Ingif: till kongl Bergs Collligium den 16. Februarii 1802. Berättelse om Bergverken i de Förenta Americanska Stater; Den 15:de October 1783. Uti en del af de förenade Americanska Stater, finnas Rikhaltiga Jernmalmer hvilka. erhållas för lindrigt prio genom Malmbråktens beskaffenhet; men däremot förorsakas ansenlig omkostnad vid tilverkningen genom höga Kohlpris och arbetslöner. Uppå dessa malmer voro åtskillige Masugnar och Hamrar, Coventry Stålugn samt trenne Walls- och Skjärverk redan inrättade, då Engelika Regeringen å 1750 talet, beviljade för Americanskt järn tullfri Införsel til England, hwarjämte järnet såsam barlast kunde med föga omkostnad afskeppas. Därefter blefvo flere Järnbruk anlagde, dels af Landets Innevånare uti Pennsylvanien och flerestädes dels för Engelske Handlandes räkning uti Jersey och Maryland, hvartil Tyske och Engelike Arbetare införskaffades. Tilverkningen af Tackjern ock Stångjern blef därigenom förökad, så at efter de i London tryckte Importations Tabeller år 1769 införslen af Americanskt Jern til England

efter medeltal af de trenne nästföregående åren, varit til et värde af 80000 pound Sterling årligen, eller i anledning häraf samt efter en annan upgift 4000 Ton Tachjern, och 3000 Ton Stångjern som gör 52500 Skeppunds årlig Export utom förbrukningen i landet. Under Samma tid, och som flere Manufactur verks inrättningar i America voro förbudne, blefvo ansenlige qvantiteter af förädlat Järn, samt äfven något Svenskt Stångjern, försände från England til de Americanske Stater. Sedan åter Krigsoroligheternas början, hafva åtskillige Jernverk uti New-Jersey och uti Maryland råkat uti ödes mål, hvilka voro tilhörige Engelske Handlande, eller de Americaner, som til England tagit sin tilflygt, och andra Bruk hafva blifvit instälde, sedan dem tillydande Skog genom stark tilverkning varit medtagen, hvaremot under Krigs tiden, Manufactur Smiden i betydlig måtto förökat sig uti dessa Stater, upmuntrade genom höga Försälgnings priser uppå Utländske varor. Efter de nu i gång varande Järnbrukens beskaffenhet såsom vidare skall anföras kan årliga Stångjerns tilverkningen anses at vara omkring 10000 Ton eller 15000 Skeppund, jämte 1 á 2000 Tons tilverkning uti Gjutgods i Orsakers at ofvan nämde qvantum innan Kriget kunnat exporteras voro, flere Masugnan i drift och mindre Manufacturering; ofvannämde förmåner vid Utskeppningen, samt at en del Jernverk tilhörde Engelske Handlande; hvarjämte Handlande i America som försedde Bruko ägare med varor ej kunde få annan betalning an med järn, och då det på stället ej hade tilräcklig afsättning, Exporterades Jernet til England, mera i afseende på vinst wid andre varor i försäljande, än å sjelfva Jern handelen. De Americanske Jernverk synas dock vidare blifwa utvidgade, hvartil början redan i år blifwit gjord, om ej genom införsel af Stångjern och Manufactursmide från Europa afsättningen för de ofvan nämnde och försälgningsprisen blifva minskade. Detta vore förmånligt för Landtbrukare och andre invånare härstädes, ehuru emot en del

Bruks ägares och Handtverkare i åstundan. Efter Resor i de fläste Stater och besigtning af Jernverken, torde få anföras om Malmbrotten, Skogarne, Arbets lönen och tilverknings sätt samt de varande Inrättningar, på det däraf må kunna slutas om deras beskaffenhet och därefter om Järn-handelen härstädes. Sedan om koppar Grufvorne, samt i korthet om afsättningen på andre Manufacturer til de Americanske Staterne, då tilfälle nu ej Synes medgifiva, at kunna öfversända vidlöftigare berättelse. I anseende til de anförde priser, torde först Myntvärdet få antecknas 25. Mynt räkningen är allmänt antagen uti Pound, Skilling och Pence, hvarefter Handels-Böcker ock Räkningar föras, och är det mäst brukliga be-Räkningssätt i allmänna lefnaden. Uppå hvarje Pound 20 Skilling och på en Skilling 12 Penny, hvarvid tillägges det namn af Currency, nemligen Money, jämte hvarje Stats namn til Skilnad från Pound Sterling, såsom Pensylvania Currency eller Money, Ny yorks Dito, Ny Englands Dito, hvilka äro Skiljaktige sins emellan emot det gångbara Myntet och mot beräkning uti Pund Sterling. Det Specie mynt, som här allmänt nyttjas i rörelsen, är Spanske Piastran, som hän kallas Dollar, och til hvilket hvarje Stats Penninge-räkning på följande sätt valveras, enligt hvad som både är gångbart och äfven efter Stadga af hvarje Stats GeneralAssemblé. Sålunda är en Specie Piasten, hilken, vanligen beräknas til 4 Skilling 6 Pence Sterling efter Staternas olika Mynträkning följande: och De Laware Staterne 7: 6. Uti Pensylvanien, Jersey, Maryland Skil: Pence Uti alla de fyra Ny. EnglandsStater nemligen Massachusets Bay, New Hampschire, Connecticut och RhodeIsland samt uti Wirginien. 6: –: Uti Ny Yorks Stat samt i Norra Carolina 8. –: Uti Georgien 4: 8: livres tournais gångbare och gäller en Därjamte äro Franska Kronar af Sex sådan 6 Skilling 4 Penre Pensylvania Money, och 3 Skilling Norra Carolinas Mynt och så vidare. Af Guldmynt äro

följande här gångbare. Johanis för Sex Pound Pensylv: Money Moidore 2 Pound 5 Skil., Doubloon 5 Pound 12 Shil., Pistol 1 Pound 7 Skil. 6 Pence, Louis d'or 1 Pound 14 Skil 6 pence, Guinea 1 Pound 15 Shil. Holländska Ducater sällsynte, gälla 14 Skil 6 pence, alt i Philadelphia. Tit Skiljemynt brukas i de Americanske Staterne dels af smått Spanskt Silfver mynt, dels af Engelske koppar penny. Förhållandet emellan ofvannämde Staternes Mynträkning och Pound Sterling, anses vid Pari Cours vara at 166 2/3 Pound Pensylvania Mony gjöra 100 Pound Sterling; men vid Wårtiden var Coursen på England 60 á 62 1/2 procent eller at för 160 à 162 1/2 Pensylv. Currency erhölls 100 Pound Sterling; Sedan har coursen varit 170Pound, men börjar nu åter falla. Wid wårtiden var Coursen på för Livre Tournois, sedan 6 Skil. 9 pence Frankrike 6 Skil 6 pence och nu 7 Skil 1 1/2 pence. På Holland var Coursen 2 Skil. 9 Pence för Gyllen Courant. När Coursen på England är efter ofvannämde räknade Pari 166 2/3 Pound Pensylv. Mony för 100 Pound Sterling, och Et pound Sterling är 4 Svenska Riksdaler, så gjör en Svensk Riksdaler 8 Skil. 4 Pence Pensylv: Currency, samt 5 Pound Pensylv. Mony äro lika med 12 Svenske Riksdaler. Sålunda anses här en Svensk Riksdaler lika med en Fransk Krona af 6 Livres. På lika grunder, som de ofvan nämde, gjör en Svensk Riksdaler uti Ny England och i Wirginien 6 Skil. 8 pence och i Ny York samt Norra Carolina 8 Skil 10 2/3 Pence. De under Kriget utgifne Sedlar som kallas Continental Mony äro ej nu mera gångbara eller Synliga i rörelsen, och Största delen af dem hafva blifvit emottagne vid Contributioners betalande eller inlöste efter en af Congressen fast stäld Depreciations Tarif. Sedermera har enligt Congressens Ordinnence af den 26 Maje och den 31 December 1781 en Banque uti Philadelphia af private Subscribenter blifwit inrättad med namn af Bank of North America, hwars Sedlar nu innom Philadelphia Stad och i omliggande

Orter af Pensylvanien äro gångbare och hafva lika förtroende som Specie mynt, hvilka i ofvan nämde Mynt sorter äfven därstädes vid Sedlars upvisande genast erhålles; hvarjemte i denna Banque Discont. lån lämnas på kort tid, såsom en månad, å private Assignationen, emot en half procents ränta uti månaden. Såsom Coursen varierar, har därföre nedan anförde priser blifwit uptagne uti vanliga beräknings sättet efter Pensylv. Mony och tillika uti Svenske Riksdaler och Skilling, beräknade efter ofvan nämde proportion af 8 Skil 4 pence för en Riksdaler. Wigt, Mått och Mil äro lika som uti England, och är 1 Ton eller 20 Centner som kallas Hundred Weight och tecknas 6 lof, 7 1/2 Skeppund Svensk Stapelstads vigt, samt 180 Yard lika med 154 Svenska alnar. Wid följande Grufve beskrifningar, äro måtten efter Svensk Tum- stock. 3 §. De fläste hittils arbetade Järnmalms fält äro belägne uti följande Trenne Stater: I New Jersey, hvaräst äro Bergmalmer med strykande gångar; uti Pensylvanien, hvaräst en del äro med bergmalm: men de fläste bestå af Flöts malmer uti ordentliga Lager, de öfre hvarfven af hårdnade Jern-leror med blå Jernmalm blandade, de undra af derb blågrå Jernmalm endast beståenle; samt uti Mary land, större delen af förstenade Jeruleror med gula och blågrå Blodstens malmer i stora Stycken och Klumpar, ömsom liggande uti Lerhvarf. Desutom äro uti ede öfrige Staterne några Jerngrufvor arbetade jämte flere anledningar. Jern grufvorne uti Jersey äro förnämligast Hibernia, Mont Hope, Sunassynny och Andowers belägne pa några mils afstånd emellan hvardera. Hela trakten därstädes och i öfra delen af Jersey, består af medel måttigt höga Berg ryggar invid hwarandra, öfver alt jord täckte med mycken lös sten, med trånga mellan varande dalar. Bergen skogvärk, där upodlingar ej blifvit gjorde. Allmänna Hälle-arter är Tingrynig hvitgrå Granit. Hibernia Grufvor, en

Engelsk mil från Masugnen, äro arbetade å en malm-gång som stryker i N.N.O. och S. S. W. i en af de högre Bergsträckningar nära längs efter å dels brantare sida. Från foten af Berget och på åtskillige ställen upföre äro Jordrymningar och Malm brott, så at gången ifortsätter öfver 2 à 300 famnar i fält och intagen til Åtta fots mägtighet. På ena sidan Släpp-Skjöl, å den andra Malm blandning. Malmen är blågrå, dels tät, dels grof kornig och Samman satt af Octoedriske Jernmalms Crystaller, större delen sammantryckte med ringa blandning af Glimmer och Skörl. På högden är et Schackt anlagdt af några famnars djup på Gången, samt en liten Dagort til vattnets afledande, bägge mot Dammjordens förtimrade. Mont Hope Jerngrufvor, trenne mil, alt Engelske, från de förenämde 1/2 mil från Mont Hope Masugn belägne på en Bergs högd. Trenne Schackt äro öppnade på Gången, til några och Fyratio fots djup, sedan de för tolf år sedan börjades. De äro med orter å detta djup Samman brutne. Malmgången, lika strykning som de ofvannämde, äfven stående, med liten stupning til öster är til 6 fots bredd intagen i arbetet: men Malmen qvarstår i västra väggen. Malmen är dels grof kornig med liten blandning af grön Skörl, dels mera derb och finkornig, dels jämt blandad med hvita Fällspats Korn. Et annat Grufveförsök af et Schacht och en Dag- Stoll är en mil ifrån ofvannämde Grufvan på en Malmgång af 6 fots bredd och dylik malm men insprängd med litet Svafvel Kis. Succasunny Malm fält är 6 til 8 mil ifrån de förenämde uppå en medelmåttigt hög och lång sluttande Berg Sträckning, längs efter en fruktbar dal af Nio mils längd och 2 mils bredd. Där äro de så kallade Gamla Grufvor, för 60 år sedan började, samt par mit i N. O. uti samma Berg rygg Jackssons eller Fasell Grufvor emellan hvilka äfven äro par andre Grufvor arbetade. Wid de förstnämde brytes nu på en Malm gång som Stryker i N. O och S. W. med fallande til S. O. och hvilken är af 14 fors mägtighet med derb Jernmalm

emellan dess Släpp Skölan. Den nu i gång varande Grufvan af 10 famnar i längd, var bruten i Sluttningen jämt ned på ena ändan och af 3 til 4 famnars djup å den öfra, där en Fältort är börjad. Malmen tit Största delen grof kornig eller blågrå Octoedrisk jern malm, med ringa Korn af ljusgrön och hvit Fältspat blandad, hvicken stundom fläcketals infallen. Ofvanföre denna Grufva, äro 6 til 7 andre Arbets-brott til 3 à 4 famnars djup, med god malm, men efter bruket här, instälte när något vatten visar sig at besvara arbetet. En Stoll är drifven til 100 famnars längd med et Licht lock, men ej ännu fortsatt til Grufvorne och intager ringa djup. Malmen härifrån; 1500 à 2000 Ton årligen säljes til Blommery Hamrarne. Gången och malmen oid Jackssons Grufvor, äro af lika beskaffenhet men de åtskillige med jord infallne Malmbrott, visa at där äro antingen flere Paraleller eller mägtigare Malmgång 5 Malmerne i alla ofvannämde Grufvor gifva hvart blått pulfver då de rifvas och äro attrastoriske. Andowers Jerngrufvor, 18 mil i sydväst från Suckas sunny, innehafve et ansenligt malmförråd, strykande längsefter ena sidan af en något hög bergshögd uti N. O. och S. W. Grufvan är därå arbetad til 50 famnars längd på 3 à 4 famnars djup, och malmen in tagen til några och Tjugu fots bredd; men malmen synes vara af flere famnars mägtighet å en del ställen, ehuru mellan satt af Gråbergs klyfter. På sidan af denna Grufwa äro flere brott efter Bergets brant, hvarföre ingen olägenhet är af vatlen drägt. Jernmalmen är dels gläntsande blågrå i Paralellipipeder med fint insprängt ljusbrunt Granat berg, dels af sammansatte Jernmalms Crystaller med matt brott; dels Spatig, blandad med röd Jaspis som ar den malmen åtföljande Gångart. På denna trakten, så i fast klyft, som Lager och JordStenar är allmänt blågrå hård och tät Kalksten, en del Skiffrig, gjösen något men ringa med Syror, slår Stundom eld mot Stål, nyttjas til

Kalk-bränning ock til murning. Andowers Masugn är en mil Från Grufvorne, hvars Tackjern är allmänt bekant för dess godhet wid Stål tilverkning. Sharps Jerngrufva, 14 mil från Andower, hittils föga arbetad, visar god malm tilgång: och vid Ringwood Masugn brytas äfven Grufvor. Dessa i N. W. delen af Jersey: men i S. W. hafva Grufvorne wid Union blifwit öfvergifne och instjälpte, och i nedre delen af Jersey mot Hafvet, upgräfves röd och gulbrun Myrmalm hvaraf något järn där tilverkas. Malmpriset har varit vid Suckasunny Gamla Grufvor innan Kriget, fyra skilling per Ton malm til arbetarne för Brytare lön och materialier sammanräknade på Beting, och malmens försälgnings pris til Bruks ägare, åtta skilling. Nu är försälgnings priset därstädes Tio Skilling per Ton hvaraf hälften räknas för brytnings kostnad, och andra hälften för Grufve ägarens vinst. äfven är brukligt at malmen betalas med Jern: nemligen för 3 Ton malm en Centner eller 112 Engelske Skålpund Stångjern. Wid de SuckaSunny Grufvor som kallas Jackssons eller til Mont Hope Masugn betalar Bruksägaren sex Skilling per Ton för Brytarelön jämte Krut och alla Materialier på beting: wid Hibernia Grufvor äfven 6 Skil, då arbetarne bestå öfrige Materialier, men Krut lämnas dem fritt af Bruks ägaren. Wid Andower betalas allenast två och en half Skilling, men Bruks ägaren lämnar alla materialier I anledning häraf, kan brytnings kostnaden på malmen öfver hufvud giöra 6 til 8 Skilling, alt Pensylvania Mony per Ton, som gjör 34 1/2 til 46 skillingar Svenske per Ton eller 4 2/3 til 6 Svenske skil för et skeppund Stapelstads vigt. Et lindrigt malmpris i synnerhet wid jämförelse med andra priser i dessa Orter som ännu i flera år kan fortfara: men framdeles, när Grufvorne blifwa djupare, samt större kostnad vid malm- och vattu upfordring tillkommer måste malmen blifwa dyrare. Sprängningen sker på vanligt sätt, och nyttjas Mejsel bårrar. Inga Upfordrings

Windar äro ännu inrättade. Forlön var innan Kriget vanligen En Skilling Pensylv. Mony eller 5 Skil 9 12/100 Runstycken Svenske per Ton för hvarje Engelsk mil. Nu betalas för malmen från Jackssons Grufvor til Mont Hope Masugn som är 6 mil, med tio Skilling per Ton, och kan räknas i allmänhet 1 á 1 1/2 Skilling för milen. Men wid de fläste Bruk förrättas alla Körslor med egne BruksHästar. I följe häraf kostar 1 Ton malm från Jackssons Grufvor til MontHope Masugn 16 Skil: men som vid Dess Hemgrufvor ej är mer än 1/2 mil transport, ehuru brytningen där är kostsammare, så kan malmen öfven hufved wid denna Masugn räknas at kosta 14 Skil: (eller 1 R:dr 32 s 7 68/100 rst: Svenske) per Ton. För Köpmalmen à 10 s vid Suckasunny Grufvor til Blommery Hammrerne circa lika pris, med transport 14 Skil. Wid Hibernia Masugn en mils transport 10 Skil. (1 R:dr 9 s 7 20/00 rst: Svensk). Wid Andower 8 Skil. (46 s 96/100 rsl: Svensk) per Ton malm vid Masugnen 4§. Uti Pensylvanien äro Grufvor uppå Bergmalm wid Durhams Masugn på gräntsen mot Jersey; men å västra sidan af Dela ware floden, där gången är i et högt Berg af 5 til 11 fots mägtighet, och 5 mil från Olcy Masugn å Dillbas land, en Grufva af ganska rik och derb blågrå Jernmalm, som något arbetas, och en annan en mil från Masugnen, å en strykande gång af rik malm til 15 à 20 fots bredd, som arbetad til 10 famnars djup under en Dagorts sula, sedan blifwit ödelagd för kostnaden. Däremot drifvas följande Brott uppå Flöts malmer. Warwiks Malmbrott i öfre delen af Chester County, äro på et jämnländigt fält, där öfre jordmån är af lerblandad sand, något afsluttande å ena sidan och lågt i anseende til de längre från varande Berg sträckningar. Men i anseende til Schuykils floden, til ansenlig högd, dit marken afsluttar på åtta mils afstånd. Berg uti fast klyft visar sig ej vid eller nära omkring detta Malmfält, som är med mångfalldige gräfningar öppnat vid pass til 300 famnars längd och 200 famnars

bredd efter ögna mått. Utanföre den na vidd är lika landmon och sandjord: men på det ringa djup af 10 à 12 fot som där blifwit försökt, har malm ej träffats. Under sandjorden, som är dels af någre fots, dels af ringa tjocklek, äro följande lager, hvilka synas sträcka sig emellan N. W. och S. O. och äro til det mästa horzontelle och andra något litet sluttande til Sydväst. Det första hvarfvet är röd lera, dels högröd dels brunaktig til 10 à 12 fots tjocklek. Både uti detta hvarf, som ock uti den öfre sand jorden, träffas store derbe Jernmalms klumpar af flere Skeppunds til grof sands storlek. De äro alla med slätad yta eller Skorpa, rundaktige, mäst aflånga och knölige. Innom denna brune eller Svartaktiga yta, är jernmalmen dels blå grå med små bruna caviteter, dels svartgrå, tät och hård alt utan någon blandning af Bergart. Dessa Jernmalms klumpar, äro ömsom strödde uti sand och det öfre lerlagret. Det andra hvarfvet består af gul lera til 6 à 8 fots tjocklek en del rödgul och strimuis blandad med svartgrå Jernmalm. Dessutom äro innom detta hvarf, flere tunna lager af svartgrå Jernmalm, dels utan dels med rödgul lera blandad, hvilka ömsom vidga sig och sammantryckas; äfven i detta hvarf större och mindre klumpar och korn af Jernmalm samt hvit hårdnad Leraeller Tälgstens art. Det tredje hvarfvet eller egenteligen Malmlagret består dels af blågrå tät Jernmalm dels svart och tät, en del med små caviteter men utan någon bländning af andra arter. Det är af 8 til 10 fots mägtighet; men skall tilförne vid andre brott än de nu i arbete, varit til 16 fots tjocklek. Under detta hvarf vidtager i det ena brottet, grön aktig Lera, til en del hvit och blandad med svart Jern-mull. I detta Malmfält, har en ansenlig mängd af Jernmalm blifwit hämtad i 40 til 50 års tid, på det sätt at sedan den öfre sanden blifwit

undanröjd, hafva de ofvan nämde Trenne Lagren blifvit uttagne til dess Lera mött under hufvud malm lagret då den öppningen blifwit igenstjälpt med jorden från et dylikt brott därinvid och så vidare öfver hela Fältet, at efter berättelse Skall nu ofvan nämde hufvud lager af malm, til större delen vara utbrutit. att de tvänne arbets ställen som nu voro i gång, var doch det ena å samma lager af ofvan nämde förhållande, och synes mig fortfara vidare efter sluttningen: men öfver täckt med djupare Dammjord och mera utsatt för vattu tillopp, hvarföre arbetet vidare at den sidan, anses för Kost samt. Det andra arbetsstället, där gammal påfyld jord blifwit undangräfder, och där sades at ofvannämde hufvud lager, blifwit förut borttagit, voro först rödgul lera, med insprängd Jernmalm 8 fot, blågrå Jernnalm 4 fot, och åter på botten gul lera med malm blandning. Detta Malmfält har förut blifwit arbetat både för Warviks ock Readings Masugnar Masugnar, men sedan den sistnämnde nyligen blifwit ödelagd och rättigheten til dess malm fång inlöst, arbetas så detta, som följande Jones Malmfält, til Warwiks Masugn. Jones Malm fält 4 til 5 mil från det förenämde malmbrott, är på en låg Bergs högd, ofvanpå af jämt sandigt fält, två mil från de större Bergshögderne. Under Sandjorden äro följande Lager: 1:sta Hvarfvet Röd lera, til en del gul som har finhet och seghet, ömsom blandad, äfven som uti sanden med sådana Jern malms klumpar, som förut wid Warwiks brott äro nämnde. Detta hvarf 7 fot. 2:dra Hvarfvet Rödbrun och något mörkgrå Jernmalm, pipig och inblandad med Lera och litet hvit Talgsten 2 til 3 fot. 3:djo Hvarfvet hwit och grå Tälgstens aktig Bergart med ringa Jernmalm insprängd. 1 til 2 fots 4:de Hvarfvet, Brun nipig Jernmalm jämt insprängd med blågrå Jernmalm och något fin hvit lera til 6 fots

tjocklek, är det malm lager, hvarefter nu egenteligen arbetas. 5:te Hvarfvet som ej är genomgånget, rödgul lera med inblandad Jernmalm. Dessa Lager äro mäst liggande med 15 til 20. graders fallande ifrån horizontlineen til söder. Åtskillige Malmbrott drifvas härstädes med pall arbeten och mera ordentlighet än vid de förne, och en förtimrad Stoll är anlagd och til Större delen fullbordad af 200 famnars längd för vattnets afledande som dock intager föga större djup än vid pass 20 fot. Emedlertid nyttjas Handpump. Hopewills eller Birds Malmfält, 3 mil från Jones och 2 mil från Warwiks Grufwor wid gräntsen af Berchs County, arbetas för Hopewells Mas ugn 2 mil därifrån. Detta särdeles Malmfält har egenskap, dels af stående Malmgång, dels af lager såsom de förenämde. Öfverst är sand å jämt fält, något afsluttande til Norr uppå en Bergs högd som än ansenligen hög öfven Schuylkills River i N. O. dit Bergsträckningen afsluttar på 6 mils afstånd. Liggande eller östra väggen, består af fast klyft utaf ljusgrå Fältspat och grå Qvarts sammansatt Hälleart, som aflossar från Jernmalmen och är Donlägig til wäster. Malmen invid denna väggen och til större delen af Grufvans bredd, består af Blågrå, Fingrynig gläntsande Jernmalm, blandad med något grön Skörl. och äfven är denna Malm sammansatt af Octoedriske Jernmalms Crystaller, en del redigt och en del mindre ordentligt anskutne, jämte blandning af Rödgul hårdnad lera. Åt västra sidan tiltager denna rödgula Lera med därå anskutne Jernmalms Crystaller, och på en del ställen är den glimmerblandad och Skiffrig. Uti västra väggen har ingen fast Klyft kunnat finnas, utan består den öfverst af Sand och sedan af Rödgula Lerarter, äfven som en midt i Grufvan qvarlämnad balk, består af Rödgul lera med Jernmalms blandning; men under den samma är Blågrå Jernmalm, sådan som den wid östra väggen. Sålunda på östra sidan är Gångberg eller fast

Hälleart, därefter et mäst stående Malm lager som stupar åt wäster och på västra sidan dylike Malmblandade Lerarter som vid ofvannämde Flöts malms brott. Detta Malmlager är til 40 à 50 fots mägtighet arbetat på wid pass 50. famnars längd efter dess strykning i Norr och Söder, samt til 3 à 5 famnars djup uti en Grufve öppning. De Trenne ofvan nämde Flötsmalmsfält, äro belägne på landthögden hvarifrån taga deras början Cones hogd flod til sydväst. Brandywine til Sydost. Frenche creek i öster och smärre Strömmar til Norr. Malmlagren äro på de jämnare fälten ofvanpå denna landthögd, och de högre upstigande högder, til 2 à 4 mils afstånd. Dessa högder äro jordtäckte med mycken lös sten af flere arter, och har däri ingen malm blifwit träffad. Det är ej allenast de Blågrå derbe Jernmalmerne af ofvan nämde Flöts malmer, som nyttjas vid Tackjerns blåsningen, utan åstundas tillika de malm blandade Rödgula ler-arter både för deras järnhalt, som och för deras mycket lätt flytande egenskap vid smältningen. Malmpriset vid ofvannämde Grufvor, är dels på beting efter Ton malm, dels sker arbetet för månadslön. Wid Warwiks Grufvor betalas nu til Arbetarne en half Piaster eller 3 Skil. 9 pence per Ton, (21 s: 7 rst: Svenske per Ton eller inemot tre skilling Svenske för et skeppund Stapelstads vigt) men tilförene då tvänne Grufve-ägare voro och under kriget betaltes fem skilling, til en Piaster per Ton. Grufve ägaren håller Arbetarne Redskapen fritt, som dock ej består i annat an någre Hackor, Släggor och Såll; ty Sprängning behöfver ej nyttjas. Och äfven undanhålles vattnet för Grufveägarens räkning, som vid hvardera af dessa Grufvefält gjör en Arbetares månads lön vid Hand pumpens Månads lön är för det närvarande 4 Pound 10 Skil. då Arbetaren har husrum på Gyrufvebacken, och 5 pound då han förser sig sjelf med rum. (Gjör 10 r:dr 38 s til 12 R:dr Svenske uti månads lön) Bruks ägare anse, at de hafva malmen för lindrigare pris genom ofvannämde månads lön

än genom beting af en half Piaster per Ton. All malmen från Warwicks Grufvor til Masugnen, som är två mil, föras med Brukets egne Dragare och folk, och större delen malm från Jones Grufvor: men då för en del lejes betalas från sistnämnde, som är 6 mil 7 1/2 til 10 Skilling per Ton i forlön. Sålunda kan malmen anses at kåsta vid Warwiks Masugn från de närmste Grufvorne 6 Shilling och från Jones Grufvor 14 Skilling gjör per medium 10 Skilling (1 R:dr 9 s 7 1/5 rst: Svenske per Ton) Wid Hopewells Masugn 8 Shilling per Ton (47 s Svenske per Ton) Kalksten för Tachjerns smältningen kostar i upbrytning 5 Skillings och i forlön til Warwik 9 s; tilsammans 14 s per Ton. 5§ Af de öfrige Malmfält i Pensylvanien äro vid Berkschire i Berks County, som nyttjas til en Masugn af samma namn. Där hafva ej blifwit fundne sådane Malm lager som de förenämnde, utan är öfverst Sandjord til olika djup, därnäst Rödlera på en del ställen af et tit två fots tjocklek sedan Gul lera, i hvilken Flötsmalm i stora stenar och i smärre korn finnes, hvitket lager ej är genom gångit. Malmbrottet består af en stor Dag öppning i sluttningen af en backe, 4 à 5 fot djup wid den nedra och några och Tjugo fot vid den öfra ändan . Arterne äro dels Gulbrun Lera; dels rödbrun och svartbrun Jern malm. Dylikt förhållande är äfven vid et Malmbrott fyra mil från Oley Masugn, samt vid den nu instälte Collebrooksdals Masugn. Det rikaste Järnmalms fält i dessa Stater, anses vara Cornevall's eller Grubbs Jernmalms brott, belägne på västra sidan af den Berg sträckning som där kallas Flying Hills, hvaremellan och de Blå Bergen är en lång sträckt Dal af Sexton mils bredd, emellan dessa högder. Malmbrotten äro i Synnerhet belägne på den högden som kallas Charily Hill, hvilken Stryker i N. N. O och S. W. och är af 478 fots lodrätt högd öfver den nedanför vid foten flytande Masugns bäck. Denna Bergshögd på Sydvästra sidan, både ofvan dess nyss nämnde högd och hela sluttningen intil ofvan nämnde

vattudrag, består på ytan altsammans af Jernmalm til flera hundrade famnar å alla sidor. I jordbrynet ligga en myckenhet af jordstenar, som bestå endast af Blågrå och rödaktig Jernmalm från flere Skeppunds vigt til Smärre Stenar och til blågrå och brunaktig Jernmalm sand, jemte grå Leraktig Sand. Däri finnas äfven en många lösa Stenar af rödt kopparglas med Jernmalm, öfver dragne med koppar grönt. Därefter vidtager det öfre Malm lagret af Jernmalms blandad och Jernhaltig lera; sedan det undra lagret af derb Blågrå Jernmalm. Dessa lager slupa på en del ställen några och Tjugu grader, å andre mot 40 grader från Horizontallineen. Wid sluttningen af berget, har ofvan nämde Malmlager fortfarit så djupt som där blifvit arbetadt; men på högden af backen, har för flere år sedan et Schakt blifwit nedsänkt til Femtio fots djup genom ofvannämde arter, då fast berg af grå Hälleart utan någon malm blandningblifwit träffat. I första Malmbrottet å Sydvästra sidan, til Cornewalls Masugn är öfra Malmlagret tolf fot mägtigt består af Gulbrun och hvit hårdnad lera och Sandjord, strimvis blandad med fingnistrig blågra Jernmalm och äfven Skiftevis mid derb Jernmalm. Det undra malm lagret af derb, blågrå gläntsande hård Jernmalm dels Ståltät dels spatig och med Spatformige Druser, dels Skyggande tät Jernmalm; en del med insprängde korn af fin hvit lera och med gulbruna låssnor. Det andra Malmbrottet är belägit midt öfver det förenämde å andra sidan Masugns bäcken, som jämte en smal Däld åtskilja högderna . Öfverst från dagen til 8 fots djup, är Sand, gul och röd Lera, svart Jernmull blandade med lösa Jernmalms stenar. Öfra Malmlagret 5 til 6 fot af rödgul lera, ljusgrön förstenad lera ljusgrå Tälgsten, grå och hvit lera, blandade med mörkgrå, blå och svärtande Jernmalm, tät, fingnistrig och drusig, uti körtlar, strimmor och Korn. Det andra Malmlagret af derb Jernmalm som vid ofvannämde brott. Det Tredje Malmbrottet, som äfven tilhörer Cornewalls, men nyttjas af Berkshire Masugns ägare, längre i öster och

högre up ifrån Dälden belägit, består af lika arter, men Sandhvarfvet allenast af en fots tjocklek och det öfra malmlagret af fyra fot. Det undra af derb malm är öppnat til 10 à 12 fots djup och fortfar vidare. Arbetet sker här til en del med Negrer; då vid de öfrige Jernbruken i Pensylvanien och Jersey få af dem finnas, och som de Hvita Arbetare hafva månads lön af Fem Pound, och här ej är beting, så kan Malmpriset ej vid Bruket med säkerhet beräknas. Men efter goda anledningar, och som Masugnen är belägen nära til Malm brotten, så kan priset vid Hyttan ej uptagas högre än til 4 Skilling per Ton malms. (gjör mot 24 s Svenske per Ton) Elisabets Masugn har malmbrott en mil från de ofvannämde af dylike Flöts malmer, hvaräst dammjorden dock är djupare. I Nedre delen af Chester County vid Martiells forge, har varit arbete efter sådane Flötsmalmer, som ligga i klumpar i Lerhwarf; äfvensom deslike uptagas i York County til MaryAnn Masugn; Men dessutom äro ej någre Jerngrufvor uti arbete i Pensylvanien. 6 §. Uti Maryland där Jernmalmslägterne äro, består landmån af släta Fält emellan mångfalldiga backar och åsar, men inga Berg med Hälle-arter. Öfverst i dagen, är grof, röd lerblandad Sand, å en del ställen allenast til någre fots djup, å andra til 20 à 40 fots tjocklek, hvaruti på en del ställen äro Stenar af nedannämde Jern malms arter. Därefter vidtager grå gulaktig eller röd Lera, som är sträf för känseln och ej sammanhängande, äfven blågrå skifrig Lera, hvaruti Jern malmen ligger i stora stycken, från några Skålpunds til några Liss punds och til flere Skeppunds tyngd hvardera, ofta aflånga, knöliga och af olika former; men mäst alla rundade och släta på yttre sidan med brunaktig, röd eller gul Skorpa. De bestå en del af förstenade Jernleror, en del af Blodstensmalm. Detta lager var af 6 til 8 fots mägtighet, och kunde ej ses, huru djupt det fortfar eller hvad art därefter vidtager, emedan det ej var genom gångit, eller och med Jord-ras öfverstjälpt, på de ställen som besiktigades vid Patukens, Elk Ridges, och Nottinghams Jernverk. Sådane Jernmalms Bankar, som de kallas,

finnas upgräfne på många ställen med vidlyftige Dag öppningar. Malm arterne vid Patukens Malm brott, voro svartbrun Blodstens malm, dels tät, dels pipig med inneslutne körtlar af samma malm; Gul och röd Blodstens malm, Rödbrun Dito, Klotformig, utanpå öfverdragen med Lerhinna, inuti med cavitet och åtskillige sprickor, liknande torr krympt Lera. Sådan röd Blodstens malm träffas äfven, hvaruti är en Kärna af gul hårdnad Jern ochra, samt omkring den samma en rand af blå grå Blodsten; Äfven dessa arter i centrale hvarf af svartblå gul och röd färg. Wid Elk Ridge och Nottingham är allmännaste Malmarten grå förstenad Jernlera med brun crusta, inuti af grågul och svartbrun Drus hinna af Ejsen blûte; äfven röd och gul förstenad Jernlera samt brun, blandad med fin glimmer och svart strålig Skörl. På Norra sidan om Baltimore, var i dagen blågrå Blodstens malm, af hårdhet såsom Smirgel. Til vinnande af förenämde malmer, nyttjas att Negrer, jämte en hvit Upsyningsman, och kan en Neger stundom uptaga en eller flere Tunnor malm om dagen, vid andre tilfällen åter därtil använda flere dagar, så at omkostnaden på malmen svårligen kan beräknas. Och nyttjas samma Negrer ömsom til kolning och vid den öfrige Bruksdriften. När man följer samma sträckning til Sydwäst, som de ofvan nämde Malmtracterne uti Jersey, Pensylvanien och Maryland hafva, så visa sig äfven Jernmalmer uti Wirginien och Carolina. Men antingen dessa tracter ej ännu blifwit tilräckeligen undersökte, eller, som troligast är, at denna Jernmalmssträckning åt Söder aftager uti fyndighet, så hafva hittils få Jernwerk därstädes blifwit anlagde, och de som äro åt den tracten, hafva mindre tilgång på god Malm, hvilken där äfven består af Flöts malm. Uti Wirginien, på gräntsen mot Maryland, äro Neabske Masugn och Malmbrott af lika art som de i Maryland, och Masugnen til Fredriksburg Jernwerk, har blifwit instäld, emedan sådan malm fants allenast til en à

twå fots tjocklek. I wästra delen af Wirginien är Malboroug Masugn och Malm tägt, 12 mil från Winchester i Frederic County, hvar äst i synnerhet är gul Blodstens malm, och 3 eller 4 andre Jernwerk äro i wästra delen af Wirginien samt i Norra Carolina tvänne Blomery Hamrar, wid Haw Riwer uti Orange County och wid Deep River nära Covemill, wid hvilka gjöras någon tilverkning, ehuru ej af betydande qvantum. I Södra Carolina och uti Georgien har jag ej funnit anledning at några Jernverk äro inrättade. Åt norra eller Nordöstra fortsättningen åter af denna Bergsträckning från Jersey til Ny Yorks och Ny Englands Stater, finnas Bergmalmer uti ordentlige gångar. Så vida underrättelse hittils kunnat erhållas äro dock ej flere Jernwerk uti Ny Yorks Province änLewingtons och Shensbury. Det förstnämnde belägit vid Ancram, har dess malm fång dels uti Taxchonie Bergen, invid Masugnen, dels tolf mil därifrån vid Salisbury Fall, uti Connecticut. Innan Kriget, kastade Salisbury malmen uti upbrytning 2 Skilling 6 pence och i forlön 8 Skil per Ton, Ny Yorks Mony, och af 2000 Ton malm, tilverka des årligen 900 Ton Tackjern. Shensbury Jernwerk nära Lax Champlaine, inrättades wid Krigets början och har afstadnat; men efter berättelse af arbetsfolk därifrån, är uti Bergen vid Lax Champlaine god tilgång på Jern-malm. Uti Nordwästra delen af Connecticut, äro några Masugnar inrättade uppå där varande Malmer; men innan Kriget, underhölts en del af Hamrarne i Ny England med Tackjern från Maryland och Pensylvanien; Som dessa Grufvor ej ännu blifwit besiktigade, så kan ej nu vidare Berättelse därom afläggas. 7 §. Allmänna förhållandet af Landtmån och Berg sträckningar i anledning af H:r Evans, Pownalls och Hutschins Chartor, samt det jag under Resorna kunnat inhämta, är följande: Från Atlantiska Hafvet, äro först de låga Fälten, som bestå af Sand, Sandblandad Lera och på sanka ställen svart Mulljord; och är denna tracten af vid pass

Sextio mils bredd, ifrån Hafvet til wäster. Där visa sig inga Berg eller Hälle arter; men vid Trent River nära New Bern i Norra Carolina, fann jag liggande hvarf af samman gyttrade Mussell skal med kalkämne under Sandjorden, som skall finnas på flera ställen. Därefter stryker en låg Berg sträckning från nordost til sydwäst genom de Americanske Staterne. Den finnes nära Philadelphia, går genom Maryland til Fredricsburg, Pettersburg och så vidare. Den består i allmänhet af Ställstens arter eller mäst af Qvarts och Glimmer, samt nyttjas til Mursten, ofta blandad med Fältspat, stundom skiffrig, och på en del ställen består af Tälgsten. Dessa arter utgjöra mångfaldiga backar och åsar; men upstiga ej til betydande Bergs högd. Sedan blir Landet af stora Dalar med Backar och högder af Kalksten til 40 à 50 mils bredd, från ofvan nämde lägre land til den Bergsträckning som kallas de Södra Bergen. Dessa South Mountains, äro på en del ställen af Sex mils bredd från S.O. til N.W. och stryka från N.O. til S.W. Det är i denna Berg sträckning som alla ofvannämde Jern malms fält äro belägne, och på östra sidan om den hafva ej några malmer af värde blifwit träffade. En lång sträckt dal med Kalksten som i Pensylvanien är af 16 til 30 mils bredd, åtskiljer på västra sidan denna Bergsträckning från de Blå Bergen hvilka äro högre än ofvan nämde Södra Berg sträckning. Den sistnämnde går närmare intil den förra åt Norr, uti Jersey; men på Södra sidan och i Wirginien, delar den södra Bergsträckningen sig uti tvänne grenar. De Blå Bergen, hvilka å särskilte orter hafva olika namn, såsom Hittatini och Apalachiske Berg ryggen, sträcka sig genom hela Norra America. Mot ofvan nämde Dal, i hvilken ej eller Jernmalmer, äro fundne, visa de Blå Bergen sig på något afstånd, såsom en upstående vägg emot den östra delen af landet. De Blå Bergen bestå af många längs efter hvarandra strykande Bergs ryggar, hvar dera af några få Engelska

mils bredd, och där emellan långsträckte Dalar. Den delen jag besedt i Pensylvanien, samt Tuscarora Bergen, och til Schamokin, och de öfrige enligt säkra Berättelser, äro öfver alt jordtäckte och Skog beväxte, samt hinna ej til den höga som de Europeiske Alper och Fjällsträckningar. På de få ställen, som fast häll visade sig i den mäst östra Bergryggen af de Blå Bergen, var hård hvitgrå Hälle Flinta, tät med matt och fjälligt brott, hvars gradationer syntes til grynig Sandsten och til hård och tät Sandsten af samman gyttrade Qvarts Korn. Sedan i den nästa Berg ryggen eller Tuscarora, var allmänna arten, så i hällar, som i mycken het af Jord stenar, hvit, grå mörkbrun Sandsten af Sammangyttrade Qvartskorn och allmänt af Breccia Silices eller hård sammangyttring af hvite, rund aktige och slätade Kisel stenar med Qvarts ämne sammansatte. På många ställen voro smärre lösa stenar liggande i jordbrynet, dels i Kantige Bollar, dels i flata stycken af Röd och Gulbrun förstenad JernLera, äfven af brun Sandsten med blågrå Jernmalms strimmor, samt på et ställe brunaktig, skiffrig Blodstensmalm i större stenar. Dessa arter voro dock för ringhaltige för Jerntilverkning, och intet lager däraf, var på denna tracten ännu upfunnit: men dessa stenar hafva dock gifwit anledning, at Jernmalm här eftersökes i afsikt at inrätta JernBruk wid Long Pine Creek eller Flod; ofvanpå de Blå Bergen, voro Lager af ofvannämde grofwa Sandsten af Blågrå och Svartacktig förstenad Lerskiffer, af Svart sotig Skiffer och Kohlswärtor, samt af täta, gläntsande och lösa Stenkohl, hwarefter ej ännu blifwit arbetat: men å ett annat ställe i ofvan nämde Berg wid första grenarne af Schuykill Riwer, hafver något Stenkohl blifwit uptagne och af Swart Smeder nyttjade. Emellan Trents och de Blå Bergen i Cumberland County är Jernmalm til Carlisle Jernwerk, och längre i wäster en mil från Fort London

finnes Jernmalm, för hwars nyttjande i år en Blomery Hammare blifwit inrättad. Ifrån trakten af Pittsburg nära Ohio Riwer, har jag sedt profstenar af fingrynig blågrå god Jernmalm, hwarå är i förslag at inrätta Jernwerk; äfven som i flera år, Sten Kohls Grufwor blifwit arbetade nära Pittsburg. Således finnas Jernmalmer på wästra sidan om denna stora Berg sträckning; och efter Kundgjörelser om wissa Landsstyckens beskaffenhet, skall mycken tilgång på Jern malm wara vid Ohio Falls samt längre i wäster vid Concy Creek en del af Green Riwer hwaräst äfwen är Stenkohl. Efter säker underrättelse, finnes wid Stranden af Missisippi Floden, något nedanföre där Ohio i den samma nedfaller, samt äfwen Fyratio mil ofwanföre Ohios utlopp, tilgång af Jernmalm hwilket ock berättas om Ilinois landet; å hwilka förenämde ställen intet arbete efter malm ännu blifwit gjordt. Sålunda som blifwit anfört, synes beskaffenheten vara af JernmalmsFälten uti de Americanske Stater. 8 §. Skogarne uti Öfra eller Nordwästra delen af Jersey bestå af Löfträd och ingen Barrskog. De allmännaste Trädslag äro Chesnut eller en art Castanier, Hwit, Röd och Svart Ek, samt af Wallnöte träd, Hycorg och Hwit Walnöt eller Butternots. Denna trakt synes wara en af de tjenligaste för Jern tilwerkning i afseende på Malmfång och Skogar. Marken är mycket stenbunden, dock en del däraf tätt bebodd af Folk, som i sluttningen af backar, uptagit små Nybyggen. I allmänhet år den större skogen borthuggen: men ung skog återwäxt. I Medlersta delen af Jersey, är alt upodlad mark, och ej mera skog än til Husbehof. Uti Östra delen åter, äro större skogar, dels af ofvan nämde Löfträd, dels af Tall, som til Tjärubränning brukas, och af de förre, til försälgning åt Philadelphia; men utom ett eller annat Jernwerk därstädes, som nyttja Myrmalmer, är ej anledning til fleres inrättande.

Hela Nedre delen af Pensylvanien från Delaware til de Södra Bergen, har ej mera Skog an til wedbrand och Stängsel: men i denna Bergsträckning och på sidorna därom, äro Skogar, hvilka för närvarande och större tilwerkning kunde wara tilräckelige, om de af Bruksägare kunde användas. De Skogar som tilhöra Bruks ägare, hafwa en del blifwit starkt tillitade, och nu mera erhålles föga Skog eller Kohl til at köpa, utan at marken tillika inköpes. Detta är största orsaken hvarföre en del Masugnar och Hamrar blifvit ödelagde; En del däremot, hafva tillräckelig skog at under hålla tilverkningen. Wid de Blå Bergen är mera tilgång, hvarföre en del Bruks ägare warit omtänkte at där upbygga Hamrar, såsom innevarande år, Ägaren til Cornewalls Masugn där upbygt en Smedja med Trenne Hamrar. Skogarne wid de Södra Bergen bestå af ofvan nämde Löftrad; men uppå the Blue Mountains, är någon del Tall skog, hvaraf Master af hvit Tall ned flotas på Schuylkill til Philadelphia och på Susquehanna Riwer til Maryland. Där finnes äfwen Skeppsvirke af Ek. Uti Maryland bestå Skogarne dels af Löfträd, dels af Tall; en del Bruk hafva någorlunda skog; men från åtskillige hvilka under Kriget råkat i ödes mål, hafva Skogarne i smärne delar blifwit bortsålde. Uti öfre delen af Wirginien äro Större Skogar; men ringare Malmfång; och de widlyftige Tallskogar i Carolina, kunna ej til Jernbruk användas, utan nyttjas til Tjäru bränning. I Ny Yorks och Ny Englands Stater, berättas vara tilräckligare skog där Bruken äro belägne. Kolskogen afhugges merändels uti wisse lotter, och erhålles af en Acre land, som är vid pass en femte del mindre än Swenskt Tunneland, 16, 18 til 20 Cord wed af vanlig Kolskog; men mera då några stora träd däribland träffas. En Cord wed är 8 Engelske fot i längden, 4 fot i högden och lika eller 4 fot i bredden. Efter flere underrättelser, fordrar sådan kolskog

som består af Chesnut, ej mera än Trettio års återwäxt, och en del afhugga den efter Tjugufem års förlopp. Ek Skogen är af flere slag; alla olika med den Swenske, upwäxer innom mycket kortare tid, och beräknas wanligen Fyratio års återwäxt til Kolför Skog. I Yersey och Pensylvanien, förhåller det sig på följande sätt. Til en Load eller et lass kol af 100 Buschells åtgå 2 à 2 1/2 Cord wed, och nyttjas Resmilor, en del allenast af Tjugufem til 30 Cord, som kolas på Sex dagar, andre af dubbel storlek. Uti huggare lön betalas wanligen per bord 3 Skil. och för införsel i Milan samt kolning, 3 à 4 Skil.: per Cord; gjör tilsammans för 2 1/2 Cord wed à 6 Skil., 15 Skilling. (Som Fyra Buskell är nära i likhet med en Swensk Tunna, så gjör det för en Storstig af Tjugufyra Tunnar 1 r:dr 38 s:r i huggnings och kolare lön, utom Skogens wärde och kolens transport. När härtil lägges Skogens wärde efter det pris, då kolwed köpes à 2 Skil. per Cord, gjör för 2 1/2 Cord - 5 Skil. och fram körsel til Bruket, per medium 8 Skil. gjör tilsammans wid Bruket för en Load kol af 100 Bushell, 28 Skilling. Innan Kriget, war priset på köpekol uti Jersey för en load på botten, Femtio Skålpund Stångjern eller dess wärde efter gångvart pris, och om det tages efter 23 Pound per Ton, gjör 11 1/2 Skilling per load, som då forlön efter förra priser til Bruket beräknas à 4 s:r utvisar kolpriset innan kriget til 15 1/2 skilling för 100 Bushell. Denna tiden betalas af en del Bruk i Jersey för Köpekol, 16 til 18 Skilling per load uppå kolbottnen, som då därtil lägges för fram körsel omkring 8 Skil., gjör närvarande pris wid Bruket til 26 Skilling. Räkningen blifver ej mera förmånlig, då Ägaren inköper egen Skogsmark; ty wanlige priset uti de delar af Jersey och Pensylvanien där Bruken äro belägne är nu för tiden, då land säljes, hwaraf en del är upodlat jemte åbyggnad och det öfrige Skogs mark, 4 Pound per Acre, och för skogs mark ensamt, omkring 2 Pound

eller 40 Skilling per Acre. När af Skogen räknas 20 Cord per Acre och 40 års åter wäxt gjör det 1/2 Cord om året ränta för 40 skilling, som svarar à 6 procent emot 2 2/5 Skilling, eller utvisar at Weden här af egen Skog kostar 4 4/5 skilling per Cord wed om ägaren Skall hafva 6 procent på Köpeskillingen; Men som Bruksägare ofta hafva Skogsmark, hwaraf de ej på annat sätt kunna draga inkomst, så kan äfwen Skogens wärde inräknas uti avancen vid Jern tilwerkningen, äfwen som åtskillige körslon gjöras med de Dragare som ändock äro vid Jordbruket; dock kan här ej annat än beräknas tilverknings kostnaden efter medelpris för köpekol, då det nu anses vara i Jersey och Pensylwanien 26 Skilling per load, som til Smederne altid beräknas å 100 Bushells: men annars äro de Waggons eller Wagnar hvilka til kolkörsel nyttjas af olika innehåll från 100 144 til 180 Bushell. Detta pris gjör omkring 3 Swenska Riksdaler wid Bruket för en Storstig af 24 tunnar, et ganska högt Kolpris. Om Stångjerns priset blifwer högre än 30 pound, och mera tilgång erhålles på Arbetare, är äfwen troligt, at kolpriset blir något lägre; dock synes ej anledning wara til ringare än 20 Skilling per 100 Bushell som gjör omkring 2 R:d 19 s för en Storstig. Uti Maryland är Kolpriset lindrigare, dels då det sker med hvitt Arbets folk, dels med Negrer. För de förre förhåller sig i Maryland och Wirginien på följande sätt. Til en wad af 144 Bushell åtgå 3 1/2 Cord wed, som efter där wanligt pris, betalas i huggare lön per Cord à 2 Skil: 7 Skil. kolning af dito 7 Skil. framkörsel til Bruket per medium - 6, gjör för 144 Bushell utom Skogens wärde 20 Skil. Wirgin: Mony, som är 25 Skil Pensylw: Mony eller 18 Skilling sistnämde mynt för en load af 100 Buschell, om enligt ofwan nämnde tillägges 5 Skil för Skogens wärde, gjör 23 Skil. (eller 2 r:dr 30 s för en Storstig) När åter Negrer nyttjas, som är allmänt uti Maryland, blir Kolpriset mycket mindre. 9 §. Arbets löner äro i allmänhet

vid Bruken för ständige frie arbetare 4 1/2, 5 til 6 Pound Pensylv. Mony i månaden som gjör i Swenskt mynt 10 R:dr 37 s 17 [öre] til 12 Rd och til 14 r:dr 19 s 2 1/2 [öre]. i månaden, eller efter medel tal af 5 Pound gjör 144 R:dr Svenske om året. Men för Mas mästare och Smeder äro högre priser, hvilka vid tilwerkningen Skola anföras. Härwid är dock at anmärka det Arbetarne wid de flästa Bruk, erhålla föga eller ingen Contant betalning utan med waror. Wid de Bruk, där folket har högsta Lönerna, äro ock warorne dyrast. Uppå Mjöl, Fläsk och andre nödwändighets waror, tages wid en del Bruk 25 procent mera wid minutering än priset då de köpas per Bushell eller Barrils. Och på Lärfter, Kläde, Socker, Théé Caffe och Ruhm, af hvilka sistnämde 4 Articlar, Bruksarbetare i deras Hushåll, äfven som Folket i allmänhet gjöra dagelig Consumtion, omkring 50 procent. Wid en del Bruk sades mig, at då Månadslön, hwarefter här wanligen räknas war 5 à 5 1/2. Pound, kunde med villkor af Contant betalning, arbetare erhållas för Fyra pound i månaden, som gjör Ethundrade Femton R:dr årlig lön i det minsta til en ordinarie Arbetare. Uti Städerne är doch mycket dyrare, såsom i Philadelphia dagspenning til Snickare från 1 2/3 Piaster til 2 1/3 Piaster; til Arbets karlar som ej äro Handtwerkare och vid jordbeuk 2/3 dels Piaster til En Piaster Dag lön. På Landsbygden i Pensylwanien längre från Städerne, såsom i BerksCounty, war dags penning en half Piaster eller 3 Skil. 9 pence, då Arbetaren håller sig sjelf maten, och 2 Skil 6 pence när han tillika undfår mat och dryck. (21 s 7 rst: à 14 s 5 [öre] Swenske.) Negrer nyttjas til ringa antal uti Pensylwanien: men åter uti Maryland, Wirginien och de öfrige Södra Staterne, förrättas genom dem alt arbete. Priset på en fullgod Arbets Neger är nu omKring 80 til 100 Pound Sterling, men andre 50 til 60 pound Sterling. Deras årliga underhåll är olika; Wid en del Jernbruk war följande utsatt för hvarje sådan Neger som kan förrätta Smide

uti Hammaren til föda: 20 Bushell mjöl af Indian korn eller Maijs à 2 s 40: 300 [pund] Pork eller saltat Fläsk à 20 til 25 Skil per C:r 75: För öfrigt ej mera, utom plats til Til kläder 12 Yards Osnabrygg eller Blagarn för Skjortor och en Sommarklädning à 1 Skil 12: 7 yards Coartze cloth eller groft ylle plantering af Potatoes och Örter 115. til winter klädning á 3 1/2 Skil 24: 4 par Läderskor à 6 Skil 24: 1 Coartze Hatt à 6 til 5: 65. 180 eller Nio pound Wirg: Mony som gjöra 30 à 31 Piaster årligt underhåll jämte hus rum, frihet til wedfång och stundom Dricks penningar. För Ordinarie Arbets Negrer wid Bruken: 13 Bushell Majsmjöl à 2 s 26 Skil. 225 [pund] Porc à 25 Skil per C:r 56 Skil. 7 yards Osnabrygg i 1 Kkil 7 Skil. och 1 eller 2 par Skor samt 1 par Strumpor 12 Skil. tilsammans 100 Skilling eller Fem pound Wirginia Mony som gjöra 16 2/3 dels Piaster. Wid en del Plantationer gifwes ej wiss Stat; utan den föda ägaren finner för godt at låta en af Negrerne tillaga under upsikt af hvitt upsyningsfolk. Wid början af Revolution förböd Congressen all importation af Negrer; Det är dock troligt at Södra Carolina och Georgien, då under Kriget åtskillige Negrer blifwit förlorade, frigifwa införsel, såsom at deras hushållningsmål, och ses, at de hafva uti General Assemblie utsatt den afgift som wid deras införsel skall erläggas . Negrerne föröka sig uti Wirginien och de Södra Staterne til det antal, at deras inköps pris ej kan anses förlorat wid deras afgång. Men om så Skulle beräknas och af 90 pound Sterling antagas 30 arbets år blir 3 pound om året då det kan svara för extra förluster genom döds fall och dylikt. När 3 pound Sterling som är 13 1/3 Piaster tilläggas en ordinarie arbets Negers underhåll af 16 2/3 Piaster, gjör om året 30 Piaster. Det är utsatt, at en Neger skall hugga en Cord wed om dagen, hwaraf kan slutas, at kolen i Mary

land och en del arbete, blifwa til mycket ringare pris än wid de andre Bruken. I Pensylvanien och nästgräntsande orter, har före Kriget varit et annat slag af Tjenstfolk nemligen Bound Serwants. Innevarande år, hafwa flere Skepps laster med Irländare och Två til Tre Fartyg med Tyskar til Philadelphia inkommit. De förre kunna utgjöra et antal af någre Tusende, och de Tyska omkring 6 à 800:de dessa, i synnerhet från Schwaben och från Elsas med Hustrur och Barn, åtskillige ibland dem Handt werkare. Priset är nu 25 til 30 pound Pensylvanie Mony til Skepps Capitaine för betalning af en arbets för Karls passage samt för dess Kostnad och omsorg wid inlastning; hwaremot en sådan Dräng skall gjöra Trenne års tjenst, under hwilken tid han får föda och Kläder men ingen Lön; för Qvinfolk 15 à 20 pound med lika willkor; men de som sjelfwe kunna betala sin frakt erlägga, en Karl 4 Guinéer eller 20 pound til Skepps Capitaine. Innan Kriget blefwo desse Serwants registrerade af en Publik Betjent, och Husbonden war förbunden at efter tjenste årens förlopp, gifwa en ny Klädning; men nu hafwa de publike Embetsmännerne eller Betjenter uti Philadelphia ej welat befatta sig med denna handel. Af desse öfverkomne arbetare, samt af de Tyskar som under eller efter kriget qwarstadnat i America, hafwa en del kommit til Jernbruken. 10 §. Den Tilwerknings method som här kallas Blommery, då wid samma härd, malmen nedsmältes och färskas til smidigt Jern samt wärmes til uträckning under Hammaren wid följande färskning, nyttjas wid åtskillige Hamnar uti New Jersey och wid någre få uti de andre Staterne. Inättningen är lika med en wanlig Stångjernshammare, merändels med tvänne Härdar: men stundom efter wattu tilgången endast en härd. Sjelfva stället har fyra Härd wäggar och en bottenhäll af Tackjern gutne. Inwändigt är bakwäggen 22 Engelske tum men framsidan 20 tum. Form wäggen är 24 tum, nemligen från bak hörnet til Forman

Tio och från Forman til framsidan 14 tum, och går denna form vägg i rät linea; men den motswarande Härdeväggen i sned ställning som framtil indrager 2 tum. Djupet af Härden 20 tum: Härdwäggen wid framsidan har fyra hål til Slaggens aftappande på olika högd Härd wäggarne hafwa liten stupning nemligen 1/2 tum mera i längd och bredd ofwan än nedantil. Forman ligger mäst Horizontailt. Hammaren til wigt, lika som wid andre härwarande Stångjerns hamrar 500 [pund]:d Lyftarmar brukas på de fläste ställen af gutit Tackjern med deras ring fästad på ändan af Hjulstocken Å Hjulstocken til härdbäljorna äro tre eller fyra Kuggar insatte, som tjena at lyfta en Bokstamp för Malmens bokning hwartil är Boklåda med Jerngaller af fyrkant Stångjern lagde på hörn, och medelst långtråda är denna Stamp inwid Härden, så at Smältaren tillika har omsorg för Bokningen unden färskningen. Arbets sättetär at den finbokade malmen litet om sender upsättes öfver forman och kolen, hwarwid ingen kalk tilsättes och påstänkes watten, at något lindra den fina malmens uprökning med blästern. Under det at malmen ned smälter, wärmes jernet från den föregåendes Färskan wid samma hetta i härden och under Hammaren uträckes. Slaggen aftappas efter hand från Färskan, och när den blifwit lagom stor eller efter fyra timars förlopp, upbrytes, klappas på golfvet med trädklubbor til slaggens afrinnande, slås til fyrkantig Smälta, och sönderhugges i tre eller fyra stycken, hwilka sedan under följande smältning, wärmes och uträckes. Wid hwarje härd äro tvänne arbetare, hvilka i 16 timar om dygnet, drifwa Smältningen och Smidet och hwila de öfrige 8 timar. Om weckan, eller sex arbets dagar, tilwerkas wanligen en Ton Stångjen för hwarje Härd; och fyra lupp eller Färskor gjöras om dygnet, hwardera från 75 til 100 skålpunds tyngd; men för reparationer

wattubrist och köld om wintern, beräknas dock i allmänhet ej mera än 70 Ton om året af en sådan ham mare med twänne härdar. Tilwerknings kostnaden är följande för en Ton Stångjern wid Blommerg: 3 Ton Jernmalm af Suckasunny Gamla pound. Skil. Grufwor, inköp och transport (§.3) à 14 s 2. 2. 800 Bushell kohl à 26 s per 100 Bushell (§. 8.) 10. 8. Smides lön är efter stadgad wana wid dessa Hamrar 1/4:del af Stångjernets wärde efter gångbart pris, då Smederne swara för bokning, Smältning och Smide samt all Småbyggnad, som, då Jernet beräknas à 23 pound per Ton, gjör 5. 15. Ägarne til dessa Hamrar 80 sielfve därinwid och idka tillika Landtbruk samt hafva ej någon Upsyningsman, hwarföre til Byggnader och extra utgifter i det högsta kan räknas 70 pound om året, gjör per Ton Summa 19. 5. gjör 46 R:dr 9 s 7 rst: Swenske per Ton. När Försälgnings priset beräknas efter 23 pound per Ton (55 R:dr 9 s Swenske per Ton) blir avancen inemot 4 pound per Ton, och för en Hammare af 70 Tons tilWerkning 280 pound om året. Genom detta tilwerknings sätt, åtgår mera malm til erhållande af en Ton Stångjern, än wid Tackjerns blåsning och Stångjerns smide; ty då 20 Centner Tackjern erhålles af 36 Centner utaf samma slags malm, och til en Ton eller 20 Centner Stångjern åtgår 26 Centner Tackjern, som belöper sig på en Ton Stångjern 46 4/5 Centner malm, men wid Blommery tilwerkning 60 Centner. Orsaken därtil, synes wara den fina malm som med blästern och lågan i öppen härd bortröker, samt at en del af halten ej hinner reducera sig utan qwarstadnar i Slaggen: Men däremot äger ofwan nämde tilwerknings sätt förmån däri at ingen Masugns byggnad tarfvas samt mindre arbets lön och Förlag. Detta Stångjern räknas för sämre än det efter wanlige Stångjerns Smidet, som, genom mindre omsorg wid arbetet, kan wara grundat; och gäller i Handels Städerne detta Jern några pound

mindre än annat Stångjern; men det förbrukas mäst til Swalsmide på Lands bygden. Wid en del andre Jernbruk där flere härdar äro, nyttjas wissa tider en Härd at jemte malm ned smälta det ifrån Masugns slagg utstampade jern som sedan uträckes. 11 §. Tackjerns tilverkningen sker uti Masugnar af 24 til 30 fots hög pipa, hwars största diameter wid Smältnings rummet är 8 fot: men wid upsättningshålet allenast af 2 fots diametr. Wid de fläste af desse Masugnar är ej annan wattendrägt än af små bäckar och källor som ledas til en damm emellan Bergs högderne hwarifrån wattnet går til Masugns hjulet dels genom graf, dels genom Ränna, gjord allenast af utholkade Stockar och äfwen genom Pipstockar. Wid de fläste Masugnar är öfwerfall för hjulen som äro af 40 til 44 fots diameter och Kunna således drifwas med ringa watten tilgång. Wid Tackjernstilwerkningen af Bergmalmer uti Hibernia och Mont Hope Masugnar upsättes om weckan öfwer hufwud 36 Ton malm jämte 3 1/2 à 4 Ton kalksten samt 56 til 60 load kol à 100 Bushell, och därefter erhålles per medium 20 Ton Tackjern. Ofta erhålles 21 til 24 Ton Tackjern af wecko tilwerkningen: Men wid Andowers masugn per medium 18 Ton Tackjern, Stundom 20 à 22 ton i weckan efter i proportion mindre åtgång på kohl och malm. Wid de Masugnar åter, hwaräst ofvan nämde Flöts malmer brukas nemligen Warwiks Hope wells, och Cornewalls, upsättes i weckan efter medeltal 45 Ton malm 4 1/2 til 5 Ton Kalksten med 70 Load kol à 100 Bushell, hwarefter winnes per medium 30 Ton Tackjern uti weckan. Stundom har erhållits wid desse Masugnar 35 Ton och någon gång til 40 Ton Tackjern för en wecko tilwerkning. Wid Oley och Berkshire Masugnar, ehuru af dylike malmer, kan dock öfwer hufwud ej räknas mera än 20 Ton i weckan emedan de äro mindre. Den förenämde anseenlige tilwerkningen kan ej tilräknas annat än malmernes lättsmälthet och rika halt. De åtskillige Små Ugnar af 4 1/2 til 6 Tons tilwerkning i weckan, som

varit wid Union och vid Hamrarne å Musconetgung Riwer i Jersey, äro en del borttagne, och de öfrige ej nyttjade, emedan folkets underhåll och arbetslön gjorde den tilwerkningen för kostsam. Nu är allenast en mindre ugn wid Skarjes werk i Jersey och en wid Mount Pleasant i Pensylwanien, hvilken sistnämde ej mera än detta års blåsning lärer nyttjas. Wid alla ofwannämde Masugnar tilwerkas en stor mängd af Gjutgods, alt uti Sandmot, såsom Jern kakelugnar och små Spisar, Grytor och Pannor, Strykjern Hjulbyssor m. m. och under Kriget, 3, 4 til 6 pundige Canoner samt Kulor och Bomber. Arbets löner äro nu för tiden wid Masugnarne til Första Smältaren och Gjutaren 15 Pound i månaden; til den Andre Smältaren 10 pound, och wid en del Bruk för Upsättare 5 pound och för andre Arbetare 4 à 4 1/2 Pound: men wid andre Bruk 5 til 6 pound. Om förenämde sammanlägges för Smältarne 25; Tvänne Upsättare 10, och för Smältare Dräng, Malm Rostare, Trenner Malmoch Limstens Bokare, 2 Körkarlar, 1 kolmätare, tilsammans Åtta Pesoner à 4 1/2 Pound 36; gjör månadtlige aflöningen wid pass til 71 pound eller om weckan 17 Pound 15 Skilling. En Inspector eller Bokhållare åtnjuter om året 100 til. 120 Pound, som gjör Betjenings aflöning uppå Wecko tilwerkningen 2 Pound 10 Skilling. Enligt hwad förut är anfört wisar sig at tilwerknings kostnaden är mycket olika uti Jersey på Bergmalmer. och uti Pensylvanien på flötsmalmer Efter nu warande priser kan följande Förslag upställas för Hibernia Masugn Pound. Skil. 36 Ton malm à 10 Skil 18. 56 Load kol à 26 Skil 72: 16. 4 Ton Kalksten à 10 Skil 2: Smältare och öfrige Arbetslöner 17. 15. Betjening aflöning 2: 10. Rostwed, Diwerse materialier och reparationer 2. Pound 115 Hvilka 115 pound delade uppå wecko tilwerkningen af 20 Ton Tackjern utwisar tilwerknings priset af 5 pound 15 Skil per Ton Tackjern. Wid

Mont Hope Masugn efter malmprisets Skiljaktighet omkring 6 pound och wid Andower ungefär lika tilwerknings pris och kan således 6 pound eller 14. R:dr 19 s 2 2/5 rst: antagas för allmänna tilwerknings priset för Masugnarne i Jersey. Uti Pensylwanien åter wid Warwiks Masugn för en vecko tilwerkning 45 Ton malm à 10 Skil. 22. 10. 70 Load kol à 26 Skil 91. 4 Ton Kalksten à 14 Skil. 2. 16. Smältare och Arbets löner 17. 15. Betjenings aflöning, materialier och Reparationer 4: 10. 138. 11 Som uppå Trettio Ton Tackjerns tilwerkning i weckan, gjör tilwerkknings priset til 4 pound 12 Skil. Wid Hopewells Masugn är ungefär lika, men wid Cornewalls något mindre, så at 4 1/2 pound eller 10 R:dr 38 s 4 4/5 rst: kan räknas öfwer hufwud per Ton tilwerknings pris uti Pensylwanien. Uti Maryland kan tillerknings priset anses lika eller 4 1/2 pound per Ton ehuru malmerne äro mindre haltige än de förenämde, hwaremot kolpris och arbetslöner äro lindrigare . Försälgningspriset på Tackjern war innan kriget 6 til 8 pound och är för det närvarande 8 til 9 pound per Ton uti Philadelphia. Det är dock mycken anledning, at Tackjerns priset hädanefter blifwer 7 pound per Ton wid försälgning. För Gjutgods af Grytor m. m., var priset innan Kriget 20 och nu 25 pound per Ton. 12 §. Stångjerns Smidet drifwes efter Tyska sättet wid de fläste Bruken uti Jersey och wid et eller annat uti Pensylwanien; men efter det här kallade Engelske Smidet, i likhet med det Wallonska, wid de öfrige Bruken uti Jersey och wid de fläste uti Pensylwanien samt uti Maryland och de öfrige Stater. Byggnaden är på wanligt sätt, och brukas allmänt Tackjerns lyftarmar, samt wid de fläste Hammarsmeds härdar werticale Bläst- Cylindrar af träd, och wid en del förut wanlige trädbäljor. Detta år hafwa åtskillige Bläst Cylindrar blifwit gutne af jern

wid Cornewalls Masugn. Wid TyskHamrarne uti Jersey räknas, at af 26 Centner Tackjern erhålles en Ton eller 20 Centner Stångjern. Wid Bruken å Engelskt Smide är å en del ställen antagit 27 Centner och wid andre 28 Centner Tackjern, hwarefter Smeden skall lefwerera 20 Centner Stångjern, och erhåller han vid de fläste Bruken betalning för Öfwerjern samt ersätter om något brister. Kol åtgången räknas 4 1/2 Load à 100 bushells för hwarje Tons smältning och uträckning til Stångjern så wid Engelske som Tyske Smidet; men wid en del af det sednare säges ej mera än 4 Load åtgå. Dessa Kolens beskaffenhet af Ek och Chesnut lärer vara orsaken, at ej mera kol erfordras wid Smidningen. Smides lön är lika wid bägge tilwerknings Sätten, och betalas med 4 pound per Ton (9 R:dr 28 s 9 60/100 rst:) til Tyksmeden, och wid Engelske Smidet 45 Skil: för refinerie och 35 Skilling för Jernets uträckning. Denna Smideslön har dock warit lindrigare innan Kriget. Wid Engelska Smidet, är wid en del Bruk för en Hammare Tvänne Smältare Härdar för Tackjernets färskning och Smältstyckenas sammanslående jämte uträckning midt på til 6 qvarters längd efter den Champlun det skall hafwa, men å hwarje ända til tjock fyrkant, då detta Jern kallas Anchories, hwaraf skall lefwereras 22 Centner af 28 Centner Tackjern, och för samma Hammare en Räckare Tjugu härd, där af de ofwannämde twå Centner Anchories, skall uträckas 20 Centner Stångjern. Til hwarje. Smälta tages 3/4 Centner Tackjern. Fören sådan Hammare med två Smältare och en Räckare härd, räknas årliga tilwerkningen wara 100 à 150 Ton Stångjern. Wid en del Bruk äro tvänne Hamrar med tre Smälthärdar och en Räckare härd, för hwilka årliga Smidet räknas til 230 Ton; och för en Tysk Hammare med tvänne härdar 100 à 125 Ton. Wid en del Bruk som bestå af flere inrättningar, är både Inspector och Bokhållare; den förre har i Lön et pound per Ton, och den sednare 15 Skil. Men i allmänhet kan

ej räknas mera än en Bruks Betjent då ägaren wid de fläste Bruk bor på stället och tillika har upsikt. Årliga Byggnaders samt reparationer samt Förlags Interessen kunna swårligen utsättas och til en del qvittas mot winst wid Bod handel, samt äro olika wid hwarje Bruk men i nedanstående Calcul uptages til 2 pound per Ton. Extra afgifter förefalla ej wid dessa Bruk. Allmänna utlagor äro för Bruken i Jersey, enligt General Assembliens Act, för hwarje Hammare eller Mas ugn från 10 Skil: til högst 3 pound, efter Brukens mer eller mindre upgifne wärde, hvilken afgift mot tilwerknings qvantum högst kan gjöra 2 Skil: per Ton. I Maryland åter betalas 10 Skil: för hwarje Neger. Tull För öfrigt äro inga afgifter Tull, eller sådane omkostnader. Tilverkningen wid åtskillige Bruk, försäljes uti Lands orten, men från de fläste i Jersey försändes til Ny York, då transport kostnaden är omkring å 1 1/2 pound per Ton för några och 20 mils Lands transport til Elisabeths Town och 5 Skilling därifrån sjöledes til Ny Yorks stad; tilsammans 1 pound 15 Skil: per Ton; Och lika kan beräknas för Jern transport ifrån Jersey och Pensylwanien til Philadelphia: men Bruken i Maryland hafwa närmare til Baltimore. Innan Krigets början, war Förlags och Försälgnings prowision uti Philadelphia, då ägaren sjelf ej hade nödige penningar til Bruks driften, 2 pound per Ton Stångjern, som gjorde omkring 2 procent, och 1 pound per Ton Tackjern, hwaremot den Handlande, upsände til Bruket reqvirerade waror och något penningar utan särskild räntas beräknande på et års tid, samt godtgjorde Bruksägaren efter Försälgnings prisen för det Jern som til Staden afsändes. Men den öfrige tilwerkningen afsattes wid Bruket hwarå ej någon förlags ränta beräknades. Stångjernets godhet är mycket olika wid särskilta Brnt. Det från Pensylwanien är större delen mjukt och långtågigt; men det från Maryland, räknas i allmänhet sämre;

och Jersey Jern är af medel måttig egenskap. I allmänhet äro Stängerne ojämt smidde, ehuru wid en del Bruk därwid äfwven brukas mera aktsamhet. Största delen platt och föga fyrkant Jern. Stång Jernetstilwerknings kostnad kan ej annat än wara skiljaktig efter ofwannämde olika Tackjerns pris och flere omständigheter wid hvarje Bruksägares hushållning. Enligt förestående upgifter, kan följande Calcul gjöras för Bruken uti Pensylwanien och Maryland uppå egen Tack-Jerns tilwerkning, til en Ton Stångjern efter nu warande priser: Pound. Skil. 27 Centner Tack Jern à 4 1/2 pound Pensylw. Monny 6. 1 1/2. 4 1/2 Load kol à 100 Bushell à 1 pound 6 Skil: 5. 17. Smides lön 4. Bruks Betjent 1. Byggnader, Förlags Interesse och Extra utgifter 2. Transport kostnad 1. 15. 20. 13 1/2. Som gjör 49 Swenske Riks daler 21 s per Ton, eller 6 R:dr 29 s på et Skeppund Stpelstads wigt. Wid Bruken uti Jersey på egen Tackjerns tilwerkning à 6 pound per ton gjör i likhet med det ofvan nämde, nu warande tilwerknings pris per Ton 22 pound 14 Skil. För de Bruk åter som köpa Tackjern i Jersey, Pensylwanien och de öfrige Stater à 8 til 9 pound per ton, gjör tilwerknings kostnaden 25 pound 8 Skil: til 26 pound 15 Skil: per Ton Tackjern; men efter alt utseende, blifwer priset nästa år 7 pound per ton för de Hamrar hwilka köpa Tackjern, så är därefter tilwerknings kostnaden på Stångjern 24 pound 1 Skil. per Ton, som gjör 57 R:dr 34 Skil. Swenske per Ton, eller 7 R:dr 33 Skil: per Skeppund Stapelstads wigt. Forsälgnings priserne innan Krigs oroligheterna då Kolpriset war lindrigare, enligt hwad förut är anfört, samt Tackjerns priset til 6 pound per Ton, war stundom 23 pound, wanligen uti Philadelphia 25 pound til 26 pound per Ton (som gjör efter 25 pound 60 Swenske Riksdaler per Ton, eller 8 R:dr

per Skeppund. Under Kriget har det til dubbelt och däröfwer warit upstegrat; men detta år, sedan Freden blef bekant, har i Philadelphia Stångjerns priset warit emellan 27 och 30 pound per Ton, hwilket sistnämde pris nu är. (Gjör 64 R:dr 38 Skil: 5 1/2 til 72 R:dr per Ton), och efter det sistnämde 9 5/3 R:dr per Skeppund. Större delen af Stångjerns tilwerkningen uti Pensylwanien afsättes wid Bruken til omkring boende Innewånares behof, och til den mängd af Swartsmeder som äro i Lands orterne. Vid Moplem Forge och en del andre Bruk, säljes Jernet til det wästra Landets folk, och då Stångjernet för Kriget i Philadelphia gälde 25 pound, såldes det samma tid wid Bruket för 30 pound. Från Grubbs och däromkring belägne Bruk, kommer sällan Jern til Philadelphia, utan dels förbrukas det i orten, dels afsättes til Wirginien, och räknades, at för Kriget det qvantum Stångjern som årligen inkom til Philadelphia, dels från Pensylwanien, dels från Wästra Jersey utgjorde 1200 Ton. Men största delen af den Jerntilwerkning i Jersey som ej i Prowincen åtgår, afsättes til Ny Yorks Stad och från Maryland til de Södra Staterna: Innan Kriget, fördes Jern til England: men under oroligheterne, har tilwerkningen warit mindre; dock har något Jern blifwit afsatt til West Indien i synnerhet til Havana, hwaräst under Kriget en Ton Jern betalts med 100 pound eller 240 Swenske Riksdaler. Men innan widare nämnes om afsättningen, får Jernbrukens antal och deras tilwerknings qvantum anföras: Som ingen Förteckning uppå dem kunnat erhållas, så är följande genom efterfrågningar under Resorne, och tilwerkningen uptagen ungefärligen efter deras Byggnad och beskaffenhet för malm eller Tackjern, som dock kan wara skiljaktig efter Ägarnes förmögenhet och drift. 13 §. Jernbruken uti New Jersey. Hibernia, Mont Hope och Andowers ofwannämde Masugnar samt Ring wood på gräntsen mot New York, kunna

anses til 700 Ton Tackjerns årlig tilwerkning hwardera; Sharps Masugn i Öfra delen af Jersey til 200 Ton; och Badsto Masugn wid Eggharbour och östra Sranden af Jersey samt Taunton Masugn i Burlington County, tilsammans 500 Ton; gjöra årliga Tackjerns tilwerkningen omkring 3500 Ton. För Stångjerns tilwerkning äro: Blommery Hamrar, belägne wid Suckasunny Grufwor, Franklins, Neacky och Schaugom wid Danbrok Riwer; Bemen, Mendum, och Flanders nära Suckasunny; Twänne wid Black Riwer; en wid Pesaich Riwer nära Morris town, och invid Hibernie Grufwor Hus bound Blommery; tilsammans, i anledning af det malmqvantum därwid upbrukas, anses at tilwerka 700 Masugn Ton. De wid Mont Hope belägne Fyra Stångjerns Hamrar på 3 à 4 mils afstånd H:r F. I. Falch tilhörige jemte Mas ugnen för 10 år sedan inrättade, hwardera af en Hammare med 2:ne Härdar för Tysksmide nemligen Mount Pleasant Forge, Middle Forge, Burnt Meadom och Rockaway 400. Ring wood Hamrar med egen blåsning 200. Sharps Hammare sednare inrältad med Dito 150. Andowers Twå Hamrar 4 Härdar egen blåsning Engelskt Smide 200. Brooklande forge, Två Hamrar 4 Härdar köpe Tackjern 200. Sqwaires Point och Change water Hamrar wid Musconetgung Riwer på Köpe Tackjern 400. Blomsbury och Hughes Hamrar med tre Härdar hwar, och Chelsea med tvänne dito wid samma flod, men nära Delaware å Köpe Tackjern efter deras beskaffenhet à 70 Ton 210. Batsto af 2 Hamrar och 4 Härdar samt Taunton 200. Ton 2660. När för jämförelse med Tackjerns tilwerkningen, härå afdrages de förstnämde 700 Skeppund Blommery, och för en Ton Stångjern beräknas 27 Centner Tackjern, så åtgår til Stångjerns smide 2700 Ton Tackjern, och de öfrige 800 Ton försäljes största delen i Gjutgods och något i Tackjern. Utom förenämde

hafwa följande Jernwerk til förene warit uti Jersey, Vid Union en Masugn, samt wid Norton och Sidney Stångjerns Hamrar, hvilka nu alla äro ödelagde och Byggnaderne borttagne dels för malmens dyrhet de sednare åren, dels at ingen skog åt den upodlade tracten mera finnes, så at desse werk ej widare upbygges i Oxfords Masugn, äfwen på wästra sidan af Jersey belägen, har på många år ej varit i drift. Det berättas dock at där skall wara tilgång på malm och at Skogs trakter i Grannskapet kunde inköpas; men nu warande ägare skall ej wara hugad för Jernwerk . Engelske Compagniets Jernbruk i Nordöstra delen af Jersey, Charlottenburgs, Pompton och Blommendals Masugnar och Hamrar wid Peqwanock Riwer blefwo för 20 à 30 år sedan inrättade för Engelske Handlandes räkning, hvartil 400 Tyske arbetare ofwersändes. Wid dessa Bruk, har innan Kriget betydande tilwerkning blifwit gjord och til England öfversänd; dock ej med avance. Och sedan Krigets början hafwa de warit öde: men det säges at en Fullmägtig från England nu ankommit til dessa Werk. Sterlings och Long Pond Jernverk hafwa äfwen under Kriget afstadnat. men skola nu wara under reparation för at nästa år gjöra tilverkning. De förra äro belägne i norra delen af Östra Jersey på gräntsen mot Ny York. Manufactur werk i Jersey, äro Fyra Walls och Skjärwerk som drifvas et i nordöstra delen kattal Ogdens på KöpeStångjern, et wid Union i wästra delen på Jern från Andower; et wid Batsto Jernwerk, och et i år upbygt på Jernfrån Morris town. Garfståls tilwerkning har warit wid Ringwood, och Brännstål af Andower Jern tilwerkas i Trenton Stad; och en myckenhet Smeder, tilwerka spik af Skjär tenar samt gjöra af andra sorter Swart smiden. Jernwverken uti Pensylwanien. Tackjern och Gjutgods. Warwiks, Hopewells och Cornewalls Masugnar om hvilka förut är anfört, tilwerka omkring 900 Ton hwardera gjör 2700:

Berkskire och Elisabets Masugnar à 600 1200. Durhams, Oley och Mary Ann à 400 1200. 5100. Stång Jerns Hamrar: Wincents Forge wid Frenske creek i Chester County 2 Hamrar, 3 Härdar KöpeTackjern 150. Cowenty eller Potts Forge 1 Hammare, 3 Härdar; Dito 120. I Nedre delen af Chester County 5 Hamrar på köpe Tackjern 400. M. Calls eller Glasgow i Philadelphia County 2 Hamrar, 3 Smält, och en Räckare Härd på Köpe Tackjern 230. Moyberrys Hammare wid Perkiomg creek, och 1 d:o 4 mil nedam wid Samma Ström 200. Pine Forge i Berks County, köpeTackjern 120. Olley eller Lesjur Forge 1 Hammare 2 Härdar Tysksmide wid Manatarny Creek 100. Springe Forge 2 mil från den ofwannämde, 2 Hamrar 4 Härdar Moselem Forge, 1 Hammare, 3 HärEngelskt Smide, köpe Tackjern 200. dar inwid Blå Bergen, Köpe. 100. Burds borough, 2 Hamrar 6 Härdar Tackjern egen blåsning wid Hopewells Charming Forge, 2 Hamrar 4 Härdar, Masugn 300. egen blåsning wid Berkshire Grubbs Forge i Lancaster County Mas ugn 230. egen blåsning wid Cowentry 1 Hammare med 2ne SmältarHärdar och nedanföre 1 Hammare med 1 Räckarehärd för Grubbs Nya Jernbruk upbygt detta wattudrägt 150. år wid Swatawro creek inwid Blå Bergen, 3:ne Hamrar ej ännu Old's Forge, 2 Hamrar, 3 Härdar nedani gång. före Grubbs förra Hammare, köpeWindsor Forge, 2 Hamrar 3 Härdar Tackjern 150. Marticks Forge, 2 Hamrar 4 Härdar köpe Tackjern 150. köpe Tackjern 230.

Springe Forge i York County 200. Carlisle Forge i Cumberland County 150. 3180 Ton. Den nya inrättade Blommery Hammaren i samma County wid Fort London och de tilärnade nya Jernwerk på wästra sidan om Blå Bergen, kunna ej til wiss tilwerkning uptagas Til detta Smide erfordras i ofwannämde proportion 4300 Ton Tackjern, som utwisar, at wid pass 800 Ton afsättes i Gjutgods och Tackjern. Instälte Jernwerk äro Readings Masugn i Chester County, för Skogbrist och andre orsaker aldeles ödelagd. Colleboook dale Masugn i Chester Coonty instäld, dels at egne skogar warit utkolade, dels at malmen blifwit för dyr. Moyberrys Masugn i dito County dels för skog, dels at malmen skall hämtas på 10 mils afstånd wid Maccongy. Martiks Masugn i nedre delen af Lancaster County ödelagd. Stångjerns Hamrar öde nemligen: Walley Forge upbränd af Engelske Troupperne och Pool Forge efter egne Skogar varit utkolade. Manufactur verk äro; Et walls och Skjärwerk wid Burds Borough; men som för wattutilgång det ej kunnat drifwas, til så stor tilwerkning ägaren åstundat så har han i år anlagt et sådant werk wid De la ware Flodens Nedra fall midt för Trenton med 4 wattuhjul för Skärtenar och Bandjern, dels at försöka af fyrkant jern under concawe Waltsar gjöra rundt Bultjern för Skeppsbyggnad. Twänne andre Walts: och Skärwerk äro uti Pensylwanien, et wid Martick Forge och et i nedre delen af Chester County. Wid Cowentry är Brannståls ugn med 2ne pipor och en Stålugn i Philadelphia til hwilka god eldfast Lera fås från Hedewelh i Maryland. Wid Gulf Forge har warit en Handsmedja med fyra Härdar för tilwerkning af Bössor och Mus quetter men nu ödelagd. Handsmide af alla Sorter Sker til myckenhet på Lands bygden och i de många små Städerne. Däraf är tilwerkning wid Mordwiske Brödernes Städer, Bethlehem, Nazareth och Letiz. Wid Derby gjöras berömde Liar. I Philadelphia

och i Willmington i Delaware Staterne Stål- och Jerntråds drageri för Kard tilwerkning. Wid Philadelphia och det nära belägne Kensington flere större Smedjor, för tilwerkning och reparation af Ankare, samt Baltjern och annat Smide til Skepps byggnad, hvartil hämtas stenkol från Richemond i Wirginien sjöledes, hvaräst jag såg goda kolflötser til ansenlig myckenhet. Uti Pensylwanien arbeta Smederne för egen räkning; men i de Södra Stater äro de fläste wid andra Egares plantationer. Uti Maryland äro Patuxens Jernwerk 26 mil norr om Alexandria af Masugn och Hammare; Ekke Ridge 1 Hammare och 3 Härdar. Holkly forge 2 Hamrar och 4 Härdar; Därinwid et Walls och Skjärverk samt äfwen wid Elke Ridge en Rewerberer ugn. Å norra sidan om Baltimore 4 mil, har Kings burry Jernwerk warit men nu förfallit. Nottinghams Masugn 12 mil, Ridgylys Forge af 3 Hamrar och 5 Härdar, Nord Est Riwer, 1 Hammare och 3 Härdar jämte åtskillige flere, under oroligheterne ödelagde. Tilwerkningen torde nu kunna räknas til 1200 Ton Stångjern, jämte Gjutgods och något Tackjern som til andre orter försäljes. I Wirginien är det största Jernwerket nära Fredricsburgs Stad, hwartil Tackjern köpes. Det består af 4 Hamrar, 6 Smälthärdar och tvänne Räckare härdar, hwarwid under Kriget för brist på Arbets folk ej mera blifwit tilwerkade än 150 til 300 Ton Stångjern. Där är walls- och Skjärwerk AnkarSmedja för hand, Svartsmide wid Äskjor och 1 Werkstad för polerat Smide. Under Kriget gjordes Metall Canoner Kling smide och Skjut Gewär. Neatske Jernwerk emellan Dumfries och Colchester består af Masugn, fyra Hamrar och sex Härdar. Wid Westham 8 mil från Richemond, har warit Styckebruk, men under Kriget upbrändt. Malborough Masugn och Hamrar, samt fyra til fem andre i wästra delen af Wirginien och 2ne i Norra Carolina, gjöra ej betydande tilwerkning; tilsammans kunna de förenämde, anses at tilwerka årligen 900 Ton i Jernwerken i Ny Yorks och Nya Englands Stater, kunna

beräknas til ungefärligen 2000 Tons årlig tilwerkning. Hwarföre när ofwan nämde tilwerkningar i de Americanske, Staterne sammanräknas utgjöra de omkring 10000 Ton Stångjern eller 75000 Skeppund Stapelstads wigt efter de nu varande Werkens inrättningar, ehuru under Krigsåren, i brist på Arbetare, tilwerkningen kunnat wara något mindre. Sam. Gust. Hermelin