Correspondence on Mining (1697-1750)

To His most Sacred Majesty The King of Sweeden &:c The humble Memorial of Malachy Postlethwayt Esq:r an Englishman Sheweth That Your Memorialist after many Years great Expence and Trouble, hath happily discover'd the Art, Method et Mistery of Casting Iron from the Iron Stone or Ore, more pure, more tough, & more approaching the Purity, Toughness & Malleability of ForgedBar Iron itself, than to the Knowlege of Your Memorialist was ever done in any Nation before. And Your Memorialist humbly presumes, that by the means of this his new Invention & Discovery, that IronCannon, Artillery & Cast-Iron Ordnance of every Kind may be made in Your Majesty's Dominions of a Quality far superior to those of any other Nation in the World. Your Memorialist further humbly apprehends that this superior Quality of Sweedish-Iron-Ordnance in general, will naturally induce all other Princes, States & Potentates in Europe, & their Trading Subjects to give the Preference to, & become constant Purchasers of this new Species of Sweedish-Cast-Iron Ordnance, in Order to be upon an Equality with each other in Point of Strenght in their in general. respective Armies & Navies. In consequence here of Your Memorialist further humbly conceives, that this new Manufacture of Iron Ordnance will not only employ great number of Your Majesty's Subjects & thereby draw annually great Treasures into Your Dominions, from the most opulent Nations in Europe, but will give such superior Credit & reputation to the Sweedish-Cast-Iron

Ordnance, made of Cast-Iron, that no other Nation whatever will be able to vye with or emulate Y:r Majesty's Subjects in this universal Manufacture of Cast-Iron: and more especially so, provided the Secret Thall be preserved within Y:r Majesty's Dominions, under your wise & gracious Government, & the prudent Management of Your Subjects. And as all Bar-Iron is first made into Cast-Iron from the Iron Stone or Ore, before it is wrought into the Form of Bars: And as the new Cast-Iron in general, made according to the new Invention, is of a Quality so highly superior to that of all other Nations, Y:r Memorialist humbly presumes, that all Bar-Iron made of such Cast-Iron will be made cheaper, if not far superior in Point of Quality to that of all other Nations; which may give such a further Cedit & Reputation to the Sweedish-Bar Iron in general as well as to the Cast, that no Rival Nation whatever will be able hereafter to injure Sweedland in the Iron Manufacture. the best & finest Bar-Iron, 'tis presum'd that all Sweedish Steel Moreover, as the best & finest Steel is made from likewise will obtain a more universal Credit, than That of any other Nation: all which Considerations taken together, which are the natural Consequences of Cast Iron of a superior Quality, Y:r Memorialist humbly conceives, will render his new Discovery of such extraordinary Benefit & Advantage to the Kingdom of Sweeden, that is much easier conceived, than accurately respresented. Your Memorialist was first encouraged to attempt this Invention from a Zeal to promote the Commerce of his own Country in conjunction with his private Emolument: And His Brittannick Majesty, Y:r Memorialists most gracious Sovereign, in consideration of this estimable Discovery, hath been pleas'd to bestow his Royal Grant, Pivileges, & Immunities upon Y:r Memorialist, exclusive of all other His Majesty's Subjects. But Y:r Memorialist experiencing so great a Scarcity of Wood-Fuel in the british Dominions, & that Wood, situated to best Advantage, already engrossed in general, in that infinite Variety of other Particulars besides

An Explanation of the Memorial presented to the King of Sweeden concerning Improvements in the IronManufacture by Malachy Postlethwayt Esq:r an Englishman. In Order to form a clear and just Idea of the true Intent & Meaning of the said Memorial, it may be necessary to observe, that all Iron, when first cast from the Ore in Sweeden or any other Nation, is cast into a coarse, porous, brittle sort of Iron, compared with Forged-Bar-Iron; & afterwards by other Operations, this coarse porous, brittle Sort of Cast-lron is prepared for the engrossed, & monopolised to prevent Your Memorialist from reaping all due Advantage by his Royal Grant for Fourteen Years, Your Memorialist hath come to a Resolution to make a Tender of his new Invention to some other Nation more happily circumstanced than England to carry on those universal Manufactures to the greatest Extent and Advantage. Your Memorialist to this End made Application to Your Majesty's Secretary charged with Your Affairs in England, in order to be inform'd whether such Proposition would be graciously received by Your Majesty. And Your Secretary having given Your Memorialist Assurances, that Propositions benefical to the Iron Manufacture of Sweeden would meet with all due Encouragement, Y:r Memorialist hath been prevailed on to make the first Tender of his Services herein to Your Majesty. And should Y:r Majesty be pleased to accept of the Services of Y:r Memorialist, Y:r Memorialist humbly prays Your Majesty would be graciously pleased to grant him such Reward as may induce him to communicate his new Invention to whomsoever Y:r Majesty shall please to appoint for the sole Benefit and Advantage of Y:r Majesty's Kingdoms. And your Memorialist shall pray &:c &:c Forge, & then hammered gradually into a State of Toughness and Malleability into the Form of Bars for general Sale; in order afterwards to be worked up, or hammered out into all the Variety of Shapes and Forms requisite for the ordinery Uses of all Nations. Of this coarse, porous, brittle Cast Iron is all Iron ordnance made for Cannon Artillery and the like; as also for all the other Purposes wherein Cast-Iron is made use of throughout Europe... Now, could Iron be cast at once from the Ore into any peculiar Form required, of a Quality fully as Tough & as malleable as ForgedIron itself, every Person of common understanding must see & dicern, that whatever Nation possess'd so important a Discovery scarce need have any greater Treasure to enrich & aggrandize such Nation, than to be the whole & sole Masters of so valuable a Manufacture; provided such Nation were possessed of Iron Ore & Wood for Fewell in due Plenty & properly situaled for Trade. Bul although it should never be possible to cast Iron from the Ore perfectly and absolulely as Tough and as Malleable as it may be made by Forging or Hammering; yet if Iron can be cast at once from the Ore more pure, more Tough and more malleable, & more approaching the Toughness, and Malleability of ForgedIron, than was ever done before, in any Nation whatever; such a Discovery must, & most certainly will, prove an innvaluable Treasure to any Nation, who shall be the sole Possessors of such a Manufacture; because such a Superiority of Quality will certainly give a Superiority of Credit & Reputation to such Cast Iron beyond that of all other Nations: And this is the Whole that is meant and intended by the said Memorial; and this, 'tis presumed, is amply sufficient to recommend the Discovery

to any Nation happily circumstanced to carry on the Iron-Manufacture to the greatest Extend and Advantage; because such Nation will thereby be constituted the Universal Mark for the Iron Manufacture in general, for Reasons that will hereafter follow. That the said Memorial therefore may not be misunderstood, it is desired that the express Words there of may be duely attended to; which propeses a Discovery of the Art Method or Mistery of Casting Iron from the Iron Stone or Ore more pure, more Tough, & more approaching the Toughness and Malleability of Forged Bar Iron itself, than to the Knowlege of the Memorialist was ever done before. How nearly the New-Cast-Iron shall approach to the Toughness & Malleability of Forged-Iron is not explicitly said in the Memorial, because the exact Degree thereof cannot be verbally described; but it is expresly said, that the New-Cast-Iron shall be more Tough & more approaching to the Toughness and Malleability of Forged Bar Iron itself than was ever done before; that is, than was, or is generally practised in any Nation where the Iron Manufacture is carryed on. But to be as explicit as the Nature of the Matter will admit; it is not only meant and intended by the Memorialist to make the New Cast Iron of a greater Degree af Toughness & Malleability than the common, but to make the same as Tough and as Malleable as it can be, so as to melt and to flow into any peculiar Form or Shape; and beyond such a Degree of Toughness & Malleability, Cast Iron cannot be made; because beyond that certain Point or Degree of Toughness & Malleability, Iron cannot be melted so as to be Cast, or to flow, in a State of Fusion, into any peculiar Form or Shape, & retain the essential Properties of Iron. However, that the Memorialist might give as clear an Idea by Writing of the Quality of the New Cast Iron as He possibly can, it cannot, He conceives, be better represented by Words, than by saying, that the New Cast Iron seems to exceed the common Cast Iron in Toughness & Malleability rather more than common ForgedIron exceeds the New Cast in the same Properties. And therefore Cast Iron of so superior a Degree of Toughness and Malleability to the Common, will certainly not only be made use of in the Article of Ordnance by all the great Powers in Europe, but in a great Variety of other achiles likewise, wherein the common Cast Iron is made use of; and perhaps a great Variety of Materials may be cast in this Iron, wherein the common will not do at all; which may still prove an additional advantage to that Nation who shall purchase this Discovery. That the Memorialst might give as full and satisfactory an account of Advantage, that may be expected to be derived from his Iron, He thinks it may not be amiss to take Notice of a late account we had in the Utrecht Gazette dated June the 10:th last from the Austrian Camp at Boxtel. "On Saturday, says the Gazette a Proof was made of Eight Pieces of Cannon of "Forged Iron of a New Invention. Each Piece fires an hundred Times in Fifteen Minutes, "without requiring to be cleansed once. Besides the Advantages of Quickness, the Touchholes "suffer not in the least by the Number of Discharges being made". These are the Contents of the Gazette. Now it is apprehended by the Memorialist that these extraordinary Properties, beyond those of the common Cast Iron must depend altogether upon the Toughness and Malleability of the Metal, and not upon the peculiar Form of the Invention only because if the Form gave the peculiar Properties, the same might have been in Cast-Iron for above Cost & Clueless Expence. But in the common Cast Iron, the Touchholes would have been shattered all to Pieces in less than 20 Times firing, & would have required often Cleansing in that Number of Times Firing only If then Cannon made af Forged Iron will have such extraordinary Properties beyond the common Cast-Iron, it may be naturally reasoned that the New Cast Iron Cannon, would not be a great deal inferior in their Properties of the like nature, since the Metal is not a great deal inferior in Toughness and Malleability. Besides, Cannon made of the New Cast Iron will, in every part, be uniformly of the same Thickness, Tenture, & Toughness, provided the Moulds are judiciously made; whereas 'tis scarce probable that Forged Cannon should be so by meer Wilding & Forgind by the Hammer; upon which a great deal depends in the Art of Gunnery. In the New Cast Cannon also, Cleansing will not be near so often required as in the common; nor can the Touchholes suffer near so much by the Number of Discharges. But if the Difference in Expence be consider'd between the Forged Cannon attempted by the Austrians, and the Cast made agreeable to the new Invention it will ever prevent the Manufacture of the One & encourage That of the other; whereas the extra-Expence of making Cannon of the new Cast Iron will be very little more than of the common; which in a very favourable Circumstance in its Recommendation. And as the having large Trains of Artillery is the present & growing Practice of all powerful Nations, & even the inferior States in Europe, They must & will from the Principle of Self-Defence & Preservation, be upon a Levell with each other in the Field in all Confederacies whatsoever, as likewise in their respective Forts & Garrisons. With Regard to all the maritime Powers likewise, They will naturally

give the Preference to this new Sweedish Ordnance, or their Number of Cannon of equal weight of Metal will stand them in little Stead. But if it should so fall out that from the greater Toughness, and Malleability of the Metal, a lesser quantity should answer the Purpose as effectually on Ship-board as a greater Quantity of the common, thus will be still a further Recommendation; and this seems reasonable enough to prove the case. With Respect to what is suggested in Relation to Bar-Iron and Steel, that is the natural and apparent Consequence of the superior Quality of the Cast Iron in general, & therefore needs no further Eclaireissement than what is set forth in the Memorial. There remains nothing further to be urged than a Specification of the Conditions upon which this Discovery is propesed to be communicated for the sole Benefit of the Kingdom of Sweden; which are as follow viz! 1. That the Memorialist will lay himself under the solemn obligation of an Oath never to reveal the Secret to any Person or Persons whatsoever. 2. That to the Amount of £ 30.000 Sterling Money of England shall be deposited in the Bank of England; which Sum shall be paid to the Memorialist within One Month after the said Memorialist shall have given Proofs of the Truth of his Discovery to whomsoever the King of Sweeden shall appoint to be instructed in the same. 3. That the King of Sweeden shall send over proper Persons to England for that Purpose; & that 20 Pieces of Cannon shall be cast at the Expence of the Crown of Sweeden to evidence and manifest the Quality of the Metal, & that it fully answers the Representation given thereof in the Memorial. 4 That a proper Number of able and reputed badges of the Quality of Iron, chosen on both sides, shall be duely sworn to give their Opinions, if any Dispute should arise; and if the Majority of the said sworn badges shall declare that the Memorialist hath performed honestly and justly whel in set forth in the Memorial, that then the said Sum of Thirty Thousand Pounds Sterling money shall be immediately, or within one month, paid one of the Bank to the said Memorialist, without any Dedications whatsoever. 5 That some Person or Persons shall be appointed by the Court of Sweeden to enter into proper articles of agreement with the Memorialist, agreeably to the Conditions aforesaid. London February 28 1748/9

Correspondence om Bergwercken uti Africa.

N:o 898. Afskrift upläst i K. Bergs Collegio d: 3 Feb. 1746. d: 13 d:o Til Eders Hög Grefl. Excellencier och Högl. Kongl. Cantzlie och Commercie Collegium, hade jag 1929. upläst i Coll. S. d. ank. d 12 Decemb. 1744. Præs. i K. Com. Coll:o d 15 Dec. 1744. Högwälborne Herrar Grefwar Cantzlie President, och Cantzlie Råd Kongl. Maj:ts och Riksens Råd, Högwelborne Herr Baron och PresiSå ock rar, herr hof Cantzlar Herrar dent samt Hög- och Wälborne Herstats Secreterare och Samtel. Herrar Cantzlie och Commercie Råder, Assessorer och Commissarier, Nåd- Hög- och gunstige herrar.

den nåden at skrifwa d 30 sist: Månad öfwer Livorno detta sänder jag nu med et Genueskt Fartyg öfwer Marseille. Sedan mit förenämde sista wid en Audience som jag hade hos Beyen, berättade han mig, huruledes de hade upfunnit en Koppargrufwa något hitom Keph, hwilken är gränts fästningen häremallan och Algier, och som här är ingen som förstår at förfärdiga malmen til Koppar, så ombud han mig at skrifwa hem, at få ut en man hwilken äger begrep derom, och som ken gifwa Direction huru at bygga ugnar och annat dertil hörigt. Beyen wille bestå honom resepenningar hitut, och gifwe honom hedersamt underhåld, så länge han sig här uppehölt, som han förmente högst skulle blifwa tolf månader, Beyen berättade mig ock, huruledes den Franske Consuln hade hit förskaffat ifrån Frankriket twänne Stycke gjutare, som woro i begrep et giute Metall Canoner, och fördenskul förmente han at des begären intet skulle blifwa afslagit. Efter wanligheten så försäkrade jag Beyen om hans Kongl. Maj:ts wälwilja, wid mera, och at jag skulle skrifwa derom hem, samt angelägenheten på det bästa recommendera: och medelst det at den Koppar som här upbrukes, blifwer hitfört ifrån Södra Barbarret, så at efter min ringhet, kan det intet

göra något förfång til den Swänske Kopperhandelen. Angående stipulationen så för resepenningar, som ock för underhåld, har jag intet kunnet utlåta mig, det synes skulle bäst wara at det senare blefwe för Acorderat om et wiss om dagen, jag har ock berättet til Beyen, at en man intet hade begrep om annan än en slags malm, så at han allenast hade at göra med smältningen af malmen til Koppar, men at arbeta malmen utur Jorden, war icke dess Sysla, emedan som annat Folk dertil brukedes; jag hade gerna sökt at blifwa förskönt med berörde Commission, men som jag intet kunnat afslå den samma med mindre icke någon jealouse dermedelst skulle upkomma, i ty at Beyen kunde förmena, men hade ingen hog at göra honom til wiljes; Så beder jag underdån-ödminkast, at få Swar på förenemde ärende, och hwad som resepenningerne til lands öfwer Livorno kunna bestiga till /: med mindre icke Skeps lägenhet gifwes till Genua eller Livorno :/ samt huru mycket, åstundas til dagelig underhåld, på det jag det samma til Beyen må kunna berätta. Medelst det påstående kriget emellen Frankriket och England, så gå brefwen öfwer Marseille, mycket osäkre och riktige, men säkrast gå de öfwer Livorno, hwarifrån äro Skeps lägenhe

ter hit at wid ungefärl: 2 á 3 måhwarje nader. De Franske Stycke giutarne, hafwa här lyckeligen giutit 6 st Metall Canoner af åtskillige kaliber, smeltningen påstod ungefärligen 13 timar och malmen afrenning 1 tima. Den i mit sista omrörde Siö- utrustningen gör intet ut detta året, emeden som års tiden är mycket avancerat. Här går et rykte, et Algiererne skal hafwa attaquerat det Franske Factoriet i La Calle men omständigheterne äro ännu obekante jag har den nåden med diupaste wördnad at förblifwe Eders Höggrefl: Excellenciers och Högl Kl. Cantzlie och Commercie Collegium Tunis d 20 Sept. underdån ödmiukaste 1744. Ss. Vet. trognaste Tienare Olof Rönling Coll.

Correspondence om BergWercken Uti Franchrike.

Præsent: d: 6 April 1722. Högwälborne Herr grefwe och Præsident Wälborne Herr Vice Præsident, Herrar Bergråder och samtel. Herrar Assessorer. Eders höggrefl: Excell:ce och Höglofl Kongl: Collegium täckes nådgunstigt mig tillåta, at för min afresa ifrån denna orten, fåå i underdån: ödmiukhet något gifa wid handen om hwad jag under min resa till och ifrån Grenoble om en dehl af det Fransöska Bergwärks- wäsendet inhämta kunnat och i acht taga. På hwilken resa, så mycket snarare, efter min ankombst til Paris, mig at begifwa, jag blef föranlåten,

dels för den annalkande hösten, dels at den i södra delen af FrankRiket då tiltagande Pesten syntes ej länge en öppen tillgång till de orterna utlofwa. Landet Dauphine har Berg oh skog och watn nog men hwad man hade utspridt om de der befintelige anseenlige Kopparmalmstrek, fants så mycket wärre grundat, som efter flera orters beseende inga särdeles märcken deraf funnos, och hwad som Landfolcket upwistes, månde en dast bestå i oartig Swafwelkis, och dylikt. Blymalm finnes här och der, och mästadels wed spetzen af ofanteligen höga berg uti kiörtlar allenast, men eij någon warachtig gång. Wid den lilla staden Doysans, 7. mihl ifrån Genoble, besågz i ett högt Berg en ey ohäfwen, och i längden strykande Bergart, hwilken då någre Bönder eftersfölgt, och sökt Berg Christaller, dem de försålde i Geneve, hafwa de i en liten swartachtig ådre funnit gnitill något arbete, hwilket doch nu är stror af guld, som gifwit anledning lemnat. gett Berg Glesin , hwar isen ligger till en otrolig högd, har man denne sommar så wäl som tilförne fåfängt efterletat en guldgrufwa som, om man wil tro Bönderna, och ett jag wet eij hwadan kommit ryckte, der skal wara. Men så äro jerngruforna och malmen desto ymnogare, särdeles emot Staden Alvar, 6 mihl Norr ifrån Genoble, hwaräst de flerastädes till mehr än 100de f:r sundt utföre i Berget malmen efterfölja. Masugnar äro der i landet 10, hwaraf 2ne höra till det Kongl. Stycke bruket St Gervais, derifrån Stycken föras Isere och Rohne floderna utföre till Marseilles. Hammarsmidiorne äro 30, samt 28: knip och Stålhamrar, hwar Ståhl härdes och 6 wid staden Vienne, 5 mihl ifrån lion. dersammastädes är ett berömdt klin

gemakeri och ett ankarsmide, hwilket doch nu så wäl som ber:de Stycke bruk står stilla, dels medelst den för Pesten stängde farten, dels at det franska siöwäsendet är mycket i Lägerwall kommit. Ibland de 7. Dauphines under, som de der tala, är den så kallade brinnande kiälla, hkn doch är ey annat än en jordmosn af några alnar widd, hwilken ofta synes brinna, som ock nu, när den blef litet upbörd, en blåachtig låga utsprang, hwilken förtärde halm och Papper, men då man lade krut dertill, det lemnade orördt. I näst angräntzande Savoyen äro 6 jernbruk, hwaribland är det stora Manufacturwäck Argentina. Fyra mihl ifrån den för des wida handel, Silkes Manufacturer och gulddragerier berömde staden Lion; hwar fordom en Koppargrufwa blifvit bearbetad, är i en underjordisk kula en kall och victriolisk springe källa, som i des ström gier en tum watn, hwilket jern i Koppar förbyter. Detta har gifwit ägarna anledning at stenlägga Bäckens botn, och derpå nedersätta helt tunna jernbläck, som med tiden förtäras, sättande sig istället en röd sand el:r jord, den de wid deras smidior smälta, och som berättades 1/8 dehl god koppar uttaga. Sexton mihl ifrån Lion är det stora gewährmakerij St: Etienne, som til en del förses med jern ifrån Bourgogne, Saoneströmen utföre wid St julien äro Blygrufwor. Uti Bourbonnois och serdeles Nivernois äro anseenlige jernbruk, samt Stenkolsgrufor wid Staden De Zize. Provincen Berri gifr det bästa jern i Frankrike, så at då nu en Millier elr 1000de Skålpd jern ifrån Bourgogne försäljes för 80 Livies, mer el:r mindre, Berri jernet håller 140 á 150 livres. Här är jemwäl flera Smidior, hwar Stål härdes, warande annars intet stålbruk i Frankrike. I Staden Nevers besågos deras åtskilliga arbeten, emaillerat glas, samt det stora glas bruket, hwaräst man underrättes, at detta är det endaste handtwärk i Frankrike, hwilket

en Adelsman sielf må öfwa, utan att des adelige förmohner dermed förfördela. Uti Bourgogne och omkring floden Saone äro wid 30. jernbruk, giutande men ock derstycken, bombekulor och dylikt, som sedan skickas sama ström utföre til Lion, och så widare. Det frantska myntwäsende har till äfwentyrs aldrig så stora förändringar warit underkastad, som uti denne konung omyndige åhr, hwartil kommer den svåra på fölgd, som det förslag haft at i stället för penningar bringa in Sedlar och Papper, hwarigenom skiedt at månge enskylte personer som sades äga mer än 30 och 40. Millioner, dem de mästadels i MississipiActionerne förwärfwat, när Auditen af dessa Sedlar månde nödwändigt falla, på en gång, och fast alla funno sig största armod och brist på reda penningar, hwilka då woro i några fås händer, men till största delen af öfwerheten indragne. Här äro nu i landet 30: mynt, hwar Penningar blifvit slagne, blifwande alla saker, som till det wäsendet lända, hörde och afdömde wid de twenne dombstohlar el:r Cours des Monnoyes, som äro i Paris och Lion. Och skola för tiden något mehr än 700. Millioner Livres i Landet wara gängse, räknade efter den nya myntefot, hwarmedelst en £ mark Silfr, som tillförne utmyntades till 27. Livies, nu bör gå ut efter oskafwen halt til 64. livres, fast de ock det öfwerskrida och marcken till 69 Livies utmynta. Nyl: har konungen gifwit en Banqvier i Paris tillstånd, at slå 10. Millioner Livres i Koppar och lödiga styfwar af den koppar, som han utur grufwor i Frankriket skal kunna tillwärcka; fördenskull ock på den ena sidan af Penningen kommer at stå: Produit des mines de France. de förmena sig till den ändan hafa Koppargrufwror wid de Cyneneiska Bergen, hwarom jag förmodar blifa underrättad wid den resa, som jag innan några dagar täncker giöra

emot wästra sidan af Frankryket, en dehl af der befintel:e wärk och siöstäder at beser, såsom Bourdeaux, Bayonne och flera, då jemwäl grannskapet lärer föranlåta mig, at om de Spanska wärcken söka någon kundskap inhämta. Och som wid dessa resor mitt enda upsåth är att giöra mig någorlunda skickelig, Eders Höggref: Excell:ce och Höglof: Kong: Collegio med en underdån: ödmiuk berättelse at upwachta om de utrikes Bergwärk; så täckes Eders Höggref: Excellence och Höglof: Kong: Collegium dertill ett nådgunstigt bifall gifwa, och i nådgunstigt minne hafwa, Eders Höggref: Excell:ces höglof: Kong: Collegii och Paris d 20/30 Martij Underdån: ödmiukaste 1722. Tiänare H: Kalmeter. EDIT DU ROY. PORTANT Establissement d’une Compagnie pour travail¬ ler les Adines du Royaume. Du mois de Fevrier 1722. Registré au Parlement de Navarre le 21. May 1722. OUIS par la grace de Dieu Roy de France & de ce qui Nous fut representé il y a quelques années, que les Navarre; à tous presens & à venir, SALUT, Sur Mines & Mmnieres seroient un des plus riches objets que Nous puissions avoir dans nôtre Royaume, si Nous pou¬ vions parvenir à les mettre en valeur, ce qui procureroit l’abondance à nos Sujets en leur donnant en même tems de l’occupation & rendroit le Conmerce de nôtre Estat plus florissant, en y multipliaut les Matieres précieuses qui en font tout le mobile, Nous aurions donné des Ordres à tous les Intendans de nos Provinces de faire chercher & prendre connoissance de toutes les Mines & Minieres qui pourroient estre dans leurs départemens, pour en envoyer des Echantillons, ce qui ayant été excuté, Nous aurions connu par les Essais qui en ont esté faits, qu’on poutroit en tirer de grands avantages: Nous aurions depuis pour¬ vû nôtre trés-cher & trés-amé Cousin le Duc de Bourbon

le la Charge de Grand-Maistre & Surintendant des Mi¬ nes & Minieres de nôtre Royaume, Pays, Terres & Sei¬ gneuries de nôtre obéïssance, dont l’attention à faite dé¬ couvrir & travailler plusieurs Mines, Nous assure que le succez en peut être utile à nôtre Estat; nôtre Cousin le Duc de Bourbon Nous a encore representé, que les ou¬ vertures des Mines ont esté retardées par les pretentions de plusieurs Seigneurs Haut-Justiciers, ou proprietaires des Terres dans lesquelles elles estoient, quoyque leurs droits eussent esté fixez par forme d’imdemnité par les Ordonnances des Roys nos predecesseurs, ce qui auroit donné lieu à troubler les Entrepreneurs des Mines & les Ouvriers qu’ils y employent, & les auroit obligez de por¬ tet à nos voisins leur industrie & leur connoissance, & auroit privé nôtreR oyaume des avantages qu’on en pour roit tirer, Voulant remedier à ces inconveniens & don¬ ner à ces entreprises toute la protection qu’elles meritent, en chargeant nostredit Cousin le Duc de Bourbon d’y donner une attention toute particuliere, Nous avons re¬ solu de former une Compagnie de personnes dont les connoissances dans l’art Metallique & les avances qu’elle sera en estat de faire, portent à leur perfection des établis¬ semens qui formeront un bien pour le Commerce & à l’a¬ vantage de nos Sujets. A CES CAUSES, desitant trai¬ ter favorablement ladite Compagnie, & regler les condi¬ tions sous lesquelles Nous entendons qu’elle joüisse desdi¬ tes Mines & Minieres, de l’avis de nôtre trés cher & trés¬ amé Oncle le Duc d’Orleans petit Fils de France Regent, de nôtre trés-cher & trés-amé Oncle le Duc de Chartres premier Prince de nôtre Sang, de nõtre trés cher & trés amé Cousin le Duc de Bourbon, de nôtre trés-cher & trés- amé Cousin le Comte de Charolois, de nôtte trés¬ cher & trés-amé Cousin le Prince de Conty, Princes de nôtre Sang, de nôtre trés-cher & tres-amé Oncle le Com¬ te de Toulouze Prince legitimé, & autres Pairs de France, Grands & Notables personnages de nõtre Royaume, & de nõtre certaine science, pleine puissance & autorité Royale. ARTICLE PREMIER. NOUS avons par ce present Edit établi & établissons ine Compagnie pour travailler les Mines de nôtre Ro¬ yaume, ainsi qu’il sera dit cy-aprés sous le nom de Iean Galabin, Sr. du Joncquier, & en consequence Nous avons accordé & accordons à ladite Compagnie toutes les Mi¬ nes & Minieres qui sont dans l’étenduë de nôtre Royau¬ me, Pays, Terres & Seigneuries de nôrre obéïssance, soit d’Or d’Argent, Cuivre, Plomb, Estain, Antimoine, Vif-argent, Alun, Azur, Vitriol, Verny, Souffre, & generalement de tous Metaux, Mineraux & demi Mine¬ raux, à l’exception des Mines de Fer & autres, ainsi qu’i est porté par les Ordonnances des Roys nos predecesseurs pour les faire ouvrir, foüiller, travailler, tirer les matie. res qu’elles contiennent, les faire fondre, purifier & affi¬ ner comme à elle appartenans, pendant le tems & espace de trente années, à compter du jour de l’Enregistrement du present Edit, revoquant à cet effet toutes les permis¬ sions ou concessions qui ont esté données par Nous ou par les Roys nos predecesseurs, dont les établissemens ne se trouveront pas faits au jour de l’Enregistrement du pre sent Edit, suivant les Ordonnances & Reglemens conc nant les Mines & Minieres de nôtte Royaum

4 11. Dans la veuẽ d'exciter l'émulation entre nos Sujets par les travaux desdites Mines, Nous reservons à nôtredit Cousin le Duc de Bourbon & à ses Successeurs, le droit d’accorder telle concession qu’il jugera à propos pour l’ou¬ verture des Mines, à la charge néamoins que ces permis¬ fions ne pourront estre accordées qu’à six lieuës de celles qui auront esté ouvertes par ladite Compagnie. III. Pour donner la facilité à ladite Compagnie de soûtenir ses entreprises & les avances qu'elle fera pour l’ouverture & travail desdites Mines, Nous luy avons donné & oc¬ troyé, donnons & octroyons par ces prefentes, nôtre Droit Royal du Dixiéme tel qu’il Nous est deu sur le pro¬ duit de toutes lesdires Mines, tant sur celles qui sont déja ouvertes que sur celles qui s’ouvtiront à l’avenir, soit par ladite Compagnie, ou par ceux aufquels il a esté ou sera accordé des Concessions qui payeront le dixiéme à ladite Compagnie pendant lesdites trente années que le privile¬ ge doit durer, à l'exceprion néamoins de ceux ausquels Nous en avons fait remise. IV. Pour exciter ladite Compagnie à accelerer l'exploitation des Mines du costé des Pirenées, où elle fera d’autant plus de bien, que les Habitans n’ont pas d’occupation pen¬ dant toute l’année, comme aussi dans la veuë de répandre dans ce Pays une quantité fufisante de menuës Especes tant pour le Commerce, que pour le payement du grand nombre d'Ouvriers que ladite Compagnie sera obligée d’employer, Nous Ordonnons que les matieres d’Argent & 5 & de Cuivre rouge pur provenants desdites Mines, seront convertis en Sols de Cuivre & de Billon dont le benefice de la Fabrication apparciendra à ladite Compagnie jus¬ qu’à concurrence de trois millions de Marcs de Cuivre, & de quatre cens mille Marcs de Billon. V. Voulons que la Fabrication des Flaons desdites Especes foit faite par ladite Compagnie dans les Lieux qui seront par Nous designez. VI. Défendons à ladite Compagnie de faire fabriquer ses Flaons ailleurs que dans lesdits Lieux, & d’y commencer aueunes Fontes pour cet usage, avant d’avoir esté dressé par les Srs. Intendans & Commissaires départis en la Ge¬ neralité d’Auch & au département de Roussillon, cha¬ cun pour ce qui les concerne, des Procez verbaux qui constatent la quantité des Matieres d’argent & de Cui¬ vre tirées desdites Mines qui doivent servir pour ladite Fabrication. VII. Entendons que les Flaons de Cuivre soient à la taille de vingt au Marc, au remede d’une piece par Marc sans recours; mais seulement le fort portant le toible, le plus également qu’il sera possible, & ceux de Billon à la taille de cent par Marc, au remede de quatre picces aussi sans recours, lesquels Flaons de Sols de Billon seront du titre de deux deniers douze grains, au remede de quatre grains. VIIII. Ordonnons que les Flaons qui auront esté fabriquez avec leidites Matieres, sezont livrez dans les Monnoyes B

6 de Bayonne & de Pau tout prêts à Monoyer, pour y être marquez des Fmprerntes de signées dans le Calier attaché sous le Contrescel de nôtre present Edit, & avoir cours en tout nôtre Royaume, Pays, Terres & Seigneuries de nô¬ tre obéissance, sur le même pied que les Especes de pareil poids & titres fabriquées en consequence des Edits des mois de Septembre 1709. & May 1719, lesquelles sont ac¬ tuellement exposées, sçavoir, celles de Billon pour tren¬ te six deniers & celles de Cuivre pour seize deniers. IX. Ordonnons pateillement pour satisfaire à l’Article pre¬ cedent de nôtre present Edit, lesdites matieres seront pa¬ yées par les Directeurs de nos Monnoyes de Bayonne & de l'au, à raison de dix-neuf Pieces de Cuivre monoyées pour un Marc de Flaons de sols de Cuivre, & de quatre vingt dix-huit pieces de Billon monoyées pour un marc de Sols de Billon, sur lequel pied la valeur en sera allouée en dépense dans les Comptes desdits Directeurs par tout où besoin sera, en raportant des Etats des livraisons visez dudit Sieut Intendant en la Generalité d’Auch, ne Nous reservant qu’une Piece de Cuivre & deux de Billon par Marc, outre ce qui pourra estre menagé du remede de poids, pour subvenir aux frais de Monoyages & aux droits des Officiers de nos Monnoyes. X. Voulons que le travail de la Fabrication desdits Sols de Billon soit jugé à l’ordinaire pat les Officiers de nos Cours des Monnoyes de Lyon & de Pau chacune à leur égard. XI. Comme la Compagnie consommera beaucoup de pou¬ 7 dre pour l’ouverture de ses Mines, Nous Nous engageons à luy en faire fournir de nos Magasions jusqu’a la con¬ currence de dix mille livres pesant, par année, au prix qu’elle Nous aura coûté. XII. Les Gentilshommes, Officiers & autres de quelque qua¬ lité & condit ion qu’ils soient pourront prendre interest dans ladite Compagnie, soit comme Directeur ou comme interessé, sans pour ce déroger à leurs Privileges. XIII. Permettons à ladite Compagnie de dresser de l’agré¬ ment & sous l’authorité de nôtredit Cousin le Duc de Bourbon, tels Statuts & Reglemens que bon luy semble¬ ra pour la Regie, conduite & police des personnes qu’el¬ Ie employera au travail des Mines, pour estre executez selon leur forme & teneur. XIV.Y En consideration des soins & de l’aplication que Nous attendons de ceux qui composeront ladite Compagnie pour porter les Travaux des Mines à leur perfection, & des sommes considerables qu’ils seront obligez d’avancer pour cette entreprise, Nous promettons de leur accorder des Titres d’honneur qui puissent passer à leur posterité, sur la representation qui Nous en sera faite par nôtredit Cousin le Duc de Bourbon, & à cet effet personne, ne pourra entrer dans ladite Compagnie que de l’agrément de nôtredit Cousin, qui donnera des Lettres de Direc¬ teurs ou autres Titres à ceux qu’il aura agréez pour for¬ mer ladite Compagnie. SI DONNONS EN MANDEMENT à nos amez & feaux les gens tenans nôtre Cour de Parle¬

8 ment & des Monnoyes à Pau, que le present Edit ih ayent à faire lire, publier & registrer & le contenu en iceluy garder, observer & executer selon sa forme & te¬ neur en ce qui regarde les Monnoyes. Voulons qu’aux Copies collationnees par l’un de nos amez & feaux Con¬ seillers Secretaires, foy soit ajoûtée comme à l’Original. Car tel est nôtre plaisir, & afin que ce soit chose ferme & stable à toûjours, Nous y avohs fait mettre nôtre scel. DONNE' à Paris au mois de Fevrier, l’an de grace 1722. & de nôtre Regne le septiéme. Signé LOUIS. Et plus bas. Par le Roy, le Duc d’Orleans Regent present. PHELY PEAUX. Visa D'AGUESSEAU. Veu au Conseil LE PELLETIER DE LA HOUSSAYE. EXTRAIT DES REGITRES DU PAARLEMENT DE NAVAARRE. I Evingt-un May I7eN leNchambres estant asscublées, a été fait Iecture d’un Edit qui a été porté sur le Bureau s'ar Monsieur le Pro¬ cureur General, & qui luy a été adresse par M. le Duc de Bourbon, pour faire proceder à son Enregistrement, lequel porte Etabtissement d’ime Comp agnie pour travailler les Mines du Rosaume isouꝯ le nom de Jean Galabin, sieur du Jonquier, & qui permet à ladire Compagnie de fai¬ re fabriquer pour trois Millions de Marcs de caivre, & de quatre cens mille Marcs de Billon fur les Macteres d’Argent & de Cuivre rouge pur provenant desdites Mines, qui seront convertis en sols de Cuivre & de Billon & autrement comme par ledit Edit, avec lesempreintes de¬ Especes qui doi vent estre fubriquees, qui se trouvent marquées sur du Parchemin artaché audit Edin: Sur quoy Oùy le Procureur General du Roy. LA COUR faisant droit de sa Requisition, a' Ordonné & or¬ donne que ledit Edit sera Reg istré ez Registres de la Cour, & le contenu en iceluy observé suivant sa forme & teneur, & au surplus les Statuts qui seront donnez par M. le Duc de Bourbon, Grand Maistre des Mines & Minieres du Royaume, faits à ladite Compagnie, seront incessament raportez au Greffe de la Cour pour y avoir recours quand bejoin sera. Collationné. signé CAMLONG. Ankom d. 30. Aprilis 1723 d. 7. Maii upl:t Högwälborne Herr Grefwe ock Præsident, Så ock Wälborne Herr Vice-Præsident, Herrar BergzRåder och Sambelige Herrar Asssessorer, I anledning af Eders Höggrefl: Excellences och Höglofl. Kong: Collegie nådgunstiga tilstånd ock befallning at tid efter annan i underdån ödmiukhet wid handen gifwa, hwad som

jag under mina hurudana resor til de utrikes. Bergwärcken kunde inhämta och i acht taga; månde jag ifrån Paris af d. 30 Martij sidstledne år i samma ödmiukhet berätta, på hwad slätt utseende man hade företagat Koppar- och BlyGrufwors bearbetande i de Alpes, som Provincien Dauphine tilhöra, ock hwilket upsåt jämwäl sedermera i sielfwa början afstadnat. Så omrördes ock i samma underdån-ödmiukaste skrfwelse det Styckegiutar och de Masugnar, Smidior och Stålhamrar, som finnes i samnan Lai iskap, sat de i Bourbonnois, Nivernois och Berry, hwilke Masugnar göra göra en del af de 85, som nu i Frankrike skola gängse wara; Och sidst något om det franska Myntwäsendet, huru Marken guld nu, ock efter den sidsta ogemena förhögningen, myntes ut til 1125 och Marcken Silfwer til 75 livres, gående penningen ut efter oskafwen halt, ock efter andra Profwet, som göres, sedan Platten är slagen och hwitsiuden, i närwaro af Commissarerne ock le Procureus General du Roy. Den förre håller i fint 22 Karath med 1/4 Karath vemede, ock den senare 11 Peniers ock 22 grains. Men Marcken Silfwer fördeles, som bekant är, i 12 deniers, och hwarje af dessa i 24 grains. Den

Den fulla kundskap, som Eders HögGrefl: Excellence och Höglofl: Kongl: Collegium besitter om de redan gängse främmande Bergwärck, samt det uppmuntrande, hwar med Eders Höggref: Excellence ock Höglofl. Kongl. Collegium Nådgunstigt mig welat anse, sedan jag til slike wärcks beseende hade hugen bögt, har sedermera gifwit mig hopp, det worde Eders Höggrefl. Excellence ock Höglofl Kongl. Collegio ej miss hagande min fattade tanka, at medelst några widlöfigare resor söker göra mig underrättad om de nya inrätnningar, som å en eller annan ort sig yppat, at så mycket bättre, ehuruwäl efter min förmåge, inhämta des styrcka ka, eller hwad de i längden kunne utlofwa. Af sådan Natur är i frankRike det ansenligaste, det Grufwe arbete, som öfwerDirecteuren öfwer Grufworna i samma Rike Galabin företagit i de Pyreneiske Bergen. Det har Konungen återkallat de förläningar, som han til en eller annan enskylt å flera orter gifwit för Grufwors ock Bergwärcks uptagande, ock hwilke ej wore wärckeligen i gång satte, och dem i gemen på 30 års tid til förbemälte Galabin ock Des Sällskap öfwerlåtit, så wäl som Cronans willighet, det är, tionde delen af den ur alla grufwor flytande tilwärkning, dock Jernwärken undantagno, som i några provincier, hwar den så kallade Marque de fer är införd, betala wid Masugnen til Cronan 2 1/2 livres

af hwarje 1000 Skålpd el:r omtrent 3 ock 2/3 skeppd jern, hwilken Cronans inkomst gör ock en af des förpachtningar, och har i dessa Åren stigit til 250000 Livres mer eller mindre. Samma GrufwoArbete så mycket mera at befordra, har Konungen gifwit berörda Sällskap tilstånd at slå af deras tilwärkning i Silfwer ock koppar en ansenlig myckenhet Skilljemynt, nämligen i Kopparpenningar up til 3 Millioner Marcker koppar, lödiga styfwar eller Billon 400000 Marck, som gör tilsammans in emot 10 Millioner Livres. Af de förra kommer 20 Plåtar at slås af Marcken koppar, med vemede af En Plåt, hwarje räknad til 16 deniers, warande sålunda wärdet satt på denna koppar til 26 sols Marken el:r 52 sols Skålpdt, der dock annan Koppar nu mäst försälljes til 35 sols skålp:dt och der omkring. Af de senare skole 100 stycken hållande i Des korn 2 Deniers och 12 grains gå på Marcken, med remede af 4 stycken, med 4 grains remede. Och som hwart stycke bör gälla 36 deniers el:r 3 sols, så blir Lödig Marcken Brutto utmyntad til 15, men Marcken fin til 72 Livres. Och blir Inpirationen å den ena sidan. Produit des Mines de france. Här altså det första arbete, blifwit anlagt med Kopparmalmstrecks uptagande i de Pyreneiska Bergen, som stöta til Provincen Beam, 7 franske mil ifrån des huf

wudstad Pau, ock 4 mil ifrån Awagoniska Gräntsen, samt Smält- ock gårugn upbygd af de Smältare man förskrifwit ifrån de gamla Koppar- Bly- och Silfwer grufworna wid Befort och Geromanie. Alsace. Och är detta, hwad som efter min ankomst i detta landet ifrån Bourdeaux i förledne Junij månad, har förorsakat mit wistande dersammastädes i några Månader och in til slutet af Januarij, hwilcken tid jag dels förnött hos förberörda Galabin wid des Kopparwärcks inrättande, dels i Resor til åtskilliga Orter ifrån Gascognen och Toulouse sidan in emot Siökanten och Nedra Navarre, önskande at något hafwa inhämtat, som wore wärdt at in för Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl: Kongl. Collegio i underdån-ödmiulhet underlägga, ej mindre beträffande de fast otaliga Malmstreck Marmor brott, än de många Surbrunnar ock af åtskillig Art, som der i bergen finnas, samt wärme bad, hwaraf de wid Bagneres ock Barrege, äro de mäst bekante, och widt och bredt ifrån i FrankRiket ock Spanien besökas. Och är jämwäl i et bery wid sidstnämda ort för ej lång tid sedan utfunnet det så kallade oförbrinnelige Lin eller stenen Amianthus. Jag må ock wid detta tilfälle få nämna hwad som af Personer i sådana saker kunniga berättas, det man räknar wid 180 waror eller nyttiga saker, som wäxa dels i Pyreneiska Bergen, dels i Sevennes ock wid hafskanten.

Men at återkomma til ofwanrörda Grufwoarbete, så finnes fuller i samma dal, hwarest ugnen är upbygd, flere Streck af Swafwelachtig ock Blötmalm af åtskillig godhet, gifwande dock den, som blifwit upbrukad, at räkna den ene med den andra, omtrent 15 pro Cent; Men förutan, at man wid denna första försökning, som med något alfwar blifwit giord der i landet, ej må så igenteligen döma om dessa Malmstrecks warachtighet, hälst som sielfwe jordmonen och arten af Gången ofta sig förändras, och desse KopparMalmstreck hafwa det gement, med de öfriga många af samma Natur jag sett i Frankrike, at de med en starck Jernbinda äro beswärade, och ofta aldeles til den Metallen sig förbyta, så månde den bergachtiga belägenheten, Skogarnes aflägsenhet, forslanes, som altid måste ske på hästryggen, ock kolens dyrhet kasta wärcket under sådana swårigheter, hwilka oachtad friheten at utmynta Kopparen til sådan fördel, som i underdån ödniukhet sagt är, kunde innan kort tid bringa det samma at studsa, hwilket warit ödet ock utgången af de många försökningar, som i åtskilliga tider ock ställen blifwit i de Pyreneiska Bergen anslagne, til någon tid fortfölgde och så öfwergifwe. Imedlertid warder detta undertagande mycket befordrat och beskyddat af Printsen af Blodet ock Hertigen af Bourbon, som sig kallar Grand Maitre et SurIntendant des

Mines et minieres et Grand Reformateur des Substances Pervestres en France, med hwilken titul nogsamt tilkänna gifwes, det denne Prints hafwer öfwer franska Bergwärcks wäsendet styrslen och upsichten, skolande han jämwäl hafwa öfwerlåtit til ofwanrörda Galabin den inkomst, som han må sig förbehålla af de förläningar, hwilke för Grufwors uptagande utfärdas, och skall stiga til omtrent 22 pro Cent. Honom är ock anförtrodt hand hafwandet af de Bergförordningar ock Lagar, som i Konung Henrie IV:s tid och sedermera kunna wara införde ock stadgade. I landet Bearn äro 5 Kopparhamrar, 3:ne i staden Ortes, 1 i Oleron ock 1 wid Pontons 2 mil ifrån Staden Pax, hwilke antingen med gammal koppar underhållas, eller förses med ny ifrån Bourdeaux ock Bayonne, der ifrån ock Messingen kommer til Nålmakerierna i Oleron ock Bayonne. Wid Ste Colombe en By emellan Pau och Oleron göres Tyskt Stål, som är det endaste Stålbruk jag sedt i FrankRika af den art, ock förses med Jern ifrån de 2 Smidior, som le Marquis de Louvre der hafwer, ock äro de endaste der i landet, med en annal wid S:r Paul 4 Mil ifrån Pax, hwilken nu med god Malm ifrån Biscayen, den man förer strömen upföre ifrån Bayonne, fortdrefs. Jag hade Smidian

Lofl. Kongl. Collegium täckes ock Nådgunstigt uptaga detta, som här ofwantil är i lika underdån-ödmiukhet nedlagt, som et kort uttog af hwad jag, i dessa orter har i ögnasichte ock acht tagit, och med Nådgunstig åtanka anse Eders Höggrefl: Excellences och HögLof: Kongl. Collegii Bayonne uunderdåm ödmiuka tiänare d. 20/31 Martij 1723 H. Kalmeter Present d. 22. Julii 1723. Högwälborne Herr Grefwe och Praesident. Wälborne Herr Vice-Praesident, Herrar Bergz Råder Så ock Samtelige Herrar Assessorer. ock Sedan jag af d. 20/31 Martij sidstledne ifrån Bayonne månde i underdån-ödmiukhet inkomma för Eders Höggrefl: Excellence ock Höglofl: Kongl: Collegio med en kort berätt

annan telse om en eller sak, som Bergswäsendet i Frank Riket angår, hafwa de stadiga resor jag giordt igenom de länder, Siöhamnar ock städer, som ligga wid stora Wästersiön, gifwit mig anledning at efterse den handel, som antingen innomlands deraf härrörer, eller i det och annat anseende med Främmandom drifwes. Eders Höggrefl: Excellence och Höglofl: Kongl. Collegium hafwa sig bekant, det Frank Riket är i sig sielf här tils med inga andra metaller försedt än Jern, hwaraf den ansenliga myckenhet som årligen tilwärkes, dock ej hindrar, at ju stor lägenhet är för främmande afsätning. Bayonne förbrukar ej annat än Spanskt jern, hwaraf en god del jämwäl går til Bourdeaux, la Rochelle och Nantes, bestående i groft Platt ock bögt i dubla stänger, som nu galt 18 livres le quintal el:r 100 skålp:d, hwilket i swänsk wigt gör omtrent 7 1/4 Lisspund, ock på et Skeppund Jern i Swänska penningar in emot 59 D:r, swarande efter den nu löpande wäxelen 100 livres franska emot 120 D:r Kpp:mt; I Ordinarie Champloon, hwaraf gå omtrent 6 stänger på quintalen, och som såldes för 20 f. I fint fyrkant à 20 f. quintalen; I runt Jern, groft ock fint, som säljes det förra á 22 L. 10 soles, det senare á 24 L. quintalen, ock är bättre smidt än något af de andra slagen. Widare i hwad de kalla Plattine, som är i korta och breda stänger ock galt 20 £ 100 pund; ock sidst i de så kallade

Baumes, hwilket Jern brukes af Landesfolket til Plogbilar, ock galt likaledes 20 £ quintalen. Spikarne, som komma ifrån Spanska Wärken, äro af åtskilliga slag, ifrån N:o 1 til N:o 7 ock säljas för omtrent 30 L. quintalen. Desse äro de nu gångbara prisen i Bayonne, men wid smidian i Biscayen säljes jernet egenteligen för 4 Piasters 1 quintal macko, som gör i Frank Rike 150 [pund], och i Swerige litet mer än 1/2 skeppund. Men Piastern, som räknades förr lika emot 3 livres franska, galt nu i Bayonne 6 livres ock 5 à 6 sols. Men om ingen afsätning är på Swänskt jern i Bayonne, så är den så mycket wissare ock ansenligare i Bourdeaux, La Rochelle la Rochelle, Nantes, Havre de grace, Rouen, Dieppe och andra siöstäder, warande mig af en köpman i la Rockelle berättat, det för den staden och det omliggande Landet til 20000 skeppund swänskt jern årligen skulle kunna afsättas. För widlöftigt wore at anföra, hwilka slags Jern och huru Sorterat på hwar ort fordras, ty skal allenast märkas, at de på ingen ort i Frankrike göra eller weta göra någon skilnad på märken af Jernet, ej eller se så särdeles efter, om det är wäl slagit, men försöka godheten deraf dymedelst, at de låta bryta en stång eller 2, innan jernet köpes, då ju segare det är ju häldre de se. Märken måste der dock wara, i synnerhet på hwad som går til Guinea, emedan Negrerne ej annat sö

ka på jernet, än at det är märkt på bägge ändar, ock at stången när hon bäres, mycket swigtar. Det stora Compagnie des Indes, til hwilket Konungen i FrankRiket har updragit den handelen, alla andra des undersåtare uteslutna, skickar nu dit långt Jern, men intet Voyage, hwilket dock i Nantes wäl skulle finna afgång. Prisen på Swänska Stångjernet löpa åtskilligt dels efter des sorter dels efter orten, der det kan afsättas, ifrån 220, 225 til 230 och 240 Livres för 1000 skål[pund]; Hwar wid kan agtas, at wigten i Bayonne, Bourdeaux, la Rockelle och Nantes är den samma som i Paris och Amsterdam, och kallas här poids de mare, görande 1 skeppund i Stockholm omtrent 275 pund deraf. Stål hafwa de mäst öfwer Hamburg ifrån Steyermark och andra orter i Tyskland, warande det Swänska dem litet bekant, allenast i Nantes, hwarest det af DF är begärligit, ock galt nu 56 á 57 £ fatet. Men som handtwärkaren ej gärna går ifrån det han en gång blifwit wander wid, ock ofta allenast anser skapnaden af fatet ock stången, så kunde man honom lätt derutinnan förnöja, hwilket Holländarne wäl weta sig efterrätta med de sidstnämda fatens af DF eftergörande, dem de sedan i Nantes til Marknads bringa, warande stål en wara af säker afsätning. Ståltråd förbrukes mäst i Rouen, ock kommer ifrån Cöln el:r Besancon i Francke Comte; Dock kunde något deraf försälgas i

Bayonne och Bourdeaux, ehuruwäl farten på den förra orten är mycket beswärlig, medelst de i sielfwa inloppet befinteliga Sandbankar, som göra at et skepp ofta måste ligga En och twå månader, utan at kunna utkomma. Förtenta Jernbleck, förutan hwad deraf göres i Bourgogne och Francke Comtè, taga de hälst ifrån Tyskland, ock är mig i Rouen, der störste afgången är, wordet berättat, det man der haft af Swänska Jernbleck, hwilka dock, emedan faten ej woro märkte, måste försäljas under priset af de andra, hwars märken äro et +, eller et Lejon och Biörn. På Bandjern är stor afsätning i Bourdeaux och Nantes, til omtrent 300 £ för 1000 [pund]. Knippjern Knippjern, hwilket på alla orter är begärligit, hafwa de af deras egit, hwaraf det bästa kommer ifrån Berry och Paimpon en smidia i Bretagne; Det öfriga gifwer Liege, warande det Swänska i föragt, såsom alt för miukt och wekt. Det samma hafwa de emot Swänska Spikarna, så wäl som at de ej äro så giorde som i FrankRiket fordras, hwarest mäst i Ekewärke arbetes, hwilket jämwäl är at se af de modeller, jag i åtskilliga orter tagit på de flera slags spikar, som der förbrukas el:r til Colonierne försändas. Annars kunde derpå göras en stor afsätning på de platsar, hwar skeps byggerier äro, såsom Rochefort, Nantes, Havre de grace och flera. Och bör wid detta tilfälle ej utelämnas, at oförgripeligen tyckes det

det de orter mästa eftertankan förtiäna, hwarest et Nederlag eller Entrepot är för de waror, som gå til Colonierne; ty förutan at de Jern- och andra manufacturer, som angifwas at försäljas i Frank Riket, måste betala större tull än oarbetat Jern och annat af den natur, så skulle ock Handtwärkarne, som derutinnan arbeta, ej underlåta at en eller annan swårighet förorsaka, hwilket ingentera står at befara med de manufacturer och waror, som angifwas på Nederlag ock för Colonierne utom Europa, och hwilka i anseendet til denna Nederlags frihet ingen inkommande eller utgående tull betala. Och äro desse orter förnämligast Rockelle, Havre de grace och Nantes, i hwilken sidsta ort i synnerhet en stor upmuntring finnes til Swänska handelens inrättande, medelst en snäll och fördelagtig afsätning. Altså kunde för Colonierne och på nederlag afsättas el:r angifwas allahanda Snickare wärktyg ock andra tiänliga manufacturer. Jern efter de modeller mig deraf äro meddelte, såsom för Canada, hwart jämwäl något Jern går i stänger, spiällplåtar, Spik, gewär, Lås och Nycklar, Saxar ock Knifwar, ock för de andra Colonierne eller Öarna i Wäst Indien Gewär, Spik i fat, ock de arbeten, som til den ändan förfärdigas i Dieppe, och bestå i yxor efter deras slag, Hackor efter deras slag at rifwa up jorden med til socker- Tobaks- Indigo och andra planteringar; Hugg Knifwar för Socker Rören, och Knifwar gutna eller skäror för Indigo; widare runda och släta Jernbotnar af 42, 36 och 24 tum i diameter, och 5, 6 à 7 ligner franska i tioklek, hwilka Negrerne

bruka at torcka och grädda deras Cassabre eller bröd på, ock hwilka komma ifrån Tyskland; förutan alla andra manufacturer, antingen efter en god Correpondents angifwande i dessa handels städer, som synes der til mycket nödig, eller en snäll ock förfaren Arbetares slögd ock påfund. Gewär af allahanda slag, som böra wara lätta och wäl giorda, kunde i örlogstider eller då handelen är stark med Spanien, i synnerhet i Nantes ock S:t Malo afsättas, och förser nu Dunkirken och Luyk dem mäst dermed, hwarest de jämwäl falla godt köp! Om Canoner eller Jern stycken är at agta, det de Engelska hållas för de bästa, emedan de äro lättare, men tola lika starkt krut som andra af samma kula. De Swänska räknas alt för tunga ock sägas hafwa för mycket gods gods i proportion emot deras kula eller calibre; De franska likaledes, fast ej så aldeles som de Swänska, så at när Jernstycken ifrån Bergerac ej långt ifrån Bourdeaux blifwit för någon tid sedan sålde i S:t Malo för 10 livres le quental eller 100 pund, hafwa de Engelska gullit 18 £. Detta förekommit, kunde förnämligast i Nantes och S:t Malo Jernstycken då ock då och efter handen afsättas, ock som nu berättades til 27 £ quintalen, eller mera, alt som lägenheten och tilfället är. Ankare komma nu mycket ifrån Holland, och som de skulle säljas wäl, omskönt ej straxt, dock med tiden med god förtiänst, så kan agtas, at Ankare af 400, 500, 600 [pund] franska, och mäst de af 800, 900 ock 1000 [pund], samt några

af 1200 ock 1500 [pund] äro de som fordras. Jämwäl små Ankare af 200 á 250 [pund] med 2 flyor och giorda som stora Ankare, skulle wäl afsättas i S:t Malo, Nantes, Port-Louis el:r de hamnar der skeppen utredas för Ost Indien, dit de föras, och fördenskull ofta efterfrågas af Indiska Compagniet, som nu har allena den handelen här ifrån Frank Riket. Koppar ock Messing är fuller öfweralt begärlig och nu mycket efterfrågad, men ej i lika stor andel på alla orter at afsätta. Bayonne fordrar något litet til de 2 Kopparhamrar, som ligga 10 á 12 mil derifrån i staden Ortés och en annan wid Pontons 9 Mil ifrån Bayonne, men mäst i Koppar- och i synnerhet MessingsKätlar, hwilka i Öfra och Nedra Navarre äro mycket begärliga, och of Spaniorerne, som här alla dagar ankomma, afhämtas. Messingz tråd kunde här ock finna någon afgång för nålmakarna i Oleron, Ortés och Bayonne. Men så är detta litet emot hwad på andra platsor i Koppar kunde afsättas, såsom Bourdeaux, la Rockelle, Nantes och Rouen, och består i stora Botnar ock Kätlar för Socker raffinerierne på dessa orter och i Saumur, Tours och Orleans, samt i Colonierne, efter deras åtskilliga storlek, widd ock diup, ock hwaraf de störste botnar hafwa 4 fot franska i diameter, ock 3 ligner i tiocklek, wägande up til 300 [pund]; Men Kätlarne hålla 2 1/2 á 3 Ox hofden. De för Colonierne äro ej så diupe. I Bränwinspannor med deras Serpentines eller Pipor, ock i botnar til dylika pannor, hwilka förbrukas i fast ansenlig myckenhet i landet omkring Bayonne, men i synnerhet omkring Bourdeaux ock la

Rockelle i provincierne Angoumois och Saintonge, på Öen Ré ock Olevon ock flerastädes. petter I Kätlar för färgerier ock Saltsiuderier, hwaraf äro omtrent 30 stycken wid Saumur, förutan Saltpettersiuderierna i Paris. I större och smärre botnar och Kätlar för Frank Riket sielft eller des Colonier utom Europa såsom Canada ock de flera, hwilka arbetens sorter och afmätningar, såsom de i hwar ort äro begärliga, nu wore för långt at anföra med des tull och omkostningar med mera. I warmpannor af Koppar för sängar; I Handeller twättefat, Kar eller Kannor; I bäcken eller pannor med långt handgrepan af jern; I Refjern at rifwa Cassave på i Colonierne, med mera. Men hwad smärre Arbeten i Koppar angår, såsom Thea- Coffé- ock Chocolate pannor, Torkpannor med Lock runda och något stora; aflånga Fiskpannor med Lock, som alt är med en slätt förtenning innan til öfwerdragit, Stekepannor ock annan Kiöksredskap, så är nödigt, til des förfärdigande ock afsätning, at weta den skapnad, form och maner, som i dessa orter äro brukeliga, til ärhållande hwaraf man synes lättast kunna komma igenom införskrifwande af en eller annan snäll Handtwärkare i dessa saker, antingen ifrån Hamburg, der nu mästa Koppararbeten komma ifrån til Frank Rike, el:r ifrån Luyksidan ock Aken för Messings- och Jern manufacturer, eller ifrån en liten stad i Nedra Normandie wid namn Villedien, 7 Mil ifrån Siöstaden Grandville ock 15 Mil ifrån S:t Malo, hwars inwånare alle arbeta i Koppar- ock Mes

singskäril och förse dermed Landet widt och bredt omkring, upköpande der til i landet gammal Koppar ock Messing ock stundom något ny, den de mäst haft i Swänska Mynteplåtar, ifrån S:t Malo, skolande man igenom de bekantskaper man å dessa sidsta orter hafwer, lätt dermed komma til wärka. Prisen på Kopparbleck äro efter orternas åtskillighet til 190 à 200 £ p 100 [pund] Amsterdamer wigt; Botnar efter deras slag 210, 215 á 220 £ p 100 [pund]. Kätlar 220, 225 á 230 Livres 100 [pund]. Messing kan fuller ock til någon liten del afsättas på dessa ofwanrörda platser, antingen i Lattun eller tråd, eller i andra arbeten, såsom Lampor för Kyrkor, Mortlar, Lius stakar och Saxar, Handtag til Eldskoflor ock gaflar, galler i spisar bäcken utan eller med Handgrepan på, och bäcken ifrån och annat dylikt; men i synnerhet i Kätlar och 23 til 10 tum Franska i diameter ock ej mycket diupa, som kunna afsättas i Nantes för Guinèa. Men orten hwar mästa Messingen åtgår i FrankRike, är Rouen, i synnerhet i tråd, så at der äro Nålmakare, hwilke om weckan 100 Ringar förbruka, ock det ej så mycket i sielfwa staden, som 18 el:r 20 Mil derifrån i de 2 små städer L'Aigle ock Rufe ock deromkring, hwarest störste delen af folket äro begrepne i Nålmakerier, dem de göra af flera slag ifrån N:o 3 til N:o 17, och hwilcka sedermera in ock utom Frank Rike, och til en stor del til Spanien ock Portugale försändas. Messingstråden förskiutes dem mäst af Nålmakarna i Rouen, hwilka bekomma den samma ifrån Hamburg, Holland och Swerige. Den som går öfwer Holland, kommer mäst ifrån Aken; Men de sla

gen, som här mäst begäras, äro det af stora Kronan, 3 Kronor och af Krönta trä, och gullo nu 200 Livres p 100 [pund]. Hwartil kan läggas det som kommer ifrån Hollstein och är märckt med krönt A. Men Lattun galt 160 £ p 100 [pund] amsterdamer wigt. Vitriol är efterfrågad i Bayonne á 14 £ quintalen, men mera i Rouen, hwarest den Swänske nu galt 10 á 11 £ warande den Engelske skattad för bättre, hwaraf ock Silkes färgarne sig betiäna. Alun, om han är i Hwita stycken och ej i swartgråa eller små, är tiänlig för Rouen, hwarest han nu galt 30 á 32 £ p 100 [pund] ehuruwäl man deraf jämwäl häldre söker den Engelska. Dessförutan förses desse och de andra orter med de 2 sidstnämda waror så wäl som med Swafwel, hwilket i Rouen och Havre de grace samt på andra siöplatsar nog förbrukes, ifrån Italien och Medelländska Siön. Om de Metaller och Mineralier, som England gifwer, kan wid detta tilfälle mårkas, at de jämte andra waror ifrån det landet äro nu i Frank Riket förbudne, antingen at sedan sidsta Kriget handelen och Tariffen emellan dessa bägge folkslag ej blifwit faststäld och reglerad, eller at det sker at på det sättet swara emot den odrägeliga tull, hwarmed Franska warorne i England äro belagde. Derifrån äro dock Stenkol undantagna, hwilka ehuru de finnas til en ansenlig myckenhet i de Franska provincierne Nivernois och Auvergne, hwarifrån de föras til Paris, Nantes och andra orter, hwilkas belägenhet det medgifwer, ej allenast äro tillåtna at

införas ifrån England, utan är jämwäl för en kort tid sedan en förordning utkommen, hwarmedelst är påbudit, at i alla Handtwärker och manufacturer, hwartil Eld och bränne är nödigt, såsom färgerier med mera, man hafwer sig allenast af Stenkol at betiäna, hwilket skedt til egna skogens besparande, och hwarefter dess förutan Smederne sig altid tilförne rättat. Nu at förbigå de andra Swänska waror, hwilka wäl finna sin afgång i dessa förenämda orter, såsom Master, Bräder, Tiära och Beck med mera, och som äro utom det ändamål jag nu mig föresatt in för Ed:s Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegio i underdån-ödmiukhet at omröra; och at likaledes utelämna de retourer, som ifrån dessa orter stå at återhämta, såsom Win, Bränwin, salt, Papper, yllene och silkes stoffer, Tapeter, Indigo, Vande och Romon för färgerier, glas för fönster och af andra slag, Saffran ifrån Gatinois, som är den bäste, Confiturer, Socker brunt och hwitt, samt allahanda Pariser-Waror; så förtiänar til äfwentyrs at efterse, hwad som orsaken warit, at Swänska handelen på Frank Riket nu är så aldeles på Knekan och i lägerwall råkat. Jag wil tro Kiöpmannen, som säger, at förutan andra orsaker af krig och dylikt, den osäkerhet man är underkastad i FrankRiket medelst de många förändringar i Myntet, och den skada mången tagit igenom Bancosedlarna ock Papperen, wäl kunna en handlande afskräcka, ehuruwäl för det senare nu ej mer är at befrugta, och man det förra kan tämmeligen

wäl förekomma på samma sätt som handlande af andra folkslag, hwilka sina waror så mycket de kunna, för reda penningar försälja eller i goda wäxelbref på Holland förwandla. Det må ock wara at höga priset på warorna i Swerige något gör til saken, men så må ock tillåtas at nämna, det Swänske Handelen är i de mästa franska orterna en obekant ock främmande ting, hwartil jag tror wara orsaken, at då man ser på alla platsar Holl- och Engeländare samt andra, hwilka sig der nedersatt, och antingen des lands waror af allahanda slag, som de då bäst sielfwe kunna se wara tiänliga, til marknads bringa, eller på annat sätt medel och förmögenhet winna, dem de ofta wid deras tilbaka flyttande, til deras fädernes lands stora nytta ock förbätring, med sig bringa, som i synnerhet sker af franska och andra, hwilket i Portugal och Spanien en tid lefwat; så har under denna resan ifrån S:t Jean de Luz och Spanska gräntsen hela siökanten upföre ingen Swänsk handlande funnits, undantagno Consulen i Bourdeaux Egmond, hwilken nyligen begynt; en Prunk på Ön Ré wid Rockelle, hwars drift dock ej är at betiäna sig af den ortens förträffeliga belägenhet til handel, och en Frigery i Rouen, som är född i Stockholm men af Fransöska föräldrar, och hwilken nyligen en ung swänsk på sitt Comptoir antagit. Men med detta må nu wara huru det will, så har jag dock ej mindre medelst denna giorda resan än mitt wistande i England funnit, hwad nytta och förtiänst Swerige kunde hafwa af andra folks Colonier utom Europa, emedan det sielf inga hafwer, ehuru nyttiga ock fördelagtiga de dock månde wara för Handelens drift ock manufacturers

afgång. Och wil man här ej nämna om de Engelska Colonierne, emedan ingen likhet är, det med tiden någon nytta deraf skal Swerige kunna tilflyta, så länge det ingen Plantation sielf i granskapet hafwer. England underlåter ej derhos at dela winsten af Spanska och Portugisiska Colonierne i Wäst Indien, så at i senare tiden inga år warit, då icke handelen på Spanien ock i synnerhet Cadix, som är Stapelen för warorna, som gå til eller komma ifrån Wäst Indien, bragt in en öfwerwigt eller ren winst til England af 1 eller 1 1/2 Million pund, ock den på Portugal ifrån 3 til 500000 £. Sterling; Hwilket ehuruwäl det mäst härrörer af des ylle- och Linnenmanufacturer, så hielpa dock arbeten i Stål, Jern, Koppar och Messing och dylikt ansenligen til. Frank Riket och särdeles S:t Malo sänder årligen til dessa bemälte orter Millioners wärde i Linnen, Spetsar, Brocader, Silkes tyg och andra Landsens manufacturer, såsom Hattar, strumpor, jämwäl af de Jernsaker, som i Dieppe förfärdigas ock det mäst af Swenskt jern, när det ej faller för dyrt, som nu sker. Tyskland och Holland bringa jämwäl sina eller andras waror der til marknads. Hwar til kommer, at dessa folkslag hafwa i de sagda orter deras egna Köpmän, hwilkom såsom naturaliserade Spanska undersåtare är lofgifwit, at handla på Colonierne, och af hwilkas namn andre sig betiäna, ock på det sättet draga til deras fädernes land en god del af det guld, silfwer Cochenille och andra fina ock dyrbara waror, som Gallionerne bringa. Ty är ock med den Wäst Indiska handelen så beskaffat, at den för Europa i gemen och hwart land i synnerhet, som der i har någon andel, är mycket nyttig och fördelagtig, emedan den bringar in redbart Guld och Silfwer, hwars öfwerflöd eller mangel gör et lands styrka eller swaghet.

Med den 0st Indiska handelen hänger annorlunda tilsamman; ty ehuruwäl den må hafwa sin nytta för et eller annat Land, som den samma under sig slagit och förse andra Riken ock orter med de derifrån kommande waror, så är han dock för allgemena Handelswäsendet i Europa skadelig, såsom den der antingen drager ut en ansenlig myckenhet redbart silfwer, eller, at ej något nämna om ädla stenar, bringar tilbaka en hop förgängeliga waror, ock de som hindra Europeiska manufacturernes afgång, såsom Spetserier, Porcellaines och Japanswärk och Indiska Silkes- eller Bomulls-tyger. Det förra wises af et exempel allena, nämligen at Ost Indiska Compagniet i London årligen sänder omtrent 600000 £. Sterling i redbart Silfwer ut; Det andra är klart deraf, at Ost Indiska tyger äro i England och Frank Rike förbudna, ehuruwäl i detta senare Land nu nyligen wordet tillåtit at för 5 års tid bära ost Indiska tyger, hwilka la Compagnie des Indes allena må införa. I anseende af alt detta, som jag mig fördristat at in för Eders Höggrefl. Excellence ock HögLofl. Kongl. Collegio i underdån-ödmiukhet omröra, har mig redan för en tid sedan i hugen fallit, dock under Eders Höggrefl. Excellences och Höglofl. Kongl. Collegii Nådgunstiga godtfinnane, at företaga en resa til Lissbonne och Cadix, när min tid och små lägenheter worde tillåtande, at ej allenast wid det tilfället kunna med nöje få en full underrättelse om deras Wäst Indiska Bergwärk, utan ock förnämligast afse, hwad af Swänska waror och manufacturer der kunna afsättas, om ej af annat än Stål Jern, Koppar och Messing, tils man med tiden

må af andra warda mägtig. At den handelen ju skulle lända Swerige och des inwärtes wäsende til en förträffelig nytta, och ansenligen föröka Siöfarten, som är Handelens Lif och förnämsta Wärktyg, är ingen twifwel; Och som jag måste förblifwa innom den Allgemena Wägen at med resor och derpå följande berättelser wisa den hug, jag bär för Eders Höggrefl. Excellences och Höglofl. Kongl. Collegii samt Fädernes landsens tiänst, så wore min önskan at i underdånödmiukhet få lägga en sak af den wigt och wärde in för Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegio i widare lius. Imedlertid och afwagtande någon blidare öpning til en sådan resas företagande, hwilken kunde lätteligen för sig gå til siös ifrån England, och hwartil jag sökt lägga någon grund dels igenom Spanska språkets lärande, dels medelst en noga efterfrågan på den sidsta giorda resan, i följe med Swänske Consulen Jonas Alström ifrån London, af alt hwad som handel, siöfart ock manufacturer i de besedda orter angår, så hade jag föresatt mig at göra en Resa til de manufacturwärken, som äro omkring Luyk, och Aken och på den sidan; men sedermera den tankan ändrat, så at jag innan några dagar ärnar begifwa mig til England, der til föranlåten dels deraf, at ännu några wärk mig der återstå at bese, antingen hwar manufacturer äro eller Grufwor af Tenn el:r Koppar, dels at hafwa den äran at derutinnan göra Herr Grefwen Piper följe, som samma Engelska Wärk och i synnerhet Alun bruken tänker besöka. Ock skal jag med så mycket större nöje se samma Herr Grefwe inhämta all uplysning, ock få en smak och hug för manufactur-wäsendet, och hwad derpå hänger,

som så få af de resande Herrar sig derom wårda. Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium täckes med Nådgunstigt öga anse detta, som i underdån-ödmiukhet är wordet anfördt, ock hwarutinnan jag ej annat ändamål fölgt, ehuru efter mun ringa förmåga, än den pligt och skyldighet, samt diupa wördnad, hwarmed jag lefwer Eders Hög Grefl. Excellences och Hoflofl Kongl. Collegie underdån-ödmiukaste tiänare Henrik Kalmeter. Paris d. 5/16 Julij 1723. Originalet föredrogs i Rådet d 27 Nov. 1727 ock resolverades att detta communiceras med Bargs-Collegio ad notitium. Pres: i Kl. Transumpt af Lantz-Rådets ock Extraordinarie Envoyeen Gedtas underdånige berättelse till Bärgs Coll:o Kongl. Maij: de dato Fontaineblau d 2/13 Nov. 1727 d. 9 Dec: 1727. d. 10:o Jan: 1728. upls och lägges ad acta om för någon tid sedan sig ett Compagnice här angifwit, som hade det hittat up ett fördelacktigt sätt att af Tysk victriol, så wäl som gammalt järnskräp, giöra Kåppar i sådan myckenhet att Franckrike utomlands ifrån ingen skulle behöfwa, om det finge frihet till rätta sig in, ock sin tillwärckning föryttra: Som det efter någre aflagde prof tillstånd erhållit, att sättia sig till arbetes ock försälgning, med det Willkår att det gåfwe sin kåppar 2. st. mercken bättre kiöp, än den allmänt såldes, ty har iag warit i stadig waksamhet å des framgång. Härom dagen hade iag den ähran, att wara af Controleur General, som sljke måhl under sin Ministere hafwer, till måltids biuden. Efter måltiden trädde iag med hans Exc därom i egentel. samtal, ock bad han wille mig, af sin för mig från långlig tid dragande wänskap, och i godt förtroende säga, hwad om denna nya inrättning, som mycket rörde mit K. Fäderneslands interesse, wore. Hans Exc. började med löije swara på mit tiltal, ock bad mig wara utan bekymder. Detta wärck, for han fort, lärer wara Sweriges aldra ringaste förfång: Jag hade därföre i början alsintet tycke, men an

de giorde däraf stora saker: Min mening besanna af utgången: det är en pus Alchymie ock Chimere Jag har det nyl. af goda proberare undersöka låtit, ock sådant befunnit: Compagniets upsåt war till erhålla un privilege exclusif, att, under namn af ny tillwärkning, slå under sig all kåppars införsel, ock genom Lurendrägerer rickta sig. Men som iag af intet införsels förbud höra wille så har deras upsåt slagit dem fehlt: Compagniet är wäl än i gång, efter det blygs så snart wisa sin swaghet, men innan kårt lärer det utan någons annans än sin egen skada höra up. Denne försäkran ock efterrättelse oacktade, framhärdar iag att gifwa på detta wärcket ackt, ock skall underdånigt inkomma med hwad iag derom widare spörjer. p.

Copie Praes. och upl:t d. 22. febr: 1728. Relation en abregé sur le pretenda secret de convertir le fer en cuivre Ily a trois personnes disserentes, qui se ventent egalement de posseder ce secret, qui a fait tant de bruit depuis quelque tems. I en connois une quatrieme, un vierllard o tuagenaire qui a ete employé ci devant dans les mines de france. Celui i prretend que dest lui, que a trouve ce jecret, et que les autres le lui ont esiamotbe. Pour moi jai lieu de croise que ce sont des avanturies tous les quatres. Le tems nous fera voir dans peu ce qui en est. Voicy comme celui, qui a fait des epreuves devant le Controlleur Teneral, y a procede, suivant que je l'ai sieu par un des mes amis, que l'homme au seiret cheche à interesser dans iette asfaire, et qui a assisté à plusieurs de ces operations qui ont été faites en disserents endroits. L'homme au secret met une certaine liqueur claire, qui pa: roit de l'eau, madr que est vitriolée a ce qu'il ionviens lui meme, en susfisante quantité dans une chaudiere; et de l'eau pure de fontaine ou de riviere dans une autre. Jnon ami, a la dermere epreure fait, y a fait apposter trois livres et environ quatre onces de la vieille feraille, coupé en petits morneaux, que l'homme au secret mit dans un Panier dosier, lequel, apres avoir arosé son eau vitriollée avec la poudre de projection, qui doit operer la transmutation, il mit la chaudiere, ou il

y avoit cette eau vitriolléé et arrosée. Apres ly avoir fait bouillir un certain lems, il sortit le paier de l'eau bouillante, prour le metre dans l'autre chaudiere d'eau de fontaine, pour l'y laisser rasfroidir. Le Panier avec le fer etant dans iet eau de fontaine froide, C'homme au secret l'y jecoua, ce qui, prar les ouvertures du Panier, fit couler dans la chaudiere environ la moitié en poios, du fer qu'il yavoit dans le Sanier, converti en une matiere un peu rougéatre limoneuse et ressemblante à de la berre glaise. Apres quoi il fit son operation une seconde fois, sur le reste de ce qu'il y avoit dans le Panier au fer: Ces a dire il arrosa de nouveau son eau vitnohée de sa poudre de projection, en y remettant le Panier au fer et apres l'yavoir fait bouillir autant que la premier fois, il le remit dans la chaudiure à l'eau froide, en ly secouant, jusqu'a ce que le reste de la matiere convertie fut tombé dans cette chaudiere. On y trova en tout en viron trois livres en poids, de cette matiere, comme je viens de dire, un peu rougeatre et ressemblante à de la terre glaise. le qui a resté dans le Panier au fer, j'est brouvé une matiere indisfinisaole. Cetoit apparement ce que les Chymistes appellent Caput mortuum, eb e es le dechet, qu'il ya dans cette asfaire. Cependant l'homme au seiret pretend, l'assaire etant mieux incaminée, d'en tirer encore du cuivre, en sorte qu'il n'y aura povint ou pen et de cedo L'homme au secret mit en suite cette masse de matiere rougea. tre et glaireuse, auprés du feu pour la faire secher, ou ete est tombée en poudre, ou en une epece de cendre gisatre, que de la on fit porter chez le fondeur, qui en a fait un lin¬ got avec fort peu de dechet. Ce lingot paroit du cuirre le prlus poarfait. on l'a fait couper avec une tenaille; les endroits coupés paroissent fort lisses et fort unis. on la lait rompre par une autie endroit, qui a fait paroitre un gros grain trés beau. On l'a fait travailler par des ouvriers des plus entendus, qui disent que ce cuivre est plus doux, moins aigre et moins apre que celui de Suede et d'allemagne et qu'au meme jorir ils le prrefereroient à tout autie. Lhomme au seeret ne communique pas sa poudre de projeition mais il a fait essayer son eau vitriolée, et en l'analyfant, on n'y a pu decouvrir que du vitriol. Voila sommairement ie qui s'est passe au rapport de mon dit ami, en deux ou trois operations qui ont eté faites en presenie de plusieurs pressonnes du metier, et il paroit grar toutes les precautions qui ont eté prises, qu'il ne l'est point passé de tour de main ou de subtilité. Il ne sagit done presentement que de savoir si ce que cet homme a fait voir en petit, est praticable en gros. Cest le point vertical du quel seul le denouement de rette assarre paroit dependre.

Phomme au seret pretend, que le cout du fer, et tous les frai nomement ceur de sa poudre de projection, mis en ligne de com nte, il y aura un profit de 15 pft. jur chaque operation; ce qui ne laisseroit as que d'etre une assaire fort ionsiderable si elle etoit solide. Il a proposé a mon ame de faire un fond de n El. pour se mettre en etab de bravailler en gros, apres quoi il lui communiqueroit son secret avec tout ce qui en depend. mais mon ame, que n'est pas un grue, lui a fait connoitie, qu'il ne lui convenoit pas de hazarder une si grosse somme mais qu'il vouloit bien risgner un sac de 1000 fr. à condition que l'autre se mette en devoir de faire son operation sur 500 livres de fer tout à la fois. L'homme au secret a un peu battu la campagne là dessus, en disant, qu'il falloit y penser et comme il falloit faire de grandes chaudieres et atitres frais considerable, ce n'etoit pas la peine de s'y engager pour un ob: jet si medioire. Enfix ils sont convenus ensemble de se revoir dlans la huitaine; et mon ami ma promis de me rendre com. nte du resaltat de leur conference, ce qui apparament achevra de developen le mistere. L'homme au secret a laché ces jours passés a une personne de sa connoissance, qui est ausi de la mienne, que mondit ame etoit un homme trop dif: fuite, et qu'il lui faisoit de la peine de se lier avec des gens de cecaraitere. La pessonne, qui ma rapporté iecy, ma dit en meme tems, qu'il croyoit qu'au moyen d'un millier decus on pourroit tirer de Uhomme en question son secret el tout ce que l'on voudroit pavoir sur ce sujet. Zuant a moi, sans metendre en e rassonnement rai son nement sur un sujet, sur le quel je ne suis pas en etat de parler scavamment, je crois, que ceux a qui rette affaire paroit faire du tort; si elle reussissoit n'ont qu'a se tranquilliser je suis fort trompe, ou ie nest que de la charletanene qui sen ira, avant qu'il soitpeu, en eau de boudin.

Originalet föredrogs: Rådat d 27. Maji 1728. ock resolverades, at detta communiceras med Bergs-Collegium Extract utaf Extraordinarie Envoyeens Baron Geddas underdåniga berättelse af Paris. Som den bekante Kåpparmakaren i desse dagar welat för konungen sielf aflägga et prof af sin konst, til at således ernå en privilege exclusif mot al kåppars införsel, och hans maijt befalt sine Apothekare wara därwid tilstädes, ty har en min gammal wän och synnerlig stor Chymist, icke allenasst wist skriftel: Kopparmakarens underslef, utan ock underwist en konungens Apothekare huru för hans maij:t göra så hastig as god kåppar som förslags makaren, hwarmedelst å nyo detta projectet tilbakars gångit. Jag bifogar här underdånigt berörde deduction.

Praes: i K. bärgsmaii Coll:o d 29 Junii 1728. D:o föredragit och ad d 10/21 Maji 1728 acta lagt.

Reflerions suuinites sur le pretendu changenment de Fer en Cuivre. P.1. Cette conversion apparente, n'est qu'une nreupitation ou separation dun metal, dis. sous dans quelque liqueur corrofive, par un autre metal plus assé à resoudre par le corrosif, que le premier, qui y est dissous actuellement. Les pretendus transmutateurs avorent du vitne de Rypre dissous dans de l'eau, dans la quelle ils tremporent des toles ou lames de fer; et les retirant de la au bout des quelques minutes ils les serouvient dans de l'eau fraiche, et ramassoient en fin du fond une poussiere de uurre, qu'ils fondoient en une masse. P. 2. Il nya viex la que de comman et de fort ionnu. En Hongne, auprés de Neasol on jette des moneuur de fer dans une fon taine vitriolique cuivreuse, et lefer se couvre de mirre. a Cheissy dans le Léonnois au il. y a une source vitriolique cuivreuse on en arrête l'eau, on y jette de la ferraille qui s'y consume au bout de quelque tems, etle cuivre tombe au fond, que l'on envoye fondie à vienne en Vauphiné. P: 3. Cette preupitation n'est pas bornée à une ou deux metaux seluls, comme sont le uuvre et lefer; ni a une seule ligueur corrosive commeest laide du vitriol: Elle, f'etend à plupeurs matieres metalliqnes; et a plus dun acide ou corrosif. on precipite l'or par l'etaix, le uuvre le fer: on precepite largent par le cuivre, ieluy cy par le fer; e le fer par le Zincz. on dissout des metaux et des substances me talliques imparfaites dans l'esprrit de sel et on les en separe de nouveau par dautres. Zes affineus, dans les monoges, separent Vargene de leau forte, qui le tient dissous, en y mettant des placques de cuivre; sans pretendie que la chaux d'argent, qui tombe par se moyen, soit du ucivr converti en argent; Is Ciavent trop bien d'avanie que leur argent est dans l'eau.

I. 2. Il n'’est done nas etonnant, que le vitriol bleu, qui contient aituellement du uuvre; apreee quil sera dissous dans de Veau, qui en devient bleué, A qu'on y aura trempé du fer, comme toles et laisse tomber son cuivre à mejure que Vaude appellé vitriolique, qui tenoit le cudrre dissous ronge le fer comme un metal plus assé a digsou. dre, que le premier. Le fer prennant ainsi la place du ceuvre; celui cy lamonielle et tombe. Par la l'eau perd sa couteur bleié parieque le cuivre, qui la produifoit n'y est plus: Par la le fer se perd aussi, c est à dire, ne paroit plus, parceque l'acude vitradlique. Ca rongé e le soutient dans l'eau, comme il y soutenoit auparavant re cuivre. bette ean est done dans eletat, une dissolu. tion de fer; et de la quelle il seroit aisé de retirer encore le far, soit en forme de vitriol de mars ou en sa propre consistenie metallique: le pre¬ mier par une evaporation s irgstallisation convenable; d le deuxieme par la precipitation suivie d'une fonte, que convient à la redustion des metaur metaux. Cette venté n'a pasete touchée par les pretendus transmutateurs, soit a dessein premedité, soit faute de la connoitre. P.5. Une ex perienie trivrale peut eniove favie voor la precipitation du uuvre par le fer. 2u on frotte la lame dun couteau, poli et mouillé avec un moricau de vitriol de chypre bientot l'endroit frotté paroitra rouge par le cmivre, qui sy sera deposé a la plaie du fer que l'aide vitriolique aura mange. I. 6. Comme iette preupritation n'eft pas nou. velle, lenvie d'abuser par la ceux, qui ne sont pas obliges de siavoir les rapports que le brcateur a Atablis entre les sabstances natarelles n'est pas nouvelle non plus. Il y a une cinguan taine dannée, que quelqu'un proposa au grand Pere du Roi de Prusse d'a present une pareille conversion die transmutation de fer en uurre„ qui fut eludec et en suste enplignée naturel. lement, comme une simple precipitatior, par Tunikel temoin ouaire de la mandeuvre comme il le rapporte dans son laboratorio chymico. nag: 399.

3.7. Luelques porsonnes pensent, que malgrez la non transsubstatiati ou la nullité de la pretendiie convession du fer en ceuvre, el seroit poustant avantageur de separer somplement e par quelque moyen meme que ce pourroit étre, le cuivre du vitriol de Chypre comme dune matiere qui ne leur paroit pas avoir grande utilité mais on peut repondre; qu'ils se donnent la peine de compter 10 sols pour une livre de vitriol de Chypre; que cette livre donne par la precipitation 14 gros e quelques grains de cuivre, e que la livre de uuvre se vend 30 fols qu'il fant, outre cela, du fer ou un autre pre cipitant; qu'il faut faire quelques frais pour reduire ou fondre le uiere precupité en mase, que tout cela demanse du tems, des peines e des hommes: Et ils trouveront an profit tres claire, j entenos, à rebours; car par ce moyen, il est trés facile de convertir, non pras le fer en uvre, mais un eiu de trois livres en autant de sols. 8. Le uuvre est un metal natureke ment tres disficile à fondre; ainsi il a besoin dun grand feu, d'un feu de supion: mais il resiste encore plus au feu, quand il est reduit en par¬ celles fines soit par la precipitation ou autre ment dalors on est obligé d'employer, pour fa ciliter sa fonte, des matieres salines ou autre qu'on appelle Sourres reduitives en, fluxs. Les Transmutateus ont en ployé dans. leur fonte du borax d du tartre; au lieu qu'on employe communement, dans les petits eshays, le flux noir, qui est un melange composé dune partie de nitre A dune prastie s demie de tastre. on reussit de l'une et de l'au tre maiere. le Borax me praroit seulemen augmenter les frais par sa chereté, en compa raison dautres sels, que sont communs dans tous les pays de l'Europe, et aussi utiles a ce dessein. . 9. Par la fonta les parcelles de cuivre se reunissent entre elles, e tombent au fond du vaisseau en une masse unie, qu'on appelle le Regule; pendant que le flux

Fouchan la fonte

reste par dessus en une masse vitrifiée qu'on appelle les siories. n. 13. Transumt uthaf Ministre Plenipotentiarens Baron Geddas bref til Kongl. Mag:t af d 11 Jan. 1732. Resol. Kongl. Mag: will detta härmed i Nåder hafwa Communiceret med des bergs- och Commercie Collegier. Stockholm i RådCammaren d 17. Jan: 1732. Uppå Nådigste befallning ank. d: 22 Jan: 1732. W. CederCreutz Man skrifwer uthur Franske pennor att Konungen wil åter förnya den pålågan som kallas marque d'or, på det främmande järn som skall stiga til 8 fr: Gl: 2 s på hwart tusende pund. Någre Norska Skepp ifrån Nantes beswära sig där mycket öfwer. Man tror att slickt är till bringa järnGrufrorne i Dauphine. up.

Transumpt af Plenipot:n B: Geddas undardånige berättelse af d 10/21 Martii 1732. Kong: Maj: will detta i Nådas hafwa communicerat med des och Riksens Bärgs- ock Commerce Collegier. Hocksholm i Rådkammaren 27. Mart. 1732. pr. uti kl. Bergscol Uppå Nådigste befallning legio d. 28 mars 1732. H Cedercreutz Som icke länge sedan en Coppar grufwa i Franckrike, hart när Spanske gräntzen, är uptageen ock man mycket talt om des godhet, har jag sökt få deraf en påförlåtelig efterrättelse, ock dertill funnit tilfälle, genom en beskedelig Man en Sweitsare, som sat sig neder i Rouen at handla. Han reeste för femb månader fän igenom til Bourdeaux de gwarteren deromkring, at han hwad händele der gälle, och lofwade mig tillika at besiktiga detta kopparwärk. För någre dagar sedan kom han derifrån igen, och giorde mig derom en sådan berättelse, som jag här bifogad underdånigst insänder. Med första resande skal jag ock skicka de proof han tagit, och mig in natura lämnat af sielfwa bergarten.

dargent sur 10o livres de cuivres; mais comme torsque jy ai passe elle etoit tout nouvellement decouverte, et qu'on navoit pas encore eu le tems d’'en faire des essais, je n'en puisrien dire de certain Les depenses que les entrepreneurs yont faiteo jusqua present, en gages des mineurs batimens considerables et necessaires pour les ines, vont à passer 290000:- mais ils ont eu en Noot dernier que ;'y etois, des ines toute grilees et pretes à ettre fondiuis en grosse quantite, et dont ils epperent de lirer tà500 quintaux de ccivre. les mines ne sont point aigres, et les fondeur Allemans difent, qu'au lieu qu'en Allemagne il fant + fois les faire griller pour etre fondues il n'en faut à celles ci que deux grillades; en esfet j'en ai vu qui etoient grillees deuxfois aux quelles le cuivre etoit congelé comnie de especes de gouttes de cire Il y a depeun lonques années dans le meme endrbits des mines de fer, et des forges, qui leur sont d'eene grande utilite, en leur fournissan a grandmarché et sans frais de voiture, fou les istanciles et machines de fer, dont ils on besoin pour leurs ouvrages. Il yar un petit ruissean qui leur est encor oren commode, et qui porte a peu de lieues de là bateau jusqu'a Boyonne La sechevise extrême qu'il a fait cette année a retarde leurs fontes, dont ils n'avoient encore fait anune en Noobre, mais tout etoit, ret pour cela, et je n'en doute pas qu'ils n'en agent fait depeus les bois Cont en abondance dans ce Tirenee et dans la propimité, et ne coutent que les traix de la voiture, pour laquelle on a fait es traites avec les parsans

e e eee ee e A:o 75. 1746. Afskrift. N:o 89. Transsumt af Ministere Plenipotentiaire Baron Shceffers underdåniga skrifwelse til K. May:t af d 14 Febr. 1746. Kongl. May:t remitterar detta i nåder til Dess och Riksens Cantzlie-Cammaroch Bergs Collegier samt Stats Contoir, med nådig befalning at häröfwer skyndsammast inkomma med deras underd. utlåtande. Stockholm i Råd Cammaren d 3 Martii 1746. ankom til K. Berg Coll:m. Uppå nådigste befalning d: 5 Martii 1746. Fried. v. Steenhagen Jag har den nåden at härhos i underdånighet bifoga afskrift af et bref, som Stats Secreteraren Marquis d'Argonson mig nyl:n tilskrifwit, och bedt mig beledsaga des innehåld med alla tienlige föreställningar. Jag skulle högel. önska, at det swar, som Eders Kongl. May:t täckes

i nåder anbefalla mig, at deruppå gifwa honom, måtte komma mig så skyndesamt tilhanda ock wara så fördelaktigt, som det månde kunna låta sig göra, emedan jag intet bör förtiga den myckna gemenskap och Influence, som utslaget härutinnan lärer hafwa uppå den under händer warande Commercie Tractaten. Copie de la lettre de Monsieur le Marquis d'Argenson en datte du 16 Fevrier 1746. L'entrepreneur qui est charge, Monsieur, de la fourniture des Canons en France vient de presenter un Memoire par le quel il expose que l'on est dans l'usage de tirer de Suede de la Rosette et monnoye de a Royaume pour la fonte des canons qui se font en France; Que la sortie de ces metaux hors du Royaume de Suede vient d'etre defendue, et qu'il ne peut obtenir que par La protection du Roi la permission necessaire pour la sortie hors de ce Royaume de 80 milliers de cuivre par an moitie Rosette et moitie monnoye du meme Pays. Je suis persuadé, Monsieur, que connoissant comme vous faites, toute l'amitie qui Subsiste entre le Roi et le Roi de Suede, de meme que la bonne intelligence entre les deuse Royaumes, vous vous chargerés

volontiers de faire passer a votre Cour les representations de cet Entrepreneur ce que vous les accompagnerés de toutes les considerations convenables pour lui faire obtenir la permission qu'il demande. Je Suis tres sincerement, Monsieur entierement à vous D'Argenson Öfwersätt på Swenska. Entrepreneuren, som förser Frankriket med stycken, har ingifwit et memorial, hwaruti han berättar at thet warit wanligit utur Swerige hemta går och myntad koppar til styckegjutningen uti Frankriket: at förbud emot sådane Metallers införsel utur Swerige nyl:n utkommit, samt, at han icke konunutan gens hägn och bemedlande, skal kunna milliers erhålla nödigt tilstånd til 80 årliga utförsel utur thetta land, hälften Coll. uti går och hälften uti myntad koppar. Jag är försäkrad, Min Herre, at I, som hafwen Eder bekant all then wänskap, som är emellan konungen och Konungen af Swerige, samt thet goda förtroende, som begge Rikena stå uti, lären icke undandraga Eder, at, på tjenligit sätt, hos Edert Hof anmäla bem:t Entrepreneurs förestälningar, at honom then sökte tilstädjelse må förunnas. Jag är, Min herre, med all upriktighet aldeles Eder. D'Argenson Un millier Signifie mille Livres pesant. chaque Livre contient Seize onces Il y a huit onces au marc C'est pourquoi un millier est autant que mille marcs. Således giöra 80. milliers, 80000 Skålpund. Franske eller Pariser af hwilcke 260. hwara emot 1. Skeppund Stockholms metall wigt. 307 1/4 skpd

inst d 17 maj 1697 Högwällborne H:r Grefwe Kongl: Majtt:s Råd och Praesident i det Högl: Kongl: Bergs Collegio Så och Wällborne och högachtade Herrar Assessorer. I följe af Eders Höggrefl: Excell:ces befallning, har iag här med kortl: upsatt en Relation om det iag på min utländske reesa har kunnat inhämta, och har iag sedan iag i Pommern mig först en tijd uphullit, till ett derest wijd Lantmäter Commissionen lära Lantmäterijt, begifwit mig igenom Hamburg directe åt Amsterdam, och då iag

språket mig någorledes bemächtigat, besöckte iag de namnkunnigaste orterne der omkring, men aldenstund der intet något särdeles fans som kunde förnöija mig i mitt Studio, begaf iag mig effter en tijd der ifrån genom Rotterdam, Dort, Antwerpen, Bryssel förbij Namur, aldenstund iag denna wägen kunde någorlunda wara säker, och Maasen uthföre genom Hui till Leuk, till att besee wärcken der omkring, men kunde för ösäkerheets skull eij wijdare fullföllja min dessein, än allenast besee några Steenkåhls grufwor som föga annat än i sielfwa staden lågo, hwilka på samma sätt bearbetes som en skijwergrufwa, fast än lijkwist kåhlstreeket war mächtigare en skijwern ordinairt pläär wara; Här ifrån reeste iag till Mastrich och foor igenom det namnkunnige Petterberget som uthanför staden straxt är belägit, derest den liussgåhla stennen uthsågas, hwilken i berget är tämlig week, men blijr i luften så hård, att han brukas till grundwahl i huusen som der bygges. Här ifrån begaf iag mig till Aken, i den mening at får ser de gallmeijgruf:r der omkring, men kunde äfwen för osäkerhets skull min önskan eij winna, och mässingswärcket som der war inrättet, war då eij häller i gång; Sedan reeste iag åter till Mastrich, hwarifrån iag med barken ända Maasen uthföre kom till Mook, derest iag med en kiärra blef öfwerförder till Nimwegen, och der ifrån genom Rhenen och Ytrecht till Amsterdam tillbakars, hwarest iag då eij

länge drögde uthan fortsatte min reese genom Narden, Amsfort, Deventer, Osnabrug, Hannover, och effter iag ingen annan lägenheet feck, igenom Cell och Hilldesheim till Gåslar, derest det gambla och namnkunniga Rammelsberget är belägit, hwilket fuller så wähl för dess ålders skull, som sades in moot 700 åhr skola wara bearbetet, är renomerat, som för de många slags malmer och mineralier, samt den ymnigheet af malm som der finnes; Malmen som här i gemeen finnes är bleekachtig, och warder wunnen genom tillmaakning, och efter derest på somblige orter /: som i ståckwärck plär wara /: så högt är, at lågan eij kan giöra sin fulla wärkan, fördenskull giöra arbetskarlerna lafwar af odugligt bärg, hwar på de sedan giöra tillmaakning hwar de willja; uthaf denna malmen tillwerckas hwar weeka mästendels ifrån 6 till 7000 Cent:r och ofta något mehra; Råstningen skeer på det sättet, at den små och granna der af, som kallas Klein, lägges nämst weeden till 2 1/2 qvart: tiockt, dernest den ordinair malmen som kommer uhr grufwan till 4 al: högt, och denna betäckes 1/2 qvart: tiockt med små och lijtet fuchtiger malm, som kallas Kern, och finnes i berget under Kopparrööken; Åfwanpå råstan giöres runda gropar som skålar, ibland större och ibland mindre, hwar uthi en stoor hoop swafwel samkas; En sådan råsta innehåller 7000 och några hundrade Cent:r och röker ifrån det hon tändes an i 9. 10 och wäl 11 weekor; När denna råstan är kall worden, skrapas Kern af, emedan råstan på den

andra elden der med åter betäckas skall, och då wändes råstan andra gången, dock intet i så stoor råsta, och weeden i proportion der efter, då fångas eij heller något swafwel, aldenstund det grofweste då redan är förbrändt, och Kern uthaf förra elden och är förseegad worden; Efter denna elden delas råstan i åthskillige små delar, och råstas således tridie gången med mycket lijtet weed, så at den och intet rööker öfwer 3 a 5 dygn högst; här ifrån föres malmen i hyttan och smältes med leichtge stubbe; Dät är således, att när ungnen som är ifrån bröstet 5 qvart: diup, och 1 al: breed, samt 10 och 1/2 qvart höög, är ordinairt med leer och kåhl stybbe tillredd, så giöres Forman eller digeln, hwar i wärket sig sättia skall, af Kåhlstybbe och bookträäs kåhl sönder stötte, men intet leer der under, som elliest brukeligit är; I sielfwa ungnen brukas och ingen näsa uthan en form af Koppar; När nu malmen skall sättias upp, så delas till et schicht, som beståår af 18 tijmar, 50 a 60 Cent:r och något mehra, samt af den blyrijka slaggen som hämtes ifrån Hartz, effter som malmen är sträng eller lättflytande, till 13. 14 a 15 Cent:r, Upsättningen skeer på det sättet, att efter 2 a 3 trååg eller korgar slagg, sättias 1 tråg Kåhl, der uppå 1 tråg malm och 2 tråg slagg tilljka, och så wijdare, dock föreskrifwes smältaren här uthinnan intet wist, uthan han måste dirigera smältningen som det fordras, hwilket han på slaggen straxt märka kan; När således schichtet är förbij, ståår wärcket för sig sielft emellan 3 och 4 Cent:r som mästendels

hålla, Cent:r 2, högst 2 1/2 lod silfwer, i bröstet på ungnen fångas emellan skifwern, hwar af bröstet fördenskull är giordt, en stoor hoop Zinck. Wärcket föres här ifrån i drijfhuuset, hwarest drijfhärden är hwälfd, och är i diametro wijd pass 10 a 11 qvart: här drijfwes af på en gång, ifrån 30 till några 70 Cent:r här wijd är at observera, att wijd rören på belgarna äre små järnluukor förehängde, som kallas Snäpperle, med hwilka de wrijda blästen hwart de willja, sosom och på det heeten eij måtte tillfoga belgarna någon skada; Uhr Rammelsbergske Kijsen blijr och Koppar tillwärkad, och segrad, effter den och håller silfwer. Wattnet som rinner uthur Rammelsberget är så skarpt, och af den art, at det förtärer järn, hwilket aldenstund det behåller samma form, synes lijka som i Koppar transmuteras, fast lijkwähl transmutatio metallorum eij skee kan. I förra tijder är detta Rammelsberg drifwit af Bergsfolck och Gåslars stads inwåhnare, hwilka åhrl gåfwo Försten ett wist der uthaf, men som de förtröttades och eij wille fullföllja at drifwa den diupa stållen, som sedermehra 585 med Förstlige medell blef igenom drifwen, blef dem der igenom deras rätt betagen, så att det nu för tijden drifwes för Furstens räkning i Bräunswijk. Här ifrån reeste iag till Clausthal, derest iag mig straxt giorde bekant med Hytten Inspect:n då för tijden Carl Zumbe, till att än wijdare hoos honom fåå excolera probeerkonsten, som iag förr hemma lärt, och lätt mig af honom derjemte, samt och af andra

der å orten underwijsa om de wärcks beskaffenheet, och beståå här grufworna af strykande gånger som äre till 3 fambnar mächtige, dock ibland intet mächtigare än 1/2 aln och mindre, och glantzertz mästendels grofspeisig, dock ibland och Kleinspeisig som håller Cent:re gemenlig 9 a 10 och 12 lod silfwer, och 50 inmot någre 70 pund blyy, fölljandes denna malmen stadigt en spaat. Här warda grufworna förbygde med timmer, hwilket en grufwelig ymnigheet af skoog consumerar, hwarföre malmen med tillmaakning här eij heller winnas kan, uthan med slägel och eisen, ty har och iag, till att deste bettre fåå erfahra slickt deras arbete, sielf mig påtagit som en annan grufdräng ett geding att utharbeta, som bijfogade attestatum uthwijsar; Deras eisen är giordt, som ett järn hwarmed hofslagare slå håål på hästskoor, allenast det förra er trint, och slägeln är sosom en lijten slägga på begge ändar platt, härmed hugga arbetarena /: som de kalla Schrämen / intet i sielfwa malm streket, uthan derjemte, och föres en Schram wijd pass 1 eller 1 1/2 qvart: breed, och sedan de denna så diupt fört att de med slägel och eisen eij wijdare tillräcka, då måste grufstigaren skiuta undan för dem på fölljande sätt; han låter båra ett håål efter som det kan fordras, hwilket han upfyller något öfwer. Hälfften med Kruut, som är för wätska skull uthi en patron af grofft papeer, uthi denna sätter han sedan ett lijtet röör af trää, och täpper der omkring håålet hårt till med sand, leer eller gruuss hwilket först är till hands,

sedan smetar han leer äfwenkring det lilla röret, hwars ena enda ståår i Kruutpatronen, och fyller det med fångkruut, uthi leeret fästes sedan en swafweltråå, hwar uppå dock nästan intet swafwel mehra synes, att den icke skall med drypande kunna tillfoga någon skada, och då tändes skåttet an. Detta sättet att skiuta föll mig i förstonne mycket sällsamt, men iag måste sedan förundra mig öfwer den effect som detta offta giorde, och är detta sättet att skiuta derföre approberat wordet, aldenstund ingen, sedan det blef inbracht, war till skada kommen, som dock offta, då det skiöts med pluggar, skedt war, det sades och till ett sådant skått en god deel mindre kruut fordras än älliest. Här warda om weekan uthur en revier eller Zechen wundne inmot 34 treiben, som beståår hwardera af 40 tunnor, och hwar tunna håller mellan 6 och 7 Cent:r till 7 Cent:r fulle; Jag weet at wijd min tijd af Osterroder Zäche, derest grufworne Margreta och Eléonora woro belägne, wunnos på en weeka 5000 och snart till 800 Cent:r malm; Arbetet här i grufworna delas effter geding, hwilka kallas ordinair, eller geding på winst och förlust. Dhe som hafwer det förra äre skyldige at uthhålla dagl: och deras wisse schicht, och bekomma om weekan. 18 Mariengråschen, och från 4 till 12 lod talg i sina gruflampor, men bekomma eij sin heela löön, före gesworen sedt om hans geding, ehuru stoort det och är, anten 1 fambn i quadrat eller mehra till att föra skram, eller att drifwa en ort, är fult och jämt utharbetat, och då får

arbeteren efter som med honom tingat är, och proportioneras lönen efter som bergarten är hård eller lätt att arbeta. Den som åter har det senare, kan efter behag hafva en, och fåår ingen talg i lamporna, men blijr äfwenwähl betalt efter arbetets swårheet. När malmen är således runnen, föres den i bookwärcken och drages till schlich, hwilken warder delad i råstar, och håller en råsta 30 Cent:r, men för det ett schlichen är wååt, warda 3 Cent:r tillräknade, desse 33 Cent:r warde i hyttan delade i 3 delar, af hwilka en deel settjes tillijka i råstungnen, och bredes öfwer heele ungnen en hands tiockt. Ungnen är hwälfd som en baakungn, och är wijd pass 6 al: lång, dock intet fulla, och mellan 4 a 5 al: breed; back uthi ungnen äre och 2 a 3 små lufthåål. När desse 11 Cent:r, som omtalt er, äre insatte, då Lastes några trään så wäl baak som fram i munnen på ungnen, dock allenast någre fåå, på det en hastig heete ej måtte förorsaka någon skada, men då schlichen är igenom warm, och börjar smälta, röres den om med ett tweklufwigt järn, som kallas båck, och då göres ungnen hetere; gemenlig sättes schlichen in klåck: 4 efter middagen, och om mårgonen klåck 4 drages den uth igen, dock alt efter som schlichen är sträng till, på sedan råste beståås 9 malter weed, som lärer wijd pass wara 1 1/2 fambn hoos oss, weeden är 1 1/2 aln lång, och så hög och breed är och en malter. Här ifrån föres schlichen i smälthyttan, derest smältungnen är 5 och 1/2 al: och något högre, ifrå abzuchten till räknandes, och 4 aln diup, men Luapt 1 aln

breed, aldenstund den altjd brennes wijdare, här uthi warder Sålan wäl hårdt slagen af leer och lijtet kåhlstybbe, ungefähr 1/2 al: tiok, och då dan är wel tårkad, betäckes den med något fuchtigt kåhlstybbe, som och wäl packas, och undre wijd ögat på ungnen warda stora kåhl insatte med leer, till 3 qvart ifrån ögat, och sedan med annan muursteen tils bröstet har sin fulla högd. Föra schlichen skall smältas, blandas han i hyttan med hård och den rijkaste slaggen som der finnes, efter som des strängheet sådant fordrar; Uthi smältandet rättar sig här smältaren äfwen efter slaggen, hwar efter han giör sin composition, dock före han släpper till, eller börjar smälta, måste han sättia upp några tråg slagg, hwar af näsan i ungnen formeras skall, och sedan under sielfwa smältningen. ifwa noga acht, at icke nesen, medelst för mycket slags upsättiande, blijr öfwer 1 qvart och 2 fingers bredd lång, hwilket straxt tillfogar skada i smältningen; Smältaren eller Förelöparen måste som oftast taga af slaggen uhr digeln, tils han märker digeln wara så full af wärck, att han kan sticka uth, han får lijkwähl intet giöra schicht före 2 råstar äre gångne genom ungnen, hiner till beståes 60 mått kohl, och slagg samt glett och hård efter som smältningen fordrar, hwaröfwer Hyttenwachtaren måste hafwa upsicht, och göra räkning före. I drijfhuuset procederas som förr bemält är. I desse Hartziske grefwor brytes och Kopparmalm, som mästendels giörs till goda wijd Altnouer hytta, 1/2 mijl från Causthal belägen. Wijd Zellerfelt er semma process, så och wijd Willdeman,

allenast här observeras det alla wattkonster som elliest wijd Causthal och Zellerfelt äre i dagen inrättade, här alla äre under jorden, så att wattnet som drifwer konsthiulen, släppes till genom stollar, och wattnet som af konsterna häfwes uhr grufwan, genom stållar åter uth igen. Leer och bremsrath warda här och wijd Zellerfelt bland andra och brukade. Grufworna i Causthal, Zellerfelt och Willdeman warde drifne genom gewerken eller Participanter, och warda grufworne deelte i Kucksor, hwar af några drifwes för kurförsten, som och elliest har sin åhrl: och wissa inkomst uthaf gewerckens delar; Clausthals och Willdemans grufwor gifwa sina utslagor allenast åt Curförsten af Hannover men Zellerfeld åt denna äfwenwähl, såsom och at Försten af brunswijk. Gewerckens uthbyte på Causthal skeer alt igenom Specie Rdaler, hwar af ChurFurt: och har sitt intereste. Emellan Clausthal och Osterrode äre och några små järngropar och en skyfwergrufwe, men ej af något wärde. Från Causthal reeste iag till Andresberget hwarest tillförende skiön roth-ors weissgylden ertz är bruten, men är nu för tijden eij mehra så mächtig, uthan bestod då mest af en lööss bergart och drusig spaat, hwar wijd då och då lytet weissgylden ertz hängde, dock war det som här fans så rijckt, att Cent:rn höll till 1 mark och från 4 till 8 lod silfwer, och samt 13 a 14 lod, men intet blyy, så att det måste köpas bly ifrån Clausthal till förslag, då de smälta sin malm. Här råstas melmen på det sättet att sedan han är till schlich dragen, lägges lång weed på marken till 1 1/2 qvart hög, der uppå en handsbredd med kåhl, hwaruppå sedan malmen eller schlichen störtes till 1 qvart tiok, och när den

är således igenom bränd, föres den straxt i hyttan, derest 16 Cent:r schlich måste i ett schicht gåå ijenom ungeen; tillsatzen der till är som bemält är, friskblyy från Hartz och slagg der ifrån, till 5 a 6 skåttkierror till en smältning, och några 30 måth kåhl; här wijd Andresberget finnes och heel reen malm, som uthan råstning straxt sättes i smältungnen, men de måste under sielfwa smältningen, ungnen som oftast begiutas med watn, på det att icke belgarne måtte drijfwa den torra och flychtige schlichen i rööken; här är och ett lijtet zegerwerck, efter malmen är ibland med Kopparmalm blandat, men eij af importance. Här ifrån reeste iag till Eisleben, och besåg deras skijfwergrufwor, derest deras skijfwerstreck falla tämlig flackt men äre dock mycket swage, och råstas således /: efter der å orten är swårt efter weed /: föres en hoop med rijs tillsammans, hwar uppå skijfwere hooptahls blijr kastad, men händer sällan att mehr än halfparten, eller högst 2/3 blifwa råstade, för eldens swagheet skull, derföre då och en ungn inventerades till råstning, som war ungefähr 7 a 8 al: i quadrat af tegell och grååsteen upmuradd, och der under en anzug som på en rimtungn; Men efter han eij war färdig, kunde iag eij see effecten der af, dock sades att derigenom weeden till råstningen skulle menageras, och skifwern lijkwähl blifwa bättre igenom råstadd än förr. En smältungn äfwen till ett bespara kåhl war där inrättad, hwar af iag allenast såg ett lijtet modell i trää, efter den rätta ungnen

war sönderrifwen, och war han så giord att på begge sijdor om bröstet giordes uthstickning, och genom det han altstadigt geck, spardes dhe kohlen hwar med en annan ungn wijd hwart schicht elliest måste upwärmes; med en trappa måste upsättarne betiäna sig alden stund ungnen war högre, än iag elliest några der uthe sedt. Zegerhyttan i Hekstädt som 2 mijl från Eisleben war inrättad, war öfwermåttan wäl bygd, men iag hinte intet att noga aftaga henne, aldenstund det war förbudit at ingen främmande måtte där inkomma, hwarföre iag mig skynda måste för folckets skull, som mig Directeuren der öfwer owetterligit, insläpte. Här ifrån reeste iag till Halle och besåg de saltbrunnar. och saltsiudandet som der war i gång, hwar uthaf en stoor ymnigheet salt åhrl tillwärkas; här ifrån åter straxt genom Leipzig till Freijberg; här arbetas grufworna äfwenwähl med slägel och eijsen, och förtimras såsom på Hartz, den mäste tillwerckningen är här och af groof och gran glantzertz, som dock är mycket fattigere än den Hartziske; Rothgylden, Weissgylden, glaasertz, Antimonialisk och Kopparmalm brytes här och understundom. Råstningen skeer eijheller här i hwälfda ungnar såsom de Hartziske, uthan fast på samma sätt som i Andresberg, dock giöras råstarna här mycket större. Tillwärckningen af silfwer är eijhäller här så stoor som på Hartz, men tillwärkningen af koppar mycket större; Jag giorde här ifrån en reesa till de öfwerbergstäderna och kom först

genom Eibenstock till Schneberg, hwarest Kobolt och wissmuth tillsammans brytes uthi en qwartz, och fölljer gärna kobolt blyte der hoos eller zinder, hwilket bergsmännerna hålla för at tecka, det kobolten än längre continuerar, kobolt streket är sällan öfwer 1/3 fambn brett, tämlig drusigt och har intet wist strykande, ibland brytes här och silfwermalm, men har intet bestånd, dock när han finnes är han mycket rijk, så att man och finner gedigit silfwer der ibland, Kopparmalm finnes der och men sällan. Här brytes och en drusig kobolt som är uthantill bruun, men innan till gråå, hwilken kallas schlacken kobolt, och finnes allenest Wiernweise / som der så kallas /: Af kobolten giöres här en stoor ymnigheet af blåå färg på det sättet, sedan kobolten är runnen blijr han bookad. heel reen och Kieselsteen hwar med Kobolten beskickas, blijr först bränd at han warder möör, och sedan bookas han så att oreenligheeten skiljes ifrån honom, med denna sanden warder kobolten beskickadd efter des goodheet, till 3, 4 och 7 Cent:r sand emot 1 Cent:r Kobolt, efter förrättad beskickning smältes godset i krukor af leer giorde, så stoora att i alla 6 som tillyka sätties i smältungnen kan bringes 5/8 Cent:r, hwardera krukans diameter är åfwantill 1 al:, diupet 3 qvart:, och nedantill 3 1/2 qvart breed. Desse krukor fåå eij wara mehr än half fulla, att eij färgen kookar öfwer, och när de stådt så lenge i stadig heeta att kobolten börjar smälta, blijr den wäl om hwerannan rörd med sanden, och är kobolten good, nembl. af höög färg, tåål han at ståå i ungnen 12 tijmar, men där han befinnes swag eij mehr än 8,

sedan kyles färgen uthi ett watn trååg, bookas åter och sichtas, twättas reen uthi stoora kaar, torkas och mahls, och sedan packas hon i små tunnor, och säljes efter dess högheet till färgen, a 6 till 17 Rd:r courant Cent:rn. I Anna och Marienberg har iag allenast samblat några der på orten fintlige malmstoffer, men i Johan Georgen stadt har iag befahrit några grufwor, hwarest Roth- weissgylden, ibland glanssertz och gedigit silfwer fans, såsom och kobolt och wissmuth. Här har iag observerat wijd deras smältninger på den hyttan som ligger rätt wijd behmske gräntzen, att de bruuke småt järn till förslag, aldenstund deras malmer woro mycket antimonialiske, så att de skulle i smältningen der af lida stoor skada, der icke slickt sig uthmattade då det angriper järnet. Här ifrån kom iag till Zegerhyttan Grunthal benämd, som liger 4 mijl från Freijberg; Till denna hyttan föres Kopper ifrån Freijberg, hwilken håller Cent:rn till 4 M: 2 lod silfwer högst, och från 87 till 97 [pund] gåår kopp: hwart qvartahl 50 till 80 Cent:; Från Annaberg kommer och hwart qvartal, dock allenast några Cent:r, och håller fuller annab: malm intet koppar, men i smältningen warder gammal koppar och rååslagg föreslagen, på det silfret som uthi malmen är, måtte hafwa något att hänga sig wijd, och eij flyga bort i röok; 1 Cent:r af detta wercket håller från 1 M: 14 lod till 6 M: 7 lod silfwer. Från Marienberg komma äfwänwähl 2 a 3 poster om qvartalet som hålla Cent:rn ifrån 1 M: 6 lod och 2 M: 3 lod till 3 M: och 10 lod silfwer, samt 72 till 74 [pund] gåårkopp. Från Mansfeldt tillföres hwart qvartaal

100 till 200 Cent:r swart koppar, af hwilken Cent:rn håller 10 a 11 lod silf:r till 96 [pund] koppar, fast deras skifwer eij håller på Cent:rn öfwer 2 högst till 3 [pund] koppar, och några gren silfwer. Schenbergsk koppar hwar af 5 i 6 Cent:r tillföres, håller från 8 och 12 till 16 lod silfwer, och till 96 [pund] koppar. Från andra orter warder och koppar hijt förhandlad, såsom från Weissburg, Jochims Sahl, Wolkenstein, Pressburg etc. All den Kopparn som hijt bringes warder först uthhuggen och proberadd, sedan warmgiord i en äska, såsom om smidieäska giorder, och bruten eller sönderslagen i stycken, som eij måste wäga öfwer 15 [pund], då de skola wara tiänlige till beschickning, desse stycken beskickas sedan i fölljande proportion: såsom 3/4 Cent:r swart koppar som håller 4 lod 3 gr silfwer, beskickes med 1 3/4 Cent:r friskblyy, 1/4 Cent:r glött och 1/2 Cent:r slagg, detta blijr tillsammens smält i friskungnen som är af tegell muradd, och är baaktill 3 al: 12 tum: höög, på sijdan 2 al: 2 tum:, bröstet 1 al: och några tum: från ögat, här werda tillijka 30 stycken med yppit öga förfriskade, dock efter hand, att så snart det lijder till uthstickning för den ena upsättningen som wäger 3 1/4 Cent:r då sättes den andra in igen, och så fort tils alla 30 stycken äre färdige. Uthaf desse stycken sätties 4 tillyke, 1 qvart ifrån hwar andra på kant, uppå Segerungnen som baak till är 1 al: 3 tum höög, till de gutne järnhäller som äre 3 tum tiocke, 2 al: 1 tum breed wijd grunden, men åfwantill 1 al: 12 tum:, längden är 3 al: 3 tum:, framtill

är han till plåtarna 1 al: höög; plåterna slutta emot hwar andra till 3 tum; Mitt på denna ungne lemnas i muurningen en gaata, som är nedantill 12 tum:, men åfwantill 3 tum: breed, och så lång som ungnen är, ungnen sluttar och till digeln hwar i Segerwercket flyta skall, och är denna digeln 1 al: breed i diamet:, och 3 quart: diup; sedan friskstyckerna äre som bemält är upsatte, då sättes sydebläcken före, som äre af järnbläck med leer innantill smetade, och då lägges kåhl på ungnen. Det wärcket som här flyter i digeln, drifwes af i drifhuset, hwarest drijfhärden betäckes med en järnhatt, som innan till är med leer starckt bestruken, men det som åfwanpå Segerungnen qwart blifwer kallas kuhnstockar, och warda /: på det att det blyy som i segringen lemnedt är, aldeles skall skilljas der ifrån /: satte i darrungnen som er hwelfd, och beståår in uthi uthaf 6 bänkar af tegell upmurade, hwar uppå kähnstockarna på hwar andra sättias och då 60 Cent:r äre insatte, täppes ungnen till frammantill med en jernlänka, som efter hwalfwet på ungnen gjord är, och weed lägges i gatorne mellan bänkarna; Till sådan derrning fordras 15 a 18 tijmar. Det som i derrungnen qwart blifwer kallas derrofens Zeug, detta blijr gåårat i en hwalfd gååungn, hwilken i diametro wijd pass är 6 al:; baak om denna är

en råsta af lijka högd med sielfwa ungnen hwar uppå weeden lägges, och baakom råsten ligga 2 bälgar i en Forma, som är richtadd öfwer härden; Framför ungne äre 2 små härdar uthi hwilka Koppern uthstickes och skifwetals som brukligit är aftages. Som kåhnstockerna sättias in i gåårungnen, giöres först härden der uthi, af 6 1/2 kiärra leer och 2 kiärror aska, wijd kanten till 8 tum: och mitt uthi till 5 tum: tiock, och så att han luutar ifrån de små härdarna, på det koppern kan så mycket renare blifwa uthstucken. Här gååras tillijka 60 Cent:r Kuhnstockar i 18 tijmars tijd. Ifrån Segerhyttan reeste iag sedan genom Freijberg. till Altenberg, och foor igenom det stoora tennberget, hwilket beståår som Rammelsberget af en stock, och efter iag då redan undtfått ordres af mina Föräldrar, reeste iag genom Dresen till Leipzig, och där ifrån öfwer Berlin åt Strålsund och Ystad, och så genom CarlsCrona hijt till Stockholm. Detta är nu således Kortel: upsatt, men skulle här wara något som Eders Höggrefl. Excell:ce och det Kongl. Collegium skulle finna nödigt ett wijdare deduceras, så är iag där till altijd så beredd, som iag ouphörlig i diupaste wördnadt förblifwer. Eders Höggrefl Excellences och det Kongl: Collegii Underdånödmiukaste Tiänare Jacob Hertzen.

unnoch für niniger Zeit Jacob wende anß Schweden bürtig auf dieſe Berg Stadt angelangel, und auf erhalbene permisſion hieſige Weeg werdle, und waß dar zu höret, zu beſichtigen, ſich bißhero deren Zimlich Kündig gemachet. Nun mehro aber deßhalber ein A Bestatun Verlanget, und bey uns darumb gezieinende anſüchung gethan„ Als haben, wir Jhm ſolches Zu„ Verſagen keine Uhrſache gefunde„ ued Dananhero hiemit bezeügen wollen, daß derſelbe ſich bey nahe z Monathe hieſelbſt auf gehalten, und ſich in deßen ſowol des Berg baues unter. und über der Erden, als auch der zuguthe„ machung der gewonnenen gehze in Prch. und hütten, wirden

und übrige Bergambts mit fleiß erlundigel, So gar daß er auch ſelbſten hand mit angeleget, fük einen Häūer in der grüben, und zwar in ſpeiie auf dem Landes Trofarth, mit angefahren und ſein gedinge daſelbſt heraus geſchlagen, welches wie alſo. auß deßen begehren unter Porgedeudte Berg ambts Juſigel hiemit Nttestirn wollen. Setum Claußthol den 8 E Jemuarii ab96: Hherfürft Brannschin Stmeb| Beeg hauplinden uund Tammer Path, Zehendnen Aiheshore. Elbert Von dem Busch.

Copia. Praes: och Upläst d 17 Octob: 1724. Originalet här af finnes igien uti 1724 åhrs Suplique Bok Andra dehl fol: 304. Högwählborne H:r Grefwe och Praesident, Så och Wälborne, Ädle och Högachtade herrar Bergz Råd, och samtel:e Herrar Assessorer At Högwälborne Herr Grefwen, och Högl. Kongl. Collegium eij onådigt behagadt anse mit så långa uteblifwande ifrån Bergwärcken, ärkiänner jag med största wördnad; Har altså giordt en resa till Hartz, hwarest jag mig redan några weckor uppehållet, och besedt the förnämste

ste grufwor och hyttor, hwarföre mig eij bordt underlåta, Högwälb:ne H:r Grefwen och Höglofl. Kongl. Collegium något af thet lilla jag kunnat för then tiden besee, observera och efterfråga underdån-ödmiukast at berätta. Sielfwa orten är mycket bärgig, så at thet ena bärget när wid thet andra är beläget, med dahlar emellan som af jord, gräs och skog betäckas. Uppå thesse berg äro grufwor anlagde samt schackter indrefne, och bestå malmstreken af skrykande gångar, till större dehlen ifrån Wäster till Öster, som oblique och dohnlägert falla, hwaribland the, som norr åth falla, så at then liggande sidan i Söder blifwer, gemenligen för the bästa hållas. Förtimbringen skier med stämplar, som emellan then hängande och liggjande sidan brede wid hwar hwar annan resas af stockar, smala och tiocka, att efter som distancen, bergetz mera eller mindre hängande, samt fast- eller löshet thet fordra, hwar ofwan uppå med bärg, för bätre resistence skul, fylles, och kallas stenkistor. Malmlössningen skier med bårande och krutsprängning, och kan på 2:ne timar 30 à 40 tumb inbåras, samt 6, 8 à 10 och flere tunnor, på en gång afskiutas. Halten af Silfwermalmen är, förutom på Andreasbärg, mycket ringa, så at then eij öfwer 5 à 6 lod på Centerenen stiger; warandes mästedehlen en fijn Speisig, och grof glantz Ertz, som innehafwer bly till 40, 50 marker och mehra; men brytes till sådan ymnighet, i synnerhet i Dorothea på Clausthal, at then till 110 R:drs Specie avance för hwarje kuchs, som till antahlet 130 äre, om quartalet

quartalet bringas kan; Watnet som i grufworne finnes, skaffas till skörre dehlen ut, igenom stållar, hwartill ortens beskaffenhet, i anseende till the många, höga och branta bärg, samt emellanlöpande dälder, är mycket beqwäm, hwarföre the ock med särdeles sorgfällighet och anseenlig omkostnad giöras, så at stållar finnas, hwilcka öfwer en mihl långa äro. Det skulle eljest här omöijeligit synas, at the kunde bringa theras grufwor till sådant diup med avance, der de med pumpar up i dagen skulle fordra alt watnet, emedan grufwor här finnas af 200 till 240 Lachters diup, och för theras höga belägenhet, efter tillräckel:t watn för konstwärken mycket swårt wore; hwilcket nu med mycken omkostnad igenom många canaler tit ledas måste måste, för then lilla dehl af watnkonstwärcken up i dagen bringa. Watukonster äro dessutan här åtskillige, samt spel, som mästedehlen för några åhr sedan med flit, och efter H:r Commercie-Rådets Polheimers invention blifwit anlagde. Book- och Waskwärck finnas här till anseenlig myckenhet, emedan största så wähl tillwärckningen, som avancen, af the ring-haltigaste malmer åstadkommas. Samma Book- och Waskwärck, skola för 20 åhr sedan, på thet sättet, som the nu befinnas, blifwit inrättade, då för then tiden the en stor förlust ther af haft, at mycket silfwer blifwit bortwaskat, så af stamparnes orätta fallande, som malmens altför fijna sönderbokande med mehra; ther emot nu schlickten mycket gröfre med större nytta göras. Men

Men hwarföre thet eij till förene blifwit observeradt, lärer förutan andra orsaker, twifwels utan wara, at thet har kunnat för them i synnerhet, som thet eij så noga eftertänckt, synas wara lika mycket om schlickten warit grof el:r fijn, och at altså 2:ne kroppar, af lika Solid materia, men olika storlek uti enehanda fluido likaledes moverade, bordt lida en retardation och resistence proportionerad efter theras storlek; hwilcket likwähl så wähl sielfwa experiencen med åtskillige små och ringa prof, de dageligen förefalla, som the ther å giorde Mathematiska demonstrationer bestrida, hwarmedelst bewises at en liten kropp uti thes gifne fart retarderas samt lider mycken större resistence, än en stor af samma bekomne bekomne fahrt uti hwad fluido thet wara månde, thet ware sig wäder, watn, el:r hwad för ett annat, som nämnas kan, och at så mycket mindre, som en kropp är, then så mycket större resistence uti thes fahrt har at öfwerwinna. Hwar af följer, at ju mehr fluidi resistence, eller kroppens emot fluidum ökas, som altid äro jämnlika, aldenstund en action med thes reaction enahanda är, ju närmare disponeras then till at aldeles utaf fluido kunna uppehållas, och ther uti flyta, men åter igen at så mycket mindre fluidi resistence är, den samma så mycket snarare måste siunka till botn. Slutes altså ther utaf, att stora stycken swårare af watnet kunna bortskiöljas, än the små af lika Solid materia, hwilcka ju smärre de äro,

äro, thesto snarare uti theras fart bortflyta kunna; dock inga lunda, som skulle ther under förstås at gravitas Specifica något blifwe förändrad, emedan then är altid enahanda uti lika Solida materier, samt hel different ifrån en retardation, som förorsakas utaf resistentia medii för ett ting, som är uti rörelse. Malm- och Schlickt-råstningen förrättas uti stora hwälfde ungnar, i form ungefähr af en half Cylinder, hwaruti 13 Centner på en gång uti 10 à 12 timar brännas till thes the börja at flyta; då sedan utdragningen skier. Smältungnarne äro ungefähr af 4 à 5 fots högd ifrån framhärden frammantill wid bröstet, ofwan till widare än nertill härar uti när 2:ne råstar, som giöra 60 centner, sedan 6 för wätan tan afgådt, äro nedsmälte, hwilcket på 2:ne ugnar skier uti 11 à 12 timar, drifwes altid, samt drifwes ut hwad sig i ungnen kan hafwa satt, tillika med härdarna, hwarefter the straxt å nyo igen inslås, och med kohl upwärmas uti 8 à 10 timar, då sedan åter med blästen och smältningen, som tilförene, continueras. Drifhärdarnas diameter är ungefähr 3 al:r och kunna therpå emellan 40 och 50 Centner Wärkbly på en gång afdrifwas; blästens direction är till centrum af härden, hwarest then sig afskiär. Med stora och långa stockar eldas uppå thesse drifhärdar och afblickas på en gång 12 marker ungefähr; Hwarwid jag eij oförmält lämna kan, thet jag uti Amsterdam sedt en drifhärd, nästan af 4 al:rs diameter, som allenast hade en liten windugn på then ena sidan

dan, hwaruti med torf af sämste slaget, som then minsta hetta gifwer, eldades, så at flamman igenom wäderdrag kunde swäfwa ofwan uppå wärcket, under ett öfwer härden liggiande Jernlåck, hwarpå rundt omkring wid brädden åtskillige små yppningar wore för wädretz och gletens igenomfahrt. Uti Windugnen kastades allenast 4 á 5 torfstycken på en gång; hwarmed dock så stark hetta förorsakades som behöfdes till en så stor härds fulkomliga drift och 3000 markers blickande. Blästen leddes behändigt med Koppar-rör wid hwarannan häftade, ifrån ett par bäljor i en smältugn satte, som i samma hytta war, till 30 al:rs distance, igenom drif-härds låcket uppå sielfwa wärcket till at blåsa gleten till breddarne. Uppå Uppå Smältugnen eldades ock med samma slags torf; kunde altså giörligit synas, at af brist på wed och kohl, äfwen på andra ställen, der torf kan finnas, metaller skulle kunna tillwärckas, i synnerhet ther ugnarne efter paraboliske och elliptiske linier blefwo giorda, hwarmedelst eldstrålarna till deras focos kunde reflecteras och samblas till sådan ymnighet som någon sin giörligit wore, samt wäderdraget så tempereras och påökas som nödwändigheten fordrade. Profwen som giöras uppå Silfwermalmerne här uti öfwer Hartz förrättas utaf 3:ne tillika, då halten efter 2:ne deras prof, som närmast öfwerens komma angifwes. Det som igenom smältningen åstadkommes, skal någorlunda med then angifne halten

halten inträffa; men berättas och eljest af them, som sig ther på borde förstå, at altid något öfwer thet som angifwes, tillwärkas, hwilket likwähl ingalunda kunde låta sig giöra, där profwen accurat förrättades, emedan mycket silfwer i smältningen volatilt giöras mer och mindre, alt efter som malmerna mehr och mindre antimonium med annat dylikt innehafwa, och är nästan ungen malmart, hwaraf eij något med röken skulle afflyga, hwilcket skärstens röken, som hwar 14:de dag afsopas och schlichten på hyttetaken, samt sniön, som sig om wintertiden ther på lägger, nogsamt betyga, emedan halten ther af ibland till några lod på Centenern stiger, förutan thet som eljest bortröker, och sig ther eij fäster. Dock såsom så som sielfwa prober konsten på thet sättet then gemenligen tracteras, ingen ting mindre än accurat är; står altså eij eller therigenom at erfara, huru mycket silfwer flycktigt giöres; kunnandes ther emot andra experimenter wisa; at en art malmer efter thet wanliga sättet proberade, allenast hälften, af thet silfwer, the innehafwa, framter. Sådane experimenter gifwer chymien bäst wid handen, samt hwad wid sielfwa smältprocessen kunde wara at förbätra. Men at metallerne rätt chymièe af någon skulle kunna handteras, förän som säkra fundamenter äro lagde uti vegetabilierna, så at man theras egenskaper och dygder förstår, kunde nästan synas ogiörligit; alden

aldenstund thesse många resor simplare äro, och likwähl en ganska Stor analogie med the förra hafwa, hwilcken sig sielf yppar, när the bägge nogare examineras; tå ock klarligen skiönjes hwad hielpereda och understöd, the förra af the senare hafwa; Så at chymien med proberkonsten, och smältprocessen i stora wärck allenast för en wettenskap hållas kunna. Tillwärckningen af silfret, som här på orten skier, är emellan 16 och 1700 marker om weckan, hwilcket alt förmyntas i fijna dritlar och skilje-mynt på Clausthals och Zellerfeldtz myntewärck; hwarutaf arbetarena alla lördagar, och the andre betiänter hwart quartal theras fulla betalning undfå. Bly som här tillwärckas, bestiger sig till en ansenlig lig myckenhet, och försäljes mäst till Franckriket och Muscovien, samt gäller här på platzen 3 1/2 R:dr Centenern. Åtskillige particulaire omständigheter har jag wäl också på then lilla tiden, jag här warit, giordt mig underrättad om hwar till jag här, i anledning af the gunstige tillbod och höfligheter mig äro skiedde, bästa lägenheten har; Men såsom omständigheterna äro många, samt then påbegynte resans widare fullföljande wijdlyftigt fordras altså ther till en längre tid, och mehra kostnad än thet som utaf thet mig nådgunstigt förunte Stipendio utfaller, hwartill thet mycket litet förslår, och så mycket mindre, som courante penningar, här 50 pro Cento swårare äro, än de i Swerige. Jag skulle likwähl intet högre önska, än at af egna medell samma resa så kunna förrätta; at ther af

theraf något gagn kunde åtadkommas; hwilcket jag för min skyldighet hålla skulle, samt mig för en ähra räckna, at them så wähl och till mitt K: Fäderneslandz tienst kunna anwända; men som jag nu therifrån til en stor dehl afhålles för the släta wintrar, som för Bergzlagen i Swerige warit, hwarmedelst i synnerhet för thetta åhr, mig en mycket ringa avance blifwit förorsakad, så at mig omöijel:t wore, at therutaf then påbegiynta resan fortsättja kunna. För then skuld anhåller hos Högwälb:ne H:r Grefwen och Högl: Kl. Collegium jag underdån-ödmiukast, thet täcktes högwälb:ne H:r Grefwen och Högl. Kl. Collegium mig till renådgunstigast sepenningars åtniutande behielpelige wara. Afwacktar en nådgunstig bönhörelse med framhärdande Högwälb:ne H:r Grefwens och Praesid: samt Höglofl. Kl. Collegii Zellerfeldt d 16 octob: 1724. underdån-ödmiuka Tiänare Géorg Brandt.

pres. d: 1. Martii 1725. d: 3 d:o föred: och afgått bref til G. Högwählborne Herr Ghrefwe och Praesident Brandt. Wählborne Herrer Bergslåd och Assessorer Sedan den förre till högWählb:ne Herr Grefwen och Högl. Kongl. Collegium underdånödmiukast af mig öfwersände berättelse, har jag ibland annat något nogare mig under rättad giordt om book- och wask-Wärkens beskaffenhet här uti Hardtz och följande omständigheter såsom de förnämste der wid observerat, hwilka högwählb:ne H:r Grefwens och högl. Kongl. Collegii ompröfwande här medelst underdånödmiukaft under kastas. Book-husen här å orten innehafwa 6 stampar med 2:ne kiftor, 2:ne skihlor eller underlag och mästedehlen 4 durchslags-bläck. Stamparna äro 7 à 8 al:r långa, 8 tumb breda och Tiocka af bookträd giorde, och hafwa hwarthera uppå ändan ett lika stort och tungt gutit jern stycke af 6 tumbs bredd i fyrkant och 1 Centners

wicht. Af desse borkstampar ställas 3ne till samman 2 à 3 tumb ifrån hwar annan uti en kista, som är 2ne al:r lång, 3/4 al:r bred och ohngefähr en al:n hög, giord af tiocka bräden med ett twär fingers tiocka gutna jern bläck innan till beklädde; Botten uti booklistan har till fundament tiocka stockar under i jorden lagde, hwar uppå andra twärt öfwer läggas, och sedan der åfwan uppå en Klotz af 20 à 24 tums tiocklek i fyrkant, hwaruti book-suhlan som är ett gutit jernstycke af 3 Centners tyngd, 1 1/2 ah:r längd, 7 á 8 tumbs bredd och 5 à 6 tums tiocklek inskiäres samt lägges således att den ifrån den eftersta stampen till den främsta 5 gruder ohngefähr efter cirkel-bågen kommer till att slutta: Hwar wid orsacken föregifwes wara, at om den horizontailt skulle läggas, malmen altför snart ifrån den första book-stampen den sichta skulle tillbokas och altså försätta och sönderspränga bläcket hwilket likwähl med mindre wattens gifwande äfwen så wähl synes kunna förekommas. Af durchslags blecken, som äro 1/2 al:r i fyrkant, giorde af mässings tråd, äro 3:ne slag; det gröfsta, som af den gröfta tråden är giordt har håhl af 1/8 dehls tumb i fyrkant, Det andra eller millan-bläcket, är giordt af fijnare tråd och har håhl af 1/12 dehls tumb i fyrkant; det tredie och det fijnaste af 1/18 dehls tumb. Det gröfsta brukas för grofglantzig malm, det andra för fijn speisig och det tredie för Achtern. På somblige ställen brukas 2:ne bleck uti en book-kista, såsom uti Communion-Hardtzen, wid bergstaden St. Andreasberg och Kopparwärket Luttersberg, på andra åter allenast ett: dock skulle synas wara bättre att bruka 2:ne emedan dymedelst dubbelt mehr af den sönder bokade malmen, för hwart fall som bläck-stampen giör, i rennor en gienom blecken drifwes, aldenstund den lijkaledes ifrån sig slår på alla sijdor; af samma skiähl skulle och ännu bättre synas wara att bruka 3:ne bläck och 3:ne rännor för hwarje bookkista. Att gifwa bläcken deras tillbörlige högd ifrån book-suhlan uti föresättningen, tages noga i acht, hwad slags malm sönderbokas skall, emedan för grofglantz de lijka lågd ned med suhlan och högt en à 2:ne tumb högre up utan någon särdeles fahra ställas kunna, af orsak att den grofgläntzige malmen såsom tyngst, swårast häfwas kan; men om för sådan malm blääket högt up ifrån suhlan ställes, begås der igenom ett stort fehl, som dock lijtet

af dem märkas kan som der wid ey något särdeles inseende haft, aldenstund, på såden händelse, malmen så länge bokas måste till dess den blifwer så fijn att på watnet kunna flyta, hwar efter den wähl gienom bläcket utflyter, men sig ganska lijtet eller alsintet på de förste rennor sätter, utan fast mehr aldeles bort flyter samt alla de der på följande schlamkistor, oansedt de många resor flere woro, såsom ett grumligt watten igienom fahr. Förutan detta fordras mycket längre tijd till att så fijnt sönderboka malmen, sielfwa wask- och reengiörandet öfwer planhärderna fordrar äfwenwähl längre tijd och mehr omkosfnad när schlichten är fijn, och halten der af är altijd så mycket ringare som den mehr fijn är. För fijnspeisig malm och aftern, såsom lättare än den förra, ställas bläcken 4 à 5 tumb högt up ifrån booksuhlan. Under hwart och ett bläck är en ränna, kallad schossgerine, som i deras längd variera, men hafwa eij öfwer 5 à 6 tums fall uppå 10 à 12 al:s längd, hwaruti på 2:ne à 3:ne ställen spånor föreläggas till att uppehålla schlichten. Malmen som sönder bokas bör kastas i mellan den första stampen och booktrågs stålpen, hwarigenom wattnet faller uppå malmen och den efter hand under stamparna bringar, då imedler tijd bookningen således skier, att altijd den första stampen först nedfaller och bokar, som de här säya, ifrån sig till den medlersta, sedan den medlersta ifrån sig till den selsta, hwilken omsider det sönderbokade igienom bläcken i rennorna drifwer, hållandes de här före, den bookningen som twärt emot skier, wara skadelig, emedan då fram och tillbakas bokas skall, och i följe der af alt för fijn schlicht giöras. Om wickan sönderbokas af 6 stampar på somblige ställen 4 à 5 treiben malm, hwar af 3 à 4 råstar reen schlicht fås, på andra ställen åter reengiöres om wickan 5 à 6 råstar schlicht och förbokas der till 6, 8 och flere treiben malm; dock reengiöras i månge book-hus här å orten knapt 2:ne råstar om wickan af 6 och flere treiben malm, emedan alt sådant sig efter malmens halt samt bergartens beskaffenhet rättas. Beträffande book-stamparnas häfning och fall, så har uti book-wärken wid Clausthal och Zellerfeldt såsom och de andre bergstäder, hwarest ey annat än gemena glantzige malmer förbokas, den första book-stampen 7 à 8 tums häfning, den andra 9 à 10, den tredie 12 à 14; men uti book-wärken wid H. Andreasberg,

hwarest lättare malmer förbokas, såsom weisgulden och annan dylik, har twärt emot den första det högsta reset och den sidsta det minsta. Orsaken, hwarföre för de gemena glantz malmer den sidsta det högsta reset hafwa måste, föregifwes af en dehl, så bora skie, på det de malmer såsom tyngre än de rijka malm-arter med så mycken större kraft må, drifwas igienom bläcket; andra åter hålla före att för alla malm-sorter den första stampen det starkesta fallet hafwa borde till att så mycket bättre, kunna sönder krosse malmen som där under gröft är. Hwarföre såsom här en wist där om warit, äro för 2:ne åhr sedan prof utsatte till att uti någre book-wärk uti communion Hardtzen på 3:ne åhrs tijd äfwen som wid St. Andreasberg brukeligit är, bookningen förrätta, och att derigenom ärfara hwilket thera sättet fördehlachtigare ware månde Wask-husen som äro öfwer 30 al:r långa och 20 al:r breda, innehafwa 5 à 6 schlamkistor hwilka med wask-husen en jämlijk längd hafwa, och äro 3/4 al:r breda samt 1/2 al:r diupa. Uti Waskhusen äro ochså 3:ne schlamgrafwar, 6 al:r långa 1 al:n ohngefähr breda och diupa, hwilka slutta utföre på denna deras längd med 1/2 al:rs perpendiculairt fall. Uppå desse schlamgrafwar giöres för sig allena den gröfsta och bästa schlichten reen, hwilken uppå de närmast in till bläcket förelagt rännor sig plägar nedsättia, och fås der af på somblige ställen 60 Centner om wickan, på andra åter mehr och mindre alt efter malmens beskaffenhet, hwars halt äfwenwähl är åtskillig ifrån 4 till 9 lod silfwer på Centneren utaf de gemena glanzige malmer; Det som af de rijkare malmer wil St. Andreasberg fås, bestiger sig til 20 och några lod à 2:ne marker och der öfwer. Förutan denna schlichten giöras 2:ne à 3:ne andra sorter öfwer plaan-härdarna reena, hwar af halten altid några lod sämbre är än den förra alt efter som schlichten fijnare är. Af den grofwa schlichten fås på somblige ställen mehr än af de fijnare, på andra åter lijka mycket, af ibland något mindre alt efter malmens egenskap; dock bringas der utur altijd mehr silfwer än af de fijnare sorter i anseende till des rijkare halt. Plaan-härdarna som till antahlet äro 5 à 6 uti ett waskhus, äro 12 à 13 al:r långa, 1 3/4 al:r breda och hafwa uti deras sluttande 25 à 30 tumbs perpendiculairt fall för de gemena glantzige malmer, men allenast 15 tumb för de rijka malmer wid St. Andreasberg och för Kopparmalmen wil Luttersberg, emedan de mycket lättare äro. Uppå desse planhärdar brukas 8 à 10 dukar, och sätter sig det rena uppå de 4 à 5 öfwersta, och

blifwer i det öfwersta fatet afskiölgdt; det så kallade orena, hwarunder ännu något berg är, häfter uppå den 6:te såsom och ibland uppå den 5:te och 7:de duken, och där något Koppar malm ibland den sönderbokade silfwer malmen finnes plägar den gemenligen häfta uppå de medlersta dukar af den första plaan härden uppå hwilken det som af den gröfsta shlichten öfwer schlamgrafwarna afskiljes och kallas after, altijd för sig allena waskas. Det som sig uppå desse medlersta dukar sätter, afskiöljes uti det medlerste, fatet, om ingen koppar-glantz sig der uppå wijser, hwarutur det åter uptages och å nyo öfwer de nästföljande plaan härdar waskas såsom tillförene; men där någon Kopparmalm där under finnes, afskiöljes samma dukar uti et kiäril à part hwarefter det åter igien uparbetas, och reengiöres, så att både silfwer- och Kopparglantzen ifrån hwarannan skiljas och begge till nytta bringas Det som uppå de underste dukar häftar, afskiöljes i det understa fatet och uparbetas åter igien å nyo, hwilket continueras så länge någon glantz der uti finnes som löhnar arbetet att der ifrån skilja. Wattnet som ifrån Waskhuset afrinner har sitt utlåpp på 3ne ställen; på det första är en ränna, hwar uti Aftern utflyter, hwilken kommer ifrån den första planhärden, hwar på det grofwa waskas, som ifrån den gröfsta schlichten uti des reengiörande öfwer schlamgrafwarna skiljes; denna, kallad affter-ränna continueras, allenast till 13 à 14 alnars längd utom huset, emedan det som af Watnet derigenom föres, hehl groft är, och altså sig snart till botten sätter. På det andra stället utflyter det watten som kommer ifrån de öfrige planhärdar, hwar på den fijna schlichten och schlammen reengiöras, sedan det fullit uti de där under liggande sumpar, hwar ifrån det widare 9 à 12 stycken utom huset befintelige stora och diupa sumpar igienom fahr föränsom det aldeles bortflyter. På det tredie stället har det wattnet sitt utlopp, som kommer ifrån bookstamparna, och alla de där på följande rännor och schlamkistor igienom löper, hwilket äfwenledes som det förra i anseende till den fijna schlammen som det föör, sumparna utan huset igienom fara måste. Det som sig uti desse sumpar undsätter upgräfwes åter igien och förblandas med det som utaf afterrennan utom huset i hop samlat är hehla åhret igienom, samt bokas igienom det fijnaste bläcket med ganska lijtet wattn, emedan många resor mindre wattn behöfwes till att bringa detta under stamparna

än som den grofwa malmen, hwarföre ochså den goda föranstaltning der med är giord att detta arbetet då allenagt företages, när för malmbokningen eij tillräckeligit Vattn är, på det det fattige arbetz-folket under den tijden må hafwa något arbete att förtiena födan med: Det silfwer som der utaf åstadkommes, betahlas för den orsaken efter des fulla wärde med 11 2/3 r:dr Marken, utaf öfwerheten, och kommer knapskapet och det fattige fålket till godo, hwarmedelst och skier, att där 2:ne råstar reen schlicht på 3 à 4 wickor kunna förskaffas, det arbetet löhnar där Högwählb:ne H:r Grefwen och Högl. Kongl. Collegium nådgunstigast täcktes mig till resepenningars ärhållande behielpelige wara; hwar om jag underdån-ödmiukast anhåller, hade jag tillfälle att till Högwählb:ne grefwens och högl. Kongl. Collegii Tienst, bättre fullfölja mitt upsåt wid denna resan, samt lägenhet att uti många till berg-handteringen hörande stycken mig nogare underrättadt giöra, hwar till, jag elliest eij seer mig hafwa någon utwäg, afwachtar altså än ytermere en nåd-gunstig resolution med fram härdande Höwählb:ne Herr Grefwens höglåfl: Kongl. Collegii Zellerfeldt d 8 Febr. 1725. underdånödmiukaste tienare Georg Brandt Högwällborne Herre Hr Grefwe Praes: d. 3. Maii 1726. och President, Så och Wällborne Herrar Berg Råd och Herrar Assessorer. Upl:t i K. Coll: och lägges ad acta. Sädan som min Baron och iag hit till Halle i Magdeburg hafwa ankommit, som uti förledne Julii månad skiedde, samt derjämte fått ordres att oss med denna Universiteten nogon

nogon tjd uppehålla, har iag sådan fördelacktig lägnenhet welat i ackt taga, och sökt efter högsta möijligheten att giöra mig underrättadt icke allenast om de Eislebiske, Mansfeldiske och Wiederstettiske Bergwärcken, som äro, 3 till 5 mijl härifrån belägne, utan och att få der hoos förskaffa mig en grundelig information om de remarquables och kostelige Saltwärcken har i Halle; anwänder dess och der utinnan så mycken större flijt och åhåg som iag igienom skrifwelsse ifrån Högwällborne H:r Ba och landzhöfdingen Conrad Ribbing förnummit at äfwen uti Swerige på des Godz i Wästergiöthlanskap dylika Saltbrunnar wara oppfundne, hwilcka redan gifwa 5 lod Salt efter en Swänsk kanna Sohle och sålunda uti halt hafwa sig till desse Halliske såsom 5 till 36. Ty enär man här antingen igienom ett rätt afdehlt Instrumentum Staticum eller igienom lindrig kokning efter wiss gewicht, will accurat probera detta Halliske wattnetz halt, så finner man, att denne Sohle eller Saltwattn, af alla fyra Brunnarne tillsammans beblandadt hä efter en Swänsk kanna, 30 á 32 lod Salt; hwilket fuller giör en tämmelig stoor difference, så att wåra Swänska Brunnar i anseande till desse kunde wähl synas wara af mycket liten consideration och wärde; men emedan de äro så nyss oppf: oppfundne, och man på den orten ännu intet så waan och kuning är med sådanne saker att umgås, så kan wähl hända ingen där warit tillstädes, som på ofwannämbde sätt igenom Hydrostatiquen, eller igienom kokning bem:te wattens halt rätt kunnat utsökia. Och som de ännu intet sielfwa hufwudkiällan, som utan twifwel lärer gå nogdt diupt, hafwa råkadt, så torde derföre detta wattnet, hwar utaf profwet tagit är, warit med annat sött wattn beblandat, antingen af nogon närgräntzande Siö ell:r Ström, som i anseende till desse uppfundne ådror legat högre, eller af rägnwattnet som tärt sig under gienom Jordennes meatus till detta wattnet, och således des halt medelst nimia particularum Salinarum solutione aldeles ändrat och förminskat; warandes min ringa och oförgripel:e tancka der wid, att denne Sohle eller wattnet i sig sielf ännu håller mera Salt och blifwer mycket rjkare, när man träffar fastare Jordmåhn, hwarigienom det löper; när man kommer nogot diupare; och när man således kan rätt påfinna sielfwa hufwud ådrorne. Skulle det och intet komma till högre halt än till 5 lod efter kannan, så woro ändå en stoor wählsignelsse af wår Herre och

och kunde sådant wärck upprättas Swerige till en högskänstel fördehl. Ty i Tyskland äro många Saltwärck, som intet äro af rjkare halt än detta, och ändå med stoor nytta, fortdrifwas, fast de af tillräckelig weed och andra förmåhner intet hafwa att gratulera sig så öfwer, som detta uti Wästergiötland, hwars stoora fördelacktigheter mig äro nogorlunda bekante; utan här hafwa de för den dyra weedens besparing på många orter måst inrätta sine Gradirung, eller Leckwärck de kalla; hwarest de den ringhaltige Sohln, så kunna concentrera och förstärcka, så att af en enlödiger Sohle warder giorder en 5, 6, 8 à 10 Lödiger; af hwilcka wärck iag wed Lützen uti Merseburgiske Gnbiethe, samt wed Aschersleben uti Förstendömet Halberstadt hafwer besedt; afwacktandes uti största Soumission Eders Grefl Excellences och det Höglofl Kongl. Collegii nådigsta befallning, om iag nu straxt angående desse Saltwärcken styckewijs skall öfwersända någon beskrifning, eller om der med får anstå till min Hemkomst will Gud till Swerge. Emedler tijd understår iag mig för Eders Grefl:e Exellence och det Höglofl Kongl. Bergs Collegium att inkomia med min aldraödmiukeligtiste relation om de ofwan förmälte ofwan förmälte Eislebiske Mansfeldiske och Wiederstettiske Schifwer Wärcken, uti samma diupasta, ödmiukhet bediandes, det täcktes Eders grefl:e Excellence och det Höglof Kongl. BärgzCollegium med nådige ögon ansee denna lilla relationen, som i sig både mycket ringa är, som och för Postens beswärlighet, måste wed detta tillfället, så mycket giörligit är, Abbrevieras. Sielfwa Grefskapet Mansfeld, hwarutinnan dese wärcken allesammans liggia, har nu för tiden de conjuncturer, att emedan den Unga Grefwen, som elliest jure haereditatis borde äga och disponera sitt Land, är ännu omyndig, och derföre ständigt uppehåller sig uti Wien, därest han är Cammar herre hoos Hans Käijserl:e Majestet; altsså disponeras Landet af främmande Öfwerhet näml:n konungen, i Påhlen och Konungen i Preussen, hwilcke hafwa hela detta grefskapet hoos sig under Seqvestration för nogon stoor Summa pänningar, som de förra Grefwarne af Mansfeld, hoos dem och deras förfäder hafwa giordt fördenskull hafwa och desse Potentater icke allenast dehlat hela Landet med Städer och alla tillhörigheter sins emellan, utan och sielfwa låta uppbära alle inkomsterne derutaf, behållandes för sig, såsom Interesse för sitt lähnte Capital, alla de Intraderne, som falla af

af Landet Allis, som är tämmelig important: de andra revenuerne låta de samlas till en wiss Cassa, hwarmed, efter hållen rächning med Grefwen de willja giöra sig sin Summa betalt, och sådan lefwerera honom fullkoml sitt Land igen. Hwareftter den unga Grefwen och hela Landet fuller Högel:n längta, men kunna intet säije, när de denna sin wäntan nogonsin warda winnandes. Emedlertijd regera desse Potentater oftanämde Land Souveraint, hafwandes Konungen af Påhlen sin Man och Landzhöfdingen uti Eisleben hwilcken tillika förer mästa directionen öfwer Bergwärcken, som uti öfrigit till sin drift och fullkom: disposition allessammans sortera endast under Saxiska Berg Cancelliet i Dresten. Konungen af Preussen, som wid desse Bärgwärcken intet har att säija, låter sin andehl af Landet styras och disponeras af Regieringen, som är i Staden Magdeburg. Angående desse Bergwärcken i gemeen, så hafwa de i förra tjder så wähl till myckenheten, som inkomsterne warit considerablare, emedan Jorden där omkring till 2:ne mijl nästan finnes merändehls wara undergräfwen; men sådanne gambla grufwor och Schackter stå nu fulla med wattn; och att flere Hyttor där fordom warit i gång, kan man utom det gambla bergfolckets berättelse, äfwen sielf ährfara af de många Slaggwarpen, som åt Eislebske och Mansfeldiske Sijdan öfwer alt på åkrarne äro att see; hwilcka wärck för malmens brist, för Krigz tjdernas swårighet, samt äfwen i mangel af wederbörlig direction, som till Bergwärckens widmackthållande fordras, äro sedermera uti decadence och ödesmåhl komne. Nu räknas här in alles 30 till 40 grufwor, förutan Schackterne, hwilcka man till nogot wist tahl intet så just kan utsättja, emedan de oftta warda ökade eller förminskade, efter som grufwans beskaffenhet kan wara till; och äro åtskillige af dem tämmel:n diupe nämbligen 3 wed Wiederstettiske Revieret hålla, där de diupast äro, 53 Lackter, de andra 24 Schackterne wed Eislebiske Revieret äro à 10, 20, 24, 30, till 36 Lachter nedersänkte, samt med timmer wähl bebygde till 1 1/4 Lacht i längden, och 2/3 dito i bredden så wida de för uppfordringens skull där 2:ne handspeel och 4 Pärssoner tillika willja rätt hålla uti gång: elllest äro Schackterne ordinairt timrade 1 Lacht uti längden och 1/2 dito uti bredden ifrån dagen alt under till Lägersteen: warandes En Lacht 3 1/2 Eislebisk aln

aln, som är efter den Leipsiska inrättadt, och sålunda lika med den Hamburska, Lijbeikiska, Franckfurtiska, och Cölniska alnen, hwilka förhålla sig till wår Swänska el: Stockholmiske aln såssom 100 till 104. Richtköcher som gå uti stoora hufwud Stollen äro 37 stk., hwilcka ifrån mund locket äro 2 Lachter eller 7 sådanne alnar, men sådan alt diupare och diupare till 53 Lachter nedersänkte, efter den proportion som Stora hufwud Stallen gång kan hafwa, uti hwilken de falla; warandes utom desse Licht Löcher elliest swårt uti en få stoor Stoll att hafwa nöd torftig Luftt att uthärda med den beswärliga uppfordringen samt framdehles kunna altid hålla honom uti sitt tillbörl:e skick Bemälte Hufwud Stoll wed Wiederstettiske Revieret är 2000 Lachter lång, mycket wähl anlagd och arbetadt, är drifwen till 3 1/2 alns högd samt 1 1/2 alns bredd, så wähl hwarest han måste förtimbras, som äfwen när han uti fast flyft drifwes; är elliest mäst murader till halfwa högden med stoor steen, som de kalla Wärck stycken eller Sandsteen, den öfriga dehlen har sin muur af mund Steen, som är mästdehls Tegellsteen; går ifrån Norr till Söder hela Wiederstettiske Tracten igienom hwars tienar. Ifrån mundlocket hwarest han är 1/2 Lacht, hwars wärck och grufwor han mäst allesammans beså går han till 53 Lachters eller 186 1/2 alns, diup, och ändå litet mera, hwarest han diupast är ifrån dagen. Elliest hafwa de en annan hufwud Stoll wed Eislebiske Revieret, som för 20 åhr sädan är påbegynter, och nu kommen till 1700 Lachters Längd, och warder efter Flöttzens eller Schifwerns gång emellan hängiande och liggiande dageligen fort drifwen på samma sätt och maneer som den Wiederstettiske. Blindschackter eller Twårslag till Wattuledningen, äro ibland 20 à 30 Lachter eller 70, à 105 alnar ifrån Stora Stollen, och drifwes ifrån 8 3/4 aln till 28 alnars diup och nogot öfwer, alt som proportion är till emot Stollens diuphet, uti hwilcken de föras; warandes Hörnstaden där wid merändehls 2 1/2 fambn lång, 3 fambnar wijd och 1. dito hög; Schachtet i sig sielf behåller fin ordinaire skoorleek nämbl 3 1/2 aln uti längden, och 1 3/4 aln i bredden Elliest när en Stolle efter Strepen eller Schifwern till lägersteen är drifwen, och Schifwern är nogot långt ifrån Schachtet uttagen, så måste de för den långa uppfordringens beswärlighet en Stolle närmare till Schifwern anläggia, som de kalla Blindschacht; warandes dess högd 3 alnar, och widden 1 1/2 dito.

10. er måste till skiftes arbeta, nämbl:n 2 Pärsoner är och när Stollen efter deras förslag fullkoml: drifwen till ända så utbryta de en Hornstad till ett blindscacht af 1 1/2 fambns widd, och 1. fambns Högd, kallandes äfwen det Schachtet, som där sädan underdrifwes, ett Blindschacht. Twänne Schachter sänkes i bland icke mycket långt ifrån hwar andra, och drifwes neder för wäder Wäxling skull; då många Schifwer-Hängar emot hwrar andra arbeta. Ellest till wäderwäxlingens conserverande, samt den giftige Luftens och exhalationernes fördrifwande som ibland beswära arbetarne, så är äfwen ett godt medell hoos dem brukelt, att de låta Torrwed brinna uti kiettlar; och hänga dem för orterna, hwarest arbetz folcket äro. När elliest ett Schacht å nyo rätt begynnes att nederslåås, så warder sådant på Bärgwärcketz eller Bergschaftetz egen bekostnad förrättadt tils Schachtet blifwer fullkoml till till Lägersteen och Flöttsten nederdrifwen, som i anseände till Schifwerns eller flöttzens art och fallande, nu diupare, nu grundare kommer att sänckas; och antages gemeenl: 6 Pärsoner till detta arbetet, hwilcka i wissa stundi sönder uti 3 tymar; sådan kommi de andra 2 att arbetn sina 8 timar, continuerandes således 11. hwar efter annan ständigt natt och dag till dess Schachtet blifwer underdrifwit. Under hwilcket arbete en Geschworner så wähl ifrån begynnelsen, som särdeles wed slutet måste altijd wara till städes och hafwa oppsickt icke allenast med Schachtetz ordentl sänckande neder till Schifwern uti ofwannämbde längd och bredd, utan och måste han nu synnerligen grandt eftersee, huru denne Schifwern till materien är beskaffat huru widt den går; af hwad sort den är, och således huru rijkhaltig på Koppar och Silfwer bem:te Schifwer kan ungefähr wara, samt sådant straxt gifwa Wederbörande Bärg-directeuerne wid handen, som låta der af Prob taga, och widare förnimma Proberarens berättelsse om dess halt i Koppar och Silfwer; hwarefter sådan resolveras om Schachtet och grufwan skall widare drifwas, eller lemnas och öde läggas. Är nu Schifwern god och Schachtet warder af BergHerrarne approberat, så betinga de sedermera med Stigaren, och efterlåta honom derutinnan få widare fortsättja arbetet under fölljande conditioner 1:mo måste Stigaren med egit folck drifwa arbetet; hwar till han tager 8 à 10 drängar, dem han sielf måste betahla. 2:do är Stigaren skyldig att hålla alle hwar

alla wärckTygen som arbetarena här wid behöfwa. Ty hwar grufwedräng måste hafwa 10, eller 12 hackor, ett knoster af 6 ell:r 7 markers wickt och 10 järnkjhlar, dem Stigaren måste wässa och laga när det behöfwes, som nästan dagel:n skier, och sålunda nödgas han hålla sig egen Smedia. 3:tio Skall Strigaren altsammans efter rätt Bergzwijs arbeta låta, och intet för sin a parte winning skull nogon oordentl bytning giöra, eller grufwan till skada, obeskiedel:n och emot rätta Bergzmans maneret Schifwern efterslå, hwar öfwer Geschwornen måste oppsikt hafwa; elliest får han drifwa och arbeta låta det starckasta han med sitt folck kan förmå. Deremot får Stigaren fuderwijs sin betahlning alt efter som Schifwern är lätt eller swår att arbeta till, eller uppfordringen kåstssam; hwar wid de och så attendera, huru Schifweres halt är, rjkare, eller armare, så att i anseende till desse anständigheter Stigaren kan för hwart Fuder eller 48 Centner Schifwer, som uppfordras, bekomma 3, 4, 5, till 6 dahl:r Tyska Pänningar; giörandes 1 dafl:r Tyska Pännningar så mycket som 6 dahl:r 24 öre kppmnt Swänska. och kan han med sine arbetare uppbringa 4, 5. à 6 sådanne lindrigt till. När Schachtet elliest är fullkoml underfuder uti weckan, alt som arbetet är swårt eller drifwit, så betäckes det sädan med ett brädhuus; stegarne hänges på järnkiedior, eller med stora spikar fastslåås uti Timbringen, och gå alt under till Lägersteen; warandes hwar stega 2 1/2 fambn långa. Timbringen skier, som till förände nämbdes, ifrån dagen alt neder till Schifwern ell:r Botten, och läger sten 3 1/2 aln i längden och 1 3/4 dito i bredden; handspehlet till uppfordringen inrättas med sin haspel, och Streck af hampa, hwar på hänges de 2:ne Schifwer tunnorne af oval figur, dem de kalla klefwel, kunnandes man intet i hwardera läggia mera i sönder än 1. Centner Schifwer, emedan strecket ell:r lijnan intet är tiåckare än en tumme, och derföre intet kan draga så särdeles stoor tyngd; oansedt iag lijkwähl såg arbetz folcket där på fahra neder, som ibland kunde wähl wäga en 10 à 12 Swänska Lispund: men när bem:te Streck blifwa nogot slitne, så drista de si sädan aldrig mera der till. När Schachtet är färdigt, så antages äfwen gåssar à 12, 14, 15 åhr, som Schifwern utur gångarne frambringa skohla, nämbl 3 sådanne till hwadt Schacht och grufwa, hwar wid de en 5

à 6 åhr tiena och arbeta måste, innan de derifrån kunna komma och dugelige ansees till Schifwerhuggarn. Sitt-orterne, som mästadehls fortbringas uti fast klyfst, giöra de 2:ne alnar i högden, och 1 1/2 eller 1 1/4, aln i widden. Då de den flacht och donlägigt fallande Schifwern efterslå, underdrifwa de en Sump af 3 fambnars diup och hålles Sitt-orten ibland under Schifwern fram för arbetarne; ibland baak om dem hwarest wattnet ifrån dem med bästa beqwämligheten ledas kan till wattu-sumpen hwarifrån det sädan med handspelet blifwer windat till aflåppet uti Stollen. hwad Wattu Konsterne angår, så woro wähl de på denne orten öfwermåttan nödige, hwarest jordmåhnen af fucktigheter och wättska nästan öfwer alt är mycket beswäradt, men tyckes der emot wara ett swårt och kåstsamt arbete, att kunna tillbörl:n inrätta sådanne wid slike föttzwärck, efter hwarcken byggnaden med wattn, sumpars sänckiande, eller konsternes kring förande för den Horizontalt liggiande Schifwern, kan där med nogon beqwämlighet gierna anställas; woro och owist att nogonsin få de anwände utgifterne igien, om så kåstsamma kåstsamme Schachter skulle ofta nederdrifwas, som till wattukonster elliest, fordras, utan betiena de sig tämmel:n här wid af den stoora. Stollen; eller när en wattusiuk grufwa är nogot längre derifrån belägen, så ledes wattnet, så mycket möijel:t är, med rännor till korg staden; hwar till de nu hafwa 3:ne Wattukonster wid de Wiederstettiske grufworne, som äro 13 1/2 Lackter ell:r 47 1/4 aln diupe, och drage wattnet 28 alnar högt ifrån Diupesta uti grufwan; flytandes wattnet igienom stollar sin wäg en 3150 alnar: 2:ne af desse konsterne drages af 4 hästar, den tredie kringföres af 2 Dito; hwilken sidsta är till anseändet hehl simpel, men till effecten är den bäst af alla. Och hafwer en Lüneburger, wid namn Rapkin, som warit H:r Commercie Rådet Påhl heimers discipul, för färdigat den samma, och således äfwen på den orten lemnat wår Swänske Archimedes uti berömlig åtancka. När malmen eller Schifwern skall efter slåås och arbetet förrättas i Schachter och grufworne, så fara folcket neder klockan, 6 à 7 ell:r 8 om morgonen och arbeta så ständigt till klockan 5.

2, 3, à 4 efter middagen, sine wissa 8 stunder om dagen, beredandes sig till neder farten på det sättet att sädan som bönen är giorder, så af kläda grufdrängarne sig kläderne, och hafwa intet mera på sig än allenast Böxorne och ibland Strumpor, binda, så ett bräde wid wänstra benet, som de kalla Träckbräde, och ett wid armen kallad Axellbräde liggiande sålunda altijd på wänstra sijdan då de arbeta och uthugga Schifwern. Och när de nu någorlunda flattz hafwa undanhuggit för sig, så sättes den ena efter den andra till 8, à 10 Pärssoner att arbeta, och fortfara der med uti så starckt brytande, som Handspelet kan uppfordra Grufwe arbetarne bruka här uti Stollar och Schachten sine Schlägell och Eijssen de kalla, som på strykande gånger elliest practiceras; men uti Grufworne, efter som Schifwern där i sin gång är merändehls löös, så betinna de sig allenast aff sine Hackor dem, de kalla Kilhanen; der med de borträdia först den så kallade, lätte Schifwern eller Steen, som rätta, koppar Schifwern altijd ifrån det underliggiande fasta berget skillier, sädan athugga afhugga de med små wiggar af Schifwern, så högt den går, och så mycket som dugel:t fins, hwilcket de grant weta af des art och egenskap, som den wed alla wärcken ständigt behåller. Men när flöttzen eller Schifwern är så fast och hård, att den med eld måste löösbrännas, /: som endast skier, när de träffa den Schifwern, som efter deras sätt kallas Ober- och Unter Koberg :/ så ansätta de bem:te flöttz med sin små hoopbundne qwistweed, som de kalla Holtzwällar, läggiandes 12 sådanne i rad, under Schifwern i sönder; då de efter hwar eld af desse 12 Holtzwällar kunna få 2 Centner Schifwer, när den god är. Des utan så bruka de äfwen spränga med kruut särdeles wed Wiederstettiske wärcken, hwartill åhrl: 110 Skåhlpund consumeras, och få de bem:te kruut 1 mijl derifrån wed en Dorffeller stoor By, som heter Sieda åt Qvedlingburgiske sijdan hwarest kruutbruket är. Wid desse Schifwerwärcken öfwer alt finnes ellist åtskillige jordarter förrän man kommer till sielfwa Steenhällan, som mäst är en Kalcksteen ell:r Zechstein efter deras sätt; hwilcken allestädes betäcker Schifwern; och är ifrån gambla tijder observerat särdeles wed Eislebiske Revieret, att kalck

kalckberg skiär af den rätta Koppar haltige Schifiern och där Schifwern går ut, är ofehlbart Kalckberg i orten, som honom hindrar. När man nu igienom Zechstein kommer till sielfwa Schifwern, så finnes där äfwen åtskillige sorter, som till materien äro wähl alla Schifwer Stenar men af särskiltes arter och namn; näml:n näst Kalckstenen aldra öfwerst är ett slag, som kallas Talk; dernäst kommer ett som heter Oppbruck eller Noberg; derefter är Strepen, samt ett slag, som kallas läse jämte hwar andra: sädan komma Ober Noberg och Unter Noberg: eller accuratare efter som de nu dagel. rätt finna Schifwern wed bägge Revieren; så träffar man den samma med det Wiederstettiske således, att ifrån Lägersten så är först, den sorten de kalla, Lochschifwern är 3 finger Tiåck och är en god Schifwer. 2:do Mittelberget är en twärhand och nogot mera tiock, men dåger intet 3:tio är Ober berg går en 5 Toll högt, dågar och intet 4:to komma Ober und Unter Noberg 4 twärfinger tiåcke äro fuller någorlunda dugelige men intet bästa slaget, dock warda de till Smältning antagne 5:to är det som de kalla Tack eller hängande, som går opp till Talckstenen, och är intet dugelig. Wed Eislebiska Revieret finnes äfwen fämhande Sorter, men inverso ordine till de Wiederstettiske, 1:mo ell:r ifrån liggiande Berget så är Ober Noberg 2. twär hand Tiåck, är intet af bästa Schifwern, men antages lijkwähl. 2:do är Noberg en twär hand tiåck och nogorlunda god Schifwer. 3:to Tamschifwern går i sitt lage eller gång en twär hand tiåck. 4:to är lätte Schifwern 3 twär finger tiåck, som här kommer i samma ordning till Tacket eller hängande Berget, som Lochschifwan till liggiande berget wed Wiederstettiske grufworne, men dåger här intit, utan aldeles odugel. Och emedan alla desse Schifwer arterne äro intet af det anseändet, som skulle de hafwa hoos sig nogon den ringeste Koppar och Silfwer, så äro de och så wärckel:n swåra särdeles af en främmande att kunna igien kiännas: Dock ljkwähl af nogare tillseände så finner man Shepen eller Lochschifwarn nogot snart: Läsa eller Camschifwern nogot grön. Noberg igien gråachtig; och när man Schifwern sönderslår, så finnes uti Shepen Gelbspeissige Striemen; men de andre arterne synes gröna råstacktige ränder och packar såsom endaste

Spåår och teckn af Metallisk materia i denne Schifwern; hwarutaf sielfwa arbetz folcket af betienterne äfwen den samma igenkiänna, hwilcken utom des igienom sin långl:e wahna, utaf blotta på seende allenast straxt kunna säija, hwad som dugel:t eller odugeligit är. Elliest, såsom denna Schifwern wed alla wärcken är en Flöttz, så hafwer den och så sitt igienomStrykande, antingen ibland nogdt flacht och dohnlägigt ifrån 8, 9, till 10 uti Nordwäst och Sudost efter BergzCompassens afdehlning; och sålunda sitt fallande och utwidgande emot Söder och Wästern, eller rättare till säijandes, såssom Swäfwande gångars egentl:a art och natur är, så hafwer den sin gång emellan hängiande och liggiande continuerl:n, och faller på 10 fambnar 1. fambn ifrån Wäster till Öster: liggiandes bem:te flöttz såssom wåhningar, och hwarf tahls Stratorum instar öfwer hwar andra; men i sitt horizontale lage går den intet tiåckare än ofwan förmält är till 3, 4, a 5 twär finger hwart slag, och blir så hela des Lage och gång intet högre och diupare än 2, á 3 qwarter: warandes warandes der före ibland de aldra swåraste arbeten att kunna bryta och frambringa denne Schifwern, efter de uti så trånga och beswärliga gångar måste sitt arbete förrätta. Förden skull när gången är nogot långt ifrån Schachtet indrifwen, så skohla de antagne gåssarne, Schifwern till Uppfordringen framdraga; som skier på det sättet: att sädan gåssarne, som inga Kläder mera bruka på sig än allenast Böxorne, hafwa samman fästadt wed sitt wänstra been det, så kallade Träckbräde, och wed armen, axellbrädet, taga de den så kallade Hunden giord af bräder till 3 alnars längd, samt så stoor, att man der utinnan kan läggia 2 Centner Schifwer, under hwilken äro 2 Järn axlar samt 4 små hiul af järn, och 2:ne yglor frammanföre med twänne remmar uti, med hwilcka de denne Hunden wed sin högra foot fastbinda, och när Schifwern är inlagder, framsläpa de den samma till Schachtet utur gångarne, som intet äro högre än 16 á 18 Toll, men wähl en 40, 50, à 60 Lachter långe: derföre kan och ingen annan än gåssar sådant arbete förrätta, som måste

22. måste ändå för den låga och trånga gångens skull under framsläpandet altijd liggia på sin wänstra sijda, hwarest de hafwa sitt axell och Träckbräde under sig. När de äro framkomne till Schachtet, så lägges Schifwern uti en af Tall giord aflång Ballja, som intet mera kan draga i sänder än 1. Centner, och windas således opp uti dagen med handspehlet. Och får de största gåssarne, som kallas Stamjungar 16 guthe groschen uti weckan; men de andra, som äro nogot mindre, få intet mehra än 6, 8, à 11. guthe groschen: warandes 16 groschen eller 1. Reichs gülden så mycket som 48 Styfwer eller 4 1/2 dahl:r kpprmt hoos oss i Swärige. Sädan Schifwern således uppfordrader är i dagen, så slåås den sönder af Stigaren, och skilljes oarten eller odugliga ifrån det som dugligit är; Hwilcken duglige Schifwer derifrån sedermera föres till Hytte backen Höhlewijs på deras stora wagnar, som wissa Herrar af Berg schafftet hålla, och få 14 guthe groschen för hwart Höhle de kalla, som är 1/2 fuder, eller 24 Centner. Då Då nu Schifwern således på Hyttebacken är framkiörder, så praeparera de honom till Råstning och Smältning på det sättet; att först wäges den af en Eedsworner wägare 1 1/2 Centner i sänder; sädan föres den uppwägne Schifwern straxt med en liten Skåttkiärra, på den platzen, hwarest Kall Råstan anläggias skall, hwilcket för denne Schifwerens egentl. art och beskaffenhet skull, på helt annat, och lindrigare maneer skier än hoos oss uti Swerige. Ty wed wåre Kallråstningar måste wi 1:mo altid hafwa muurning rundt om. 2:do söker man ställe till Kall Råst muuren gierna och mästadehls uti Slaggwarpen, som behålla wärman längre och stadigare och således befordra Råstandet bättre än hwarest muuren stodo på Jordbacken, som altijd är mera beswärat med fucktighet och wätska, särdeles wed rägn-wäder. 3:tio måste man tillsee att muuren intet blifwer ljka wijd åfwan och nedan, utan ju mera han ifrån bottnen i högden uppstiger, ju mera måste han åt sidorne widgas; så att enär han neder wed bottnen är twänne, blifwer han wed brädden tränne alnar bred med durable steen muradt och moslagen som förmämbligast är utsedt för Hultetz eller wedens besparande skull. 4:to lagar man och gierna att bottnen af muuren antingen lutar nogot fram, eller är aldeles jamn; på det att om Råstan samman brunno

brunno till Suhlu, den må liggia jämt uti muren och intet rinna mera fram än tillbakas 5:to warda kallråstmurarne framman till samman dragne, att de där blifwa nogot trångare för malmens skull, som främst uppå snedden altijd råå och obrunnen liggiande blifwer: Förutan mycket annat som en hoop giörare hoos oss måste wed råstningen och des richtige brännande, altijd i ackt taga nämbl:n 1:mo Malmen åtskillige art af Blööt och hårdmalm såssom hufwud sorter att skillja från hwar andra, och dem sine behörige rum och ställen uti Kallråsten att gifwa, så att alla blifwa wähl brände 2:do att Hultet måste betäcka bottnen hehl wähl alt öfwer till 1/2 alns högd. Och på det elden der under må kunna så mycket bättre spela, lägger man äfwen twär stockar under bem:te Hult; acktandes det altijd der wijd, att hwar twär stock warder en aln lagdte från den andra; på det att elden intet af Malmens neder fallande emellan Stockarne må utslockna, och således antingen hela Råsten kunde ut släckias, eller och allenast åfwan uti, af uppellade malmen litet tändas och råstas; hwilcket alt skadeligit woro. 3:tio Sädan malm Stenarne till sin wahnlige storlek jämt sönder slagne äro måste och Hoop giöraren observera observera att hård och Seeg malm in uti Råstan läggies, utan åt sijdorne; och efter det yttersta i Råstan brinner minst, så giör man muuren gierna hehl och hållen af Hårdmalm, om så mycket elliest der af är uti förråd, på det han kan lagom blifwa brändt, som elliest intet så starck heeta fördrager: läggiandes derföre och altijd den sämsta blöt malmen närmast på Hultet in uti Råstan, efter den är mycket Swafwelachtig, och således icke allenast sielf brinner wähl, utan och antänder äfwen aldrabäst den andra malmen. 4:to måste eldstakar ställes på ända uti Råstan snett efter muuren på båda sijdor till en alns högd eller nogot mera utur Råstan, att der af see och döma om Råstan brinner jämt eller intet; och när Råsten således med mera wähl slagen och hoopgiorder är, så måste den ochså betäckas med den små sönder kråssade malmen, som elliest kallas Sylta och warder öfwerlagd till en twå twär fingers tiåcklek. Förutan många flere omständigheter som wid Kallråstandet hoos oss måste i ackt tagas och iag uti Fahlun sedt och anmärckt hafwer, men understår mig intet sådant widlöftigare anf

här anföra. Deremot behöfwa de wid desse Eislebiske och Mansfeldiske wärcken intet giöra sig så mycken möda, utan i anledning af denne Schifwerns egenskap, förrätta de sine Kallråstningar tammelig lindrigt och commod; på det sättet nämbl:n, att på släta backan eller marcken lägga de först sin wed, som intet annat är, än nogorlunda grofwa qwistar af Biörckwed, sammanbundna i kiärfwar och knippor, så till säijandes, som wåra löf kiärfwar i Swerige, man om hösten låter giöra åt fååren, hwilcken wed de kalla Holtzwällar. Desse läggia de underst, och där åfwan på föres sädan den upwägne Schifwern 1 1/2 Centner i sönder till den myckenhet, som antingen Plattzen och rumnet kan wara till, eller Schifwerns art och beskaffenhet är; så att Råstan der efter kan hafwa 30. 36. 40. till 50 fuder eller 2400 Centner Schifwer; proportionerandes der wid sin wed således, att när de hafwa af den ordinaire goda Schifwern, som tages i grufworne, och generaliter kallas Streep, samt är reen till Malm arten, men der hoos mycket Swafwelhaltig, och der före är weichflüssig: Till 2 fuder ell:r 96 Centner af denne Schifwern, så läggia de allenast en Schock eller 60 60 Stycken af sin lilla wed; Men en annan Schifwer är, som och de öfwer alt kalla Streep, och tages ifrån de utgångne och förlagde Stollarne, är blandat nogot med Kies, Berg, och annan oart, men lijkwähl tämmelig Swafwelachtig. Till ett Fuder af denne Schifwern måste de altijd läggia En Schock wed uti Råstningen. När de nu lagdt sin Råsta så stoor som de willja, och fört af ofwa nämde proportion så mycken Schifwer der på, som bör wara, så giöres här wid ingen ting mera, utan de tända elden an uti sine Holtzwällar, och låta sädan Råstan sielfwer brinna till ända, utan att widare bry sig der om. Warandes der wid denne åtskillnad emellan desse bägge Schifwer arterne, att en Råsta af den förra eller Weichflüssige till exempel af 30 fuder Schifwer, den kan brinna ut och blifwa färdig på 2. à 3 dygn. Men den senare som iag kan kalla hart flüssig, oansedt af lika qvantitet med den förre näml 30 fuder Schifwer, måste lijkwähl en sådan Råsta brinna en 3 à 4 månader innan den blir färdig. Sädan bem:te Schifwer är kallråstadt, så föres den in med hand kiärror i Hyttan nämbl uti andra wåningen

wåningen. Ty emedan de nye Smältungnarne hädan äro så höge, som efter aldraödmiukeligast skall berättadt blifwa, så äro Hyttorne i anseände der till äfwen så högt bygde, att de hafwa ett hwarf eller Stockwärck åfwan på, som går alt till ung murerne; Dijt föra de Schifwern uti wissa, af bräder och Tegell till en alns högd, upbygde rum, som de kalla Stadell; gåendes uti hwardera, 2:ne fuder Schifwer: Och 2:ne sådanne Stadell äro til hwar Smältugn destinerade. Angående Hyttorne wed desse Wärcken, så är wid Eisleben 2:ne Stycken med 2:ne ugnar uti hwar Hytta, en till Skiärstens, den andra till Koppars smältandet, och liggia en liten 1/8 mijl ifrån staden, samt warda merändehls till sin drift disponerade af Schichtmeister Vogtell som boor uti Eisleben; äro för nogon tijd sädan helt ombygd till större och beqwämligare Structur; men ugnarne äro efter förra, och som de kalla, mindre och Ungerska maneeret oppmurade alla lijka. Som straxt skall nämdt warda. Hyttorne wed Mansfeldt äro 6 stycken alla för en 4 åhr sädan ungefähr merändehls och å nyo ombygde: Taga sin begynnelse wid pass pass 1/16 mijl ifrån Staden, och liggia straxt wed hwar andra såssom uti en half Cirkel en Tysk mijls district till en annan Stad, som heter Höckstedt, hwarest den namkunnige Seger Hyttan Wiederstedt litet stycke bort är belägen: Där all Mansfeldiske och Eislebiske tillwärckade råkopparn warder gåradt, samt Silfret sädan derifrån Segradt. Desse 6 hyttor hafwa sine särskilte namn nämbl den första, som och närmast in till Staden Mansfeldt är belägen, heter Nya Silfwer Hyttan; den andra heter Creutz Hyttan: och den Tredie, Cathrinen Hyttan; öfwer hwilcka Zehendern och des Sohn Bergz förwaltaren Ehrenbergh hafwa såssom Schichtmeistare a part disposition. De andre 3 heta 1:mo Wiesen Hytta 2:o Gottes Belohnung: 3:o Nya Koppar Hammarn. Öfwer den första har Marckscheidern Kock i Eisleben, såssom Schichtmeister att säija. Öfwer den andra, har Factoren wid Segerhyttan Wiederstedt på samma sätt att disponera: Den Tredie står under en Kiöpmans particuliere disposition uti Leipsig, hwilcken heter Schwab, och efter ährhållen permission, sielf på egen bekåstnad den samma å nyo uppbyggia låtit. Men desse Hyttorne

Hyttorne och des ugnar med Hwad som der till hörer, will iag omständigare beskrifwa, samt der wid, öfwer altsammans en perspectivisk afritning bifoga uti min andra Relation; som iag täncker wid min hemkomst till Swerige in för Eders Grefl. Excellence, och det Höglofl Kongl. Bergz Collegium af underdån ödmiuket få insinuera. Ty i alla desse Mansfeldiske Hyttorne äro de gambla och förige Skiärstens ugnarne bort tagne, och andre större i des ställe på ett annat Hehl nytt maneer inrättade; Hwilcket för 4 åhr sädan är skiedt medelst nu warande Zehntnerens Ehrenbergz invention och bearbetande: warandes desse ugnar ifrån Forman ända opp i dagen 6 alnar 16 Toll höge; under Forman igen till Sohl- eller Bottensteen äro de 1 aln och 4 Toll diupe: i bredden åfwan ifrån dagen till äro de 20 Toll; men i längden 21. Toll brede; hwilcken proportion de hålla alt under mot Forman; då de blifwa nogot bredare nämbl nämbl:n opp åt till 2 alnars högd ifrån Botten steen så äro de åt Härdmunningen, 1 1/2 aln, men åt Forman 1 aln och 15 Toll wijda: warandes sidowäggarne och äfwen Baakwäggarne tämmeligen tiåcke och faste, men deremot Bröstmuuren intet öfwer ett qwarters tiåckleek; Hwilcken Bröstmuur, som så tunn är, men ändå tämmeligen Laborat sua magnitudine warder stärckter och fasthållen medelst tränne stora järnstänger, som derifrån gå igienom ugnen in uti Baakwäggarne, på det han under den långliga och starcka drifften intet måtte falla sönder. Elliest till Botten stenar under Stybbet i Härden, samt till Huggstadens och den öfrige dehlens uppmurande af Härden, bruka de stoor Telgsteen, som de kalla Wärckstycken eller Sandsteen, och är öfwer måttan durable att uthärda den starcka bläst och hetta, som wed sådanne wärck måste wara: Derföre warder hela härden i från Bottensteen till 2 alnars högd opp åt, muradt med sådanne wärckstycken: Den öfrige resten sädan af eller Bröstmuuren

af desse Skiärsteens ugnarne muras alt up i dagen med ordinaire Tegellsteen: Hwilcken Tegellsteens muur warder intet effter wårt maneer alt mer och mer ihop dragen, ju längre den stiger uti högden, utan går perpendiculariter ända i dagen af den jämna proportion i bredd och längd, som tillförände nämdt är emedan wed desse wärcken inge Stickhärdar brukas, som i Swerige och annorstädes, utan när Skiärsteenen under smältandet så sackteligen satt sig neder uti Härden till des han full är och hårdnar småningom wid bottn, warder bem:te Skiärsteen Schichtwijs uttagen efter det maneer som straxt nämnas skall; fördenskull hafwa de så mycket mindre arbete med sielfwa tillredningen och Ställningen. Ty, när Blååsningen efter sin föresatte tijd utgången är, som altijd skier om fredagen i weckan moot afftonen efter 2 eller 3 weckors drifning i sönder, så neder rifwa de straxt Bröstet, och rensa Härden så mycket giörligit är, låta sädan ugnen Swahlna Swahlna till lördagz mårgon klockan 3 eller 4: Då Nasen och all annan Cratz materia widare borttages, samt tillredningen och ställningen warder påbegynt: Hwar wid deras förnämsta arbete är, att rätt kunna passa och inläggia sielfwa Forman. Och emedan Schifwerns löös het och lättflussighet samt ugnarnas construction här nödwändigt fordra, att en proportionerad starck Blååsning och jämn heeta så wähl öfwer som under Forman altijd bör bibehållas, så warder och så forman, både uti desse Skiärstens, som de andre Rå kåppar ugnarne, hehl flackt och Horizontalt inlagdt. Det Hytte mästaren af långlig wahna allenast igienom ögne måttet är capabel så noga att passa, så att man ad libellam på Mathematiskt sätt knapt skulle kunna med bättre accuratesse träffa lineam horizentalem: elliest består deras proba derutinnan, att, när alt är jämkadt, som de willja, så hälla de wattn uti Forman; står då wattnet jämt och stilla utan att rinna till nogon dera ändan, så är alt efter deras önskan wähl och rätt till passat. När nu Hugg staden

Huggstaden är uppmuradt, samt Forman, således som nämt är, till 22 Tolls högd ifrån Botten stenen och 3 Tolls längd innom härden lagdt och inpassadt, så taga de 2 Centner Stybbe och 2:ne Centner ungefähr af Moo eller Jord, som de kalla leim, nogorlunda grant tillsammans sållade, och med wattn befucktade, samt der med utan nogot beswär tillreda sin Härd; så lagandes, att detta Stybbet och Jorden wed Huggstaden warder instött ändå opp under Forman, men sädan måste det åt andra sijdan falla så stupadt, att det går jämt neder med nedersta footen utaf Bröstmuuren. Så snart detta, med Bröstmurningen färdigt är, fortfara de widare med ställningen och uppsättningen, som således skier, att de först i begynnelsen sättja 12 fillfas eller Kåhlfaat Kåhl underst på härdbotten till 3 alnar högt i ugnen /: giörandes 4 sådanne fillfas ett maas, och 12 maas giöra Ett fuder, hwilcket är så mycket som 48 Centner :/ Der åfwan på läggies straxt af Steenslaggen, eller af det i gambla Slaggwarpen utsökt warda ett ett tråg, af hwilcka 3:ne giöra en Centner: Deröfwer läggies ett fillfas Kåhl, och der på 2:ne tråg af den Kallråstade Schifwern; derefter läggies 1 fillfas Kåhl, samt 1 tråg Steen slagg: men seder mera kommer intet widare af bem:te flusachtige slagg derutinnan, utan continuera så hwarf tahls med ett fillfas Kåhl och ett tråg Schifwer till des ugnen warder full /: Hwartill går Kåhl 24 fillfas, Slagg 2. Tråg, samt Schifwer 24 Tråg :/ sådan släppes Bällgiorne till Blååsning, som i förstonne en 6 à 8 stunder måste skie hehl makel:n och sakta; men der efter starckare och till sin ordentlige drifft. När nu ugnen således har gådt en 3/4 stund, så läggia de ett fillfas Kåhl och twänne tråg Schifwer deruti igien, som är deras rätta oppsättning: kunnandes de uti en stund hafwa 14 à 15 sådanne uppsättningar: går nu ugnen nogot för starckt och hett, så öka de Schifwern i hwar oppsättning till 3, 4, à 5 tråg, men ändå intet mera än ett fillfas af Kåhlen i sönder: går ugnen igien swagt och dunckelt, som alt warder observerat utaf

utaf Form naasen, så proportionera de med Schifwern, uti sin uppsättning till 2 Tråg allenast efter 1. fillfas Kåhl, och sättja af sin flus eller hwitsteen der till 1/2 tråg eller 1/4 Centner till des de hafwa brackt ugnen och elden uti sin tillbörl:a jämna grad och drifft: då de låta honom gå efter det maneer uti 14 dagar, eller och i 3 weckor ibland, när wattnet så tillräckeligit är: hwarefter de altijd måtte rätta sig. Under denne drifningen, när Schifwern ordinairt god är, så kunna de af en stoor ugn 56, 60, till 62 Centner Skiärsteen, eller Kopparsteen som här kallas, utbringa om weckan: Der till går 18, 19, till 20 fuder Schifwer: Kåhl consumeras 18, 19, à 20 fuder, nämbl:n 1. fuder kåhl till 1. fuder Schifwer: af Slaggen kan så en 16 Centner ungefähr der wid tillsättias: Så att när de om weckan efter en ugn kunna uppsmälta 20 fuder Schifwer, som är det mästa, så kunna de och utaf den goda Schifwern derefter få 60 till 70 Centner Skiärsteen, nämbl:n af den Höchstettiske eller Wiederstettiske Schifwern, som gier wähl mycket Skiärsteen men men är intet så rijkhaltig på Kåppar, utan af 3, eller 4 Centner Skiärsteen gifwer allenast 1. Cent:r Rååkåppar, eller Schwartz Koppar, som här kallas. Der emot af den Mansfeldiske Schifwern kunna de efter samma ugn intet mera i weckan smälta än 12, 13, à 14 Cent:r Skiärsteen, som dock är rjkare på Koppar, nämbl af 2, eller 2 1/2 Cent:r sådan, bringas altijd ut 1. Centner Rååkåppar: hwar om än widare skall nogot nämdt warda; uttagandes denna Skiär steenen Schicht wijs tränne gångor uti weckan nämbl Tijsdagen, Torsdagen och Lördagen, som kallas rätt Bärg schicht, och warder uti räkenskaperne arbetarena och Bärg Schaftet Qvartalswijs beräknadt, beståendes sådant Bärg schicht af 48 tijmar, eller dubbelt emot deras Schifwers Schicht, som är allenast 24 tijmar. Elliest, som desse nya och stora ugnarna hafwa en särdeles nytta och fördehl med sig, fram för de smärre och förrige ugnarne, så består

består sådan fördehl förnämbligast uti desse twänne stycken; nämbl:n 1:mo uti Kåhlens anseenlige besparande. Ty enär till förände blifwit 20: à 22 fuder Kåhl consumerte så warder nu till samma tillwärckning intet mer än 15, till 16 Dito fuder åtgångne: eller nogare till sägandes; den ordinaire goda Wiederstettiske Schifwern till exempel af hwilcken 1. fuder i de förra ugnarne måste nödwändigt hafwa 1 1/2 fuder Kåhl: men den samma drifers nu med 1. fuder Kåhl allenast. 2:do uti Större tillwärckning af Koppar- eller Skiärsteen: emedan här utbringas nu mera än förr, i den märckeliga proportion, som 4 har sig till 6; så att när de små ugnarne af 24 tijmars drifning intet mer kunde utbringa än 4 Cent:r Skiärsteen, så får de nu på samma tijdz förlopp, efter de större och nya, 6 Centner Dito Steen, behållandes och altijd der wid det menage uti Kåhlen, som åfwan förmält är. När Skiärstenen nu efter sina Schicht utur ugnen uttappat är, samt släpter uti en af Stybbe och Moo der till förut praeparerat Härd, som ligger en 3/4 aln ungefehr ifrån ugnen, så warder Skiärstenen utur bem:te Härd på Gåårmakare maneer Skiftahls uttagen, samt i deras Kiärror fördt till wänd Råsthuuset, som är straxt wed Hyttorne, af Tegell uppmuradt till den storleek, att derutinnan kunna rymmas 8 à 10 Råstar på hwar sijda; Hwilcka Råstar af nogot stoor som de kalla Stadell, äro äfwen Tegellsten wähl uppmurade; hwars afritning och widare beskrifnng, skall ochså uti andra relationen aldraödmiukeligast insinuerat blifwa. Elliest warder denne uppwägne och inbrackte Skiärstenen på det maneret råstadt, som i törsta kårthet fölljer: Att när bem:te Skiärstens Schifwor till 5, 6 à 7 mindre Stycken sönderslagne äro, warder intet hultat med sådan wed och hult med sine wasar under, som hoos oss, utan här lägges uti Råsten allenast af deras tillförände

till förände nämnde Holtzwällar en 15 Stycken der åfwan på lägges straxt samt fylles hela Råsten med den sönder hamrade Skiärstenen till 24: à 26, efter Eislebisk maner; men efter det Mansfeldiske, till 36 à 40 Centner: och lägges inga kåhl der till: icke häller betäckes denne Råsten med nogot taak: Och enär den utbrunnen är samt wärcket till en gång mindre än i första elden, sönder slagen, warder med andra Råsten eller elden så procederat som med den förra. Men uti Tredie elden så lägges wähl först de 15 Holtzwällarne såssom wårt hult, men deråfwan på kommer nu 3 kåhlfaat af kåhl, och sådan lägges altssammans wärcket, så mycket det är. Och emedan denna 3:die Råsten warder betäckt så låta de honom först en 11 eller 12 stund underbrinna, på det att Råsten må komma uti fullkomlig eld, samt weden, kåhlen, och wärcket der medelst underfalla så diupt, de kunna; och blifwa nogot stadigare tillssammans liggiande, på det, att när taaket på Råsten warder giordt giordt, det intet må widare falla under och således blifwa sönderbräckt; som woro Råsten till stoor skada: emedan Taaket giöres för den ordsaken skull, att bem:te Råsta må altijd hafwa en jämn starck eld, och swarcken af stormwäder för häftigt uppeldas, eller af starckt rägn wäder antingen Hindras eller ut släckas; så som och att der medelst kunna qwarhålla den flycktige metallen, som igienom eldens häftighet förmenas afgå. Altså när Råsten 11: à 12 stund brunnen är, lägges öfwer honom först kåhl stybbe så mycket, att håhlen emellan wärcket uppfylde äro, och Råstens Superficies hehl jämn giorder är, på det att taaket icke allenast der åfwan på så mycket bättre giöras kan, utan och det af detta Stybbet må hafwa altijd en ordinair god wärma, och der af både blifwa wähl håhlnad och samman fäst, såsom och äfwen sielf kunna råstas der jämte. Här åfwan på läggia de nu sitt taak till en Tolls tiåckleek, som af den små utsållade Skiärstenen med wattn wähl öfwer alt befuchtadt, warder uti Råsthuset der till

till prepareradt. Uti Fiärde elden så hultas äfwen Råsten med 15 Heltzwällar, samt straxt itr åfwan på 3 kåhl faat kåhl: der öfwer lägges halfparten af wärcket; men sädan 2:ne filltas eller kåhlfaat kåhl, och der efter warder den andra hälften af wärcket lagdt: samt när således Råsten här brunniit 11 ell:r 12 stunder, så betäckes han af den utsållade granna Skiärstenen på förenämbde manner. Uti Fämte eldan eller Råsten näst deras 15 holtzwällar, så komma nu 4 fillfas kåhl; deröfwer uppsättes en Tredie dehl af wärcket : derefter komma 2:ne tillfas kåhl samt den andra Trediedehlen af wärcket; sådan lägges äfwen 2ne faåt kahl å der äfwan på den återstående tredie detlen af wärcket, då Råsten är full: och proiederas i öfngit med tanket, som tillförande. Uti Siätte elden, sådan de wahlelige 15 Holtwällare lagde äro, lägges och 5 fillfas kåhl, och der efter en Trediedehl af wärcket som tillförände: sädan kommer åter kåhl men intet meer än 3 dito faat, samt en trediedehs wärk: der på lägges igien 3 fillfas kåhl och den öfrige resten eller 1/3:die dehlen wärck warder warder sädan Råsten af stybbe och den granna Skiärstenen ell:r rättare nu tillsäijandes wärckstenen till lagadt och betäckt som de förrige. Uti Siunde elden komma först de wehnlige Holtzwällarne, sädan lägges nu 6 fillfas kåhl, och der åfwan en Trediedehl Råsta, hwilken 1/3 dehl de ochså kalla ett Schicht. Sädan lägges 4 dito faat kåhl, och ett Schicht eller en tredie dehl wärck: Derefter kommer äfwen så mycket kåhl och den återstående tredie dehlen af wärcket; samt betäckes på sätt, som tillförände. Under detta råstandet warder wärcket till hwar eld således sönder hamradt, att det till 1de eller sidsta elden intet blifwer större än ett litet dufwo ägg: uti öfrigit äro de intet så noga att see efter, om Skiär stenen i sig god eller arm och swag är, och således böra proportionera der efter sitt råstande till starckare eller Lindrigare hetta: icke häller giöra de sig stoor möda att förekomma en skadelig Bottn Suhla, eller elliest annat wärck, jämte mera som hoos oss i ett Accurat Råstbruuk eviteras bör. Ty Schifwerns och sedermera Skiärstenens enliga beskaffenhet, den jämna elden och wärman här kan hållas, samt sielfwa Råstens anläggiande, är wed desse Hyttorne och Råstningarne så be

så beskaffadt, att med sådant ingen fahra är, utan godsset warder altssammans wähl of lagom igienom råstadt, och hwad swafwelaktigt, Arsenicaliskt och elliest oartigt der wid är, blifwer richtigt bortbrändt, så att efter 7:de elden wärcket färdigt är att låta smältas till Koppar. Hwad de öfrige particularia angår, som här wid kunna elliest wara att observeras, lemnas till annat tillfälle, och nämnes nu allenast, som kårtast huruledes detta wänd Råstwärcket widare till Råkoppar, eller swartz koppar de kalla, smält warder. Angående först sielfwa Koppar ugnarne, som hoos dem kallas Ungerska Ugnar, af hwilcka med Mansfeld äro 6, nämbl: en uti hwar Hytta, och wed Eisleben twänne, så äro de äfwen upmurade med den stora Telgsteen, wärckstycken, eller Sandsteen, som de kalla, nogot öfwer Forman, den öfriga dehlen är alt i dagen murad med Tegellsteen: warandes ifrån Bottensteen till Forman 28 Toll höge: Hwarifrån den andra Muren sådan går till 2 1/2 à 3 alnars högd opp till ändan eller dagen: hwilcket intet så öfwer alt just accurat och och lyka träffar: men uti längden och bredden under och öfwer så äro de merändehls alle lijk-formige, näml uti bredden äro de 1 aln och 3 Toll; uti längden eller långa sijdan äro de 1 1/2 aln wjda. När nu tillredningen och Ställningen skohla företagas som altid kier ordinairt om lördag mårgon klockan 4, så att de om Söndag afton, kunna wara färdige att begynna sielfwa drif- och Smältningen, så warder ugnen och härden på samma maneer tillagadt, som Skiärstens ugnarne, nämbl: af 2 Centner Stybbe och 2. Cent:r Kym eller Jord grant sålladt och wähl om hwar annan beblandadt samt med wattn befucktadt, kunna de på 1. stund ibland hela sin instötning färdig giöra; så lagandes, det äfwen har bem:t instötning skier på det sättet, att den wid Huggstaden går opp under Forman, men sådan derifrån at Bröstet går så stupat och slutt, att den kommer wid slutet lika jämn med Bröstetz understa foot: på det att slagget måtte altid så mycket bättre hållas ifrån Forman, samt sielfwa godsset wed uttappningen bättre rinna uti den Härden som

som utan för ugnen der till giord är, och äfwen derifrån ligger 3/4 aln wid pass uti Hyttan. Sådan kommer Här Forman med samma omsorg och accuratesse att inläggias, som wed de stora Skiärstens Ugnarne nämdt är. Ty elliest warder hoos oss här wid, den skildnaden observerad, att Forman wid Råft bruket ställes ett qwarteer lägre än till SuhluBruuk, för de raisoner, som iag för kortheten skull intet understår mig widare andraga. Men här måste forman så wähl uti Koppar, som Skiärstens ugnarne efter högsta giörligheten flackt och horizontalt inläggias. Och altså, när alt, hwad tillredningen angår, är richtigt praepareradt, så sättja de i begynnelssen 8 kåhl, eller fillfas kåhl; der efter 2 Tråg Steenslagg: Sådan ett fillfas kåhl och 2:ne Tråg Schifwer, procederandes så till des ugnen blir full: hwar till kan gå in alles 12 fillfas kåhl och 8 tråg Schifwer; sättjandes för den ordssaken skull Schifwern i begynnelssen uti Ugnen, att de straxt må få en rätt naas på Forman; hwilcket skier på 1/4 stund, som naasen af slaggen wähl flytande giord, begynner att sättja sig lijkson annat futteral om Forman: hwilcken naas bör här wara 2 à 3 finger tiåck och så lång, att den med forman som sitter innan för ugnen kan giöra 1/2 aln tillssammans; så att sielfwa naasen för sig allena är 9 Toll; emedan Forman warder altid så wähl i Skiärstens, som Råkoppar ugnarne in satt uti härden en 3 Toll; längre intet, hwilcket noga här blifwer i ackt tagit. Sädan Ugnen således stäldt och fyldt är, och Bällgiorne äro till blåsning släpte, så går ugnen som sagt är 1/4 stund, då naas begynner att sättja sig, samt warder straxt oppsatt derefter 1 fillfas kåhl och 2:ne tråg wärck, som är deras ordinaire oppsättning, kunnandes d. 8, à 9 sådanne uppsättningar hafwa uti en stund: hwarutinnan de rätta sig efter sina Sandz tijme glaas, som de hafwa uti hyttan hängiandes. Och låta de wed de 2:ne Smältz hyttorne i Eisleben sålunda gå och drifwas allenast uti 6 á 7 tijmar, och under den tijden få de 6 à 7 härdar fulle med Swartz♀; emedan man netto en härd i tijman utbringa kan: efter hwilcka 7 härdar warder och afdrifwit och smält 26 Centrer Råstwärck: hwar utaf de kunna få 10 Centner Råkoppar. Och emedan kopparen i hwar tijma eller efter hwar härd blifwer uttagen och släpter uti den

den der till förut giorde härden, som 3/4 aln ligger nedan för ugnen och är 1/2 atu diup, samt 1/4 alu diametralifer bred, tå tages och Kopparen sådan der utur Skif tahls eller efter Gåårmakare maneer på det sättet att de få 10 à 12 Skifwor hwar gång, och således efter alla 7 härdarne eller hela blåsningen Lupna De bekomma 70 à 80 Sådanne Koppar Skifwor, som intet får wara tiåckare än 1. Toll; Och breda äro de i för stonne de öfwersta äfwen som sielfwa härden nämbl: 1/4 aln in diametro. Men som härden af hetta Kopparen blifwer hwar gång widare och widare fortärd och större giord, så till kommer och merändels Skifwan i 7:de eller sidste härden till 1/2 alns bredd uti diametern. Och enär desse 7 stunder och härdar drifne och uttagne äro, så blifwer och ingen kopparsmältning mera utaf i den weckan, utan ugnen giöres reen af naasen och annan Erattz, som sådan warder fördt till wändråstan att där råstas, och sedermera wed annat tillfälle till koppar smältas; låtandes så ugnen stå till nästa lördagen igien wid ofwannämde tijd näml klockan 4 om mogonnen: Då de åter begynna tillreda, ställa och smälta på wahnliga sättet, som till förände i korthet annoterat är. Warandes fuller detta maneret egentel:n egentel:n brukeligit wid de Eislebiske Smältugnarne, som dock litet eller altzintet Differerar ifrån de Mansfeldiske. Ty Ugnarne till sin structur äro lika: tillredningen, Ställningen och sielfwa Smältningen är elliest ochsså lijka, allenast uti Ställningen tages ned de Mansfeldiske, ett tråg mera af Steenslaggen eller flussen, och drifwa intet så många uppsättningar i tijman, som wed Eisleben, utan hafwa allenast 4 à 5 sådanne uti hwar stund; men så låta de wed Mansfeldt Smältugnarne gå längre i sönder än wid Eisleben; näml:n uti 12: 15: à 24 tijmar; kunnandes på desse 24 tijmar utblåsa och afdrifwa 2 Råstar eller 72 à 80 Centner Råstwärck: Utaf hwilcka 80 Centner wärck af Mansfeldiske Schifwer arten de kunna få 32 á 34 Cent:r Rååkoppar: men af den Wiederstettiske arten fast till samma quantitet, näml:n 80 Cent:r wärck, bekomma de intet mera än 18 á 20 Cent:r Rååkoppar, sam äfwen till förände nämbdt är. Huru nu denna Rååkopparen widare warder wid Segerhyttan Wilderstedt gaargemacht samt

samt sedermera Segradt, will iag i näst fölljande relation Eders Grefl. Excellence och det Höglofl. Kongl. Bergz Collegium uti underdån- ödmiukhet wid handen gifwa; emedan iag ärnar efter 2 eller 3 månaders förlopp att giöra ännu en resa dijt endast för den ordsaken skull att skaffa mig där en grundelig information och wettenskap in praxi om hela Segring Processen, med alt hwad den till hörer. Ty der till här iag nu ochsså bekommit skriftelig permission samt befordran utaf ÖfwerDirecteuren wed alla Mansfeldiske och Eislebiska Bergwärcken Hr Von Pose, som boor ständigt i Eisleben och elliest är såssom Landz höfdinge öfwer hela den Districten af Grefskapet, som efter repartitionen hörer under Saxiske Befehlet och Jurisdictionen: emedan en främmande elliest omöyel:n hwarcken warder admitterad, eller är capabel att där få nogon underwijsning och kundskap om desse saakerne, som de giöra större wäsände utaf, samt hålla uti större Tyst- och hemlighet, än de Athenienser fordom höllo sina Sacra Eleusinia. Hwad wärcket elliest jämte orten i sig sielf angår, så äro här fuller ansenlige förmåhner och Commoda men men finnes och tämmelige incommoda och defectus der wid. Ty som sielfwa Landet står under främmande Härrskap, och warder till alla dehlar öfwermåttan pressadt, så kan och intet wärcket med sådan eftect och efter tryck drifwas, som elliest: särdeles, som för den ordsaaken skull där dyrt är på lijfz upp hälle, så att arbetarena och folcket hafwa mycket swårt at kunna underhålla sig med den löhn och beholdning de få. Der hoos som här intet är nog tillräckeligit wattn, att wärcket uti nogon beständig gång åhret igienom fort drifwas kan; utan måste Hyttorne i brist af wattn ofta hela 3 à 4 månaderne aldeles stå, som och skiedde uti förleden Sommars i då de twänne Hyttorne wid Eisleben fuller gingo, men wed Mansfeldt war allenast en, som kallas Cathrinen hytta, uti gång; de andra fäm stodo hela Sommarn öfwer: kunnandes de och intet giöre sig säkert förslag om nogon wiss tillwärckning åhrligen, utan son wattnet räcker eller tryter till, så warder och tillwärckningen större eller mindre. Dock när alla Hyttorne nogorlunda uti gång äro, blifwer här lijkwähl ännu

ännu åhrligen tillwärckadt 4000 Centner Koppar och 2400 marcker Silfwer, som wed Wiederstedt ut Segradt warder; men tillförände hafwa de wähl 4 gångor så mycket åhrl:n kunnat utbringa som Zehentneren sielf berättade mig. Utaf den tillwärckade kopparen gifwes till konung och Chur fursten af Saxen aldeles intet, men Grefwen sielf af Mansfeld, såsom rätta landetz herre bekommer Tjonden der af. Af Silfret åter, som Segras utur kopparen, gifwes hwarcken till Konungen eller Grefwen något, utan warder af Participanterne i Leipsigh och Dresden försåld, och betahlas till sielfwa Bergwärcket för hwar marck, 11: dahl:r 18 groschen Tyska Pänningar, som giör ungefähr uti Swänska Pänningar 89 dahl:r 10 % Kpprmt. Elliest disponeras och kopparen af Contrahenterne eller Participanterne, samt skickas merändehls landwägen till Lüneburg, Mgdeburg, ej Hamburg, hwarifrån han och widare ut skieppadt warder till Holland, Franckrike, Spanien, och Portugal : warandes priset intet så wist på honom utan utan faller och stiger, som alla andra wahror; dock hafwa de marändels uti Hamburg för Centneren ♀ med förlöhn och alt bereknadt bekommit 33, à 34 dahl:r Tyska Pänninngar. förutan annat hafwa och Participanterne tämmelig incommodite, hwad nödige materialier, Kåhl, och Byggningwärcke angår särdeles som de af den Mansfeldiske eller egna skogen intet bekomma meer åhrl:n än högst 2: à 3000 fuder Kåhl, utan måste en 80, à 90 fuder låta hämta ifrån Hartziske Gebiethet; hwar af 1 maas kåstar 17 ell:r 8 grosche, efter det är en 6 mjl bort: en dehl kåhl föres och ifrån Grefskapet Stollberg en 7 mijl; och äfwen ifrån Zerbst 12 mjls wäg: derföre måste de och gifwa för 1 maas 10, 11 à 12 groshn. Ty wed alla desse wärcken consumeras ett anseenligit qvantum åhrligen, nämbl:n 9000 fuder eller 108000 maas. Men hwad Oeconomica angår jämte mera, som hörer till hela wärcketz beskaffenhet

beskaffenhet, drift och direction, samt des fördehlar och des olägenheter, som nu kan wara förbigångit, skall i näst kommande relation widare nämdt blifwa: anhållandes emedlertijd af största underdån- ödmiukhet, det täckes Eders Grefl:e Excellence och det höglofl: Kongl: Bergz Collegium emot mig städse sin höga nåd och grace lysa låta, som med diupesta Soumission lefwer alla mina dagar Eders Grefl:e Excellences Det högloflige Kongl: Bergz Collegii Halle i Magdeburg d. 20 April Underdån- Ödmiukeste 1726. tienare Carl Mallmeen

upl. i Rådet d. 6 Junii ankom d. 1. Jun. 1732. Copiae samma dag föred: i Kl Canl: Coll. Wälborne Herr Cancellie Råd. Kongl. Majtt remitterar detta i nåder til des och Riksens Bergs Collegii skyndesamma utlåtande. Stockholm i Rådkammaren d. 6. Juniii 1732. Uppå Nådigste befallning pr: i Kl: Bergs Collegio H: Cedercreutz. d. 10. Junii 1732./. En nyl. ifrån Saltzburg öfwer Berlin hitkommen Bergs Hauptman, Friedrich Cahrl Mörner de Ehhrenberg, war uti förgårs hos mig, och förestäldte det honom ogiörligit är, at underbringa uti Preusen och Brandenburg hwarest inga Grufwor och bergwerk finnes, någre uti Böhmen qwar lämnade Berg-Officerare med 363 bergs karlar och 19 hustrur samt 38 barn, efter hosgående Extract, hwilka ifrån ungdomen i Grufwor arbetat, och således intet annat arbete förstå, och at bem:te BergsHauptman, såsom deras anförare, derföre nödgas at behörigen sökia detta folks underbringande uti Swerige, Dannemärk eller Ryssland. Och som han, efter föregifwande högel. önskar at få komma

med dem til Swerje, hwarest den Lutherske Religionen florerar, samt in ständigt derom, genom närslutne bref, anhåller, oaktadt alla deremot redan giorde inkast och föreställningar; Ty föranlåtas jag i anseende til des trägne ansökning, Wälborne H:r Cancellie Rådet sådant i ödmiukhet at berätta, och tillika uti des gunstige wälbehag hemställa at föredraga uti Kongl. Maj:ts och Riksens Höglofl. Cancellie Collegio bem:te Bergs Hauptmans åstundan, eller gifwa mig wid handen, hwad jag den samma swara bör. Uti Wälb:ne Herr Cancellie Rådets gunstige åtanka innesluter jag mig ödmiukel:n, som den äran hafwer oaflåtel:n at framhärda med respect Wälborne H:r Cancellie Rådets Ödmiuke trogne tienare Hind: Holmstedt Danzig d: 17/28 Maji 1732 Upl. i Rådet d. 6 Junii 1732. Wohl Gebohrner Herr Herr Hoch Zufhrender Herr Resident. Ener Hochgebohrnen habe in aller unter tanichsten Submission meme nåch inberkegung, gefästen resolution wollen eröfnen, und hwar schriftlich, Aldieweclen mich nicht unterfänge mit meme persönlichen Vörstellning ihnen molest Zuseyn, als habe mit weingen lrorten de inhalt med ner und memer är men Brüder, Deniuthiges bitten nnd anflehen än seiner Konngl. May:tt Von Schweden hiermit wollen Vorstellichmachen: Erstli c Sollicitiren wier mihts än ders als die Aller gnadichste Königl. erlanbnuss nächer Schweden uberkommen zu dorffen. Andertens bey Unserer uberknuft nacher Schweden, aller gnadigste Amblou inktupfer, Alann öder Eissen, bergwärck, Drittens umb emen Allergnadich, sten Kömigl. passport, nächer Schwe den passiret zu werde5; Welchen Königl. passport ich Vor mich und memen Tenten zur hochsten Röingl. gnade, zu Slralsund, Vom den Commendirenden Generalder Commendirenden Seneralden Commendirenden General

dasehbst, zu embfangen mier ans, bitte, weilen Stralsund, lant der LandtCharten, mius den halben weg den Auffendthalt meiner leute neher lieget als Dantzig ich mich auch flattiere, dås undter der zeit ehe und betor ich den durchmarsch dahin tuhu könte die Aller Gnadichste Königl. Re Solution und Verordning seier May:tt, dem dort in Stralsund commendirenden Gener al Köute emlauffen, ich auch Von Stral sund aus, memen linten neher entgegen Zu gehen hätte als Son hier anss, folgsamb so mier auch dieses Aller Untertänl. Ansmhen, Von seinen Konigl. Mai:t abgeschla gen wurde, ich Dännemärch niub so Viel neher hätte, men und der Memen undterkom men daselbst zu suchen. Als lebe der trostl. Hoffnung Ener hoch wohl Gebohrnen werden ge ruhen, aus Christl. Liebe und mit leiden gegen uns armen mul dass lvangelu willen Sergattenen Lriten dieses ansiemen auf sich nehmen, und bey ersten post nåcher Sclweden solches dahm expediren, und Ner Vor Memen Particulier emen Tassport nächer Stralsund ertheilen, woselbst ich die Aller gnädichste Resolution seiner Mayt erwarten will; Doss ich mich selbst in persona noch Schweden zu gehen micht resolveren könne ist die besorg der gefähr; memen Armen Brudern nicht Zhren Vorsprecher und Fuhrer Zu beränben Getroste einer Geneigten erhö rung, und recommendire much Ju behärrlich Gnadigen ändan chen, der ich Verhärre Euren Nohl Gebohrnen Mein sönders Hochzu Ehrenden H. Rese denten Dantzig d. 25. Maji Gehörsambster diener 1732. /. und knecht Pridrich Cahlt Morner de Estrenberg. Emigrant

Extract. Summa 10 Berg Officirer mit denen bergtörstehern und Ruthen gångern gereihnet 10 Man Gemeine Bergleute 236. Salts Knechte 36. P och kneiste 52 Holtz Schlager 29 umma 563 Mau Weiber 8. Rinder.

Correspondence om Bergwercken uti Engeland

Praesent: d 8 xbr dito före dragen 1712 Högwälborne Herr Grefwe Kongl. M:tz Råd och Praesident! Så och Wälborne Herrar Assessores! Eders hög Grefl: Excellence och högl: Kongl: Collegio tillsände jag i förledne Junii Månad en underdånödmiuk skrifwelse, med lijka tacksägelse för den nådgunstige tillökning som jag till Engelske Bergwerckens beseende på mine rese Medell undfått, willjande eij annat förmoda än at bemälte skrifwelse börer wara framkommen. Sedan jag lärdt så mycket af det Engelske språket, som till en reesas undertagande här i landet nödigt war, begaf jag mig neder åt Cornwall, och tog förnemligast Engelske Koppargrufworne i öngne sichte och kunde intet annat än förundra mig öfwer de rijke Mallmer som ther till en anseenlig myckenheet för lindrigt prijs finnas, hwaraf jag och uti Kopparsmeltningarnes tillstånd här i England så stort lius feck, at jag hoppas det den saken med försichtighet kan så wida bringas, at Engelsmennerne eij skole blijfwa rijke af sine Kopparsmeltningar, utan twert om Eders hög Grefl: Excellence och Höglofl: Kongl. Collegio elr hwem sig saken will antaga, en märckelig nytta theraf tillflyta, hållande jag doch rådeligare, at för denne gången och till dess jag, Gud will, hemkommer, innehålla med förslagz ingifwande, hälst som ett så wichtigt ährende fordrar mogit betänckande och jag wid återkomsten till London

will giöra mig widare underrättad, om alla de hinder som till wärckställande theraf kunde i wägen ligga. Emedlertijd anhåller jag underdånödmiukast at de Malmer som Mons: Ekman mig tillhörande lärer med sig bringa och till Eders Hög-grefl. Excellences och höglofl. Kongl. Collegii tienst offereras, måste blifwa proberade, hwarefter sedan en så mycket nogare calculation kan inrättas på den profit de af sig kasta, och huruwida Engelske maneeret at smelta är nyttigt elr skadeligit. Angående Smeltningz processen wid Bristoll, så fann jag ingen särdeles nytta at wara derom mycket curieas, ju som Man wid efterfrågandet blef meer afspijsad med osanning än sanning, och ägarne till samma wärck i fruchtan och afwund för sine landzMen meer än för fremmande, hålla sin smeltningz process mycket hemlig; utan tycktes wara nog för mig, sedan jag historice ungefehr fådt wetta, huru det tillgår, at ut forska huru mycket de dageln kunna i sine Chemiske reverberer och wäderugnar smälta, sampt hwad dertill i kohl upgår, det jag och wid kopparhyttorne i Wells och Yorkschire giordt, och således någorlunda funnit de store och anseenlige förmånner som wåra smältningar framför deras hafwa. Ifrån Wells begaf jag mig efter högachtad Herr Assessor Angersteins gunstige förslag till Jernmanufacturerne i Warwik och Staffordschire och besåg thersammastädes Bermingham Dudley, Stowerbridg, Wolwerhampton och Walsal, hwilka städer äro så wäl som hele Neijden ther i kring med hwarjehanda handtwerckare upfylte, som uparbeta en anseenlig quantitet af swenskt jern och det theraf förfärdigade Engelske och Tyske ståhlet, wid påseendet hwaraf jag eij annat kunde lära, än skönja huru beklageligit det är, at Swerigie warit, är och blifwer i sådant tillstånd at dylijke manufacturer swåhrligen efter Engländarnes egen utsago stå ther att inrättas, så länge thes bergzlager oeconomie och handell på gamle footen drifwes, hwilcket jag eij berättar, som jag skulle twifla om det tillförrende wore kunnigt, emedan jag mig wäl påminner at denne hushåldningen är i Kong Gustaf Adolphs höglofl i ärminnelse tijd worden påtald, och thess utan nogsamt weet, hwad omsårg mödo och alfware Eders hög Grefl. Excllence och höglofl Kongl Collegium wid denne saken brukat; utan skeer sådant allenast at ställa den passion som wärckelige åseendet af alt detta hos mig förorsakat, någorlunda till fredz, hwilken jag hoppas läre blifwa nådgunstigast ursächtad och till det bäste utryckt. Under wägen hafwer jag och haft tillfälle at anträffa förståndige här så kallade Iron masters elr Jernwerckzherrar, utaf hwilka jag eij allenast förnummit deras omdömen om wår Jern handell, utan och hwad inlänskt Jern kåstar här at tillwärcka, jemwäl har jag och med stoor mödo fådt en accurat upsattz på alle de Masugnar och hambrar som i England finnes och hwad tillwärckning hwar och en af dem åhrln giör, hwilket alt skall wid hemkomsten underdånödmiukeln berättas. Jag har och nyligen hördt at en Jernwärckz herre har sig i ett Compagnie utlåtit, ock om han tillijka med någre andra skulle anseenligit sammanskiuta, skole de antingen hafwa kohlare och annat brukzfålck ifrån Swerigie elr inskicka wist fålck som de handtwercken skole lära, kunnande Engelssmännen sitt kohlande eij förrätta med mindre weeden klyfwes och snart sagdt till en

alns långe stickor spielkas, hwilket Ägarne af Jernwärcken en stor kåstnad förorsakar, så at de eij kunna hafwa en stig kohl under 26 dlr kopp:mt, lemnande i all underdånödmiukhet, till Eders hög Grefl. Excellences och höglofl. Kongl. Collegii höge ompröfwande huruwida sådant på godt maneer kan förekommas. Angående mässingz wercken, så har jag och efter all möjelighet sökt at giöra mig therom underrättad. De äro här i England i stort flor, ju som de hafwa sin Gallmeija så när wid handen. Wid Bristoll äro nu för tijden 25 brennugnar i dagelig gång, så at af de 3 a 4000 Skpp:d Koppar som här tillwärckas uparbetas ungefehr 1500 a 2000 Skpp:d i Messing, hwilken så wäl som den öfrige Kopparen smides och manufactureras innan den försälljes, seende jag intet annat maneer at wara England härutinnan hinderlig, än söka med Malmkiöpetz upstegrande i Cornwall drilia och hindra Koppar tillwärckningen på hwilcken profiten af Mässingz bruken till en god deel beror. Sluteln recommenderar jag mig i all nådig åtancka och förblifwer med diupeste wördnad. Eders Hög-Grefwel. Excellences och Höglåfl. Kongl. Collegii underdånödmiukeste tienare And: Swab. Newcastle i Nort-Humberland d: 5 Sept. 1712. Praesent: d 19 xber 1712. Högwälboren Herr Grefwe Kongl: Mttz Råd och Praesident! Så och Wälborne Herrar Assessores! Sedan jag ifrån Newcastle med min underdånödmiuke skrifwelsse up wachtat, begaf jag mig mera norr ut, och besåg ther Sir Hambry Chrowlis och andre Jernwerck jemwäl giorde mig underrättad om den i Lancashire pcj Coniston belägne Koppargrufwan, hwilcken både för den långe och beswärliga wägen, som för wattnetz skull, hwarmed samma grufa nuför tijden war incommoderad eij kunde besees. Lazuren som ther finnes är mycket rijk, äfwen finnes ther ordinair rijk Koppar malm den de eij wåla at löös bryta. Interessenterne i denne grufwan äro eij meer än 4 och efter en annan Engelssman ifrån Dahrby shire böd för en fierdedeel deruti 125 [pund] sterling, så bad jag at upstagra den samma 200 [pund], hwilket om jag warit stadd wid medell el:r haft någon fullmacht derom at handla, jag gärna welat gifwa efter samma Interessenter hafwa 10 mijl district och redan fådt. Mallm för 200 [pund] sterling. Principalen af samma wärck som då eij kunde gifwa mig wist swahr, har låfwat at låta mig genom bref wetta, om han will antaga flere participanter, men ännu är ey något ankommit. Widare besåg jag Engelske alunwärcken med hwad mera som skulle falla för widlyftigt här at anföra. Elliest har jag eij bordt underlåta at gifwa Eders högGrefl. Excellence och höglåfl. Kongl Collegio underdånödmiukl:n till känna, at i de dagarne, som jag war resefärdig

härifrån till Hålland, skickade Residenten högwälborne Herr Gref Gyllenborg sin handsecreterare till mig, med begäran at efter ifrån Bender ordres wore komne at Hr Grefwen skulle underrätta sig om Berg wercken i England, det jag som nyligen landet kringreest och bäst kunde tros, wille gifwa uplyssning om efterföljande puncter som här af thes egenhändiga memorial verbotim inför. 1) En noga relation om Koppar- Jern- Messing och de öfrige Engelske bergwercken. 2) Om tullen på swensk koppar, Jern och mässing är högre än wanligit och hwarföre. 3) Om i England finnes månge Swafwell och vitriol werck sampt till hwad prijs det sälljes i anseende till Swenskt mynt och wicht. 4:to) Om ifrån England någre förfarne ståhl Smeder kunna hafwas. 5:to Hwad elliest M:r Swab angående ett el:r annat kan wetta. Härpå swarades at jag ärkänner med wördnad det förtroeende som högwalb:ne Her Grefwen behagat mig wijsa; Men som jag åtniutit resepenningar af högl. Kongl. Bergz Collegio och jag deraf dependerar, så skulle det mig eij omstå, at gifwa någon relation till högre ort, för än den samme först mine höge förmån är worden communicerad, hwilcka lära H: Pr:t aldrabäst kunna föreställa de saker som deras egne affaires angå. Theroppå skickade åter högb:te Her Grefwe till mig och bad mig considerera at H:s M:tt och thess BergzCollegium borde i detta måhl ansees som ett och therföre kunde jag som en swensk undersåtare och den som af H:s M:t resepgr åtnutit eij undandraga mig at gifwa härutinnan uplysning, ju som Hhr Grefwen sielf som en persona publica kunde för misstankars skull eij det samma noga efterfråga, och det stod till prosummerande at denna uplysningen fordrar någon hast efter brefwet derom directé hijt på England är skickat. Jag replicerade härpå at min tijd ingalunda tillsade at upsätta någon noga relation, den jag till Högl Kongl Bergz Coliegii tienst wid gifwet tillfälle wil utarbeta, utan alt hwad jag härwid kunde giöra, wore at upwachta Her Grefwen och discoursewijs mine tankar förebringa, hwilket och på 2nen ty mars tijd i dess Bok kammare skedde, hwarefter Her Grefwen, hwars zele och hurtighet jag stor orsak har at beröma, fölijande kårte relation till wäln:ne hr KantzlieRådet Feif som therom skrifwit, lärer afsända, den jag eij allenast finner min underdånödmiuke skyldighet wara at öfwersända, utan af i lijka ödmiukhet at anhålla det Eders högGrefwel Excellence och höglofl Kongl. Collegium nådgunstigast techtes min här wid förde conduite till det bäste uttyda. Jag har och åtstilige gångor efter min tillbakakomst från landet talt med Öfwersten och Parlaments Herren för Cornwall M:r Pendavees som är min särdeles Gynnare och mig här i England stor gunst och höfligheet wijst, hwilcken sig utlåtit at han gärna skulle see det de Swenske förde bräder och timmer till Cornwall och toge Kopparmalm tillbaka igen, låfwande han för sin Person des wärcket wid gifwit tillfälle at befordra, som han och skulle hafwa lust at sief deruti interessera. Jag förbl:r med diupeste wördnad Eders Hög-Grefwel:e Excellences och Höglåfl. Kongl. Collegii London d 27 Octob 1712 underdånödmiukeste tienare And. Swab. Silfwerwärcken. de bestå allenast derrij at blyet som uti Wells och hele York- sampt Darby shire 8 a 9 onces, drifwes det på ordinairt wijs af på en teest, warande hwarcken tilltillwärckas, proberas på Silfwer och när det finnes at hålla på 20 Centners wicht wärckningen el: profiten häraf stoor Kopparwercken England har sig på 30 åhrs tijd i Koppartillwärckningen så förkåfrat at det nu för tijden ginner till helften af det quantum som i Swerigiet åhrln giöres; Men som Engländrarne ännu eij lärdt at handtera sine Smeltningar på så godt manner som i Swerigie, hwartill dem och commoditeter fattas, så kunna de hwarcken giöra Kopparen så god, icke heller tillwärcka honom för det prijs som de Swenske, hwadan drottningen och parlamentet till Kopparwärckens upkomt och sedan de sedt at kånsten meer och meer tilltagit, blifwit föranlåtne, at lägga 32 d:r kopp:mt på ett Skpp gåhr koppar och 52 dhr kopp mt på ett Skpp:d Plåtkoppar, som skedt på det den Engelske och Swenske Kopparen måtte komma till ett prijs, så at nu för tijden sällan någon Koppar ifrån Swerigie tages, tilltroende swab sig ine relation till högl: Kongl: Bergz Collegium, den han straxt efter hemkomsten will ingifwe, at bewijsa det den Engelske Kopparmallman kan lämpel:n til Swerigie föras och ther med anseenligare åhrl profit upsmältas än här på hwilket sätt någon Mallmhandall med England lärer kunna inrättas och dermed at malmen här stegras, skulle koppar smeltningen som Swerige en stor skada giör, med tijden så småningom aftaga, hwilket för 30 åhr sedan så wäl kunnat skee at Engelsk mennerna aldrig fådt tillfälle och råderum at giöra någon koppar. Messing wercken De äro nu i England i så stort flor, at tillwärckningen derutaf lärer i alla måhl wara nästan så stoor som i Swerigiet. Tillförrende tog England en anseenlig quantitet af manufacturerad messing ifrån Swerigie Men nu är tullen derpå så stoor hög at Messingz tråen med ingen elr ringa profit kan införas, utan större deelen deraf practiseras in i Kiärtunnor hwilcket kiöpmannen, så mycket häldre wågar som han förutan den ordinarie avancen 150 d:r Koppar som är tullen på hwart Skpp messingztrå, winner. All koppar som i England giöres är eij dugelig till Messing bruken; doch utskickas härifrån ingen koppar förän den är worden manufacturerad, hwar till så wäl som till Messinggiörande Hålländare och Tyskar äro

införskrefne som på 15 åhrs tijd Engelske mässingwercken i stoor perfection bracht, sätijande doch de Swenske ett Skpp:d Messing twå till 50 a 60 dh:r Kmtz bättre kiöp än de Engelske, hwadan tullen derpå så anseenlig är. Jernwärcken. 1) I England tillwärckas åhrln in emot 130000 Skpp tackjern och 100000 Skppd stångjern. Differencen som är emellan begge summorne består i Styckegiuterier och annat som af tackjern förfärdigas. 2) Engelske stångjernet brukas till åtskillige handtwerkz tyg och groft arbete; Men en deel deraf är godt så at en stor quantitet Ståhltrå deraf förfärdigas som mäst consumeras till kardors giörande för Manufacturerne. 3) Ifrån Swerigie tages åhrl:n öfwer 100000 Skpp Stångjern, hwaraf en stor den till Ståhl giöres, hwilket brukas till alt det nättearbetes förfärdigande, hwaraf landet en otrolig profit tillflyter så at ett skpp Stångjern kan uparbetas till 100 à 200 R:dr wärde, hafwande en arbetare som rymt ifrån wyra bruk i Swerigie lärdt Engelss Mennen at bränna Ståhlet bättre än förr, hwilket de här kalla Tyskt Ståhl, efter samma man är af tysk extraction. 4) Gemenl:n utskeppas här intet Stångjern förän det blifwit af handtwerckare handterad och om något utsändes är det en gång dyrare än wij wårt Swenske försällja. 5) Jernet kiöpes nu i Stockholm för 22 a 23 dlr kopp mt och betales här med 53 a 54 dhr koppmt, så at wår tull och andra omkåstningar therpå afdrages, avanceras therpå ungefehr 11 a 12 dr kopp mt. 6) Angående tullen på hijt ankommande Jern, så föregifwa wäl de Engelske och Swenske köpmennerne at sådant är skedt i repressalier för den tull som på Engelske kläden i Swerigie är lagd; Men Swab berättar sig wid kringresandet i landet hafwa af trovärdigt fålk fådt denne berättelsen: At efter Swenske Jiernet som här i landet Ao 1684 till 70 dr Skpp:t betaltes, de fölljande åhren så föll at Engländrarne ei kunde sitt utan skada afsätta, så blef Adelen här i landet som af sine dyrt kiöpte skogar elliest ingen profit hade om de eij finge giöra kohl deraf föranlåtne sig deröfwer at beswära; Efter nu intet Skpp:d Jern här i landet under 50 dlr Kopp:mt kan tillwärckas, och de såge at Swenske tillwärckaren eij hade rygg at hålla sin wahra i lijka wärde med deras, utan blefwe nödtwugen at see fremmande och sine egne köpmenner i händerne om förlag, så wille de Ao 1690 med en anseenlig förhögning på tullen giöra det fremmande och inlänske Jernet till ett prijs, så at de begge här i landet med profit måtte kunna arbetas, hwaruti de och så wäl reuserat at de altsedan förutan kiöpmans profiten haft af Swenskt Jern öfr 140000 R:dr åhrl:n i tull, hwilka medell drottningen eij till godo niuter, utan de anwändas till manufacturernes uphielpande, så at de swenske tillwärkarne på det sättet at de eij kunna hålla sin wahra i wärde åhrl:n hielpa Engelssmennen i manufacturers anläggande, hwilket alt med hwad mera Swab widlyftigare i den nämde relationen will utföra. Tullen på hwart skpp Jern är ungefehr 8 R:r Kopp:mt 7) Häraf tyckes föllja at wårt feel i Swerigie består derutj at förste tillwärckaren som handterar fundamentet till all wår handell är för mycket tryckt och hwad wåre kiöpmenner, som gärna see at lijtet capital i wahran besticker winna det kommer tillwärckaren aldrig till godo, hwarigenom skeer at landetz goda faller mer af mer i lägerwall, hälst efter kiöp Mannen, som will hafwa alt för godt kiöp, med sine medell kan twinga wåre arme tillwärckare, hwilka af Medellösshet sig eij kunna uphielpa; Men och Swenske tillwärckaren wore i det ståndet som här, sökte han at omlägga sine Medel äfwen som här till landetz cultur och manufacturers omläggande, hwaran köpmannen sig lijtet el:r intet bekymrar, warande här i England ingan bergzman elr brukz ägare som gifwer en styfwers wärde af sitt bergzbruk till publicum, utan alt är fritt, så at Brukz patronen sielf ther han finner at kiöpmannen för mycket på dess wahra will

profitera kan den samme med en ringa afgift utskeppa, hwadan och alle tillwärckare i Englund äro i det stånd och dem eij omtränger at sällja sin wahra för än den är manufacturerad och all den profit deraf wunnen som andre länder deraf skulle hafwa, ther hon på Swenske maneeret råå utfördes. 8) Elliest är och at observera at af alt hwad detta landet af sig sielf kan åstadkomma gifwes wid utskeppningen lijten elr ingen tull; Men twertt om gifwes i wisse måhl till at upmuntra fålcket till landetz cultur en wiss penning som kalles bounty money, såsom för hwar läst Spanmåhl som utskeppas skäncker drottningen ungefehr 10 à 11 R:dr til utskepparen. Tennwärcken. Af Tenn skeer här i England en stor tillwärkning; Och som wij inge tenngrufwor i Swerigiet hafwa, så måste Engelsmannen oss med det bäste Tennet fournera. Alt hwad wij här wid kunde giöra wore at inskaffa bättre Tenngiutare än wij i Swerigiet hafwa, då den arbetzlön som till Engells Mannen betales kunde blijfwa undwijkes. Blywercken England hafwer theraf en stor quantitet och förseer dermed Swenske Krigstaten, hwaraf Engelss Mennerne i detta kriget en så stoor profit haft, at de avancerat på ett foder bly, som för ungefähr 8 Skpp:d 32 R:dr. Mineralier Den förnämste mineral som här i landet finnes är Alum, hwaraf 1200, Tonn åhrl tillwärckas a 20 Centner på hwar tonn. En sådan Tonn sälljes nu för tijden till 340 dlr Koppmt, och som therwid så wäl sam wid salt werken en stor profit är, så har parlamentet belagt Interessenterne af Alumwercken med 26 dlr Kopp:mt tull för hwar Tonn som utskeppas. Beträffande så berättar Swab Swafwell det han här i landet sedt Kijs hwaraf det kunde giöras; Men den kånsten är ännu eij bekant, icke heller är den Engelske Kijsen så god som den hwilcken han wid h:r Kantzlie Rådetz werck i Swerigie sedt, utan Swafwelet som härutj landet consummeras förfärdiges på det sättet: At oreent Swafwel ankommer hijt ifrån Livorno som utan twifwel i Neapel och Sicilien utur jorden är taget, hwilket här uti London raffineras, giällande nu för tijden ett Skpp:d theraf ungefehr 120 dlr kopp:mt. Elliest är eij bekant at något Swafwell ifrån Swerigiet och andre orter ankommer efter tullen therpå så hög är som wahrans wärde. Beträffande vitriol så skeer deraf en så stor tillwärckning at England eij allenast sielf theraf nog hafwer utan afsänder jemwäl åhrln en stor quantitet till Hålland och Franckrijket. Prijset på hwart Skpp:d är nu förtijden 20 dlr Kopp:mt. Manufacturer af metaller. De äro i England i så stort flor och bestå i så åtskilligt arbete at man eij kan gifwa någon specification therpå, och fast än det af Swenske materialier förfärdigas, synes det mycket swåhrt at wara Engelss Mennen therutinnan hinderlig efter de för mycket dermed inkommit; doch wore mycket wäl om de Swenske toge sig denne saken med alfware an, efter alt till behör i Swerigie för helfften lindrigare än här kan hafwas, warande intet twifwel at icke gode mästare härifrån med gode ord och ähreskänder kunna låckas. Swab har och mig berättat at här i England åhrl:n åtskillige ♀streck upfinnes, hwarutij Swenske undersåtare kunde med profit interessera, på det de så mycket möjeligit är, kunde söka at hwad metaller angår hafwa ett monopolium. Elliest skall efter dess utsago och som han af andre hördt i Nye England stor apparence till sköne bergwerck wara, hwarest och store brukzcommoditeter finnas, så at det står till befahra och ther den swenske nationen han bäst förstår at handtera metaler och theraf störste deelen i Europa hafwer, eij i tijd observerar sitt Interesse och effter inhämptad noga kundskap täncker på huru sådant kan förebyggas, lär Engländarne som sig meer och meer i sådane saker evertuera med tijden giöra wår Swenske handtering ett stort afbräck, ju som en wiss Man redan skall hafwa sig tillbudit at lefwerera ifrån West Indien hijt till England så god mallm för 10 [pund] sterling tunnan som här för 7 [pund] kiöpes, hwaraf kan slutas at om wårt Swenske maneer at smelta koppar med träkohl skulle ther blifwa bekant, kunde kopparen för mycket bättre kiöp sälljes efter ther store skogar äro, sampt godt kiöp på victualier, tyckande Swab högdt angelägit wara at en som förstode wåre swänske bergwerck och landsens tillstånd tilsloges en raisonable löön så at han finge åhr ifrån åhr reesa kring utlänske orter och ob

servera, hwaruti Swenske Interesset kunde wid sådane wärcks upkommande elr andre förefallande, händelser förkåfras elr förminskas, sampt sådant hög låfl: Kongl: Bergz Collegio communicera, hwilcket om det för 30 åhr sedan då Engländaren af okunnighet kastade bårtt sin ♀ mallm, hade skedt skulle hele Engelske koppar och mässingz tillwärckningen utan ringeste mödo hafwa warit i Swenske händer. Äfwenledes har och bem:te Swab talt wid en Engländare här, som warit in i Ryssland at lärdt Muscoviterne giuta Jernstycken, hwilcken berättat at ther i landet stor anledning till wakre bergwärck är, som han och sedt sköne Koppar Malmmer therifrån, så at om Ryssen skulle få behålla någon hamn i Östersiön och tullfritt utskeppa sine wahror, skulle wåre bergwerck med tijden lijda stoor afgång ju som det står till befahrande at någon af wåre swänske fångar som kommit ifrån Bergzlagzorterne torde blyfwe nödtwungen något ther i landet at yppa, som ther tillförrende eij bekant warit. P.S. det utrikes som brukas till medicin kommer ifrån Italien ÖstIndien jemwäl som berättas ifrån Turckiet, och är nativum, warande och allom tillåtit samma at införa, utan deraf dem som kunna försäkra at ther uti intet venenum heterogeneum besticker. Ankommit d: 16 febr. 1720. Högwälborne Herr Grefwe, Kongl. Majts Råd och Praesident, Så ock Wälborne, Herr Vice-Praesident, Herrar BergzRåder, och samtelige Herrar Assessorer Hos Eders Hög-Grefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium aflägger jag min underdån-ödmiukaste tacksäjelse, at Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium icke allenast

ast för något mera än et åhr sedan, igenom kraftigt förespråk behagat för mig utwärcka högstsal. Hans Kongl. Majts allernådigste tilstånd och befallning, at förfoga mig utrikes orter och Bergwärck, under det hopp, som då månde wara gifwit om medels erhållande til bem:te resas fortsättande, utan ock sedermera täckts med ytterligare nåde mig ihogkomma, så at til de 400 Riksd:r, jag i förstone niutit, ännu 600:de blifwit tillagde. Hwarigenom som jag i bättre stånd blifwit satt, at widare eferföllja min hug och lust för Bergwerssaker, så har jämwäl den underdånige plicht och wördnad, hwilcken mig mig altid förbundit at eftersträfwa en någorlunda förmåga, til at göra mig af Eders Höggrefl. Excellences och Höglofl. Kongl. Collegii nådigsta Åtancka wärdig, om icke nu kunnat blifwa förökt; dock medelst på Kraftiga och nya upmuntringar, fått ny drift och rörelse. Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium har sig til det nogaste bekant orsaken och ändamålet af samma Högstbem:te Högstsal. Hans Kongl. Majts allernådigsta befallnning, i föllje hwaraf jag hade at ofördröjeligen begifwa mig öfwer Königsberg til Amsterdam, och så widare til S:t Malo i Franckrike, ehuru den senare resan förbyttes sedan i en annan til Zweybrucken. Och som Eders

Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium lärer, om så tänckeligit är kunna finna, at den wid dessa resor anbefalte hast och skyndsamhet månde förorsaka mig at anwända den fast ansenligare delen af tiden och de ofwansagde medel til andra afseenden, än mitt först föresatta ändemål och Bergwärcks besigtigande; så stod, efter ankomna tidender om Höglofl. Hans Kongl. Majts dödeliga frånfälle, mig i annat til görande, än at taga wägen til Scottland, så wäl i tancka, at göra mig om samma lands beskaffenhet underkunnig, som ock at med beseende af de Engelska wercken kunna begynna denn mig i hogen liggande Bergwärksresan, när nar bättre tid ock lycka der til skulle gifwa lägenhet. Och ehuruwäl wid detta tilfälle något kunde sägas om de 2 små Kopparhamrarna i Königsberg, om Stålbruken wid Dantzig, och Kopparhamrarna emellan Lübeck och Hamburg, samt huru de senare i dessa åhren blifwit med förnödenheter til deras fortdrifwande försedde; Så bespares dock det samma tils jag en gång får in för Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium klarare sigt af de denna tiden förelupne ändringar wid Tyska BergWercken, med hwad mera der til hörer i underdånödmiukhet nederlägga; Tagande mig nu den dristighet uppå att i samma ödmiukhet inkomma med en kort berättelse om de få Berg

wercken, Metaller och Mineralier, som nu i Scottland finnes, samt huruwida des lägenheter och förmoner må i framtiden mera utlofwa. Det äro åtskillige, som antingen af Scottlands nära belägenhet til, och på samma bottn med Engeland, el:r af Naturens milda försyn, som wedergällit Bergachtigheten af landet och ofruchtbarheten, ofwan dag med rikedomar under grund, el:r af deras egen förfarenhet, willja döma, at det förre intet mindre må wara med allehande slags Mineralier begåfwet än det senare, såsom Swafwel, Alun och Dylikt. Fördenskull och redan i K. Jacob II:s tid Lettres Patentes warit gifne til til det senares upsökan- och bearbetande i Eng- Skott- och Irrland. Ehuru der med må wara, så är dock wist, at ännu inge sådane wärck äro uptagne el:r i gång bragte. Mineral watn el:r Surbrunner hafwa de på åtskilliga ställen, såsom wid staden New Aberdeen; I Perthshire 2 mil ifrån staden af samme namn, hwilcken hulles för mycket god ock åhrl:n brukas, samt wid Kinghorn nästan mitt öfwer Edinburg el:r Lith; intet långt hwarifrån, wid en gård Newbiggin, i en kule är och et petrificerande watn. Men förr än något nämnes om sielfwa Metallerne, synes ej otiänligit at tilse, huru wida landet blifwit försedt med sådane

sådane lägenheter, som til Berg- och andra Werks uptagan- el:r fortdrifwande oumgängelige äro, jag menar watn och Bränne. Det förra angående, så finnas wäl i Scottland åtskillige där, hwilka på några ställen kunna emot utloppet hielpa til warors nederbringande i smärre fartyg til siösidan, men i Mangel af fall och strön synns förnekn lägenhet ock tilfälle til något ansenligit Wercks inrättande uppe i landet. På de orter, hwarest någre Metaller warit upfundne, som landet är fullt af höga Backar ock Berg, hwar emellan allestädes små Bäckar nederströma, så äro desse de endaste, hwilcka medelst medelst deras öfwerfull, til drift af et Hytte, el:r dylikt hiul kunna anwändas. I forna tider förmenas störste parten af landet warit öfwer bewäxt med skogar, af hwilcka i den Norra delen el:r Högländerna ännu äro store öfwerlefwor, såsom i Provincierne Elgin och Inverness, hwarest i synnerhet äro förträffelige furuskogar, hwilckas aflägenhet ifrån Siösidan el:r någon til fart tiänlig ström, samt landets bergachtighet, dock förhindrar, at de hwarcken igenom sågande el:r uphuggande kunna upbrukas eller nyttige göres. Och ehuruwäl förslag warit giorde, til at med grufwande öpna en eller annan ström til fart och timrets nedersändande; så förmenas dock

dock de emellankommande Klippor och Berg antingen göre det samma omöjeligit, eller så kostsamt, at det ännu ej warit räknat mödan wärdt. Deremot äro skogarne i de Södre provincierna så aldeles utödde, at deraf intet är til seende, när man undantager Ekeskogarna i Annandale Shiel och deromkring, hwarifrån Blygrufworna warda försedde, som nedan före skall nämnas, samt de furuplanteringar, som åtskillige Adels- och andra Män hafwa nästan innom 30 åhr begynt wid deras gårdar at inrätta, af hwilka den största är Grefwens af Liven wid en des gård i Fyfeshire, bestående af 500000 furuträn. Dessa Planteringar söka de nu så mycket mera at fortsätta, hwar til de månge torre fält och Backar nog gifwa lägenhet, som de förmena sig de samma så kunna förkofra, at de med tiden ej allenast nu förse dem med någon tilgång af kohl, timber och Bräden, utan och upfylle den brist, som, at döma af det lilla förråd nu är på många orter, samt de många fåfängt giorda försökningar, lättel:n kunde yppas på Stenkohl, i synnerhet om de få Wercken, skulle aftaga, som nu deraf gifwa ymnoghet. Ty ehuruwäl på åtskilliga ställen i denna Södre delen

delen af Landet finnas Stenklohl-brått, så äro de dock antingen mycket få, oansenlige eller oartigare; warande de bäste och störste til finnnande på bägge sidor om det så kallade Firth of Forth, som wid Lith utlöper, och i synnerhet i den på Norra sidan derom belägna provincen Fyfe, hwaribland andra at förbigå, de förnämste äro, hwilcka Grefwen af Wemys och en M:r Durie tilhöra, warande Schachtet af det sennare wercket nu 18, men bottnen af trummorne, som som de widt och bredt inslagit, 30 famnar diupe. Och äro de der hos med artiga wattukonster, och i synnerhet det wid Wemys med en wäderqwarn försedde til watnets updragande i schachtet, hwarifrån det medelst stupande trummor under jorden til siön nederledes. Dessa wärks nära belägenhet til siön gör at Ägarne intet allenast kunna med liten omkostnad bringa kohlen til Saltpannorne, hwilcka förutan andra, äro på denna sidan til antalet 85, och hwarest de smärste Kolen upbrukas, som elljest i landet intet kunna försälljas; utan och utskeppa en god del til Holland, til

til hwilken ända de Hollendske Doggers i myckenhet der inkomma. Och räknas desse Stenkohl, om intet bättre, dock så gode som de Engelske, warande med Swafwel intet så mycket beblandade. Hwad wärckeliga Metaller angår, så är klart, at här tils i Scottland litet til den saken warit giordt. Men som för omtrent 6 åhr sedan et Silfwermalmstreck war upfunnit wid Alva, derom mera här nedanföre, hwilcket i början arbetet rikeligen lönte, så har det sedermera upwäckt nästan hwar och en lust, som tänckt sig hafwa något något Metalliskt i des grund, sin lycka at försöka. Hwarpå fölgt, at nu nyligen på flera ställen Kopparstreck blifwit upfundne, hwilcka med deras lägenheter nedanföre skola omröras. Dock kan jag ej förbigå at nämna, at när man anser folckets okunnighet i sådana saker, den mangel der är på penningar och folcks förmögenhet, hwilcka sådant kunde hafwa hug at företaga; samt at efter återställande af en öppen och fri handel, de må finna det för beswärligit Kopparwärck i Scottland at upbringa, hwarest Consumtionen är ingen, och Manufacturer

nufacturer obekante; så kan man lätteligen stadna i den tanken, at detta deras förehafwande må taga en sådan ända, som för några åhr sedan skedt, då de Skotska jämwäl warit så fikna Grufwor at upsöka. Ty efter 4 eller 5 åhr hade den lusten twärt afstadnat, antingen at de ej i den tiden ernådt den förwäntade winsten, hwilken är deras allgemena ändamål, eller ej haft der til något upmuntrande af Publico. Hwilcket senare huru wida det må stå at förmoda, de ej kunnan afse, som inbilla inbilla sig det wara med Engelands Interesse stridigt, at uphielpa de Skotska til någon särdeles magt eller rikedom, hwarmedelst de måtte göres förmogne at afskaka det ok, som störste delen af dem förmena wara dem pålagt igenom den bekanta Nationen med Engeland. På hwilken huru mycket de skiuta skulden af deras aftagande styrcka, derutaf kan inhämtas, at en af deras Scribenter gör denna anmärckning, det då wid föreningen af bägge föresagda Cronor under K. Jacob II el:r I:sta olikheten emellan Scottland och

Engeland war som Ett til Sex, den samma wid Unionen af bägge Riken åhr 1707 war som Ett til femtio; Det förra tagande stadigt af, och det senare til. Men at Scottland må säjas hafwa gifwit Guld, så har i Drott. Elizabeths och K. Jacob II:s tid en Tysk der warit, som wid Crawford Moor ungefär en Skotsk mil ifrån Leadhills, hwar Blygrufworne äro, uti et Sandberg funnit något i swarta korn, som regnet med sanden nederskiölt, och hwilcket fants wara Guld, hållande i finhet finhet 22 Karath. Huru en sådan angelägen sak kommit at lämnas, wet man intet. Men som Sir John Erskine, hwilcken Silfwer strecket wid Alva uptagit, gifwit sig i sällskap med 4 stycken andra til Metallers upsökande, så hade de ock i sinnet detta widare at efterleta. Af gamla Strifter finnes, at A:o 1607 har en Silfwergrufwa blifwit upfunnen 18 mil ifrån Edinburg emot siösidan, som efter en Centner mallm gifwit 22 Onces af Silfwer, men förmenas af wärckslöshet wara lämnad. Wid Linlitgao, omtrent 10 el:r 12 mil

mil ifrån Edinburg wäster uth hafwa i Drott: Mariae tid af Scottland Silfwergrufwor warit uptagne och bearbetade, men sedan ödelämnade, tils nu igen förbem:te Compagnie der begynt at försöka, men här tils utan någon särdeles lycka. Silfwerstrecket, som förmältes wara nyligen upfunnit, är belägit i Sterling Shire, på en Baronets benämd Sir John Erskines grund, 1/4 mil ifrån des gård Alva. Åhr 1714 kom en Engelsman Peck up til Scottland, hwilcken begynte här och der i Bergen Bergen at ingräfwa för Metaller, och då han här tog sig anledning af et smalt streck af hwit Spar el:r Bergart, som löp just up i twäran af et högt berg, at gå in med försökande, fants, när man knapt en aln war inkommen, en kiörtel af Silfwermalm, som ej allenast i sig sielf war rik, utan och hade med sig stycken af gedieget Silfwer. Men som sådane grufwor äro Regale, så funno de på utwäg, det så tyst at bearbeta, at intet särdeles deraf hördes, smältande den bästa af Mallmen, såsom de kunde, hemma

ma i huset med Bly, och raffinerande, då de efter en guldsmeds berättelse i Eddinburg, som derwid warit tilstädes, omtrent skolat fått 6 à 700 onces af Silfwer Imedlertid kom Rebellionen i Scottland, hwarutinnen som denne Sir John Erskine war delachtig, så nödgades han draga sig utur landet, men blef sedermera igenom Gunners bemedlande pardonnerad, under wilckor, at han denna Silfwergrufwan skulle uptäcka, som under den tiden litet el:r intet intet blef bearbetat. Hwilken ock der efter blef honom frilämmed, allenast at han til Cronan skulle af det Silfwer, som kunde tillwärckas, betaln 10:de parten. Begynte de altså uppå, arbetet starkare at fortsätta på 4 ställen i Berget, just öfwer hwart annat, efter det mener, som der är gängse, gående in på sidan af berget med deres så kallade Levels eller trummor, och sprängande för sig med krut, emedan klyften war tämmeligen hård. Sålunda hade de nu fortfarit til 12 och 15 famnar, men under wäg

wägen huft den olyckan, at strecket aldeles utgått, som ock, då jag straxt der efter ditkom, ej mere deraf syntes, ehuru arbetet ännu fortsattes. Och imedlertid hade förbemte ägare nedan för Berget, hwar en Bäck nederforsar, begynt bygga en Hytta til smältande och finerande af den Malm, som de til ansenlig myckenhet och af åtskillig art, hade ihopa samlat. Men hwad halten der af angår, så fants denne Malm, förutan den starcka mineral, som han hade, warande jämwäl Kwick silfwer der af utdragit, samt Spår spår af något Antimonialiskt til finnande, af mycket olika art och finhet, samt gifwande, efter den hos dem brukade Troyska wigt at räkna, af en Centner Malm 60 onces Silfwer, samt mindre eller mera. Hwad Kopparstreckt anbelangar, så hafwa, som förr sagt är, åtskillige blifwit upfundne i senare åhren, såsom wid et gods Mensta, 3 mil ifrån Staden Sterling, besåges 3 nya kopperförsökningar, hwilke dock tycktes wara af litet wärde, dels för det ringa anseende de i sig sielfwe hade, dels för den alt för beswärliga wäg der

der til öfwer höga Berg och backar, hwar man utan stor möda ej kan up- och nederkomma Intet långt derifrån, på en wid namn Manners grund, hade de ock då nyligen börjat arbeta på et Kopparstreck. Wid Blair en liten fläck i Clackmankan el:r Menteithshire, 1 mit ifrån Menstr och 3 mil ifrån Alva, i samma Bergsrygg, som förbemte Silfwerstreck war upfunnit, arbetades nu af ofwanrörde Compagnie på 2:ne KopparMalmstrek. Det första, som ligger wid byen och mäst til wäster Wäster, är belägit högt på sidan af et berg, hwarest de i anledning af de grönn gnistror och hwita Spar ingått, och så funnit et kopparstreck, wändiande sig emot Nordwäst, det de med en trumma efterfölgt til 5 famnar, och så åter sänckt 2 eller 3 famnar, gående nu ända fram som Mallmen stryker, hwilken ehuruwäl den i början warit ymigare, så at de deraf något samlat, blef dock nu funnen i mindre myckenhet, sedan sielfwa strecket börjat i bredden aftaga. Icke desto mindre werkar mycket

mycket god, gifwande öfwer 40 procent. En liten Half mil derifrån Öster til war det andra Kopperstrecket, upfunniit efter åtskilligt sökande för omtrent 3 åhr sedan, högt up och nedan fot spitsen af et berg, der de nu til 15 famnar woro ingågne. Mallmen war mäst af samma art med den förra hwilkens gång hölt fast så på bottnen som i fältet Norr uth, och war 3/4 aln bred. Och som en ifrån Öster infallende Bergart hade gifwit dem anledning at litet gå gå in på den sidan, så fants der et smalt streck, hwilcket om det ej at klyften war det samma, allenast der inhuggit, dock med sitt strykande Nordwäst åth syntes gå ihop med det förra. Samma trumme war sedermera indrifwen til 5 famnar i föllje af en ända i Öster strykande gång, som sig dess hade yppat, bestående af en grön lösachtig jordart, som dock i luften hårdnade, och jämwäl innehölt öf:r 39 proc:t Koppar. Hwad warachtighet nu desse omständigheter, jämförde med mallmens strykande i fält så när up til spitsen

spitsen af et högt berg, nu utlofwe, så äro der til andre lägenheter, hwilka gifwa oftabemte Compagnie hug Wärket at fortdrifwe; ibland hwilka är det ifrån berget nedersqwalande watn, medelst hwilcket hiulet af en Smälthytta lättel: kan til gångs bringas, i fall de skulle finna rådeligit, sin Malm der at upbruka. Med förberörde Silfwergrufwa hafwa desse kopparmalmstreck det enligit, at som deromkring ingen skog finnes til kohlande, utan sådane kohl måste dem tilföres en lång wäg Norr ifrån så ligga de innom 3 mil af Grefwen wen af Marrs Stenkohlwärck, som tillika med några andra få, det omliggande landet förse, samt innom 2 och 3 mil ifrån floden Forth, hwilken kunde förträffeligen tiäna dem til up- och nederbringande af deras förnödenheter och eftecter. Jernwerck säges hafwa tilförne warit wäster i landet, som ock ännu på flera ställen JernMalm finnes, Men at antingen de stadnat af kohllösa, el:r andra olägenheter så är wist, at nu för tiden i Scotland inge sådane wärck äro til finnande, allenast at i provincien Annandale och socken Cannaby 12 mil

ifrån Carlile på Hertiginnans af Booklook's grund är en Hytta, som dock nu står öde, med 4 härdar, upbygde för ungefär 12 åhr sedan, som drifwes, omskönt ej så jämt, af en köpman i London Dod, och M:r Boock, blifwande mäst underhåldne med gammalt jern och skräp, som de i Holland och i landet der omkring upköpe, och göra deraf dels giutwärck, såsom ugnar och dylikt, dels tiänligit smide. En eller annan hammare och wäl på södra sidan af Fyrth of Forth, men smidet ät litet, och och består allenast i Bleck til Saltpannorna, såsom jämwäl sker wid Hammaren wid Dalxio i West Lothean Shire. I Angus Shire wid en gård Glenask 20 mil ifrån stora siön, skull wara mycket god Blymalm; Men som en Engelskman, hwilken för en tid sedan der begynt arbeta, igenom olyckor af sig kommit, så blef det wärcket lämnat, och står ännu stilla. De förnämste wärcken i Scottland äro Blygrufworna wid Byen Leadhills och Vaunlockhead. De förra äro belägne 33 mu ifrån Edinburg

burg, i Clydisdale Shire och Crawford Lindsey sockn, i et Bergachtigt och skarpt land, och på grefwens af Hopton grund, hwilken dem ock sielf låter bearbeta, warande de den Slächten tilfallne i hans färfaders tid, som dem bekommit medelst giftermål med dottren af en Engelskman Founds, hwilkom de tilförne tilhörde. De sägas i denna grefwens faders tid nästan hafwa utgått, men hafwe sig sedermera så förbättrat, at denna Grefwen dermedelst kommit til den ansenliga förmögenhet, som han nu besitter. huru Huru gamle de äro har ej kunnat erfaras, allenast hwad på folkets gissning beror, som sätter deras ålder til omtrent 300 åhr, skolande det äldsta Document, som man derpå hafwer, wara et gåfwobref af S. Jacob 1:ts, som lefde emellan åhr 1530 och 40, hwaraf ses at de då redan en tid warit gängse, såsom jämwäl det mycken arbete, der är giordt, om deras ålder nogsamt wittnar. Och ehuruwäl alt omkring finnes Blymalmstreck här och der, och grunden gifwer allestädes anledning til försökningar, så äro dock förnämligast 3 hufwud gånger, af

hwilkn den första kallas Reckheadveine, eller the Highworcks, går just Norr och Söder, och har först warit funnen under Gräsroten in uti Byen, stigande något up med berget, den de nu til ungefär en mils längd fölgt med åtskilliga Levells eller trummor, hwar af den diupaste war, der de nu arbetade, 45 famnar ifrån dagen. Sielfwa Malm strecket, som på den ena sidan har en hwit Spar, och på den andra en Ådre af blåachtigt Ler, går altid i et liggande med öfwerhängande Klyft klyft, stundom bredare, stundom smalare, som det nu fants wara 1 1/2 aln bred. Ibland kommer klyfter in, och skär af Mallmen, men så äro de dock säkre, den samma för sig at igenfinna. Ifrån dessa werck kommer den bäste ock rikaste Blymalm, och ger gemenligen emellan 60 och 70 procent. Den andre malmgång, kallad Brownsveine, går sammaledes up ifrån Byen emellan de 2 andra, från Norr til Söder, wändande sig dock litet öster, så at den af somliga förmenes gå ihop med ReckLeadveine. Är diup 23 famar. den

Den 3:die som kallas Levrickhallveine, kommer ock up ifrån Norr, böjande sig först litet til wäster, ock sedan til Söder. Diupet war nu 32 famnar och är denne malm den rikaste på Silfwer. Förutan dessa är Watbothveine, som gående ifrån Öster til wäster, skär af den så kallade Levrickhall veine. Deras maner af arbetande är detta. Arbetskarlarna föllja Malmgången efter med trummor så breda som strecket är, och stundom af en mans högd. Men som med Backens stigande, Strecket blir diupere diupare ifrån dagen, så säncke de smala schachter ner, tils de finna Mallmen, då de åter gå in med en trumma, och så den ene öfwerden andra, hwar med dock sker, at Mallm lämnes i taket, den de sedan med trummornes igenombrytande på några ställen söke at efterhämte. Arbetet förrättes antingen med Borande eller kilande. Wid hwarje 30 el:r 40 famnar slås som sades, schachter neder ifrån dagen, hwarest upfordringen göres af wissa karlar med handwind. Wattnet, som samlas i Grufworna, ledes medelst bemälte trummor, hwarest man

man ofta måste wada i watn up til knän, neder til Byen, hwadan det rinner til Smälthyttor, nu et litet stycke nedan före, som annars hafwa intet watn. Klyften är mästedels hård, men så hafwa de dock stundom timber af nöden til trummornes och Schachternes förtimrande, hwilcket de bekomma, som förr sades, ifrån Annandale Shire 12 mil der ifrån, bestående af Biörck, men mäst Ek. Skogen säjes förr hafwa warit i ymnoghet, men blir nu knappare. De sluta om en wiss tract af skog för et wist pris, såsosåsom nu betaltes emot 150 pund Sterling för en widd, hwilken förutan andra unga träen, innehölt 1100 Eketrän, då de sielfwe låta fulla skogen, och timret uphugga i sådane stafwar eller stycken, som de det behöfwa, hwilka de på hästryggen til grufworna nedföra, betalande för en hästbörda, som håller 8 Sten, eller 128 af deras Skålpd, 15 styfwer. Hwar wid de dock hafwa den förmon, at spånorna kunna försälljas til folket der omkring, så wäl som Barcken för häders beredande, til hwilken ända en stor

stor del der af til Irrland försändes. Arbetskarlarne i Grufwan, hwilkas antahl med de andra ej går öfwer 100:de, förutan Bok- och waskegossar, hafwe fri husrum, men niuta sällan mera, än 5 à 6 styfr om dagen, då de förre skiutia sielfwe fram Mallmen til schachtbottnen. När nu Malmen kommit up, taga de den bästa der af, som med hamrar kan knackas så ren, at ingen oart der med fölljes, och lägga den på grufbacken, i hopar, så smått som stort, derifrån det af Bönder föras i Kärror neder til Lith, hamnen en Mil ifrån Edinburg, då för hwarje Sten el:r 16 [pund] wigt betales 2 1/2 styfwer. I Rotterdam är et Compagnie af Köpmän, som, efter uprättat Contract med Mylord Hopton, för deras egen omkostnad och fare all denna Bly Malm ifrån Lith til Holland låta öfwerföre, der den males hel små och brukes i Porcellins kärills förfärdigande, fördenskull den ock här kallas PotterOre. Förbemälte grefwe hade tilförne en Bokqwarn wid Lith; men som desse Hollendare ej funno der

der wid så deres räkning, så ökte de på priset af denna Malm, och der med uwärckade, at denne qwarn ödelades. Myckenheten af denna PotterOre, som utgår, beräknas det ena åhret med det andra, til 400 tonns åhrligen, eller något mera än 2900 Skeppund. Hollendarne betala för hwarje Centner in emot 8 Schillingar, kunnande man efter omkostnaderne afdragne, som ej äro store, beräkna åth minstone 5 Schillingar i winst på hwar Centner, som gör på på 1 tonn, 5, och på 400 tonns 2000 pund Sterling, hwilcket dock kan wises wara i ringaste måttan upfördt. Den sämre eller orenare Malm bokes först sönder med hamrar, waskas och til Hyttorna nedföres at smältas; Maneret hwaraf är onödigt at här nedersätta. De äro 3, af hwilka grefwen allenast brukar en, finnande det bättre at sända Mallmen til Holland. De andre 2 brukas af en Engelskman Lothiar, som har med Grefwen et uprättat Contract, således at han tager

tager 2 stenar och grefwen den 3:die bestående dock den förre alla omkostnader, det ena med det andra, och lefwererande rent Bly til ofta bemelte Ägare. Til Blyets finerande war jämwäl et hus nyligen upbyggt, beräknande man omkostnaderne i fineringen betalte, när af en tonn el:r 2000 [pund] Bly 9 Onces Silfwer kunna utdragas, hwilket derifrån til 14 onces häs gemenligen finnes. Men huru mycket Bly åhrligen tilwärkes, kan så egentel:n ej säjes, emedan Malmen ej altid altid finnes lika ymning och rik; Men så har det Bly, som för grefwens egen räkning göres, gemenligen kommit til 20000 sten, hwilket gör 3076 och mer af deras gutna Blytackor, af hwilka hwarje håller 6 1/2 Sten; eller ock in emot 1200 Skeppund Swenska; ehuruwäl ofta händt, at det til 4000 af sådana Tackor upstigit, hwilka af Grefwens Märcke sålunda igenkännas. Omkostnaderne derpå äro intet stora, warande Consumtionen på

Stenkohl, torf ock kalck, som til smältningen fordras, liten, i synnerhet den sidsta, förutan at de finnas der mit in til, allenast at Kohlen, hwilken dock ej äro af de bästa, måste hämtas 8 mil derifrån, hwaraf intet brukes en hästbörda om Skifften, som betales med 8 styfwer, 3 för Kolen och 5 för förslen. Hwar til kommer det, at arbetsfolcket måste, ehuruwäl ej utan klagan, låta sig med så liten dagz penning utnöja. Och kan man af det efterfölljande bäst om omkostnaderna derna döma. Arbetskarlarne göra ofta et Contract med grefwen, at de willja lefwerera rent Bly, då de för hwarje 16 [pund] wigt bekomme 2 1/2 styfwer, men bestå inga wärcktyg, kohl eller dylikt; allena arbetet i grufwan och Hyttan. Eller ock, de påtaga sig at skaffa rent Bly och bestå sielfwa alla bekostnader undantagne wärcktyg, då de, alt som Malmen är ymnigg och rik på det rum, dem blifwit updragit, undfå 4, 5 och högst 6 styfwer för hwarje 16 [pund] rent Bly wid

wid hyttan, räknande de dock detta sättet fördelachtigare, om de det kunna erhålla, i synnerhet då Malmen är god och ansenligit gifwer. Kort at säga, när man utgifterne wid detta wercket, som bestå i Betiänternes aflönande /: hwilcka förnämligast äro En i Lith, som tager emot och sänder af Malmen och Blyet samt håller Räkenskaperne; En Präst och 4 upsynsmän, 1 och wärkens wid macht hållande; hwilket alt sig til omtrent 20000 pund Sterling åhl:n åhrligen bestiger, emot inkomsterna jämförer, så finnes ofta bemälte grefwes winst der af wid åhrets slut til 1800 och stundom 2000 pund sterling upkomme. Men Konungen eller Cronan hafwer af Blygrufworna i Scottland intet, ej eller betales wid utskeppandet någon tull, i anledning af de grufwobref, som ägarna derpå undfått. Dock så at i fall någon ädlare Metall sig derwid skulle yppa, den samma Cronan wordo tilfallande. En

En liten mil derifrån och wid Vaunlockhead på hertigens af Queensberry grund, äro likaledes ansenlige Blygrufwor, hwilka äro af samma art, och ifrån gamla tider bearbetade på samma Maner, dock ej så ordenteligit, som de förra, allenast at der ingen Potter ore utgår, utan alt i wärcket och Finerat Bly, som i Silfwer gifwer mäst lika med det förr omtalte, och bestiger sig åhrligen til ungefär 3000 af ofwansagda Tackor, eller öfwer 1100:de Skepp:d. Grufworne drifwas drifwas i Compagnie af Köpmän i London, som der hafwa sin upsynsman, gifwande Hertigen 1/7 del för hans grund, förutan den 1/4 part, som han i Compagniet drifwer. Detta är, hwarmed Eders Höggrefl:e Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium at för denna gången i underdån ödmiukhet at upwachta jag mig fördristat, angående Scottlands tilstånd i anseende til Bergwärck; hwilcket jämfördt med andra länders, ehuru det må synas slätt

och ringa, jag dock til widare omdöme der om på sätt, som skedt är, welat anföra. Om Eders HögGreflige Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium Nådgunstigt, detta ringa täckes uptaga, så anqwickas jag at efter detta hos Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium i lika ödmiukhet inkomma med besked om de Engelska wärckens beskaffenhet, med des undergångna ändringar; Då jämwäl skall nämnas om de konster eller byggnader, som kunna nyligen wara upfundne eller förbättrade, ibland hwilcka är den wid Newcastle på några ställen inrättnde Machine, at medelst rök af warmt watn, el:r rättare sagt, igenom et giordt Vacuum och Luftens tryckande, häfwa tyngder utur grufwor. Jag förblifwer med diup wördnad Eders Höggrefl: Excellences och Höglofl. Kongl. Collegii underdån ödmiukaste tiänare Henrich Kahlmeter. London d. 22 Januarij 1720.

Ankom d 29: Decembr. 1721. Högwälborne Hr grefwe och Praesident så och Wälborne Hr Wice Praesident, Herrar BergzRåder och samtel. H:rar Assessorer. Såsom jag med diup wördnad erkiänner den nåde och gunst, hwarmed Eders Höggrefl: Excell:ce och Höglofl Kongl: Collegium mig ännu ytterligare täkts anse, eij mindre igenom Bref af d 12: julij nästl:e, hwilket wid slutet af Septbr månad i Grenoble mig tilhanda kommit, än medelst de 500. Banco Riks dahlers anslående till min widare resa: Altså kan för Eders Höggrefl: Excellence och Högl. Kongl: Collegium jag eij uttan fruchtan mig inställa, wäl wetande

huru oförmögen jag är på wederbörligit sätt min underdån: ödmiuka tacksäjelsse at aflägga, eller med arbete och idkesamhet swara emot en så anseenlig upmuntring Eders Höggrefl: Excell:ce och Högl: Kongl. Collegium synes nådgunstigt wilja mig upqwicka til den drift och rörelse, som wäl är nödig, men af androm mera besuten, til det utländska Bergwärcks wäsendets inhämtande, i anseende till des flera widlöftige dehlar, handtwärk och handel, som derpå hängia; och om nödwändigheten, af hwilka wärks besichtigande i orten man efter en el:r annan giord resa så mycket mera öfwertyges, som olikheten af de berättelsser, dem man, ehuru ofta eij långt derifrån, om wärckens beskaffenhet söker samla, om deras owisshet wittnar. Detta är, som här tils afskräkt at in för Eders Hög-grefl: Excell:ce och Högl: Kongl: Collegium mig i underdånödmiukhet utlåta om jern tilwärkningen i Engeland, hwilken ehuru den wid de senare tider, och efter handels förbodet med Swerge, ansenligen tilltagit, doch säkerligen då till des högsta upkommit, och sedermera lidit ett märckeligit afslag, hwilket eij mindre den fria handelen nu bör tillskrifwas, än i längden den mangel på kohl, som på åtskillige orter förmärckes. Deremot hafwa åtskillige, och i dessa tu sidsta åren mer än tilförne, börjat yrcka på jernwärks inrättande i Nye England och Carolina, samt till den ändan sökt at förskaffa sig arbetare ifrån England, under förslag, at om den eij skulle tillåtas at inrätta hammarsmidior i förbem:te Colonier, man åtminstone der, hwar förnödenheterne eij skola tryta, måtte Tackjernet tillwärcka, och til des upsmidiande till England försända.

Hwilket förlag, som det oumgängel: hänger på det befordrande det kan niuta här hemma, så lemnas det till tiden, skolande mig nu nog wara, at i underdån: ödmiukhet anföra, huru det undra huset af Perlamentet wid öpningen af denna Session i des tahl till Konungen sig utlåtit, det man borde förebyggia de Aeuropaeiske handtwärks och slögders inrättande i Colonierne, hwar annars afsättningen deraf är wiss och anseenlig, och h:ka Wärk för modren England stå at bibehållas. Och som desse Manufacturer i Jern och Ståhl så wida tiltagit, at i den ena orten Bermingham i Stafford Shire wid 600:de arbeten göras af olika art och slag, men endast af Engelskt jern, förutan hwad förfärdigas wed Sheffield i Yorkshire och M:r Crowley wärk wid New Castle, wid hwilket senare i synnerhet en stor dehl Swänskt och något Spanskt jern förbrukes, samt annorstädes: så hafwa ock ägarna deraf förmärkt en serdeles frucht af sidsta freden med Spanien, hwilket Rike, jemte det af Portugall, är den ansenligaste afnämare, i anseende så wäl till egit behof hemma, som förnämligast Colonierne i begge Indierne. Kopparwärcken i England hafwa eij så i antahlet som tillwärkningen tilltagit, i synnerhet sedan en rik grufwa i Devonshire blifwit upfunnen, warande allenast deraf 3:ne men stora wärk wid Bristol och i Vales, förutan ett litet wid Leverpool, som förses med malm ifrån Irrland, och ett annat strax wid London, som upbruker någon swag malm, h:kn siöledes ditföres ifrån Devonshire och Cornvall. Nyligen hafwa några Engelsmän slutit om en Koppar grufwa på en Öö eij långt ifrån Bergen i Norige, ärnande föra malmen derifrån till New Castle till des upbrukande. Ifrån Barbariet har ock åhrl: något Koppar blifwit införd i England; men förutan, at det eij är i någon myckenhet, så lider den ock anseenl: i gårgiörningen, och

brukes allenast beblandad med annor Koppar. Den ifrån Ost Indien el:r rättare Japan, kommer intet till Engeland. För widlöftigt wore, at utförl: och med omständigheter omröra alla desse Wärk, så wäl som messingz wärcken, Koppar hamrarna omkring London, Bly Erts grufworna wid Keswick i Cumberland, som äro igenmurade af täkte, men hwart 7:de åhr bearbetade. Bergsalt grufworne wid Nortwidk i Chesshire, hwar klyftens hårdhet och gångens art gifwit anledning till det ordenteligaste grufwo arbete, med flera; hälst som jag skal för min diupa skyldighet räkna, at in för Eders oh Höggrefl: Excell:ce och Högl. Kongl: Collegium derom nederlägga min underdån-ödmiuka berättelsse efter detta, och sedan jag efter min utresa utur Frankriket wid igenom farten besedt Tenngruforna i Cornvall. Då jag jemwäl kan få tillfälle, at der å orten inhämta en bätre kundskap, än rychtet kunnat mig gifwa, om om den Koppar, som de för en tid sedan begynt taga utur Teen: och koppar-slagg-warpen deromkring, och hwarom Höglofl: Kongl: Collegium i afskriften af des nådgunstige Bref af d 14 Decembr 1719, hwilket jag eij haft den Lyckan at undfå, täckes en undersökning anbefalla. Men hwad det maneret angår at igenom nederslag skilja silfret ifrån blyet, så har wid slutet af drottnings Anna regiering en wiss persson erhållit et frihetzbref denna sin konst at i wärket ställa, som, så wida jag kunnat erfara, eij i annat bestod, än at Blyet efter des smältande göts i wissa, i warm aska insatte och någon tid förwarade Pottor el:r deglar, då så wäl igenom hetans drift och arbetande, som den finare Metallens tyngd, denna efter hand skulle sig nedersätta till botnen, och blyet stadna ofwan uppå. Men huru litet detta förslag lyckatz, kan deraf dömmas, at man på

så intet ställe sig deraf betienar, utan af Test och windugn, samt en annan til glittret el:r Lithargens åter bringande til bly, afgående derwid omtrent 200: Sk[pund] i en tonn el:r 2000 Skålpund wigt. Hwad jag sedermera i Frankrike kunnat bese och erfara af wärcken och försökningarna i Dauphine af jern, Bly, koppar och guld, samt jernwärcken i Nivernois, Bourbonnois, Berri, med mera, annan lemnas at en gång in för Eders höggrefl: Excell:ce och Höglofl: Kongl: Collegium underdån: ödmiukel: och efter förmågan berskrifwa; förblifwande jag med diup wördnad, Eders hög grefl: Excell:ces och Höglofl: Kongl: Collegii Underdån: ödmiuke Tienare Henrick Kalmeter. Paris d 4/15 Decembr: 1721. Ankom d. 11 Julii 1724. d. 14. d:o upl: Högwälborne Herr Grefwe Präsident, Så ock Wälborne Herr Vice Präsident, Herrar Bergz Råder ok Samtl: Herrar Assessoren, Eders Höggrefl. Excellencer ok Höglof. Kongl. Collegii Nådgunstiga skrifwelse af d. 29 Aprilis sidstledne är mig wäl

tilhanda kommen, i anledning hwaraf så wäl som af i Eders Höggrefl. Excellences ok Höglofl. Kongl. Collegii förra befallning jag skal med första, som ste kan, söka at in för Eders Höggrefl Excellence ok hög lofl. Kongl. Collegio nederlägga en underdån ödmiuk berättelse om hwad wid de Bergwärk, som jag här tils besedt, är wordet i agt tagit, ok i synnerhet hwad de Engelska wid kommer; då mig okk kan gifwas tilfälle at något omröra om Coloniernes beskaffenhet i America i anseende til Bergwärk, hwartil huru litet lägenheten den trytes, skal ses af de rika hemstenar, som in för Eders Höggrefl: Excallence ok Höglofl. Kongl. Collegio skola upwisas, ok bestå mäst af KopparMalmar, warande Jern öfwer alt til finnande. Af de förra är nu mykket i rop ok den endaste i gång Schuyler grufwa i NewJernsey, hwarifrån en god del Malm til Bristol ankommit, ok der försålts, den bäste til 45 £. 10 Skill: 6 pence per Tun el:r 7 1/2 Swenske Skep[pund], ok liknar til en del mykket den Lappländska Lazur. Hwilket, jämte andra omständigheter, i betänkande tagit, samt at Takkjern, om ikke i någon mykkenhet dokk til

prof blifwit ifrån Nya England hit insändt, wisar nogsamt det ikke omöjeligit är, at ju England må ifrån Des Colonier med Metaller förses, hälst om et sådant wärk skulle igenom et billigare pris på arbetzfolk ok annan befordring kunna komma at lättas, ok på andra sidan det främmande Jernet ok dylikt skulle hemma i England wid des höga pris bibehållas. Til hwilket senare, som Eders Höggrefl. Excellence ok höglofl. Kongl. Collegio nogsamt bekant är, man måste tilskrifwa ej allenast det förslaget at inrätta Jernwärk i Colonierne; at en fast ansenligare mykkenhet än tilförne af af Spanskt Jern årligen införes i England, i synnerhet til wästra delen deraf; at man nyligen börjat at inskeppa Luyks Jern til London, utan ok at tilwärkningen af Jern i England så tiltagit, at der äro de som wilja försäkra, det den til in emot 150000 Skepp[pund] årligen upkommer; hwilket alt skal in för Eders HögGrefl. Excellence ok Höglofl. Kongl Collegio nogare undersökas. Men hwad som mästa eftertankan förtiänar, ok kan i handels wäsendet göra en ansenlig förändring, är at man begynt hit inskeppa ej en liken mykkenhet Jern ifrån sådana orter, hwilke de förr omnämda i des

Naturliga lägenheter ok förmoner wida öfwergå i anseende til sådana wärks inrättande ok hwarifrån för få är sedan ej nu stång jern utgått, jag menar de Ryska orterna Brihangel, Petersburg ok Narva. Införslen deraf til London besteg sig i förledes år til omtrent 1000 Tun, löpande priset ifrån 13 £. Sterling ok mindre up til 15 £. alt efter som det Swenska Jernet månde upstiga, til dess nu nyligen, då det Swenska gullit 19 £. 10 Skill: à 20 £ per Tun, det Ryska för 17 à 17 1/2 £ blifwit försålt, warande fuller illa slagit, men mästadels i sig sielft af god art ok smidigt, som kan ses af des långa ok som Spanska Jernet bögda stänger, samt deraf at det af många här räknes bätre än det Swenska til Bandjerns utarbetande. Ok ehuruwäl ingen Commissionaire från Ryssland hit ankommit til den handelens inrättande, så är dokk säkert det hafwa de köpman, som på de föresagda orter i Ryssland handel drifwa, tilbudit Jernhandlarna i London at lefwerera nu i denna sommar i London öfwer 3000 Tun Jern, ok det til 16 £. Sterling per Tun. Hwartil kommer, at de på alt sätt söka ok jämwäl förmena at ärhålla, at det Ryska Jernet skall i tullen niuta samma förmon som det Swenska, det Spanska, ok det af gamla tider så kallade

SprUce eller Prussia Jern, hwilket i Engelska skepp inbagt betalar 25 pC:t ad Valorem, men står af gammalt ej wärderat i bökren för mer än 7 £. p Tun, så at inkommande tullen med de så kallade additional duties löper sig til 41 Skillings, 6 pence ok halfpenny p tun, i stället at det Ryska Jernet, som fuller ej mera ärlägger i tull än 25 pCt, kommer at wärderas efter köpmännens Edeliga angifwande, hwilket wid dessa tider kan ingalunda ske til et så lågt pris, som det samma, hwarwid det andra slagt Jern sades wara faststält. Om detta länder den Swenska handelen til förfång, så har man okk på et annat sätt sökt den samma at förfördela dermedelst at man welat belägga de Swenska Bräder med samma Tull som de Norrska, under förewändning at man sände Bräder ifrån Fridrickshall neder til StrömsStad, ok dem sedermera för Swenska utskeppade, twärt emot den lag, som här är gängse, at inga waror kunna här inbringas utan ifrån deras egen Skeppnings-ort; Hwilket ehuru det mit första afseende ej wid kommer, dokk

in för Eders Höggrefl. Excellence ok Höglofl. Kongl. Collegio jag ej skolat obemält låta, förblifwande med diup wördnad Eders Höggrefl: Excellences höglofl Kongl. Collegii London d. 26 Junij 1724 Underdån-ökmiuke tiänare Henrik Kalmeter.

ankm d. 10. Nov: 1724 och upl:t Hogwälborne Herr Grefwe ok Praesident så ok Wälborne Herr Vice- Praesident, Herrar BergsRåder ok Samtelige Herrar Assessorer. Sedan min sidsta underdån-ödmiuka skrifwelse af d. 26 Junij nästledne har, i anseende til hwad derutinnan månde omröras, intet föränderligit eller särdeles sig förlupit. Af de så kallade

ok alla dagar af trykket utkommande Bills of Entry eller Upsats på de til ut- eller ingående wid Tullen angifna waror, finnes då ok då något Takkjern wara ifrån Nya England inskeppat, ok nu sidst på en gång 10 tun el:r 75 Sk[pund] Swänsk wigt. Så har okk jämwäl någon Kopparmalm blifwit derifrån hit införd, hwaraf dokk störste delen, som tilförne i underdån-ödmiukhet är wordet förmält, gemenligen til Bristol försändes. Men hwad Ryska Jernet angår, så skola de Engelske Köpmän, så wida jag kunnat inhämta kundskap, för näst kommande år hafwa slutit om 6000 Sk[pund] deraf. Hwilket in för Eders Höggrefl: Excellence ok Höglofl. Kongl. Collegio jag i underdån-ödmiukhet ej skolat obemält låta wid detta tilfälle, då jag i lika ödmiukhet, ok til inhämtande af Eders HögGrefl. Excellences ok Höglofl. Kongl. Collegii Nådgunstiga befallning, får Eders Höggrefl. Excellence ok Höglofl. Kongl. Collegio tilkänna gifwa, det jag i Morgon ärnat begifwa mig til Devonshire ok Cornwall, de der belägna Koppar- ok TennGrufwor at bese, ok derifrån igenom SomerSet shire ok förbi de orter, hwar mästa Gallmejan gräfwes, til Bristol ok Wales, ok så widare til åtskilliga wärk i Derby- ok Staffordshire med flera. Hwilken resa, när fulländad, lärer kunna

sätta mig i så mykket bätre stånd at Eders Höggrefl. Excellences ok Höglofl. Kongl. Collegii nådgunstiga befallning til nöjes göra med en utförlig berättelses ingifwande om de Engelska Bergwärkens närwarande tilstånd ok beskaffenhet, hwilket jag med så mykket större id skal eftersträfwa, som jag med skyldig pligt ok diup Wördnad förblifwer Eders Höggrefl. Excellences ok Höglofl. Kongl. Collegii underdån ödmiuke tiänare Henrick Kalmeter. London Octob. 1724 Upläst d: 3. sept: 1728. Extract af Hr Edvard Carlssons bref dat. Bristol d 6 Aug:, jus Under min resa i Provinicere här uti England, har jag ibland alt annat som är wärdt at giöra sig underrättad om, förnämligast acktat nödigt at wina någon kundskap om Järnhandeln och dess tillstånd, hälst som den tager rum ibland de förnämsta brancher af detta rikes commerce. Hwod det Engelska Järnet wedkommer, hwaraf årl ungefehr 100000 sk[pund] smides, så är det af en wek materia och tjenar aldeles intet till groft bruk, såsom åkerredskap, hiul beslag med mehra dylikt. Dock har det den förmohn för alt anat järn, at det låter bättre polera sig, och consumerar alt så mäst wid manufactorierne. Scherfield, Birmingham, samt flera orter, hwarest allahanda

1:o om Engelska Jerntilwärkningen. 2:o om Woods Project at smida med stenkohl. 3:o. om Engelands Jernhandel från andre orter, såsom Spanien och Ryssland.

smått Järnredskap giöres. Men såsom de få Skogarna här äro, så ansenl. tagit af, så tager ock i följe deraf Järnet af. Och har jag på några ställen sedt Järnbruk stå, brist på kohl. Hafandes man calculerat at inom 20 åhr skulle alla Skogar wara utödda, om man kohlade stadigt till samma myckenhet, som man nu giör. Detta har kommit många uppå at tänka på medel at giöra Tackjärn med stenkohl. Och har man så wida bracht det, at man wid pottgiuterien kan betjena sig af dem, sedan den swafelachtiga materien är till förende utbränder men at dermed giöra tackjärn, som till Stångjärn är tjenligt, hålles ännu för omögeligt, emedan det giör så skiört järn, at man med händerna kan bryta det af. En M:r Wood wid namn, som sielf äger Jernwärck i Shrophire förmenar sig hafa utfunit den konsten at med Stenkohl smida stångjärn och har fådt privilegium derpå. Men det har efter alla förfarna Bergz mäns omdöme ingen ting at betyda, som lee allenast deråt och hållo det för et fåfängt project. Skulle det kuna gå för sig, så will det mera Järnwärken här i riket, än den Swenska Järn handlen, emedan det aldrig kan komma opp emot det Swenska Jernet i godhet, ey hel, till samma bruk anwändas. Såsom England hämtar årl. frå Swerge mera järn än alla andra Nationer tilsamans; Så borde wij så mycket som är mögeligt, encouragera den handeln och intet på något sätt gifa

NB. är emnadt, fast med ansenlig af jernets afbränning. Samma M. Wood lefde ännu 1777 under mit wistande C. B. Wadström i Shropshire.

dem tillfälle at söka till at wara det förutan, el: at wända dem från oss till någon annan ort. dock synas Klarl: at det höga pris som järnet warit uti i Swerge, förorsakat, at man sökt åtskilliga medel at kunna wara det förutan, såsom och at från andra orter blifa dermed försedde. Det Spanska järnet will man eij nämna, hälst som eij någon ansenlig quantité deraf kommer. Men det Ryska, som kommer frå Siberien, synes hafa något mera at betyda. I synerhet som en dehl däraf är af samma natur som det Engelska och kan wid manufa ctorierne employeras. En dehl åter är af starck materia och är tienligt till groft bruk så wäl som det Swenska. Priset differerar så ansenl at man för 10 £ Sterl: kan hafa en tonn el. 7 s[pund] deraf fritt i London. Och tager debiter dagel. till, hälst som man finner, at de uti Siberien sig dagel: uti Smedet förkofra. Såsom det är en sak, hwilken synes med tiden kunna tillfoga wår Järnhandl stor skada, Så borde man på alt sätt söka till at taga tjenliga mesurer deremot. Och synes oförgipel. bäst wara, at man sände någon till Ryssland, som noga giorde sig underrättad om deras Järnwärck, samt hwad quantité de kunna årl. tillwärka och till hwad pris med mehra.

Praes:t d 29 December 1729. d 7 martii 1730 föredr. Transsumt utur Commissions-Secret: Skutenhielms underdånige berättelse, daterad London den 5:te December 1729 Kongl:e Maj:tt remitterar detta hermed i nåder til des Bergs Collegium. Stockholm i RådCammaren d: 22:e December 1729 uppå nådigste befalning Leonh: Klinckowström. Det är elliest här en så kallad corporation, eller publique Societet nyligen uprättad worden, hwartil genom Subscriptioner en fond är samblad af 100/m [pund] Sterling til hwilken Konungen des myndighet och privilegier gifwit, til at uti Skottland utfinna och drifwa JärnKoppar-, och bly-grufwor: ock som dersammastädes en ganska stor myckenhet af desse metaller skall finnas, i synnerhet de twenne sidst nämbde, och de mycket rijka, hwilkas upsökande och säijes förnämsta afsickten hermed wara, men icke så mycket om järnet; Altlägger ad acta.

Om en Societet i Scotland, til Jern Koppar och Blye grufwors drifwande.

så utgifwes sådant skola blifwa både til skottlands och detta Rikets stora fördel, och at kunna dem i framtiden med Kåppar ock bly så tilräckel:n försee, at äfwen deraf en ymnog utförsel må kunna giöras.

Copié. Praes: d. Jan: 1730 och d. 24 martii föred: Högwälborne H:r Grefwes Kongl M:ts ock Riksens Råd ock Preesident Kongl: M:tt wil detta i nåder hafwa communicerat med des ock Riksens bärgs Collegio. Stockholm i RådCammaren d: 7 Jan: 1730. Uppå Nådigste befallning H. Cedercreutz Envoijen Preis bref til Kl: Cancellie Collegium angd:e et Engelskt Jernwerck Jag öfwersänder aldra ödmiukast her hos Extract af bref ifrån Pastoren Serenius i London med tiender ang:de et i Norland uptäckt järn bruck ock det derifrån til London öfwerbrackte järn, hwilket nu finnes aldeles wara mot den stora förhoppning som man om des god- ock finhet haft. Den inbilningen har i förstone warit så stor at in til Ministeren trodde derigenom åt Swenska järnet stor skada skola tilfogas. Eders höggrefl Excell: lärer nåd gunstigast minnas ur min aldraunderd berättelse til h:s Kl M:t af d: 27 Maij huru en Engelsk 7 Jun: Minister sig då emot mig om samma järn bruck utlät, samt lät förstå, at om det kom til stånds, Sweriges järnhandel derigenom en obotel skade skulle tilfogas. Jag gläder mig nu hiertel at dermed nu annorledes hänger tilhopa. Jag förblifwer med diupaste wördnad. Eders höggrefl Exell:e etc Haag den 16/27 Dec, 1729 Preis

Extract utur et bref ifrån London af d 14 Nov: 1729 I dag är ifrån Norre Engeland nederkommit det första partie järn af den nya fabriquen efter woods invention, som giord så mycket wäsende här i England ock låckat så mycket folck at avancera pgr derpå. Men finnes aldeles intet swara emot deras expectation. Jag har nu sedt i dag et stycke deraf, men kan försäkra at icke det slemmaste norlands järn i Swerige är så stygt bräckel ock odugel som detta. Engelsmännerne som för et åhr sedan skruto så mycket om Swenska järn handelns decadance, tiga nu som goda barn och hafwer den ähran H. Envoyéen at advisera, det är ännu så färskt, at det i dag först utkommit; men i morgon lärer det giöra et fahrl:n wäsende på börsen, när det blifwer almänt bekant, ock då får man see huru nationen lär digerera det, efter de så mycket äro heruti fixerade

Pres: d. Febr 1730 d 7 Martii föredr. Transumt utur Commiss. Secret. Santenhielms bref af d 6 Febr. 1730. Här är nyligen och just wid Parlamentets som mankomst en book utkommmit, hwarutinnom Autoren först denne generale Regel till grund wahl lägger, at säkraste wägen för en nation till at föröka des wählstånd och Rijkedommar, ware at förekomma sådanne fremmande wahrors införsel, som kunna uti landet åstadbringas. Sedom söker han at wisa detta Rijket särdeles, berörande, at det kan innan sig sielf och des Colonier, anskaffa sig, och tillwäga bringa til fyllest materialier, till at blifwa manufactererade, hwilcka förra inbringas ifrån grannarne, som säyes lijkwäl ey willja emottaga Rikets producter. här hos gifwes en förtekning på alla de wahror, som hwarje land, med hwilcka detta handel hafwer, härifrån tager, jemte anmärkning på hwad sida balancen derwid ligger. Denne Scribents förnämsta drift är nu fuller i gemeen at wisa angelägenheten och nyttan af de Engelska Coloniernes en

Om en utkommen Bok som encouragerar WestIndiske Jern tilgångens nyttiande.

conragerande, medelst så wäl deras för tiden hafwande producters, som ock andra fleras hwilcka därän widare åstadkomma kunnas och de nu ifrån främmande land hämtas, inbringande här. Men hwad som mig föranlåtit på des innehåld förnämbligast acktning at gifwa, är at han i synnerhet mycket talar och yrckar om det förbemelte encouragemente till det West Indiska tack och Stång Järnets införande här, det ham nu Parlamentet wid des för tiden warande samman komst, som ock Gouvernamentet sielf, till ytterligare betänckande högeligen recommenderar, samt förmodar, at des framgång eij må finna det motstånd som förr; hwar anförre des lyckes, huruledes der bemelte slags Järns tillwärckande blefwe excouragerad uti Colonierne, skulle de icke allenast kunna därmed försee Portugall, Italien Turkiet och alla de Medelländska Rijskerne samt på det sättet inskaffa uti sielfwa Moder Rijktet här anseenliga rijkedommar emedan en slijk handel komme mäst at drifwas af sådone handels män, som wore inwånare och bonings män här, utan och at medelst wästIndiska Järnets ymnoge införsel i Rijket, skulle många tusende af det fattiga, och landet i mangel af nödigt arbete, till lastwarande foleket, kunna blifwa employerade till Järnets manufacturerande, därmed säijer han då en ganska stor besparing skulle för Rijket blifwa af de redbara medels hemma behållande som nu för fremmand järn utgå, det han räknar i anseende till Swerige allena, hafwa förän sidsta Kryget emellan detsamma och danmarck, sig belupit till emällam 2 och trehundrade tusend Pund Sterl. och är det balancen, hwilcken han fast ställer wara å Sweriges sida uti redbare medels undfående härifrån, men at där emoot af detsamma ganska litet tages af de Engelska manufacturer och producter: stötandes på de ei rättningar där nyligen skiedt, till des afbråck och förminskning, han framställer ytterligare till dettas desto mera betänckande och de därom anförde skiähls bestärckande

hwad nytta detta Rijket tillflutit af bäck och tiärans införsels encouragerande ifrån Colonierne, då Swerige som han säijer, wille af den det här förr inbrackte ett Mono polinne göra, och derpå så högt pris sättia, hwarföre han förmodar, at det förra må warda framgent befordrat, men däremot bem:te wahrors införande här ifrån Swerige och Ryssland, widare förekommit. Detta är nu substancen af mer bemelte scribents anförande i anseende till Swerige; hwar wid han och något rörer om der danska och Ryska Järnet, men i synnerhet det senares myckna tilltagande och tillwärckande, medelst de uti Siberien utfunne och nu drefne grufwor, samt at jemwäl des införsel här wore en stor addition til det som ifrån Swerige bracktes. Copie af Comminions Secreteraren Skutenhielm breftill Hans Excellence H:r Riksrådet och Presidenten grefwe Horn: dat: London d 22 May 1730. Till hörsamt följa af Eders Höggref Excellences mig för någon tid sedan gifne Nådgustige befallning, har iag jemwäl låtit mig angelägit wara widare at efterforska om den uti Skottland företagna nya tillwärkningens fortgång. Jag har således ytterligare förnummit at den med all flijt drifwes och skall man hafwa hijtfördt prof af det där tillwärkade Järnet hwilket skall finnas wara äfwen så godt, segdt och smidigt som wårt Swänska. Heela konsten wid tillwärkningen skall deruti bestå at man på det sättet tillreder och tempererar elden wid den dertill, brukade tårfwens brännande, som likwähl af et särskilt

Om det i Scotland uppå Torf inrättade Jernwerket.

slag äro och icke allestädes tillfinnandes, at deraf giöres sådane kål lika som wåre af wedgiorde bränkål äro, hwilka sedan till smidningen brukas och således skall järnet efter sielfwa Metallen är full komligen god och ganska fijn kunna tillwärkas äfwen så godt och skickeligit till allehanda redskap likasom det Swänska. Warandes alt detta aldeles efter wårt manner uti Swerige inrättat, hwarom den tillförene omberättade för några år sedan derifrån till Skottland hemkomne Kiöpman underrättelse medbrackt. Detta är alt som mig säijes och iag ännu derom kunnat erfara: Hwad omständigheter iag widare förnimma kan, skall iag ey underlåta Eders höggref Excellence ödmiukast at berätta. Men det är i öfrigt säkert, jämlikt hwad iag förr förmålat at man både här och uti Skottland starkt arbetar på och söker sig med det nödige järn sielf at förse och det främmandes införsel at förminska. p.p.

Extract utaf Kongl Maij:t och Riksens Cancellie Collegii Protocoll af den 11 Nov: 1730. Uplästes Extraord: Envoyens Baron Carl Sparres underdånige berättelse till Hans Kongl Maij:ts af d 9 och 20 nästl:ne October, angående Woods gifne förslag till at smida Jern i Engeland med Stenkohl, såsom Hans Kongl Maij:t i nåder behagat remittera till des och Riksens Cantzlij, Bergs och Commercie Collegier; jemwäl uplästes öfwersättningen af det Engelska iwägsände brefwet, hwaraf sees hwad mening och tancka folcket der i Engeland hyser om denne Wood och des förslag. Och som af den senare berättellsen förnimmes, at detta förslag icke lärer blifwa antagit, utan at det öfweralt ogilles, så tyckte Cantzlij Collegium för sin del, at icke något betänckande öfwer Extraord:e Envoyens förra berättellste härom nu behöft författas och affärdas, utan at det är en sak, som förfaller af sig sielf; Fördenskull resollverades, at denna Collegii oförgrepel:e mening genom Extractum Protocolli communiceras Kongl Maj:t och Rik

Praesent: d: 14. Novemb: 1730. d:o upl:t K. Bärgs Coll: har ytrat sina tankar här öf:r igenom des tractum Protocolli som blef jemte Sparrens Skrifter upsändt til K. CommerceColl: d. 20 Nov om Woods förslag at smida med stenkohl.

sens Bergz och Commercie Collegier, jemte Envoijens begge Berättellser, samt ofwanomrörde Engelska brefwet med den Swenska Öfwersättningen till at förnimma deras tanckar här wid. Actum ut Supra. På Befallning J: Lundberg Paulsson.

Extract utur Min: Plenipot: Baron Sparres underdånige berättelse dat: London d 9 Oct: 1730. Kongl Maij:t remitterar detta i Nåder till des Cantzlij- Bergz- och Commercie Collegier, med befallning at deröfwer oförtöfwen inkomma med deras underdånige utlåtande, Stockholm i Råd Cammaren d 2 Nov: 1730 Uppå Nådigste befallning H: Ceder Creuts. Här i Engeland finnes på åtskillige ställen iernstrek och iernmalm, som kunna wara rika och profitable nog, om icke brist af wed och beenkohl hindrade, at man intet med Succes och profit kan uptaga och drifwa Bergwärcken. Hofwet och Parlamentet har fördenskull redan för en lång tid, satt en rik belöning för den, som kunde finna upp något maneer at med nytta smälta iernet med stenkohl, utom at det något skulle mista på sin godhet. För ungefär 2 åhr har en benämd Wood giordt åtskillige försök at winna denna belöning, och nyl:n har han inkommit

Om Woods project at smida med stenkohl.

med project, at intet allenast med stenkol smälta iernet, utan och at igenom wissa wäderpumpar och machiner, straxt utaf malmen giöra stång-iern, utan at först drifwa det uti tackiern. Men har intet widare reusserat, än at han ruinerat åtskilliga som lagt deres peningar till detta projectets utförande. Efter hans död, har likwäl Sonen uptagit projectet, och brackt der med så wida, at det kommit till Conseilen, hwanest det ännu ligger, utan at något ting blifwit åtgiordt. Då jag om detta projectet talt med Riddaren Walpole, gaf han mig at förstå, at Engeland finner wår jernhandell mycket beswärlig, och at Wij sielfwa lära wara skulden, om den hädanefter tager af, säijande, at hwart år balancen är så stoor emellan det, som Swerige hämtar ifrån Engeland tillbakars, at handelen är aldeles olika, och måste fournera till Sweriges interesse allena. Jag sökte fuller detta wederbörl:n at beswara, men måste för Eders Kongl Maij:t yttra mina underdåniga oförgripel: tanckar, at jag frucktar, wår jernhandell är underkastad en total undergång, åtminstone med Engeland om intet medell finnes, at underholla honom. Här höres dagel:n mycket klagomål deröfwer, at ett så högt prijs sättes på iernet, hwarföre man och hotar at willia se sig om annorstädes. Desutom söker man nu mera, än någonsin tillförende, at taga upp bergwärck, och bringa dem i gång. Skulle bemälte Woods proiect eij lyckas, som iag tror, så torde lätt nog hända, at Engeland faller på den tanckan, at poussera sina iernwerck i West Indien, hwarföre jag tror at wår jernhandel på intet annat sätt, bättre kunde Soutineras, än genom undersäliande af iernet, hwilcket jag håller före wara möijel:t emedan dagarbetet intet kostar halfparten så mycket i Swerige, som här, och skulle Köpmännerne då så mycket hellre köpa wårt iern, som de intet så mycket se på den förmon, at peningarne blifwa i landet, som efter bästa köpet, och största profiten. Hwartill och kommer at wårt iern är bättre än alt annat och således wäl kan soutinera sig

Transumt af Plenipotentiaire Ministern Baron Sparres underd. Skifwelse till Hans Kongl Mayts Lond: d 20 Oct: 1730 Kongl. Mays: will detta här med i Råder hafwa communccerat med des och Riksens Cantzlij Bergz, och Commerce Collegier. Stockholm i Rådk: d 9 Nov: 1730 Uppå Rådigste befallning H Cedercreutz My Lord Harningthon sade mig, då han i förgår war hoos mig, at det bekandte Woods project, hwarom jag d 9 hujus widlyftel: i underdånighet berättade, lärer blifwa förkastat, och det af honom åstundade Privilegium till samlande af en million penningar genom pränumerationer afslagit. Utaf hoosgående tryckte bref lärer Ed: Kl: Majs i nåder inhämta.

om Woods projects förkastande at smida med stenkohl

hwad mening och tancka folcket i landet monde hafwa om bemälte Wood och des project, och huru orimmel:t och onyttigt detta af mästadelen ansees. Bref ifrån en Kiöpeman i Whitehaven till en Jernhandlare i Södre delen af Engeland, om Woods project at smida med stenkohl. Min Herre. Oansedt Kongl: Advocaten och General Procuratoren, sedan de i noga öfwerwägande tagit m: Woods begäran, at erholla ett Kongl: Patent till at få samla en fond af en million peningar, hafwa inlagt deras berättelse hoos hans Kongl: Majt, och i underdånighet deremot anfördt deras tanckar, hwarföre de hålla betänckeligit att ett slikt Patent för honom utfärdas; Så inlöpa i denna Staden likwäl, mäst hwar postdag bref ifrån M. Woods heller af des factorer hwilcka försäkra at han med det första lärer undfå ett Patent at förarbeta Jern med Stenkohl. Wij lära wara mycket glade härstädes, när Wij få se de penningar, som desse Jernförslagzmakare skyldige äro, men så hafwe Wij haft nog af hans Jern, det wore då, at Wij såge någon förhopning, at sådant kunde arbetas, som wore till at bänkas

och derföre hade det skullat warit oss rätt så kärt, om Wij förnummit han hade haft ett nytt Schema till at extrahera Silfwer och Guld på ett nytt maneer, som wore intet frästat förr. Någon tid derefter hafwa Wij haft ett stort ryckte at han skulle skaffa Jern i Fritzington när wid denna orten, doch när man längtade derefter som mäst, så war jernet sielf invisible, och kunde intet skaffas, hwarcken för wänskapp eller penningar. Nu som hamrarne stå stilla, och de som förorsakat största längtan, hafwa gådt derifrån, är här mera Stenkols iern till salu för ett lågt pris, än som hela Staden och Provincen will kiöpa, ehuruwäl orsaken är klar; Smederne weta intet hwad de skola giöra dermed, och derföre änskiönt förslagz Wännerne kunna finna hwartill det kan wara tienl:t, så befruckta Wij at om de få ett Privilegium, lära de intet lösa så mycke penningar derut, at de lära kunna afbetala Kongl Bergz Societeten, mycke mindre både dem och Oss. Någre dagar häruppå kiöpte en adellsman in emot 20 Stänger af berörde Stenkols järnet, och kan Nationen dömma om det är brukbart, efter som han det proberat /. Emedan det är det första, wij höra at desse arbetare allmänt willia tåla man skall frästa offentel:n och giöra ett prof af, och war det uttagen utan åtskilnad utur ett antal stänger :/ Jag skall gifwa Eder en noga berättellse, huru det proberades, ären I intet tillfreds med denne berättellsen, så behagade Eder sända till de förnämsta Adelsmännerne och Handlande af denne staden, at förnimma sanningen häraf, och om någon af JernFörlagzmännernes Factorer prätenderar kunna framte bättre Järn af deras arbete med Stenkohl, så åstundar man ock de måtte gifwa tillkänna, när och hwarest man trol:n och offenteligen i denne Staden måtte kunna frästa detsammans igenom ett antal Smedar af denna orten som willia påtaga sig at giöra ett försök der med. Och nu som af samma jern ett partie är råkat i andras händer, så äre de samma beredde, at i närwaro af hwem det och wara må giöra der med ett offentel:t försök till at wisa det här wid ingen anlagd dessein är, at willa sätta berörde jern i miscredit. Och Torsdags som war d 31 Julii 1730 blefwo twenne Stänger af M. Woods Stenkols Jern, som war arbetat i Frintzing

ton offenteligen och behörigen profwade i Thomas Braggs Wärckstad, som är en Grofsmed i Dutchstreet i Whitehaven i närwaro af 6 af de förnämsta Gentlemen och Inwånare af besagde Stad. Jernet war inkiöpet af Thomas Singleton en Tunnbindare, hwilcken hade det directe ifrån Wärcket Frontzington, och blef förarbetat igenom Thomas Bragg och Carl Story, twenne af de bästa Smeder i desse qwarter, at giöra Hästskoor, hwilcka hafwa frästat twenne åtskillige stänger och förklarat at de anwändt deras yttersta flit wid detta arbete /: Sanningen hwaraf de äro beredde at framte :/ men hade omögel:n kunnat arbeta en hästskoo af någondera Stång, den ena bröt wid första och andra hettan, och en af desse Stänger höld till den 5te starcka Elden, men föll i bitar wid den 6:te På en Mondag härefter blefwo twenne andra Stänger af berörde Jern på lika sätt frästade uti Joseph Skeets Werkzstad en grofsmed på Neustreet i närwaro af de principaleste. Adellsmänner och åtskillige andre Inwåhnare af bemälte Stad, och blefwo förarbetade igenom berörde Joseph Street och Robert Gleaster, twenne andre af de bästa Smeder i denne orten och igenom Hindric Peet, en förfaren Bleckslagare i besagde Stad, af hwilcka hwardera tagit sig at arbeta desse Stänger, och smidat dem så mästerligen de nånsin kunnat, som de sielfwa sagdt, och som deras Spectatorer warik aldeles nögda med, men Jernet bröt antingen wid första eller andra hettan, och kunde hwarcken giöras deraf Hästkoor eller något annat arbete. Alla ofwannämde Smeder intyga enhälleligen, at berörde Jern är så slätt, och de intet skulle willa förarbetat, om de och hadet för intet, och mästa delen af de andre Smederne så här som här omkring hafwa ofta sagt det samma. Utan har at observera, det de ofwannämde proberade Stänger äro af M:r Woods senare arbete; At och somlige af hans factorer tillstå, det oacktadt han inemot 2 Åhr giordt projecter i Frintzigton och öfwer 10000 £ Str: anwändt, så hölle han ännu på at lära, huru man skall arbeta Jern med Stenkohl, som man kan bruka, hwilcket och nogsamt bestyrckes med ofwanberörde anstälte prof. De säga än widare, det hans methode at arbeta

är så ganska kostbar, at det stiger till en förskräckelig stoor Summa öfwer hwarföre man kan få kiöpa det aldrabästa iernet i Riket. Whitehaven d 31 Julij 1730.

A: Letter from a merchant in Whitehaven, to an Iron Master in the South of England. Sir Notwithstanding the Kings Attoney and Sollicitor General, have upon the fullest consideration of M:r Wood petition for a charter for a million of money, laid their report before his Majesty, humbly offering their opinion against granting him any charter: This Town is almost every post entertain'd with Letters from M:r Wood, or his agents, of his being assured of having a charter Immediately for making Iron with Pitt-Coal. We shall be very glad to See the money here that is due from the Iron Projectors; but we have had enough of his Iron, unless we saw some kopis of his making that which is fit for use, and therefore we schould have been as well plaes'd to have heard he had some new Scheme for extracting Silver or Gold in some new methode that has never yet been tried. Sometime Since we had a prodigious Noise about his making Iron at Fritzington, naer this Place, but when there was the graetest Noise about it, the Iron it self was invisable, so little of it could be procur'd for Love or Money:

Now the Hammers stand still, and those that made the Noise are madch'd off. Here is more off the Pitt-Coal Iron to be Sold at a low price than this whole Town and County will buy; but the raeson is plain, the Smiths do not Know what to do whith it, and therefore unless the Projectors can find what use it is for, we are afraid if they get a Charter, they will get no money do pay off the mines Royal Company, much less enough to pay them and us too; some Days since, a Gentleman here about Twenty Barrs of the said Pitt-Coal Iron, and as it is fit the nation schoud Know it proues /: it being the first we can haer of that the makers would suffer to be fairly and prublickly tried, taken indifferently out of number of Barrs, as these were :/ I schall give you an exact account how it proved: If you are not satisfied with this account, you may be plaesed to send to the chief Centleman and merchants of this Town to know the truth of it; and if any of the Iron Protectors agents pretend they have better Iron of ther macking with Pitt-Coal, it is desired they will give notice when and where it may be publickly and fairly try'd in this Town, by as many of the place as schall be willing to try it. And now there is some of the said Iron got into other hands, the same shall be fortcoming at anytime, to be openly tried in the presence of any persons that shall apprehend there is any design of disparing the said Iron. In Tuesday the 21 st: of July 1730, Three Barrs of M:r Woods Pitt-Coal Iron mad at Fritzington were sainly and publickly try'd, at the Shop of Thomas Bragg, Blacksmith in Duke street in Whitehaven, in the presence of six of the principal Gentleman and Inhabitans of the said Town: The Iron was bougth of Thomas Singleton, Cooper, who had it directly from the Worck at Fritzington, and it was Wrought by the said Thomas Braggs and Charles Story, two of the chief Smiths, in these parts for making Horse Shoes who Tried Three several Barrs, and protested they used their utmost care in Working them /: the truth whereof they are ready to depose :/ but could not possably make a Horse Schoe of any of them; some broke at the first or second Haet, and one piece of a Barr held out to fifth White haet, and flew all to pieces at the sixth. On Monday following three other Barrs

of the said Iron were likewise tried at the Shop of Joseph Steel Black Smith in New street, in the presence of five of the principal Gentlemen, and several others Inhabitans of the said town, and was wrougth by the said Joseph Steel and Robert Glaister, Two other of the chief Blacksmiths in the place, and by Henry Peele an Experiented White-smith in the said town, who each of them tried the said barrs, and Work'd them as skillfully as they could, as they themselves declar'd and as the Spectators were satisfied they did; but the Iron broke at the first or second heat, and they could not make Horse Schoes or any other Worck of it. All the Smiths above mention'd, declared the said Iron to be so bad, they would not Work it if they might have it for nothing; and most of the other Smiths in and about this place have often declared the same. It is to be observed that the Barrs abovementioned to be tryed, are of M:r Wood's latest performances; that some of his own agents confess, that notwithstanding he has been naer Two Years trying projects at Fritzigton, and has expanded above 10000 £ therein, he is yet to learn how to make Iron with Pitt-Coal that is fit for use, which is abundandly confirm'd by the above Tryals: They further add, that his method of making it is so vastly expensive, that it stands in a surprising great sum above what the best Iron in the Kingdom may be bougth for. Whitehaven, July 31 st: 1730.

Copia af ett bref daterat London d 6 October S: v. 1730. Envoyens gunstige skrifwelse af d 24 parsato mig wäl tillhanda kommen. Ingen ting skulle wara mig kärare, än at kunna efterkomma H:r Envoyens behagelige anmodan om intelligence uti den nämde affairen, beträffande de nyss upptagne Jernwärken uti Norre Engeland, hwilcket jag så snart någonsin något märckwärdigt deruti förpöries med alt nöje och trohet giöra skall, men nu kan iag ingen ting lägga till hwad iag tillförende derom berättat, neml at hwad Woods erholdne Patent angår, så har det warit en sak som hela tiden pro et contra blifwit ventillerat i tryckte papper, warandes här en Tomkyns som är Woods el:r hans arfwingars Rival i saken, som uppsändt ifrån Wilzhaven i Norre Engeland der wärcket war anlagt, åtskillige Magistratens och private personers attester derpå at hans Jern wore odugeligit och äfwen kostade mera i orten än de kunde hafwa Swänskt Jern före: Så at efter Tomkyns och de andras satz, har hela Woods Scheme intet annat warit än at sambla penningar tillhopa

Om Woods project at smida med stenkohl om West Indiska Jerntilwerkningarne och om Ryska Jernhandeln

och bedraga Publicum. Härpå hafwa Woods adhärenter intet annat kunnat swara, än at de med tiden, om de fingo Patent, skulle wisa, at alt detta wore malice och at förslaget wore practicabelt Nu såsom hwar man har så liten tancka om Woods wärck, hälst som många der wid nedan förlorat ansenlige capitaler, så skulle man och naturl:r förmoda, at det af Ministeren intet måtte contenanceras: Men icke des mindre har han emot all förmodan fådt Patent och det endast för en wis obligation som S:r Robert äger hoos honom och des arfwingar för giorde tienster med Irländske halfstyfwers myntet för någre År sedan, hwaruti Wood war Förslagzmakare och tillskyndade S:t Robert som war interessent deruti, ansenlige penningar. Således har han dechargerat den obligation med ett stycke papper, som Woodo Arfwingar lära länge nog få löpa med, ty slutl: ingen will sig derpå engagera. Detta ehuru olikt det nu ser ut, så kan man det doch intet förackta, ty när man efterseer, så hafwa mäst alle Jern och Stål Manufacturer i Engeland upkommit af sådane swage begynnelser och fådt nytt lif uti första Inventoris rum, ja somlige eij för än uti den andras eller tredies För 20 år sedan eller något mera hade man all mesingztråd här i Engeland ifrån Swerige och Zubske quarteren; den branchen är nu aldeles afskuren igenom en Nisbeth som först anlade sådane wärck här och blef banqueroute der wid; Andra man efter honom sammaledes; Men ehuru liten lycka der wid lofwades, så blef det dock uptagit af den 3:die som lyckel:n gick i land der med och nu winner både sig sielfwom och nationen ansenlige capitaler. På samma sätt kunde och detta under en olyckelig planet komma at trifwas, om det ena försöket efter det andra giöres, då det som nu är fördoldt och giör saken impracticable må kunna utfinnas Ännu har man fuller i Swerige ingen ting at befara härutaf, men hwad man nu mäst skulle hafwa ögonen på är den starcka importaintien här skier ifrån Americanske qwarteren af tack

jern, som nu i Åhr är brackt till en owanlig myckenhet, och kan åstadkommas till ett så lågt pris, at Hammarsmederne här kunna med avantage förmidat. Detta har mer at säija, än mången troor, ty hwad härtill hindrat, at man i Engeland icke kunnat fournera sig med egit Järn, har warit knappheten af skogarne, som är så stoor, at man omögiel:n kunnat både smälta och smida jern, utan warit glad om man kunnat allenast få så mycket som måtte uppeholla de redan anlagde Smedior och hamrar, samt Masugnarne för den der befintelige malm. Men sedan man nu kan sälia Tackiern ifrån America för äfwen så godt ja bättre kiöp än det här kan wid Masugnarne tillwärckas, så lärer utan twifwell, Masugnarne läggas ned, och så många flere hammarsmedior anläggas, som considerabelt lärer förminska utländska införslen. Ifrån Ryske quarteren har hela denna Sommar ganska litet inkommit och föga mer än de behof nödwändigt till ballast under hampan, hwartill orsaken har warit, at de icke kunnat sälia det utan förlust, sedan Swenska iärnet förledit åhr begynt at falla. Utan man har af säkra händer, at der nu stå i Pettersburg 2000 Tun Jern, med öfwerskickandet hwaraf Factorerne intet annat wänta på, än Swenska iernets uppstigande, då de på en gång willia skämma marcknaden. Hwilcket ock lärer lyckas dem nu sedan man förstår att Järnet i Stockholm och Giötebourg stiger wid hwarie post, så at det nu är en r:dr S:mt på Skepp dyrare än förl wåras. Hwilcket alt är till Ryssarnes avantage. Elliest tager den Ryska handelen här otroligen till, så at de som tillförende legat i under ballance med Engeland nu årl:n få honom på sin sida, hwilcket endast skedt igenom jernet, hampan och lärftet. den sidsta artiklen är här ganska begiärlig och af så starck consumtion, at det äfwen synes hota den Irländske LinneManufacturen med undergång, efter den omöijel:n kan holla prijs med Ryssanne; hwilcket är Engeland till ganska stoor skada, som så dyrt kiöpt sin linnefabrique i Irland. Detta bröd

stycket skulle man wäl i Swerige kunna dela med Ryssarne, om man wille allenast wara omtänckt på något det ringaste encouragement för linnewäfwerierne i Halland, derest folcket det samma af långliga tider endast idkat hafwa; Men nu hafwa så liten consumtion deraf at de näppel:n kunna utgiöra sine utlagor, i synnerhet sedan förledit år K: i dannemarck förbudit Wästgiöte handelen i Norrige, derest de till mer än hälften warit afnämare af denne hallands product. Nu äro folcket dermed så förlägne, at, om icke deras Landshöfdinge Generalen Bennet som är den störste huushållare i Sweriges Rike, utfinner något expedient för dem, lärer Cronan komma i ansenlig mistning der i orten. Man har giordt sig underrättad att Hallands linne kan bära pris både med Ryske och Hamburgske; om det allenast i stället för warans granation med utgående tull encouragerade utförslen med någon ringaste frijgift af Cronan på hwart stycke, eller åtminstone intet panerade henne med utgående tull. Extract utur ExtraOrd: Envoyen Preis bref dat: Hag d: 20/31 Oct: 1730. Hwad läreft handelen widkommer så är säkert at om den behörigen idkades, debiten deraf ei torde fela . Det spöries nogsamt af den stora quantiten som Ryssarne årl:n också hit till Stockkolm sända, och dels har förnötes dels annorstädes försändes: den handelen har sedan någre år begynt så tilltaga, at ansedt uti alla här kringliggande Westpfaliska länder, såsom och uti Schlesien och Luneburgiske Länderne, samt och uti Braband en stoor quantitet läreft giöres, den handelen derföre icke förminskas. Så uti det Hanowerske har Innebyggiarena sig således lagt på spinneie, at man utaf hampa spinner långt finare tråd än af linne och wäl så fiint, at deraf giöres det bästa Babtiste och Spetzar; och at en marck af den finaste hampetråd Kostar i Amsterd: intill 20 g:n det kommer groft och fiint blandet i hela stora Spiilträn fulla till Handellsmännerne så i amsterdam som

Harlem, hwilcka dem sedan låta assortera och antingen giöras Babtiste derutaf eller och annat läreft. Ordsaken till denna så stora handelen är at de som handla igenom cadix på Spanska America, som och eliest på Ost Indien, stora quantiteter deraf dijt försända, så att den handelen nu mäckta inkommer. Här i Holland sielf kan ingen så fin tråd spinnas, som wäl uti ditkomane Ryske och serdeles det Luneburgiske landet, emedan qwinfolcken här i landet sig intet derpå lägga; utan alt förskrifwes utifrån. Transsumt af Plenipotentiaire ministern Baron Sparres underdånige berättelse af d 19 martii 1731. Kongl. Maj:t will i nåder hafwa detta communicerat med dess och Riksens Bergs samt Commerce Collegier. Stockholm i Rådcammaren d 12 april 1731. Uppå Nådigste befallning Praesent: uti K. BärgsColl:o d. 12. Apr: H. Cedercreutz 1731. näst kommande wecka skall den i mine förre underdånige berättelser ofte nämde wood göra experimentet af dess bekandte järn project. Hafwandes håfwet förordnat åtskillige af Conseillen och andra Personer at bijwista det, och tillsee at intet underslef må ske; ibland andra är jämwähl H:r Jackson, som war i Swerige, dertill utsedd. Jag har utaf honom, så wähl som andre förståndige män, blifwit försäkrad, at under detta projectet ligger bara bedrägerij, skolandes det synas så orimligit, at hwar och

om Woods projects examinerande berörande smide med stenkohl.

en må see, at det intet låter sig göra. Men som ett partij åter inbillar sig, at det wähl kan gå an, så har man ej kunnat afslå experimentet. d:o af d 23 martii 1731. I mitt underdånige sidsta af d 18 hujus rörde jag något om den bekandte Woods experiment, som i nästa wecka skall gå för sig. Jag har sedan utaf ett par förståndige män, som äro förordnade at examinera projectet, fådt wetta, at han intet smälter malmen eller gör honom flytande, som med wårt Swenska jern procederas, utan allenast miuknar honom, såsom en deg, at han kommer i en massa och klimp, hwilket ännu är ett prof af sielfwa projectets orimlighet. Jag skaffade mig ett stycke af hans Jern och skickade det till en Smed, at få wetta om det woro till något dugeligit: han war i dag hoos mig, och sade sig hafwa proberat det, och funnit, at det är helt skört, och när det brytes sönder, ser det ut inuti helt swart som kohl: wid smidjandet går nästan half parten bort af sielfwa materien, och det som blifwer qwar är wähl jern, men ej godt; ty som det intet smältes, så blifwer all slaggen qwar, som förderfwer altsamman, när det kommer at smidjas.

Pres: d. 10 Junii 1731. Transumpt af Minist: Plenipot: Baron Sparres underdåniga bref till hans Kongl. M:t, Dat: London d. 30 Apr: 1731. Kongl. M:t. communicerar denne underrättelsen med des ock Riksens Commerce Collegio. Stockholm d. 17 Maj 1731. Uppå Nådigste befallning föred. d: 1 oct 1731. H. Cedercreutz Om Woods projects examinerande De öfwer den bekante Woods project förordnade Comissarier hafwa nu en gång warit tillsammans, at låta Experimentet i deras närwaro gå för sig. Jag har talt med ett paar af dem och låtit säija mig, at det Järnet, som då wid experimentet giordes, wore bättre, än hwad man härtills af Woods Järn sedt

och hwarom iag under d. 23 Mars och 6. Aprill i underdånigheet berättadt. Doch försäkrade de mig, at det på långt när intet wore så godt, som det Swenske, eller dugeligit till något sådant arbete. Man hafwer gifwit uth deraf till åtskillige smeder at proberas, skolandes profwen innom 8 dagar blifwa färdige, då Comissarierne å nyo skola komma tillsammans at skiärskåda des godhet, samt huru högt omkåstningarne wid des tillwärckande kunna stiga, och om det löhnar mödan, at wijdare dermed arbeta. Det är sant, at denne Wood har stort anhang af åthskillige wid Håfwet och jämwäl af sådane, som äga stor Credit och anseende: Icke des mindre hafwa någre förståndige män å nyo förförsäkrat mig, at denna Järntillwärckningen, om han än skulle lyckas, eij kan bringa Wår Swenske Järnhandel någon nackdeel: Dels emedan detta järnet omögel. kan blifwa så godt, som det Swenske, eij heller brukas till det, hwartill wårt Järn är dugeligit: dels och emedan både frackten och assurancen hit till London ifrån de ställen, hwarest Järnet smidies, är lijka dyr som ifrån Swerige; så at det hwarcken hemma kan brukas till annat än gement arbete, eij heller uthskieppas till andre länder: och i föllje deraf, efter alt klokt folcks omdömme, blir största skadan deras, som härtills drifwit Bärgwärck i landet, hwilckas afsättning Woodens Järn, kanskie, skulle kunna för

förminska; Men intet synes det ännu kunna giöra Oss det ringaste förkiöp. Pres: d. 10. Junij 1731. Extract utaf Öfwerstens och Plenip: Ministerns B: Sparres underd: Skrifwelse til H:s K: M:t dat: London d 7 Maji 173l. Om Woods projects examinerande samt om Ryske och West Indiske Jernhandelen /: Hosgående beskrifning om den bekante Woods experiment wid Chelsea, at giöra jern med stenkohl, wart mig af en wän communicerad, som densamma sielf utskrifwit utur protocollet som hölts då experimentet gick för sig. Innom några dagar skola Commisarierna åter komma tilsammans, at examinera jernets godhet, samt räkna ut omkostningarna och tilsee, om jernet kan giöras för så godt köp, at det med winning kan afsättjas, i fall det skulle finnas wara godt. Så snart jag får höra något häraf, skal jag det i underd:t berätta. Eders K: M:t behagar i nåder tillåta, at jag här å nyo uprepar, hwad jag under d 19 sistl: Januar: i underd:t berättade, ang: Ryka jernet. Det är i sanning mycket at befara för wår

jernhandel i anseende til Ryssland, som nu skal hafwa på wägen hit en anseenlig myckenhet af Siberia jern, hwilcket efter de hitskickade profwen, skal wara rätt godt och aldeles intet gifwa det Swenska jernet efter. En och annan på Swerige handlande köpman har warit hos mig och beklagat sig högeligen öfwer den skada, som Ryske jernet lärer dem tilfoga, samt försäkrat mig, at om en tun, det är 7 1/2 skeppund Ryskt jern kan säljas för 10 s: betre köp än det Swenska, så köpa krämarne det förra och låta wårt ligga, hwaraf ofelbart wår jernhandel med Engeland måste undergå, om intet det ännu kan hielpas. Jag wet redan at et par af de förnämsta Köpmän, och som hitintils nästan tagit det största partie jern ifrån Swerige, intet wilja hazardera at låta något komma derifrån i åhr, i fruchtan at Ryska jernet hindrades afsätning. Af Americanske jernet tror jag at wi så mycket mindre behöfwa något befara, som i Parlaments underhuset i går proponerades, at igenom en address til H:s M:t anhålla, det nödige ordres måtte gifwas til Gouverneurerne af alla Colonier, at hindra alla ylle- linne och jern-manufacturer; Ehuruwäl denna adressen ei handt blifwa faststäld, emedan Parlamentet i dag skiljes åt, så sluter jag likwäl derutaf, at Parlamentet sielf ei lärer gerna see, at någon handel eller manufacture af jern i berörde Colonier skola uprättas. Extract, utur Öfwerstens och Plenip: Ministerns B: Sparres underd: Berättelse til H: K: M:t af d 14 Mai 1731. Om Woods project I denna wecka hafwa de öfwer den bekante Woods jern-experiment förordnade Commissarier å nyo warit tilsammans, at examinera jernets godhet, efter de profwen, som smedarna deraf giordt. Då hafwer det befunnits

at äfwen detta jernet, som likwäl synts wara det bästa, af alt hwad Wood giordt, warit aldeles odugeligit, och at det, efter Smedarnes rapport wid arbetandet sprungit i hundrade stycken, så at de ei kunnat giöra någon ting deraf. Copia Beskrifningen om hela procesen som Wood brukade wid des experiment d 26 April 1731 at giöra jern af malm och stenkohl uti wäderugnar, i närwaro af de til Inspection förordnade Commissarier. 1) En quantitet förut bränd stenkohl mahldes temmel: smått uti en hästqwarn, giord til det ändamåhlet. 2) Sedan wardt en quantitet malm tagen utur en kista, som, med åtskilliga andra war förseglad uti Cumberland, hwarifrån det blifwit bracht til London. Derutaf wore do 8 mått, hwart och et wägande 21 1/2 [pund] in alles 172 [pund] lagde uti en af ugnarne, hwarest det wardt brendt eller calcinerat i ungefär 8 à 10 minuters tid: när det kom derutur, producerade det allenast 6 1/2 mått, men hwart mått wägde då 1/2 [pund] mera, hwilcket giorde in alles 143 [pund], hwartill 1/2 mått af annan slags malm wardt lagd, som tilförne blifwit calcinerad och wägde 11 [pund] så at hela quantiteten af den calcinerade malmen war 7 mått, wägande 154 m:kr hwilket sedermera wardt mahlit temmel: smått uti ofwan bem:te qwarn.

3) Til desse 154 [pund] calcinerad och pulveriserad malm, lades 5 mått af de pulveriserade stenkohlen, hwart mått af 7 [pund] in alles 35 [pund] och äfwen et mått af pulveriserat murleer, wägande 4 [pund], malmen, kohlen och leerbruket wordo sedan wäl tilsammans blandade, och ungefär 2 ordinaire ämbar watn derpå slagne. 4:to Denne composition kastades sedan uti smält ugnen och utbreddes kring hela botnen, och blef der wid pass 1 timma och 40 minuter: ugns gluggen wardt under hela den tiden intet mer än en gång öpnad. Metallen wardt så fulkoml: smält, och blef tilhopa slagen uti ugnen, och togs sedan ut uti en Klump eller tacka. 5:to Denna tackan wardt sedan wäl bultad på et jernstöd med en stor trähammare, på det han skulle så mycket möijeligt war, rensas ifrån orenlighet och slagg: lades sedan in igen i samma ugn, hwarest han blef ungefär en half tima. NB Jerntackan hade bordt läggas uti rafineer eller skurugnen; men som den intet war nog het, nödgades operisterne bruka den ugnen, som endast war ärnad til malmens smältande. 6:to Tackan wardt sedan tagen utur ugnen och bracht under en stor hammare, som drefs med hästar: der blef det drifwit eller slagit i en stång af ungefär 2 1/2 tum bred och 1/2 tum tiock, wägande 35 [pund] hwilcket alt wardt bestält, uti litet mer än en timas tid, blifwandes jernet åtskillige gånger upeldat. Jernet syntes wara mycket miukt, medan det war hett, och hammaren giorde wid hwart slag så diup impression, som man finner uti det bästa slags jern: stången wardt slagen mycket slät, och utan någre materielle bräck eller flagor. Man kunde intet wäl räkna ut, huru mycket kohl brendes wid malmens calcinerande; men som operation gick ganska snart för sig; så kunde intet mycket consumeras. Ei heller kunde någon noga räkning hållas på, hwad kohl brukades til stångens slående, eller hamrande; doch tycktes dertil fordras halfparten emot hwad åtgick i smältugnen, hwarest i denna operation consumerades 6 1/2 korg, hwar korg wägande 44 [pund] in alles 286 [pund].

Extract utaf Extraord:e Envoyens och Plenipotentiarens Baron Sparres bref af d: 8 febr 1732 Kongl. Maij:t will detta härmed i Nåder hafwa communicerad med des bergs- och Commercie Collegier. Stockholm i RådCammaren d 28. Febr: 1732. praes: i K. Bergs Collegi d: 6 Martij 1732. Uppå Nådigste befallning H Cedercreutz Sedermera har Parlaments nedrehuset begiärdt, at tullcommissarierne skola inkomma med en räkning och berättellse, om hwad myckenhet af tack- och stångjärn har blifwet infördt i Riket ifrån Juhltiden år 1720 til samma tid 1730 åtskilljandes hwart år, hwar sorte samt orterne hwarifrån det blifwet infördt, och hwad tull derpå är lagd. Hwad orsaken eller ändamålet härtil månde wara wet iag ännu intet, antingen Parlamentet det af sig sielf giordt, eller om de Engellske på Swerige handlande Kiöpmän, igenom någre wänner af Ledamöterne bragt deras klagomåhl til Parlamentet. Ministrerne hafwa

om Jernhandelen från Swerige om Woods project.

åtminstonne sedermera eij något rördt til mig derom: om de, utaf hwad iag angående den saken anfördt, funnit Kiöpmännernas ofog, och huru litet deras beswär äro grundade, samt i föllje deraf sökt at nedertysta de samma, kan iag intet wist säija; doch tyckes iag hafwa orsak sådant at tro, emedan de nu så länge tegat med den saken, hwilcken de dock i börijan med tämmelig häftighet angrepo, och försummade nästan intet tillfälle at tala till mig därom, emedlertid afwacktar iag i underdånighet Eders Kongel Maijsts nådigste ordres och instruction deröfwer, och skal låta mig angelägit wara, at hafwa et wakande öga på alt hwad Parlamentet sig i detta måhl företager och sådant flitigt hemberätta. Jag har ochså sielf efterfrågat hwad järn ifrån Swerige blifwet infördt, och befunnit at förledit år hafwa ungefähr 15000 tun, år 1730 ungefähr 20000 tun, och år 1729 19000 några hundrade tun blifwit inskieppade. Den differencen som finnes emellan förledit år och åren tillförende härrörer af ryske jernets inskieppning, som i desse senare åren märkeligen tilltagit, sedan det sattes til en lika tull med Swenske järnet, hafwandes förledit år hit til London ungefähr 1500 tun blifwit från Rysland inskeppade, och i proportion til de andre Engellske hamnarne: och så mycket som därifrån införes måste nödwändigt i Swenske afsättningen minskas: warandes til at önska, at Ryske järnhandeln eij måtte widare tilltaga til afsaknad för Swerige. Ifrån den bekante Woods projeet at giöra järn af malm och stenkohl, tror iag numera eij något det ringesta wara at befruckta: iag tör i underdånighet försäkra, at det är impracticabelt, och de som hitintils mäst lagt sig ut derföre, synas numera draga sig derifrån. Här har funnits nyligen et annat bedrägerij i landet, neml. at någre, som här hafwa bergwärck slagit Swänsk stempel på det af dem här i landet

tillwärckade stångjärn, och sedan såldt det åt okunnigom för Swenskt järn, hwarigenom åtskillige blifwet bedragne: man menar at Parlamentet lärer taga sig den saken an, och därom ransaka låta. Extract utur Plenipotentiaire Ministerns Baron Sparres underdåniga Berättelse til Hans Kongl: Maj:t dat: London d 22 Febr: 1732. Kongl. Maj:t remitterar detta härmed i Nåder till des bergs- och Commercie Collegier. Stockholm i RådC: d 13. Martij 1732. Uppå Nådigste Befallning ank: d: 18. Martij 1732. H Cedercreutz Jag har låtit berätta mig, at Parlamentet skal hafwa i sinnet, at lägga en högre tull på fremmande jern, til at encouragera så wäl bergwärcken i landet, som tackjärns införande ifrån America. Ehuruwäl jag intet gerna kan tro, at Parlamentet lärer göra det steget, så har jag doch trodt rådeligit, och Eders Kongl. Maj:tz och Rikets höga Tienst likmätigt wara, at under hand söka at afböija detta upsåt, doch utan at offenteligen wisa mig deröfwer mycket bekymrad. Jag har fådt höra, at de handlande på Swerige skola hafwa giordt sig et partie af Parlaments ledamöterna, så wäl Whigs- som Torris: jag har under

Om upmuntran at bringa Jernwercken i Engeland i stånd til utländsk Jernhandels undertryckande

hand sökt at få weta hwilcka äro mäst i deras interesse, med hwilcka jag sedermera giordt mig wän. Och som jag är försäkrad, at de Skotska ledamöterna ganska ogerna skulle se, at Handeln med Swerige lede någon stöt, emedan Skotland drifwer mycket stor och fördelachtig handel med Swerige: så har jag i synnerhet låtit mig angelägit wara, at bringa dem i mit interesse, igenom nödige förestälningar, at deras handel måste lida en obotelig skada, om Engeland på något sät tryckte Swenska Handeln. Jag har ock oförmärkt gifwit Ministéren til förstå, at sådana steg hwarcken komma öfwerens med Tractater, ei heller med den, emellan begge Rikerne subsisterande wänskapen och goda förtroendet, och at Engeland skulle sielf med tiden finna, at det deraf skulle hafwa största Skadan. Jag hoppas, at om någre här haft i sinnet, at förhöija tullen, lärer det doch ei kunna ske, warandes jag försäkrad om månge, så wäl af hofwets, som det widriga partiet, hwilcka lära lägga sig deremot: desutom finner jag, at Ministéren ei heller synes dertil inclinerad.

N.153. Transumt af Plenipot: Ministern Baron Sparres underd: skrifwelse till Kongl. Maj:t. London d. 7 Martij 1732. Kongl. Maj:t will detta i Nåder hafwa communicerat med des ock Riksens Bärgs- och Commerce-Collegier. Stockholm i Rådkammaren den 27. Martii 1732. Uppå Nådigste befallning H Cedercreutz pr. uti K. Collegio d: 28 Mars 1732. Den bekante Wood har åter giort ett nytt experiment, hafwandes det af honom tillwärckade järnet blifit utgifwit till åtskillige smeder at proberas, profwen hafwa jämwähl warit för någre af Conseillen och andra därtill förordnade Commissarier,

Om et nytt försök af Wood til at smida med stenkol

Jag har talt med en ledamot däraf, som sade mig: at det sista experimentet wäl hade bättre lyckats än det förra; men at järnet lijkwäl intet är till alt arbete dugeliget, emedan det intet kan smidas krokigt el:r spitzigt: bristandes då altid sönder: At det dock kan brukas till andra grofwa ock raka saker, såsom järnbultar och dylikt. Man är nu i begrep at eftersee, kunna huruwida omkostningarne swara emot wärdet af järnet, och om det lönar mödan: man håller före at det åtminståne lärer kåsta så mycket, som det järnet, som i deras egne Bergwärcken i landet på wanligit sätt tillwärckas; på hwilcken händelse Woods project alldeles lärer falla.

Copia. n:o 93. upl. i Rådet d: 26 Febr: ank: d: 23. Febr: 1733. S.d. upl. i Cantzli Collegio. Pres: i K. Com: Collegio d: 9 Martii 1733. D:o upl. och til K. Bergz Coll: bort skickat. pr. i K. Bergz Collegio d: 10 Marti 1733. Högwälborne Hr:r Grefwar, Kongl. Maij:ts och Ricksens Råd, President och Cantzlie Råd Så ock Hög- och Wälborne Hr:r, Herr HåfCantzler, Hr:r Stats Secreterare och samtel: Hr:r CantzlieRåd Nåd- och Höggunstige Hr:r Hwad härutinnan förmäles ang:de Engelske undersåtarnes beswär i handelen, remitterar Kongl. Maij:t härmed i nåder til des och Ricksens Cantzlie- Bergs och Commerce Collegiers underdåniga utlåtande. Stockholm i Rådk: d: 26. Febr: 1733. Uppå Nådigste Befallning H. Cedercreutz Eders Höggrefl: Excellencer och Kongl. Maij:ts och Riksens Höglofl. Cantzlie Collegium behagar sig höggunstigt påminna, hwad jag under d: 23 förl. månad i underdån-ödmiukhet berättade om det samtal jag hade med Stats Secreteraren Mylord Harrington ang:de Handelen, och hwilcket igenom främmandes ankomst wardt afbrutit, förleden torssdags bad ber:de Mylord mig komma til sig, då han åter begynte discoursen med mig öfwer samma ären

Commissions Secreteraren Wasenbergs Bref til K. Cancellie Collegium om Engelands beswär öfver Swenske Jernhandelen, samt om Ryske och WestIndiske Jern handelen.

de, på lika sätt, som tillförene. Han sade, han wille gifwa mig del af hwad han til H. Finch ärnade skrifwa, neml:n at om Swerige intet snart wille giöra något steg til faciliterande af Engelske Commercen, medelst aftagande och uphäfwande af de pålagor och förbud, som man å Engelske sidan beklagat sig öfwer, och som, efter hans utsago, äro emot tractater, så wore at befara, at Swerige derwid skulle finna största skada, och at Hofwet eij längre skulle kunna emotstå de handlandes dageliga rop, som, snart sagdt, utan uppehåld öf:rhopa Ministeren med Klagomål öfwer handelens twång i Swerige, och som derföre begiära encouragemens för någon handel, som kan wara dem mera fördelaktig, och hwarest de med större förmåner både för sig sielfwa och Riket kunna hämta samma wahror och producter, som de nu taga ifrån Swerige. Jag swarade Mylord nu såsom tilförene, at jag eij twiflade, det man i Swerige lärer gierna giöra alt hwad, som kan lända til wänskapens underhållande bägge Cronorne emellan, och til den reciproque Handelens befrämjande, och at jag jemwäl, hwad de bekante beswärs puncter angår, kunde försäkra mig hafwa märckt en benägenhet i Swerige, at wara Engelske Hofwet til willies, så mycket som sig giöra låter; men at man derjemte af Engelske sidan förmodade något steg til befordrande af Swenska Handelen. Han Swarade, det H. Finch jämwäl berättat, det han eij funnit Ministeren obenägen i Swärige, at jämka och til rätta ställa en del af hwad de Engelske sig beswärat öfwer, hwilcket han ock trodde; men at en sådan betygad benägenhet eij wille förslå, at hindra folckets rop och Klagomål med mindre man intet snart förmärcker ett wärckeligit prof deraf. Hwad de förmåner angår, som jag sade, at man i Swerige kunde af Engelland igen förwänta, swarade Mylord, at det intet wore lika partie, emedan Swerige begär nya fördelar, som det eij tilförene haft, och som man eij kan accordera; men Engelland deremot eij åstundar annat än restitution af hwad det i Kraft af tractater kan pretendera. Jag kunde eij ingå i någon detail huru wida de mål, som Engel

land sig beklagar öfwer wore emot tractaten eller eij: jag trodde onödigt, at med honom derom disputera, i synnerhet som jag wet, det Minister Plenipotentiarien Högwälb: H. Baron Sparre under des wistande här på alt sätt utarbetat och sökt förswara denna saken emot Ministeren. Mylord bad mig derjemte, at om jag skulle hemberätta, hwad han mig sagdt, skulle jag det så giöra, at det eij måtte uptagas, så som et hot, betygandes högeligen, at det eij wore hans mening, utan at han, för det goda förtroendets skull emellan bägge Rikerna, och för det Interesse man å både sidor kan hafwa af den inbördes handelen, såsom hans ord lydde. Han sade, at eij allenast Ryske compagniet wille begära widare encouragement för handelen til Ryssland, hwilcket ock förorsakat Parlamentet, at infordra en berättelse om hwad wahror blifwit ifrån Ryssland hit inskeppade och härifrån ditförde, på det man kunde se huru den handelen står; utan at ock åtskillige Köpmän wärckeligen begiärdt tilstånd til Americanske Jernwärckens uptagande, och at man dertil funnit hos åtskillige mera böijelse än man kunnat wänta. Wid detta tilfället åberopade sig Mylord exemplet af tiäran och at man tilförene eij tänckte mera på at taga tiära från America, än nu at taga järn; men at det likwäl skiedt, och kunde ingen garantera, at icke det samma kunde sig med jernet tildraga, om Engelland dertil blefwe nödsakat. Ifall Eders Excellencer och Kongl. Maij:ts och Ricksens Höglofl. Cantzlie Collegium skulle hålla mig wärdig at här exequera des befallningar, och behaga låta instruera mig om ock huru jag skall swara Mylord Harrington, i fall han widare skulle med mig härom tala, will jag ställa mig sådant til underdånödmiuk efterlefnad. Jag måste jemwäl berätta, at jag i Staden af Kiöpmän förnummit, at en wid namn Holdon, som har största handelen på Ryssland, skall under hand på alt sätt arbeta, at wid detta parlamentets begiära encouragemens för Ryska handelen. Samma Holdon skall ock af Ryska Käijsarinnan sielf hafwa commission, at afsättia

# trodde sig böria upriktigt säija, hela sakens sammanhang, och hwad hinder det kan hafwa om Swerige continuerar at trycka Engelske handelen

för hennes räkning så mycket järn, som han någonsin kan, hwarföre Hon skall accordera honom öfwermåttan stora praemier. Parlamentet har haft sig före i förleden wecka både siö- och landt Staten: til den förra hafwer det utan swårighet accorderat 8000 båtzmän; men i anseende til Landmilicien, war där förledne fredag en stor debat, som warade till Klåckan 9. om aftonen. Widrige partiet påstod, at som Engelland wore öfwer alt i fred, behöfdes eij så stor milice, som nu underhålles, neml:n 17000 man, hwarföre de wille reducera åtminstone 5000; men när det skred til voterande, war Håfwets partie 68. roster starckare, än det widrige så at troupparne blifwa continuerade i samma stånd och antal, som de tillförene woro. Här talas åter om en stor utrustning i Spanien, såsom förledit år hwilken skall hafwa des afsikt på Algier. Elliest är här intet föränderligit. Här fattas twenne poster från Holland, som för motwind äro uteblifne. I öfrigit utbeder jag mig stedze Eders Höggrefwel. Excellencers, samt Kongl. Maij:ts och Ricksens Höglofl. Cantzlie Collegii nådgunstiga ynnest och benägenhet, förblifwande til min död med diupaste wördnad Eders höggrefwel. Excellencers samt Kongl. Maij:ts och Ricksens Höglof: Cantzlie Collegii Underdån ödmiukaste Tienare Carl M: Wasenberg London d: 6. Febr: 1733.

Upläst d: 28 Februar: 1733. Transsumpt af Extraord: Kantzlisten Wasensbergs berättelse af d: 30 Jan: 1733. Kongl. Maij:t wil detta i nåder hafwa communicerat med des och Ricksens Cantzli- Bergsoch Commerce Collegier. Stockholm i RådCammaren d: 19. Februarii 1733. uppå Nådigste befallning H: Cedercreutz. Parlamentet har förleden lördags anbefalt wederbörande at inkomma med en berättelse och Specification öfwer alla förledit år ifrån Ryssland inskieppade wahror och producter. Jag wil om möijeligit är, söka af Mylord Harrington få weta, hwad ändamålet deraf månde wara, och om det hafwer någon rapport til Swenska Handelen. Jag har emedlertid af åtskillige Köpmän här ärfarit, at införsslen af Ryska järnet förledit åhr märckeligen tiltagit, hafwandes efter deras berättelse 5 à 6000 tun, det är 40 à 45000 Sk[pund] hit till London blifwit inskieppade, och i proportion

Copia. N:o 83. pr: i K. Bergz Collegio d: 10 martii 1733. pr K. Cammar Collegio d: 9. martii 1733. d:o upläst och til K. Bergz Collegium bortskickat. Om Ryskt Jerns införsel til Engeland.

til andra Engelske Hamnarne, hwarutaf en wiss man låfwat at gifwa mig en ricktig och tilförlåtelig opsattz.

N. 600. Transumt af Ministre Plenipotent. Baron Sparre underdånige berättelse till Kongl. Maij:t dat. London d. 13. Nov. 1733. Kongl: Maij:t wil detta i Nåder hafwa communicerat med des och Riksens Bergsoch Commerce-Collegier. Stockholm i RådC: d. 1. Dec. 1733. Uppa Nådigste Befallning H Cedercreutz pr i K. Bergz Collegio d: 8 Dec 1733. Om Ryskt Jerns införsel til Engeland. Några på Swerige handlande hafwa åter warit hos mig och beklagat sig öfwer den förlust, som införslen här af Ryske Järnet dem förorsakar, så at de redan, långt ifrån at winna på försälgningen af Swenska Järnet, lida därwid skada: Och de bedyra, at de måste aldeles öfwergifwa Swenska Järnet, om intet någon utwäg finnes, at förekomma Ryske Järnhandelens fortgång, som i detta åhr hafwer mycket tilltagit, och torde frucktans wärdt, widare förkofras. En förståndig Mann i handelen har sagt mig, at det kunde klarligen bewisas, at om Ryske Järnhandelen så continuerar, måste Swerige innom några åhr förlora all afsättning af sitt järn

Extract af John Classons Bref till K. M:tz och Riksens Commercie Collegium, dat London d 22 Martii. 1734. Wid detta tillfälle påminner mig min skyldighet att gifwa Eders Excellence och Högl. K. Commercie Collegio wår Swenska Jernhandels usla tillstånd wid handen, och fast mig är bekant, att Högwälborne H:r Baron och Envoyén Sparre omständel gifwit höga Öfwerheten den samma tillkiänna, tillåter doch sakens angelägenhet ingen redelig Patriot att tiga dermed, utan jag hoppas att Eders Excellence och Högl. Kongl CommercieCollegium af des widtberömde nit om Commercierne lära få tillfälle att med Riksens Högl Ständer, som jag förnimmer äro sammankallade till nästkommande maii månad öfwerlägga om dess hielpande. Wårt Jern som tillförene warit en wara

Om faror för Swenska Jern Handeln af Ryska Jernets inskepning til Engeland.

hwilken aldrig felat en snar afsättning, är nu blefwen en bördosam handel, förnämligast igenom det Ryska Jernet, som ehwad ryckten må löpa om dess släta materia doch igenom den dagel ehrfarenheten befinnes bättre år ifrån år, så att det nu brukas nästan till alt det samma, hwartill wårt jern tilförene tjent: och jag har igenom egen erfarenhet observerat, att ingen ting nu mera fattas för Ryssland till att aldeles ruinera wår Jernhandel fp:t och 4:t Jern; doch är mig berättat af trowärdige män, att det Ryska Compagniet, som aldeles har Ryska hofwet på sin sida, har derom redan giordt sådan anstalt, at man ej twiflar om Success. Stockholms Jernet är förl. Sommar sålt till 12 £ Sterl. per Tun och der under, men med ganska liten afsättning, änskiönt priset warit lägre än det nånsin kan ihugkommas efter freden, och i detta år är ingen liknelse till en god förändring, utan man fruchtar snarare att det faller än mera. Men Giötheborgs Jernet är såldt till till 14 1/2 £ Sterling p ton och derunder, och med än mindre afsättning än det föregående om det ej warit sorterat med fp:t och 4:t, af orsak att Rysta Jernet warit såldt och än säljes till 12 £ Sterl p Ton och efter all apparance lärer i detta år säljas för mindre: Ty Giötheborgs Jernet har gemenl altid plägat mäst bestå af breda Schampluner, och det Ryska består ännu ej af annat än bredt jern, och wi blifwa här på alla ställen så öfwerfylda med bredt järn från

Ryssland, att man ej kan animera Swerige att exportera något hit här efter deraf. Samma tillstånd är i alla andra städer i Engeland som importera Jern: och fast man skulle tänka att det måste wara smeden till stort arbete och kostnad att arbeta det Ryska jernet till samma bruk som han förr betjänat sig af det finslagne Swenska Jernet till, så ersätter doch differencen i priset det samma utom hwad man med skiäl suspecterar att det Ryska Compagniet animera folcket. Således är sohlklart huru fatal consequencen för Swerige lärer blifwa när Ryssland begynner slå fp:t och 4:t, om emedlertid den Swenska Jern handelen ej blifwer med tidig hielp understödd, el:r och den Ryska på något sätt hämmad: lefwandes jag i det hoppet at de som dermed handla i Swerige, och redan i deras Cassa måst känna effecten af den Ryka jernhandlen, lära kunna förslå tienliga medel och utwägar dertill. De främmande som i Swerige upkiöpa och utskippa wårt jern, synas wäl med de högre pris som de hittils derföre gifwit att förlägga alt hwad jag här berättat, men de och deras wänner här äro och delachtige i det Ryska Compagniet och utlägga sina medel endast på hopp af mera winning, utan att bry sig om hwad efterfölgd deras närwarande hushåldning med sig drager för Swerige, ty

Copia N:o 211 Transumpt utur Plenipot. Minist. Bar. Sparres underd. berättelse de dato. London d. 7. Maji 1734. Kongl. Maj:ts wil detta härmed i nåder hafwa remitterat til des och Riksens Kamar- Bergs- och Commercie Collegiers underdånige utlåtande. Stockh. i RådC. d. 25. Maji 1734. Uppå Nadigste befallning H. Cedercreutz. Jag kan intet ungå at i underdånighet föredraga Eders Kongl. Maj:t huru som åtskillige på Swerige handlande Kiöpmän warit hos mig och reitererat deras föreställningar, huruledes försäljandet af Swenska jernet här dageligen aftager, så at en ganska stor myckenhet ligger dem här på händerne, hwilket de intet kunna afsättia. De skiuta skulden helt och hållit på det Ryske jernets införsel, som nu så tiltagit, at förledit år öfwer 4000 tun blifwit hit inskeppade, samt uppå

327. Praes. d. 29. Julii 1734. Comm. Kongl. Bergsoch Commercie Coll:ne til sammanträde. Præs. i Kongl. Bergs Coll:o d. 30. Julii 1734. föred: d: 31 d:o Om Swenska Jernhandelens skada af Ryska Jernets inskeppande.

Swenske jernets dyrhet. Det bästa Ryska jernet, som kan brukas til äfwen samma arbete, som det Swenske, säljes här för 10 a 12 pund, högst 13 p. sterl. och då är det jernet äfwen så godt, som någon sin det Swenske. Deremot kunna de intet utan med förlust sälja Swenske jernet under 15 pund för tun:, och ingen kan undra at handtwärkaren kiöper hwar han finner bästa priset. Härutaf kommer at Ryska jernet lättel: debiteras, och Wågen blifwer full af det Swenske. De säija derföre, at om intet något moijen kan finnas at undersälja Ryssarne, eller på något annat sätt hindra deras jernhandel, så lärer man innom kårt finna, hwad obotelig skada och afbråt de lära giöra Swerige; emedan det är ofehlbart, at så mycket Ryskt jern som hit införes, så mycket måste aftaga i afsätningen af det Swenske: i ty Swerige altid tilförende haft al jern införsel til detta landet. Det som giör Ryske jernets hitförsel lättare än ifrån Swerige är, dels, at det kåstar litet eller intet i frakt, emedan det tages såsom ballast, dels at Ryske Keisarinnan accorderat med någre Kiöpmän här, at taga waror och yllne manufacturer af dem för jernet, dels och den fördel Ryssland erhölt här i tullen för någre år sedan: ty tilförende betalte det ad valorem i proportion af 25 proc., då jernet aestimerades til 10 pund för tun, och betalte således 2 £. 10 s. i tull. Sedan blef Ryske jernet sat til et wist och samma pris med det Swenske och betalar samma tull, neml. 2 £. 1 s. 6 1/2 d. och altså 8 s. 5 1/2 d mindre för tun än tilförende, hwarigenom Ryske jernhandeln blifwit så mycket lättad; och änskiönt man ej kan beswära sig öfwer denne åt Ryssland tilwuxne fördel, så länge den intet är större än hwad Swerige hafwer, länder det samma likwäl til afsaknad för Eders Kongl. Maj:ts undersåtare. De handlande hafwa bedt mig,

at i underdånighet föredraga Eders Kongl. Maj:t detta ärende, såsom en ganska angelegen sak, som förtienar den nådige attention och försårg, som Eders Kongl. Maj:t altid betygat för sit Rikes och sine undersåtares wälfärd och förkofring; warandes fruktan wärdt, at om intet progressen af Rysslands jern Handel i tid kan förekommas, sådant på slutet kan lända til Swenske Handelens och bergwärkens totale ruin och undergång.

Transumpt af Plenip: Ministern B: Sparres berättelse af d 26 Nov:br 1734. Kongl. Maij:t will detta i Nåder hafwa communicerat med des och Riksens Bärgs- ock Commerce-Collegier. Stockholm i RådK. den 16. Dec. 1734. Uppå Nådigste Befallning H Cedercreutz pr: d: 4. Jan: 1735 i K. BColl:o pr: d 7 Jan: 1735 : i K. ComColl:o Om Swenska Jernhandelens skada af den Ryska införslen. Eders Kongl Maij:t lärer wara i nådigt minne, huru såsom jag tilförene en eller annan gång i underdånighet berättat, huru de på Swerige handlande kiöpmän sig beklaga öfwer den skada, som Ryske jernets hijtförsel dem förorsakar. Man hörer nu alt mer och mer dylika klagomål, i ty wågen här står upfyld med Swenskt Jern, som de intet kunna afsättia. Det Ryske Jernet säljas för 11. til 13. pund per Ton, alt som det är godt til och de Swenske Kiöpmän bedyra, at de intet kunna sälja Swenskt Jern för 15 £ Ton /: det är 7 1/2 S[pund] :/ utan med förlust: och åtskillige så wäl Engelske som Swenske hafwa försäkrat mig, at Ryske jernet som säljes för 13 £ är i alla delar så godt, som det bästa Swenske Jernet, änskiönt det intet är så wäl slagit; hwarutaf kommer, at det Ryste straxt kan afsättias, men det Swenske blifwer liggandes, til kiöpmännernes stora skada och förlust, som derföre säija, at de hädanefter eij willia med den handeln befatta sig. Skulden härtil kan man intet lägga på sielfwa håfwet, eij heller på Nations beredwillighet eller gensträfwoghet i anseende til Swerige, utan allenast på sielfwa handelens frija lopp; i det hwar och en kiöper der han finner bästa prijset: derföre säger man, at alt hwad som kan giöras til förekommande deraf måste ske i Swerige medelst prijsets fällande på sådant sätt, at det kan undersälja Ryske jernet. Mig är låfwat

en upsattz af huru mycket Ryskt Jern blifwit i år hijt infördt, hwilken jag will i underdånighet insända, och torde kan skie wid samma tilfälle blifwi i stånd, at giöra en utförligare underdånig berättelse härom. Man hafwer jemwäl berättat mig, at för någon tid sedan hafwa ungefär 100 Ton Koppar blifwit ifrån Ryssland til Bristol inskieppad, men jag hafwer swårt at det tro, emedan det är mera Koppar, än Engeland någon sin på många år utifrån behöft, utan hafwer snarare årl:n kunnat något utsända af sin egen tilwärckning.

Transumpt af Plenipot: Ministerns B: Sparres berättelse af d 31 Dec: 1734. Kongl. Maij:t will detta i Nåder hafwa communicerat med des ock Riksens Bärgs- och Commerce Collegier. Stockholm i Rådk. den 20. Jan. 1735. Uppå Nådigste befallning H Cedercreutz. Om Ryska Jernets införsel til Engeland Under d 26 förledne Novb: månad berättade jag i underdånighet, at mig blifwit låfwat en ricktig upsatz af huru mycket jern blifwit til England inskieppadt. Jag hafwer nu bekommit samma upsatz af en af Commissarierne af Tullen här, hwarutaf finnes at år 1732 har ungefär 33320 S[pund], och år 1733 hafwa 30892 S[pund] jern blifwit ifrån Ryssland hijt förde, och i år skal en ganska ansenligare summa hafwa blifwit inskieppad: hwilket gifwer de på Swerige handlande stor orsak at klaga, emedan de eij kunna afsättia deras jern, af orsak at det Ryske kan här säljas för långt bättre kiöp: Och som införslen af Swenska Jernet måste aftaga, i proportion efter som det Ryske införas, så är stor fara, at Swenska Jernhandeln måste ansenligen aftaga, om man intet finner utwäg, at kasta den Ryske öfwer ända: och som det är ganska naturligit at kiöpmannen eller handtwärkaren kiöper, derest han finner en lika god wahra för bästa kiöpet, så är intet at undra at Ryske jernet först afsätties fram för det Swenske, och at man intet kan hindra des afsättiande, utan genom undersäljande, eller fällande af priset på Swenske Jernet. Mig är också berättadt at härwarande OstJndiske Compagniet, som hijt intils tagit af Swenska Jernet alt hwad de til utskieppande behöft, stal i år hafwa tagit litet eller intet deraf, utan betiänt sig af Ryske Jernet, hwilket til en stor del förorsakat at det Swenske blifwit här i wågen så länge qwarstående. Ankom d 7 februari 1735. D:o upläst. Och afskrift communicerad med K. Commerce Collegio.

Translation af den räkning eller upsatz, som ifrån härwarande Tullhus blifwit mig communicerad, wijsandes huru mycket Jern blifwit ifrån Swerige och Ryssland hijt fördt de twenne förledne år. Swerige Ryssland tun cent: [pund] ton cent: [pund] Ifrån Juhltiden 1731. til samma tid 1732. 15375: 11: 2 4456: 10: Ifrån Juhltiden 1732. til samma tid 1733. 16837: 12: 4 4118: 18: 10: Summa 32213: 3: 6: 8574: 18: 20: En ton är 7 1/2 S[pund] och 20 centner 1 ton

717 à K. BCollegio d: 6 Maje 1735. Copre Comme la Tres Serenisime et trés puissante Princese et Dame, Dame Anna, Imperatrice et Avtocratrice de tontes les Ruffies, de Moscovie, Vucooie, Uladimine, Nooogrod, Garinede Casan carine d'Astracan, Barine de Siberce, Dame de Plescors et Trande Duchesse de Smolensko, Duchess d'Estonie de Livonie, Carelie Twer Fugorie Permie Wiattie, Bolgarie et d'antres, Dame At Grande Duchese de Novogrodinterieur, de Jernigovie Resan, Rostow Jaroslaw, Belosone ridorie, Obdorie, Condanie, Imperatrice de toud le coté du Nord, Dame d'Iverie, et Princesse hereditaire et Tonveraine des Oars de Cartalinie A Grusinie, comme aussi de Cabardince des Princes de Gircasie de Georgie et d'antres A le Tres Serenisime et tres puissant Prince et Sergneur George 11 Roy de la grande Bretagne France et Irlande, Duc de Brounson Lunebourg, Electeur et Architresorier de l' Ipire Romain, ont reflechi, qu il ya en deprisFort long temps une liasson de Commerce etde bonne amitie entre leurs Etats et Sujets reciproquement, Sans quelle sut reglie et Nablie pat une convention fure et detaillée, A voulant rendre cette correspondence ferme et plus durable par des reglemens et conditions qui puissent oter quelques dificultés, qui y etoient Survenues, et mettre le commerce et lanavigation sur ne fondement, que repondit mieux à la bonne intelligence mutuelle qui Subsiste entre la dite Imperatriu et le dit Roy et leurs Etats et Sujets; Ils ont trouve a propos de nommer et d'autoriser des ministres de erté et d'autre pour cet efet; Test à dire

Sa Majeste Imperiale a nomme pour Commusaires et Plemipotentiaires de sa part Ton Ministre de Cabinet, Vice Chancellier, Conseiller privé actuel et Chevalier de l ordre de S:t Andre Henri Jean FFredric Comte d'osterman, de meme queson cninistre de Cabinet, Conseiller privé Actuel et Chevalies de l'ordre de St Andre, Prince Alerig Oerkasky, comme ansi son conseiller prive acue Tenateur, President än College de Commerce et chevalrer de lordre de l'aigle blanc Baron Pierre de Schaffirof; et sa Majeste Britanniqve a nomnie pour Commissaire et Plenipotentiarre le Sieur Clandins Rondeau Son Resident anprés de sa Majesté Imperiale lesqvels ayant confere ensemble en vertu de leurs Pleinpouvoirs respectifs Sont converus des articles Svivants1. La paix amitie et bonne correspondenc, qriSubsistent heurensement entre Leurs Masestes dée tontes les Rufus et de Grande Bretagne seront confirmees et etablies par ce traité, de Sorte gredes à present a pour lavenir, il yaura entre la couronne de tontes les Russus dup coté ot la couronne de la Grande Bretagne de l'autre comme aussi entre les Etats, Pais, Royaumes Domaines et Territoireo, qvi leur obergentune paix, amitie et bonne intelligence vrace, Sincere ferme et partaite, Leqvelles dureront pour tousours, et Seront observies inocolablement tant par terre que par meret sur les eaux douces; Et lesSujets, peuples et habitans de part et d'autre, de quel degre om condition, quilspuigent etre, setraiteront mituellement avec Voute Sorte de bienveillence aide et assistenee posible sans se Faire ancun tort on dömage qvelcongre 2. Il y aura une parsuite liberte de navigation et commerce danstous les Etats d'ancnne de denx hantes Parties contractantes situees en Europe on la navigation et le commerce est a present permis, ou Sera permis ciaprés par leshautes Parties Contractantes ant Sujets d'ancune autre Nation 3. Il est convenu que les Sujets des hantes Parties contractantes puisent entrer en tous temps dara les ports, places on villes ancunes des hantes Parties Contractantes avec leurs varseaux, bolcments on voctures charges on vuides, dars leqvels il eft permis auf Sujets d'ancune antre nation d'entrer, commercer ou demeurer; E les matelots, Pasagers et vaisseaux tant Anglois que Russes, quoique parmi Eeur equipage il se trouve des Sujets de quelqve antre nation etrangere Seront recus et traittes comma la nation lå plus tavorises; Et les matelots on Pasagers ne Seront pas Forces à entrer dans le Service danenne des hautes Parties Contractantes quc auröit besomn de leur Service, et il estoccordé, que les Sujets des hantes Parties contractantes mnisent acheter toute Sorte de chosesnecessaires, dort ils peuvent avoir besom an prix courrant, radouber et raccomoder leurs vaiseaus, batiments et voctures, et acheter tonte Sorte de Provisions pour leus Subsisterce on vogage, demeurer et partir à leus bor plaisin Sans molestation on empechement, pourvu, Go ils se contorment aus loc et ordornances

des Etats respectiss des hantes Parties coxtractantes dans lesquels ils arriveront on demeurent. 4. Il est convenu, que les sujets de la Grande Bretagne purssent apporter par lan on parterre dars tous on ancun des Eats de la Ruspie, ou il est permis aup Sujets d'aucune autre Nation commerier tontes Sortes deffets on marchandis dont le commerce et Pentrée n est pas defendu, Et pareillement que les Sujets de la Ruspiepuy sent porter dans tous, oac ancun des Etats de laGrände Bretagne, on il ett permis aus Sujets d'ancune antre Nation de commercer toutes sortes de marchandises du produit on manutactures des Etatsde la Russie, dont le commerce et l'entrée nest pas desendu; Et pareille ment les marclandises du produit ou manufaetures d'Asie, pourou que celane Soit pas defendu actuellement par ancune loc, à present en force dans la grande Bretagne, et quils puissent acheter et transporter hors des Etats de la grande Bretagne tontes Sortes defets et de marchandises, qve les Sujets dancune antre nation peuvent acheter dans les Etats A transporter hors des Etats de la grande Bretagne particulierement de l'or et de l'argent travaille on non travaille, l'argent monnogé de la grande Pretagne excepte. Et afinqve legalite soit conservee par rapport a Lesporlation des denrees et marchandises, on les Ruses payent beancoup moins de droits, que ceux, qvi y trafiquent de la Grande Bretagne, les Tujets de la Russie payeront à Cavenir les memes droitz de Sortie, que payent les marchands Anglochsur les mémes ifets à l'exportation hors des ports de la Russie, et les marchands Russes jouiront des mémes libertés 4 privileges de commerce en Angleterre, que jomissent les marchards Angloch, qui Sont de la compagnie de Russie, bien entendu toujours, qu il pyarien dans cette permision contre les Loix du pais, et que les marchands tant anglois que Kuses et leurs Facteurs Paccomodent anz Loix, Statuts Aordönances recus et Aablis dans les Pais respectivement, on ils auront å Faire leus negouåfin quaerenne trande ön abus ne Ty glisse 5. I est convenu, que les Sujets de la Grande Bretagne, Pils nont point de Riedalers pous payer les Douanes on drocts payables Sur leurs marchandises entrees, puisent payer en especes argent courant, a raison de 125 copechs pour uen Risdales. 66. Tonte l'uisance et depeche Sera donnée Svivant les Reglemens à u Sujet à C'entree des varseaup Anglois a charges et decarger les marchandiseapartenantes ang Sujets de la grande Bretagne A ils ne Seront en aucune maniere retenus sons les peines Specitices dans les reglements, E di les Sujets de la Grande Bretagne Font uncontract avec une Cancellerie on college pour delivrer ancuns etets oc marchardises hur la declaration, que les marchandises Sont prets à itre delivres, elles Seront recces Svivant le temps Specitie dans lecontract, apres quor le compte Tera regle et liqvide danstel temps, quil aura ele convenu dansle contract entre la chancellerie on College et le marchand Anglois. n

7. H est convenu, que les Sujets de la Grande Bretagne pussent dans tontes les villes et places de la Rupie on il est pernus ant Sujets dauenne antre nation de Frequenter, payer pour marchandises achetées lememe argent courant de Lussie, qu a etérecn porimarchandises vendus a moins quancun contract pasticulier ne Specifie le contraire8. Il est convenn, que les Sujets de la Grande Bretagne puissent apporter dansla Russie toutes Tortes defetom marchandises, et les transporter än travers des ctats de la Russie par le plus court et le plusconvenable chemin en Perse, payant troismourcent en Risdalers ad valorem pour le droit et transa des dites marchandises, et pasdavantage Sous quelque pretexte, qve ce Soit, neanmoins lesmarchands Anglois Seront obliges de Saccomoder avee les Gujets Russes touchant les traix du transport, tant par ean, que par terre, et de leur donner pour cela un prix rawsonable, et les ordres les plus precis Seront donnés, pour ca que les marchands Anglois tronvent tonte lexpedition A facilité Sur lå ronte, parcillement quilo puisent apporter toutes Gortes d'efets etmarcrandises de Perse, et les transporter an travers de la Russie avec la meme Liberté Aaisance payant Senlement trois pourlent en Rixdaless ad valorem pous le droct et transit contandles Risdalers de la maniere, quil estdusage dans les Doanes Rusiennes, A asin de prevener toutes Frandes de la part des Sujets anglois, et tonter vexations et delais de la part des officrers Russes tes marchands Anglois declareront lesmarchandises destinees å päser an travers de la Russie pour aller en Perse, et de meme celles, quils d apportent de la Perse à la premiere place, ou elle arriveront en Russie, et elles Seront recues et admises Jus leurs connoisements, poliu ou Registre, Adri vant leur valeur declarée, fur la qvelle undroct de trois pour Cent Sera payé, Sans ouvrir on debaler les marchandises plus, quiln est absolument necessaire pour Tatissaire l'officrer Russe, Qve les marchandises Specifiees par le connoisemen police ön Registre et ancune antre on antres n est contenu dans les balots, ou bales, dans lesqvels lesmarchandises Sont empacqvetes; man en cas, que l'officier Russe are raison de Soupeonner, que les marchandises ne sont pas declarce å leur entiere valeur à vingt pour centpredans ce cas l'officier Russe pagant an marckano la valeur declarée, et vingt pour cent par desus Sans ancune deduction, pent prendre les marchan dises et en disposer. Qvand Loficies Ruse atait sa visite, laqvelle Sera Faite Sans vexation ou tort ane marchandises ou emballages, il plombera les bales ou balots, dans lesqvelles les marchandies sont, il les mimerotera et les marqvera et donera än marchand uncertisicat du payement des droits, et par ce certificat, plombs, marqveset numero elles passeront an travers de la Russie pour aller en Perse, on en venir, Sans aucunautre obstacle on molestation, mais en cas que le marchand ne passe pas tontes on ancune des bales antravers de la Russie, Svivant la declaration, om qp il rompe les plombs, et en ste ancrine des marchandises en Russie Tily a ancunerarson de Soupconner, que cela a eté fact contrele sens clair et l'intention de cet article, il Seramis

à l'amende, at payera la valeur entiere declarie de telle bale ön balst, qui manqvera, on dont leplomb a eté römpu. 9. Löaux lieux accontumes de transport, il Sera reciproquement permis ausSujets des hautes parties contractantes de charger a bord de leurs propres vaisseaut, bätiments on voctures, om ancune antre les marchandises, quilsont achetes excepté Senlement dont la sortie es desendue, et de les emporter on envoyer librement, pouron quils agent pages les douanes, et qve les vaiseaup, bötiments on voctures Soient acqvittes Svivant les reglements 10. Qve les Sujets de l'une on de l'antre desparties ne payeront pas plus de douanes on droits pour lentree ou Tortie des memes marchandisespas les Sujets daucnne autre nation, et que pour empecher tontes trandes des Douanes dun et dantre coté, les marclandises, qui ont glisse la douane pour eviter le pagement des droits dentrée, Seront contisquees, et on ninsligera pas d'antre chatiment anx marchands de l'une ou de l'antre des parties. 11. Il est convenn, que les Sujets de l'une ou de lautre des Parties puisent librement aller venir et commercer dans tous les Etats, qui sont on pourront etre ciapres en inimitie avec aucnne des Parties, excepte Seulement les places, qui sont actnelement bloqvees on afiegees, pouroci quils ne portent point de munitions de qverre à l'ennemi, avee tons antres efets les vaiseant, les Pasagers et les efets Seront libres et Tans empechement, 12. Les canons, mortiers, ormes a fen, pistolets, bombes, grenades, boulets, balles, Jusees et pierres å Fen, meche, poudre, Saltpetre, Souifre, curasses piques, epees, ceinturons, gibecieres, poches a cartonchés, selles et brides en ancune qualitéan dela de ce qu il en fant pour la provision du vaisean, on ce qui pent appartenir et etre juge necesaire pour caque homme appartenant an vaissean ön pasagers Sera estime munition de qverre, et si on entrouve, on pourroit les Saisis et les consisquer Svivart les loix; maisni le vaissean, passagers ou le reste des efets ne Seront detenus pour cette raison on empecsde poursvivre leurs voyages. 13. Lo en cas de rupture entre leshantes Parties contractantes, ce qu à Dien ne plaise, lespersonnes, efets on varseaux des Tujets de l'une ou l'antre des Parties, ne Seront pas detenus, ni contisques, mais il, yaura an moins unan de temps d'alloue, pourquils puisent vendre, disposer, emporter on envoyer leurs efets et transporter leurs personnes. 614. Les märckands, Matetots, Vaiscaux ni effets ne Seront de part on dantre pas aretes on forces à entrer dans leservice, Sans leur propre consentement Sous qvelque preterte que ce soit, et Si ancun dömestique on matelst deserte son Service on vaisean, il serare dn; bien entendu que rien dans cet article ne teno à empecher le cours ordinaire de la justice de part on dantre

15. Lo en cas de Nantrage dans ancun des endroi des hantes Parties Contractantes, tontes Sorten D'afistance seront données ang malteurens ancune violence ne leur Sera Faite nileureffets, qui Seront Sauvls par euxmemes om pas dantres, on jettes Sur les bords par la mer, ne Seront pas cacres, onne les lear retiendra pas, ni on ne les endommagera pas sons quelque preterte, que ce Soct; mars on les leur conservera, et ils pageront unpef raisonable pour l'asistence, quils anrönt pu avow pour aider à Sauver les pertonnes, le vaisean et les efets 16 Les marchands Anglois pourront batir acheter on louer des maisons et les vendre ön en disposer dans ancun endroit de S:t Petersbourg à Moscan dansla Slabode Allemande dans Archangel et dans atracan, et on ne mettera personne en quartier dans leursman sons dans aes places dans tous les antres endroits, quocqu il leur Sera permis dacheter vendre ou louer des maisons, ils ne seront cependant exempts des quartiers, mays ils les Tupporteront egalement avec lesaures habitans; Il est partieulierement accorde, que les marchands Russes puisent batir, acheter on louer desmarsons dans la grande Bretagne et l'Irlande, et les vendre ou en disposer, se qualisiant pour cet effet de la meme maniere, que lestujeto daninne antre nation lå plus favorifée Sont obliges de faire, et qu ils Seront exempts de qvartier, et quils anrönt le libre excerue de la Religion Grecque dans leurs maisons on Lienr, qui Seront marqves pour ce Sujet. 17. On accordera des Passeports à tous Fyets Arglois, qui ont enoie de quitter les Etats de Russie, deuxmois aprés, quils auront avertis du dessein, ön ils sont de partir Sansles obliger à donner ancune antion, Si dans le temps il ne paroit pas ancnne juste aause pour leur detentron, ön Sans lisobliger à T'adresser ailleurs, gåan college de Commerce, on a celui qui Sera Substitué dorenavant än lien de c College pour leurs Passeports. La meme expedition on taulité a partir seront donneés aut Sujets Russes danstous les Etats de la Grande Bretagne Sowart eusage du pais dans telles occosions. 18. Les marchands Anglois, qvi prennent à leur Service on louent des Tomestiques en Rusie avec tels paseports, que la Police trouve à propos d'en registrer ne Teront pas dan Svité obliges à paier davantage poureux anz maitres de les domestiqves, que ce quiaura ete convenu entre le marchand Anglois et le domestique; mais le marchard Anglois ne gardera pas ces domestiqves plusCongtemps, que le terme, qui leur est allone

par les passeports de leurs maitres, mais Sans Pocormescinois ancun domestique ne sera pris en Service, ou loue, et en cas que lemarchand prenne obligation de cantion pour la probitéet fidelité du Domestique, et il arrive, que ce domestique ne se conduisepas bien, et quil trompequelgoun, le marchand nen sera pas reSporsable, mais la cantion; Il y aura lö meme reciproque Surete et justice pour les marchands Ruses, demeurants dans les Eats de la grande Bretagne, qui y loneront des domestiques, Svivant les Loix du pais19. Toutes les affaires des marcrards angloyen Rusie Seront Sons la connoisance du Col lege di Commerce Senlement, ou telle antre cour, qui pourra etre marqvee ciaprés an lien de ce College pour prendre connoisance des afaires des marchands Arangers et nulle autre; Les marchands Russes dars les Etats de la grande Bretagne Seront sonsla protection et justice des loik dece Royanme commetous les autres marchands Arangers, et ils Seront traittés comme la nation la plus Favorisee620. Lesmarchands Anglois ne Seront pas obliger à montrer Ceurs Civres on papiers à qvigve ce puise etre, efcepte pour Faire preuve en justile, ni leurs livres on papiersneleur seront pasenleves, ou delenus, m leurs effets ne Seront pasexecutés on verdus Sous qpelqve preterte que ce soit, hormis encas de banqveronte, et alors lijugement du Collige de commerce Seul on telle antre cour, quipourra etre marquée ciapres à la plau dece college pour avoir Soin des afaires des mar. chands etrangers, et les marchands Ruses dans les Ttats de la grande Bretagne Seront proteges par les loix comme dans larticle precedent. 21. Löen cas de proces quatre personnes de reputation Sansreproche entre les maschards etrangers Seront nommés par le College de Commerce pour examiner les livres et papieg du poursvivant, lorsque P'occasion le requi rera, et le rapport des Examinateeurs an college de commerce, de ca qu'ils auront tronves dans l'examen des livres on papiers, sera tenn pous bonne evidence dans le cas. 22. La Douane aura Soin dexaminer les domer stiqves des marchands Russes, qvardits ecrvent des marchés, Tils ont des ordres on lettres de credit de leurs maitres pous cela, Tils nenont point onne se tiera pas i lax; ha mime chosesera Faite envers les domestiqves des marchands anglois, et les marchandises seront ecrites Sur le compte des maitres, lesqvels an cas, quils ayent donnés des ordreson leteres de credit à leurs domestiques, seront alors responsables, comme Sils avoient ecrit les marchardise

cnnement empechés par les vaigeaux anglois, lorsquils se rencostreront, pourvu que danlamer Britannique ils Secomportent selon la contume, mais on les tavorisera et leur pretera tout le Secours polbe et de meme dans lesports ou havres de la domination de lå grande Btagne 29. La paix amitie et bonneintelligence Surera pour toujours entre les hantes Ta tils coxtractantes et comme isest deconlume de donner un certain temps anTractes de commerce, legdites hantes Parlies contractantes sort convenues que celusey durera Cespace de quinze ar a compler du jour de la Signature du present Traité, et avant leterme er pire, ils pourront convenis ensemble afin de la renouveller et prolonger 30. Ce present Tracté de navigation et de Commerce Sera approuve et ratifie pas sa Majesté 2 mperiale et sa Majeh Britanique, et les lettres de ratisication en bonne Forme-seront ecargées de part et d'antre à St Petersbourg dans lespace de trois mois ouplutot, K taire Sepent, à comptes dujour de la Signature; En toi deqroc Nous Soustigner munis de pleinpousters de leurs diter dhajestes Imperiale et Britannique avons des dits noms signé le present Tracte, et y avons tait apposer les cachets de nos armes. Fact a S:t Pelersbourg le 2 Decemb: 1734. L S:) H. J. F. Gr: v. Otterman Elandius Prondean L5 9 Prince Alexei Gercastiy. C5: 7 5: 9 Baron Tierre Schafirof.

Transumpt af Plenipot:re Minist:rn B: Sparres underdånige berättelse af d. 23 Maij 1735. om Engelands klagomål öfwer 10. procents förhögning i Tullen i Swerige. Samt om Ryska och West Indiske Jernhandelen. Kongl. Maij:t will detta i Nåder hafwa communicerat med des ock Riksens Bergs- ock Commerce-Collegier. Stockholm i Rådk. d 9. Jun. 1735. Uppå Nådigste Befallning H Cedercreutz. Praes:t i Kong. Bergz Collegio d. 26 Junii Under d 8 sidstl:ne April berättade jag i underdånighet på hwad sätt Mylord Harrington talt med mig om den i Swerige giorde tilökning i tullen af 10 proCent, på alla Engelske så wäl som andre fremmande manufacturer. Jag har sedermera förnummit, at de handlande här beklaga sig ganska högel:n deröfwer, sägandes, at en sådan pålaga giör deras handel på Swerige i framtiden aldeles impracticable. Eders Kongl. Maij:t lärer eij onådigt uptaga, at jag i underdånighet säger, at jag tror det wara en sak, som kan förtiena des nådiga attention. Man har här redan i några år mycket ropat, och beklagat sig öfwer den stora öfwer balance som Swerige skal hafwa i reda penningar på Engelske handeln, och om

man nu borttager den lilla lijsa som England haft medelst någre af des warors införsel til Swerige, och dymedelst giör berörde öfwerbalance ännu drygare, så kan wara frucktan wärdt, at denna nation torde wända sin handel åt något annat land, at hämta de waror, som de nu taga af Swerige, hwarigenom Swenske jernhandeln skulle lida en skadelig stöt, och den waran blifwa oss på händerne liggande, åtminstone så stor quantitet der af, som hijt intils blifwit til England utskieppat. Hwad som giör faran ännu större är, at priset på Swenske jernet är nu så högt, at hwar man sig deröfwer beklagar. Det skulle eij blifwa så mycket at fruckta, om England eij kunde å andra ställen finna denna nödige waran än i Swerige; men det hotar eij allenast at uptaga och uparbeta de Americanske bergwärcken, utan ock at wända sin handel på Ryssland; och förståndige män hafwa sagt mig, at hwilket dera som ock må skie, skal seent eller bittida blifwa ganska skadeligit för Sweriges Jernhandel. Hwad Ryssland angår, så lärer det wara Eders Kongl Maij:t bättre bekant än mig, om det kan fournera den nödige quantitet: jag wil allenast i underdånighet berätta, at Ryske Jernet finnes här wara mycket godt i sig sielf, fast än de ännu intet råkat på rätta konsten at slå det så wäl som i Swerige, hwilket de likwäl torde kan skie snart lära: sedan säljes det här för 3 til 4 £ Sterl bättre kiöp än det Swenske, och ändteligen tager Ryssland Engelske waror i betalning, hwilket giör at den handeln ansees såsom mycket fördelacktig. Hwad det Americanske Jernet angår, så är wäl intet troligit, at det samma kan så snart giöra Swerige någon prejudice, men skulle det komma dertil, at man i de Colonier begynte slå stångjern, så kunde de fournera eij allenast England utan hela Europa med den waran för mycket godt kiöp, så som jag förnummit af någre, som kiänna de orterne öfwer måttan wäl. Och ehuruwäl under det nuwarande missnöijet och missförståndet i landet, eller under den nu warande Ministéren, det intet är troligit, at Americaniske jerntilwärckningen encourageras: likwäl kunde det hända, at om någon ändring skiedde i administration eller sinnerne komme at reconcilieras, torde sådane encouragemens gifwas, emedan största hindret och motståndet nu kommer ifrån några mäcktige och wälduge män, som sielfwe äro ägare af bergwärck här i landet. Jag har trodt

min underdåniga plickt och skyldighet fordra, at gifwa desse omständigheter i underdånighet wid handen, i anseende til de Engelskes klagomål öfwer den i Swerige giorde tilökning i tullen.

Transumt af Ministern Plenipotentiariens underd berättelse till H:s K: M:t af d. 14. Novembr. 1735. som klagar öfwer Swenska Jernets aftagande i godhet, och insänder specification på det til stora Britannien inkomna Swenska Jern. Kongl: M:t will detta i nåder hafwa des ock communicerat med riksens Bergz- ock Commercie Collegier S:holm i rådCammaren d: 1 Dec: 1735. Uppå Nådigste befallning H Cedercreutz. Eders Kongl M:t lärer af mina förra underdåniga berättelser i nåder hafwa inhämtadt, hwad iag anfördt ang:de järn-handeln: för några dagar sedan råkade iag att tala med några härwarande swenska Köpmän hwilka sade mig att utom den nachdehl som

pr: i K. Bergz Collegio d: 4 Dec: 1735 d: 12 d:o com: K: Comercie collegio en afskrift här af

ryska järnets hijt försel kan förorsaka swenska järnhandelen, det intet litet bijdrager att järnet på åtskillige ställen i Swerige eij är af den godhet som det tillförene warit; den wahran har warit wanlig att här wid marknaderne säljas efter des märken, och det skall nu hända att de märken som tillförene warit räknade ibland de bästa finnes wara mycket slätta ock oduglige, undantagandes Löfstad järnet som ännu skall hålla des förra godhet och derföre wara lika efterfrågadt som förr; Hwad prejudice sådant kan förorsaka för swenska järnhandelen, håller iag onödigt att att i underdånighet anföra; men hafwer trodt min underdåniga skyldighet fordra att eij lämna denna omständigheten oförmäld. Emedlertid som iag sökt alla utwägar att så mycket möijel:t warit, komma till en fullkommel: uplysning om denna saken, ock eij aldeles lita på hwad köpmännerne sagdt, hafwer iag genom en god wän i det härwarande General Tull Contoiret fådt en riktig och tillförlåtelig upsatts på hwad järn blifwit ifrån Swerige hijt till Engelland, Skottland och Irland undantagit, inskeppadt de sista tre förflutne åhren, hwilken iag här i underdånighet in originali insänder, iag finner derutaf att Swenska järnets hijtförsel åhrligen till

tagit alt sedan åhr 1732. Hwarutaf man skulle snarare dömma, att det ryske järnet eij warit det swenska hinderl:t; ty då skulle swenska järnets inskeppning snarare aftaga i proportion af det ryskas införsel i fall consumtion här wore densamma som förr. Jag wet altså intet hwad derom att dömma men wara huru det will, såsom det är ostridigt att en ansenl: myckenhet ryskt järn hijt införas, så kan det eij annors wara, än att det swenska antingen måtte säljas för ganska ringa prijs ock till köpmannens skada, följacktel:n balancen i handelen blifwa mindre, el:r att det måste stå här i wägen, utan att kunna debiteras, warandes köpmanen ofta obligerad att göra det förra till att undwika det senare, hafwandes åtskillige ändå försäkradt säkradt mig, att de ännu eij kunnat afsättia något af det i innewarande åhr införde järnet. Destutan wet iag wist att det järnet som förr blifwit såldt till15 £ p ton, säljes nu för 12 £ 10 s: hwilcket wahnpris man säijer härröra dels af ryska järnet, dels af ofwanberörde ändring, som skall wara i sielfwa järnets godhet.

Copia An Account of what Iron has been imported into England from Sweeden for three Years to Christmas last Tons c: l: tn: From Christmas 1731 to Christmas 1732 15375, 11, 2, 0 1733 16837, 12, 0, 4 1734 17906, 2, 1, 10 Total 50119, 5, 3, 14 Examind: John Oxenford Ass:t T: Gen: Custom house London 13 Novb:r 1735.

N:o 430 Föredragit i Rådet d: 14 aug. 1740 Kongl. Maj:t wil i Nåder hafwa remitterat thetta til thes och Riksens Cancellie och Commercie Collegier, at öfwer the 5 första puncterne inkomma ofördröjeligen med theras underdånige utlåtande, och hwad then 6:e puncten om Jernhandelen beträffar, så hafwa Kongl. Maj:ts och Riksens Bergz- och Commercie Collegier sig theröfwer at utlåta. Stockholm i Råd Cammaren d: 17 Augusti 1740 Uppå Allernådigste befallning. Frid: Skenhagen Allerunderdånigst pro Memoria Utom the nådiga Instructioner, hwar med Hans Kongl. Maj:t kan i nåder behaga låta mig försee, i anseende til bewakande af thes och thes Rikes Almänna höga interesse wid närwarande conjuncturer och i anseende til then wid Kongl. Engelska Hofwet och nation nu befintelige disposition och sinnelag emot hans Kongl. Maj:t och Sweriges Rike, tror

upl: i Cancellie Coll:o d 20 aug: 1740 Coll:o d 20 aug: praes: i K. Com: 1740. D:o upl: Cancellie och Commercie Coll:s betänkande öfwer the 5 första puncterne, resolverades d: 23 Sept: 1740. Praes:t i K. Bergz Collegio d. 27 sept: 1740 föred: d: 3 oct: och resol. ut in protocollo. Af Commissions secreteraren Wasenberg angående någre omständigheter rörande commerce seglationen, handel, fyrbåkar och jernhandelen datum.

jag mig böra i diupesta underdånighet föredraga en eller annan punct, rörande handels ärender, som kan ske kunde skattas wärde hans Kongl Maj:ts nådige omsorg och gifwa anledning til widare instructioner. 1:o Såsom under närwarande Krig emellen Engeland och Spanjen Eders Kongl. M:s undersåtare, efter andre främmandes exempel kunna finna tilfällen at blifwa the Engelskas formän, och thymedelst dels igenom frakter giöra ansenlige winster, dels emploijera theras skepp och befordra skeppsbygnad, dels at upöfwa Båtsmän; men theremot the krigande delar, i synnerhet Spanjen wil anse äfwen neutrale Skepp för confiscable, enär the föra fientelige Landets waror och producter, och serdeles tå, när thet ske för hwars annars Undersåtare räkning, änskönt thet dock är til neutrale Hamnar: ty uder kastas Hans Kongl. Maj:ts nådigste wälbehag i underdånighet, på hwad sätt sådant må förekommas, om thet intet kunde skie genom meddelande af nådige generale Pass för sådane Swenska skepp, som til åfwanberörde ändamål utgå, och om thet kanskie intet kunde wara nödigt, at wid wederbörande Hof therom låta giöra nödige föreställningar, serdeles wid thet Spanska, som tyckes giöra största swårigheten, och som kanske torde finna the bästa tilfällen til sådane confiscationer, emedan the fläste frakterne finnas hos the Engelske. 2:o Tror jag mig också böra i underdånighet uprepa hwad jag tilförende underdånigst berättat, angående then förlust, som jag oförgripel:n tror Eders K. Maj:ts Rike therigenom lida, at mycket Siöfolk drages utur Riket, dels tå några Swenska Skepp förolyckas på Engelske kusterne, dels genom rymmande ifrån the til Engeland ankommande skepp, dels och therigenom, at Engelske til Swänska hamnar kommande Skeppare med sig taga til completerande af

af theras besättning Swenska Båtsmän och undersåtare, hwilka blifwa så mycket lättare lockade, som the Engelske nu betala öfwermåttan stora Hyror och Månadspenningar. Bör jag ock i underdånighet andraga en Almän klagan af Eders Kongl. Maj:ts handlande Undersåtare i London öfwer några andra Swenska undersåtare therstädes, som satt sig therneder, at drifwa theras näring med Krögerie, hwilka äro the, som förnämligast förföra titkommande Båtzmän och så godt som försälja them. Som the niuta beskydd under Engelska Cronan och lagen, är thet så mycket swårare, at antingen igenom förestälningar wid hofwet eller på något annat sätt få them ther ifrån; Men the giöra wärkeligen stor skada och thet skulle wara högst nyttigt, om någre medel kunde finnas, at sådant för framtiden förekomma: underkastandes Hans Kongl. Maj:ts nådigste godtfinnande, om intet ett Cartel skulle wara ett remede emot thenna så wäl som the i förra puncten omrörde olägenheter. 4:o Tror jag mig också böra gifi underdånighet wa wid handen, huru som jag ibland the handlande i London förmärkt, at oaktadt thet i Spanjen giorde förbud af alla Engelske producter, thet dock torde finnas moijens för Swenska undersåtare, at drifwa en sådan handel, om Engelske wahrorne kunna här ifrån på något förtäkt sätt och såsom Swenska producter reexporteras, hwarigenom Swerige efter hand kunde komma i possession af handelen med Spanjen, at giöra Spanjorerne wahna at handla med oss, samt Swenska producterne småningom tit föras. Jag är mycket bedragen, om intet fruch

tan för något thylikt war thet, som giorde Engeländarne så högt alarmerade och upmärksamme wid et rykte, som förledit år igenom gazetterne titkom, såsom wore här ett förslag på tapeten, at giöra Götheborgs Stad til en porto franco eller fri nederlags platz för alla främmande Nationers skepp och wahror. På hwad grund thetta så utspriddes är mig på intet sätt bekant, än mindre anstår thet mig eller är jag i stånd at döma af hwad gagn och nytta ett sådant förslag kunde wara för Riket; Men thet är säkert, at jag theröfwer hos Engeländarne kunnat förspörja en sådan orolighet, såsom fruchtade the, at theras egen handel, serdeles til Öster siön skulle nästan aldeles therigenom dragas til bem:te Stad, eller til Swerige. 5:o Tror jag mig ej eller böra förtiga, huru såsom någre Engelske Siöfarande wid hwarjehanda tilfällen låtit märka en stor önskan och åstundan om Fyrbåkars uprättande och wid makt holland, winter och sommar, på Winga wid Götheborg och på Kullen, hwilket är en af theras land känningar wid inloppet af Sundet. Så många som jag händt at tala med härom, hafwa trodt thet nödigt för Siöfarten, och wist sig willige at therföre betala en afgift til hans Kongl. M:s Commissarie i Helsingöhr, eller hwarest eljest kan nödigt finnas. 6:o Ehuruwäl under närwarande krig intet lärer wara at befrukta, thet Engeland lärer fullfölja the lång en tid bortåt omtalte projecter til förfång af Swenska Jernhandelen; Likwäl på händelse, at framdeles något therom skulle bringas på tapeten, önskar jag at erhålla hans Kongl Maj:ts nådige instruction öfwer

mit förhållande therwid. I öfrigit onskar jag af innersta hierta, thet min underdåniga wälmening måtte lända til nådigt nöje, och at jag framgent må kunna få hugna mig af Hans Kongl. Maj:ts nåd, uti hwilken jag mig allerunderdånigst recommenderar. Carl M: Wasenberg Stockholm d: 15 Augusti 1740.

En Jernsmedz föreställning till sin wän i London, angående Methoden och sättet at giöra Jern i Drag- eller Windugnar, med SteenKåhl, och den nytta nationen derigenom tillflyter. När man anser de många och åtskillige slags sätt et tilwärcka metaller, finner man at tillförenne wardt trä masugnar här all Koppar tillwärckad med kåhl i som det ännu skier i Swerige &:c och som wår jernmalm ännu giöres i Engeland och när det först proponerades att Kopparen skulle tillwärckas uti Dragugnar med Stenkåhl, fant man det möta samma swårigheter och motstånd, som H:r Woods förslag att gjöra Jern i dragugnar med Stenkåhl, fast än man sedt dragugnar på ungefär 60: åhr så anseenl. till taga at mäst alla Pust- eller Blåsbällgzugnar med bränkohl casseras, Oachtadt at Kopparmalmen är både hårdare och torrare än Järn mallmen. Så lärer och innan kort skie med Pustugnar hwaruti Jern tillwärckas med trä kohl. Det skulle blifwa en ganska fördehlachtig sak för Engeland i gemen så wähl som för dess Manufacturer, om godt och förswarligit Jern kunde tillwärckas med Stenkohl efter H:r Woods Invention. 1. derföre at derigenom kunde landet försees med tillräckeligit Jern hemma tillwärckat, och Uparbetat utur wår egen jord genom wåre egne Innewåhnares arbete. Man har observerat at allenast Een Trediedehl af det Jernet nationen Consumerar har förorsakadt en så stor afsaknad på wåre skogar all weden hwaraf kohl brännes har till prijset, nu innom 30. åhr stigit 100. pc:to, och Timber för Skieppzbyggerij i proportion. 2. Een nation som har Jernmalm och Stenkåhl till öfwerflöd, kan härigenom komma i stånd at eij allenast fournera sig sielf med Jern och således bespara in emot 300,000 £ Sterl: som åhrl. går utur landet för främmande Järn, utan och at dermed försee andra Länder och altså employera många tusende flera Innewånare.

3:o Som Järnet kan med Stenkåhl tillwärckas til 2/3 delar bättre kiöp än det nu giöres med Brännkohl; så kan det och sälljas för så godt kiöp, åt wåra Manufacturister, som andra länder hwarest Jern öfwerflödar gjöra åt deras. Här genom kunde förekommas att främmande icke må giöra oss förfång i wåra Jern Manufacturer, hwar til härtills wårt dyra prijs på Brännkohl gifwit dem en god anledning. 4. Enär Nationen ken försee sig sielf med Jern så slipper kon eij allenast gifwa uth så store Penninge Summor utan och den fruchtan hon kunde hafwa at alldehles intet få något Jern ifrån utrikes Orter, eller åt minstonne at så ex cessiot betala det. ex. gr. Under det sidsta rupturet med Swerige i den framledne Konungens tijd, steg priset på Jernet ifrån 16. til 25 £. Sterl: p:r tonn ell:r ungefär 7. Sk[pund]: Och hade det missförståndet wahrat längre så hade föllgachtel. priset stigit högre och således wåra Manufacturer kommit at ligga under, samt wåre handtwärkare nödgade att flytta bort till andre Orter hwarest de kunnat haft Jernet för bättre kiöp. Hwar ock een rättsinnig Menniskia lärer hålla med at denna Konst till att smida Jern med Stenkåhl är och will blifwa rijket till en Otrolig nytta. Ty derigenom Conserveras den unga Skogen och får stå till dez han blir mogen och tienlig för Skeppz byggerien, som nu för Timbret höge prijs äro komne i så slätt stånd, af ofta wåra kiöpmän hafwe måst låta bygga Skepp på främmande Orter. Det är och sant, säger en af prejudicer intagen, denne saak är fuller nyttig, men hon kan alldrig wärckställas, hwarföre icke? är icke Mallmen i Cumberland och flerestädes blötare och rikare än Kopparmalm? Är hon rikare så mycket mindre slagg och mera metall har hon i sig; Och om han är blötare ju snarare smälltes han då och i ugnar. Men säger mången mången, om det hade kunnat låta sig giöra, så woro det långt förr än nu wärckställt, sedan så månge snälle och förfarne Bruks Patroner hafwa giordt dermed försök. Om desse mootståndare, äfwen de habilaste, i Jern tillwärckningar, wille see tillbaka uppå de förra försöken och uppå detta H: Woods manner och sätt, så skulle de snart finna ut orsaken, hwarföre han kan bringa det i stånd som de förra misslyckats. I ty fast oh de calcinerade deras malm, så pulvericerade dhe den dock intet, eij heller kohlen, utan kastade stora stycken inn uti Ugnen hopetahls, hwarigenom logan allenast kom att spela uppå de Öfwersta stycken som smulto och lade sig på bottn; det öfriga blef straxt kallt, och falle sig tillhopa i ett stycke ofta så hårdt at ugnen måste rifwas neder förän man kunde få det ut, och ändå kunde man alldrig skillia Metallen ifrån slagget. Deremot om man will besee H. Woods maneer att tillwärka Jern i dragugnar med Stenkåhl /: såsom någre hafwe haft den curiosité at fara til Cumberland och bese hans wärck med största opmärcksamhet :/ lärer man finna at det är ingen swårigheet, för efterfölliande orsaker skull: 1:mo H. Wood calcinerar allt sitt Jern malm och pulveriserar den. 2:o pulveriserar han och sine Stenkohl, och beblandar nästan dubbelt deraf med mallmen och des flux, 3:o När altså jernmallmen är beblandad med Stenkåhl ligger lätt i ugnen, och hwar och en particel deraf har 2 gånger så mycket Elld eller Kohl, så penetrerar Elden så mycket bättre och jemnare igenom altsammans /: hwilket han eij kunde giöra enär malmen och kohlen bestodo af stora, ojemna stycken :/ och giör den tienliga flux at slagget skillies ifrån metallen. Slaggen är flytande och tunn, och warder genom ett Låpphohl uttappad, så ofta som behöfwes. Och när metallen är alldeles purgerad och rengiord rullas han som warm wax i ett stycke, blifwer sedan mera ophetad och lagd under hammaren, hwarest det till en jernstång smides

smides, (en sak som alla hållit för Omöijeligit at giöra i någon ugn) De omtahlte Curieuse Personer som sedt uppå försöket och lade sielfwa handen derwid, funno, at sedan de lagdt En och Een half Centner jernmalm i ugnen, det efter 1/2 timas förlopp renderade en Jernstång af godt jern til 42 [pund]:s wicht. Detta är at så wida öfwertyga de otrogna, fast än det hade warit nog at allenast säija det allena, at H. Wood kan skillia slaggen ifrån metallen, som ingen annan för honom kunnat giiöra med Stenkåhl i dragugnar. Någre oförståndige hafwa objecterat at H. Woods jern war eij tienligit till alt slagz bruk. Men desse hade giordt långt bättre om de tegat, til des de fådt fråga Smedar om något jern fins som till alla bruk är tienligit Det giöres gemenl. fyra slagz jern i Engeland, och importeras likaledes ut ifrån nembl: bäst, och ordinairt segt jern, rödbräkt och kallbräkt, warandes intetdera till enahanda bruk tienligit, denna åtskillnaden härrörer af mallmens olika natur ock beskaffenhet, och som H. Wood ärnar öfwer hela rijket inrätta Jernwärck, så lär han och råka uppå alla Sorter malm, hwart och ett till sitt bruk tienligit; Skulle intet den begabbas, som förkastade wår ull, derföre at den eij är alt af ett slag el:r wåra klädmakare för det de eij giöra enahanda slagz kläde. Många flere tokuga objectioner har man hördt som alla refuterat sig sielfwa, om man allenast besinnar at H. Wood kan Seperera metallen ifrån Slaggen, så wäl som någon annan med maasugnar och Träkohl, Wåra Skogar äro så utblottade, at de eij lära länge kunna hålla ut med at fournera oss till Trediedehlen af det jern som wij Consumera. Derföre har providencen wist oss en annan utwäg, nembl:n at med Stenkåhl tillwärcka jern, som och är så naturell at hwarest wij få Stenkohl, finnes och gemeenl: jernmalm. Hwarföre många i desse sednare tiden hafwa sökt att Upfinna rätta Konsten men dödt deröfwer, dock i hopp at någon efterkommande skulle reussera. Hwilket och synes wara nu i H. Woods tijd skedt till Rijketz stora nytta och gagn. N:o 189. ank. i Canc Coll:o d 29 Aug: 1746 N:o 276 Transsumt af Regerings Rådet och Ministern Rinqwichts underd. skrifwelse til Kongl. Maij:t daterat London d 4 apr: 1746 Kongl Maij:t will i nåder hafwa detta communicerat Bergs med des och Riksens Kantzlij och Commerce Collegier. Stockholm i Rådk:n d 21 Apr: 1746. Uppå nådigste befallning E M Nolchen Praes: d: 20 Aprill 1746 Ankom: til K. Bergz Colleg:m d: 5 maji Sub N:o 716 d: 3 Maji D:o upl. i Commerce Coll:o Es gehet älhier, wiewohl nur noch uiter der hand die reke alss mochte Vieleicht eme nene Verhohmng der anfs Eisen liegenden impoden in parlamentarische berähtschlagnng. kommen, welches woferne esgumstande geriehte, mei nes wehiigen erachtens, der Schwedischen handling mu so weniger profitable seyn derften, alss, wie ich Bernehme bereits eme solche menge Pisen alhier linget, dass es genuch seyn konte ins dritte jähr, wann auch wah render geit keine Stänge eingefuhret wurde; so soll anch noch tieles, was berecks in Schweden begählet. oss, mnuberbracht seyn.

Transsumt af Commissions Secreteraren Wynants bref til Kongl. Cantzlij Collegium daterat London d 7. octob: 1748. Kongl Maj:t will i nåder hafwa detta communicerat med des och Riksens Bergs Collegium. Stockholm i RådK:n d 24 Oct. 1748. på nådigste befallning C Rudenschöld N:o 107. Ankom: d: 26. oct: 1748. d:o upl. En Engelsman wid namn Postlethwaite har under Konungens Stora Sigill erhållit Privilegium på en af honom upfunnen ny methode at smälta jern-malm, som skall uti seghet och smidighet komma närmare smidt jern, än tilförene blifwit til wäga brackt här och utrikes.

Utdrag uhr Herr Abr. Spaldings bref til H: Joh Clason. dat: London d 25 Novb: 1748. Jag observerade ochså i Avisorne at privilegium war gifwit til en man som upfunnit en ny method at arbeta jern, war på jag giorde efter frågan om alla omständigheter; men ännu har jag intet funnit någon som känner mannen, icke heller giöra ägarne i Jernwärcken deröfwer reflextion, utan tro at det lärer wara någon förslagsmakare, hwilken såsom andre giöra under i smått, men i stort bedraga sig och andra som sättia tro til dem; skulle framdeles något förspöries, som meriterar attention, så skall jag straxt sådant Communicera til min K: Broder. Hwad wij mäst hafwa at fruchta före, är tiltagande af Ryska och West-Indiske jernsmidet, i synnerhet det sednare, ty ehuruwäll at England intet will at deras plantationer smida stångjern, likwäl finner man at det sker, efter som under sidsta Krigs tiden, i synnerhet desse 3:ne senare åhren, litet jern blifwit sänd ifrån England dit åth, af ordsak at frachter och Assurance premier warit mycket höga: Men lika fult consummeras järn där så mycket, ja mera än som förr. Således hafwa de fått smaken på smida, och lärer gå wida dermed.

Till Hans Maij:t Konungen af Swerige Malchy Postlethwayt Esq:s ödmiuka Memorial wijsar, at Eders Maij:tts Memorialist efter många åhrs anwänd stor omkostnad och möda lykel upfunnit konsten, maneret och Hemligheten at utaf Jern malm giuta sådant takjern, som är renare, segare och som närmare kommer öfwerens med sielfwa stångjernet uti renhet, seghet och at kunna hamras, änn Eders Maij:tts Memorialist wet någon sin tilförene wara wärkstält. Och Eders Maij:tts Memorialist i ödmiukhet förmenar at genom uptäkandet af denna hans Invention alla jern Canoner och andre Krigs persedlar af gutit jern skola uti Eders Maij:tts rike blifwa förfärdigade långt bätre än de samme äro hoos någon annor nation i hela werlden. Eders Maij:tts Memorialist widare finner, at denna bätre egenskapen af swänske jern Canoner will bringa alla Potentater i Europa och deras handlande undersåtare, at högre estimera och uphandla detta slags swänska Canoner til at blifwa på en lika foth med hwarandra uti styrka af arméer och flotta. I följe hwaraf Eders Maij:tts Memorialist ytterligare håller före, at denna nya Manufacture af gutne Canoner &c will ike alenast syslosätta et stort antahl af Eders Maij:tts

Upl. RådC:n d. 6. Apr: 1749. Kongl Maij:t remitterar detta i nåder til des och Riksens Bergs- och Commerce Collegiers skyndesamma underd utlåtande. Stockholm i Rådkammaren d 6. April 1749. på nådigste befallning C: Rudenschöld

undersåtare och derigenom ifrån de rikaste nationer i Europa draga stora skatter in uti Eders Maij:tts rike utan ock gifwa så stor öfwer wigt i godhet til det swenska gutna jernet uti alla de oändeliga pertzedlar, giorde af gutit jern, at ingen nation kan wara i stånd at täfla med Eders Maij:tts undersåtare uti en så almän Manufacture af gutit jern och i synnerhet så myket mehr, om det under Eders Maij:tts Wijsa och Nådiga Regering genom Eders Maij:tts undersåtares försiktige handhafwande blir innom riket tyst hållit. Och som alt stång jern först warit takjern ifrån sielfwa malmen, för än det blef giordt til stänger; samt detta efter den nya inventionen tilwärkade takjernet så myket bätre är i godhet än andra Nationers, så hoppas i ödmiukhet Eders Maij:tts Memorialist, at alt stång jern giordt af sådant takjern kommer at kosta myket mindre och blir i godhet wida öfwerträffande alla andra Nationers; hwilket lärer sättja swänska stångjernet i almänhet och äfwen takjernet i sådant anseende, at ingen täflande nation skall härefter wara i stånd at förolämpa Swerige i anseende til jern Manufacturerne. Dessutan som bästa och finaste ståhlet är giordt af bästa och finaste stång jern, så lärer äfwen swänska ståhlet winna mera almän credit än någon annor Nations: hwilka alla omständigheter tilhopa, såsom naturlige egenskaper af et bätre slags takjern, Eders Maij:tts Memorialist ödmiukel tänker wil giöra hans uptäkande så nyttigt och fördehlaktigt för Swerige, at det är lättare til at begripa än beskrifwat. Eders Maij:tts Memorialist war först upmuntrat til försökande af denna nya inventionen utaf kärlek til at befordra sitt fädernes lands commerce jemte sin enskylta nytta: och Hans Brittanniska Maij:tt min Aller nådigste konung, i betraktan af et så förträffeligit påfund, har behagat gifwa mig sit Kongl privilegium och frijhet derpå, som ute stänger alla andra dess undersåtare; men Eders Maij:tts Memorialist fant så stor brist på träkohl uti Engeland och den der til bäst belägna skogen redan upkiöpt, til at förekomma Eders Maij:tts Memorialist at hämta tilbörlig förmohn af sådant Kongl privilegium på 14 åhrs tid, hwarföre Eders Maij:tts Memorialist blef sinnad at tilbiuda denna sin nya invention någon främmad nation, som war bätre än England i stånd

at bringa desse almänne manufacturer til största fullkomlighet och nytta. Til den änden har Eders Maij:tts Memorialist ansökt Eders Maij:tts Commissions Secreterare här wed Engelska håfwet, med förfrågan om sådant förslag skulle af Eders Maij:tt blifwa nådigt uptagit, hwarpå Eders Maij:tts Commissions Secreterare försäkrat Eders Maij:tts Memorialist, at nyttige förslag för Swänske jern Manufacturen möta all tilbörlig upmuntran, hwilket har öfwertalt Eders Maij:tts Memorialist, at för Eder Mayts nedlägga första tilbudet af sin tienst. Och ifall Eders Maij:tt skulle i Nåder behaga ansee denna des Memorialist tilbudna tienst, så anhåller Eders Maij:tts Memorialist ödmiukel, det Eders Maij:tt Nådigst behagade gifwa honom sådan belöhning, som kan förmå honom at uptäka denna sin nya Invention för hwem Eders Maij:tt stall behaga förordna til enskylt hytta och förmohn för Eders Maij:tts Rike. Förklaring öfwer Memorialet till Hans Kongl Maij:tt af Swerige angående Jern manufacturens förbätrande, af M. Postlethwayt. Til at giöra sig et klart och rätt begrep om ofwannämde Memorials egenteliga syftemål och mening, är nödigt at iakt taga, det alt takjern af swänsk eller annor nations malm är groft, poreust och skiört i jemförelse emot smit stång jern och at detta grofwa, poreusa, och skiöra takjernet blir genom herd och hammar så småningom brakt til stångjerns seghet för försäljande at deraf förfärdiga alla de åtskillige saker, som hoos alla nationer brukas och erfordras. Af detta grofwa, poreusa och skiöra takjernet giutas alla jern Canoner, artillerie pertzedlar och mera dylikt, samt alla andra saker i hela Europa, hwartil man nyttiar gutit jern. Om det nu derföre är möjeligit at af takjern genast ifrån malmen kunde giutas, hwad erfordras med såden seghet, som smidt jern äger sielf, lärer en hwar nödwändigt see och finna, at, hwad nation som äger så fördelaktig invention, densamma näppel behöfwer någon annor skatt til rikedom och högt anseende än at wara fulkomlig och ensam Mästare af så kostbar Manufacture, ifall sådan nation wore försedd med jern malm och tilräkelig kohlskog samt wäl belägen för handel. Men fast det aldrg wore möjeligit at tilwärka aldeles och fulkoml så segdt takjern ifrån malmen, som det smidda jernet är; likwähl

jern kan genast giutas om ifrån malmen finare, segare, mer malleable och närmare i seghet öfwerens kommande med smidt jern än hoos någon nation tilförene måste och wisserl wil en sådan invention blifwa en oskatbar rikedom för hwad nation, som ensam blir ägare af sådan Manuacture; ty förträdet uti godhet wil wisserl gifwa sådant takjern förträde uti credit och anseende framför alla andra nationers: och detta är alt hwad som är ment och påsyftat med be:te Memorial, hwilket förmodel är tilräkelig grund at recommendera denna inventionen hoos hwad nation det må wara, som är i stånd at bringa jern manufacturen til des högsta giörlighet och fördel; ty en sådan nation måste nödwändigt dymedelst blifwa en almän marknadz platz för jern manufacturen i almänhet för efterföljande ordsaker skull. På det derföre be:te Memorial må rättel blifwe fattat, är angelägit, at gifwa tilbörlig akt på sielfwa orden deruti, hwarigenom framgifwes et påfund af Konst, maner och hemlighet at ut af jern malm giuta sådant takjern, som är renare, segare och närmare öfwerens kommande med stångjernet uti renhet, seghet och at kunna hamras än Memorialisten wet någonsin wara tilförene wärkstält. Här är intet sagt, huru nära takjernet skall komma til stångjerns seghet, ty så noga grad deraf låter sig intet med ord utsättja; utan der är sagt, at detta nya slags takjernet skall blifwa segare och i seghet samt möjielighet at smidas närmare komma til stång jern sielf, än nånsin tilförene är skedt, det är, än det warit och är giörligit hoos någon nation, som idkar jern Manufacture. Men til at blifwa så tydelig, som sakens egenskap tillåter, är Memorialistens mening, at förfärdiga nytt takjern ike alenast segare än almänt skeer, utan ok så segt, at man deraf må giuta, hwad man behagar, och öfwer hwilken grad intet takjern kan förfärdigas: ty til högre gras af seghet låter intet jern sig smälta at kunna giutas uti hwad form, som erfordras, och likwähl behålla wesenteliga egenskaperne af jern. På det Memorialisten må skrifteligen lämna så klart begrep, som giörligit är om detta nya takjernets egenskap, så tänker han, at det bäst med ord utföres, om han säger at detta takjernet nästan mehr öfwergår det wanliga takjernet uti seghet och möjielighet at smidas än det almänna stång jernet öfwergår detta nya takjernet i samma egenskaper: och derföre sådant slags takjern, som är så myket i seghet bätre än det wanliga, måste nödwändigt blifwa brukt ike alenast af alla höga Makter i Europa til Krigs förnödenheter utan ock i många andra måhl, hwarest giutit jern nyttias; och må ske flere saker af detta takjernet kan tilwärkas än genom det almänna takjernet kan åstadkommas,

hwilket blir ännu en ny förmohn för den Nationen, som förskaffar sig denna decouverten. Till den ändan at Memorialisten må gifwa så fulkomlig och tilräkelig underrättelse om den fördel, som kan wäntas af detta jernet, så håller han eij otienligit at anmärka, hwad i Utrechtiska Gazetten af d 10 Junii sistl berättas ifrån Österrikiska lägret wed Boxtel. "I Lördags, säger Gazetten, blef prof giordt med "8 smidde jern Canoner af en ny invention. Hwar "Canon lossades hundrade gånger i 15 minuter, u"tan at ränsas en enda gång. För utan förmo"nen af geswindigheten, lider fängehålet ike "i det ringesta af så många skott. Detta är innehållet af Gazetten. Här wed tänker Memorialisten, at desse owanlige egenskaper framför almänt gutit jern härflyte ifrån Metallens seghet och ike ifrån någon besynnerlig form genom detta påfund; ty om formen gaf desse egenskaper, kunde det samma erhållas med 100 pro cento mindre omkostnad utaf gutit jern, men då skulle fängehålen, innan 20 skott wore giorde, wara aldeles förderfwade och erfordra oftare ränsning under de nämde Skotten alenast. Om derföre smidde jern canoner äro så myket bätre än de almänt gutne, så följer, naturl at Canoner af detta nya takjernet ike är i dylika egenskaper myket sämbre såsom metallen sielf icke är i seghet myket ringare. Dess utan kunna Canoner, gutne af detta nya takjernet, blifwa öfwer alt jämtioka och sega alenast formarne blifwa förnuftigt inrättade, men deremot kan sådant näppeligen förwäntas af smidde canoner, hwarpå dett likwähl myket ankommer uti stykgiuterij konsten. I desse nya slags giutne Canoner wil hwarken ränsning blifwa när så ofta fordrat, som i de wanlige gutne Canoner, eij heller fängehålen när så myket lida genom skottens antahl. Men om man besinner åtskilnaden uti omkostningarne på Österrikernes försök och detta nya takjernet, skall man finna, at den will hindra den ena och befordra den andra tilwärkningen, hälst Canoner af det nya takjernet komma ganska litet dyrare än de wanlige jern Canoner, hwilken omständighet myket bidrager til des recommenderande. Och så som alle mäktige Potentater, ja äf:en de mindre Staterne i Europa nu för tiden hafwa myket artillerie så måste och wilja de i anseende til egit förswar gierna uti alla måhl wara lika hwar andra både i fält, fästningar och Garnisoner. I lika måtto wilja siömakterne preferera swänska canoner, ell ok måste deras canoner af lika wigt uti metall blifwa dem föga nyttige; men om så skulle hända, at medelst metallens seghet en mindre quantitet wil giöra det samma som en större af det almänna sättet /: hwilket sig så wärkel förhåller ombord på skiep :/ så är detta en widare recommendation och synes nog grundad.

I anseende til hwad som är andragit angående stång jern och ståhl, så är det en naturlig och tydelig påfölgd af sielfwa takjernets bätre godhet och derföre behöfs ingen annor förklarning än den som fins uti Memorialet. Ingenting mer återstår at utsättja än wilkoren, hwar med denna inventionen, skall alenast för Swerige blifwa uptäkt och hwilka äro, som följer. 1:o At Memorialisten wil förbinda sig med den dyraste Ed, at aldrig uptäka denna hemligheten för hwem det må wara. 2:o At 30,000 £ Stl uti Engelskt mynt skal deponeras uti engelska Banquen, hwilken summa skal betalas til Memorialisten en månad efter Memorialisten skal hafwa gifwit som färdigt prof af denna decouverten för hwem Hans Kongl Maij:tt af Swerige behagar låta blifwa underwist i den samma. 3:o At Hans Kongl Maij:tt skall til den ändan til England öfwersända skikelige personer, och 20 Canoner skola på Sweriges omkostnad giutas til at bestyrka och utwisa Metallens egenskap och at det fulleligen swarar emot Memorialets innehåll. 4:o At et tienligit antal af skikelige och bekante kännare af Järns egenskap, utwalde på båda sidor skola tilbörl aflägga Ed och gifwa sit omdömme, ifall någon dispute upkommer; och om pluraliteten af be:te edswurne domare skola intyga at Memorialisten åhrligen och wähl fulgiordt, hwad uti Memorialet innehålles skall ofwannämde Summa af 30,000 £ Stl genast ell innom en månadz tid blifwa utaf Englands banque betalt til be:te Memorialist utan någon afkortning. 5:o At någon Person ell Personer skola blifwa af Swenska håfwet befulmäktigade at med Memorialisten öfwerenskomma om sådane puncter, som instämma med ofwannämbde Conditioner

1748. Nov: 1. Afskrift. Desse 5 afskrifter äro upläste i Kl BergsCollegio d. 16 ock 19 Febr 1750 och originalerne äro återsände dels til K. Cancellie Collegium ok dels til Commercie Coll: Högwälborne H:r Grefwe, Kongl: Maij:ts och Riksens Råd, Praesident, öfwerste Marskalck och Academie Kantzler, Riddare och Commendeur af Kongl: Maj:ts orden, Riddare af Swarta örnen Kantzler af alla Kongl: Maj:ts orden. Högwälborne H:r Grefwe, Kongl. Maj:ts och RiksensRåd och Kantzli Råd samt Riddare och Commendeur af Kongl: Maj:ts orden Så ock Hög- och Wälborne Herrar HåfCantzlerar, Stats Secreterare och Cantzli Råd Nåd- och Hög gunstige Herrar. Thet är bekant, hurusom åtskillige Projecter uti the förra åren har warit, til Englands och thess Americanske Jern werks uphielpande, Swenska Jernhandelen egenteligen til förfång: I synnerhet blef thenne Saken år 1738 af Parlamentet noga öfwer wägat genom en Committie af underhuset, som uti thess ingifne betänkande til Huset bland annat androg, hurusom, i anseende til flere orsaker, thet hölts före, at England skulle med tilhielp af thess Americanske Jern inom 8 à 10 år kunna komma i stånd at fournera sig sielft med thet jern, thet nu tager af Swerige, om allenast Americanske Jernets Importation på lämpeligit sätt encouragerades, så likwäl, at then Engelske Jern tilwerkningens tiltagande therigenom icke hindrades, med mera, som

äfwen angående Ryska Jernet och en Additional afgifts läggande, så å thet Swenska som Ryska wid thess införande, här då androgs. Men thenna Saken stadnade i blotta Deliberationer, äfwen som the försök, hwilka sedan här blifwit giorde til thess återbringande under ventilation, som Kongl: Maj:ts tå här warande Ministrers berättelser utförligen innehållit och min underdån ödmiuka Relation för år 1746 äfwen anmärkte. Härutinnan är ock alt hit tils ingen ting widgiort: Kriget hafwer ock gifwit Engländaren annat at tänka på. Icke thesto mindre har jag hela tiden på thenne Saken i gemeen haft här ett waksamt öga, i synnerhet til utforskande, om under Freds Prospecten och nu mera erhållne Freden thesse projecter, som, när the icke grundeligen examineras, falla Engländaren ganska plausible före, skulle åter komma här i åtanka. Under sådant i akt tagande har jag nyligen förmärkt, huru som ett sådant förslag, i synnerhet hwad en additional afgifts erläggande på Swenskt Jern beträffar, nu hemligen är här på Tapeten, på ett sådant sätt, at åtskillige Parlaments Herrar och Handlande under handen hafwa Dessein och bemöda sig at kunna wid nästa Parlaments Session bringa thenne Saken åter före uti Parlamentet. Sedan jag en gång kommit under wädret häraf, har jag, under utlåtande af orsakerne och anledningarne thertil, icke annat kunnat finna, än at hela thetta förslaget från början endast grundat sig på några Engelske Köpmäns här i London bemödande härutinnan, hwilka, så som warande Contrahenter med Engelska Ammiralitetet om lefwerantsen af Swenskt Jern, och til andras utestängande, sig sielfwe til skada, ingådt för låga pris, nu söka på thet sättet at hämna thenne sin skada på Swerige, och förmoda, at om något sådant, som förbemält är, komme före uti Parlamentet, Swerige torde finna nödigt, at mera encouragera Engländaren i Prijsen af thess Jern, hwilke här fruktas alt mer och mer genom Sweriges författningar lärer them betagas at reglera, som tilförene skedt: Betienandes sig i synnerhet til Motiver af theras föregifwande, här wid at Swerige nu mera skall taga alla möjelige steg at dyrka sitt Jern för Engelsmannen, så som ibland thesse, neml:n then författning som berättas skola wara påtänkt i Swerige at förbiuda Bräders utförande i Främmande Skepp, hwaraf thet här slutas, at Jernet måste undergå samma Lag, emedan man föregifwer, at thet icke kan lastas utan tillika med Bräder, hwarigenom Swenska frakten kan stegras för Engelska köpmannen efter behag: man will ock påstå, at Proportionen emellan Swensk och Engelsk Skepsfrakt på Jern, är som 5 til 3. Nu ehuru min underdånige plikt fordrat, at alt thetta Edre Höggrefl. Excellencier och Högl: Kongl: Cantzli Collegio wördesammast wid handen gifwa, har jag likwäl therjemte bordt underdån ödmiukeligen anmärka, huru som

min ringa tanka ännu är, at sådant förslag nu icke kommer til någon rörelse uti Parlamentet, mindre til werkställighet; Ty thet är en afgiord Sak, at England behöfwer Swenskt Jern: Kunnandes aldeles icke wara förutan thet Öregrundske, som öfwergår alt ännu bekant Jern i godhet. Om nu England skulle komma i stånd at i gemeen umbära Swenskt Jern, så äro the föregifne Apparencerne thertil 1:mo I synnerhet thes Americanske Coloniers Jern werk, och at upmuntra folket uti Plantationerne at fournera England med nödigt Tackjern til thes Manufacturer, hwilket skall, serdeles ifrån them som ligga längst i norr, i godhet öfwerenskomma med thet Swenska Jernet. 2:o Importationens encouragerande af Ryskt Jern, som skall kunna erhollas för bättre pris, så godt som största delen af thet Swenska. Hwad thet förra beträffar, så, ifall uti America skulle kunna tillwerkas så godt Jern, som thet Swenska, /: hwilket likwäl ännu är långt ifrån at wara en afgiord Sak :/ lärer dock England ganska myket betänka sig, innan thet skulle så mycket encouragera Jerntillwerkningen ther, som til Englands behof nödigt wore, emedan, utom andre considerationer, folket uti Colonierne tå icke skulle kunna afhållas, oaktad hwad förbod ock giordes, at til sine egne behof sielfwa Manufacturisera sitt beqwäma Jern, hwilket wore ländande the Engelske Jern Manufacturerne til besynnerligit förfång, som är en så mycket mera delicat Sak för England, som thes West Indiske Colonier äro i gemeen nu mera the endaste afnämare af Engelske Jern Manufacturerne, hwilkas Soutien på thenne Debiten egenteligen beror. Engelska Jern tillwerkningarna skulle ock tå genom thet Americanske Jernet besynnerligen förolämpas, hwarföre ock ännu i thenne dag Americaniskt Tackjern är belagt med 3 chillingar, 9 1/2 d: afgift per Ton wid inbringandet här i England. Utom thess är ock England nu twungit at återgifwa Cap Breton, af hwilkets Possession thet låfwat sig mycket i thenna Saken, i anseende til the theromkring befintelige ymnige Jern malmstrek, hwilcka skola aldeles öfwerenskomma med the Swenske. Widkommande thet senare, neml: Ryska jernet, så är thet i gemeen af en beskaffenhet, som merendels och närmast öfwerenskommer med thet Engelska Jernet, och, i anseende til thes lägre pris, skadar thess Importation egenteligen Engelske Jern tilwerkningen, hwilket thet Swenska Jernet, så som af different slag från thet Engelska, icke giör: Så at Engelska BruksPatronerne äro icke för thet Swenska, men wäl thet Ryska Jernets chargerande och utestängande. Thet hålles wäl här före, at Ryssland, genom thes Jernwerks bringande i behörigt stånd, skulle kunna med tiden fournera England med så gott Jern til största delen, som thet

Swenska, och thet för bättre pris: men om ock så wore, så är Edre Höggrefl: Excellencier och Högl: Kongl: Cantzli Collegium bättre bekant, på hwad sätt Jern Bruken och thess tillwerkning i Ryssland genom difference Regeringen och Bruks ägarne emellan etc: under senare tiden kommit i decadence, hwarutinnan thet är at förmoda, at the torde förblifwa, ehuru här ryktats, at England genom thes Factorie i Ryssland skall arbeta på ett project, at tillbiuda Regeringen ther, at å egen bekåstnad uphielpa och drifwa Ryska Jern Bruken under skenbare mycket fördelaktige willkor för Cronan. Således, och i fall thenne Saken än skulle komma på banen i Parlamentet, ligga, i anseende til alt hwad anfört är, härutinnan sådane swårigheter i wägen, och then samma beror uppå så differente och stridande Interessen, Engländarne sielfwe emellan, at hela Saken äfwen som tilförene förmodeligen icke kommer widare än förra gången. Emedlertid täckes Edre Höggrefl: Excellencier och Högl: Kongl: Cantzli Collegium nådigst wara försäkrat om min upmärksamhet här utinnan, i fall thetta Projectet, som ännu i förberörde måtto allenast under handen prepareres till frambringande, skulle emot förmodan gå widare: Såsom jag ock tilfälligtwis, under discourser med Parlaments Herrar och Handlande, söker at betiäna mig theremot af the förr omnämde considerationer til intryks giörande af theras private Interessen emot hwarandra. Jag beder likwäl underdån ödmiukeligen om tillåtelse, at få här oförgripeligen tillägga, huru nödigt thet är, at Sweriges Bruks Patroner granneligen tilsee, at Swenska Jernet blifwer wäl, förswarligen och efter beställning noga smidt och slagit: Hwaröfwer jag sielf hördt, at Jern handlarne härstädes i gemeen klaga; hwilken försiktighet är så mycket nödigare, som the theremot säja, at Ryssland tagit mera acktsamhet at slå sitt Jern efter theras nöjen. Then i går ankomne Utrikes Påsten har icke medbrakt något särdeles, som ju Eders Höggrefl: Excellencier och Högl: Kongl. Cantzli Collegium ifrån närmare orter redan har sig bekant: Warandes icke för thenne gången något särdeles härifrån at berätta. Man har tidning, at Ammiralen Ansou med Kongl: Jagterne redan anländt til Holland, och wäntas Hans Stor Britanniska Maj:t helt wist om fiorton dagar. Jag framhärdar med diupaste Soumission Edre Höggrefl: Excellencier och Högl: Kongl: Cantzli Collegii underdån ödmiukaste T:re London d: 1 Nov: 1748. A: Wynantz.

Copy of an answer of Capt: Gardiner in parmanie of the ordres from the Right Hon:ble the Commis:r of the Admiralty relating to a Memorial of Mons:r Wynantz the Svedish Secretary of the 14. April Last, referred by My Lord Duc of Neu Castle Secretary of State to the Admirality. dat: Plymouth to Secretary Cleveland. I have the favour of Your Letter of the 14 Instant & desire lou vill please to acquaint the Right Honor:ble The Lords Commissioners of the Admiralty, that Capt: John Wilson, and I, had ordres from Admiral Bing, to cruize upon the Frensh until the 12:th July, and after that day to cease Hostilitus; On the morning of that Instant, we Spoke with a Swede, off Cape Matapan, from Leghorn bound to Salonica, in which we found Four Bales of Frensh Cloaths, and a Cask of Spice, shipped by a frensh Merchant and Consigned to a Frensh Houre, as the Papers very plainly made

afskrift.

appear: I took them out, by the approbation of my senior officer, as he did not care to stop the ship's Voyage for things of so Little Value, and put them omboard Capt: Cleland of the Panzie settee, to carry them to Mahon, in order to be condemned, giving the Master a Resceipt, and paying him his freight for the same. When we joined Admiral Forbes, we received Ordres to deliver up all Frensh Effects taken after the 6:th June which was immediately Communicated to our Agent, M:r Matthew Morriarty Master Attendant at Minorca, with Directions to return the Cloath & Spice to the Frensh Merchant who Shipped them. &c Gardiner Afskrift af Capitaine Gardiners, af Ammiralitetet infordrade och til Stats Secreteraren Duc de NewCastle insände Swar beträffande Swenska Secreteraren Wynantz Memorial under d:n 14 sistl: April, som af My Lord Duc blifwit till Ammiralitetet remitterat stäld efter wanligheten till Ammiralitetets Secreterare Cleveland från Plimouth. Jag har undfått Ert Bref af d:n 14 hujus, och beder I behagen at underrätta Lords Commissarierne af Admiralitetet, det Capitaine John Wilson på Konungens Skepp Seaford, och jag, hade ordres af Ammiralen Bing, til at kryssa uppå de franska till d:n 12 Julii, och efter den dagen at uphöra med fiendtligheter. Samma dag om morgonen råkade wi et Swenskt Skepp på högden af Cap

afskrift.

Matapan från Livorno för Salonica, uti hwilket wi funno fyra Baler franskt kläde och en tunna med Spetserier inlastadt af en Fransk Köpman och Consignerat til et franskt hus, såsom Skeps Papperen ganska klarligen tillkänna gifwa; Jag tog dem ut med min äldre officerares approbation, emedan han icke fant nödigt at innehålla Skeppets resa för gods af så ringa wärde, och lade dem om bord The Pantzie Settée Capt Cletand, för at föra dem til Mahon, at commenderas, gifwandes skepparen en quittence och betalte honom sin fracht för dem. Då wj stötte til Admiralen Forbes, undfinge wi ordres, at tilbaka lefwerera alla Franska Effecer, som blifwit tagne efter d:n 6 Junii, som blef genast communicerat med wår Agent M:r Matthew Moriarty, Master Attendant på Minorca, med befallning at återställa Klädet och Spetserierna til den franska Köpmannen, som inlastat dem.

1749. Maii 16. Högwälborne Herr Grefwe, K. M:ts och Riksens Råd, President, Öfwerste Marskalk och Academia Canceller, Riddare och Commend:r af K. M:ts orden, Riddare af Swarta örnen, Canceller af alla K. M:ts orden. Högwälborne Herr Grefwe, K. M:ts och Riksens Råd samt Cancellie Råd, Riddaroch Commendeur af Kongl. M:ts orden. så ock Hög- och wälborne Herrar Håf-Cancellerer, stats Secreterare och Cancellie Råder. Nåd- och Höggunstige Herrar. Sedan iag, oacktadt mine påminnelser och efterfrågan uti Ammiralitetet, icke hördt at någon ting ännu blifwit här widgiordt, i anseende til de af mig genom ett til stats secreteraren Duc de New Castle, likmätigt min relation af d 14 sistl. Aprilis, öfwerlefwererat Pro memoria, giorde föreställningar och påstådde ersättning för Engelske Capitainen Gardiners wåldswärkan emot swänska skieppet Lärkan; Så giorde iag förleden ondsdag hos bem:te stats secreterare derom behörige påminnelser; men måste denna gången låta mig nöija med ursäkter och försäkran om denne Sakens

Afskrift.

besörjande: Jag skall likwäl icke aflåta at widare genom ofta påminnelser och föreställningar söka bringa den Saken i gång. Nyligen är här utkommen en tractat, hwar utinnan giörligheten at tilwärka jern med Stenkohl, medelst Swaflets uttagande af dem, påstås: Detta wore en invention som ganska besynnerligen skulle lända den Engelska Jerntillwärkningen til förmon, men så hålla förfarne BruksPatroner det för en sak, som icke skall kunna taga lag. Edre Höggrefl. Excellencier och Högl. Kongl. Cantzlie Collegium täcktes nådigt erindra sig, hurusom iag uti min underdån ödmiuka relation af d 1 Nov: förledit år N:o 83 tillkänna gifwit, beträffande ett då under handen på banen warande project til Swänska Jernhandelens förfång, och hurusom tankan och bemödandet war at bringa denna saken före uti Parlamentet under warande session. Sedan har iag under hela tiden på alt uptänkel:t, men derjemte försichtigt sätt, sökt at contra-carrera, det en sådan sak skulle Parlementet förebringas, särdeles som iag förmärkt, at ofwanbem:te project, understödt genom åtskillige Engels mäns, som warit i Swerige, i synnerhet Öfwerstens Guy Dicns bemödande och föreställningar om lättheten deraf, hos Parlaments herrar haft intryck och framgång. Tid den ändan har iag, alt som iag under mitt utforskande förmärkt, at detta projectet fortgådt, icke allenast sielf wid tillfälle, utan ock genom mina wänner, öfwertygat wederbörande, huru som det icke är så lätt för Engländaren, som han inbillar sig, at twinga Swerige uti Jernhandelen, och ogiörligheten deraf. Och emedan denne saken beror under så differente och stridande interessen Engländarne sielfwe emellan, som i åfwanbem:te min Berättelse af d 1 Nov: sistl. anmärkt är; ty har iag sielf och medelst mina wänner i synnerhet oförmärkt stuckit mig under dem af Parlaments herrarne, Bruks Patroner och manufactorister, hwars interessen äro opposite sådant förslag, och upmuntrat dem sålunda til emotarbetande. Hwilket alt haft den effect, at meranämde Projects intenderade inbringande i Parlamentet hittils icke kunnat åstadkommas, och törs

mig efter all förmodan wördesammast försäkra, at den saken icke häller under denne sessionen blir der rörd eller kommer före. Underhuset har förleden fredag passerat en Bill beträffande afgift af Stenkohl och Timber som exporteras; Hwarefter resolverades at Saken ang:de Africanske Compagniet skulle examineras uti en Committée af hela huset uti nästkommande wecka, då compagniets Advocater skola höras. Sedan adjournerade öfwerhuset til d 23 hujus och underhuset til nästkommande måndag d 22 d:o Och som således en ock hwar söker tillfälle at passera hällgedagerne på Landet, så förefaller intet något widare at för denna gången underdån-ödmiukel:n berätta. Under de här nu öfwerstådde frögde betygelser öfwer freden, hwarwid iag för anständighetens skull, såsom warande chargerad med Kongl. M:ts ärender wid detta hofwet måst infinna mig, har iag blifwit nödsakad til åtskillige extraord: och för mig anseenlige depancer, såsom illumination på tacksägelse dagen, hwaräst iag bor, Galla klädning, samt med then så kallade Bal Masqué, hwartil iag med the öfrige främmande Ministrarne war buden, och hwilken allena förorsakade mig en utgift af öfwer femton Guinéer. Jag flyr således til Eders Höggrefl. Excellencier, och Högl. Kongl. Cantzlie-Collegii nåd med underdån ödmiuk anhållan om högst benägit förord hos hans K. M:st til nådigt erhållande af någon ersättning, under mina dagelige utgifter på denna dyra orten, af de dryga depencer, som iag wid ett så extraordinairt tilfälle måst giöra: lefwandes iag så mycket mera i hopp om nådig hielp härutinnan, som wid ett mindre solent tilfälle af Segren wid Culladen år 1746. Hans K. M:ts här då warande Ministre erhölt ersättning för Illuminationen. Uti wördsamste förtröstan om Eder Hög grefl. Excellenciers och Högl. Cancellie Collegii nåd, framhärdar iag med diupaste Summission

Edre Hög Grefwel. Excellenciers Höglofl. Kongl. Cantzlie Collegii Underdån-ödmiukaste tienare London d 16 Maji 1749. A: Wynantz

Högwälborne Herr Grefwe, Kongl. M:st och Riksens Råd, President, öfwerste Marskalk och Academia Canceller, Riddare och Commendeur af Kongl. Maj:ts orden, etc: Högwälborne Herr Grefwe, Kongl. M:st och Riksens Råd samt Cantzlie-Råd Riddare och Commendeur af Kongl. Maj:ts orden, så ock Hög och wälborne Herrar HofCantzlerer, Stats Secreterare och Cantzlie Råd. nåd och Höggunstige Herrar. Sedan, uppå många giorde påminnelser, iag ändteligen bragt det derhän, at Capiteinens, Gardiners Swar blifwit infordrat och ifrån Ammiralitetet öfwersändt til Stats Secreteraren Duc de NewCastle, så upwaktade iag i förleden weka My Lord Duc i denne saken, då mig afskrift af bem:te Capiteins Swar tilstältes som här innelyckt med öfwersättning underdånödmiukeligen öfwersändes. Jag underlät icke, at härwid föreställa statsSecreteraren, huru som det wäl kunde så wara skiedt, i anseende til den borttagne delens af Laddningen återställande, som Capitainen berättat, men at dermed aldeles icke kunde besmyckas det förolämpande, som således å nyo Kongl. M:ts flagg blifwit till

Afskrift. 1749. Dec: 19.

fogat, och hwaröfwer iag uti mitt My Lord Duc redan i förleden Aprilis månad öfwer gifne Pro Memoria på befallning giordt föreställningar samt på stådt ersättning af Capitain Gardiner för den skada Skeppets Redare genom des wåldsamma förfarande kommit at lida, hwilket iag widare påyrkade. Men My Lord Duc, som i synnerhet nu under Parlaments legionen är mycket syselsatt och hade då brått om tiden, refererade sig, utan at gå i detailen häraf, på det öfwerlemnade swaret; och som Secreteraren Stone då inkom och My Lord Duc härutinnan beropade sig på honom, samt ursäktade sig och för ut, så före stälte iag på förenämde sätt än ytterligare och utförligare för Herr Stone denna sakens beskaffenhet Innehållet af des swar gick ut derpå, at han förmente intet något förolämpande härwid skiedt, at ingen ting härutinnan förelupit, som icke under sista kriget händt alla neutral skiepp; de uttagne effecterne wore genast beordrade at återlefwereras och Skepparen hade erhållit sin frakt för dem. Jag instantierade härå, at oacktad alt detta kunde en sådan visitering uti och borttagande af waror som icke wore contrabande ifrån ett Swänskt skiepp, efter all billighet, icke annars anses, än för ett förolämpande af Kongl. May:ts flagg, och at Skieppets Reddares härigenom ledna Skada borde dem af Capitainen Gardiners ersättas. Detta samtalet slöts dermed; utan at herr Stone något ytterligare, än af det för bemälte här utinnan sig yttrade I fall wederbörande ägare af de uttagne Effecterne emot förmodan icke ännu fått dem igen, så lärer wäl genaste wägen för dem wara, at dem af fordra af den nämde Morriartij, Master Attendant på Minorca. Jag afwacktar med underdån-ödmiuk wördnad widare nådig befallning härutinnan: Emedlertid ser iag mig ingen ting ytterligare härwid kunna uträtta, sedan oskäligheten af Kongl mst:s flaggs förolämpande i förberörde måtto blifwit här förestält, och då ingen apparence, äfwen som tilförene i gemen här skiedt, synes til den påstådde satisfactionen i denna saken. Hwad uti Parlamentet sedan mitt sidsta förefallit är, at öfwer-huset examinerat uti en Committée Billarne beträffande

Land-taxan och Interesse-Reducteringen, och hwilka blifwit rapporterade utan någon ändring. Underhuset har deliberer at, beträffande Marine wäsendet och des förbättrande, i synnerhet Crono-skiepps byggande och andre wärk wid warfwen, med mera; och Resolverades, at anhålla af Konungen om förtekningar 1:o på de skieppen, som blifwit under sista kriget tagne ifrån de franske och Spanske och af dem som dem tagit inköpte til Kongl. flåttans för ökande, 2:do på depencen så af byggnader wid Crono-warfwen, som andre wärk, hörande til Marinen sedan sista krigets början. Edre Hög grefl. Exellencier och Högl. kongl. Cantzlie Collegium lära nådigst påminna sig, huru som iag förr och under sista Parlaments sessionen, i synnerhet under d 1 Nov: förledit år N:o 83 och d 16 sistl. MajiN:o 39 inberättat beträffande det redan då under hand hafde projectet, at i parlamentet förebringa saken, angående Swänska Jernhandelen &c., och hurusom dermed icke widare då kom Jag har hela tiden, särdeles förut och sedan innewarande Parlaments sessions begynnelse, haft på denne angelägne Saken ett waksamt öga, men icke kunnat finna något nytt härutinnan, widare än hwad iag i förberörde måtto wid handen gifwit, nemligen, at detta Projectet under stödd af Herr Guydickens under handen existerade härstädes, utan at någon ny anläggning wid denna sessionen dertil blifwit entamerat; men som under ofwanbemte underhusets deliberation, ang:de flåttans tilstånd och förbättrande med byggnader etc: samt depecerne och förnödenheterne dertil, det nöd wändeligen taltes om Järnet, såsom ibland de förnämste Materialierne och följackteligen at Swänskt jern näst och i synnerhet til Skiepsbygnaden etc bruktes; Så tego i anledning häraf wederbörande, som redan, likmätigt mine relationer, woro under sista Parlaments session antalte uti merberörde project, tillfälle at tala om handelen Swerige och Engeland emellan, och huru ansenlige summor som härifrån til Swärje för jern utgå, men huru litet deremot härifrån til Swerige kan exporteras; hwarigenom så mycket wants, at, på det underhuset måtte giöra sig underrättat om handelens

tillstånd begge Cronorna emellan sedan år 1738, befalte det, at underhuset skulle föreläggas en förtekning på de waror, som blifwit härifrån förde til Swerige, och på dem som derifrån kommit til detta riket under de sistförflutne 10 åren, hwart år för sig, och hwad sort af waror det warit. detta är alt hwad iag för denna gången kan underdån-ödmiukl inberätta om detta målet, som likmätigt, hwad ofwanföre anmärkt är icke är någon ny eller annan anläggning, än hwad iag tilförne wördsammast wid handen gifwit: åberopandes mig underdån-ödmiukast mina berörde relationer af d 1 Nov: förled år och den 16 Maji nästl., i anseende til beskaffenheten af denne saken, hwilken såsom högt angelägen iag skall med all uptänkelig flit, möda och åhoga söka at utforska och i ackttaga. Grefwe Albemarle har begiärdt des reppel, men som säges, så har detta Hofwet icke sådant welat willfara. Parlaments Herren och Secreteraren under Duc de NewCastle Herr Stone är förordnad til en af Lords Commissarierne för Trade and Plantations, men continuerar likwäl uti des sysla under bemte stats secreterare, dragandes allenast inkomst wid bemte Lord commissione sysla som är öfwer 1000 Pund Sterling årligen. Jag framhärdar med diupaste summision Edre Höggrefl: Exellenciers Höglofl. Kongl Cantzlie Collegii under-dån ödmiukaste London d 19 Dec: tienare 1749 ./. A Vynantz

Ankom d: 1 Martii 1750. upl. d:r d:o wid d:t 2. Apr. Utdrag af Protocollet hållit i RådCammaren den 27. Februar. 1750. S. D. Fants godt at med Kongl. May:ts och Riksens Bergs Collegio communicera hosgåande transsumt af at till hans Excellence H:r Riksrådet Grafwe Tessin ankommit bref ifrån England angående Sweriges Järnhandel därstädes, jemte nådig befalning at tilse och taga behöriga mått at eij några wid Järnwärcken warande Arbetare någe utpractiseras. Ut supra. ad mandatum M. Falkenberg

Transumt af et bref til Hans Excellence Herr Grefwe Tessin dateradt London den 13. Febr: 1750. England har altid ansedt som en af de förnämsta Grundpelare, til fördelacktig handels förkofring, at de waror de måtte taga från de orter, mot hwilka deras handel är uti underwigt, böra beläggas med högre tull, än dem de bekomma från andra ställen, med hwilka handelen är i jämnel:r öfwerwigt. Detta har gifwit anledning till öfwerläggning i Underhuset, at sedan Swerige nu mera tager litet eller intet af deras tilwärckningar, och de fördenskull äro twungne at lösa större delen af Jernet med Contante penningar; om icke Swenske jernet borde beläggas med högre tull, än det Ryske. Men som det Ryske jernet hwarken äger lika godhet med det Swenske, eller kan beställas efter modell, och derigenom skadan mer stad

nade hos England, hwarest om Tullen blef ökt på wårt Jern, handtwärckare ej kunde lemna Klensmidet för så godt kiöp och af så god materia som tilförene, exportation blefwe swårare, och Wi samt andre kunde så wäl underhållja dem, som äfwen lemna bättre waror; så blef beslutit, at Tullen skulle bibehållas lika på alt utlänskt Jern Men deremot til befriande från den skadan som England skall lida genom underwigt uti Swenska jern handelen, hafwer äfwen warit under öfwerläggande om icke de sielfwe kunde få jern från deras plantationer i America, hwarest de både äga jerngrufwor och tilräcklig skog; men härtils warit qwafde af stora pålagor; samt fasstältes så til befrämjande häraf, som äfwen at sig på en gång fälla alla dem som nu hafwa den Nordiske jern handelen; at all tull skall uphäfwas på det WestIndiske Jernet; men tillika införsel af Utlänskt Jern tils widare tillåtas. det woro at önska, at Sweriges öfwerwigt i handelen woro så ansenlig, som den här föregifwes; men som Swenska myntets wärde i England är det säkraste prof man kan hafwa derutaf och det nu är ganska ringa, så ser det ut, som denna öfwerwigt stadnade nog uti inbillningen; utan twert om i fall de betalte alt jernet med Contante penningar, så wunno de ändå alt för mycket, i anseende til det at de här ar betar up det i finare smiden, och exporterar det sedan til andra orter; så at arbets lönen altid är en wärckelig nationelle winst; förutan at Klensmidet är et af de förnämsta medel, hwarmed den för England högst fördelacktige Assiento handelen drifwes. denne Sak är nu allenast afgiord uti Underhuset, och som S:r Henry Peltram Den of Neucastles Broder Deputerad i underhuset från Grefskapet Susex genom hwilken all ting i Ministeren nu förnemligast förrättas, bringar

Konungen så i detta som i andra ärender, at mera flattera Underhuset än Öfwerhuset, så menas det denne bill lärer på detta senare Stället, mötas med någre swårigheter, hälst af de Skotske Lorderne; hwilka som de redan lida mycken skada genom det, at många af deras vasaller gå til Colonierne uti America, fruckta at detta will bringa ännu flere, at gå ifrån dem och de i längden komma i brist på folck til deras gods brukande samt anse detta, som et medel af håfwet at förswaga deras myndighet i Landet. Men som konungen och Underhuset härutinnan giöra ett, så kommer alltid denna Bill at wärckställas. de som uti underhuset styrckt til denne saken, mena, at det skall wara ett säkert medel, at ej allenast innom kort tid, få tilräckeligt Jern til egit behof, utan äfwen til Exportation; de bestyrcka det med hwad som händt med tiär handelen hwilken wara de alt til åhr 1720. tagit af Swerige; men som hon då war stigen til en owanlig hög dyrhet, så blef tullen på samma sätt, som nu med Jernet, då lös gifwen på West Indiske Tiäran, hwilket hade den wärckan, at England nu icke allenast bekommer derifrån så mycket tiära, som de sielfwe bruka, utan äfwen någott til utförsel. Den största swårighet, som uti wärckställandet häraf ligger dem i wägen, är brist på skickelige arbetare, besynnerligen masmästare och hammarsmeder, som de likwäl mena sig kunna få från Swerige. En ung Irrländare, med hwilken jag är bekant, hwars fader äger del uti Westindiske Compagniet, har frågat mig om det woro möjeligt få Bergs arbetare från Swerige, hwartil jag swarat, at jag hölt det så mycket mera omöjligt, som wårt Bergs folck woro sådane, som deras Heighlanders, hwilka wane wid deras härde Climat och lefnad, stå hwarken genom twång eller

förmoner, at bringa, at flytta från deras berg til bättre land. Förutan denna underrättelse, wet jag eljest af säker hand, at det är redan med förra påsten skrifwit til Swerige om förskaffande af Bergsfolck, at sända til America. Och förblifwer &c.

Transsumt af Commissions Secreteraren Vynantz bref til K. Cantzlij Collegium daterat London d 28 Sept: 1750 Kongl May:t will i nåder hafwa detta communicerat med des och Riksens BergsCollegium, som häraf har at lämna JernContoiret del. Stockholm i RådC:n d 15 Oct: 1750. på nådigste befallning C. Rudenschöld Ankom: och Upl. d. 20. Oct: 1750 Uti mine underdån ödmiuka Berättelser denna Sommar har iag bland annat anmärkt huru som en owanlig myckenhet Järn blifwit här i år införskrifwit från Ryssland. Efter all möyelig utfårskning, som med behörig försichtighet skedt, har iag icke annat kunnat finna än at förnämsta orsaken dertil är den märckelige åtskillnad, som nu finnes härstädes i prisen på Swenskt och Ryskt Järn: gällandes det förra ifrån Stockholm 17 Pund Sterling per Ton, och ifrån Götheborg 16. £. d:o men det Ryska allenast 13 £. D:o Som man nu här påstar, at stegringen af det Swenska Järnet skall skedt i Swerige, och man frucktar at Järn Contoiret torde i Swerige ännu härutinnan taga widare steg, så til at så mycket möijeligit är undwika at wara i så måtto twungen til de Swenska

1750. Sept: 28.

Swenska prisen, har man här warit påtänckt, at förskaffa sig en så stor quantitet Ryskt järn, som kunde här giöra en stor del af det Swenska umgängelige emedan åtskillnaden i Prisen emellan Swenskt och Ryskt Järn kan blifwa större än omkåstnaden för Engelska Smeden at bereda och utarbeta det ryska beqwämt til de behof, som Swenska Järnet genast, som det kommer från Swerige, brukas. hwartil kommer, at något af det ryska straxt kan anwändas såsom en del af det Swenska. Inbillandes man sig ock här, at Ryska Järn til wärckningen med det samma encourageres, och at i så måtto bättre Järn sorter och bättre slagning i Ryssland torde mer och mer utfinnas och åstadkommas. Men så wida priset på det Ryska Järnet icke faller lägre emot det Swenska än det nu är synes debiten, af Swenskt Järn härstädes icke kunna lida. Ifrån de Engelske Plantationerne i America har på den nya encourageringen ingen quantitet Järn inkommit. Transsumt af Commissions Secreteraren Vynantz bref til Hans Excellence Herr Riks Rådet och Presidenten Grefwe Tessin. London d 28 Sept: 1750. Jag har kommit nyligen under wädres at ibland en och annan af Järnhandlande härstädes blifwit yttrat, hurusom man wäl i Swerige skall bestält och redan til en del betalt en ansenlig quantitet Ryskt Järn til at för egen räkning hit exportera i tanka at utestänga handlande härstädes från tilräckeligit Ryskt Järn, och således kunna med detta för egen räkning hitförde Ryska Järnet reglera dess pris på et sätt at Engelsmannen måtte så mycket mera twingas til hwad pris som Swerige på det Swenska Järn sätter; men at sådan anläggning skal slagit snett medelst disappointement i Ryssland, så at för den orsaken dit

ditskickade fartyg måst gå toma derifrån. Slutandes de derföre, at en sådan speculation skall i så måtto hafwa en contrair wärckan och encouragera tilwärckningen af Järn i Ryssland och handelen deraf i England, hälst man här redan har och inwäntar ansenlige quantiteter Ryskt Järn. Jag har funnit min underdan ödmiuka plickt wara at sådant Eder höggrefl. Excellence wördsammast inberätta: Bönfallandes at få åberopa mig min berättelse i dag til Höglofl. Kongl. Cantzlij Collegium rörande Järn handelen med underdån ödmiuk anmärckning, hurusom det synes särdeles ankomma derpå, at proportionen uti prisen emellan det medelmåttiga Swenska och Ryskt Järn icke blir för stor.

Transumt af Commissions Secreteraren Wynantz bref til Cantzlij Collegium af d 12 Oct. 1750. Kong: Maij:t will i nåder hafwa detta communicerat med des och Riksens Bergs och Commerce Collegier. Stockholm i RådC:n d 5 Novb:r 1750. på nådigste befallning Ankom: til k. B: Coll:m N. 10. Nov, 1750. Rudenschöld Till närmare uplyssning af min underdån ödminka Berättelse under d. 28 sistl: September om den i år hit införskrifna owanlige Quantiteten Järn ifrån Ryssland, har jag ifrån Tullen förskaffat mig och har innelyckt wördesammast bifogar en autentique och omständelig förteckning på hwad Swenskt och Ryskt Järn, som nu allenast på fiorton dagar hit til London inkommit, hwarmedelst så mycket närmare må slutas proportionen af nu härwarande Järn införslen ifrån Swerige och Ryssland. Jag har förnummit at Handlande här på Beursen giordt mycken uppmärcksamhet, på hwad som i desse dagar synts så i Gazetterne som de dagelige Papperen härstädes, det hade

1750. oct: 12.

Kongl. Franska Ambassadeuren Marquis d'havrincourt wid Kongl. Mayestets håf förklaradt, at Swenskt Järn så i Swenska som andre Nationers Skepp må Tullfritt i Franckrike införas: En och annan här i Staden har frågat mig härom, hwarå, ehuru jag tagit mig tilfälle att swå uttyda fördem, huru som Swerige hwarcke wore eller kunde blifwa förlägen med sitt Järn, men wäl de som det oundwikeligen behöfwa, har jag likwäl icke kunnat wida relevera denna tidningen i brist af tillförlatlig kundskap om dess grund. Utdrag af Tull Journalen här uti London på inkommit Järn ifrån Swerige och Ryssland

Lit A Extrait des Registres d'entrée à la Douane de Londres du fer apporté de Suede pendant le mois de Septembre 1750

Lit B. xtrait des Regitres d'entré e a la Douane de Londres, du fer apporte de Russie, pendant le mois de Septembre 1750. V. St

Transsumt af Cantzlij Rådets och Extr: Envoyéns Preis bref til hans Excellence Herr Riks Rådet och Presidenten grefwe 30. oct: Tessin daterat Hag d 10 Nov: Kong May:t will i nåder hafwa communicerat med des och Riksens Bergs och Commerce Collegier. Stockholm i RådC:n d 12 Novb:r 1750. på nådigste befallning C. Rudenschöld ank och upl:t K. BC:o d: 15 Nov. 1750 Uti et bref ifrån London af d 30 october; har iag fådt läsa och utdraga följande: Il est dans le port de Londres depius le 1. de ce mois v: st: jusque ce jour compris le 16 du meme mois 1393 tonneaux de fer de Russie et 287 tonneaux seulement de fer de Suede.

Transsumt af Commiss: Secreteraren Wijnantz bref til Kong. Cancellie Collegium dat: London d 20 nov: 1750. Kongl May:t wil i nåder hafwa detta communicerat med des och Riksens Bergs Collegium. Stockholm i RådC:n d 10 Decbr. 1750. på nådigste befallning C. Rudenschöld Edre höggrefl: Excellencier och höglof: Kong: Cancellie Collegium täckes nådigast tillåta, at jag til förklaran af hwad uti min sista underdånödmiuka skrifwelse blifwit anmärckt om Continuationen af den ansenliga Ryska Järe importationen här i London äfwen i förleden månad, får wördsammast tillägga et widare prof deraf medelst bifogade förteckning på Ryskt Järn, som blifwit här importerat allenast på 14 dagar uti förflutne Octobris månad, stigandes til 1064 Tons hwaremot ganske

litet Swenskt Järn på samma tid inkommit. Förteckning från Tullen på inkommit Ryskt-Järn til London ifrån d 5 til d 19 Oct. 1750. Octob. Köpmännens namn Quantiteten Orten för hwilckas räkning af Tons hwarifrån det inkommit inkommet