachter longt uppå 80 à 100 Lachters wärnged. ongarne äro morgongongar på 5 à 6 Uhr eller i Öterock Wästor med 20 à 25 graders perpendiculairstupning mot Södern, ock tillika under upstigande berg. Emedan de utstryka på foten af berget. Således ock fast här är en ganska Geburgisk ort, så har man dock på en koppargrufwa ej funnit lägenhet eller kostnaden. lönande, at med djup stoll förse grufworne; emedan den eljest skulle blifwa alt för lång; utan har man låtit sig benöja med dag Roschen, hwarest auffslagswattnet på wattnkonster. ne afföres; warandes til fördring ännu ej annat än hästgep. lar inrättade, som wid et wärk, där så mycket berg motte upfordras är et stort fel, besynnerlig ock som man kan uphämta wattnet utur förbilöpande ström så högt man will ock ännu wid hela wärket icke är någon damn till wattnets uppehållande. Dock är man nu sinnad at inrätta kehre-Rädter framdeles, samt wattnet at uphämta der till. Äfwensom koppargongarne ligga på Noora sidan af berget 155.

156. get, så ligga jerngongar på Sodra sidan af samma bergparalelle; de äro allenast goda i dagen, ty på djupet blifwa de sämre ock kiesige. In uti liggandet af koppargongarne eller på deras Norra sidaskellock wara små jerngongar. På ofwansagde fält äro belägne från morgon till abend. o Ertel schachk. 2o Ferdinandischacht. 3:o Elisabeth treib und fahrschacht 82 Lachter. 4o Jundschacht. 5o Josephi schacht kunst, föder und fahrschacht dohnlägigt 13 L djupt. 6:o Windschacht allenast fahrschacht. 7:o Baptiste schacht slås ännu perpendiculairt igenom. Kretelschacht. 8:o Kalbschachst. 3:o Wasserschacht. 10o Fransischii schacht, slås igenom några 40 Lachter. De 3 sidstapå abendfället. Dese äro de förnämste forderschacht. Tyutom dem äro ganska många små privati ock utan Consideration som afskaffas. Setra ordinaria är här en mild hornskiffer grå ock swartagtig. Stundom faller han dock något hård, så at han ejkan Verschränles då ock någon glas artad qwarte i små korn inbryter i berget. Här märkes besynnerligen 4 hufwudgongar, nemligen. 1o Kiesgongen som ligger djupast i liggandet ock befinner sig allenast i morgon ock mittelfältet; ty i abendfältet är han alde les uttryckt. Dernäst 2o Josephi eller mittern gång. o 1 hängende gång af 4 större drummer 4o 2ne hängende gongar. Belägne från annan 10 à 12 Lachter mer eller mindre, dock så at de samfält utgjöra ofwansagde 80 Lachters bredd. Den första ellerkies gongen håller sig från 3 till 10 à 20 Lachters bredd, dels derb, dels fordrummad med mellansättande Bergdrummer af petran, ock hwilka drummer stundom sammanlöpa, stundom skingra sig. Närmast emot wäggarne är denna kiesgong mera koppargifwande från 3 til 2 skålpund men eljest håller sjelfwa kesen ej mer än 1 ock mindre pund koppar på Centnern, hwarföre af den sämre ej mera brytes än til Rostning ock beskick. ningi Smältningen, som på sitt ställe omtalas, behöfwes. kjesen sitter i petran utan någon widare bergart; derföre synes ej heller några aflossningar mera än at schiffern. blifwit närmast gongen förwittrad hwitagtig. Dock är horn schiffern 157.

158. schiffern i sig sjelf så blädrig, at han kan formera aflos ningar hwar man will. Dese sidstnämde 3ne koppargongar föra malmen på et synnerligit wis; ty den består mäst uti 1, 1/2 à 2 fingers mägtiga kies ock gelfgefärder, emellan hwilka altid slås strimmor til 1/2 finger tjocka af petran, hwilken när den är mycket swart ock gläntsande samt liksom smirig, plägar gongen wara rikast. Sådanegefärder utgjöra 1, 2 à 3 samnars mägtighet ock ofta mera, rättandes sig efterskifferns tryckta böjningar ock sicksack. Dock löpa små ausrejseremellan dem, hwilka ofta sjelfwe äro arbetswärdige. Så löpa ock åtskillige paralelle drummer i samma mellan. wäggar, hwilka ock partigipera af ansrejserna. Emedlertid äro gefärderne i en ock samma gongsamt på samma ställe, ej af enahanda godhet i halten, utan den enarik den andra fattig, den tredje af ideliga kies ock så widare. Utur wäggarne tilsätta 3 slags klyfter. 1o Tomma stående klyfter, utur 10 ock S W: stunder; dessa skjära aldeles öfwer gongarne. Stundom gjöra de ingen förändring, stundomtaga de mallmen med sig 1/4 à 1/2 Lachter åt den wäggen dit de stryka stundom fordrinna gongen mera än han war förut, det är at han på andra sidan wärik mera hopslagen eller af mindre antal drun drummer bestående äm förut; komma dese klyfter tätt ock i åtskilliga stunder, blifwa gongarne förwillade ock oadle. 2o 1à 2 famnars mägtiga klyfter af Tetra ordinaria bestående, dock ganska oordenteligen, så at fast de mästendels stryka S. Ost med 30 à 35 graders perpendiculair stupning mot N:. W, så äger berget i den na klyften, hwilken här kallas absatz, en stupning mot Oster, eller är ganska wresuger ock otydelig, brytandes jemwäl qwartz uti honom. Är nu denna obsatz af en determinerad bredd samt skifferberget Continuerar på båda sidor, så skier med gongen ingen widare omständighet, än at han något litet förryckes, eller ock at gongarne blifwa under honom bättre än ofwan. 3o Men om denne absatz (2o) blir så mägtig at han medtager ock aldeles borttager gongarna, hafwandes tillika i sitt liggande et annat bergsslag, så äro de fatale. Dådantexempelhar man på Wästra fältet i Rotenberg, där gongarne på en gong af sådan aksatt, blifwit borttagne, ock sedermera ej igenfunnits; Menman har ej synnerligen derefter letat. Det har man märkt at ju hårdare berget blifwer desso sämre blifwer malmen. Sådan förhärdning tyckes ock wilja tillaga med djupet; Dock står nu de bästa anbrott under 100 frs djup åt Josephi schacht, derest djup ock fält beständigt upslås. Dock faller på 159.

160. rå falten dersamma städes några laube mitler in i gongen. Desn brott medtagas ganska sagta för besparing skuld ock at hafwanågot i förråd när pågjäller. Alla malmbrott äro imrättade på förting efter halten så at henerne få för malmen. Af 1 till 3 skålpu kopparshalt på en Centner 10 r Från 3 till ock med 6 pund. . 152. till ock med 1 pund 20 Ln All halt deröfwer betalas Centnern med 30 d:r Men där ingen malm faller, är purt geding från 8 til 50 Ddr Är malmbrottet så swagt at Bergsmannen med ofwanstående hallgeding ej kan utkomma, så fås dessutom tillskott à 6, 8 f efberomständigheterne. Sådant halt geding är mäst afsedt på mallmens rigtigande utskaffande; ty som han faller i de små gefärder, så ser han i grufwan ganska osynlig ut ock kan lättförkastas. Grufworne äro ej synnerlig belastade med watte, så at de få ock ynkeliga konster där äro, kunna wäl upskasfa wattnet. som altsammans är Cementwattn hwarom nedan mera. Här äro inga dammar utan den igenom dalarne löpande bäcken ar istaden uphämtad ock med graf framledd till grufworna ock konsterna. Kehr-Rädter äro här intet utanskier allupfordring i schachten, hwilka hittil dags werik ganska många; men nusökes at indragas när grufworne ock schachten sammanslås. kmedan berget ej är af det hårdaste, så har man här tämelig spitsiga borrar, nemligen et krokogt hwasst skiär af 1 tolls längd samt starkt docerande, detta skallwara ganska godtdetta berg. där berget war altför löst till buhelocks slående eller eljest ingen fot för förstämpling, lades stockar i wäggarne på detta sätt hwaruti de fästades. sammaneren si ec am bä mrel ran. Inrättning för Cementkoppar Samlingen. Här i Schmolnitz är den bekante största inrättning till Cementkoppar samling ock tilwärkas omkring 12 à 1300 Centner ( mentkoppar om året, dock är altsammans mera enhändelse än at sådant allestädes med fördel kunde til wäga bringes. warandes det hufwudsaken at den kopparhaltiga kiesen. utstörtes här utistora warp, hwarigenom kiesen uplöhel 161.

162. sas ock wattnetkan då med sig bortföra victriolen som håller kopparen. En del wattn uphämtas i dagen under warpet, men mästadelen drar sig igenom berget ned i grufwan, då det från åtskillige djup uppfordras til dag med härwarande släta kontster, ock rinner til Cementhusen. Alt wattn som kommer ur grufwan är kopparhaltigt, somt mer, somt mindre. Pånågra ställen war det helt grönt, ock så angripande, at jernet ej låg längre än 2 minuter deruti, förrän det af koppar war anlupit. På det at Cementerattnet icke må blifwa för mycket uppblandat, utan altid behållas så starkt möje ligit är, har man funnit bäst at Cementhusen därkopparenskall sätta sig, äro betäckte både til wäggar ock tak ock tillika af den storlek, at inne uti them motte rymas flere rännor i bredd, hwaruti kopparen Cementeras ock at wattnet kan rinna fram ock tilbakas under et tak i stupande rännor från ena till andra ändan. För den ordsaken skull äro här Cementhusen inrättade uti 3ne afdelningar af olika högd, längs efterhuset, så at när wattnet nedrunnit igenom stupande rännor i första afdelningen 4 à 5 grader från Horizonten från ena ändan till den andra, wänder thet om ock med en dylikstupmug ning uti andra rännor rinner tilbakas i andra afdelningen. ock til den första ändan af huset, såsom af ritningarne synes. dr Inrättningen wille derföre mer widlyftig än sjelfwakonsten at skilja kopparen utur wattnet; ty det är naturens egit wärk, utan kommer det nu derpå än a på behändigaste sätt befordra naturens wärkan. ock som inrättningen här i Schmolnitz är af sitt slag den största som blifwit bekant, så har jag något närmare welat beskrifwahuru härmed förhålles. När sementwattnet blifwit utur grufworna upfordrat, föres det genom rännor in til öfre ändan af Cementhuset, där det infaller i första afdelningen uti 4 bredewid hwarandra i fyrkent stående 4 stora fyrkantiga lärar (a) för ak de- Tab: F. ponera grufweorenligheten. Wåttnet löper utur den ena sumpen i den andra från liten öpning i deras öfwersta bräddar, in till thess det utur den 4:de sumpen löper uti en stor ho, ifrån hwilken wattnet rinner uti 10 i breddstående rännor af 1 à 1 19 qut: bredd, 1 qw: djupa, 50 alnar långa samt stupande efter förenämde gradtal, ned uti en mot den förra swarande dylik stor ho, hwilken leder wattnet mitt i huset uti 4 dylika sumpar (6, såsom nämt är. Utur den 4o af 163.

164. af dem rinner wattnet uti en stor ho() äfwen såsom uturde förstasunparne ock derifrån med 10 jemnsidige rännor om 50 al: längd neder till innemot ändan af huset, där de återsamlas uti en storhosd, somförer alt wattnet tilbakas genom stupande store rännan(e) ock igenom then andra afdelningen afhuset ända ut genom wäggen 5) därifrån det utur stor sumpmed en förskilt konst, kommer ock uppumpas til then öfra afdelningens andra hälft. Nu har Cementwattnet undergådt then första operation, ock släppt then mästa kopparen i alla theså hoar ock rännor, uti hwilka korswis blifwit lagde 2ar på hwarandra qvarters långa afhuggne stycken af ordinaira jernstänger, det ena korset efter det andra, så at watt net allestädes emotstöter jernet, allestädes liksom updämmes, faller ock emotstöter jernkorsen efter hwarandra. Thet nu åter uppumpade wattnet, som skall undergå den andra operation, insläppes igenom en stor ho g på andra hälften af öfwersta afdelningen hwarest det samma, utur8 wanliga 50 alnars rännor, nedflyter til andra hoar på båda sidor ock öfwer sumparne 6, där åter andra 8rader rännor widtager ock förer wattnet ned till ändan af huset emot hwarne h i sk, med hwilka det föres. igenom igenom den andra afdelningen ock andteligen ifrån den samma ock från hoen t, afrinner på 3:die afdelningen igenom 3:ne mer än 100 alnars långa rannor med någon mera stupning, ned uti en allmän hoses ock derifrån ut genom husgafweln wid grunden. Ock som alla desa sidstnämda rännor, på lika sätt som de förenämde, äro med jern infylte, så har wattnet ock släppt det mästa kopparen; men lönar likwäl at härifrån först inlöpa uti flera klarsumpar ock derifrån uppumpas upp uti et kortare Cementhus af 3 differente afdelningar om 40 alnars längd, men med någon starkare stupning för rännorne, til Cementeringens befordran. Then lilla koppar, som sedan kan wara qwar i wattnet, lönar ej mödan at skötas under tak, utan uphämtas uti dylika rännor under bar himmel så länge det Cementerar. Kopparslammen, som nu satt sig på desse jernstycken, afsopas hwar 3:die dag med en qwast, det är at medan wattnet ännu löper i rännorne, föres qwasten öfwer jernen så at slammen nedfaller mellan jernstyckerne i rannan ock nytt slamnkan sig sätta. Men när slammen intagit rummen emellan. jernstyckerne ställes wattnet af slammen uttages ock 165.

166. ock silas genom en storkoppar sil, hwarifrån genom en stor ränna slammen nedsqwalar uti stora träsumpar, då han kallas smant ock utur sumparne hämtas till smältning. De senare Cementrännor, där wattnet ej så snart eller så mycket Cementerar, därskier ej heller qwastränfningen så ofta. Till 1 Centner sementkoppar fordras i allmänhet 2 Centner, 28 skålpund jern, hwilket förtäres, dock icke annars än efterhand. Öfwerhufwud kommer 1 Centner sådan Cementkoppar at kosta 9 l. Til upwagtning wid denna Gementeringen äro 4 personer i weckan à 2 person hwaraf en förer räkningarne. Årligen faller här omkring 1500 Centner Koppar. som öfwerstiger hwad Schmolnitzer grufworna kunna prestera i koppar utat Stuffsmältningen. kopparslammen är icke i alla rännor af lika rikhet; men den rikaste går till 80 procent. Näggen nedan emellan första ock 2dra afdelningen är med godstenmur förwarad äfwensom 2dro ock 3:die afdelningen; men sjelfwa husmuren mot stöder 3die afdelningen, ock berget eller backen utgjör mäst utan wäggen för 1sta afdelningen på utsidan. Såsom ett appendix till detta Bergwärk, efter den här fallande kiesen är ganska god till de torra mallmernes. för försmältning, men han bör dock förut rostas, så blirswaflet till godo gjort uti stora Ugnar. Dese ugnar äro af tegel eller gråstens murar i aflång fyrkant, 13 alnar långa, 6 alnar breda ock 5 1/4 aln höga inuti; öpne ofwantill ock med en stor ingång på ena långsidan. Et lösttak öfwertäcker hela Ugnen, som stöder sig på pelarefrån hörnen. Hela ugnen fylles med kies, dock med någon kohl ock wad till antändning neruti. Öfwerst strödes med Vigtriolklein ock sylta öfwer alt, ock en liten trähuf 1 qwarter i fyrkant, 1 p: alnar hög, sättes igenom syltantill kiesen, så at swaflet kan gå igenom honom ock sedan ledas med Horizontelt rör från det förra in i trätunnor, hwilka sina tider emellan rengjöras. På gaflarna af ugnarne äro ock åtskillige gluggar. med tunnare murar försedde ock små utföre stupande holfrån ugnen, hwarigenom ock swafwel samlas. I dese ugnar faller det röda klara swaflet som alnlestädes finnes i Cabinetterne i Sachsen ock Tyskland under namn af gedieget sweffel från Ungern eller annan ort. Swaflet måste eljest som annorstädes leutras; men som jag ej hade tilfälle at se hela denna handte. 167.

168. teringen med allone, ock swafwelfångsten wid Rammelsberget är fördelagtigare, så war det mindre hufwudsakeligt. För någon tid sedan har man äfwen gjort någon inrättning til digtriol, men sådant war ej i stånd bragt, ej heller gjorde jag mig dermed omak; emedan man tycktes wawa derwid antingen jaloux, eller blygsam för en ofullkomlig inrättning. Herrligdomet Relsermar fernwärken. Med jernwärken af annat malmslag än de Swenske, har jag altid trodt ej särdeles befattning wara nödig. Olika malmslag gjöras på olika sätt till godo;, Men då jag wille se grufworne blef i allmänhet om denna orten anmärkt at de förnämsta. Bergwärcken i Steijermark begripa sig under jernbergen. Fordernberg ock EjsenErtz, belägna det förra 2 mil ock det senare ännu 1 mil nordan om staden Loiben. Ock äro 2ne fläckar belägne på hwar sin sida af allmänna Ejsengeburget, derutur mallmen fås, ock berättas wara upsunnit ar 712. genom en bonde, som tagit fast en tomtegubbe ock till lösenför sitt lif upwist et ewigt jernwärk, då han likwäl lämnak wähl af et kort guldwärk, et något längre silfwer wärk ock detta sidsta. Sjelfwa berget är wäl icke det högsta, ty det berättas allenast skola wara 480 Lachter perpendiculairt högt, ock häromkring ligga långt större som påstås gå till 1000 Lachter. Ty bergen taga här sin början ock sträcka sig igenom Saltzburg, Firolen ända in i Schveitz, fåendes på sina ställen namn af Alper. Huru nu de gamle byggt, så blef hela wärket fördelt år 1666 i twå delar, neml Vordernberg. 169.

170. berg, hwilken tilföll den öfwersta delen af berget, samt EjsenErtz, den som behölt Norra foten af berget, hwarpå ner i dahlen de sjelfwa bodde. Nu består det förra af 14 blåhäuser eller mesjemte ugnar, tilhörige private personer hwar för sigb2 grufwor uti hwilka de underhålla til 319 personer; men det senare, som ock kallas innernberg ock tilsammans i Communion, har allenast 12 Ugnar, 220 Berg personale i 40 stollgrufwor. Alla fram bringa wid pass 700000 Centner malm, hwarutaf Vordernberg frambringar wid pass 130000 Centner Råjern, ock Hintern berg till 100000 dito, Af de nämde 130000, består 80000 i det ordi. naira Rohjernet, som utbrytes utur Ugnen 30000 af såkallade kråkeljern, eller det som utflyter såsom en jernmuseutur Råhjernet, medan det står i Ugnen, samt 15 à 17000 Cent waskjern. Men i Eijsen Ertz fås ej annat än Roh-ock waskjern EjsenErtz räknar man öfwer hufwud för hwar dag, ock såle des hwar blåsning 16 Cent:r Rohjern, utom 1 p. Cent:r waskjern men i fordernberg går det högre, så atkråkeljernet får man til 25 à 30 Centner jern, hwilket förmenes komma deraf at smältningarne på förraskje för commun räkning, ock på senare stället för hwar ock en privats egen, som således söker i alla måtto sitt egit bästa. 1 Centner Rohl; sen fordrar ungefär gefär 3 korgar kol af hwilka 8 högt 9 gjöra1 swensk tolftunstig kol. En sådan korg kostar olika från 16 til 30 Lr Om jag nu räknar. allenast 24 rr, samt 3 Centner på 1 sktpundswensk, så kostar kohlen 3 D36 eller wid pass 33 sepstyfrar på 1 Skeppund tackjern. I E, sensertzbeta las 45:r afgift til öfwerheten för hwar Centner Roffisen; Men i Vordernberg allenast 32 ock 33 Lr. 1 Centner Rohljsen försäljes till 3 d ock några ♀r, men 1 Centr stål kommer på 8 à) Ailla dese hyttor förse 140 hamrar privati tilhörige, hwaribland 20 stålhamrar, warandes de förnämsta stålhamrar oicd St Gallen, några mil från E, senErtz; men de öfrigehamrar äro för sprinde, så wäl kring Steijermark som Osterriket. I Stejer i Osternket är en stor Fabrique af allehanda jernberedning i smatt. Desutom hörer under desse jernwärks upbörd 5 private härom e kring belägne Bergwärk, hwilka hafwa sine egnegrufwor ock inrättningar, såsom Maria zell, Duracpfs de skola tilwärka v: p: 25 til 30000 Centr Ingen ting är mera simpelt än jernsmältningen i Steijermark. Ugnen är 15 fot hög, 1 aln wid pass upp uti ock altid sig utwidgande nedåt. Malmen, råstad i fyrkantig mur, upsättes med till satts af Leim eller en slags leera til fluss. Stället är halfrunt af 7 à 8 qvt:rs diameter, Med ler på alla sidor bestrukit, ock jemt tilmurat öfwer diametern. Igenom hwilken jemwäl bäl 171.

172. baljorne blåsa ock hål til slaggens ock kräkeljernets aftappande. Närställek efter 20 à 21 timars tid blifwit fullt, kogs muren bort, ock loppan med en stor jerntång ock kiedomkring wattehjuls stock, utdrages ock släpas fram på hyttegolfwet, med sand eller jordkringfylles, så at 2 karlar må kunna med jernhacka til hälften twärt öfwer huggahenne igenom. Sedan spränges resten med stora jernkilar då hwarderastycket från 8 til 12 à 14 Centners wigt är mera handterligit. Stället smetas emedlertidstraxt ock smältning rontinueras. kunnandes 7 sådane smältor gjöras om werkan. lock matte Ugnarne ofta stå för wind ock eldskador skull. Utan detta malmslag kunna sådane bandsmältningar. icke gjöras annorstädes. Eij heller woro de act imitera med swenska melare I gemen märkes angående gongarne. I detta Eijsengeburget äro egentl: 4 hufwudgongar med flere näben drinner, allabelägne på Norra sidan om berget, nemligen från nederst ock uppåt på berget. 1o Weismather gongen, som kommer ofta till 50 Lachters mågetighet ock derföre som et stockwärck är ansedd. 2o Cinobler gongen högre upp af 25 Lachters mägtighet. 3o Waisstens gongen, som tillika med 4o der Gochiste in hoch kogel, kommer från 5 til 40 Lrs magt. alla. Alla desa gongar stryka i 4: d, äro paraleller med stupning mot Estern, dock desenare mera seigre än de första. Wid uttrykningen idagen som allestädes blifwit eftersatt, äro de mycket kiöre lige ock oordentelige. Den förnämsta jernmalmen är en swartbrun, eller här kallad blaubriche Ejsenstein. Sedan äro uberzeitige Ertzer eller förwittrad jernmalm, helt gul, fast, derb, ock skallwara ganska god i fluss. En gråagtig tung glautsande jernmalm, flintz kallad skall gifwa et godt stål. Eljest äro ock malmer blandade med qwart ock stundom någonkalck; men alla tilsammans gifwa dock en ganska god fluss, ock äro af mycken rikhetjenhet ock god het, så at intet något renare malm lärer annorstädes finnas. de besedde grufwor äro 1o Ht Leopoldi Stolln. 2o Caroli Stolln. 3:o S1 Thomas Stolln, alla i Eijsenfrtzernes refier, ock är grufbyggnad öfweralt så inrättad, at med dagstollar, emedan berget är ganska brant, upsökes gongarne på flere högder öfwer hwarannan ock arbetas sedan medskjutning öfwerstolln, lemnandes pelare ock fästen på swenska til grufwornas stöd, som dock efterhand infalla; men skadanär ej stor 173.

174. stor, emedan stollarne ej äro långa, ock ej några schacht, eller konst byggnader; utan all fordring skier igenom stolln med hund. Således är i grufbyggnaden ingen ting at lära. Fordringen från grufworna skiedde på wagn af 2 små framhjul med spar stänger från apeln, släpande på märken ock på stängernelägges en malmsäck eller twä. Iess jerngrufwor wäxer ganska mycken Eijsenbluthe det är intet annatän en Stalastit, som af det iöpne klyfter eller utarbetade orter påhängande wäggen, där wattnet ej förstarkt nedriner sig sätter ock formera åtskilliga piggar, stänglar, ock ofta longa har tilsammans, liksom buskar. I Carolistolln har man det. ta besynnerligen, ock blir det innom en dör stängt, så at det ej mabortröfwas, utan förwaras under namn af Schatzskammer. Eljestberättas at när man kommer til malmen, är på de ställen intet så kalt i grufwan, som annorstädes, äfwen som i rum af malm. Detta lemnas i sitt wärde; jag hade icke tillfälle at examinera detta; Emedlertid kan det hända sig at det tyckes blifwa på dessa ställen warmare än annorstädes, för det at man då kommer för stosen med orten, ty här ofwan är nämt at man går med dag stoll in till gongarne. men ut på stolln ock närmare til gamla arbeten, är altid mera mera waderdrag. Så kunde hända at denne malm ännu matureras ock at sådant wållde wärmen. Tydet berättas at när flintzen eller den gula stålmalmen ligger i grufwan eller ofwan jord några är, så förwandlar han sig i en god blan ebrüchig Ejsensten, så at i honom är någon rörelse ock förändring. Dant är at innan jag wiste denne omständighet, hade jag en sten som liksom entärning på 5 sidor, war swartworden til 12 lineas tjocklek inutistenen; men den 6e war afslagen ock syntes där den gula flintzen inuti. Man får nu se huru den sten sig skickar som jag har med mig. På den släta sidan till ungef är 3/4 lineas tjocklek; men på öfwersta sidan, är det tjockt til 3 linier på det högsta stället. Arbetsfolket hafwa här miserabel lön, så at med sin hundsläpare lön komma de wid pass till 1 1/2 Ci weckan. Tillförbättring af jernwärket har ObristkammarGraffen ock Presidenten i hoffollegio Baron Hauqvitz inrättat en lintet större ugn af 18 fots högd, ordenteligt ställe, ock war ugnen nu i gång utan fluss; men allenast alla malmsorter tilsammans blandade, som gickganska godt, emedan en hjelpte den andra. Härigenom wille han intet allenast bespara kol, utan jemwäl förbättra jernet ock sticka ut thet samma 175.

176. uti förmeliga stycken, så at man ej må behofwa hugga somder det samma på golfwet, som är et argt bondknep. Sant är det at som denne slags malm är ganskaren, rik ock lättsmält, så är det ej heller någon konst at gjöra honom till godo; Men för öfrigit har jag icke gjort mig omak med hwarken jernet ellerstålberedningen, efter så edant egenteligen emot belöning, tilkom en annan. Så mycket will jag dock anföra om stål hwad Haugvitz en gång berättade Det är ganska stor skillnad emellan det ståhlet som gjöres utur fin egenteliga malm, ock det i som utaf ordinairt jern gjöres: det ena har naturen sjelfi dertill destinerat, så at det ganska tydeligen skiljer sig iifrån jernet under hammaren. Deremot skall det ani dra med konst ock genom twång frambringas, hwarföire ock sådant stål mistat dess rätta lifDetta torde likwäl tåla någon Gxception, så wida Engels männerne gjöra det bästa stålet af swenskt jern. Men det är besynnerligit at ingen annan nation kunat af sammamateria göra Engelskt stål. Ehuru många gjort sig beswär dermed, hardet dock warit förgjäfwes ack uptäcka hemligheten, hwilken lärer wara förborgad hos några så förmögnemästare, at de icke genom gåfwor stå at upwägas. Pressheper SerAlers Falkensteiner Kopparväch vid Schvatz Detta gamla Bergwärck är belägit N. D. om Schvatz i et berg. til 1000 steg från Innströmmen. Berget är tämelig högsk ock på Nästra sidan brant, ock har på samma sida till några 100de fr tjockt utanpåliggande oädelt berg, beståendes af et, ganska hårt ock tätt kalkberg, fast här utgifwits för qwartz eftersom det ofta gjer eld, men eljest effernescerar med agidis. Deruti finnas wäl åtskilliga gongar; men de äro både ganska små ock oadle Under nämde djup emottager en annan petra, neml: en mildare kalkart mörkgrå, lösare, ock med åtskilliga små hwita kalkstrimor ock ådror genomsatt. Ienna falla adla gongar, dock med de förändringar, som nedan följer ock besedde blifwit. Uti 1o Den dragten af grufwan, som kallas zuckerwaxel finnes 3 istrykning mastendels paralelle gongar, neml:n alla på klr 7, den djupaste med 25 graders perpendiculairstupning mot Norden, des nästa i hängandet 25 à 30 grader, ock den 3:de. 4 à 5 Lachter frånden sidstnämde i hängandet, 30 à 35 gr mot V: Desse gongar träffa hwarannan på högden fast de så högt ej blifwit arbetade. Dock hafwade 2 förste på Ostra fältet träffats. följandes sedan det åt; men äro dock oädle. Men på Wästra fältet 177.

178 faltet hålla de sig ädlare, serskilt eller grenade. Hongarne äro stundom aflosande, stundom ej. Ock föra uti hwit fältspat ock annanlös spat, samt instigande berg utur wäggarne, fahlertz mer ock mindre samt Berggrin. denne fhalertzkallas har glasertz. 2o Uppå Ostra fältet i Hagauner Verhäntes feld ock i hängandet af sidstnämde gongar, är upslagen en mot Wästern fallande gong, i de förras strykande; men hwarest afskiärningskier är obekant. 3:o I de förstas liggande, har man på Wästra fältet, bejinschacht kallat, en hufwudgong på kl 8 med 35 graders perpendiculairt stupande möt N: O. Denne är ganska långt upfslagen ock har wid tilsättande klyfter gifwit god malm, ock har desutom i sitt hängande 4o, 40 Lachter uti, hilfort auff den kalter brun 3:ten fillort. enstrykande gong på kl: 9 med 25 graders perpendiculair. stupning mot N: O. Förande i grå Getra ordinair, fahlertz till qwarters mer ock mindre magt. Detta är nu förnämsta anbrått ock på 70 famnars djup under schachtlafwen. För öfrigit märkes generelle omständigheter. malmen. o Om leerfletzklyfter af skiära gongarne så plägar under dem wara borta. 2 2o Stryker i detta berg oändelig många smarre, i åtskillig stupock strykning, klyfter, som hwarannan stundom förädla, stundom förderfwa, kasta ock afskiära. Warandes deras ramling ej altid god hwadan ock på dese gongar icke något ordenteligit ban kan föras. 3o Men de redige bygges alla på strossenbau med skott. Ock wäggarne förwaras med stämplar ock kasten så någorlunda. på sin Tysk. Ringeväxel 1 stund Nordan om Falkenstein, ligger, i samma Bergssträckning, några grufwor under namn af RingeVäxel, hwilka ock höra till detta Bergwärk ock participation; kunna ungefär anses til hälften emot Falkensteiner ock gifwa eljest samma malm ock Bergarter, warandes detta belagt med 200 personer, ock Falkensteiner med 500 wid pass. Eljest participerar uti detta wärk Österrikiska huset eller sirolen för 26 delar, ock Gref Danneberg samt Herr don Mullau för 10 delar, eller således 36 delar för hela wärket. IFalkenstein räknas 31 grufwor dock på det sättet, at det är arbetsorter. Enstoll går in från dahlen 600 Lachter mästen de ls. 179.

180. dels murad, ganska wacker, igenom det oädla berget til gongarne, hwarigenom måstadels fordring af malmskier, samt wattnnet med den straxt öfwer stolln hängande konst, som har taln Rest, utflyter. Ock skall grufwan nu wara öfwer 70 fn djup understolln; dock som man ej kunnat för wattn skullfölja de gamla til deras djup, så kommer ännu en konst at byggas. Senerne hafwa här en besynnerlig betalning. Nemligen ej efter arbetet, utan efter malmens halt. Således hafwa många god lön, andra åter liten. Dock söker man såat jemka at de goda ställen hafwa många arbetare, ock de släta få. Skulle ock någon Bergsman eller heuer komma iskuld på aftagande gång, så placerar man honom gjerna på bättre ställe til afbetalning, ock egen någor lunda brödhjelp. Men kruk, talg etc: ock föda får han wid Bergwärket afdragen på dess malmhalt. För denne orsaken skull proberas all malm i nogaste måtto. Brixlek Hytta Till detta Bergwärk hörer egenteligen Bialek smältehytta belägen 3 stunder åt Norden från Schvatz ej långt från Rattnberg wid floden sen. Här försmältes egentel:e det som faller på Tiroliska sidan så wäl i Falkenstein. som som Ringeväxel, samt någon blejErtz uturoberland eller öfwersirdlen. Manpratenderar at årligen kunna til 3000 Centner koppar, samt 6 à 7000 m:r silfwer hinna. Kopparenemploijeras mäst wid 2ne i nejden liggande mässings wärk ock resten wid 2ne kopparhamrar, samt något til försäljning åt Italien, då 1 Centner koppar på hyttestället högt kommer till 41 d: kohlen äro härkiäliga ock komma 12 korgar, som ungefär gjöra 10 Swenska tunnor at stå till 1) Gallmeij bryter på 2ne ställen. Tirolen 1:o i OberJenthal wid Nazareit eller Rossbach, 2o zu Biber Wier in Oberkand, hwilka ock förse det Saltzburgiske mässingswärket med gallmej. mältningen. Sag hade mig förestält at här finna någon besynnerligart af smältning, besynnerligen sedan jag sedt hwad swårigheter fahlErtzen gifwit i smältning uti Biber ock Markirken; men sådant föreföll här icke; tymalmarten lärer wara mera ren eller om delskall. heta, mindre oartig. Ock war korteligen denne. Fahlertzen, som håller ungefär 7 à 8 procent koppar, ock omtrent 3 lodsilfwer procent, smältes tillika med bly 181.

182. blylrtzerned, då blyet tager med sig det mästa silfreta Stenen som sig sätter ofwan på stickes andra gongen igenom med bleijErtz. Ock som den sten då fuller ej mera släpper något silfwer, så råstas han 5 gångor efter annan makeligen, då stenen blifwit i ganska tunna, af1 lineas tjocklet skifwor, afsliten, för desto snarare rostning, ock beskickes tillordinair segring ock sedan gåras då han gifwer en ganska god koppar. Saiger stycken gjöras här till 1 1/2 qvaters tjocklek. kljest skallSchlüter i sitt Hyttenwerk criticera Tirolerne för det at de smälta denne fahlErtz ock kopparkies tilsammans, ock derigenom bringa silfret i mera widlöftighet än tilförene; sag wet ej huru den tidenkunnat wara; men nu säges har, at det är aldeles falskt ock at de intet äro så dumma, som Schlüter håller dem förede andre gewärkerne i Falkenstein ock Cingevaxel hafwa sin egen hytta närmare at grufworne, ock skier malmfördelningen i betjennters närwaro, hwarje månad, emellan dem ock Herrskaperne. Oor Sichel eller Köhrbuchel Kopparvärk 7 mil från Schvatz åt Storden ej långt från Jenströmmen ock platsen S Johannis, ligger detta gamla Bergwärk,som uti gamla dagar berättas wara afsänkt till 400 Lachters djup. ock derutöfwer. Här faller mäst kopparkies, ock föga fahlertz eller glas ertz Tirolice. Belägenheten af gongarne, är uti låg bergsträckning i N: ock S. mitt uti 1/2 mils lång ock 1/4 wäg bred dahl, som slutar sig innom höga bergen, ock går fördenskull Jen strömen på den ena sidan, ock en annan liten flod på den andra sidan af grufweberget, ock torde dese wara ordsaken dertill, at detta widlyftigt arbetade berg, har så litet watte, så at fast här icke är någon stoll ock at wattnet måste utur de djupa schachten med wattnspel ock tunna upfordras, kan dock grufwan hollas läns. Det är wäl et ganska rart exempel at en grufwa som påstås wara af300 Lro djup, ej har hwarken stoll eller wattnkonst. Det andra faller mig ganska underligit före, at med en lina kan fordras ända till djupet. Uti Thurm Rosenhoff på OberHartzen hade man på 100 famnars djup från dag en stor wall. På S Andreas i Andreasberg hade man dylikt för dess stora 183.

184. ra djup skull. Jag twiflade således på sannfärdigheten härafOck fast jag ej wille fara i grufwan, efter man redan i Ungern warnat mig derföre, ty de ösa wattn på främande, när manåker uppföre, ock sådan wäg til drickspengar står intet at förtaga, så såg jag dock på linan at öfwer 200 famnar warhon wist lång ock grufwan djup. Här woro på 500 Lachters långt fält,trenne fordringsschacht. Det Södraste S Rudbertus 80 Lachter djupt. Det medlersta St Noburg 300 Lachter. Ock det Nordraste Sanct Daniel snart 300 Lachter efter berättelse. Här woro åtskilliga qwartzgongar med ofwansagde malmarter. Hela wärket belagt med 34 heuer, utom sofrkarlar etc:. Malmen försmältes mäst i Litzelfel. den hytta, 1 3/4 stund härifrån. Men glas ertzen i Brixlet. Bergarten är en hård swartgrå schiffer. Uti Mur Bayern. Reichenhall Saltvärk Detta saltwärket är belägit 3 stunder från Saltzburg uti Baijern på wägen åt Tirolen ock Inspruck. Emedan jag blef warse en hop med pipstockar ock wattuledningar upp i bergen, feck jag anledning at efterfråga omständigheterne af detta saltwärk. Då följande i hast dels besågs ock dels erfors. du uti lilla staden Reichenhall, upfordras saltwattn, som delas i twå. Den ena hälften kokas här, ock den andra 7 stunder häri från i skogs ock bergsbygden Trauenstein åt Wästern. det bästa watnet håller 25 1/2 grad; men eljest är där ock sämre wattn, hwilket graderas, men det förra intet. Wåttnet berättas just icke upspringa på detställe det upfordras, utan wara ditledt i staden under jorden med hwalf, från närliggande kalckberg, sådane som allmant härikring ock får ingenkomma till dese ådrors ursprung utan Special permission från Churdurstel:e Hofwet. Emedlertid uppförorades båda wattnen, det bättre ock sämre, upp med en hwalshwarpå kedjor med läderslimsor omlindades på alns eller 5 qwarters distenge, igenom 2 1/2 qr diameter metallrör, efter läderslamsorne eller knitarne upfylla röret. De gingo ned 185.

186. ned igenom träfoder serskilt för hwarlina; Ock metallrören stodo således 5 à 6 qvarter om icke mera djupt ned i schachtethwilket jag af annan omständighet slöt ej wara 10 Lr djupt. det berättades jemwäl, at när det regnade så blef ådror ne starkare ej allenast af qvantitet, utan märktes mohnstyrkan af wattnet. Det upfordrade wattnet föll i en liten Bassin med 2ne lika stora hål, hwarigenom wattnet deltes lika till båda kokwärken. Sedan föll det här i Reichenhall i en åpart bassin hwarutur det i rännor kunde fördelas till de härwarande 5 pannor, eller ock altsammans til en panna alt som fordrädes, då någon klut lades mot hålen, at wattnet deri måtte inflyta. Sedan woro i hwarje pannhusstora bassiner med märke wid huru mycket wattn stod i hwar ock en. Ty genom nedsatt påla gick trisa med snöreöfwer samt bräde hwilande på wattnet, ock med wigt på andra sidan som högde ock sänkte sig, efter innehållet af watt. net, ock på alla ställen på pålan war utmärkt, som man mått igenom de olika stora soll på den generelle tillops bassinen, gifwande somliga holl 276, andra hälften, 1/4 del, ock så widare Eimer wattn i 24 timar. Om desse holl observeras, at de måt wattnet äga sin determinerade storlek, men utåt äro de större större, ock at wattnet altid står till en wiss högd i bassinen, som med et märke är utsatt; tydereftermåste de små holen öpnas eller slätas. Då man jemwäl wet qvantum af wattnet alba dygn. Detta är ingen nödwändighet; mera än för egaliteten emellan pannor ock wärckstäder. Hannorna woro ansenligit stora ock jag tror til 20 alnars fyr kant, derföre war hela bottnen understödd med stenpelare Litsom grufwan i Roraas, undantagandes wid eldstaden som med jernstänger från taket efter wanligheten är befästad. Pannan war till 5 qwarter hög från eldstads bottn ock således pelarne af samma högd. Pannan djup 2 1/2 gote men wattnet stod dock ej öfwer hälften deraf. Wattnet kokar beständigt idese pannor. Altid skoflas saltet upp, som med långa träforkar. drages till bräddarna. Altid ligger salthinna derpå. Men Söndagsdygnet kokas ej utan då tappas wattnet af ock pannan rengjöres. På 1 tima skall i sådan panna kunna tilwärkas 24 härwarande små tunnor eller 50 till 56 pund, medpersoner tillika, utom elden, som omwäxlas hwarktimar mot andra 4, det är om dygnet till 576 à 600 Centner salt. tunnor Dese swärargene äga uptill 25 qotrs diameter, ned til 1 1/2 grte 6 qot: höga, ock när tunnen blifwit öfwer pannan placenao187.

188. fyld ock saltan utrunnit, bares han til den sidan af pannan ock allestädes ikring, där lufthål äro ock stielpes där ut framför hettan, at något litet torkas. men sedan bäres de til aparte stora eldugnar, deri några 70 på en gång kunna insättas at så länge makeligen torkas ock brännas, tils de blifwa hel hårde, så ock de sedankunna föras fort utan träkiäril, dock tyckes mig at detta kostar äfwen så mycket wed som tunnorne kunde wara, besynnerligen om tunnorne gjordes til den storlek som wåra salttunnor pläga wara. Icke långt från upfordrings brunnen, går man ned i et 30 alnars perpendiculairt djupt hwalf fast dohnlägigt, till en stoll hwilken jemte de i honom inkommande flere stollar från andra sidor kring brunnen, hwilka dock woro tilslutne med jerngaller, tyktes tjena til det wilda wattnets afförande som jemwäl utur wäggarne tilflöt, emedan hela stolln war af qwadersten, ej tätt hwälfd ock sammanfogad, men dock den wackraste stoll jag sedt. Sades gå ganskalångt innan hans mundlock utgick uti Saal floden. Men det stod altid 2 à 3 qot högt watte i honom, ock hade man fisksumpar samt en båt derinne, hwarmed man kunde fara ända ut en half mil til dagen. Detta salt afsättes så wäl i hela Beijern, som uti Schveit Sirolen etc ock kostar wid wärket 1 d: 6 penningar 1 sådan förromtalt tunna. kljest berättas at straxt wid de salta ådrorna utflyter. en ådra af sottwattn. Men det är wist at sämre ådror också upspringa på samma ställe. Hwad det wattnet angår som föres til Trauenstein, så blifwer det igenom 4 tryckwärk på olika distence, alt efter beskaffenhet, uptrykt öfwer mellanliggande berg. Hwart tryckwärck har sitt egit hjul ock wattn, tryckandes det selta wattnet igenom blyror upp uti enstor bassin, hwarifrån det sedan rinner till nästa tryckwärk. Tokningen i Trauenstein. skier mäst för närmare skogs tillgång, samt at hafwa beqwämare Transport med saltet in åt Beijern ock Schreitz. Sidstmärkes om bergen från Saltzburgiska till Tirolen, at de ej äro af enahandaslag. Uti ock omkring Saltzburg äro mästendels Conglomme rat-berg af allehanda hort stenar, ända till knytnäfwars storlek liggande stratenwis med stupning bland åt en, bland annan plagam Mundi. Ikring Reichenhall woro ganska höga kalckberg på Wästra. sidan 189.

190. sidan åt Trauenstein. kalcken ljusgra, tat, ock ligger flolägrig mästendels med någon Horizontelstupning mot östern eller N: O: I Falkenstein war mörkgrå kalck, men de andra bergen af nysnämde Beijerska kalck, ock ofta så hård at han gaf eld. När stående klyfter igenomsatt dese berg, så har man ofantelige precipiser, när den ena delen af berget nedfallit. Desutom är dek naturligit at flethberg kunna wara brantare änståerdeberg, när inga klyfter tillstöta i de förra. Uti Rör Sichel grufberg war åter skifwerart. IZullerthal war ocksåskifwerart. Dock uti Haintzenberg qwartzigt. Jagskulle icke wist kunna säga, men så faller det mig före som under alla dessa Stratenberg lågo skifwer, ock då tyckes de förra ej orinligen blifwa flodens ock tidens alster. Men at de antingen hafwa någon eller så olika stupning, kan sådant härröra dels af grunden under hwarpå lägren lagt sig, såsom ock i åtskilliga bergsehögder synes, at hwarfwen gå skaligt från den ena spitsen tilden andr dels ock at hwarfwenlagt sig olika tjaika an på et el: annat ställe ock at hwarfwensåledes olika sammantryckts ock olika satt sig. Uti Archisiskopsoomet Saltzbur Lullerthal Guldvärh. Detta Bergwärk är belägit i Wäster ifrån Schvatz i Tirolen. 7 stunder i Zillerthal, som fådt namn af floden ziller i Saltzburge ska. Men Bergwärket bygges till hälften af Salhzburg ock hälsten af Tirolen, i anledning af gamla öfwerenskommel ser, at hwad af Bergwärk i denna dahl upkommo skulle tilhöra hälften båbe herrskaper. Emedlertid är derom ej stort at berätte. Hela Bergwärket begripes under namn 1:o Af Rohrberg, 2o af Haintzenberg. Det förra är en tämmelig hög ock i Norr ock Söder strykande bergträckning, hwaruti mäst i Oster ock Wästerstryka, med 20 à 30 graders perpendiculair stupning mot Norden, åtskillige paralelle dels qwartzz, dels af wäggpetran intagne gongar ock somföra corporaliskt guld, fast så mägerk at det knappast på 100 Centner malm spörjas kan. Setra ordinaria består af en grof rasibel gråagtig werskifwer, hwilken i anseende till sine beständige aflossningar ockstrykning med gongarne, samt ofta i de uplöste berg, olydel: afskiljer gongarna från wäggarna. Emedlertid observerus, sjelfwa strackningen af bergat. är 191.

1924. är twart för gongarne ock bergets skifring, det är i Nock S: Samt at åtskillige swafwande qwartzfletzer ofta afskiära ock tillika förädla gongarne. Men på djupet med dahlens högd förmenas de stående gongarne ej Continuera, som man uti Frahzisgi stolln någorlunda skallerfarit fast man aldrig murunnit dahlens grund. i Hohrberg alla samt befarne grufwor. Nu för tiden allenast 4 anbrott i arbete fast eljest flera i samma berg. Ty det är til wetandes at all grufbyggnad skier på Steijermärkiske, det är at man med stoll ingår eå gongarne, arbeta dem derofwan så mycket möjeligit ock sedan ingår med en stoll djupare på samma gong. Arbetandes således icke understolln at watten må göra någon olägenhet. 1o det högta är Obere 5 Fohanisstolle hwarest flera till 3 à 4 D:r från annan belägne gongar, i den medlöpande bergart, på föresagde generelle sätt finnas. Emedlertid blifwa de af åtskillige oordentel:n dagklyfter af leera ock uplöstberg, som härkallas. modder, afskurne ock mycket förwillade; så at man tydeligen seer hwad dagklyfterne kunna wärka på gongarne. Emedlertid gifwa gongarne stundom så så wäl som sjelfwa moddren spår på guld. Ock komma gongarne ofta til 1/2 à 1 famns mägtighet. 2o Untere Johannis stolln Några famnar djuparestraxt nedan om den förra åt Norden ock hwarest den öfra grufwans gongar förmodas infalla. qwarthen tyckes wara hårdare, mera radande i gongen till 3 à 4 qvarters magt ock förer stundom i fingers mägtig strimma, sådan markasit kies som wid guldwärket Adelforsf, äfwensom bergar terne mycket likna detsamma. 3:o Maximiliani stolli Ligger 12 fr wid pass djupare än sidsta. Ock har 1 fus mägtig paralell gong med de förra samt djupare i deras liggande, med 20 till 30 grad: perpendiculair stupning mot Norden samt besteg aflosning ock således mera regelbunden än de andra. Dess fält är ock någorlunda upslagit ock gifwer wackra spår på guld. Wästra fältet grenar gongen ock tillika förswagar, som ock Ostra fältet är utaf dordenteliga klyfter öfwersatt ock förwillat. 193.

194. 4:o Fosephe stolli. 15 Famnar djupare än sidstnämde Maximiliani. Har en gong aldeles contrair i stupning mot den andre, nemligen 60 à 70 grader perpendiculairt mot Södlern, fast eljest i strykningen lika. Förer ganska mycken qwartz, ock förmenas på högden skiära Maximiliani gong, som ock tyckes wara skiäligt. Dock har man ännu ejbrutit sig dit. Man har ännu ej hunnit det djup som dahlen nedanföre. Men entligen lärer slikt skola företagas, eller will det se med Rohrberget knapt ut, som nu mera ej kommerhögre än till 3 m:r guld i quartalet. All malm bokas wid härwarande 2ne bokwärk hwardera om 20 stämplar, belägne straxt nedan berget. I förledit är hade man på dem igenomsatt 50000 Centner berg som gifwit wid pass 9 à 10 qv:r guld ock hållit rdenarie på 100 Centner berg. 16 denarier räknat på lodet. detta gjör i weckan wid pass 500 Centner berg wid 20 stämp lar, som dock är mera, emedan det hwilar om wintern. Det ringaste berget gifwer ofta af 100 Centner berg eller ertz mindre än lgrintin guld. Det högsta kommer till i knapt lod guld på 100 sådane Centner, hwaraf man kan kan sluta, dels om malmens ringhaltighet, dels ock om agt samhet widwaskningen, hwilken här ickeskier på planhärdar utan alt på durchlass gräfwar. Då det nederstaberget altid kan afsläppas. Utur bokwärket som består d. Jernbokare ock såla, flyter godset i 6 gotr djupa sådane slamgrafwar, hwarutur det uptages, då det nedersta bortsläppes, ock åter i andra långa smala durchlassgrafwar efter annan igenomsättes. De äro 6 à 7 al:r KongaMampulationerne härwid kunde jag ej se, emedan det stodstilla öfwer wintern. Det sångna godset amalgameras i en stor stenqwarn trylkes sedan igenom skinn ock öfwerdrifwes, fom wid Cremnitz i Ungern. Som bokwärken om wintern stå stilla, så räknas egenteligen ej mera tillwärkning änuti 3 quartal om året. Berg ock watnfordring, synes här wara små saker. Det förra skier med hund, det senare aldeles intet, emedan wattnet afrinner uppå stollarne. Hwilket äro icke ringa fördelar wid så mågert wärk. 195.

196. Det andra berget i Lallertnal Haintzenberg föder om det förra samt med lilla bergs floden Gerlos derifrån kilt. Berget stryker Oster ock Wäster ock således jemnsödigt med bergskifringen, hwilken är lika som i förra berget, hwarefter gongarne sig jemwäl rätta. Getra ordina ria tyckes här wara mera qwartzrådande ock hårda re än i Röhrberget, hwadan ock gongarne skilja sig tydeligare. En besynnerlig egenskap äga de ock framför de andre, neml: at en hwit opaj mjölkagtig qwartz ofta instiger uti gongarne, Gall kallad, hwilken wäl ej fönrer något gods mer än ibland något guld angefloget, Dock har man honom gjerna måtteligen, emedan den andra gongqwartzen dågjerna är ädel; men eljest kan han ock aldeles uttrycka gongen när han blir altförstark ock mägtig. Den qwartzen som förer guldet håller sig mäst mot hängande wägg, ock således emellan henne ock Gallen, ock består af en mörkare qwartl med små skimmerpartiglarsuti strimmor. Emellan detta bergs grufwor ock det första, kan wara wid pas 2000 à 2500 alnar. Men sådan markasit, som uti Röhrberg, finnes här ej de nu i gong warande ock i dag befarne grufwor äroo Teis Indrefwen stoll8 à 9 Lachter högt, från bäcken in till gongen af samma namn strykande kl 2 med 20 à 25 graders stupning mot Södern, af 3 qvarters mägtig föränderlig hall ock qwartzgong, med ofta instigande skimer utur wäggarne. Hongen är långt upslagen fast ej synnerlig adel 2:o Antonii stolln At Wäster från förra hwarest man träff at dess gong 5 lachter i liggandet ock paralell med sidstnämde Geishwilken här jemwäl förbistryker. Antonii gong är här på Ostra fältet god; men Wästra fältet är samman tryckt. Emedlertid är här öpning ock fordring åt särskilt anlagd stoll. 3o Stollnbrunn Belägen på Antonii gong mera åt Wastra fältet. Ock någorlunda upslagen. Stolln går sedan intill Geist samt ännu längre till Fredas gong, hwarest därchslag 5 à 8 famnar djupt för fordrings skuld. 4:o Johannis stolln strykandegong. stå en med den sidstnämde parialelltsi liggandet med 15à 18 197.

98. graders stupning mot Södern, samt belägen mer åt Wästern hwars fält är upslagit ända ut i dagen åtdahlen af zülserfloden. Wattnet rinner dit åt ut, emedan fältet åt Ostern är högre qwarlemnat. 5:o Fredrich. Des gong är förr nämt utistollnbrun (3) ock är arbetad paralellt med Johannis stolln, men har warit den bästa ock ädlaste gongen ofta till fams mägtighet, ock derutöfwer; men af Gall mycket intagen. Derföre är det ock förnämsta ock mäst arbetade gebeudet ock tämmelig. långt upslagit. Uti hängandet syntes åtskillige smärre Callklyfter tilsätta gongen, hwilka således utmärka förädlinge ese 5 grufwors personale af heuer är allenast 26 man; men med hundstösser, bokare, waskare i båda bergenbestiger sig wid hela bergwärket något öfwer 100 personer, Dock ståbok ock waskwärken om wintern. Desse sidstnäm de grufwor behöfde ej mer än 1 bokwärk om 20 stämp lar med tillhörige durchlass grafwar. Således skier ej guld utdelning emellan båda Herrskaperne mer än3 gånger om året, då hwarje bestiger in elles afbåda bergen 14 til 15 m:r guld ock således om året 40 à 30 msa 80 Dusater utnyntning på marken således war nu för twä delen 14 m::r 11 lod guld. Hela warkets styrsel står under en Commune schichtmästare, som under ringabelöning har frihet at med skieligavance förlägga bergfolket med wise waror. Alt arbeteskier med förting från 6 til 30 gulden Lachtern efter omständigheterne, hwaröfwer räkning, samt öfwer de erhållne förlags wahror, jemte erfordrande krut, stål, jerna hålles, somfolket sig sjelf på förtinget hålla måste. Dock gjerdetta anledning till mycket sjelfswåld; ty fast folket måtte gjöra sina 6 schicht af 8 timar, i weckan, så äro de dock ej hägade mera än hwad nöden bringgbem ak med borren för tjena bröd. 2 Stigare äro deras upfynings män, ock på Osterrikiska husets wägnarskickas någon utur factor- amtet i Schvatz i Tirolen, ock på Ertzstiftets wägnar en Efleger i Zell hwarje quartal, at reglera förtingen, afdela guldet, igenomse räkningarne etc. Härwinnes gongarne med sprängning utur hela gongen samt med små strossär, dock ej ordenteliga. desutom tyckes det wara det orimligaste at de ju längre frånstolln ofta desto mera afsänkas de på djupet. Ock ehuruwäl de torde derigenom wilja winna något

200. beqwämare fordring igenom stolln, så är det falskt, ock desutom usqueras at sätta arbetet under wattn, hwilket dock här intet förefaller, emedan man intet ännu byggt under. dahlen, ock bergen äro eljest ganska litet wattesjuka. För öfrigit drar sig ock wattnet bort inåt äldre arbetsorter churu mågra desse Ertzer äro ock ehuru litet tillwärkning här wara kan, så drifwes detta wärk med öfwerkott, ty man menagerar i alla måtto ock dessutom har det åtskilliga fördelar. Ingen wattnfordring. Menangeuse fordring igenom stollarne med hund. Ingen smältning, förråd ock nära belägenhet af skog; fast icke i den frugtbaraste landsort belägen, ty här är mästendels berg, ock som högt belägne ock i sig sjelf stora, så är här lång winter. Den omständigheten måtte äfwen icke förgjätas, at icke allenast den ädla qwartz med instigande berg, som står innom gongen, utan jemwäl af wäggarne 1 qv: bredt, ofta kommer under förbokning ock waskning hälst om man deri, genom stort prof på sichertrogetförmärkt något guldspår. Ock ehuruwäl at Rökrbergnu förtiden arbetar under sig så holler dock Haintzenberg altsammans uppe, äfwensom flere år tillakars Röhr Kohrberget öfwergådt ock uiderstödt det senare, hwilket då warit i swagare wilkor. Emedlertid kan det intet gjer na lämnas, efter man ej wet hwad ännu uptäckas kan. Desutom är alt djup ock många fält orörde, så at om wärket med forge angripas skulle det kunna blifwa et wackert wärck. Men med 50 m:r guld springer man ej långt qwicksilfret kiöpes ur Bdriat nederlags plats iTrieste ock kostar 150 p: eller 1 1/2 Centner, 270 Detta wärk har således i anseende till Petra, gongart, markasit, angeflogen ock gedinget, ganska mycken likhet med Adelforss. Warandes efter mitt tycke den na bok ock waskning derstädes at emploijera, samt ingalunda at försumma wäggarnes undersökning; ty i den kansticka rättså mycket guld som i gongen. Amalgamation för det gediegne ock angeflogne anbringas, ty med planhärdar flyter det bort, ock i elden samlar det sig ej. Men kiesen börsmältas i sten ock med blyigenomstickas, såsom silfwerhaltigsten i Ungern. Här war etslags fingerat mynt så wäl som i Firolen ock kallades pfund, det war 12 f:r 201.

202. Pasteiner Guld wärk. Uti et ganska stort fjällberg belägit 13 Tyska mil från Sattburg wid floden Gastein, har man ifrån uråldriga tider bygt guld Bergwärk ock förmenes sjelfwa Rådet i Rom jemwälhär utbragt skatter hwadan det ock skälhdet namnet Rathausberg de nu i gång warande grufwor ligga så högt at jach ej wet mig warit i något bergwärk, som legat så högt, om intet Kongsberg, Roraas ock Liungdahls anbrotten, samt Areskutan Jag skall intet hålla olikt ak de lågo emellan 6 à 700 frhögt från dahlen perpendiculairt ock ändå arbetades nu nedrigt re än i gamla tider. Arbeten lågo ganska högt öfwer skogranden, hwilken intog halfwa högden af berget. Öfweralt ifiälletslåg till 3 qvarter högt snö, ock hade man från den nedersta til öfwersta stolln practicerat en betäckter wägså at arbetarne kunna fortkomma, utom et långt tak på et ställe, där ganska mycket hiö nedwräker. Getra ordinaria bestod af en hård grofgrynig hwit qvartz med swartgråskimmerblandning. Ock tyckas mästenedels hafwa en swäfwande stupning af 75 grader perpendicalairt mot Wästern ock således dess strykning i Rtock S: äfwensom sjelfwa bergsåsen jemwäl är i Ntoor ock Söder. X: 27 novembet v150. Här förefaller egenteligen 2ne refier at se, det första är Christopher Gebeude, som ock blifwit befarit. Oet inbegriger egentel:e 5 stollar nu för tiden öfwerhwarandra belägne, nemligen nedifrån uppåt räknat med ungefärl: längd. dessutom 1o St Horianer Stolln. Lachter 515. Rupert 600. 2o St Elisabeth Dito. sträckort 750. Do S Dacil. . emellan. 300. 4o Gottes Gabe. S 2ock 3:dio stolln. 1124 5o St Christopher Stolln. Den sidsta är updrifwen på den såkallade hufwudgongen. 2 3 med 36 graders stupning mot S. O, bestående af hwit qwartz från 1 till 6 à 12 qvarter. Des Sudtästra fält fortgår fast ej synnerlig ädelt ock har wäderwäxling ifrån gamla of wanliggande arbeten. Således stryka gongarne på smed öfwer bergs åsen räknat. Emellan No 3 à 4 stollarne blifwer gongen mera Seiger til 20 à 25 grader. En general är eljest hwarken stup- eller strykning beständig utan mycket föränderlig. På Pauli stolldjupet har man i liggandet af hufwudet, 5 à. 6 f:r in, ertappat en näbendrum med strykning paraleli eller ock kanskie hufwudgongen tilfallande, på hwilkenman up 203.

204. upfarit; men han är ej adel. Ännu 5: djupare i liggande från den första nabendrumen är en deo paralell, som på sitt Wästra fält uti Lachtersmägtig qwartzgong, gjer kies ock wes gulden Ertz med 30 grader stupning, ock torde wäl på djupet falla till de andra, fast man ej kommit dit. På Glifabetn stolln ock hängandet af hufwudgongen är 4 à 5 fr inen näbendrumslouaner gong kallad; men är där oädelMen på Floianer stolldjupet samt till 13 Lachter djupt derunder arbetad, håller sig Florianer gong till 1/2 Lachts mägtig qwart med kies. På detta djup tyckes jemwäl Getran blifwa mindre qwartzagtig, ock med någon skifferart beblandad. Alla dessa gongar äro mäst aflossande mot hängande, ock hafwa stundom en art af skiffer wid aflossningen i sjelfwa wäggen, som dock 2 à 3 opot: djupt förlörar sig ock blir denordinaira Getran. Men mot liggande är aflosning otydelig. Ertzerne äro antingen här så kallad glaf, eller en slags fhalErtz, som mäst håller sig uti gongen mot hängandet eller ock en Markasit, som ligger djupare ned. Om qwartzen blifwer mölkagtig, så plägar ertzerne gjerna utgå: äfwenså ock om i qwartzen börjar falla något något simerigt zeug, leera ock dylikt. När gongarne sammantryckas plägar ock malmen förswinna. Ju mera man kommer på djupet desto mindre guldhalt; men mera sölfhaltMan har ock på Forianer stolln haft tilförene enstor anbruch af blyglantz. Men nu faller af bleijglantzen ganska litet ock dock med kies melerat. Uti hängandet af Glovianer gongen har man en lättenkluft på kl: 1 à 2 med 25 à 30 graders stupning mot Wästern, Linken kluft kallad. Denne skulle altså afskiära Glorianer ock de andra gongarne på Norra fältet, men han går förr ut i dagen, ock på dupet har man ej komit till deras Intersection. a. Hufvudgongen. 5. 6. 1sta näbendrum i liggandetafa. . C. 2:dra pabendrum d. Horianer drumi hängandet af a 1. e. Linker kluft. 8. Emellan ofwanskrefne stolln äro 10 à 12 f:rs högd, som mästendels är utarbetat ock medkasten försatt. Men stollarne hålles likafullt öpna för fordring utur fältorterne samt räbendrummarne. Här äro wid pas 40 hener som hafnewrå 205.

206. Troil afen sida. wa ända til 40 f. Lachtern, hållande sig kruk, talg etc: 20 hundstösser. Malmen sofras i dagen under tak i det nogaste, uti kies- Ertglaf ock wask gods. Ock förwaras wid grufwan, tills han om wintern kan bringas utföre. Det skier uti hund ock swinsäcka som kunna hålla 2 Centner berg, ock bindas tillsamman, den ena efter den andra 20 stycken. Enkarl sitterpå den främsta, ock reser så ned uppå snöm. Mensäckarne blifwa aflefwande hundar åter updragne, då twänne säckar bindas twäröfwer hunden på halsen. Man bygger här med korta strossar, samt äfwen korta förstår; men icke särdeles ordenteligen, ock skjutes utur hela gongen. Borrarne hafwa 11 spitsar, dock alterneradin en fyrkantigborr af 1 spits mittpå. Dese fyrspit siga sägas wara goda i qwartzen. Denne foomeras som hosgående sigat wisar på en sida, warandes såleCprund des i kors gjord inskiärning iborren så at grunden ser ut som figuren. Eljest är berget icke synnerligen försökt, hwarken på djuget eller på sidan af gongarne, där watnet samlar sig har mar hand pumpar tilstolln; Men medtiden får man bygga konst. Wädret faller på alla stollar in om wintern, men om sommaren går det ut på alla stollar; det samma berättades jemwäl uti Falkenstein i Tirolen. Det andra kallas Paradis Gebeude. Ligger något högre upp ock mera åt Norden på fjället. Dersammastädes skall ock wara gongar på klr 3. Här äro stollar, nedan från upåt. 1o Crasmus på Christopher stollns djup. 2:o Unter Sertrag. 3o Tieffe häuptstolln i Freudenthal. men där kunde jag ej komma at fara. De rikaste malmer komma till 5 m:r guld ock silfwer ock deröfwer på 1000det. Utom hwad wid amalgamation faller. Ock om året kunde presteras till 40000 Cent:r malm. Istället för de eljest bekante pappersrör till skott brukade man i hela Saltzburgiske, smala hwass rör. Röret uppeskars med en uddhwass krif på en sidafrån den enatill den andra ändan. I handen slogskrut. Röret strökmanigenom krutet med den andra handen, wridandes altid på det samma så at det war fullt af kruk ock conjunctionerne ej hindrade krutets igenomfark. För ene207.

208. ena ändan sättes swafweltra fast, som på pappers röret hwarmed det warfärdigt at inskjutas i fånghålet. Emedansträckorna woro ganska låga, så hade man förfrämmande en liten wagn med 4 små hjul under, som drogs af enkarl frammanföre ock skiöts af enbakefte. som war ganska Commod, liggande man framstupa på waguan. Bok ock waskwärken wid Böck nedan Gastein. All den malm som ej är för sig sjelf smältwärdig, motte genom bok ock waskning samt amalgamation till godo gjöras. Inrätt ning härtill, belägen straxt nedan om grufberget, war enaf de propreste jag någonsin sedt, ock war nu altsammans uppå 2ne års tid nybyggt, sedan man för fara af flödmåst flytta litet längre ned utur den tränga dahlen. Här woro 3 bokwärk i et hus hwardera af 20 stampar ock 4 stampar i hwar ho. Samfält i weckan skullekunna igenomsättas 900 Centner qwartzberg. Stamparna sit ta hwar annan så nära ak allenast et smort bräde om gtolls tjocklek skilja dem at. Hwar stämpel wäger 75 til 78 skålpund ock således har hjulet wid pass 15 Centner at häfwa raom omgongen, sittande alla stämplar på en sida. Ve oksålor af jern; men gallret är längst ut åt hoen, ock af samma längd af tjock jerntrå som penna, rätt upp ock nedstående, sammanfätade i 1/2 gotrs hög ram ock med jern på den sidan beslagen där gallret sitter fästat. Hwar jerntrå sitter så nära till samman som behöfwes för sanden ock igenomgå, ock dess utom på det sanden ej måtte fästa sig emellan tenarne hörer till hwar ho en hammare, som en gång iminuten. slår på en jernstång, som sitter mitt på gallret längs efter. Ock altså 4 hamrar fästade wid en jernten, som denstyr. Men schlichen med wattnet rinner i sumpar at sätta sig. Under sjelfwa hjulstocken äro små snedt tående trährar deruti malmen lägges, ock hwilken wid hjulets omgång tillika stötes, så at Ertzen efterhand nedfaller under stämparna. Skoshärdarne äro ganska fördelagtigt inrättade Uppå hwarje härd äro 3:ne afsatser, så at schlichenkan samla sig på 3 ställen. Härden går så natt innom sin form, at han ej kan slicka på en eller annan sidå. De trämsta kedjorne gå omkring en wäll at de kunna höjas ock sänkas efter behag,samt dessutom jern tylar 209.

210. stylar slagne i stolparne där kedjorne passera skall, så at de taga deremot ock härden faller desto snarare tilbakas som eljest gingo långsamt när kedjorne hade sin fulla längd, hwilken åter är angelägen när härden skall utstötas af hjulstocken, ty äro de långa går då återlättare. Et hjul ock stock drifwer 6 sådane härdar nemligen 3 uppå hwardera sidan. Öfwer hjulstocken är en botten hwaruppå är en liten trälår där schlichen inkastas, kallande ned i en annan dylik, som med sin snedtstupande bottn, samt med tapp från watturöret, förer schliche ned uppå den fasta ock tämmeligen stupande framdelen utaf härden, hwaruppå trekantiga träbitar äro fastspikade, som delar massanegalt ut på under gående stosshärd. Tab: XIX XI. Lill amalgameringen hade man en owanlig inrättning; men som den samma nu icke war i gång, kunde ej heller något wist deröfwer anmärkas. Slå- Wictriolwärket uti Lend i Taltzburdär Gasteiner floden infaller uti Salsa. Härstädes är ett Victriol wärk inrättat på kopparkies af 2 procent kopparhalt från Michlbach. Rostningen går mäst derpå ut at uplösa kiesen så at saltet kan gå in i wattnet; ock som det samma skier här ganska uselt, så lönar ej derom mera nämnas, än at jubättre råstod desto mera salt gifwer kjesen. Hit hörer jemwäl kiesens råstning flera gongor ock utlakning, fast sådant här skier allenast en gång. Som inrättningen är liten, så äro kärillen derefter lämpade. Uppå en plan äro 4 kistor stälte om 3 1/2 qrteldjup 1/4 al:rs längd, 7 qvr bredd. Uti dese lakas allenast i 2ne isönder, nemligen 2 hwar dag, alternerandes. Den råstade Kjesen i hwalnötters storlek, samt hwad eljest lösfallit kylles i kistorne till 1qrarter högt öfweralt. Ock kokhett wattn utur jernpanna af tilhörig storlek samt till uööwändig högd stäld, tappas ned på kiesen, så at det står. 1 1/2 qvarter öfwer honom. Uppå kiesen kan wattnet stå så länge man will; men åtminstone så länge wattnet är warmt, ty när det 211.

212. det är kallt wordet, uplöser det ej mera saltet. Utur hwar sina 2 sådane kieskistor tappas den utlakade luten i 2ne särskilte klarbingar, nedom stående, nemligen at 2 kinskistor har sin klarbinge. Tappningen skier med allförsigtighet ock ej hela tappen uptages, warandes dessutom et trästycke ställt wramför tapphålet ock med kiesen fastlagt. På klarbingan sitter tappen 1 qrtr högt från botten Ock utur den kan lagen hwar 24 timma tappas i nedansta ende commune klarbinge. Hafwandes han så wäl som den senare en tapp ända ned wid bottnen, hwarigenom det si sättande grumlet kan aftappas, så ofta det samma stiger för högt. Ock måste man för detta gula sedimentet höge ligen agta sig, emedan det eljest gifwer et orent ock il lafärgat salt. Ugnen ock pannorna äro så nedrigt plaserade, at lagen utur sidstnämde klarbinga genom tappen uti ränna ock från rannan ledes ned i pannorna. Här äro 4 pannor så at i 2 kokas på en gång alternerande der motte 8. med mellan hwarsåd, emedan panan mellan hwar gång rengjören Utur den sommune klarsingan tappas lagen i 2ne i en ock samma eldstad hörige pannor, fulla, ock eld underlägges sämt samt så hålles wid magt at såden sagteligen kokar, fyllandes altid å nyo deruti, så snart 2 tum blifwit inkokade, det är at såden kunde ständigt inflyta. Under detta, ock som utur en af de 8 till denna inrättning hörande långa trähoar, hwaruti på 8 dagars tid Victriolen. sätter sig, lagen aftappas så späs den på slutet på de sin sta 8 à 12 koknings timarne i pannan, ty dennalag, äraltid mycket rikare än annan, ock derföre går det så mycket fortare at kokas. Hwad tjock ock orenlig skum sig under kokningen samlar det kan afskummas. Men eljest är sjelfwa kokningen en ganska stor omständighet; ty kokas förstarkt, så sätter sig intet gjerna Christallerne: Rokas för sagta så förloras i tiden ock weden. Ock ändteligen är det en stor nödwändig het at luten må utgjutas då, när hon är går. Härtill hörer följande märken. Ju längre man kokat ock på spättju tjockare ock segare blir lägen, så at när man doppar en smal pinne i luten, will droppen swarligen affalla. I början är denna drappe så wattnagtig, så at han, fallande på jemn flat tärr span, utbreder sig. Men då är lagen färdig, när denne droppen ställer sig helt kullrig 213.

214. rig ock trind, utan at draga sig ikring det ringaste. Då plågår ock pannan gifwa en tunnskunne öfweraltliksom. på enfet kiottgryta, ock då må hon afgjutas. Istora pannor plägar man gifwa agt på denna skummer at lagen är färdig, när skummen samlar sig mitt uti surfagen af den kokande lagen. En sådan kokning påstår 28 à 30 timar wid pas, ock är den största omständigheten at pannan utgjutes när hon är gar, tykokarhon för länge, så blifwa Christallerne grönagtige Med skopor ock ränna öses lagen utur båda kittlarne. uti kylbingan at swalna. kunnandes den ena pannan wara mindre hård kokad än den andra, ock således hjel pa hwarannan. Ty äro båda för länge kokade så CkreStalligerar sig ej gerna ock blifwer grönt. Här blifwer lagen stående 18 à 20 timar tills den blifwit ganska ljum, ock som han då plägar wilja skiuta an, som kjennes med fingret i bingan, så tappas han af sagtel i wäxthoarne. Detta måtte noga agtas; kommerhar för warm dit, så fäster han sig hårt, at man ej kan losa honom frånträdet, kommer han för kall, så har hanredan satt sig i kylbingan, tillika med sedimentet på bott. bottnen. Hwilket eljest särskilt straxt sedan det öfra är aftappat, för sig uttappas, ock ställes ytterligare at skjuta då det gjer något grönt salt, som äfwen som alt annat grönt salt, slås i mallmen till utlutning; men det gula sedimentet är skomakare swärta. kylbingan sköljes straxt ren med hett wattn, ock det grofwastesedimentet kan man ock samla för sig sjelf, gifwande gröna Chrystaller. Ander kokningen observeras jemwäl at man ej får först gjuta den starkaste lagen ock sedan swagare, eller ioordning, utan altid den starkare till sluts, ty eljest får man blå, gul ock grön Victriol om hwarannan. Till befordran af Chrystalligation som gjerna på 8 à 18 dagar plägar gå för sig, skier denna Sistriol kokningen om wintern, etter kjölden bidrager til snar ock god Christallization Wid dese ugnar Consumerades i 14 dagar 5klafter wedà1 f. 30 Dr ock i weckan kunde tilwärkas 3 sent:r blå Victriol som försäljdes till 14 f Centnern. Ipersoner arbetade, 2 kokare som atternerade natt ock dag med hwarannan à 1 d 22 d i veckan hwar, samt 1arbetare om degen med kjesens ut ock ifyllning à 1 f i weckan. 215.

216. Lember9 koppar ock Silfwerwärk Detta bergwärk är belägit 5 stunder från Lend 8 från Cell wid Fintskai. Har i gamla tider blifwit arbetat så långt man med små dag stollar kunnat fortkomma. Isenare tider hafwa några private lagt sig in med Raub-bau; men för 3 år sedan har Landsherren sjelf åtagit sig detta lilla wärk. De nu warande arbeten ligga till 80 à 90 Lachter högt från nedan belägne öpna ock tämmelig stora dochl wid zeller Seri detta Bergagtiga land. 1o Petra ordinaria består af en grofskifferart, med större samt tinare jemnsidigt strykande qwartzkrimor genomsatt, besynerligen på djupet ock under degklyfterne, samtstupande jemnsidigt med gongarne, hwilka 2o åter bestå af qwarts, aflosande mot wäggarne. På sådane gongar äro gamla stollar updrefne, den ena öfwer den andra, dock ingen ned i djupaste dahlen, warandes jemwäl afsänkningar in i grufworne emellan stollarne, fastde senare stå kulla med orenlighet. Med de redan rengjorde stollar har man öfwerfarit följande gongar. 3o Hufwudgongen så stryker kål: 9 med 40 graders stupning perpenmot N:O. af /2 aln mer eller mindre mägtighet, med skiffer blan blandade kiesstrimmor insprängd, men arbetas ej. 4oIhufrudgongens hängande 9 lachter in, ligger en näbendrum6 förande gula kopparmalms släckar. o 15 à 18 L iliggandet af samma hufwudgong (a stryker en gong (o tältet på K:r 7 medstupning mot O ock tyckes wilja träffa honom på Hastiu6 Ännu 202:o djupare i liggandet från sidstnämde skommeren annan soA:8 à 9 med 30 gr: perp:r stupning mot N: O. äraf de gamla mästmedtagen å den nusåkallade Gregorii Mühlbacherstolln, dock äro 2:ne wackra anbrottobeständige i behåll. Hwarpå ej något ordentl: bankan anläggas. 7o Ännu längre 30 Dr i liggandet från den sidsta stryker kl: 6 med fall mot d: på Linkerstolln en qwartzgong () hwars, långt på W4ästra fället fortdrefne gong, är ganska förtryckt. 2:o Desulom falla uti skiffern åtskilliga oordentelige qwartz Kiörtlar ock strimmor stundom af, stundom tilltagande, stundom oädle, stundomkies förande. a. Hufwudgongens 3:o) 6, Näbendrumen i hängandes 1:o). 6 gong. iliggandet 8o). od, Qartzgong 6:o). e Gong på linter Htolinsr a. 6. 2. 217.

218. Iå semte den omtakte kopparkiesen faller jemwäl stundom någon fhalErtz silfwerhaltig. Men uppå Grigorii finner man stundom emellan skifferlosningarne någon gedingen koppar. Denne sitter dock genska tunn ock angeflogen ock altid på sådane ställen där Altenman står deröfwer ock kies faller i gongen, så at det ej är annat än en preupitat koppan såsom i Schmolnitz neml: at wattnet släpt det i Atten man uplöste kopparen, så snart det kommit till swafwel kiesen, såsom jernagtig. Man har mästendels låtit sig hittil dags benöja med rengjöring af gamla stollar; men saken är at utur dalen anlägga från N: O: en hauptstoll, hwarmed gongarne på twäran, kunna öfwerfaras, så mycket snarare, som de falla åt dahlen; ock desutom tyckes de gamla stollars uptagning kosta äfwenså mycket, som en ny hauptstolls drist i detta korta berg. Det lilla här feller gjöres till godo i Lendt Sallein Saltwärk. Detta Saltwärk är belägit 2 mil från Saltzburg mot Södern wid Talza floden uti en lämmelig gebürgisch ort. Gene nerelle Idcen om wärket är korteligen denne, at som berget är impregnerat med salt emellan alla desse jord ock stendelar, så släppes sött wattn in i grufwor af detta berg, hwarest det står så länge till dess det hunnit uplösa saltet ock blifwit 26 grader tungt, då det aftappas, kokas etc: Emedlertid har denne inrättning sina besynnerliga om ständigheter, hwilka i korthet anföras. 12 Ifrån flodenSaza faller et hårt hwilt katt kalkberg föra af 5 à 600 Lr tjocklek på Wastra sidan afströmen, hwilket är eldeles oadelt. Po Meden tämmelig stående om icke emot Ostern stupande aflöfning, möter et berg, bestående af conglommerat måstendels en hård swartagtig leerart, dock stundom med några skiffer- ock andra bergartstycken inblandat. enne nämde swartagtige leera, som här kallas. din mutter, faller i knytnäfwars, äggs ock nötters dock oförmeliga styckens storlek. När man då utklöser et sådant stycke, så ligger altid på sidorna en tunn hinna af salt om mästendels 1/2 Lineas Ljockenk. Afsådan leera består berget til en ansenlig mägtig. het, så at man äfwen i Berchtolsgaden i Baiyern har derpå etsaltwärk. Understundom falla dese sällt hinnor 219.

220. hinnor något tjockare, kjortelwis, så at där ock äfwen bryter Christallsalt ock det som af gult, rödagt iok spelar, med smala ådror af modren igenomsatt. 3:o Berget är beständigt upstigande så längekalken (1o) räcker, sedan tyckes några swank förefalla där saltberget är; men ändteligen stiger det också i högden. Dock är saltberget med jord ock leerarter betäckt. Uti berg af sådan beskaffenhet har man warit om tänkt at giöra sig saltet till godo. Meden ort går man fån stolln in till saltberget ock några lamnar 5 à 6 derin. Eller ock kan man gå hela 30, 40 Dr in, samt af 5 à 6 Drs högd, dock så med stupande såla, at wattnet kan aftappas utur orten. Uti en sådan tillredd ort ock på thess såla, inlägges etstort piprör ända ifrånstosen af orten ock ut till stolln, där röres igentäppes wäl med en stor tapp; men stossen af orten udewidgas till 1p: famnars diameter; ock för ändan af orten där saltberget börjak, kommer at upresas et korswirke ock med bräder beslås såsom til en fördänning ända ifrån sålan ock upp memot taket, med liten öpning at man derigenom kan inleda sött wattn. Dettatak eller härkallad himhimmeln, är således högst wid denna afdämning til nämde 5 à6 famnar; men stupar sedan ända fram åt orten. Utan för denne korswärks fördämningkommer sedan. at fyllas med bultad ock inpackad leera emoten annan fördämning, som ännu måtte gjoras af timmerwirke på det at wattnet som uplöser berget iorten icke må ut. Präta sig. Thettaskier uti en annan ort eller uti et twärslag på en aln nära korswärks fördamningen ock till en 4 amnar på båda sidor twärt ock 5 à 6 f:r högför den tilredde orten, här kallad stuck, hwaremellan instötningenskier af nämde leera emellan förtimringen ock korswirks fördämningen. Sidst ledes det söta wattnet, hwaraf man på berget har tilräckelig upsamling, igenom någon af the öfra stollar in igenom öpningen till stucken, som fylles för at uplösa saltet bäst det will ock fräta ikring sig in till dess man med prof igenom tapren erfarit at thet fådt sin tillräckeliga sälta; men på thet öpningen af pipröret inne uti stucken ej måtte tilltäppas afsten ock leera, är det förut, innan fördämningenskjer försedd med en uprättstående wäl fästad pipstock med igenomborrade hol så at wattnet kan aftappas, altefter 221.

222. ter som sålan istucken blir påfyld; ty när tid blifwer till afkappning af wattnet, som med rännor ifrån pipstocken ledes igenom stolln till nedanföre belägne tokpannor, finner man at stucken ansenligen utwidgat sig ock at en myckenhet stenar utur taket ock wäggarne nedfallit på sålan af stulken, hwilka stenar ock orenlighet lägges på den ena sidan för at ytterligare fortfara med stucken ock flere sådane utlakningar af saltet; emedlertid ock emellan hwar utlakning asmåtes widderne för at tilse at man icke må råka i några gamla tilförene arbetade stuck. Ned utförslen af denna orenlighet är et stort bråk. Ock går ofta alt efter stuckens storlek 2 à 3 år om. I sådan afsigt är bäst at byggnaden i twärslagitfrånstolln uptages, så at man kankomma derigenom till så stor öpning som behöfwes för kottkiärra ock karl, men åter lagas, omstucken mera kall brukas. ärhårdare bergarter infalla formerar sig istucken pelaren Men eljest falla de sällan in. Dock har man altid några reserotuck i beredskap, i fallnågot skulle förolyckas, på det pannorne altid må kunna fourneras med saltwattn. Som berget gjer tilfälle til mycket watte från dag såhar man lört fört det samma ned påstollarne i rannor, hwarmed en del orenlighet utur stucken kunna afsköljas, som eljest medskottkiärror eller hundar til dag igenom stollarne, blefwo nog långt. Altså ligger altid i stollarne under efdelningen på enasidan salta piproret, på andra sidan aflopps ränna försöta wattdär berget är löst ock stollar net ock orenligheten. ne framfara, som ofta i saltberget, där måste alt förstämplas. Nu sför tiden bestod wärket af 15 stuck, som betjents af 6 under hwarannan belägne stollar nemligen i anseende til Horizontelle djupet; men eljest gingo de ej nödwändigt under hwarannan. Skollarne woro följande upifrån nedåt räknade med deras ungefärliga längd. 600 1o Freudenberger Lachter 750. 2o Ober Steinberger. 680. 5o Unter Steinberger. 850. 1:o Johan Jacobsberger. 150. So Ruperti. 6o Wolffsdicrichsberger. 600. ibara kalckberg denne. Emellan stolldjupen äro docerande communicationer till 45 à 60 graders stupning perpendiculairt, med byggde trappsteg djupt emellan runda 2 stockar, så at man kan 223.

222. kan sitta på kullringen af stockarna, ock med belädrad högrahand omkring en lina, ock högra foten under samma lina, kan åka ganska snällt utföre. K: e: Auff der Roll. Ramingstein Bly ock Silfwerwärksetta gamla wärk är belägit Sud Wähl från Saltzbur emot Steijermärkiske grantsen 4 mil från Murau i Steijer. märck wid floden muer, har i långa tider arbetak under sig Men nu mera har Herr Carl von Schnedizeni, hemkommen från sina resor, tagit sig wärket än ock med fördel drifwit det redan tår, så at man hoppas det samma hädan efter skola kuna bära sig Öergen äro här ej så stora som ikring Gastein ock flere Saltburgiske byggder, utan något mindre. Mästendels swäfewande, äfwensom gongarne. De gamla hafwa arbetat på åtskilliga fletzer i berget Tirnrain, hwilka til dels äro upp slagne ock deras arbeten continuerade; men de hafwa dockkommit längre än i desse tider medhinnes. Altså märkes 1o Slatthias felix stollnamanger, på Norra sidan af ofwansagde berg, lämeligen högt. Af gamalt uptagen ock fortdrefwenpå swafwande gong kl: 3 à 4 med 15 gr:o Horizon 3 stupning mot 4. han blifwer af en oädel lettenklyft, här gall kallads äfwerå på kl 4 med 25 graders perpendiculair stupning mot Wastern, afskeren, men har derwid ej lidit någon förändring, fast man eljest här föregifwer at gallen förtager malmen. Gongen har ingen aflossning utan amuxen af qwartzstrimmor i skimmer. Mallmen är kleim speisig glantzz, som sitter så inblandad i stenen at man allenast här ock där ser honom framlysa. Uti grufwan är det för obekante omöjeligit at se hwilket som är malm eller berg. Men antingen mitt uti gongen eller närmare åttaket kaller dock malmen, hälst uti någon förändring utaf sten, Fuchstein kallad, som intet är annat än en jemnare ock lika blandning öfweralk af qwartz ock skimmer, ock ser derföre uti brottet mera grå ock egal ut än de andra blandningar. Denne gong arbetas således öfwer som nedan om gallklyften, nemligen öfwer gallklyften avancerar. man emot stupningar upåt, ock med murning nedan före såsom uti Frankenberg, ock nedan om avancerar man nedåt, murande på dylikt sätt utaf den odugea. Gallklyften. ligastenen efter sig; här b. Hetzen 6. af kommer at på största. Pro fil djup 225.

226. djup samlar sig wattn i arbetsorterne, som där kallas titlar ock förtager arbetet, hwarföre man altid avancerar längre på fältet. Så äro här jemwäl enannan art aperpendiculaire klyfter som sätta igenom fletzerna ock dem ofta taga horaee med sig. a. Retzen. 2. a 6. Afshiärande klyfter. a 2o Markasiter Stolln ligger 40 Lachter djupare än föreskrene; men på samma sida af berget, uppå paralell fletzock lika bergart. Har i åtskilliga stunder öfwersättande. gallklyfter, ofta med qwartz eller hård Spat från 1 til 3 tingers magt, som endast förändrar fletzens swäfwandesnart åt en snart åt en annan sida. Genom 66 Lrs stolln. har man hundfordring till dagen. Warandes detta ge beude nu för tiden det förnämsta. Men denne stoll äger straxt öfwer sig den andra, som på åtskilliga ställen är igenombruten; ock tyckes de gamle dermed hafwa wunnit wäderwäxling, hwilken här war så mycket nödigare, som de wunnit stolln med tillmakning. Rå Ostra sidan af berget äro åtskillige gamla stollar, uppå different Aifferente djup ock på sådane swafwande gongar å nyo uptagne, hwilkas förhållande är enahanda med de beskrefnes, undantagandes at den nedersta eller Fundgrube Stolln äger den mägtigaste gong, ock förmenes wara den samma gong som i Markasiterstolln. Dock finnes det jemwäl besynnerligit at gongen här förer ganska mycket Granater ock Granatberg. En general märkes wid desse gongar, at de ej äro så beständigt malmförande; ty när en gong på wiss högd fört malm, så är han sedan oädel, ock finnes i dess ställe malm 1 f:r lägre ned på sidan. Mig faller det före, som i berget woro ganska många nära intill hwarannan belägne paralellefletzer, hwilka alternera med hwaran i malmförandet, så at 2. när a ej mera förer malm, har återigen 6, ock sedan c, eller d. ty de 1 äro ganska swåre at distinguera från berget. taket eller zeckstein af desse gongar består af en grå skimer med qwartz strimwis ock stundom granat berg blandat. Sålan består af samma skimer dock mindre qwartzblandad. Gongarne bestå af samma bergsslager som taket eller sålan, ock gjerna mera täta ock finare blandade, ock håller sig malmen mäst mitt uti gongen, dock stundom wid taket, stnn 227.

228. stundom wid sålan. kommer ej högre än från 1/2 till 2 lods silfwerhalt proft i malm, samt 5 à 6 skålpundbly ps:t altså faller häraf wärkblytfrån 14 till 16 lod silfwer på Centneren. Denneringhaltige ock tillika förspridde malmen lunde såkedes icke med fördel genom sprängning winnas, utan skier det mästendels med små tilmakninger, dock längs utåt hela kilteln eller upslagne stosen. Så kan mandock på sina ställen alterneca med skjutning. så armhaltig malm fordrar ock en noga handtering i tillgodo gjörningen, ak någon fördel derwid falla må. Derföre. har Schedizeni i förleden sommar gjort prof i smått, men bygger nu i stort Stosshärdar, hwarigenom tid winnes ock arbetsfolk bespares wid waskningen. Ock sannerligen när man nogare will betänka waskningen, så är hela afsigten dermed ej annat änskilja det tunga från det lätta det är malmen frånstenen. Det samma låter aldra beqwämast gjörasig med stosshärdar. På schlich afqwartzgongar, går det så mycket fortare; men på lettenartig schlich något långsammare, dock fortare än med de gamla planhärdar. Tilförene har man aldrig kunnat prastera öfnwer 100 m:r solf, fast profwen utmärkt i smått öfwer 300. detta ka förledne året har af 1/4 mindre malm i wigten, blifwit preste rat 200 md:dr så ak man hoppas bringa detta något högre ännu, när man får Bok ock waskwärken i ordning. Weismantel Detta är et gamalt anbrott belägit åt Södernfrån Rammingstein 1stund wäl 300 famnar högt, fast isamma berg med deförrbeskrefne grufwor. Uti nyare tider har en hwivat byggt en jerngong, med hwilken han öfwerfarit enqwartzgong 20 10ahstående; men som smal, odugelig ansedd: Schnedizeni feck en stuff deraf af en arbetare, ock belade straxt gongen med litet arbete. Dagberget hwaruti man ej kunnat avancera långt, är ganska otydeligit af lös, flolägrig skiffer art. Man kan derföre intet weta huru denne från 1 til högst 3 fingers mägtiga qwarthgong ock som redan tyckes hafwa några flere bilöpare påstörre djup, i berget sig förhålla will. Men med et litet gesänck warder han eftersatt. Eljess gjer han artig shal-samtkuplerglas. Sår han bi, så är tankan at i Novra dahlen upsöka gongen, dit han tyckes utstryka, ock derifrån upslåhonom stollwis. Hwad för öfrigit Bergwärken i Sallzburg angår, såäro de. 229.

230. de nuför tiden intet flera än at de lätt kunna upräknas: tiüllerthal som till hälften bygges af Ostervikiske huset, Gastein, . 8. Rtauris, O. C. Rammingstein, 8, ♄. prosse Arlz, 5. Michlbacho23. Limbergt, 2. Sullzbachsgewärkschahtel. Schvartzenbagh ♀ Pötenbachd 25 Leoyang. C. ♀. Samt Jernwärck, Flachau. Dinten. Hammerau. Kendelbruch. Gewärkschafbel:n Arsenci wärk bej Michel Men eljest är hela landet Ertzgeburgiskt. Alla förestående wärkbyggas af LandsHerrnsegne medel, undantagandes de som för gewärkschaftel:e stå utmärkte. Ock som Herren således icke arbetar för några efterkommande, ehuruwälat hans sucessor får taga wid wärken, så ser man lätt orsaken hwarföre Faltzburgiske bergwerken så slätt angripas. Hwar ock en Herre behöfwer intet arbeta med sin kostnad bröd i mun på sin Successor. Ock derföre finna aldrig några beständiga hufwudplaner rum för grufwedriften wid sådane hushålls prinsipver. Herrligdomes bracso. Udria Meraurialvärk. Emedan mig ej tilstaddes befara grufworna, oagtadt mitt allmäna befälfrån kejserliga hofwet, förmodeligen at något, som jag willetycka händt i grufwa hwilket man blygdes wisa främmande, så anmärktes allenast i allmanhet. Wärket ärbelägit 5 stund. i i från Obertaubach uti ganska bergegtigorr dock af medioae bergkullar, den ena wid den andra, uti en djup dal wid floden- Jdria eller Jdrizga. År 1497 blefdet upfunit af en byttmakare, som då han om eftonen hade satt et träkäril under en watturänil ur berget, fant om morgon derefter mycket mercuicus Vivus deri Grivati letade sedan upgongarne ock bygde det någon tid; men äntl blefdet genom handel lagt til Österrckiska huset. det är ock sannerligen et ganska importantwärk, ty här kan ärlutan sträng drift tilwärkas 2600 Centr qwicksölf hwaraf 100 Centr Virgenisk. Det förra til 182 s: ock det senare til 200 f Cent:rr. Wil man nu räkna hela. årl: depencen til 60 à 50) ty det är wiss at han icke öfwerskrider 10, så fårman et ansenligit öfwerskott; men det är til wetandes ock debiten nu järsåstarksom tilförene, utan ligger här i slottet stort förråd af meruviues warandes man glad om öfwerskottet kanbringas til 20 d årlijen. dedjupaste arbetenskola komma tilhögst 148 L ock äro här 4 mägtiga qwick. silfwer 231.

232. elfwergongar, som genomstryka ansenligit fälti skifferberg, då de mot Söar inlopa i kallkberg men där har man ej satt efterdem. Allfordring så wäl af malm som wattnskier genom schachten warandes här ingastollar förwärkets belägenhet skuld i dalen. Bergenofwandag hafwa. ganska mycken likhet med Mercurial bergen i Freijbrücken. Hwicksilfret börförwaras i hwita mäntsäckar, ock när man låter til qwicksilfret hwetekli så finner man minsta förminskning derå. Det besynerliga förefeller här at i gongarna bryter stundomnågonarse. nicaliskkies, som gjer ganska mycken Meruius Virgineus från sig synerligen när han slås sönder. Ock qwiikfölfret skjuter sig liksom beständigt derur äfwensom urdenzinober, som gjer Virgie qricksiltoer, så rt man såfängd borttorkar det samma, ty det skiuter sig dock å nyout i små halfrunda löstfastsittande gryn. Tillgodogjörningen skier wäl på det gamla sättet medRetor. ter; men nu mera höll man på at införa den Spanska brännings methoden, hwaröfwer man gjör så stor hemlighet, liksom Le: observations de Jussieu, dans les memoires de C' Acave mie de Ssienbes Anno 1719, Editon d Hollande in 12o pag: 4. sur ce qui sepratique aux mines d Almaden en Eppagne, pouren tirer le Mercure, ej wore bekant. derg Och Alla Nogar, the Skola lofwa Herrans namn. P3. 148: 9 13.

egfie ohlen uti Faltvarket Wiclickka Saltvärket Bochnia. Gallmeij brott, marmor ock Albaster. uti Ungern. Schemnitz Ger uralia Specialia. Theresier haupt gång. Biber Stollner gång. Bachner Stollner gebeuder Siglisber. gebeuder Schmilten-Rinn Stolln. Christian ock Wolfgand Wind Schachter nel hälr Hodritscher Erbstolln, mru fortsättes Trivate gebeuder Hoffer Erbstolln Vindisch Leitner gebeuder Mohrer Stolln. Grufbyggnader ock honster pag 2. 2. 26. ♂. 50. 52. 54. 58. 60. 61. 6. 6. 1 70. 71. Recchaner Leic Eld machinen hen HCölliska Siphon Maträckorter. Schachterne ock s Antal af arbetare Smältvärken Rostning i Ugnar silfverdrifni Csternoritz huytta. rch Stechen. trischen ellerd. Geväckschafft: hytta. Bränder. drifugn lia Cremnitz Genera ch djup Schachtens nann Grufvor Herrschaff Sordere Zeche Hintere D:o Gevärkschafft: gebeuder. Caskvärken Boh- ock Uanriebning eller anqvickning. Skiedningen 77. 19. 82. 87. 24. 7. 99. 100. 101. 101. 103. 104. 105. 109. 111. 117. 115. 117. 119. 123. 126.

Myntet pag: 132. Tabellöfver silf- ock guld- g: skiedningen från 1738. till 1749 inclusive 134. Serskilt Sabell för Schennitzska tillväck mingen i silfver ock guld. 135. Herrngrund eller Neusol Kopparvärk, generalia 36. Schachten. 140. Sodra sältet af Grufvorne 141. Norra D:o 143. Trivata gebeuder 143. Warpsaskningen. 44. Cement Kopparn. 47. Griinspann 4. Smactvärhet 11. Roppar tillvärkning 152. Fernvackel Ronitz 152. Schmolnitz Kopparväck 154. Cement Koppar Camlingen 161. uti Heijermach jernvärken 169. uti Sirolen Falkensteiner Kopparvärk 177. Ringeväxel. 179. Briklekel hiptla Smältningen Rör pichel uti Chur Beijern chall Saltvärk Reicher ceti Saltz 1 guldväck Zeillertho Rörberg Untere Johannis Stolln. Maximiliani stolln. Gosephi Stolln. Haintzenberg Geist Antonii Stolln. Stollnbrund Gohannis stolln. Fredrich Gasteiner guldvärk. Christopher gebeuder Saradis gebeude Boh- ock Vaskvärken. 1ag: 180. 181. 183. 185. 185. 191. 191. 92. 193. 93. 194. 96. 9. 97. 197. 197. 198. 202. 203. 807. 208.

Bla Victr-olväck Limberg Koppar ock Silfver Hallein Saltvärk Rammingstein bly- ock silfver värk Mathias felix stolln. Markasiter stolln. Weismantel Antalet på Bergvärken i Saltzburg uti Crain Ydria Mercurialvärk. pag. 211. 216. 218. 224. 24. 826. 29. 230. 23.

85 2 2 Harlura Lab: 1. Foreslaller uti stora fallgrufvan Wielizka i Pohlen ock utien strackort nedan om Malahof, 2dra Conlignation, där de stora fallbalvaans framföras till närmaste upp fordrings Schacht, en horizontelle såla uti flettzen, besaende utaf svartgra salt hvaruti afbrutne qvarters til fingers magtiga strimor utaf leerberget Farka ock Spack synas undergadt mycken böjning afskiärning ock fliyttning. a. Tvartgråsaltet zielonic. 6. Leerberget. Jarha. d. Spack 6:1.

Dab: II. Föreställande de förnämsta brytnings fäll af bergsalt rid stora Galtvärket Wieligka i Pohlen. Fig: 1 Terspectiv af perpendiculairt Kopaizen arbete hwarest a och b. Verschrämen rid taket ock sålan. H, Schramen emellan de stora saltstycken, som sedan löshilas. ofvan och nedan utåt d. Fig. 2. Grofil påtväran af nyssnämde saltstycken meo Ferschrämen ofvan ock nedan a och 6. Fig: 3. Serspectiv af dylikt Kopazen arbete på sålan. Fig: 4. Profil deraf på tväran af saltstyckerne, som längs efter på sålan löskilas. Utaf desse löshilade salt. stycken hugges och afrundas deså kallade Balvaans. Tig 5: Krusahen arbete somhugges med Kilhacka Sag: 1920, 21. dig Fig: 4. Fig: 1. t

Foljande fyra Sansher forestalla Aet hå Kallade Kepserska Qvarball uti Schemnitz i Ntieder. Ungern uppfunnit ock på aren 1749 ock 1750 pabegynt ock till en del då redan värckställt af Berg Vervaltern. därsammastades Mattheo Ziepser, varandes med hela detta bauet det afseende at borttaga hela gongen så mägtig han ock vore, utan at behöfva förvara Grufvan med så myckenhet ranliga förstämplingareller ock at noelsahas lemna qvar en del af gongen, som sedan antin genaldrig, eller atminstone icke utan stor Kostnad ock afventyr, borttagas Kunde. Tag: 73

Sab. III. Törsta Horizontelle durchschnitt högst up uti Frärbauct, hwarest a Gallorten vidl hängande, som ständigt fortgar. A till b. Föresta ning af gongens bredd. 5. Fyllberg som efterhand tillväxer. alt eftersom d orten tvärt öfver gongen som sedan avancerar fort ut åt fältet, såsom en bred fällort, men 1 S: gangen gjores ej breoare än 2 alr då lahet med lösa stämplar understodjes sålänge intil desf fyllning upplägges ock orten således beständigt fortgå. Odugeligit berg i gongen blifwer qvarstaende ock hwad efter malmsofringen är i bchåld Kommer i fyllningen. Ofran detta rollocket betje nar man sig antingen af gammalt eller med flit nedsänkandeSchacht till väder växling på underliggande bau samt at derigenom nedkasta fyllberg i fall gongarne ej gofvo deraf lilrackelighet. Ejest kan detta Slags fürstenbau högt updrifvas nedlanifran utan saknad af vädervaxling. Tyi brist af nagon sträckort ofvanföre derifrån Schachtet Kunde sänkas eller at detsamma fran dag blefro för djupt ock Kostsamt, kan man i nedifran anbringa räder luttar. faltt

Jab. . Andra Horizontelle durchschnitt efter lineen a. m. på Profil ritningen Tab: Po Z:, hvärcst a, Beständigt forlgående fältorter i båda falten. a till 6, Gongens bredd af flere famnar som är borttagen ock med 5 fyllberg igenfylles. A, Tvärorterne sombeständigt fortgå på fälten. e, Rollockerne som beständigt upföras tillika med fyllberget. Hf, oppen sträckort emellan eeför malmfordringen Shuld till nedra fättorten hvarifran uppfordringen i the allmänna uppfordrings Schachten Lab1

Sab: V. Fig: S: S: Tredie Horizzontelle Durchschnitt eller grunden af quärbauet hwarest a a de djupast ned beständigt fortgående fältorter, dem emellan förstamp lade sträckort, samt tvärorterne ock fyllberget synes. Sill denna nedersta sträckort stielpes all malmen om the ofra Sträckorterna ej äga ma. gem comnunication med någon uppfordring Ull Fig. &. Första Profil ritningen öfwer qvärbauet efter lineen a n. hvarest den nederstafältorten, tvär orten ock fyllberget föreställes, samt therofvan annu orörde malmgongen. 5: 0 . I Tab4.

Sab: 81. Andra Profilritningen efler lineen p 9. på Grund ritningen 5. 5.. saml ofranliggande baue hvarest aasträckorter 6 Fyllberg. C annie qvarstaende gong. d Rollöckerne. Sab3.

Sab: ☽1. Then Hölliska Siphonmashin uti Sohemnitz i Ungern. a, Metallsylindern, hvaruti 6 kolfven ock c Kolfftången. d. Vattuinfallsroret. e Communications roret emellan a och d, hvaruti fmellan roret med Ventilen 9 Som igenom sin opning insläpper vattnet, då holfven bupdrifresmen vid sin omvridning tilltäpper inloppet så at Kolfven går ned underthet at vattnet utrinner igenom roret h, ock där öpnande Ventil. Hammaren 16 som med afpassad kedja uplyftes af denena pumpstången K, faller ned åt denena sidan, dragandes tillika med sig kammen 1 ock styrpinnen X fästad i Gentilen 9 samt förmodeligen en dylik för Dentilen. vidroret h. När Stången går ned tyckes hamarn ater uplyftas afen annan Kedja öfver trissa ock falla i sinratta stund tilbakas på den förra hidan; öpnande således thenena Ventilen när den andra tillslutes. Kolfstången c med vidhäftade pumpstängren hafva, såsom på elamachinerne, demupvagande ock här ej förestäld motvigt Annorledes kan machinen ej beskrifvas då jag upfarande på farterne pa denena sidan i Leopoldi Schacht, såg honom otydeligen på den andra sldan, ock var dåejheller i gång. Den förbattring omtalles at Ventilen skulle ställas i bottnen af Cylindern, dåej mer än en vorenödig för båda roren Dedermerahar mashinen undergadt en stor förbattring efter Cancriniberattelse om Bergmachiner pag. 184. 7:de Del 2:dro afclelning. Dock ovist om han är i gångbart stånd. Pag. 82 etc Sab. VII.

ab: VIII. Fig: 1och 2. Grund och face af roslugnar för Schlicherne uti Schemnitz i Ungern. a. Bottnen eller härden af rostugnarne. 6 b: Vindeller Gd ugnarne med theras askhal inunder. c Utmärker enliten opning på hvalfvet där schlichen insläppes ock med jord ock stenar tilltappes under rostningen. d. Spningen på Ugnen därigenom schlichen omrores med jernhratta hängande påen kjed från taket. e Horslen mid draghol. Schlishen uppbringas på Ugnen på enlös brobyggnad vie denina Kortgafveln ock behöfves ej upritas. Gag:9 . Fig: 1. 3 . 9: 2 5 So Alnar. Tab. II.

Jab. 15 Fig 1. Grundritning öfver en särskild til varpvaskningen i Herrngruno eller Neusol brukelige imrättningafenrörlig låda eller Sattsmachin i en annan faststående låda, hvarigenom varpet lätteligen shiljes i storre och mindre stenar til desto behändigare sofring ock sättning. a. Denvörliga lådan med sina 2 platar ock 2 såll af olika grofhet ock finhet efter hvarannan. 66. Htolparne med kedjorne hvarpa lådan a hänger cc selfva platarne öfverst ock gallren nederst. d, Enliten vinkel påaxel at dermedtrampa ock skjuta lådan a framat, stotande emot palene. If Utanfodret med sina små trabord gg ock liten Kant, gående under sållen så långt den inre lådan rorer sig, men at de Stenar somy genomgå vid stötningen sjelfva åka ned på desse sma borden ock därifrån afhämtas till sofring ock bokning. dig: 2. Profil af denna sättsmachin, dess platar ock håll cc. Smaborden gg, ock bottnarne under hvar plåt ock härd, hvaraf synes at de stenar somej gå genom öfversta platen samla sig på öfversta trabotnenock at thet som framstötes till andra platen ock ther icke igenomgar, samlas på del andra bordet, ock så vidare till de nedra sållen ock bottnarne; hwarigenom varpet blifwit delat uti flere sorter af varpgods till sofringock bokning, ock det finaste till vanlig sattning. utier den nedersta bottnen. Tag. 146. 11/2 666 80000 300000. 300. 2888808. gund Zig: 1 . Fig: 2. 2. ab. 1& 6 Alnar

Dab: X. Figt. Grund af stora Cement huset wid Schmolnitz i Oberllngern i afhortning. Beskrifningen öfver thenne figur är välredaninförd i beratelsen pag. 163 men måste doch för bequämlighet skuld här vid Figuren korteligen förklaras. a. Deförsta lårar til orenlighetens deponerande. 6 Dylika 4 sumpar sedan vatnet passerat genom de första 10rännor. c Den stora hoen ur nijss. nämde sumpar til andra dylika rännor ned til hoen d i öfversta afdel. ningen af huset, hvarifrån vatnet rinner genom den stora rannan litilbatas genom andra afdelningen ut genom väggen f. 9, Den stora hoen dil ater vattnet uppumpas ock darifran medrännor ock heöfver sumparna 6, löper till rannorne k, i, K, ock så vidare genom andra afdelningen till hoen 1, hvarifrån thet uti husels tredje afdelning nedrinner til allmanna hoen m, ock vidare utom huset. Fig 2. Trofil af huset hvarest efter Fig: 1, a, de första sumparna. 6, Sumparna mitt i huset med dess hoar. h, d, i, hoarne från första afdelningen ock rännorna derifran genom andra afdelningen till f ock l, samt fran l genom tredje afdelningen till hoen mock utgången utur huset. pag: 163. 11. or Fig: Fig. 2. . . Tab .

Dab: X Fig 1. Foreställning afen simpel Stoss-härd i grund. a. Den slupande härden. 6 b: Stolparne med Kedjorne hvarpa härden hänger. c, Bordet där vaskgodset uplägges ock hvarpå stenar ställas at thelsamma utbreda påhärden. d, Vatturannan som förer vattnet på c. e, Hjulstoiken med Kuggarne, tryckande på vinkeln f, som Shjuter härden framat, men af sig sjelf såsom hängande på de perpendiculaire kedjorna, aterfaller tilbakasmot stocken 9. pa Fig: 2. Fig. 2. Profil utat samma Stoss-Härd. a, Härden, 6, Stolparne med kedjorne. c, Bordet. d Wattu rannan. e, Hjul stocken. E vinkeln. 9, Stochen hvaremol härden faller tilbakas. K, Rännan darigenom schlichen rinner till sina sumpar. Dadane äro de simplaste Stosshärdar i Ungern, menärc sedan förbättrade i några stycken som följande Tabell utvisar2. . dig: 1. Fig: 2. a 3 H. Alnar. Sab. X.

Jab: dell Fig 1. Förestallning i Profil af förbättrad Stoss härd vid Gastein i Saltz. burg, hvars härd och stullning för afkortning skull är afbruten mitt uppa. A, Härden somhar 3 afdelningar efter hvarandra på det at guldet må besynnerligen på 3 Ställen samlas tvart öfver härden, igenom stöten emet Stocken 6. Ock som det är et hufvudstycke at härden må äga sin ratta stupning, så gar den nedersta af kedjorne i omkringrullen d, hvilken kan vridas fram ock tilbakas med en liten pinne, uti dess flere hol, emot en Styl, sittande i denena Standarene f Bordet där vasket ock vattnet genom träklotsar utdelas at här den. 9, Låda däri vasket esterhand lägges. K. Vatturannan. i, Vinkelen. K, Hjulstocken med Kuggar ock vinkel til dylik stoshhärd mittemot. 1, Rannan där Schlishen nedrinner. Fig: 2. Serspestiv af en dylik Stosshärd för at pået har kunna upplyfta framdelen af Stosshärden med Skrufven a, vinkelen 6, Klotsen Emed sine tappar ock vid honom fästad Klots d. somemottager pinnen i Kedjevallen e, hvarigenom härden sänkes ock hojes alt som Skrufven upp eller nedskrufvas. Fig: 3. Föreställer bordet i Ferspegtiv med the fastspikade trä klotsar till vaskgodsets utdelning på härden pag 209 a00. 22 Fig: 3. . Fig: 1. Fig: 2 3 Se AAlnar Sab. III.