Præsent: i Kongl. Bärgs Coll:o d. 26 Aug: 1725. Högwälborne Herr Grefwe och Praesident Så ock Wälborne herr Vice Praesident, Herrar BergsRåder ock samtelige Herrar Assessorer. Eders Höggrefl: Excellence ok HögLofl: Kongl. Collegium månde Nådgunstigt mig tillåta, at af d. 22 Januarij år 1720 ifrån London i underdån-ödmiukhet insända en kort berättelse angående Scottlands tilstånd i anseen

de til Bergwärk. Eders Höggrefl: Excellence ock Höglofl: Kongl: Collegium har ock, så tilförne som sedermera, Nådgunstigt täckts befalla, det jag i lika ödmiukhet hade at inkomma med en Berättelse om de Engelske Bergwärken, ock huru de nu för tiden må stå beskaffade. Til den förra faller nu ej något mera at tilläggas, så wida jag dels wid en annan samma år til Scottland giord resa, dels sedermera igenom berättelser kunnat inhämta, allenast at den då berörde Silfwergrufwa wid Alva aldeles afstadnat, så wäl som åtskilliga af de andra försökningar, ok at man fuller giordt et eller annat försök i synnerhet för Bly, men utan någon särdeles frugt. Deremot hade de stora Blygrufworne wid Leadhills det året gifwit en så ansenlig ymnoghet af malm, at man hafft deraf anledning, til de 3 smältugnar, som förr woro i gång, 3 nya at inrätta. Ok som tilfören i underdån-ödmiukhet är wordet talt om beskaffenheten af desse wärk, så skal wid detta tilfälle smältninge ningen i samma ödmiukhet beskrifwas. Den meste Malm sades sändas til Holland; De smärre ok orenare sades bokas ok rostas ok wid Hyttorne upsmältas. Af de 2 Hyttor, som drifwes af ägaren af wärket, har den ena en Orehearth, hwar Malmen smältes; den andre en Slaghearth, der slaggen, som kommer ifrån den förra, smältes å nyo. Dock kunna de altid ändras ok inrättas til det ena eller det andra bruk. Grundwalen til Malm härden ok ugnen är lagd af sten, intet öfwer et qwarter hög från Marken, uppå hwilken lägges en botnhäll, som är guten af Jern til en twär hand tiock ok något lång, ok ungefär af denna form:

A är förste delen af samma Jernhäll ok botnen af ugnen, hwar malmen upsättes ok blyet nedersmältes. Denna Jernhäll är 2 eller 3 fingers diup. b är en balk, som stiger up ifrån botnhällen at hindra det blyet må ej rinna ut allestädes, är 2 tum hög ok sluttar litet framåt, hwaröfwer hänger bröstet, warande deremellan lämnad en öpning ändalångs af 6 tum i högden, der slaggen utdrages, ok hwarest altid ligga torf til wärmans underhållande. C är framdelen af botnhällen, eller framhärden, på hwilken slaggen samles ok torf läggas at hålla wärman inne i ugnen. d wisar en smal ränna i botnhällen, stupande litet fram åt, hwarigenom blyet rinner neder i grytan /e/ som står på golfwet nedan före, ok altid upeldes med torf under ok innantil. Ok kan en sådan häll, om hon är god, brukas i många år förr än hon spricker. Bak til rätt öfwer denna häll läggas de så kallade Bearers, som äro 2 fyrkantiga stycken gutna af jern, en öfwer ok en under under Bäljepipan, för hwilken är lämnat et behörigt hål. Som desse 2 göra bakwäggen af ugnen, så byggas sidorne med de så kallade Keijs eller 2 dylika jernstycken på hwar sida, ok på samma sätt bygges ock bröstet, warande dessa stycken i fogningen slagna med Ler blandat med sand. Härden eller ugnen sålunda upbygd är wid pass 16 tum hög ok lång ok 8 tum bred, det är öfwer bröstet från pipan är härdens diup 10 tum. När smältningen begynnes, fylla de först härden med torf til han är upeldat, då en skofwel eller 2 kol upsättas ok 2 eller 3 skoflor af den slaggen, som efter sidsta smältningen war lämnat. När det är nedsmält, kastas altid ok wid hwar upsätning först up 4 eller 5 torf, en skoffel med stenkol eller mera, om de ej äro goda eller malmen är hård, ok derpå 2 skoflor med malm, hwilken tilförne är, som sades, bokad, waskad ok med smal kalk beblandat, ungefär en spada kalk til en wanlig skottkärra malm, eller litet mer om malmen är hårdsmält. Imedlertid som blyet alt fort nedersmälter i härden, så måste som oftast Rännan öpnas med Spiten, at blyet kan rinna ut neder

neder i grytan, ok slaggen, som sig stadigt ökar, måste jämwäl under bröstet utdragas. Sedan grytan är full, afdrages den ofwanflytande orenlighet, ok blyet öses med en Slef uti et långt jernmått, som står på den ena ändan af en Jernballance, Hwilken på den andra ändan har en så dryg Wigt, som man will hafwa tackan stor til, ok Hwilken wigt här är af 6 1/2. Sten eller omtrent 7 1/2 lispund. ok i botnen på jernmåttet är Ägarens trape eller märke ingräfwit. Sådana Tackor göras, om Malmen är god, omtrent 10 om skiften, Hwaraf gå 2 på dygnet. Mästaren niuter i smältarelön 12 pence om skiften, men drängen 8 pence. Slaggen, som här faller, bokes, waskes ok på samma härd upsättes, som sagt är, 3 eller 4 gångor, tils man ser sig här ej kunna mer deraf utdraga, då han går til Slagghärden. Slagghärden, hwars botn ok bakwägg äro af gutit jern, men det öfriga af sten, är af samma storlek som den förra, men litet diupare ok derutinnan åtskillig, at han ej har någon ränna eller gryta, utan rinner blyet neder i en förhärd, som är bygd af ler ok sand ok tämmeli:n meligen diup, Hwar ofwanpå, så wäl kol som den afdragne slaggen ligga at hålla blyet warmt, hwiliket, härutur öses med Slefwen i jernmåttet, görande man här ungefär 3 blytackor om skiften. Wid denna ugn betiäna de sig intet af samma bränne, som wid den förra, utan bränna de först Stenkolen, som de säga, til Charcoals eller Cinders, det är förbränna det mästa Swaflet, med hwilka Cinders ugnen först i början fylles up, ok sedan sättas up 5 eller 6 skoflor af den bokade ok waskade slaggen. Men när det kommit til gånges, upsättas gemenligen 2. medelmåttiga Skoflor med Cinders ok 2 eller 3 med slagg, Hwarmed sedan fortfares, allenast at de en gång om skiften draga härden, det är göra honom ren, hwilket wid den förra ugnen sker en gång om weckan. Som Blyet ifrån dessa grufwor ok wärk räknes hålla ifrån 9 til 14 umts Silfwer på hwar ton af 2000. skålpunds wigt, så hade här nyligen blifwit inrättat et finerhus til Silfrets utdragande, hwilket dock ännu ej war i serdeles stånd bragt, så at wid Newcastle derom kommer

med mera at talas. Under den nu påstående session af Parlamentet år 1725 har man wid det tilfälle, at et förslag blifwit bragt på banen at widare befordra införslen af hwad til skepsbyggerier hörer, ifrån Colonierne i America, jämwäl i betänkande tagit om icke så kunde lagas at England måtte til en del förses med timber ok träwärke Norrifrån i Scottland; Hwarutinnan man ännu icke til något slut kommit. Ok är man jämwäl, efter nyligen inhämtad kundskap, nu i wärket begrepen, at på en plats dersammastädes ok wäster ut inrätta et Jernwärk med masugn ok hammarsmedia, hwarwid de ärna sig betiäna dels af den därom kring befinteliga Myrmalm, dels af Malm ifrån England. Ok som altså Scottland hafwer nu förtiden intet Jern af egen tilwärkning, så förses det mäst ok förnämligast ifrån Swerige, hwarpå införslen ifrån Stockholms hamn allena besteg sig år 1721 til 10768 skeppund 16 lispund, År 1722 til 3735 1/2 lispund År 1723 til 2884 18 1724 til Scottland ok Iriland 7835 12 1/2 widare Widare ok ehuruwäl gofwos anledning at utförligen tala om saltsiudningen i Scottland, hwilken förrättes på samma sätt, som wid pannorne i England, Dock likwäl, som jag billigt bör frukta at falla för widlöftig ok Eders Höggrefl: Excellence ok HögLofl: Kongl Collegio med en lång ok illa sammanfattat skrift beswärlig, så skal det för denna gång utelämnas, tils, om Eders Höggrefl: Excellences ok Höglofl: Kongl. Collegii Nådgunstiga tilstånd gifwas, jag wid en annan tid får så wäl samma saltsiudning, som maneret at boka alunen ok Victriolen i England med mera dylikt i underdån.ödmiukhet beskrifwa. Den senare berättelse, som är om de Engelske Bergwärken med mera, at för Eders Höggrefl: Excellence ok HögLofl: Kongl. Collegio i underdån-ödmiukhet nederlägga förbindes jag ej mindre af Eders Höggrefl: Excellences ok HögLofl: Kongl. Collegii nådgunstiga befalning ok min diupa skyldighet, än jag dertil förwistes af den Nåde ok gunst, som Eders Höggrefl:

Excellence ok Höglofl: Kongl. Collegium behagat mig erte under mit wistande å främmande orter; Ok som jag nödgas stadna innom en önskan at kunna hafwa deremot swarat med inhämtande af all nödig kundskap ok erfarenhet, så föranlåtes jag at i underdån-ödmiukhet anhålla, det Eders Höggrefl: Excellence ok Höglofl: Kongl. Collegium täcktes detta ringa följande med wanlig Nåde ok gunst uptaga. När man reser ifrån Skottland til England på Östra sidan, finnas inga grufwor eller wärk, när man undantager några sten kolsgrufwor wid Berwick ok Alnawick ok derom kring i Northtumberland, förr än man kommer til New Castle, hwarest den der befinteliga ymnoghet på stenkol gifwit anledning til åtskilliga manufactur wärks inrättande i Jern, så wäl som Stålbruk, hwilka alla underhållas ok drifwas med Swänskt Jern. Tolf Engelske mil wäster ut ifrån staden wid Shotley bridge är et Klingsmide, som år 1719 drefs för egen räkning af 12 mästare, som mäst wore Tyskar, ok betalte til ägarne af wärket en årlig ränta af 44 dussin Klingor, hwarje dussin räknat til 18 skillingar, förutan at de woro förbundne förbundne wärken at wid magt hålla. Desse mästare sända deras arbete mäst up til London, ok lägga penningarne, som derföre falla, i en Cassa, hwrifrån de sedan utdelas i anseende til hwars ok ens arbete. För stål ok jern beräknes hwarje mästare til et dussin klingor 4 Skilling 4 pence, förutan kolen, Men Sliparen niuter 4 sk: 2 d: p dussin. Ok giorde de nu icke öfwer 350 à 360 dussin om året. Twå mil längre ned wid Blackhall mills äro 2 Jernguterier, hwarest allehanda Giutwärk göres af gammalt jern; samt et stålbruk hwarom här ej skal något nämnas, emedan tilfälle lärer gifwas widare fram at tala om slika wärk. En mil derifrån kommer man til Derricoat, hwarest Alderman Reed i NewCastle war år 1719. Wärket at inrätta en hammarsmedia med 3 härdar; En at upsmälta gammalt jern, ok 2 at glögga stångjernet för hammaren. Det ansenligaste här omkring är den bekante Crowleys wärk, hwarwid, då det i des faders tid med större drift blifwit fortsatt, til 10000 skeppund Swenskt jern årligen skolat blifwit förbrukade. Först är Willington town el:r by,

Hwarest är mästadels spiksmeder; Näst Willington mill, hwarest är en härd för upsmältande af gammalt jern, som upköpes i Holland ok landet här omkring, förutan en stor myckenhet af åtskillige smidior för manufacturer mäst af samma art ok slag som de, hwilka göres wid Swallwell, som är det största wärket, ok ligger omtrent 3 mil ifrån New Castle, bestående af följande smidior ok wärk. Innom gården eller fyrkanten är Et waltswärk ok skärwärk för knippjern. En hammare för jernbotnar. En smidia med 2 eldar för spadar. 4 Ankarsmidior. 2 woro år 1719 i gång, En för Ankare ok en för Sugargudgings, som de kallas, eller för stora Jernrullar, som brukkas wid Sockerbruken i Colonierne. En smidia med 2 härdar, hwaraf en brukades för Chephanses ok Steps, som höra til de bemälta wärktyg för sockerbruken. Den andre härd war för tallrik wärmare. 3 smidior för allehanda stekpannor. 3 smidor för Hackor ok spadar, som brukas i America wid Tobaksplanteringen. En smidia för grepan til stekpannor. På På andra sidan är Magaziner af stångjern, som redan är sagt bestå af Swänskt Jern ok något Spanskt för Ankarsmidet. Ofwanpå är förrådshuset af manufacturerne. Et Stålbruk med en ugn. En smidia för jerntunband. 8 smidior för allahanda slags arbete, yxor, hamrar, hakar, lås ok hwad någonsin kan wara brukeligit. Utom fyrkanten äro 4 smidor för gångjern. En härd för skoflor. En för haspar ok hakar. En hammare för Jernbleck. En Slipqwarn med 4 stenar för slipande af yxor ok andra wärktyg, med en ugn för härdande. Til de trätors afdömande, som upkomma emellan arbetsfolket, hafwa de deras egna Rätter, som kallas Court, Councill ok Committee. Den förra hålles en gång i 5 weckor i Willington town, hwarest de så kallade Governors ok Clerks sitta ok afdöma skuld- ok andra trätor emellan Bruksfolket; Ok om en arbetskarl skulle gå drifwen til någon annan domstol, är han straxt ifrån wärket. Förden skull ock gamle Crowley i en

bok inskrifwit hwad wid wärket bör i agt tagas, ok der deras sedwänjor, som gå för lag, ännu införas. De senare sitta hwar sin gång i weckan wid Swallwell, bestående af Governors Clerks ok Mästare. De rådslå mäst om brukets angelägenheter ok folkets arbete med mera. En mil ifrån NewCastle wid Thames bridge war man år 1719 under arbete at upbygga et Walts- ok Smidwärk för Spiksmide, hörande Alderman Reed til, som dessutan har en manufacture i New Castle, som består af åtskilliga smidior, hwarest allahanda arbeten förfärdigas af jern. Öster ut om NewCastle är wid Belkey at se et hus, hwar Sal ammoniacum siudes ok göres, ok wid staden Shields wid utloppet af staden Tine äro wid 150 saltpannor, förutan 10 andra wid en ort Blide 10 mil norr ut if:n NewCastle, ok äfwen så många wid Sunderland, wid hwilken senare ort så wäl som i ok omkring NewCastle äro åtskilliga glasbruk, hwarest dels bouteiller, ok fönsterglas, dels allahanda slags fina glas blåsas. Af Sten brotten, som finnas omkring denna ort, må de wid detta tilfälle få nämnas, hwar slipslipstenarne brytas, emedan af samma stenar en god del utskeppas så wäl för London som främmande orter. En del af den starka handel, som drifwes i denna stad, beror på utskepningen af Bly, hwilken, som år 1719 berättades, tilförene ok för några år tilbaka hade warit räknat til 40000 stycken bly om året, hwart stycke af 12 Stones ok hwar Stone af 14 pund, eller i Swänsk wigt 22500 skeppund, men i de senare tider hade man derpå haft en tilökning af 10 à 15000 stycken årligen. Et foder bly, som hålles i NewCastle 21 men i London 19 1/2. Centner, hwarje af 112 pund, galt år 1719 omtrent 9 pund Sterling, ehuru det sedermera stigit til 14 £ ok derutöfwer, ok betalar i utgående tull 12 pence p Centner. Detta bly kommer ifrån åtskilliga wärk wäster til i landet belägna, omtrent 30 mil ifrån NewCastle, ok i synnerhet ifrån den så kallade Aston more, hwarifrån det går först til lands ok sedermera på strömen Tyne utföre, ok upköpes af åtskillige i NewCastle, som der låta det samma finera at utdraga silfret ok åter bringa Lithargen ok glettet til Bly. Förutan et eller annat

annat wärk af samma beskaffenhet hade en wid namn Cooksson år 1719 wid ofta bemälte stad 2 finer ugnar ok 2 för Lithargens reducerande, hwartil han köpte blyet ifrån de föresagde wärk, ok säljes det sedermera gemenligen til köpmannen för samma pris som inköpet, beräknande man Silfret bära de andra omkostnader. Wid dessa 4 ugnar woro 9 arbetare, mästaren inräknad, som niuta ifrån 9 til 5 skilling arbetslön i weckan, ok fineras under samma tid 16 à 17 foder bly. Blyet håller olika mycket silfwer, ok som, efter mästarens berättelse, de haft bly, som gifwit 30, 40, 60 ok flera unts af en ton af 2000 ound, så hafwa de ock det, som gifwer allenast 7 unts, hwilket dock ej kan löna mödan ok omkostnaden, så framt icke myckenheten dem uthielper. Men 8, 9, 10 unts bly af en ton ok så omtrent är hwad mäst förefaller. Finerugnen för blyet är bygd sålunda, at Testen giord af benaska, omgifwen med et jernband ok til sådan storlek arbetad som man will, lägges på twänne jernstänger insatta i muren ungefär 2 fot eller mer ifrån marken ugnen Ugnen är utanpå fyrkantig ok jämn, bygd af tegel, men innantil beslagen med godt ler ok under taket hwälfd, så at logan kan spela under på godset. På sidan är en smal windugn, hwar stenkolen ligga på jernstänger med en öpning under för wäderdrag, ok hwarifrån logan af elden faller in igenom en lång öpning i wäggen, som är emellan bägge ugnarna, in på blyet ok håller det samma i en stark heta at drifwas ok skiljas ifrån des innanhafwande silfwer. Blyet smältes först i en gryta, ok öses sedan in i Testen med en slef antingen frammantil af ugnen, som här sker, eller som det sker i Skottland, igenom et hål i taket af ugnen, hwilket hål eljest är igentäkt med et lock. Bak om Testen ok ugnen är en Blåsbälg, hwilken arbetes af en karl, ok imedlertid ok alt fort at logan wärkar ofwan på blyet, kastar med des bläst det samma fram åt, hwarest det igenom et hål, som är emellan Jern bandet ok resningen af Testen faller under på marken i et glett ok Litharge. Denne bringas åter til bly i en ugn, som är bygd på samma sätt som den förre, ok har 2 fot i fyrkant innantil. På den ena sidan är windugnen, hwarifrån logan

spelar in i ugnen ok bringas glettet til smältnings; På den andra sidan är en dör, hwarigenom glettet kastas in i ugnen, ok hwilken dör annars bör altid hållas igensluten. Botnen af ugnen, som här går up ifrån marken, är giord af Tegel ok Ler, som kunna bestå i elden, stupar litet framåt ok har en bugt ok smal ränna mitt uti, hwar blyet i sumpen, som är der inunder, ok hwar blyet hålles warmt ok flytande, tils det giutes ut i måttet at göra et stycke, som wäger 12 Stones el:r 1 1/2 Cent:r Ok beräknes gemenligen här så wäl som annorstädes 200 pund afbränning på 1 ton bly af 20 Cent:r, ehuru man tilförene ej kommit ut under 300 pund. För några år sedan hade bemälte Cooksson med andra Interessenter uptagit en koppargrufwa emot Yorkshire sidan, hwilket arbete dock efter en liten tid afstadnat, dels som man welat säga, at Interessenterne ej kunnat deröfwer komma öfwerens, dels at malmen förmodeligen tagit af. Så hade ock sedermera någre Tyskar giordt försökningar för Kopparmalm wid Astonmore, men med den lycka at de föranlåtos at beat begifwa sig derifrån södertil i Skottland der at söka en bätre, warande härwid ej obemält at låta hwad förfarenheten härtils för en antagen sats faststält i England, at Kopparmalmstrecken äro mera waragtige i wästra delen af Landet, såsom Cornwall ok deromkring än Norremot; Deremot Blygrufworne äro mera at lita på ok af större beständighet på denna senare sidan. De ansenligaste wärken omkring NewCastle, ok som mäst göra denna ort bekant ok mäst förskuta til des starka handel ok siöfart, äro Stenkolsgrufworne. Antingen stenkolen wisa sig wid dagen eller wid sidan af strömen ok någon förbilöpande bäck, eller at de ligga aldeles förborgade, så är, så wäl här som annorstädes i England, wanligit at betiäna sig af hwad man må kalla en Jordbor, emedan dymedelst bores til 20 à 30 famnar eller mera i jorden ok igenom Klyften, til at så wäl se hwad der är förborgat, ware sig stenkol, Ler för Tegelbruk ok dylikt, sand, eller malm, som at kunna döma om des art ok natur. Ok som nedanföre skal widare talas om maneret at förrätta grufwoarbetet i Eng

-land, ok om de så kallade Stocks eller wattutrummor, som drifwas til watnets afledande, så gifwas här tilfälle at i agt taga, at när en sådan trumma är inslagen, ok man har ofwanom at sänka schakt, hwar watnet faller beswärligit, så bores ifrån botnen af schaktet et hål neder til trumman, hwarmedelst watnet afrinner, så at man derigenom undwiker omkostnades en eller annan konst at inrätta, åt minstone tils man sänkt neder om trumman. Om hwilken Bor är här onödigt at widare röra, hälst som den samma lärer kunna, der så skulle befallas, i sielfwa wärket upwisas. Stenkolen ligga ej allestädes lika diupt, ty på somliga ställen finnas de up i dagen; somligesteds 6, 10 à 20, annorstädes 30, 40, 60 ok flere famnar diupt, warande dock gemenligen de kolen icke så goda, som ligga när up til dagen, som de hwilka finnas diupare. Dessförutan finnas i hwarje grufwa gemenligen 2 ok stundom 3, som de det kalla, heaths eller botnar af kol under hwar annan, löpande emellan hwarje en Klyft af en, 3 ok 6 famnar mer eller mindre. När de begynna et wärk, sänka de först et schakt, tils de falla uppå kolen kolen, då de gå alt fort i fältet til den högd eller diuphet som kolens gång kan fordra, hwilken ibland är allenast 1/2, ibland en aln, 6, 7, 8 ok stundom 10 qwarter, sällan 3 alnar diup, hwarwid märkes, at ju bredare eller diupare den är, ju bätre, ej allenast at han gifwer mer utan ock bätre kol. 7 ok 8 qwarters kol äro gemenligen goda. Ofwanpå kolen ligger hårda Klyften af en swart färg, ok näst derunder in til kolen et lag af en swart ok lös sten, den de kalla the Candle; Men på botnen lämnas gemenligen et lag af kol til 2 à 3 tum bredt, at ej något af Klyften må följa ok göra kolen orena. Dessutan är stundom wid botnen af kolslammet, stundom ofwantil en rand af 1/2 eller et qwarters högd af kol, hwilka hafwa mera bländning af swafwel eller annat oart; den man lätteligen kan märka, emedan de kolen äro utan til täkte med en hwit stenhud, för hwilken orsak de ock måste sofras, när de upkomma. Sålunda fortfares med arbetande i fältet, tils antingen för brist af wäderdrag eller för upfordring de måste slå schaktet neder, som sker gemenligen wid hwarje 40 eller 50 famnar. Men såsom kolen gå widt ok bredt i fält, så går man med åtskilliga trummor fort i rad med hwar andra, lämnande emellan hwar

hwar ok en en wägg omtrent 2 alnar bred til takets uppehållande; men bredden af sielfwa trumman, som de kalla Levell, må wara omtrent 3 famnar. Dessa wäggar igenomslås åter på åtskilliga ställen ok til någon ansenlig distance i korswis med andra trummor, mäst för wäderdragets skull, hwilka kallas Steadways. Ok som arbetet de är swårare för folketm, emedan de ej hafwa grainer eller strykandet af kolen at efterfölja, utan måste detsamma twärtswis igenomhugga, så niuta de för det arbetet en särskilt betalning, som nedanföre är at se. En sådan korstrumma, när hon går Sudost, kallas the South headways; När hon går Nordost, kalles hon the North headways. Sielfwa trumman, som slås in efter strykandet af kolen, om hon går Sud-wäst, kalles the Mothergate westward; Om hon går Nordost, the Mothergate eastward. Om kostnaderne på kolen äro som följer, hwilke äro tagne wid Blidesten kolsgrufwa 8 mil ifrån NewCastle, hwar schaktet war 12 famnar diupt, ok märkes först at 11 korgar göra en wagn, 3 wagnar göra 2 Chalders; En NewCastle Chalder wäger 53 Cent:r, görande 8 sådane Chalders egentel:n egenteligen 15 Winchester eller London Chalders, af hwilka senare en håller 36 baskets ok gör 8 tunnor Swänske. At hugga 20 korgar kol pence 15 At bringa dem til schaktbotnen 8 För 20 korgar kol ifrån korstrumman 8 För lius til 20 korgar 2 At fordra ned sten til wägen, der de draga korgen, neder i grufwan 1 1/2 Omkostnad på wattuförsel för 20 korgar, beräknad til 1/2 För upfordring af 20 korgar 4 För intagningen ok förslen af kolen til kolhopen 4 At sofra kolen, då några qwinfolk taga ut de kol, som äro orena ok med mycken oart beblandade 1 Til slipande ok förbätrande af deras Käx ok wärktyg, för 20 korgar 1 At göra 20 korgar 2 Skilling: 3 11 Karlen, som förer kolen neder til hamnen at skeppas, har för hwarje wagn 6 pence, warande dock derwid andra omkostnader, som ej så noga kunna uträknas, såsom wägarens wid magt hållande, dem de belägga med trästänger, at hålen

hålen kunna löpa deri ok wagnen gå af sig sielf backen utföre; betiänternes aflönande med mera. Ägaren af wärket skaffar kolen til siöstranden, eller om wärken äro så belägna, nedertil floden, hwarest de emottagas af den, som förer dem i båtar til skeppet ok lefwereras til skepsmästaren; ok gå til hwar båt 8 Chalders, hwaraf skepsmästaren betalas 7, niutande som så öfwerens kommit är, den 8de fri. Stenkol, som gå utom lands, betalas med 9 Skill:r per Chalder af 53 Cent:r; Tullen, om de gå i Engelskt skepp, är 5 Skill:r p Chalder; om i främmande skepp, 17 Skill:r; omkostnader at ladda, dem i skeppet, 2 Skill:r, ok en afgift til staden NewCastle af en Skilling p samma Chalder. Man sade kolhandeln wara den ansenligaste wid NewCastle, warande intet allenast hela London utan ock månge andra platser i ok utom England här ifrån försedde. Ok ehuruwäl det synes, som skulle en god del af de wärk, som nu wara gängse, kunna komma at gå ut, dock kan på kol ej blifwa någon brist, allenast at priset kunde något stiga, då man wore nödgad at gräfwa för kol högre up i landet, warande grunden öfweralt dermed upfyld. Så äro ock alt omkring Berwick kol til finnande, som ännu ej wordet eftersökte. Hwartil kommer at sedan machinen ok konsten at medelst et giordt Vacuum ok luftens tryckannde draga watn ur grufwor, blifwit bragt i gång, åtskillige goda ok bättrelägne kolwärk kunna uptagas, dem man här tils ej hade kunnat betiäna sig af för det tilflytande watn, warande häromkring ingen lägenhet at med wattufall inrätta konster. Kolwärken räknades nu om kring NewCastle til wid pass 40 stycken, hwaraf som somliga dragas med den swårighet at de ligga långt ifrån strömen, ok kolen måste så föras 5, 6 ok flera mil öfwer land, så hafwa de åter den förmånen at de af wattusiuka är mindre beswärade. Utförslen af kol hade för några år sedan jämt warit räknad til 360000 Chalders, men har sedermera ökats, så at nu årNewCastle ligen wid pass 400000 Chalders utskeppas, förutan hwad i landet häromkring förbrukes. Ok som för den orsaken en stor myckenhet skepp underhållas, ok godt ok hårdt siöfolk dermedelst upbringes, så anses detta som et Seminarium af Siöfolk för England, så at när til flottan behöfwes folk, de hafwa dem här at tilgå. För hwilken orsak, som det säges, de kolwärken som ligga närmare London, ej blifwit uptagne. Dock blef i Konung Williams tid en

förordning giord, at när man skulle på strömen i London taga til flottans behof hwad siöfolk kunde finnas, skulle til hwart kolskepp, som de kallas, af 50 läster, 2 man wara frie, ok til hwart skepp af 25 läster en, ok det ifrån d. 15 Aprill til d. 1 Januarij. Priset på kolen wid NewCastle är åtskilligt efter deras åtskilliga godhet, renhet ok storlek, warande Chaldern försåld til 7, 8, 9 ok 11 Skillingar. Hwad berörda Machine angår, så war hon för något mer än 20 år först påtänkt af en wid namn Savery, ok sedermera efter många försök bragt til fullkomlighet ok på åtskilliga ställen i England upsatt, hwar brist på fall ej tillåter wattukonsters inrättande. Det är ej utan at hon säges wara mångfaldig reparation underkastat, hälst på diupare drag; Men ehuru dermed är, så äro machiner af denna art inrättade på 50 ok 55 famnar, hwaraf den förra lyfter wid NewCastle mer än 357 Oxhufwud om timan, warande storleken af Cylindern inrättad efter diupet ok tyngden af watnet; I Wales säijes en häfwa 575 Oxhufwud watn om timan. I öfrigit är af hosgående Afritning lättare derom at döma, än af annan annan beskrifning. Byggnings omkostnaderne i England, ehuru de må wara olika, skola, efter berättelse, stiga til 15 à 16000 £ Sterling. Otta Mil ifrån NewCastle ligger staden Sunderland, hwars förnämsta handel jämwäl beror på stenkol, som för deras storlek ok renhet räknas de bästa i England, ok i synnerhet de ifrån Lumley wärket, som altid bära det högsta priset i London. Ok äro derårlige omkring 7 Grufwor, hwilka gifwa til 100000 NewCastle Chalders det ena året med det andra. Til at göra floden Ware, som bär pråmar 7 mil up i landet, ren för fart ännu högre up, hade man lagt en afgift af 4 styfwer på hwar Chalder kol, 3 at betalas af Ägaren af Kolwärket, ok 1 af båtäganden. Längre emot Söder 24 Mil wid floden Tees ligger staden Stockton, hwarest årligen en stor myckenhet bly utskeppes, som kommer ifrån wärken i Durrham ok Norr ok wästertil i Yorkshire. I förbiresan wid staden Durham är 1 1/2 mil derifrån at bese en Saltkälla, hwars watn är en god del starkare än Saltsiöwatnet, ok springer up i åtskilliga ådror mitt i floden Ware, som wid högt watn den samma öfwerflödar. Så

äro der ock en eller annan Surbrunn. Förutan Blygrufworna i Yorkshire ok de 8 masugnar, som der äro, komma alumbruken at beses, warande denne Province, när man undantager det nya wärket wid Preston i Lancashire, den endaste i England som hafwer Alumbruk, hwaraf der äro 5, Carlton, Loftes, Bowlby, Sandsend ok Peak, hwilka när man reser at bese, ligga ej långt utur wägen de berömde ok mycket brukade Surbrunnar wid Scarborough, som äro belägne så när in til hafssiön, at de, när Ebbefloden inflyter, deraf öfwerflödas, ok skola med Victriol, Alum, Saltpeter ok salt wara inprägnerade. Så äro ock i wägen Stenbrotten wid staden Malton, godheten af hwilken sten gör at han sändes strömen Derwert utföre, ok sedan på floden Ouse ok siöledes til London ok andra orter til bygnings. Ok är i dessa brotten gement at finna tekn af allahanda Musselskal. I Siöstaden Hull räknes efter den underrättelse, som år 1719 der månde inhämtas, årliga utskepningen af Bly, hwilket alt kommer ifrån Derbyshire, til wid pass 4000 ton ton eller 30000 skeppund. Ok war der jämwäl et hus inrättat at göra Blyhwitt, ok et annat i wärket at upbyggas. Hwarmed slutes det som wid den Östre sidan af England kan förefalla, at i denna underdån-ödmiuka berättelse om Metaller ok Mineralier at anföras, när man undantager åtskilliga i de södra provincerne men mindre bekanta Mineral watn ok Surbrunnar. Wid min återresa utur Skottland andra gången ok wid början af wåren år 1721 togs wägen wid wästra sidan af England, då i provincen Twedale i Scottland wid en liten ort Moffat inhämtades kundskap om et ok annat arbete, som de wid Astonmore omtalte Tyskar der giordt för Kopparmalm ok stenkol, men utan at utgången syntes wilja swara emot deras möda, ehuru de börjat at bygga en eller annan ugn wid staden Arrand til smältande af den malm, som de kunde finna der i landet eller wid andra försökningar i Cumberland, eller köpa ifrån Irrland. När man går ifrån staden Carlile i Cumberland til Whitehaven, äro til wänster de så kallade Caldbeck-bergen, hwarest, ehuru de äro

utropade för rikedomar, ok at i forna tider der mycket arbete blifwit giordt, dock nu för tiden intet sådant är til seende. Omkring Whitehaven äro åtskilliga Stenkolsgrufwor, hwarifrån går en myckenhet kol til Irrland, ok hwilka wärk höra mäst en Lowden til, som sades deraf göra 5 à 6000 £. Sterl: om året. I synnerhet har man at bese den berömda Jerngrufwa wid Old Longhorn 4 mil ifrån Whitehaven, hwarest den bäste Jern Malm i England har warit funnen. Ok som der i landet är ingen lägenhet til masugnars upbyggande, så har denne Malm blifwit försåld ok siöledes försänd dels til Irrland, dels til Jernbruken i Chesshire ok deromkring, så wäl som til Masugnarna söder til i England ok Hamp Shire. Efter berättelse skal nu wara emot 70 år, sedan en Sir William Pennington's af Moncaster fader först börjat der arbeta. Sedermera hade en Addisson ok Blalok arbetet antagit, ok wäl dermed lyckats, emedan de då skolat fått 7 à 800 ton eller emot 6000 skeppund Malm om året, hwarje ton försåld för 17 skill:r. Det berättades ock, at när Grufwan war bäst, herHertigen af Somerset, hwilken såsom Lähnherre af grunden har 5 Skill:r för hwarje ton eller 7 1/2 skeppund, skolat deraf giordt 800 £. Sterling om året, ok de omtalte Män snart dubbelt så mycket, alla omkostnader betalte. I senare åren har Grufwan ej gifwit så mycket, ok knapt blifwit bearbetat; Men för omtrent 7 år sedan, ifrån denna tiden at räkna, ok efter de förras död hade 2 Interessenter Petersson ok Lanthon på sig tagit at fortfara med arbetet, ok sades år 1720 ok deromkring hafwa samlat 2 à 300 ton Malm årligen, hwilken försåldes för 15 Skill:r p ton, eller 3 D:r 19 1/5 :/: för skeppundet. Den som är ägare af grunden el:r marken, niuter 4 £. Sterl: om året; Arbetarne i Grufwan 4 pence om dagen. Förslen til Whitehaven på hästryggen är 4 Skill:r p ton ok 8 pence p ton at bringa Malmen om bord på skeppet, betalande Köparen de öfriga omkostnader ok fragten. Om han föres til någon ort i England, betalas derföre ingen tull, allenast en liten afgift til tullbetiänten; Men går Malmen til Irrland, måste han der betala 5 proCent ad valorem. I Myrorne häromkring finnes fuller Malm, men han är intet så god som den förre, ok såldes nu

en del deraf i Whitehaven för 2 D:r 10 :/: Kpp:mt skeppundet, eller efter 10 Skill:r p ton. Old Longhorn, hwar den bäste malmen finnes, är en plats ej särdeles wid, åt minstone hwar de arbetat, liggande Malmen 8 famnar diupt ifrån dagen, men malmgången är i sitt fält ok lag 4 famnar diup. Först ligger något jord ofwanpå, sedan finner man et fält af täljesten, ok så et af kalksten ok åter täljesten, hwarunder ligger Malmen, arbetande de sålunda at de först gå fort ändalångs öfwer hela grufwan, ok kasta af all jord ok berg, tils de falla på Malmen, hwilken de sedan efterhämta, warande dock ingen ordentelighet derwid i agt tagen, utan bryta de hwar ok som de tycka. Ifrån Whitehaven räknas 20 Mil Öster ut til Keswick en liten inlands stad i samma landskap, hwarest i et berg Barrowfell 2 Mil ifrån staden war en Blygrufwa när bergtoppen, eller egenteligen en lång trumma, Hwar nu arbetades af 4 karlar, hwilka af 2ne wid namn Walker i staden Cockermouth dertil höllos för 8 pence om dagen. Grufwan har en god tid sedan blifwit bearbetad, som ses af des malmtrummor, som til til en ansenlig längd äro indrefne, ok har tilförne en Davisson, hwilken et Schakt af 20 famnar ifrån trumman nedsänkt, fått en myckenhet Malm, tils derefter watnet inkommit. Nu war malmgången smal, något öfwerhängande ok stryker Norr ok Söder. Hwad de hade af Potter Oar, eller den rena malm, som säljes til Pottormakare, besteg sig ej öfwer 4 skeppund det året, ok blytilwärkningen war jämwäl oansenlig. Hyttan är straxt nedanför berget, ok blyet försäljes til en Cooksson i Cockermouth der at fineras, warande denne Malm efter anseendet rik af Silfwer. En Mil derifrån ok wid de så kallade Newlands besågs en ort, hwar i gamla tider Kopparmalm blifwit funnen, ok sidst blifwit eftersökt för få år sedan af en Archeley, som smält malmen i Cockermouth. Han syntes wara swag, ok således lätt at döma, at arbetet ej swarat emot omkostnaderna. Det förnämsta wärk omkring Keswick äro Blyertz Grufworne, som ligga 7 Mil derifrån på et berg kallat Seat ore fell, Hwarom följande underrättelse inhämtades af upsynsmannen deröfwer, emedan, då bergen nu woro öfwertäkte med snö ok grufworne igenslutne, ingen lägenhet

-het gafs dem at bese. De hafwa af urminnes tider blifwit bearbetade, ok hörde Cronan til, tils Konung Henric VIII:s tid de försåldes til enskylta personer, ok sålunda kommit ifrån den ena til den andra, tils nu änteligen en Banks ifrån Dorsetshire ok Shepherd i Irrland dem inlöst ok äga, betalande deraf aldeles ingen afgift. Blyertzen har blifwit funnen så wäl på twäran som toppen af berget, warande den nya Grufwan, eller rättare levell ok trumma, som de indrifwit emot berget, 150 famnar ofwan om den gamla; men ej särdeles i längden efter berget, ok finnes han undertiden i en ordentelig gång, lik annan Malm, med des leader ok feeder, som de säga, det är bergart ok ådra; undertiden i kiörtlar, hwilken, när han utgår, måste de med försökningar se sig om. Stundom ligger blyertzen diupt under grund, men sidst fants han straxt wid dagen, med något litet jord ofwanpå, warande i öfrigit Klyften, som honom antingen betäcker eller följer, samt undertiden afhugger, swart ok så hård, at hon ofta måste sprängas med Krut. De bryta blyertzen af med Kilhackor, hwilken sedan af wissa wissa personer rengöres ifrån sten ok annan oart; ok består han af 3 slag, i anseende til des godhet, Hwaraf den helt fine ok bäste blifwit försåld för 200 £. Sterl: ok mer hwar ton; den andre derefter, ok den sämste för 60 £. Ju hwitagtigare ok lösare han är, ju bätre, som med en knif, då han skrapes, står at inhämta. Tilförne arbetade ok togo de så mycket de kunde; Nu hafwa ofwansagde ägare et Contract med wissa köpmän i London sålunda, at som det funnits, at 30 el:r 40 ton blyertz kunna betiäna hela Europa för en rund tid, så må på en gång ej mera brytas, ok Grufworne ej oftare öpnas än hwart 7de år, hwilken tid sidst, i Maij månad år 1722 war ute; warande imedlertid grufworne eller trummorne, der man går in, igenslutne ok med dörar, lås ok wagt förwarade. Dock händer at folket der omkring då ok då hemligen gräfwa i berget. Den gamla Grufwan är 60 famnar diup, 30 ofwan om trumman, som de inslagit til watnets afledande, ok 30 under. Den nya Grufwan är omtrent 25 famnar diup. Ok hade de sidsta gången, då de arbetat 2 somrar, funnit på en så rik

ort, at det för hela de 7 följande åren warit så godt som emot 400 £ Sterl. årlig inkomst til Ägarna. Man säyer at ingen annorstädes blyerts är finare utan något dylikt i Spanien på ett ställe, ty fattas ock här et sådant pris derpå de som widare skärskådat dess beskaffenhet, förnimma det wara en jord starkt imprägnerat med bly, ok förutan dess bruk til utkastande å ritning; at polera Vapn och tenn kärill, göras deraf deglar emedan elden det ej angriper. Man kommer här ifrån näst til provincen Westmoreland, hwarest, 3 Mil på wästra sidan om staden Ambleside wid en ost Coningston ok Longdale, koppargrufwor tilförne warit, men stodo nu öde. Wid Grassmar en by 3 mil Norr om samma stad har ock något arbete blifwit giordt, men förgäwes, för bly ok koppar. Jernwärk finnes på denna sidan intet förr än man kommer in i provincen Lancashire, hwarest äro Lighton beck, Cunsey, ok Backbarrow Masugnar, hwaraf den sidste, som är den äldste, berättades år 1721 ej vara öfwer 9 år gammal. De legga på Norra ok Wästra sidan om Lancaster, ok förses med malm ifrån Jerngrufworna wid Henningwood uti det land, som kallas lowfowness hwarifrån malmen föres 5 à 6 mil öfwer land neder til hafsiön der at inskeppas. Sedan har man åter at föra honom 2 Mil landwägen til Lighton masugn, som ligger wid pass 16 mil ifrån Lancaster. De andre 2 masugnar förses med malm öfwer land. Den andra Jerngrufwan är wid Adgarley i lowfourness wid staden Ulverston, ok sändes malm ifrån dessa 2 föresagda grufwor, som äro af ansenlig storlek, ej allenast til dess 3 berörde masugnar, utan ock til wärken i Irrland, Wales, Chesshire, Warcestershire, ok deromkring; Wilken malm föres til de senare bruk siöledes förbi Bristol ok Severn floden upföre. Malmen är fuller af en rödagtig ok fet art, som den wid Whitehaven, men ej aldeles så at, gifwande gemenligen 3 ton jern af 5 ton malm. I smältmasen sättes up med malmen Smides eller Jernslagg, som de hämta ifrån et gammalt Jernbruk, som fordom warit ej långt här ifrån, ok hwilket under håller en god del Jern. Skogen köpes up ok neder i landet, men berättades

berättades år 1721 blifwa så rar wid Lighton masugn, at Ägarne sielfwe fruktade, de skulle framdeles nödgas wärket at öfwergifwa. Tilwärkningen wis dessa 3 masugnar kan ej så noga uppgifwas, emedan de sällan gå alle tillika, ok stundom gå et halft, stundom et helt, ok undertiden 3/4 år, alt som de kunna få skog til. Dock berättades af Ägaren, at de gemenligen komma til 400 ton hwartera om året eller 3000 skeppund, eller til omtrent 12 à 1300 ton tilsammans. En del af tackjernet smides up i deras egna smidior der omkring, men största delen försändes til Bristol at försäljas. Wid Carmill 4 mil ifrån Wiggin i Lancashire war en Mr: Hall år 1721 i wärket at upbygga en Masugn, som han tänkte sätta til gångs i maij månad samma år, ok hwartil de hade malmen dels ifrån berörda Grufwa wid Adgarley, dels af den Iron-Stone eller Malm, som fants i marken omkring masugnen. At ej något nämna om de fast många mineral watn ok Surbrunnar, som berättas en resande wara i Lancashire, så går man i wägen til siöstaden Leverpool igenom en inlands ort kallad Ormskirk, 6 mil hwarifeån wid en ort Formby emot siösidan finnes en slags bitumineuse myrejord, hwilken af folket deromkring sålunda handters. När de gräfwa diken uti Myran, står på botnen deraf en lös segagtig Substance, hwilken de med Käppar wäl omröra, ok sedan med en stor träslef upkasta ok i solen utbreda, tils den samma efter 3 eller 4 dagar är torkat, då de skära den samma i stycken som torf, ok bruka i stället för lius, brinnande det som en fackla äfwen på watnet. Förutan Saltpannorna i Leverpool, hwar Bergsaltet Kokes, som kommer ifrån grufworna i Cheshire, äro dels Glasbruk at bese, som förses med Stenkol ifrån wärken 5 Mil ifrån staden, hwilka komma der at kosta 7 Shill:r en ton el:r 7 1/2 skeppund; dels 3 hus, hwar groft porcellaine arbete göres, hämtande man leret ifrån Irrland, hwiket är blåagtigt ok blandas med et annat rödagtigt slag, som finnes här omkring, så wäl som med litet sand. Straxt utan för staden är en wäderqwarn, hwar den hwita färgen göres sålunda, at til 1 skålpund bly tagas 2 skålpund Tenn, hwilka brännas tilsammans til aska, ok blandas med litet Kilp, som det kallas ok är brändt

brändt af et slags siögräs, warande jämwäl brukat til Alumens präcipiterande; Så tages ock dertil litet af fin sand, hwilket alt males ok omröres i byttor med watn, drifwande Kugghiulet af hiulstocken åtskilliga små hiul, hwilkas stock rörer om färgen i så många små byttor. En mil från staden war tilförne et stålbruk, men hade i de senare åren stått stilla för dyrheten af Swenska Jernet. Ej långt derifrån äro 2 hus hwar grön Vitriol siudes, dock på annat sätt än wid London sker. Tre Mil ifrån staden Wiggin är en källa, til hwilken när man sätter et lius, des watn eller rättare den ofwanpå liggande swafwelagtiga ok bitumineuse materia börjar tändas ok brinna, som dock icke sker med watnet bragt ifrån källan. Ok ej långt ifrån samma stad gräfwes den så kallade Kennel utur Grufwor liksom stenkol, som han jämwäl är en swart bitumineuse men hård materia, ej olik stenkol, allenast at han synes tätare, ok försändes han til London ok andra platser at brännas med kol, då han gör en god ok ren eld. Ok talte man nu om at försöka, huru wida han måtte tiäna i Jernsmältningen, äfwen som med stenkol sker. Wid Wid Warington 12 Mil ifrån Leverpool war år 1719 en Kopparugn upbygd, som förses med malm dels ifrån Irrland, dels ifrån Cornwall, hwartil dem betiänar floden Mersey, som blifwit giord navigable et godt stycke up i landet. Wid detta Kopparwärk hade man begynt at giuta allahanda små saker af koppar, såsom sporrar, betslestänger ok dylikt. Ifrån Leverpool kommer man straxt in uti provincen Cheshire, ok fortsattes resan först til staden Chester ok derifrån til Northwich 14 mil ifrån den förra Öster ut belägen. Denne är en liten Marknadsstad, men rygtbar för Bergsaltet, som der brytes så wäl som det, hwilket kokes af Saltkällorna. Grufowrne ligga et litet stycke utan för staden, ok skal denna Saltklyft år 1670 först wara upfunnen, ehuru det sades at man icke der arbetat tils för något mer än 30 år sedan, då en Warborne warit den förste, som börjat sänka, hwilken sänkning dock nu är med watn upfyld. Grufworne äro åtskilliga ok höra åtskilliga til såsom Ägare af grunden, warande Grefwens af Baltimore de förnämsta. Man går i en Korg neder i första schaktet, som är 18 famnar diupt, ok sedan i et annat af

10 famnar, liggande saltklyften wid pass 20 famnar diupt ifrån dagen, ok är med jord, sand ok klyft betäckt, fördenskull schakterne äro förtimrade, tils man kommer til saltklyften. Men huru diupt denne går, står ej at sägas, emedan de hafwa henne för sig allestädes på botnen så wäl som i widden, warande des omkrets obekant ok wärken ansenligen stora. Klyften, som följer henne ok stundom hugger in med samma saltklyft, är brunagtig; dock lämnes hon orörd, allenast at för hwad som under arbetandet kommer af ok lägges på sida, arbetsfolket niuta 4 pence p ton at bära det bort. Ok är ej utan, at dessa Grufwor, som ej löpa så långt i fält som mera i widden ok rundan, är särdeles wäl ok ordenteligen arbetade i Rum ok Pelare ok botnen helt slät, gifwande pelarne med deras hwite igenomlöpande ränder et wackert anseende. Dock har det fallit så mycket lättare dem wäl at bearbeta, som saltklyften är lös ok lätteligen brytes. Arbetsfolket niuta allenast 2 Shill:r p ton arbetslön, ok bringa saltet til Schaktbotnen, ok kan en karl bryta gemenligen 1/2 el:r 3/4 ton om dagen. Bergsaltet är af åtskillig art, men ju klarare ok durchsigtigare det är ju bätre. Sedan det är upwindat ok noga wägit af Konungens betiänte, som äro här åtskillige såsom Collector, Supervisor ok 40 andre, försäljes det til Saltpannorna i Leverpool, Irrland ok andra orter. För hwarje bushel, som annars håller 56 men här 65 skålpund, warande 9 skålpund til godo gifne för den oart som kan följa med bergsaltet, betalas en afgift af 3 Shill:r 4 pence, eller ock om det straxt betales i reda penningar, 3 Sh: 1 penny, hwilken afgift, om saltet går utomlands ok til Irrland, medelst Drawback dem återställes, så at ingen rättighet erlägges utan för hwad i landet förtäres. Bergsalt gräfwes på ingen ort i England utan denna, ok skal wid en ort Laiton i Cheshire fuller finnas bergsalt, men des aflägsenhet ifrån siösidan göra at det ej bearbetas. Saltet föres ifrån Northwich landwägen 8 Mil til Bank Key ok så til watns til Leverpool. Saltkällor äro rundt här omkring åtskilliga, som af Ägarna af grunden mäst brukas, warande watnet så starkt at en quart, som det kallas, eller en bouteille watn håller 7 à 8 unts salt, ok betales afgiften här af på samma sätt som för bergsaltet, skolande Konungens inkomst bestiga sig af saltwärken til 150000 à 160000 £. Sterling årligen, men sedan den omtalte drawback är afräknad för det salt,

som går utomlands, sades rena inkomsten belöpa sig gemenligen det ena året med det andra til 30000 årligen. Ok äro jämwäl saltkällor wid Middewich ok Nantwich i Cheshire, Charleswich i Staffordshire ok Droitwich i Worcestershire, men saltet försäljes wid pannorna för 4 Shill:r 2 d: hwar bushel af 56 skålpund afgiften inräknad. Ifrån Chester fortsattes resan in uti NorthWales ok Derbigh Shire, hwarest 3 Mil ifrån staden Wrexham wid en ort kallad Minora besågs et stort arbete för Bly; ok så gammalt at det förmenas hafwa warit arbetat i de Romares tider, hwilket man om andre wärk äfwen slutit deraf, at man der hade funnit af deras gamla Mynt. Nu hade åtskillige Interessenter börjat slå in en lång trumma til watnets afledande, som tilförne hade hindrat arbetet, i hwilken trumma fants under wägen Malm. Ok giorde man sig om detta wärk godt hopp, emedan der lupo flera Ådrar i rad ok korswis om hwar andra i samma berg. Här omkring äro åtskillige stora Blygrufwor med tilhöriga Smälthyttor, ok i synnerhet i provincen Flintshire ok omkring orten Holywell ok Flint. De förnämste wärken äro Llang Llangonnock i Montgomery Shire, som hörer Hertigen af Powiz til; i Flintshire Holkinmountain, Dussetworks, Glanassar ok andra flere; Ok skal wid detta tilfälle märkas, at blyet ifrån Northwales ok Flintshire gemenligen håller mera Silfwer än blyet ifrån Derby Shire, men detta senare räknas i des art bätre. Sedermera har Leeswood wärk fått namn fram för andra, såsom det der skolat bringa in 14000 £. Sterl: ren winst om året. Malmen smältes nu mera här i landet alt i windugnar, ok slaggen i bröstugnar. En Mil ifrån Holywell är et Ståltrå-wärk; Så har man ock sedermera börjat häromkring gräfwa för Gallmeja. Masugnarne i Cheshire finnas längre ned upräknade så wäl som de i Wales, hwaraf i North Wales ok Derbighshire äro 3ne, nämligen Rwabbon, som år 1721 stod stilla; Plassmaddock, som drifwes med den så kallade Jernsten eller malm, hwilken gräfwes deromkring. En half Mil ifrån Rwabbon är et Jerngiuteri för grytor ok dylikt hwartil brukes tackjern eller gammalt skräp, bestående wärket af en windugn, hwar Jernet

smältes, ok giutes sedan i mått giorde efter Messings-formor. Den 3die ok förnämste masugnen är wid Bersham en god mil ifrån staden Wrexham; Hon hörer en Lloyd ok Compagnie til ok war af dessa 3 nya wärk det yngsta ok år 1718 upbyggt. De brukade förr Malm ifrån de omtalte grufwor i Lancashire, den de blandade med Ironstone eller malm, som finnes i granskapet; men år 1721 brukades allenast den sidste, ok sades skola gifwa öfwer tredie delen Jern. De blåste omtrent 14 ton tiller något öfwer 100 skeppund tackjern om weckan, ok hade nu fortfarit 6 weckor, men deras förråd på kol war i det stånd, at de ärnade blåsa året omkring. Giutwärk göres der litet, så at Tackjernet mäst går til smide. Utur Landet Wales kommer man på denna sidan in i Shrop Shire, hwilken province så wäl som de angräntsande Worcesterok Stafford Shires innehåller en fast ansenlig Jernbergslag, ok som förutan den underrättelse, som wid denna resan derom kunde inhämtas, jag åter wid början af år 1725 månde ifrån Bristol Bristol göra igenom samma bergslag en annan resa, så gifwes här anledning at Jernsmältningen i gemen samt de öfriga Jernwärk i England, som de nu för tiden stå beskaffade, i underdån-ödmiukhet omröra, ok för et bätre sammanhang som på en gång efter förmågan beskrifwa; Hälst som på denna sidan inga andra Berg Wärk eller Manufacturer af det slaget äro til finnande, om icke man will nämna om det stora Nålmakeriet i Glocester, som der drifwes af 19 eller 20 Mästare, af hwilka hwar ok en 10, 20 personer, mer eller mindre, sysslesätter, skolande man förbruka emot 400 skeppund Messingstråd om året, ok det alt af den Engelska, för hwilken de år 1725 sade sig betala 8 £. 15 Shill:r p Cent:r af 112 skålpund, som, at räkna allenast 36 D:r til et pund Sterl: gör när 840 D:r Koppmt för skeppundet. Ok at återkomma til Landet Wales, så är i södra delen deraf eller rättare Monmouthshire i synnerhet at märka den lilla orten Pontipool, ok det för de der belägna Jernwärk, hwilka höra en wid namn Hanbury til, ok äro de

största ok ansenligaste i England i sitt slag, bestående af följande Wärk. 1 en Masugn, som warit upbygd för en rund tid sedan af den nu warande ägarens fader, ok drifwes starkare än någon annan i England, som han nu år 1725 hade gått 2 fulla år, då de tilwärkat 2010 ton tackjern på en blåsning, ok förmodade ännu at blåsa 4 à 500 ton mer. Ej eller är lett at denne Masugn skal kunna på något sätt af andra förfördelas utan hålles i stadig gång, emedan förbemälte Ägare har öfwerflöd af egen skog, samt har haft den försigtighet at förutan de Jerngrufwor, som äro belägne på hans egen grund, på wiss ok lång tid förpagta de grufwor, som deromkring ok på et annat gods dem finnas, så at ingom står fritt at bearbeta, hwarmedelst andra Wärk der kunde komma at upsättes. Hwar til kommer, at Ägaren sielf största delen af sitt Jern manufacturerar, något litet stångjern undantaget, hwilket nu så wäl här som annorstädes i bergslagorna gelt 18 £ p ton eller något mer än 86 D:r skeppundet, då man ej mera räknar än 36 D:r til et pund Sterl. Af 2 1/2 dussin hästebördor eller säkkar säkkar af det sämre slaget af denna malm tilwärkes 1 ton eller 7 1/2 skeppund tackjern; undertiden af 2 dussin ok 4 säckar. Hwarje säck håller 200 skålpund wigt eller mer, ok blåsa de ofta 26 à 27 ton tackjern om weckan. Afbränningen til stångjern beräknes efter det wanliga sättet i bergslagen efter 2600 skålpund tackjern at göra en ton af 2000 skålpund stångjern, eller mer. 2. äro här 2 Smidior, hwaraf den ena, som kalles the finery, består af 3 härdar ok en hammare, den andra eller the Chafery af 1 härd ok hammare. 3. Ståltrå Wärk för både grof ok fin tråd; de första af 12 par tänger; de andra af 2 hus, ok i hwartera 2 Messingshiul, hwar den finaste tråd drages. 4. Af 3 Walts Wärk för Jern bleck ok Plåtar, hwaraf et war nyligen upbygt, ok sades skolat kosta 700 £ Sterling. 5. Et Skärwärk för Knippjern med glöggugn. Waltzarne äro gutne af Jern ok swarfwade, men wid Waltz Wärket för Bleck af åtskillig storlek. De största bleck, som här göras, äro

20 tum breda, som då är Waltzarnes längd, ok kan man deremot göra blecken så långa man will igenom Waltsningen, til hwilken ända man då tager en tiockare jernplåt eller stång, som annars är gemenligen 4 eller 5 tum bred ok en tum tiock, utsmidd sålunda i hammarsmidian ok sedan afklippt til en längd af 12 tum eller mer, som man will hafwa blecket bredt til. Waltsarnes tiocklek ok diameter är omtrent af 6 tum, ok i stället at man wid Waltsningen för Skärwärket waltsar jernstången efter längden, det är sätter henne ändalångs under Waltsen, så sättes plåten för bleck in efter twäran sträckande sig så ut til bleckets längd. När blecket är en gång waltsat eller warder tunt, böger man det ihop eller lägger flere bleck tilsamman, såsom 3, 4 eller flera, emedan om det skulle waltsas allena, det nödwändigt skulle komma at brytas ok skämmas. Hwad flagor kunna wara i kanterna, Klippas sedan af, ok dessa Jernbleck försäljas för 3 à 3 3/4 styfwer pundet, förutan hwad man här nyligen börjat förtenna. Så giordes här ock tilförne allahanda Lackerade Jernkärill, hwilket dock icke fants löna mödan Som Som detta Wärk, hwilket för omtrent 30 år sedan blifwit til denne manufacture anlagt, räknes det största i England af denna art, af många för det bästa i anseende til ståltråwärket, ok det endaste i anseende til Plåt- ok bleckwärken, så tilskrifwes det til en stor del jernets godhet, som sådant arbete tillåter, emedan som det sämre jern, det de kalla Mill Iron, tiänar at göra Knippjern för Spik, så tages det bäste til at göra ståltråd ok i synnerhet Bleck. Wid staden Monmouth 13 Mil ifrån den förra orten beses Monmouth hemmarsmidia, som hörer en Rea til, ok är hwad de kalla et Enkelt Wärk, emedan hon består allenast af en hammare med 2 härdar, eller at bruka deras ord, finery ok Chafery. Tackjernet kommer ifrån Redbrook Masugn, som ligger i Glocestershire, men allenast 2 Mil ifrån Monmouth, ok hörer samma Ägare til, hwilken Masugn, ehuru hon skal på sitt ställe nedsättes ibland de andra Wärken, dock här kommer at nämnas, emedan hon är en af de Masugnar, som antingen ligga i den så kallade Forest eller skogen Dean, eller förses derifrån med Malm, ok Cinders, som de kallas. Af urminnes tider

tider hafwa i denna forest warit åtskilliga Jernbruk eler som de kallas bloomeries ok smältehärdar, sådana som brukas ännu i södra delen af Frankriket, ok antingen det härröredt af dessa Wärks ofullkomlighet eller folkets okunnoghet, så har sedermera funnits at slaggen, eller hwad de en gång smält ok så förkastat, är ännu helt rik af jern, ok åt minstone bätre än malmen, fördenskull så wäl som til at spara denna senare ok förslen deraf, hwar han ej är i ymnoghet eller när wid handen, eller som andra sagt, at malmen ifrån dean, som är af en blåagtig färg, wigtig ok med hwita gnistror iblandat, gör af sig sielf Kallbräkt jern, de blanda denna slagg ok Cinder med malm, ok sätta up i Masugnen. Ok som wid dessa Wärk gemenligen gå 2 eller 2 1/2 dussin af deras bushels eller säckar at göra en ton tackjern, så sker blandningen sålunda, at de taga til hwarje 2 dussin säckar Cinders 5 säckar Malm. Fyra Mil nedan om Monmouth wid en ort kallad Whitebrook war tilförene det äldsta ståltråWärk i England, upbygt i drottning Elizabeths tid, men har dessa 8 eller 9 år stått öde. Det Det bestod af 30 säten, hwilka arbetskarlarne plägade köpa som för sin ägendom ok betalte derföre 30 £ Sterl. Ok kalles et sådant säte platsen hwar karlen sitter ok drager tråden. Några Mil längre ned på floden Wye har Hertigen af Beanfort en Masugn, 2 hammarsmidior ok et ståltråwärk af 30 säten. Ifrån Wärken i Glocester shire kommer man til dem i Worcesterprovincen, hwarest wid staden Bewdley ok på floden Stour upföre åtskilliga Jernwärk äro belägna. Det första är Milton hammarsmidia af en hammare ok 3 härdar, hwarest smidas omtrent 150 ton stångjern om året, köpande Ägaren tackjernet ifrån Masugnarna i landet. Straxt derhos är en annan Hammarsmidia, som likaledes smider emellan 11 à 1200 skeppund om året, ok hörer dessutan et Skärwärk dertil. Det största Wärk häromkring är Wilden, som hörer Mylord Fowley til, ok består af 2 hammare ok 4 härdar med et Smidwärk för Knippjern. Wid de förra tilwärkas 300 ton stångjern om året, ok undertiden 350 ton, när watn ej tryter, som gemenligen sker om sommaren.

Wid det senare kan skäras 1 1/2 ton jern om dagen, niutande mästaren för hwar ton stångjern som han waltzar ok skär, 5 Skill:r ok betakar deraf des 2 drängar, samt bör laga ok hålla wid magt alla Wärktygen, allenast at Ägaren gifwer jernet ok stålet, der äro fuller de, som skurit ansenligen mer, så at på et ställe man hade uparbetat 29 ton eller 217 1/2 skeppund på en Wecka, men så är det icke altid Ägarens nytta, emedan jernet blir i sådan hast illa skurit, ok en stor del brutit ok förskämt. I öfrigit äro dessa SmidWärk, som för des stora nytta i jernmanufacturen nu öfweralt i England äro inrättade, sålunda bygde, at stången, sedan hon är afklippt til behörig längd ok glöggad, går ifrån Waltswärket straxt under Skärwärket. I afbränning på stångjern til Knippjern beräknas 100 skålpund p ton; dock undertiden går mera af, undertiden mindre. Man hade här upsmidt ok arbetat något tackjern, som war kommit ifrån Masugnarna i Lacashire, ok der blåst med torf blandade med träkol; Men deraf blifwer det wärsta af Rödbräkt jern, ok kan omöjeligen arbetas, så framt det icke blandes i Härden i Hammarsmidian med något Kallbärkt jern. Längre fram emot Sturbridge är Broadwater Bleckhammare ok Sågsmide, hwar sågar göras af åtskillig storlek, ok det antingen af Jern eller stål. De förre smidas af Kallbräkt jern, som är Waltsat ok smidt under hammaren til hwad längd, bredd ok tiocklek, som sågen bör hafwa. Tänderne huggas med et Äggetyg, ok filas sedan släte ok hwasse med en fil. Derpå smides åter sågen under stora hammaren, at hon må warda slät ok jämn, glödgas så litet ok gnides öfwer med beck at få en swart gläntsande färg ok förwaras ifrån rost, emedan det Kallbräkta jernet låter sig intet så slipa ok polera som stålet. Til de senare köpes stålet ifrån Birmingham, ok af det slag de kalla Tyskt stål ehuru giordt i England, ok sändes så til Waltswärket at waltsas til plåtar af 1/4 tum tiocka, betalande man derföre 20 Skill:r p ton. Derifrån går det til plåthammaren, hwilken wäger 300 skålpunds wigt ok är af smidt jern, men städet gutit, ok både slipade ok polerade på en sten at göras

släta under äggen. Stålblecket smides här så tunt som sägen bör wara, samt af den skapnad, bredd ok längd som fordras, warande de stora sågar gemenligen 7 fot långa, men ej af någon wiss bredd, utan omtrent 6 eller 8 tum wid den bredare ändan. Ifrån hammaren går blecket til sågsmeden, som det samma glödgar ok hugger ut tänderna med Äggetyget, Knackar ok filar dem. Sågarne härdas icke, utan när de så beställas, hwilket sker, som med härdande af annat ståhlarbete, medelst glödgande ok hastigt kylande. Det återstår sidst at polera ok glasera sågen. Det förra sker at hon slipas på en sten med watn tils hon blir helt klar ok fin; det andra sker at hon gnides på samma sten som förr, men denne är nu torr ok allenast öfwerstruken med fett. Litet nedan om Plåtsmidian för de stora sågar är en annan för hand- ok ympesågar, som göras på samma sätt som de förra, huggande man jämwäl tänderna sålunda, at et Äggetyg sitter fästat på et bord, dock så at det kan röras ok gå up ok ned medelst en fiäder; En karl håller håller stålblecket emot kanten af bordet, under Äggetyget ok på et städ, en annan slår ned Äggetyget med en hammare at hugga tanden, då blecket straxt föres widare fram. De stora Jernsågar säljas för 12 pence hwar fot; Stålsågar af 7 fot kosta 15 à 16 Skill:r stycket, mer om de härdas, öfwer 20 skill:r. De smärre säljas ifrån 29 Skill:r til 7 Skill:r hwarje dussin. Hwid detta Wärk, som räknes det bästa för arten af sågarne, göras emellan 300 ok 400 dussin om året, hwilka märkas med Ägarens namn Podmore. Förutan de många Glasbruk, som äro i ok omkring staden Sturbridge, samt de många Stenkolswärk, så är denne ort bekant för det så kallade Sturbridge-Ler. Det är af en blåagtig färg, helt fint, ok ligger i Ådrar eller streck 12 à 15 alnar mer eller mindre ifrån dagen, men i des liggande ofta ej mer än 2 à 3 fot diupt, omskönt det sträcker sig wida i fält, äfwen som et Stenkolstreck, som de ock derefter sänka ok gräfwa på samma sätt. Det säljes i Stur

-bridge för 11 £. p ton ok der upföre, ok sändes derifrån til Bristol ok andra orter, warande af träffelig nytta i Glasbruk ok andra ugnar, dels at göra pannor ok deglar, dels at göra tegel ok dylikt, emedan det kan tola den starkaste eld. Så förskickades ock tilförne en stor del til Holland, under förewändning, som wore det för Glasbruken, men sedan det funnits at wara tiänligit at skyra Kläden på samma sätt, som sker med den så kallade Fullers earth, är det förbudit at utföras. I samma ort äro 2 Guterier för grytor ok dylikt med Windugn ok efter Messingsformor, hörande en Kendal til, som låter komma alt Tackjernet ifrån des masugn Camberton i Schropshire, hwarest malmen smältes med stenkol först brända til den ändan, at Swaflet må förgå, hwilket tackjern, omskönt odugeligit för smidian, tiänar i giuterierna. Förutan Stål-ugnar ok hammare, smiden för Städ, Bösspipor, Lior, ok Plåthammare at göra bleck för stekpannor, göras här omkring, men men i synnerhet wid den 2 Mil härifrån belägna staden Dudley en fast ansenlig myckenhet Spik, hwilken försändes til Bristol ok så widare til Colonierne. Afbränning på Knippjern til spik är åtskillig. Om spikarne äro af det största slaget, beräknas 4 skålpund afbränning på en Knippa af 60 skålpund, ok så fort för de smärre sorterne, så at af de smärsta 42 à 43 skålpund spik lefwereras för 60 skålpund jern. Fyra Mil ifrån staden är Hailsowing Masugn, som nu hade gått på en blåsning 13 månader, ok straxt derhos Chadley Masugn med 2 hammare ok et Skärwärk. Men at komma til Jernsmältningen i gemen, så är ej utan, at den samma på flere ställen må wara åtskillig i några delar, ware sig i anseende til Malmens blandande eller masugnens högd ok bygnad; Dock likwäl som omkring Sturbridge är den största Jern bergslagen i landet, så kommer beskaffenheten deraf här egenteligen at i agt tagas. Masugnen är omtrent 26 fot hög inuti ok ifrån botnen af härden til bröstet, eller hwar de sätta up

han bygges, när murens eller wäggens tiocklek är förutan Muren utantil inräknad, som är af 2 fot på hwartera sidan, gemenligen 12 fot wid i fyrkant, ok det hwar han är widast så wäl som wid botnen, förr än Härden sättes in, behållande samma widd för omtrent 1/3 del af ugnens högd upföre, men sluttar sedan ok tager af småningom emot toppen, hwar han är 20 à 22 tum wid i fyrkant innom wäggarna. Härden är aflång ok öfwerst up 2 fot 4 tum lång, det är ifrån stenen, som hänger öfwer stickhålet, til bakwäggen; ok 18 tum bred ifrån wäggen wid forman til den andra mitt emot. Wid botnen af härden 2 fot lång, ok 17 tum bred. Des högd är 5 fot, ifrån botnen at räkna til toppen af wäggarna, som slutta in åt, görande egenteligen härden, hwilket är längre ned med mera ok klarare at afse. Innan til är Masugnen bygd antingen af tegel eller sten, som kan bestå i elden, men utsidan bygges af hwad sten man kan hafwa wid handen. Härden bygges af 4 goda stenar, som kunna bestå i längden, hwartera af 1 à 1 1/2 ton wigt, hwaraf den störste gör botnen, de öfrige 3 göra göra Wäggarna. Den 5te är den, som hänger öfwer stickhålet. Dock händer at desse stenar under blåsningen nötas ok brännas sålunda at härden, som i början ej war öfwer 17 tum bred, warder på slutet 3 fot bred ok mer. Forman är likaledes bygd af sten, dock så at på den nedre stenen ligger en jernplåt, hwarpå tättorne hwila. Bälgiorne äro antingen af Läder eller trä; de förra äro fundne 18 fot långa ok 4 fot 2 tum breda, ok tättornes längd utom bälgian af 1 fot 4 tum. De senare, som komma at kosta til 60 à 70 £. Sterling, äro bygda af Ekeplankor, som äro 5 tum tiocka, hwar bälgian är bredast ok 6 1/2 tum wid näsan, eller hwar hon är smalast. Halsen af bälgiorna, hwar de röras som på sin Center, är 7 tum diup ok 8 tum bred. Deras längd är af 18 fot ok af 4 fot eller mer i bredden. Hålen för wäderdraget 17 tum långa ok 16 tum breda. Tättorne äro 4 fot 6 tum långa, men skiuta sig allenast 3 fot 3 tum utur bälgiorna, ok diametern af deras mynning är af 2 tum. Bälgiorne äro förtente inuti ok det för 7 fot upföre ifrån tättan, hwilket sker

dels på det blästen må falla desto bätre ok lättare dels ok förnämligast på det om någon eld eller gnistra skulle komma in i bälgian, hon må deraf ej antändas, förr än den andre blästen kommer elden at utdrifwa. Wattuhiulet är 22 fot i diameter, då diupet af skoporna är inräknad, som är af 23 tum, ok emellan hwar ok en skopa är en distance af 16 tum. Wändstocken war af 2 fot 9 tum i diameter hwar tiockast ok 24 fot lång. Til en Masugn höra tilsammans 6 arbetskarlar, nämligen 2 fillers, som sätta up, ok niuta 7 Skill:r om Weckan. 2 Keepers or founders, en för hwar skift. Deras beställning är at ordna huru Malmen bör blandas ok at förrätta hwad til utslaget hörer. 8 Skill:r hwartera om Weckan. En Stocker of the bridge, som skiuter in malmen ok kolen til masugnen, knackar sönder Malmen, fyller faten ok blandar malmen efter som Masmästaren eller the founder förordnar, tagande så många fat af Kallbräkt til wissa fat rödbräkt malm. Han niuter 7 Skill:r om Weckan. En En finer of the Mine eller Malmrostare, som jämwäl undfår i arbetslön 7 Skill:r om Weckan. Malmen rostes på släta marken ok intet i någon ugn, eller grop, som annorstädes sker i landet, ok lägges först et lag med kol dels af dem, som falla utur masugnen nedantil, dels af dem som äro små ok icke kunna brukas wid Masugnen, ok derofwanpå et lag med malm, på hwilket man fortfar til hwad högd man kan ok behagar, tändande an kolen inunder, så at rostan kommer at brinna, hwilket sedan påstår en Wecka eller mer. Han bör allenast agta at han ej lägger för mycket kol på rostan, eller gifwer för stark eld ok hetta, då malmen måtte rinna til Cinders ok sulu. Tilförne är sagt huru de wid Masugnarna i Glocestershire ok forest of Dean blanda malmen med de så kallade Cinders. Wid de öfriga Masugnar i England smälta de mäst Malm allena, ok det antingen af hwad de kalla Iron stone eller af IronOre eller bägge tillika. Den senare eller så kallade Ore kommer ifrån Grufworna i Cumberland ok Norr til i Lancashire, hwilka på annat ställe äro omtalte. Han ligger diupare ok i widare

fält än den förre; ok är ej så hård samt fetare ok rikare, gifwande gemenligen 1 ton tackjern af 2 ton malm ok derom kring. Den förre som kalles Iron Stone finnes öfweralt i Bergzlagorna, närmare wid dagen ok i lös jord eller ler, ok är torrare så wäl som armare än den andre, gifwande en ton tackjern af 3 eller 3 1/2 ton. Malm, sådan som han befants wid Chadley masugn wid Sturbridge, hwarest 1 ton malm lefwererad wid ugnen räknades omtrent kosta 10 Skill:r, ok finnes på åtskilliga ställen til 2, 4 à 6 mil bort. Han är af twäggehanda art, görande antingen Kallbräckt eller rödbräkt jern, ty kommer blandningen på Masmästarens förfarenhet an. Der äro minste delen af Bruksidkarne, som hafwa egen skog, ej eller köpa de kolen wid wärken utan köpa weden ok låta den samma kola för egen räkning. Han köpes efter famnen eller som de säga en Statute Cord, hwilken är 8 fot lång, 4 fot hög ok 4 fot bred, ok kostar ifrån 10 til 14 Skillingar, som han är när belägen til Wärket eller längre bort, i hwilken senare händelse han säljes för bättre köp, emedan förslen då då åter är dyrare. Så har ock händt at de gifwit 15 à 16 Skill:r för famnen. Skogen består mästadels af Ek med något Bok ok här ok der litet Biörk, ok köpa de både ung ok grof skog tilsamman, dock träen undantagno, som kunna tiäna til timber ok Plankor. Skogen, som koles, hugges til en längd af 3 ok högst 4 fot, ok koles i en mila ifrån 4 til 10 famnar wed, hwilken sättes slutt på ända, så at han ändar sig ofwantil i en topp eller udd, men milan blir nedantil rund, sättande man den tiockare wed innantil ok den smärre utanpå. Elden tändes på öfwerst up, hwarest är en liten öpnning til omtrent en fot neder i Milan. Denne betäckes med Grästorf näst til weden, ok med stoft utanpå at täppa alla hål, ok brinner en Mila af 10 famnar wed i 8, 10 à 12 dagar, som weden är hård til. Kolarelön betales med 3 Sk:r 2 pence à 3 Sk:r 4 d. för hwarje Load kol; En load håller 8 säckar, ok hwar säck 12 bushels, warande 7 fot 6 tum lång ok 3 fot 6 tum wid; Förslen betales efter aflägsenheten ifrån Wärket, dock räknas gemenligen 12 pence för de 8 säckar för en Engelsk Mil, så at 12 säckar räknas komma at kosta wid Wärket 40

Skill:r eller 2 £. Sterling; i anledning hwaraf, om man will hålla sig wid det gemena kornmåttet, en stig kol af 12 tunnor kostar omtrent 26 d:r kppmt, ehuruwäl kolmåttet gemenligen bestås 1/5 del starkare. I Masugnen brukas alt grofwa kol brända af större träen eller stora qwistar af Ekar; de smärre, som kolas af ung skol ok smärre qwistar, gå til hammarsmidian. 2 loads räknas gå til at göra 1 ton tackjern, eller icke fyllest 1/2 stig til et skeppund, ok 3 loads mer til smidet af 1 ton stångjern, hwaraf 2 bestås til fineraren ok til hammarmannen en. Om de smida af det sämre jern, eller hwad de ärna at bruka wid Smidwärken för spik ok Knippjern, betiäna de sig fuller wid den första härden, som de kalla finery, af träkol, men wid den andra ok under sielfwa smidet af stenkol. Om de smida Jern at säljas i stänger, brukas wid bägge härdarna träkol. Förutan at undertiden Torf blandas med kolen wid Masugnarna i Lancashire, som dock gör det wärsta rödbräk. ta jern, sker ock på åtskilliga ställen at de blanda stenkol, som först äro brände til Cinders, med träkolen, Men förutan at smältningen ej så fort går för sig, så at då de med träkol kunna tilwärka 15 15 à 16 ton tackjern om weckan ok mer, de på detta sätt ej komma högre än til 5 ok 6 ton; så är det tackjern ej tiänligit för stångjerns smide, utan allenast i Giuterier för grytor ok dylikt. Härifrån ledes man nödwändigt til den efterfrågan, huru nu för tiden må med skogarne i England wara beskaffat, ok hwad tilräckelighet deraf må wara i framtiden, emedan derpå beror beständigheten af deras Jernwärk, warande ingen liknelse at Malmen öfweralt i landet komma at tryta. Det äro fuller Jernwärken i England den swårighet underkastade, at minsta delen af deras ägare besitta egen skog til deras drift ok fortsättande, utan måste sig den samma tilhandla af andra, som sökande at göra deraf all möjelig tienst, hindra at jernwärken ej på så fördelagtigt sätt kunna drifwas, ok til det höga pris, som jernet bär i England, ej litet hielpa. Men hwad lärer dessa Wärk i framtiden största swårigheten underlägga, är skogens aftagande ok den mangel deraf ok brist, som på åtskilliga ställen, såsom i Derby, Stafford- ok Shrop Shires, hwar störste bergzlagorne äro, sig börjar mästeligen yppa, så at man må til äfwentyrs dem kun

-na någon tro tilsätta, som wilja sluta at deras årliga jerntilwärkning härtils så högt stigit, som den förmodeligen lärer kunna komma, hälst som på flere orter är wordet berättat skogen der så aftaga, at ägarne sielfwe förmena alla Jernwärken ej mycket i längden kunna hafwa bestånd. Det är ej utan at de allestädes skola denna olägenhet förebygga medelst planterande af ung skog, så at man på et ok annat ställe funnit hela tracter af skogen wara fördelt i så många delar, som år fordras til skogens igenwäxande, så at man alla år kan hafwa en tract skog at fälla ok kola, imedlertid den andre wäxer up i stället. Så har ock wid det tilfället at in för Parlamentet blifwit omtalt at gifwa upmuntring til widare uptagande af ödesland, äfwen om skogs planterande blifwit påmint, hwarutinnan man ännu icke något slut tagit. Men så fordres en ansenlig tid, innan skogen kommer til den stadga at han må koles, såsom sombligstädes 15 ok 16 år, annorstädes 20 år, då han likwäl är bätre om han får stå til den tiden, ok på andra ställen mindre, alt som jordmonen är god til, eller en myckenhet af grof skog kommer, at månge fälla ock sälja deras skog häldre för Tunnband, emedan de hafwa derwid den förmonen, at han kan då huggas 2 gångor, såsom hwart 8de ok 9de år, emot hwar gång man kan hugga til kolnings. At bringa til wäga ung skog, sker antingen med sående eller planterande; Til det förra plögas jorden äfwen som för säd, ok sås antingen med biugg eller hafra, men tunnare än annars gemenligen sker, ok så harfwas; Ok som til jordmonens förbätrande ok gödande de så efter säden, ok det allenast första året, åtskilliga slags gräs, såsom Saintfoir, Cinqfeuille ok dylikt, så sås med detta gräs, antingen det sker om höst eller wår, en god del säd eller Ollon ok Fröbär af den skog, man will låta wäxa, ok när skuren säden är en gång, lägges landet igen för skog. At plantera skog sker med unga telningar, som sättas i rader 10 el:r 15 fot ifrån hwar andra, dels at man må kunna plöga, gräfwa ok så deremellan, tils skogen kommit til någon styrka, dels för beqwämlig försel med wagnar eller slädar, ok när han fälles lämnas altid några träen för skog, som wäxten af den unga förhindrar. Hwartil

groft timber. Förutan Ek ok bok, hwaraf är sagt deras skog mäst bestå, agta de högt almskogen, ok den som de kalla Fransk Alm, skolande wara ifrån FrankRiket först införd. Deraf ske ansenliga planteringar, dels emedan han gifwer goda kol, omskönt ej så starka som Ekeskogen, dels emedan han är öfwermåttan tiänlig för allahanda snickarearbete, hiulmakare ok dylikt, så wäl som för Wattuwärk, qwarnar, hiul med des skopor, pumpar, rännor, pålar, skepsplankor som komma at sitta under Watnet med mera; Warande af den art, at antingen han ligger i torka eller wäta jämt ok stadigt, han gör särdeles tiänst. At komma tilbaka til Masugnen, så mäta de der kolen med en tunna, som är 1 fot 9 tum hög, ok 3 fot 3 tum lång i fyrkant, görande 3 1/2 tunnor 6 korgar kol, sådana som de sättas up på Masugnen. När det brunnit neder i ugnen til omtrent 5 fot, som de se af deras Mätestock, sätta de först up 3 korgar kol, ok derpå 10 fat eller små mått malm, åter 3 korgar kol, ok sidst 10 fat malm. Desse 20 fat malm bestå af 18 fat Iron stone eller malm ok 2 fat smått grus, som faller när de rosta ok slå sönder -der malmen. Upsättningen sker sålunda 6 gångor i 12 timar, slående man ut en men mäst 2 gångor om dygnet, då de göra gemenligen en ton tackjern hwar gång, ok det i 23 tackor, warande sanden i så många mått fördelt. Om slaggen är allenast at märka, at de gröna Cinders eller slagg, som falla wid ugnen ok medelst hettan äro lika som Vitrifierade, nu mera samlas ok köpas för Glasbruken, der at göra bouteiller, emedan de äro fundne ansenligen öka godset, ehuru man wil säga at bouteillerne deraf warda särdeles bräcklige. Dock bör grant agtas, at intet Jern är deribland, som straxt fördärfwar ok gör hål i Pannan i glasbruket. Hammarsmidiorne sägas antingen wara Enkla eller Dubbla Wärk, bestående af en eller 2 hammare, ok til hwar hammare höra gemenligen 3 härdar, 2 kalas fineries, ok den 3die Chaferie. De första äro aflånga dock fyrkantige, giorda af Jernplåtar, omtrent 2 fot 3 tum långe ok 18 tum brede. Botnplåten är fulla 2 tum tiock, ligger lös ok hwilar på kolstybbe, ok framman til ligger et fyrkantigt Jernstucke lika bredt med härden, i hwilket är et

rundt stickhål, hwarigenom slaggen utlåtes i sumpen. På sidorne läggas Jernbitar, som göra härden tät. Han göres mer eller mindre diup efter arten af jernet de smida, ok war, då de smidde Mill Iron för spik, 9 tum diup. Sidoplåtarne äro inhäftade i tegelmuren, ok bak til är muren täkt med en jernplåt, hwarpå tackorne läggas, som skola smältas, 2 ok 2, ok matas in öfwer härden, som de smälta neder. När slaggen är afrunnen, ok jernet kommit til stadga, tages gösen ut ok smides ut under hammaren, sedan först det gröfsta af slaggen, som ännu sitter wid, blifwit afslagit med handhammare, til en kort stång med en Buss på hwar ända, hwilka stänger kallas Anconies eller blooms, ok gå sålunda til hammarmannen, som dem til stångjern utsmider. Denne senare eller glögghärden är bygd på samma sätt som den förra, allenast at han är större ok diupare, warande omtrent 3 fot lång, 2 fot bred ok 1 fot 4 tum diup. Så gifwes här ock en långsammare bläst, til hwilken ända bälgiorne äro här längre än wid den förra härden, hwar en qwick bläst fordres fordres. Jernet, som smides i England, sades gå under twänne namn, antingen at det är tough or Mere hart Iron, det är miukt ok godt jern til salu, eller Mill Iron, som så kalles emedan det upbrukes wid Skärwärken; ok desse bägge af allahanda slag. Rundt jern smides litet, ok det under de wanliga hammare. Både hammaren ok städet äro gutne af tackjern, ok den förre säges wara en Fivehundret eller böra wäga 500 skålpund, som gör något mera än 33 lispund, dock komma de sällan til den wigten. Fineraren, som han kallas, niuter i arbetslön 10 Skill:r p ton, eller ungefär 2 D:r 12 :/: skeppundet, ok 11 Skill:r om han håller 2 drängar, dem han sielf betalar. Afbränningen wid hammarsmidian beräknes sålunda, at 4 ton tackjern bestås at göra 3 ton stångjern, eller egenteligen så, at för 8000 skålpund tackjern, som fineraren emottager, bör han lefwerera 6600 skålpund blooms til hammarmannen, hwilkom de öfrige 600 skålpunden beräknas til godo eller 200 skålpund på 1 ton af 2000 skålpund. Denne senare niuter ock 10 Skill:r i smidarlön för hwar ton, ok betalar drängarna; Men om han

kan lefwerera mer stångjern eller med mindre afbränning än sagt är, niuter han dubbel arbetslön för öfwerskottet. Hammarsmidiorne drifwas antingen med tackjern, som Ägarne deraf hafwa ifrån deras egna Masugnar, eller med hwad de köpa, hwilket galt år 1725 i Bristol ok bergzlagen ofwanföre ifrån 5 £. à 5 £. 10 Sk:r til 7 £. 10 à 7 £. 15 Sk:r p ton, eller ifrån 23 D:r ok derutöfwer til 37 D:r skeppundet, men stångjernet såldes för 18 £. p ton eller 86 1/2 D:r skeppundet, at räkna 36 D:r til et pund Sterl. Hwad tilwärkningen angår wid hwar smidia, så är den samma öfwer alt olika, emedan då en kommer til 150 ton om året eller något mer än 1100 skeppund, en annan smider mer, en annan mindre, alt som de hafwa watn til, hwarpå de mästadelen lida brist om sommaren. De nu för tiden i England warande Masugnar äro som följer ok efter deras belägenhet i provincerne, warande onödigt deras namn så wäl som Ägarnas at anföra. Hwad anbelangar hammarsmidiorna. smidiorna, Smid- ok andra Jernwärk, så gås de här förbi, emedan en påbyggelig underrättelse ej derom stått at erhållas, dem undantagne som innom de större bergzlagorna äro belägne. I Lancashire Masugnar 4 I Yorkshire 8 Wid Barnsley är et ståltråwärk, hwaraf tråden är berömd för des godhet ok styrka, ok brukas särdeles i London af dem som göra strump-Wäfstolar. I Nottingham Shire 2 I Derby Shire 2 I Ches Shire 4 I Denbigh Shire 3 I Flintshire äro, förutan de ofwan anförde wärk, 4 eller 5 hammarsmidior. I Merioneth Shire 1, som stod år 1724 öde. I Penbrock Shire är Blackpool hammarsmidia wid Haverfordwest, som kan smida 150 ton om året, til hwilken ända de köpa gamla styckekulor ok dylikt ifrån Holland. I Carmarthen Shire 1

I Brecknock Shire Masugnar 2, hwaraf en berättades år 1721 wara i wärket at byggas I Glamorgan Shire 2, hwaraf en hörer Mylord Mansell til, ok hwarest man försökt at inrätta et styckebruk ok giuteri, hwartil de nödgades sofra ut den malm, som kunde finnas tiänlig. Men det gick straxt til intet. I Monmouth Shire 5 I Shrop Shire 10 Ibland de 22 hammarsmidior, som äro i denna province, är Cleobury at märka, emedan det bästa stångjernet i England der säges smidas. Hon hörer en Blount til som jämwäl drifwer Boulden Masugn i samma Lands skap. Stångjernet galt wid början af år 1725. 18 £. p ton. I Stafford Shire 1 I Warwick Shire 1 I Worcester Shire 1 I Glocester Shire 3 I dito, men i forest of Dean 3 I hamp I Hamp Shire Masugnar 2 I Sussex 9 Masugnarne i Hamp Shire förses med malm ifrån Öen Wight ok Cumberland. I Sussex ok Kent woro tilförne flere masugnar, men de stå nu öde, ej så mycket at Malm eller skog kan sägas hafwa trutit som för andra orsaker. Som wid Masugnarna i Sussex giutas mästadels Stycken ok dylikt, så smides wid Hammarsmidiorna, hwilka der äro 8 ok en i Kent, förutan 10 eller 12, som nu stå öde, litet stångjern, warande allenast en eller annan, som kunna komma til 600 skeppund om året, de andre smida intet öfwer 250 à 300 skeppund årligen, hwilket jämwäl bör til en del tilskrifwas deras brist på watn om sommaren. Ok som här gifwes anledning at utförligare tala om Styckebruken, så kan ock af dessa Wärks beskaffenhet dömas, huru wida de äro lika eller skiljeagtiga med de öfriga Masugnar ok Jernwärk. Om dessa Wärk på något sätt eller tid lida nöd af watn, så hafwa de deremot öfwerflöd på skog ok kol, i synnerhet sedan nu under Fredstiden til 10 Masugnar blifwit ödelagde, wa

-rande Sussex den provincen, som ej allenast de der belägna Wärk förser utan ock staden London med kol så wäl som timber til en stor del. Skogen består som annorstädes af Ek, bok ok biörk, hwilka på sätt, som sagt är, planteras til ung skog, ok äro efter 12, 15 à 20 år tiänlige at fällas til kolnings. Han köpes gemenligen på stubban, ok det efter et wist stycke land, som kallas Acre, ok håller 160 stänger i fyrkant, nämligen 40 stänger i längden ok 4 i bredden, ok hwarje stång af 16 1/2 fot, ehuruwäl när ung skog köpes, 18 fot gemenligen räknas til en stång, ok på somliga ställen i landet mer. En sådan Acre skog kostar i Sussex 3 £. Sterl: mer eller mindre, alt som han är wäxt til, eller med timber ok grof skog beblandad, som i köpet icke begripes. Eller ock köpes han efter famnen, hwilken håller 14 fot i längden, 3 fot i högden ok 3 fot i bredden. Skogen at hugga en sådan famn wed kostar 6 Skill:r eller wid pass 10 D:r 25 :/: Kpp:mt, ok det på stubban. Hugstarlön är ifrån 14 til 20 pence, eller ifrån 2 D:r 2 1/2 :/: til 3 D:r Kopp:mt. Kolarelön 4 D:r 24 :/:, omtrent för hwarje load. 2 famnar wed göra en load en load kol, som håller 12 quarters, 8 bushels til en quarter, ok 4 pecks til en bushel, så at en load kol gör omtrent 21 1/2 tunnor Swänska efter kornmåttet, ehuruwäl i kolemåttet 5 strukna pecks bestås på en bushel. Forlönen beräknes efter 5 Skill:r el:r när emot 9 D:r på en load för en wäg af 6 Engelska Mil. Efter detta senare sätt köpas ok beräknas kolen wid Jernwärken, räknande man 2 1/2 loads kol at blåsa en ton tackjern, som i följe af det föregående gör wid pass 7 tunnor Swänska til et skeppund. Efter det förra köpes skogen, som koles för Londons bruk ok behof, då en Mila af 5 sådana famnar wed gör et kärrlass af 60 säckar, hwarje säck hållande 4 bushels eller 9 tunnor korn, som de räkna swara emot 3 bushels kol. Et sådant lass säljes i London för 6 £. Sterl: deraf 3 räknas för skogen, ok de öfriga 3 för kolarelön, försel ok förtiänst Wid hammarsmidiorna i Sussex fants emellan 3 ok 4 Collwin loads kol räknas til utsmidet af en ton stångjern, då 2 sådana loads göra et kärrlass af 60 säckar. Hwad Jern Malmen angår, så har härtils ingen

brist sig derpå ypppat, ehuruwäl en del af Landsfolket welat döma, det denne kunde snarare fela än skogen, eller åt minstone utödas i grufworna närmast til Masugnarna, då förslen ifrån widare aflägna orter måtte falla dem för dryg. Ok som i det följande skal förnämligast hafwas afseende på Glocester Masugn, som ej allenast är den största i Sussex, utan ock bäst wid magt hållen, ok är belägen wid Lamberhurst en liten stad 40 Mil ifrån London, så skall ock af den närmast in wid samma ort belägna jerngrufwa kunna slutas om de öfriga. Som landet öfweralt är upplögt ok bebrukat, så söka de först medelst borande i jorden at utfinna om någon Jern malm der ligger förborgad, dels at ej skämma grunden ok åkeren i widrigt fall, dels at undwika den omkostnad at sänka Schakt, hwilket först sker, när de med borande medelst Jordboren sedt malm der wara. Malmen ligger 10, 12, 16 à 20 fot diupt under dagen, betäckt först ok ofwantil med sand eller Ler, ok längre ned med et slags blå- eller gråagtigt ler som är af en fet ok gödande art, samt brukes derföre derföre at göda jorden, tagande man deraf 200 skålpund til en Acre land, som ej är upplögt, ok 300 skålpund til en Acre upplögt land, ok breder det ut öfwer marken. Förr än de komma ned på Malmen, finna de ock gemenligen et tunt lag af sten, hwilken de efter des art kalla Grå sten, ok som brukes i upsätningen wid Masugnen, emedan han hielper ugnen at bätre smälta ok slaggen bätre at flyta. Ibland de 14 Korgar Malm, som sättas up på en gång, tages, om så behöfwes, en Korg af denna sten, ok stundom, men sällan, en peck eller 1/4 dels bushel af Kalksten. Malmen stryker alt i fält, ok om han går i något stadigt streck, är det gemenligen Öster ok Wäster, dock utan Klyft eller bergart. Han ligger i tunna lag som en skorpa, hwilken medelst et tunt lag af ler skiljes ifrån et annat Malmfält inunder. När de efterhämtat all malmen, som finnes på botnen, slå de in en trumma i jorden efter gången så långt de kunna, förr än de hindras deraf at jorden rasar ned, då de sänka andra Schakt, brukande man här ingen förtimring. Grufworne bearbetas på deras omkostnad, som drifwa Masugnen, ok hwilke betala til Ägaren af grunden 12 pence el:r 1 D:r 25 3/5 :/: Kpp:mt för hwart

load af 12 bushels eller 27 tunnor, til grufwodrängarna för arbete ok upwindning 3 Skill:r el:r til 5 D:r 11 :/: hwilket dock är olika efter grufwans diup, som här war 16 fot, niutande dessa för jordarbetet intet, ok 2 Skill:r forlön til Masugnen, hwilket är räknat efter denna grufwans aflägenhet ifrån Masugnen, som war 2 Mil eller mer. Sålunda säger man at en Acre land ofta bringar in 20 Skill:r i bara malm, förutan at jordmonen, när han kommer at läggas igen, förmedelst det ofwansagda ler är bätre ok fetare. Malmen är af olika halt ok godhet, dock räknar man at den ene med den andra gifwer en ton tackjern el:r 7 1/2 skeppund af 3 loads eller 36 bushels Malm. Ok som han gör et mycket miukt jern, dock rödbräkt, så har det samma gifwit anledning, at wid alla Masugnarna i Sussex, en, som kallas Waldon undantagen, de giuta stycken, stora pipor för pumpar ok wattukonster, grytor, Kätlar, Spisplåtar, hällar ok dylikt mera. Han rostes på samma sätt, som förr är sagt, då en del deraf ok det bäste slaget, warande helt tät ok fin, får under rostandet en purpurfärg, ok köpes up af glassliparna i London, hwilka bruka at polera glas dermed i stället i stället för Smergel. De gofwo nu derföre wid Masugnen 2 Skill:r p Centner til Ägaren, ok 3 Skill:r p Cent:r eller 7 1/2 lispund til dem, som sofrade honom ut, förutan forlönen til London. Glocester Masugn, så kallad efter Hertigen af det namnet, sades wara en af de bästa i Sussex, både för des lägenhet i anseende til skog ok Malm, hwilken senare de hafwa ifrån berörda grufwa wid Lamberhurst, ok ifrån en annan 2 Mil bort, så wäl som 6 mil ifrån ok annorstädes, som i anseende til den drift, hwar med han i gång hålles af Interessenterne, hwilka dess 3 af utan drifwa de andra Masugnar ok åtskilliga smidior här i landet. Den största olägenhet wärket är underkastat, är af bakwatn, då, när starkt rägn faller, den förbi löpande ström marken öfwerswallar. Masugnen war upbygd år 1697 ok är af de högsta man må se, warande 28 fot hög, hwilket dock masmästaren räknade til 4 fot öfwerskrida det, som gemenligen brukes eller bör wara, ödande man härmedelst en myckenhet kol onödigt wis. I det öfriga är han på samma sätt bygd, som

de andre Masugnar, ok kan om des beskaffenhet af hosföljande bäst dömas. A wisar öfwersta toppen af ugnen, hwarest sättes up, ok hwar han är 22 tum bred i fyrkant; Somligstädes är ugnen här mer annorstädes mindre wid. Utantil kan han wara 4 à 5 fot wid i fyrkant. B: B: äro wäggarne af ugnen, som här, der ugnen war tilsammans, at räkna ifrån botnen, 28 fot hög, ej kunna wara mindre än emot 20 fot diupa neder til C; Men der ugnen är 24 à 25 fot hög, äro wäggarne omtrent 15 à 16 fot höga. C C är hwar ugnen är widast, som är 1 à 1 1/2 fot ofwan om the boshes, som de här kallas, eller hwar ugnen faller ihop igen. Des widd är der 7 1/2 fot innom wäggarna, ok det på den sidan, som är emellan forman ok wäggen mitt emot, ok 8 fot på de andra sidorna, eller, som andre wilja, at han är 8 fot i fyrkant. Wid D D begynnas de så kallade boshes eller fallet af wäggarna innantil, hwilka äro sålunda bygda på alla 4 sidorna til den ändan, at malmen ok kolen ej må falla straxt ok för tungt öfwer härden ok qwäfja smältningen. Man hade på et

på et ställe giordt en dör på hwar wägg straxt ofwan för detta fall, at man de samma dörar kunde öpna, ok med en jernstång röra up Malmen ok kolen i ugnen, ok åter tätt igensluta, men det fants aldeles intet swara emot förslaget. ? wisar bredden eller distancen emellan dessa boshes eller wäggar ofwantil, som är af omtrent 1/2 fot mer än härdens bredd wid toppen deraf. E E wisa dessa boshes ok hwar wäggen sluttar in, hwars fall ok stupande är af 18 tum, ok om man lägger dertil 18 tum härdens högd /G/ som gör 3 fot tilsammans, blifwa 4 fot öfriga för högden af dessa wäggar ifrån ?, til /G/ toppen af härden, warande ifrån desse wäggar D D eller toppen deraf til K ugnens ok härdens botn, 7 fot höge, ok det, gemenligen ok efter en allmän regel, i en Masugn af 24 à 25 fot hög. Är han högre, göras de ock diupare. F F F är tiockleken af dessa wäggar ifrån utsidan af ugnen, hwilken tiocklek är olika, efter som härden bygges widare eller mindre, då större eller mindre arbete bör giutas. Desse wäggar tagas neder för hwar gång ugnen är utblåst, eller at man behöfwer bygga härden större eller mindre, ok äro de, som på annat ställe

är sagt, bygda af en lös sandsten, som bäst kan tola elden. Men de stora botenstenar ligga för lång tid inne. G wisar härden i Masugnen, som är 5 fot lång ifrån framsidan, hwar stickhålet är, til bakwäggen, ok 2 fot 9 tum wid ifrån forman til wäggen mitt emot, ok 1 fot 6 tum hög, det är så högt godset stiger eller under förman. Hwilket är at förstå om härdens bygnad, när de wilja giuta grofwa stycken, ty om små stycken skola giutas eller annat fint arbete, under hwilket namn gå spisplåtar, grytor, kitlar ok dylikt, bygges härden mindre, nämligen 4 fot lång, 18 tum wid ok 10 à 12 tum hög, tagande de altid så, at de hafwa en myckenhet gods at kasta af etdera slaget wid en ok samma blåsning. H wisar Stickhålet i framwäggen. J är forman, som ligger omtrent 8 tum ifrån bakwäggen, ok altså närmare til den än til framsidan, hwar stickhålet är, ok är hon så insatt, at blästen just kan komma öfwer godset när härden är full, warande i öfrigit i agt taget, at malmen ej smältes eller bör smälta förr än han kommer neder emot forman à 204. 81. K wisar Masugnens botn, som är af 18 fot i fyrkant utantil. Upsätningen består af 14 korgar gar Malm, ok undertiden af 12 korgar, ok hwar korg håller omtrent 1/2 bushel eller litet mera än 5 kannor. Om de böra giuta groft arbete, sätta de up mer malm, Om finare arbete eller små stycken, sättes mindre malm up, drifwande man då ej ugnen så starkt. Kolen sättas up i korgar, som hålla hwartera 3 buskels ok 4 eller 5 af dessa korgar til en upsätning, halfparten af kolen först ok så halfparten malmen; åter kol ok derpå malm. Af den förr omtalte Gråsten sättes med hwar upsätning up en skoffel, eller 1/8 à 1/4 bushel, hwilken sten är het nog at bränna ugnen, om för mycket deraf skulle upsättas. Om de giuta groft arbete, slå de ut igenom stickholet, at godset kan rinna i måtten i jorden. Men om det är smått ok fint arbete, låta de godset ut i en sump bak om härden hwarifrån det öses med skopor i måtten. Wid det senare arbete slås gemenligen ut 2 gångor om dygnet, ok til 1200 à 1300 skålpund hwar gång, eller något mer än 4 skeppund, som ock är på sitt högsta. Om de giuta Grofwa styken, slå de ofta ej mer än en gång ut i 2 dagar, hwilket alt beror på Malmens art ok ugnens bygnad. Til Masugnens drifwande höra här

som annorstädes, 4 man om de blåsa tackjern, hwilket dock sällan sker. När de giuta stora stycken, äro de 10 tilsammans wid ugnen, 4 at sätta up ok slå ut eller at gifwa agt på ugnen, ok 6 för styckearbetet, at göra måtten ok hwad dertil hörer. Masmästaren, som jämwäl ordnar huru måtten böra göras, niuter om weckan. 1 1/2 £. Sterl: den andre näst honom har 12 Shill:r, de öfrige drängar 7 à 8 Skill:r om weckan, under hwilken tid de kunna giuta af små stycken 7, högst 8 ton el:r 60 skeppund men af grofwa stycken 9 eller 10 ton. De hafwa wid denna masugn kommit til 11 ton om weckan, hwilket dock sker sällan, ok under den sidsta blåsningen, som slöts i April Månad år 1725 ok hade påstådt 42 weckor, hade de förutan annat arbete, gutit 820 stycken, mäst 3pundare ok derinunder. När stycket är gutit ok tagit ur måttet, går det til det som dem borar, niutande för stora Stycken 5 Skill:r p ton, ok för små Stycken 7 Sk:r 6 d men betalar drängarna, som til grofwa stycken gemenligen äro 2, men wid de smärre stycken altsomde behöfwas til. När blåsningen är öfwer wid Masugnen, eller at en at en myckenhet Stycken äro färdiga wid wärken i Sussex, sändes på konungens wägnar en Proofmaster ifrån London eller ifrån Fälttyg mästaren, i hwilkens närwaro de proberas, då ladningen tagas efter den wanliga reglan för profwen. Ibland Intreressenterne, som drifwa Wärket är en Harrison, hwilken för sin räkning tager emot alla Stycken wid bruket, förer dem til London ok der försäljer. Forlönen landwägen ifrån Styckebruket til Hafssiösidan i Kent, hwar de inskeppas, betales med 16 Skill:r p ton eller emot 4 D:r skeppuundet ok derifrån siöwagen til London 5 Sk:r p ton. Priset hwar efter de nu försäljas, är för Stycken af 2pundig kula upp til de grofwaste Stycken; 12 Sk:r p Cent:r af 112 skålpund, eller 57 D:r 19 1/5 % skeppundet. Stycken af 1 skålpund kula efter 60 D:r skeppundet. dito af 1/2 skålpund kula 26 D:r skeppundet Kulor ifrån 2 skålpund wigt ok så widare upföre til de största. 48 D:r Cylinders eller Pipstockar för wattukonster, om de äro oborade. 96 D:r Oborade dito 1 68 D:r Kpp:mt skeppundet

då Wexel-Cousen räknes allenast til 36 D:r kpp:mt. De större Stycken säljas antingen til Cronan eller köpmannen som dem bestält; De smärre af 1/2 ok 1 skålpund kula ok deromkring beställas mäst af Ost Indiska Compagniet, at sändas til OstIndien. Straxt wid hwarfwet haf:r bem:te. Ägare en smidia, hwar han låter göra allahanda jernredskap för Laweter ok dylikt, så wäl som hwad fordres til de stycken man kallar Nidhakar, hwilket deraf kommer at nämnas, at han dertil brukade Ryskt jern i långa fyrkantiga stänger, som han hade köpt efter 17 £ the ton eller 81 D:r 19 % skeppundet, ok sade sig finna det samma mycket godt. De giuta Stycken af hwad storlek de beställas, så at de tilförne gutit 36 pundiga ok större, men nu för tiden äro smärre Stycken mera begärlige, såsom 3 pundige ok mindre ok derifrån up til 6 ok 8 pundare. Desse senare wäga wid 2700 skålpund, de andre, som tilförne höllo til 2500 skålpund, komma nu knapt, til 2000 skålpund i wigten. Ok som de Engelska Jernstycken nu wärderas mera än andra för deras lätthet skull emot kulan ok Calibern, så är fuller wist at de i de senare åren denna saken ansenlansenligen förbätrat emot hwad tilförne skedt, dock bör detta tilskrifwas den omsorg, som Ägarne af Styckebruken anwända at ej bruka någon annan än den bästa Malm ok som gifwer det bästa ok miukaste Jern, i stället de toga tilförene den ena med den andra. Hwartid de så mycket mera äro nödsakade, som köpmännerne ok andre, som köpa stycken, sedan de en gång funnit den förmon af lättare stycken, ok at de swarade i wärkan emot dem som woro tyngre, nu på en annan fot dem ej wilja emottaga. Ok följer fuller af detta Malmwal, at lättare stycken nu kunna giutas än förr; Men så äro de, som wid desa Wärk hafwa bästa insigten, af den tankan, at nästan alt för litet gods tages til Stycken, som de nu giutas, ok at åt minstone den efterfölgden kunde falla derpå, at när en gång den bäste malmen är utödd, som af des aftagande på åtskilliga ställen ej är olikt, de måste gripa til den smäre malmen, den de nu lämna, då så lätta stycken ej lära kunna göras. Som nu mera Krutkammaren ej göres widare än Mynningen af Stycket, så at des Diameter ok Widd är alt igenom lika, så är wid Jernstycken så wäl som andra det en allmän regel, at stycket

bör baktil wara 3 gångor ok frammantil 2 gångor så widt som sielfwe Calibern eller borningen, dock så til förstående, at wid Jernstyckens giutande bör bestås något litet mera, ok det för godsets art, som ej swarar i godhet emot det man kallar Metall; hwilket beror på en förfaren arbetare, som wäl känner sitt gods, ok kan widare af efterföljande inhämtas. Jernstycken, som de nu mästadels giutas. wigst af stycken Coulverine el:r 18 pundare 9 fot lång 39 à 40 Centner 8 fot lång 36 d:o 12 pundare 9 fot 32. Centner. Demi Coulverine el:r 9 pundare 7 1/2 fot 22 Saker eller fempundiga Stycken af 8 fot i längden 20 Sart: 7 1/2 fot 17 7 16 6 1/2 14 Minion eller Stycken af fyrapundig kula 6 1/2 fot. 11. 6 fot 10. Trepundare 6 fot 8 Ju längre Stycket giutes, ju tyngre bör det wara i wigten, sålunda at en demi Coulverine, til exempel, som är 9 fot lång wäger 28 Centner. En 24 En 24 pundare eller half Cartan wärer efter des åtskilliga längd 43 à 45 Cent:r. En Centner håller 112 skålpund Averdupois wigt. 20 Centner göra en ton, som räknes swara emot 7 1/2 skeppund, swänsk wigt. Maneret at proportionera, eller som de säga, lägga godset är at man håller ringarna på stycket til en linie, så at de swara snör-rätt emot hwar andra, eller gå rätt lika emot snöret. Desse Ringar äro 5, En bakom ok En frammanom fångepannan; En bakom öronen, som Stycket ligger på ok En frammanom; ok sidst en bakom mynningen. Tilförne är sagt, at Stycket bör wara 2 gångor så widt eller i diameter, som Calibern eller boren är, ok det til förstående wid ringen, som är näst til mynningen, ok 3 gångos så widt baktil eller rätt wid fångepannan så at et Stycke, som har en Calebre af 6 tum, bör wid ringen näst mynningen wara 12 tum i diameter, ok wid ringen wid fångepannan 18 tum; Ok dertil bör läggas hwad som bör bestås på hwart af dessa ställen til at bringa stycket til des rätta tyngd, som fordres eller är bestäld ty at köpmannen, när han beställer några Stycken, låter altid weta af hwad längd ok wigt han will hafwa de samma.

Hwad, som sålunda bestås, är gemenligen til en Trepundare 1/4 tum tiockt gods frammantil ok 1/2 tum baktil; Til en Sexpundare bestås gemenligen 1/2 tum frammantil ok 3/4 tum baktil, ok sker denna tilökning at bringa stycket til des rätta styrka. Dock är derutinnan någon åtstilnad, alt som arten ok godheten är af Malmen, hwarefter en forfaren arbetare sig rättar. Ty bruka de ock at wid början af hwar blåsning giuta för prof et Stycke af hwart slag, som äro bestälte eller böra giutas, i upsåt at se om de äro bragte til deras rätta wigt, hwarefter de sedan skuta ok rätta sig at göra måtten ok utslagen för de andra. Ok som redan är sagt, at de nu intet smälte annan än, den bästa Malmen, ok arbeta med större agt ok omsorg den tilförne, så hafwa de ock dymedelst kommit så långt at de nu bespara snart 300 skålpund gods i en ton wid Jernstyckens giutande, emot hwad för några år sedan skedt. Som sålunda wid alla Masugnarna i Sussex Stycken ok dylika saker giutas, så blåses här litet eller intet Jern i tackor, eller åt minstone intet til salu; ty om något blåstes, så smides så smides det af Ägarna up wid deras egna hammarsmidior för Smedernes behof i landet, til hwilka stångjernet nu försåldes för 19 £ p ton eller efter förberörda Waxelcourse 91 Dl:r 7 :/: Kppmt skeppundet. De sorter, som nu funnos smidas wid Chingley hammarsmidia 2 mil ifrån Lambherhurst, hörande samma Interessenter til bestodo i Platt af 2 1/2 tum bredt ok 1/2 tum tiockt, 2 tum bredt så wäl som af 1 tum fyrkant; samt något fyrkant af 2 1/2 tum, som war bestält til bygnings; Ok war jernet af en god art, miukt ok wäl slagit. Denna smidia bestod af en hammare ok 2 härdar; en at finera tackjernet, som de säga, ok en at glögga stången för utsmidet, ok smides der ej öfwer 30 à 40 ton om året. I öfrigit äro desse wärk i anseende til bygnad ok smidarlön med merra af samma beskaffenhet, som de ofwannämda, ok bruka. i bägge härdarna Träkol, hwarpå här är ymnoghet, men af Stenkol alsintet. I agtat den noga efterfrågen, som man giordt up ok neder i Bergslagorna, i tanke at få om årliga allgemena Jerntilwärkningen i England en wiss ok tilförlåtelig kundskap, så måste dock tilstås, at det warit omöjeligit at inhämta egenteligen ok

ok til det nogasta, antingen huru mycket Jern blåses wid hwar Masugn eller slås wid hwar Smidia, at sålunda weta til pricka, til huru mycket hela tilwärkningen sig bestiger. Förmodeligen lärer ock ingen finnas, som derom kan gifwa et annat besked, än det som på en ungefärlig gissning beror, emedan hwar ingen Rättighet betales af wärken til Cronan, der ock inga publiqwe handlingar eller Räkenskaper hållas, deraf man måtte döma. Hwartil kommer, at hwar ok en i et så elskylt wäsende, som detta gör i England, synes wara om des egna Wärks förkofrande mera bekymrad än at undersöka styrkan af de andra, så at man derigenom kunde komma til någon wiss underrättelse, ok i synnerhet af dem, som äro widare aflägse på åtskilliga orter i landet, hwilket til äfwentyrs ock bör til en del tilskrifwas det, at Ägarne af wärken ej äro allestädes lika benägne en om i en slik undersökning at förnöja, ok det särdeles i England, hwar de wid deras manufacturer ok Wärk en ogemen warsamhet ok tysthet söka bestyra. Sir Ambros Crowley war den sidste, som man kunnat finna giordt någon allmän uträkning ok förslag öfwer öfwer hela årliga tilwärkningen i England, ok wid hwart ok et wärk i synnerhet, hwilken uträkning, som han den samma skolat lagt in för Parlamentet, han faststält efter et medium af 7 år til 13000 ton eller 97500 skeppund tackjern om året. Af åtskilliga Bruksägande, som öfwer denna saken hördts yttra deras tanka, hafwa de mästadels kommit til 25000 ton eller 187500 skeppund tackjern, som nu skola årligen tilwärkas här i landet. Hwilket icke lärer finnas wara i wäxten tiltagit, när eftertänkes at i föregående Lista äro 64 Masugnar upräknade, wid hwilket antal om man will sig hålla, ok til hwar ok en för et medium beräkna en årlig tilwärkning af 400 ton, hela utkomsten blir då 25600 ton om året. Wid de 12 Masugnar, som äro innom 20 Mil rundt omkring Sturbridge i Worcester Shire, tilwärkes til 6000 ton tackjern om året, som gör wid hwartera deraf 500 ton eller 3750 skeppund. På många ställen, såsom i Lancashire, wid somliga Wärk i Wales, ok i synnerhet de 8 Styckebruk i Sussex, komma de ej så högt, men på andra orter såsom i Monmouth ok Glocester Shires med flere öfwerskrida

de långt det samma, hwilket taget öfwerhufwud ok tilsammans synes bestyrka det medium man tagit af 3000 skeppund eller 400 ton årlig tilwärkning wid hwar Masugn. På andra sidan ok hwad Stångjerns smidet angår, så följer at i fall alt tackjernet gingo til hammarsmidiorna der at utsmidas med 1/4 dels afbränning, så skulle hela tilwärkningen af stångjern bestiga sig til 140625 skeppund om året. Men så sker det icke, utan som förr är wordet i agt tagit en del går til Jerngiuterierna i landet, antingen det sker at giutes efter Messingsformor ok i sand til Kätlar ok grytor, såsom wid Bristol, Sturbridge ok annorstädes, eller för annat gutit arbete, eller wid Styckebruken, til Stycken ok alt dylikt, som der giutes af spishällar, plåtar, grytor, pipstockar, jern för hiulaxlar med mera. Om man nu will på sitt högsta räkna at på detta sätt 3000 ton eller 22500 skeppund årligen förbrukas, så blifwer, efter afbränningen afräknat, för Stångjerns tilwärkningen öfriga 123750 skeppund om året eller 16500 ton, hwilken uträkning, ehuru den må wara i minsta måttan tiltagen, är bygd på det i Bergslagorna wedertagna förslag af 25000 25000 ton tackjerns årliga tilwärkning. Hwad omkostningarna widkommer at tilwärka en ton Stångjern, så ehuruwäl de af hwad ofwan är wordet anfördt kunna inhämtas, ok i anseende til kol, malm ok arbetslön synas stiga emot 11 £. Sterl: eller 53 D:r Kopp:mt skeppundet. Dock likwäl som detta skiljer i anseende til olika lägenheter, ok förslen af tack- ok stångjernet ej är inräknad, ej eller omkostnaden af wärktyg, ugnens ok smidiornes bygnad ok wid magt hållande med hwad mera, samt til äfwentyrs den förtiänst, som Ägaren må sig med skäl föreställa, så skal här utan widare skärskodan anföras hwad som efter, så at säga, en allmän wedertagen regla hela England öfwer räknas det pris, under hwilket jernet ej kan tilwärkas, åt minstone så at Bruksidkaren skal blifwa behållen, ok är efter 16 £. Sterl: p ton, eller efter samma låga wäxel Course, som först är nedsatt, 76 D:r 25 3/5 :/: Kopp:mt på et skeppund Swänskt. Ok at der med sålunda är beskaffat må deraf dömas, at af åtskilliga i Bristol är wordet berättat, at om det Swenska Jernet skulle falla til 15 à 16 £. Sterl. p ton, en stor del af Wärken i England måste duka under, dem undantagne som äga den förmon, att

hafwa Malmen när wid hand ok besitta egen skog, dermedelst at debiten ok afsätningen dem skulle tryta, i synnerhet i Siöorterna; fördenskull ok nu under det påstående höga priset af Swenska Jernet, Bristol, som årligen skal förbruka öfwer 1000 ton stångjern, litet eller intet deraf emottager, warande nogsamt försedt af inlands bergzlagen, hwarifrån denne staden är ej långt belägen, förutan hwad införes ifrån Spanien, ok köptes i början af år 1725 för 74 D:r 12 :/: skeppundet, emot reda betalning, eller 15 £. 10 Sk:r à 16 £. p ton. Hwartil kommer at under påstående winter Marknad i Bristol detta samma år, då det Swenska jernet af Ordinarie sorter galt 18 £. p ton ok deromkring, Bruksäganderne sins emellan sig utlåta, som woro samma jern et för högt pris af 2 £. p ton deras egen Marknad ok Markgång at förnär göra eller förfördela. Ok skal wid detta tilfälle nämnas, at mäst alle Bruksäganderne i Riket mötas i Sturbridge den första fredag i året efter Trettonde dagen, ok sedan, derifrån at räkna, hwar fierde fredag året omkring, om deras Wärks angelägenheter ok bästa at rådgöra, samt fastställa markgången af deras Jern för den månaden, i anledning af den markgång som främmande Jernet bär. Men som oagtat at Jerntilwärkningen i England i senare åren så ansenligen tiltagit, den samma dock på långt när ej är tilräckelig til egit behof ok manufacturernes drift, så följer at skärskodas, hwadan ok til hwad myckenhet de i öfrigit förses, eller i tiden kunna hafwa tilgång; Hwar wid deras egna underliggande Länder först skola i agt tagas. I Ireland woro tilförne åtskilliga Jernwärk, såsom wid Dublin, Londonderry ok annorstädes, hwilka dels drefwos med egen Malm, dels med den de hade ifrån Whitehaven i Cumberland; Men som deras mangel ok brist på skog är stor, så har man nu för tiden ej kunnat finna der wara öfwer 2ne Masugnar ok Jernwärk i gång, hwaraf det ena ligger ej långt ifrån Dublin, men gör elakt jern; det andra wid Wacksworth i provincen af samma namn, hwarest bätre ok tämmeligen godt jern tilwärkes. Til Bristol kommer fuller då ok då litet

litet jern ifrån Irrland, som dock ej stigit öfwer 100 ton om året; men så bör det icke tilskrifwas något öfwerskott i landet til utskepnings, utan at en eller annan det öfwersändt såsom betalning i handel ok wandel, dermedelst at undwika wexelens swårighet, som emellan England ok Irrland altid är det senare ansenligen widrig. Hwad mäst här skal hindra Jernwärks inrättande, berättes wara mangel på skogar, hwilka nu äro aldeles utödde, ehuru de i forna tider må hafwa warit ymnogare, som deraf dömes at en myckenhet stora träen ok timber finnas under jorden i kärr ok låg grund, hwaraf ock Landsfolket sig mycket betiäna. I det öfriga förses Irrland med jern ifrån Spanien, förutan hwad som ifrån Swerige införes, ok här woro onödigt at nedersätta. På de Engelske Colonierne i America har man mera förslag ok reflection at göra, emedan nu ingen twifwel är, at ju Jern Malm med andra förnödenheter af watn ok skog der i öfwerflöd finnas; hwilket senare äfwen deraf må slutas, at årligen en myckenhet timber, träwärke ok master ifrån dessa orter til England ankomma, ok at ansenliga skeps skepsbyggerier der äro inrättade. Det förra är klart af de åtskilliga Wärk, som på flera ställen blifwit upbygde ok i gång bragte. I Nya England har det nu warande ok så kallade Bristol Compagnie försökt at inrätta Jernwärk ok tackjern tilwärkat, hwilket til England blifwit öfwersändt. Men så har omkostaden ok förlusten warit så stor, at de ej mera synas wilja sig dermed befatta; hwilket andre, som detta förehafwande mäst i förswar taga, påstå böra til en stor del tilskrifwas Wärkets aflägsenhet ifrån siön, ok den långa försel til lands. I Pensylvania wid Mohanataonoy 50 Mil Norr ut ifrån Philadelphia är Ruyter's Jerngrufwa, hwarest 3ne härdar berättas wara upbygde, der malmen smältes til tackjern, jämwäl der at utsmidas. Ok skal detta Wärk gifwa godt Jern. På andra sidan om strömen, ok 3 à 4 Mil ifrån det förra Wärk är et annat nyligen inrättat, hwarest Jern tilwärkes på samma sätt. Ok hafwa dessa 2 Wärk den förmon, at berörde ström, som kalles Skullkeel ok hwarwid de ligga, är mästadels eller kan med lätt möda göras navigable nedertil Siöstaden Philadelphia. I Maryland är ock et Jernbruk inrättat, hwar

til de haft arbetsfolk ifrån Birmingham, som der en god ok ordentelig Masugn upbygt, hwarwid nu skal blåsas til 200 à 300 ton tackjern om året. Ok sades de nu wara i wärket at uprätta en hammarsmidia af 2 hammare. Nu ehuru en del om detta Wärk göra sig godt hopp, så hafwa andre tagit anledning at annorlunda derom döma deraf, at en Joseph Farmer ifrån Birmingham, som i samma wärk war delagtig, ok at göra sig derom underkunning så wäl som om de öfriga lägenheter i Colonierne, dit giordt nyligen en resa, så snart han derifrån hem kom, sin andel försålt. Det förnämsta Jernwärk i dessa orter skal wara i Virginia, 17 mil ifrån Jamestown ok 24 Mil if:n stora siön. Det kallas Rappehannock, ok ligger wid floden af samma namn, hwilken bär båtar ok fartyg neder til hafssidan. Det hörer en Öfwerste Spottswood med 2 andra Interessenter til, ok skal wara på samma ställe belägit, hwar af gamla tider ok nästan ifrån första inrättningen af Colonierne et Jernbruk warit anlagt ok begynt, hwilket wid den Allmänna de Engelskas massacre af Indianerne d. 22. Martij år 1622. blef förstört ok lagt i grus Nu Nu förmena de sig wara ifrån slik fara ok anfall aldeles fria ok säkra, dymedelst at flygtingarne ifrån Pfaltz, som kommo i Drottning Anna's tid öfwer, sig nedsatt ofwanom Wärket, tiänande dertil för en mur eller förswar. Malm hafwa de nog, ok om man må tro Interessenterne, ej mindre än 36000 Acres skog, mäst bestående af Ek. Efter berättelse skola i de senare år wid detta wärk omtrent 3750 skeppund tackjern wara tilwärkade, hwaraf störste delen ankommit til Bristol, ok der försålts för 7 £. 5 Sk:r p ton eller 34 D:r 25 :/: skeppundet. Ok omskönt det är ej af det bästa, så gör det dock godt stångjern när blandat med annat tackjern, ok har dessutan brukats i Jernguterierna i Bristol. Nu ehuruwäl dessa Wärk i Colonierne förutan de för omtalte förmöner niuta en annan, som är at fragten är helt ringa emot en så lång försel ok resa, som til England, ok ej kostat dem öfwer, 7 Skill:r p ton, tiänande jernet för Barlast. Dock ligga de under den swårighet ok hwilken dem mäst trycker, at arbetslönen der faller för dyr ok arbetsfolket är knapt. Hwaremot dock swares at när de fått sätta sig i stånd, de skola här kunna arbeta för bätre köp än någon annorstädes förmedelst

deras Slafwar ok Negrer, som dertil kunna lätt uppbringas ok dessutan til alt annat arbete sysselsättas, som plantering tilhörer, i fall de wid särdeles infallande tilfällen ej skulle kunna bearbeta Jernwärken. Til hwilket åter på andra sidan inwändes, at så länge de i Colonierne finna mera sin räkning at sätta ok hålla deras Slafwar at plantera Tobak, ok at plöga ok bruka jorden, hwilket alt mera bringar in, i anseende til den stora afgång der är på alla ätande waror för de Engelske Öarna i America, så lära de dem ej anwända til et annat arbete mindre fördelagtigt. Ehuru der med är, så är fuller klart, at ingen omöjelighet i wäggen ligger, det ju England skulle, om ej så snart, dock i längden kunna med Jern förses ifrån des egna Länder ok Colonier. Men som deras Wärks inrättande kunde hafwa den widriga efterfölgd, at ej allenast Colonierne på fasta landet kude förse sig sielfwa med jern samt allahanda nödige manufacturer i jern ok stål, utan ock de öfriga länder ok Öar i America, hwarmedelst manufacturerne hemma, som i desse orter finna den ansenligaste ok en wiss afgång, skulle komma at lida ok studsa; så göra Bruksäganderne i England alt hwad är möjeligit git dessa Wärk at underkufwa ok kränka, fördenskull ok ej är likt, det de af publico eller Cronan lära med någon särdeles benådning eller upmuntring anses. Skulle de i Colonierne begwäma sig eller låta sig nöja at allenast blåsa tackjern, sända det samma til England, ok åter taga, som förr, de nödiga manufacturer ok stångjern derifrån, så får saken et annat utseende, hwilket förslag som det i de sidsta år blifwit på benen bragt, så måste tiden deraf wisa påfölgden, i synnerhet om medelst åtskilliga planteringar ok instängsel af ödesmark de komma at förebygga all mangel på skog, som man annars måtte tänka skola kunna i framtiden tryta i England. Ifrån hwilka orter England nu för tiden förses med Jern kan af efterföljande upsats inhämtas, hwilken är utdragen af de så kallade Bills of entry eller de trykta Sedlar, som alla dagar utgifwas på stora Tullhuset i London på de waror, som der warit angifne för in- eller utgående tull. Det är ej utan at en stor myckenhet jern inkommer i de andra Engelska hamnarna, det man ej så kunnat ärfara, dock som London är den fast ansenligaste afnämare, har samma upsats ej bordt underlåtas här at in

föras. Ok hwad Jernet angår, som finnes inskeppat ifrån Holland, så begripes ej allenast derunder en del Swänskt, utan ock något ifrån Liege ok deromkring, hwaraf i den senare tid årligen något til London ankommit. Bestiger sig altså införslen af Stångjern ifrån d. 22 Junij år 1724 til d. 20 Martij år 1725. skeppund lispund Ifrån Holland til. 1707 7 1/2 Swerige 15831 Stockholm 40095 Göteborg 11760 Westerwik 157 10 Norrköping 347 12 1/2 Norrige 502 10 Christiania 116 5 Spanien 262 10 Bilbao 5211 7 1/2 S:t Sebastien 172 10 Narva 30 Petersburg 3547 10 Riga 4 17 1/2 Königsberg 67 10 Dantzig 585 Stettin 7 10 Hamburg 612 Dunkirk 90 Tackjern ifrån New England 75 dito if:n Virginia 105 Summa 81288 Det Det Swänska ok Spanska stångjernet står wärderat i Tulltaxan för 7 £. Sterl: p ton, ok betalar i anledning deraf i inkommande Tull, alla afgifterna til Cronan inräknade; om det kommer i främmande skepp 2 £. 10 Sk: 10 13/100. d. Om det är i Engelska skepp 2 £. 1 6 3/100. d. p ton. Stångjern ifrån andra orter betalte efter köpmannens edeliga upgifwande; Men i anledning af en Act of Parliament passerad wid denna sessionen år 1725 är stångjern ifrån Irrland ok alla andra orter äfwen faststält til 7 £. Sterl:s wärde p ton. Jern Malm är wärderat för 10 Sk:r p ton. Tackjern ifrån Colonierne betalte tilförne 5 p:ct ad valorem, ok det efter edeligit upgifwande, men står nu wärdaret til 1 £. Sterl: p ton. Näst följer at talas om Stålbruken, hwaraf äro 2 ugnar i Sturbridge, åtskilliga i ok omkring Birmingham så wäl som på andra ställen i England. Af Engelskt Jern converteres altsintet til stål, emedan det ej hafwer den styrka som dertil fordres; Ej eller har funnits at man ännu giordt något för

sök med Ryskt Jern, omskönt en del mena det ej wara dertil odugeligit. Göres fördenskull alt Stål i England af Swenskt eller Spanskt jern, warande dessutan jernet, som de bruka af 2ne slag, hwaraf det ena säges wara tough and hard, ok är det bästa, emedan det hafwer största styrkan, ok synes det bryta i långa hwitagtiga strimor eller splittror. Sådant är Öregrunds jernet af (L) ok O O, hwilke äro de mäst begärliga sorter i England, ty omskönt de andre Öregrunds Märken ej äro wid Stålbruken obekante, ok godt stål deraf göras, komma de dock intet up emot de förra, som endast brukas at göra Tyskt stål. Det andra wara slags jern säges tough and soft, ok har ej sådan styrka som det förra, ok räknes mästadelen af det Spanska jernet af denna art. I England göras egenteligen 3 slags stål, hwaraf det första kallas Blister Steel, emedan det i ugnen liksom kokar eller skiuter sig up i blisters ok bubblor, ok säljes sålunda i Sturbridge ok Bristol i hela långa stänger, ok förr än det drages under hammaren, ifrån 24 til 28 Skill:r p 120 skålpund. Detta brukes för groft arbete, såsom yxor, hackor ok dylikt. Det andra slags stål är faggot Steel, som är dragit under hammaren i fyrkantiga stänger ok härdat; Det Det säljes i Knippor, hwaraf det ock fått sitt namn, 6 stänger til en knippa, för 28, 32 til 40 Skill:r p 120 skålpund ok brukes til allahanda Äggetyg. Om det är för Lior, säljes det i små korta stänger brutna til den längd, som fordres til Lior af åtskilliga slag. Dessa 2 sorter stål göras af Swenskt eller Spanskt jern, ok det förra af de ordinarie Öregrunds märken eller andra. Det 3die slag kalles Tyskt stål, hwilket, som förr sades, göres allenast af (L) ok O O jernet, ok är smidt i långa smala stänger, som en del af det Tyska ok brukes til helt fina Äggetyg, såsom Rakeknifwar, Saxar med mera. Priset war i Sturbridge ok Bristol 40 Skill:r p Centner af 112 skålpund, i stället de andre 2 sorterne säljas efter 120 skålpund. Ugnen at convertera jernet är en aflång windugn af hwad längd man behagar, ok håller 2 pannor eller kistor, en på hwar sida, warande wid pass 2 fot emellan hwartera; Ok nu skola de i Sturbridge wara i wärket at upbygga en ugn med 3 Kistor ok 2 eldstäder, så at en kista kommer at stå mitt uti, hwilken ock af hettan kommer mäst at angripas. Botnen af dessa kistor, hwilka så wäl som hela insidan af ugnen äro bygde af Sturbridge Ler, hwilar på bogar, hwälfda af Ler eller rättare tegel af samma ler, emellan hwilka ligga nedanföre ok ändalångs med ugnen

Jernstänger, hwarpå kolen ok elden lägges, så at logan spelar derifrån up i ugnen, som är hwalfd ofwantil ok omtrent 4 eller 5 fot hög ifrån botnen af kistan. Som hwalfwet af taket sluttar af på sidorne, så drifwes logan dermedelst neder öfwer kistorna, til hwilken ända der dragas äro wäderhål på alla sidor, der logan ok röken ok spela ut, warande ofwan om hwalfwet eller sielfwa ugnen en rund skorsten eller Cupula. Kistorne eller ugnen byggas, som sades, af hwad längd man will, ok woro här i den ena ugnen 7 fot, i den andra 8 fot lång. I Birmingham war ugnen längre. Bredden af kistan är ock efter behag til 2 à 3 fot, ok diupet så at hon räcker up til bröstet af en karl, som Klyfwer up under ugnen på Jernstängerna, der kolen sedan läggas, ok fyller Kistan, tagande til den ändan emot jernstängerna, som böra converteras, af en annan karl, hwilken räcker honom dem tilhanda igenom fyrkantiga hol, hwilka äro i muren på ugnen wid ändan at Kistan. Jernstängerne sättes på kant, ok fylles wäl med kolstybbe emellan, så wäl som emellan hwart hwarf eller lag af jernet. Ofwanpå strös god stark sand, som af hettan smältes til en storpa, ty ju mera jernet ligger täpt ok slutit, ju bätre warder stålet. Ok hwad mäst är at agta wid stålgörandet görandet är at en medelmåttig hetta gifwes i början, ökes så på efter hand, ok minskes småningom wid slutet, eller när man wet at Jernet är converterat, som ej må smälta eller komma at rinna. I den ena af de föresagda ugnar converteras 3 ton jern, i den andra 4 ton på en gång, hwilket påstår i 6 eller 7 dagar, ok undertiden mer. Stålmakaren bör så laga at de tiockaste stänger läggas på det ställe i ugnen, hwar han drager starkast, ok at weta när jernet är converterat, hafwer han 2 profstänger i hwar kista, hwaraf ändarne komma ut igenom de sidst omtalte fyrkantiga hål, som äro 2, det ena öfwer det andra, ok när han tror det är nog, drager han med tänger ut en af dessa profstänger, ok smider henne ut under hammaren. Om han då af brottet ser at der ännu är jern uti, låter han gå på 2 eller 3 eldar mer, ok så drager ut den andra profstången at se om icke alt är converterat, til hwilken ända dessa 2 stänger äro af de tiockaste, som fordra mästa hettan. Afbränning är så aldeles ingen på jernet, som converteres, at det snarare får tilwäxt af 13 eller 10 skålpund på en ton; Men då stålet smides ut under hammaren, gå gemenligen 100 skålpund af på en ton, omskönt ingen wiss afbränning bestås. Elden göres med Stenkol,

hwilken de ock gifwa före wara den bästa ok tiänligaste, ok gå ungefär 4 eller 5 ton kol til en ugn, hwilka som in wid ok omkring Sturbridge, ej at något nämna om andra orter hwar Stålbruk äro, finnas åtskilliga stenkolsgrufwor, falla der för mycket godt köp, ok säljas wid bruket för 8 pence hwart load eller wid pass 2 1/2 styf:r p 100 skålpund. Kolen kosta wid Grufwan 4 pence ok förslen är 4 d. p load eller hwar hästbörda, som räknes gemenl: til 300 skålpund eller litet mer än et skeppund. Man säger at det Jern ok stål, som legat någon tid, som til exempel 6 månader eller mer, i luften, är en god del miukare ok bätre at smida än det, som nyligen blifwit smält eller converterat. I öfrigit, som månge äro af den tankan, at det stål, som woro 2 gångor converterat ok utsmidt under hammaren, skulle wara finare ok bätre än det som är allenast en gång, så taltes ock om at derpå göra et försök. Omkostningarne at göra stål äro ringa nog, kommande ej öfwer 15 à 16 Skill:r för hwar ton à 7 1/2 skeppund groft stål eller blister Steel. Wid New Castle, at nämna den orten i synnerhet, räknades det Tyska stålet 12 £. Sterl: på hwar ton bätre än det förra, hwaraf 6 £, då gå til Ägaren af Wärket, ok 6 £ til Mästaren eller Stålmakaren. Sidst Sidst är med få ord at nämna at som wid Dudley 2 Mil ifrån Sturbridge de mästa spikarne göras, så förfärdigas i Wolwerhampton 7 Mil derifrån allahanda Wärktyg ok manufacturer, i jern ok stål, så wäl som gutna arbeten i Messing ok Metall, hwilken senare de mäst köpa ifrån Birmingham i Warwickshire 8 Mil ifrån samma ort, hwarest han tilredes ok blandes. Denne senare ort är ock särdeles bekant för des manufacturer i jern ok stål, såsom lior, yxor, sågor, ok grofwa Äggetyg, förutan fint arbete af alla slag ok namn, så at der äro de som berätta öfwer 600 åtskilliga slags arbeten ok manufactur forter här förfärdigas, förutan de många arbeten som giutas af Messing ok Metall. En mindre är Sheffield på gräntsen af Yorkshire rygtbar för des manufacturer, men i synnerhet för Knifwar ok filhuggerier, hwartil dock ingen konst eller machine brukes, utan sker det med handarbete. Sedan in för Eders Höggrefl: Excellence ok HögLofl: Kongl. Collegio i underdån-ödmiukhet ok på sätt, som ske kunnat, är wordet

talt om Jernwärken i England, följer at i lika ödmiukhet beskrifwa Tenn- ok Kopparwärken, hwilka til at bese en resa företogs wid slutet af October månad år 1724. Ok finner man i wägen ifrån London staden Salisbury i Wiltshire, hwarest arbetes allahanda Knifsmedsarbete, såsom knifwar ok gafflar i foder, trägårds knifwar, pennLancetter, ok andra Knifwar, Rakeknifwar, Saxar, för hwilka senare orten jämwäl är til et ordspråk bekant. Der woro 10 Mästare förutan deras Lärogossar, som arbeta ej annat än Swenskt jern, mäst af 1 3/4 tum bredt, ok det af det bästa de kunna få, omskönt de ej särdeles känna åtskilliga märken. Stålet hafwa de ifrån Tyskland, som galt nu til 48 Sk:r p Centner, när det köptes i smått; Jernet betaltes efter 22 à 23 £. Sterl: p ton i små poster. Widare finner man i wägen eller på denna sidan inga Bergwärk eller Märkwärdigt af den arten förr än man kommer 30 Mil bort om Exeter i landskapet Devonshire, hwarest 3 Mil på Östra sidan om staden Tavistock är först Blackdowns Blygrufwa, som skal warit, om man må tro arbetsfolket, bekant i drottning ning Elizabeth's tid. Gången stryker Norr ok Söder, eller rättare litet emot Nordost, ok ehuruwäl Strecket är et ok det samma, så äro här dock 2ne Wärk, hwilka skiljas medelst en liten bäck ofwan dag. Det ena hörer det så kallade Welsh Company til, ok har mer än 200 famnar i längden; det andra drifwes af Ägaren af grunden, hwilken såsom sådan niuter af det förra Wärket 1/7 del fri. Detta går 120 famnar långt, ehuruwäl ingentera blifwit bearbetat til den längden, eller synes wara af särdeles anseende. Det senare wärket, som war det Norra hade stått stilla öf:r 4 månader; det Södra bearbetades af 4 karlar, som woro begrepne at bringa up watnet medelst en liten konst, til hwilken man kunde åka neder 14 famnar, ok är den samma af dem, som här kallas Rackengines, ok längre fram komma at beskrifwas. Grufwan ligger ändalångs emellan foten af et berg ok en förbilöpande liten ström. De hade med stollar ok åtskilliga trummor öfwer hwar andra sökt at följa Malmgången, som der han nu syntes, ej war öfwer 3 tum bred, men bredare längre ned, hwar de ärnade söka honom, när watnet skulle wara utdragit, ok med Mundick eller Swafwelkis beblandad. Arbetarne

niuta 26 Skill:r om månaden hwartera, ok hafwa wärktyg ok lius fria. Malmen, sedan han är ränsad ifrån des bergart, ok den sämre bokad ok waskad, föres på hästryggen til en ort kallad Moleham el:r Nuttstack, då förslen är 6 Sk:r 6 d: p ton, ok går så i båtar til Plymouth ok derifrån til Bristol eller Wales at smältas; dock hade de nu ej öfwer 1/2 ton eller 1500 skålpund om Weckan. Han hade blifwit såld för 3 £. 15 Skill:r til 5 £ 15 Sk: à 6 £. p ton. En Mil härifrån Öster ut ligger en gammal Tenngrufwa kallad Buddley been, men war nu aldeles af sig kommen, allenast at 2 eller 3 män der försökte wid lediga tider Omkring Tavistock, som är en af de 4 städer i Devonshire, hwar tennet af den provincen fordom stämplades, äro åtskilliga gamla Tengrufwor wid Horry bridge, Piggford, Hawkswell ok på Newton- ok Morledowns, men ingentera bearbetes nu för tiden, et undantaget i Whitechurch sokn, 3 Mil ifrån staden, som en tid stått öde, men sidst blifwit å nyo uptagit i Junij månad 1724, sedan hwilken tid de hade bragt til stämplings 60 £. Sterl:s wärde i Tenn. Wid Wid Bear Alston nedan om Tavistock war tilförne en Blygrufwa, som kallades the Royal Leadmine, ok gaf litet Silfwer, men har i många år stått öde. Hwad altså förnämligast ok nu för tiden nästan endast bearbetes häromkring, äro Koppargrufworne, hwilka kunna föras til de 4 efterföljande, ok d. 13 Novem:br samma år kommo at beses. Wäster ut 3 Mil ifrån Tavistock rätt wid floden Tamer, som skiljer Devonshire ifrån Cornwall, i skogen Collingswood ligger Koppargrufwan Marquisse, på Hertigens af Bedford grund, hwilken derföre förbehållit sig 1/9 del af Malmen. Hon war först upfunnen för ungefär 17 år sedan in wid stranden af floden, då några arbetare sig sammansatte ok togo en Set, som de det kalla, eller et stycke grund af samma Ägare af 20 famnar ifrån wattusidan upföre emot berget ok slogo så in en trumma nederst wid, hwarest de funno någon Kopparmalm, ok hwilket arbete de kallade Bedford. Straxt derpå rotade sig någre förmögnare Interessenter tilsamman, ok togo en Set eller Mutzedel på grunden ofwanföre den förra ok så ända up, slående in en trumma, som är 7 à 8 famnar högre än den förra, ok arbetad til mer än 60 f:rs

längd, dock igenomdrefwen, at hon giorde en med den förra, hwarpå bägge Wärken förentes, af hwilka det senare kallades ok ännu heter Marguisse. När de af den andra Set ok rota begynte arbeta, funno de först Tenn Malm öfwerst på Malmgången; Men när de kommo neder, funno de Kopparmalm, ok det i fast ansenligare del ok af bätre art än i den första trumman. Malmgången stryker rätt Öster ok Wäster, stigande med berget upföre ifrån strömen. Änteligen som watnet tog så öfwerhand, at de nödgades hålla 60 karlar at pumpa, så blef arbetet för drygt, ok lämnades för några år af, tils nu för 1 1/4 år andra Interessenter, ok de mäst af Bristol Koppar Compagniet, det antagit, ok begynt med en wattukonsts inrättande under grund ok hwar den förra långa trumma ändas, blifwande hiulet drifwit af watn, som ledes i en ränna igenom samma trumma ifrån ofwandag; Men watnet, som pumpes utur grufwan, ledes igenom en Aquaduct eller fall neder i den första ok gamla trumma ok så ut ok neder til strömen. Straxt in wid denna konst hafwa de sänkt et schakt, hwarmedelst de wilja fatta ända på stora malmgången nedantil, ok bringa pumparna dit neder, ok så hålla gruf:n Grufwan fri ifrån watn. Man går in til konsten igenom oftasagde trumma, ok så neder i schaktet, hwilket at räkna ifrån handwinden, hwar konsthiulet står, ok hwarmedelst Gråberget up windes, är 16 famnar diupt, men ifrån dagen 39 famnar 2 fot, ok räknade de at de ännu hade 10 f:r nederpå Malmgången. Strecket har funnits af olika bredd, stundom 4, 3, 2, ok stundom en fot bredt, hängande emellan en hård Klyft på sidorne, ok består dels af en Spar eller hwitagtig Bergart, dels af en rödagtig 20 gazon, som de säga, eller jord, som ned på diupet blir mera blåagtig, förutan at ofta finnes Mundik inblandad eller en elak ok wild swafwelkis. Arbetarne woro här tilsammans 20, hwaraf Grufwodrängarne niuta 28 Skill:r om månaden med fria Wärktyg ok lius, Smeden 25 ok Timbermannen 40 Skill:r. Af ofwansagda är klart at de nu arbetade på klyften, görande sig om detta Wärk godt hopp, när de skulle komma neder på Malmstrecket; Men hwad myckenhet malm de tilförne der hämtat ok af hwad halt, kunde ej så noga erfaras, allenast at den samma blifwit såld ifrån 4 £. til 6 £. 2 Sk:r 6 d. p ton. Ingen Malm smältes här,

utan knackades ren ifrån des berg- ok oart; eller bokades ok waskades, ok sändes så landwägen 2 Mil til Nuttstack, hwar Tamerfloden blir navigable, hwilken försel betales med 2 Sk:r p ton, ok båthyran derifrån til Plymouth med 2 Skillingar, hwar Malmen skeppades för Bristol eller Neath kopparhytta i Wales. Ej långt ifrån detta Wärk på samma sida om strömen ligger et annat Kopparstreck, som löper rätt som det förra, ok kalles Tavistock, men har stått oarbetat dessa 7 år. Ok är med Marguisse strecket så beskaffat, som med de efterföljande, at de wisa sig på andra sidan af strömen, omskönt de der ej bearbetas. Omtrent 2 Mil ifrån detta ok södertil ifrån staden Tavistock ligger Koppargrufwan William and Mary. Hon fants först up för omtrent 6 år sedan, ok på samma år som de twå efterföljande. Strecket löper rätt Öster ok Wäster, ok börjar in wid stranden af Tave strömen, strykande berget upföre. Derpå äro 3 Sets eller Arbeten; det första neder wid strömen af 40 famnar i längden hade drifwits af en Lane ifrån Bristol ok Sir W:m Courtney, hwilken såsom ägare af grunden den förbehållit sig 1/7 del fri. Nu för tiden stod det stilla för missförstånd dessa 2 emellan. Den andra Set eller indelning, som är 120 famnar lång ok den bästa af dem alla härtils, hafwa Interessenter tagit af Hertigen af Bedford emot 1/7 dels afgift. Strecket war en, 2 à 3 fot bredt, men i dessa dagar hade malmgången widgat sig til 4 fot, så at man om detta Wärk giorde sig stort hopp. Det är annars i des strykande ok hängande af samma beskaffenhet som Marguisse ok de 2 följande Kopparstreck. På denna Set hade de sänkt 4 schakt, hwaraf det, som nu bearbetades war 20 f:r diupt, ehuruwäl de mente sig ännu hafwa 5 à 6 f:r neder til rätta Malmgången. Det bästa för dem war, at de af watn ej ansattes, hwilket rinner af igenom en truma nedan til. Arbetskarlar woro här 12, som hwartera niuta 28 Sk:r eller 50 D:r 12 3/5 :/: om månaden, förutan upsynsmannen, som har 40 Skill:r el:r 72 D:r efter samma wäxel course af 36 D:r uträknat ren I de sidsta 6 månader hade de haft 56 ton malm, eller 420 skeppund, ok wäntade nu för de 3 månader til Jul 30 ton, hwilken malm wid de sidsta utwägningar hade gällit 5 £. p ton eller 24 D:r

skeppundet wid grufwan. Omkostnaden at sända malmen landwägen til Goton wid Tamerfloden 1 1/2 Mil är 2. Sk:r 6 d. p ton eller ungefär 19 :/: skeppundet, ok i båthyra til Plymouth 18 pence p ton eller ungefär 12 :/: Kopp:mt skeppundet, hwarifrån han dels går til en Heachcocks kopparhytta wid London, dels til Neath i Wales. Den 3die ok öfwersta Set på samma Streck har en Costar ifrån Cornwall tagit af förbemälte Hertig, ok hade der giordt en sänkning af 4 famnar at falla ned på Malmgången, men nödgades för watnet skull, som inkom, at upskiuta arbetet til sommaren. Hocklake den 3die koppargrufwa ligger 1/2 Mil ifrån den förra til söder på en Dodche's grund, som har derföre 1/8 af all malmen fri. Strecket löper som de andra up ifrån Tave strömen Öster ifrån til Wäster, ok äro derpå 2 Sets eller arbeten, som drifwes af samma Interessenter, hwilka mäst äro af Koppar Compagniet i Bristol. Den förste ok nederste Set, hwar de först börjat kallas the Duke; den öfre Hock lake. De slogo först in en trumma nedan ifrån i berget, hwarigenom nu watnet aflöper ifrån schaktet, som de hafwa sänkt i den öfra Set til emot 14 famnar at komma ned ned på malmgången. Strecket har wist sig ifrån 6 fot ok mindre til 10 fot bredt, men ingen malm hade funnits tils nu i sommar förleden, då han warit inblandad med des Spar eller en gråagtig bergart. Förutan denna ådra eller gång är straxt derhos en följeslagare, som kalles the South branch, men wiker med des stigande emot berget af ifrån den förra. Grufdrängar woro här 5, som niuta 3 £. för hwar ton ren Malm på backen, ok hålla sig sielfwe Wärktygen; Men de som äga Wärket, betala afraden eller afgiften för grunden. De hade nu i förledne sommar i 4 månader haft 16 1/2 ton malm, ok förmodade sig i de 3 månader för Jul omtrent 8 ton mer. Den sidste Malm såldes för 4 £. p ton wid Grufwan. Vertuous Lady är den 4de Koppargrufwa, ok ligger 1/4 Mil ifrån den förra bort om strömen Tave. Grunden, hörde en Dean til, som nögt sig med 1/10 afgift derföre. Gången eller Strecket, der nu arbetades, ligger 10 f:r diupt, har stundom warit 8, stundom 10 fot bredt, ok är i all lägenhet likt de förra. Interessenterne äro mäst af Bristol Compagniet, ok kunde de nu samla emellan 9 ok 10 ton ren Malm i 3 månader hwarföre Arbetarne niuta 3 £. 10 Sk:r p ton, skaffande sielfwe

wärktygen, men Ägarne betala grundräntan. Malmen såldes sidst för 4 £. 10 Sk:r p ton wid grufwan. Efter berättelse skola 5 à 6 ton af denna malm gifwa 1 ton koppar, som ej syntes olikt, görande wid pass 16 pro Cent, ok gifwa alla dessa grufwor en gul kisagtig Malm. Straxt här nedanföre faller en liten Bäck in i Taveströmen, hwar af gamla tider warit et så kallat Streamwork, der de med waskande sökt för Tenn. Wid förberörda ort Nuttstack wid Tamerfloden war för få år sedan en smälthytta upbygd för smältande af Koppar- Tenn- ok Bly malm, hwilken dock nu står nästan obrukad. Ej långt derifrån är en Koppargrufwa kallad Impham, utur hwilken berörde Costar ifrån Cornwall i 4 års tid, som han der arbetat med 5 à 6 män, tagit mer än 100 ton malm, men hade sedermera aftagit. Dock sades hon nu åter börja bätra sig. Wid staden Killington i Cornwall 7 mil ifrån Tavistock tager en Bergrygg wid, som löper snart hela den provincen igenom, ok här kalles Hengston hill, hwarest fordom åtskilliga Tenngrufwor skolat warit bearbetade, men stå nu alla öde. Resan fortsattes ifrån Tavistock Norr ut i Corni Cornwall, hwarest de små Siöorterne Boscastle, Port Isac ok Padstow äro bekante för deras starka utskepning af Slate eller en swart Schieffersten, som brukes at täcka hus. Han säljes ifrån 9 til 14 Skill:r hwarje 1000 stycken, i synnerhet den bäste som kommer ifrån de så kallade Dennybole Stenbrott wid Tintagel, som äro til 30 famnar diupa, warande denne stenen ju bätre ju diupare han ligger, ok derhos af den art at han hårdnar i luften. Han skeppes i fast stor myckenhet för Flandern, Holland, Dunkirk, Ostende ok andra platser, ok är af 3 åtskilliga namn ok slag, i anseende til den storlek, han brytes ok hugges til, ok godheten. I soknen St Indullion ej långt ifrån Staden Camelford besågos 2ne grufwor, som ej woro öfwer 4 månader gamla, i en wid namn Henwood's grund. Det första strecket gaf, som det här kallades, antimonii Malm, eller rättare af det slags Blymalm man kallar Spiessglass-Ertz, ok war belägit i hörnet af en kornåker rätt in wid huset, hwar det wist sig up i dagen. Des låga belägenhet giorde at det ej kunde wäl beses, emedan botnen nu war täckt med watn, dock fants strecket witta Norr ok söder, sänkande sig emot botnen. Det war stundom en fot, stundom 1/2 fot

ok mindre, bredt, med Spar inblandad, ok en ådra af blåagtig jord derhos. De hade sänkt et schakt af 3 eller 4 famnar ok så begynt med en Stoll at efterfölja gången. Omtrent 5 à 6 ton malm woro här i förråd, som de hade samlat ifrån början. Det andra Strecket ligger en god Mil ifrån huset på en högd, men jämwäl i et kornfält, i hwilket tilförne et eller annat arbete för grufwor warit giordt. De hade här först funnit malmen up i dagen, ok så sänkt et Schakt, som nu war 5. f:r diupt, ok straxt i början funnit twå gångar eller streck, hwaraf det ena löpe Norr ok söder, ok gaf Blymalm, som syntes wara af den man kallas Klespiessig ertz; Det andra löpp korswis, skärande det förra rätt af, ok hade der i början jämwäl funnits af den grofspetsiga malmen, men sedermera afbägge slagen tilsamman. Bägge dessa strecken woro af samma art, som det förr beskrefna, i anseende til des bergart ok jordådra. Malmgången war ifrån en til mer än 2 fot bredt, gående alt starkare til botnen, ok hade de af denna malm samlat omtrent 30 ton. Förutan de arbeten ok försökningar, som warit giorde Öster om Padstow ok i Saint Miniversokenen nu woro ödelämnade, är wästerut 3 Mil ifrån samma samma stad Blygrufwan St Merrin eller St Meransow af gammalt skolat warit bearbetad til ansenligit diup, ok för tu eller tre år sedan togs åter up af det så kallade Welsh Copper Company. Ok ehuruwäl der berättades wara en god Malmgång, stod dock nu arbetet stilla, skolande detta Compagnie för tiden ej wara i särdeles stånd. 2 Mil ifrån Padstow söder ut i soknen St Issy på en wid namn Bonds grund, som derföre har 1/7 del af Malmen fri, ligger en Blygrufwa, hwilken för 20 à 30 år sedan warit först bearbetad, åter lämnad, sedan för 7 år sedan sätt til gångs af Bristol Koppar Compagniet, men nu för tu år sedan af det Willske koppar Compagniet antagen. Malmgången, som wittar Norr ok söder, men sänker sig til botnen ok der synes taga til, har warit 1 à 2 fot bred ok mindre, bestående af Spar eller en hwitagtig bergart, som de kalla leader emedan han liksom leder eller altid följer malmgången, ok af en jordådra, som kallas feeder, emedan hon säges af gruffolket föda den samma. De hade sänkt et schakt af 30 famnars diup, ok slagit in en trumma ifrån twäran af berget, at låta ut watnet, hwilket nu begynte komma in så fort at det giorde arbetet beswärligt. Malmen, som de nu fingo, war mäst Bok malm, ok sades hafwa stigit i de 3 sid131.

sta åren til 100 ton årligen, hwilken gaf gemenligen 15 à 1600 skålpund Bly af en ton Malm. Arbetarne, som förr warit emot 70 i antalet, woro nu 20, ok niuta för en ton ren Malm, 3 £. 7 Sk:r 6 d. eller 16 D:r 6 ./. Kopp:mt skeppundet, warande dock Interessenterne förbundne at låta waska malmen, samt skaffa Wärktyg. Hamnen ifrån Padstow löper ända intil hwar grufwan ligger, som gifwer dem lägenhet at lasta Malmen på båtar ok så föran om bord på skeppet, hwilket alt kostar p ton 3 Shill:r 6 pence. Fragten ifrån Padstow til Neath i Wales, hwar han smältes, är 4 Skill:r p ton. Längre in i landet wid Tremor 3 Mil ifrån staden Bodmin berättades wara en koppargrufwa, som ock af gammalt warit bearbetad, men sidst af det förberörda Compagnie, hwilket jämwäl för en tid sedan öfwergifwit, sedan de uptagit någon malm som skickades til samma ort i Wales. Hon hade gällit wid Grufwan ok renwaskad 3 £. 10 Sk:r dels 4 £. p ton Man har widare inga Grufwor förr än man kommer til Soknen ok Byen Saint Agnes ifrån Padstow 21 Mil, hwilken sokn, som kan hafwa 4 eller 5 mil i omketsen, är en af dem, hwar mäste Tennwärken warit ok äro i Cornwall, ok byeni sig i sig sielf ej mycket stor, är bebodd antingen af grufwofolk, eller dem som i grufworna hafwa del. Men förr än widare skrides til Beskrifningen af de särskilta Tenngrufwor ok hwar ok en i synnerhet, är nödigt at något nämna om Tennbergzlagornes beskaffenhet i gemen med hwad mera dertil hörer, hwilket ock lärer kunna tiäna til en uplysning af det, som sedermera skal följa. Hwad Tenngrufwornes ålder widkommer, så är fuller klart at de af urminnes tider ok för de Romares infall i England warit bearbetade, som ock de, hwilke om detta skrifwit, gifwa före at grufworne på Scillyöarna, hwilka ligga omtrent 10 Swenska Mil ifrån udden af Cornwall eller Landsend, skolat warit så wäl de gamla Phaenicer ok Carthaginenser som Romare bekante, hwilka de orterna befarit ok der sin handel drifwit; ehuruwäl desse senare grufwor nu längesedan äro ödelämnade, allenast at en eller annan af inwånarna, då ok då säges samla någon Ten Malm, som dock är ganska litet, den de uparbeta ok deremot andra waror sig tilbyta. Men så synas de Corniske Tengrufwor icke i något särdeles stånd blifwit bragte til i Konung Henric III:s tid, hwilken regerade ifrån år 1216 til

år 1272, ok hwars Broder Richard, som då war giord til Grefwe ok Herre af Cornwall, dessa Wärk ansenligen förkofrade, dels medelst den wärkeliga upmuntring ok bistånd, som han gaf Gruffolket, ok derigenom sina egna inkomster märkeligen förökade, dels at Inwånarne dermedelst blefwo uphugade dessa Grufwor med större drift at bearbeta. Hwartil tiderne då gofwo så mycket bätre lägenhet ok anledning, som Tengrufworne i Tyskland ej ännu warit upfundne, ok de då i Spanien warande Grufwor igenom Morernes infall, aldeles woro qwäfde ok ödelagde. Bemälte Gref Richards Son Edmund månde sedermera på åtskilligas begäran, som hade ansenliga Tengrufwor på deras gods, igenom des öpna bref förunna dem åtskilliga friheter ok förmoner, samt stadga sådana förordningar, hwarefter de så kallade Tinners eller Gruffolket hade sig at rätta, hwilka Privilegier ok Lagar sedermera ok ännu kallas Stannary-Laws, förbehållande han sig deremot en half penny eller styf:r för hwarje skålpund af smält tenn Til så mycket bätre uphämtande af samma rättighet wardt förordnat, at alt Tenn, sedan det war smält, skulle til wissa platser införas, der wägas i furstens Betiänters närwaro, stämplas ok der qwarhållas las, tils förberörde skatt war ärlagd. Ibland de privilegier ok förmoner, som desse Grufwo- ok godsägare då undfingo, war den at de måtte hålla deras egen Lagsägn, kallad Stannary Court, hwarest alla Saker, dem undantagno, som Lif, Lem ok Land skulle angå, måtte afhöras ok dömas; At de måtte sins emellan sluta ok afgöra om alt hwad som Tenwäsendet, grufwornes bearbetande med mera måtte widkomma, ok til den ändan kalla Parliaments eller Möten af hela Bergzlagorna, när de så skulle finna nödigt ok tiänligit; Ok at de i öfrigit skulle niuta 1/15 del fri af alla Tengrufwor belägna innom deras gods ok rättigheter. Hwilka Stannary-laws, friheter ok Privilegier sedermera af Konung Edward III i synnerhet blifwit stadfästade ok förbätrade, ok af alla de följande Regerande i England widare bekräftade, warande nu dermed sålunda beskaffat. Som af gamla tider både i Devonshire ok Cornwall, Tengrufwor warit bearbetade, ehuruwäl de förra äro nu nästan gågne til intet, så är hwarje af dessa Provincer, i anseende til Tenbergzlagen, delt i 4 Quarters, Bergzlagor eller delar, af hwilka hwar ok en har sin Stannary Court ok Lagsägn, som hålles hwarje 3 weckor, ok

ok hwarest alla trätor dömas, som upkomma antingen Grufwofolket emellan, eller dem som Grufworna drifwa, så wäl som emellan dem ok främmande, i anseende til den handel ok wandel, som drifwes dem emellan med Tenn. I hwarje af dessa Rätter praesiderar en Steward, hwilken utsäger ok fäller domen efter det utslag, som Nämden gifwit ok funnit skäligast, bestående denna Nämd af 6 män eller Tinners som i deras Stannary laws ok Sedwänjor äro kunnoge. Desse Stewards tilsättas af den warande Lord Warden, som är altid en Person af högt stånd ok anseende, nämnad af Konungen, ok til hwilken appalleres ifrån den nedrigare Rätt eller StannaryCourt, men ifrån honom är ingen Appel utan til Konungen ok des Råde; ok är han ej allenast försedd med magt at döma, utan ock lagen at uttyda ok explicera eften den equitet, som han tycker fordras. Man må fuller med Klagommal gå in för denna Lord Warden, utan at göra Saken anhängig wid the Stannary Court; Men så remitterar han då gemenligen saken til samma Rätt der at skärskodas ok afdömas, ok i Saker af större wigt eller de, som alla Tenbergzlagorna i gemen widkomma ok beträffa, kallar han en Jury eller Nämd af 24 Män /: principrincipal Tinners:/ 6 af hwart Quarter eller Lagsägn, ok hwad de då sluta ok beramma, bör hela Bergzlagen i gemen rätta sig efter. De 4 Stannarytowns i Cornwall eller Städer, hwar denne StannaryRätt sitter hwarje 3 weckor, äro Helston, Truro, Saint Austel ok Lestuthiel, i hwilken senare är jämwäl den så kallade Stannary prison eller fängelset, der arbetarne i Tenwärken i denna province insättas för skuld eller annat förbrott, som det förtiänar. I Devonshire äro Plimpton, Tavistock, Ashburton ok Chagford ok fängelset i Lidford Castle. Dock äro desse Rätter med Grufworna nu aldeles nederlagde. Ok rätta de sig wid dessa Domstolar efter de Lagar ok förordningar, som i åtskilliga tider wid deras allmänna Möten ok så kallade Parliaments blifwit giorda ok stadgade; Ibland hwilka är förnämligast wid detta tilfälle at agta den Sedwänjo ok Stadga, som angår deras så kallade Bounds eller Rör ok Råmärken. Det har ifrån gamla tider stått hwarjom ok enom fritt, at om han wiste eller tänkte at i någon grund eller stycke land war någon Tengrufwa eller Malm, han kunde utan at fråga om lof herren af grunden, eller den som landet ägde, bound, som de säga, sama

stycke land, det är med Rå ok Rör det utmärka til hwad bredd ok längd han hälst behagade eller fant nödigt ok rådeligit. Ok skedde detta sålunda, at han i några andra personers närwaro kastade up en eller annan Jordtorfwa i alla 4 hörnen af det stycke land, som han då wille intaga ok för sig utmärka, ok gick derpå til nästa Stannary Ting, som hölts i den Jurisdiction, der at låta sådant til boks föra ok inprotocollera. På samma sätt sker detta ännu en gång alla år; ty omskönt nu mera knapt det minsta stycke allmänning eller ödesland är i Cornwall innom bergzlagorna, som icke är bound eller sålunda med rå ok rör utmärkt, så fordres dock i anledning af deras Lag, at samma bounds måste förnyas ok på det förra sättet utstakas, ok för Rätten angifwas en gång om året; i widrigit fall denne Bounder sin rättighet dertil förlorar, om en annan skulle komma ok derwid söka sin fördel. Dock låter detta sig icke göra på allahanda slags grund eller land, utan på Allmänningar ok land, som ligger för fäfot ok öde; Men hwad som är Mannor, eller instängt, plögt ok upbrukat land, kan hwarken warda bound eller uptagit til grufwoarbete, utan Ägarens lof ok samtycke ok efter de wilkor, hwarom med honom kan öfwerens kommas. Om sedermera dermera ok med tiden denne Bounder, antingen han är allena eller sig med flera sammanrotat, ej finner sig i stånd eller hugad at låta här arbeta ok Malm efterleta, så lämnes det til andra, som sin lycka der wilja försöka, hwilke dock måste betala til dessa bounders eller dem som grunden råmärkt, 1/9 del af all malmen, ok i anledning af hwad ofwan är sagt, 1/15 del til den, som är Ägare af landet, hwar grufwan ligger, så framt de icke annorlunda sluta ok med bägge öfwerenskomma. Men om i samma Malmgång eller grufwa finnes Kopparmalm, som nu händer i största delen af Tengrufworna i Cornwall, eller at tennet går ut ok Koppar malm kommer i stället, så niuta the bounders fuller deras 1/9 del af ten malmen, men af kopparmalmen tilfaller dem altsintet, utan går gemenligen 1/6 del deraf til Ägaren af grunden, om på annat sätt ej blifwit förafskedat, emellan honom ok dem som arbetet drifwa. På andra sidan igen om de, som antagit Grufwan eller wärket af Landsäganden, ok the bounders, ej sätta arbetet til gångs innom 3 månader, eller sedermera för hela 3 månader det afbryta ok aflåta, hafwa de ock efter förberörda Stannary laws förwärkat sin rättighet dertil, ok en annan har frihet det samma at tilträda.

Widare äro godsen i Cornwall ok Landet, hwar grufworne äro belägna, af twäggehanda art ok Natur. Det ena kalles Dutehy-land; ok det andra Feeland. Af det första är Printsen af Wales, såsom Hertig af Cornwall, Lähnherre, niutande derföre af samma land en wiss ränta eller ärkäntslo, ok af de Grufwor, som derpå ligga, 1/15 del af all malmen; Men sielfwe Ägaren af grunden eller godset har ingen skatt eller rättighet af grufwan, så framt han icke är en af de så kallade Bounders, då han niuter en sådan afgift, som blifwit förrafskedat. Feeland kalles det land, som en Tenant håller in fee eller feudo af någon annan Lähnherre än Cronan eller Hertigdömet, ok i sådant tilfälle niuter Ägaren af landet, så wida han är Lähnherre, den rättighet som han sig mätt förbehålla. I öfrigit anses dessa Bounds, så wäl som sielfwe Grufworne, af Lagen ibland det man kallar Cona Mobillia. Tenwärken äro af twäggehanda art ok beskaffenhet, antingen at de gå i en Steady champion Load, det är i en stadig ordentelig gång ok strykande med des Leader ok Feeder, hwaraf den förre är des hosgående bergart, den den andra är en Jordådra, som Gruffolket förmena föda ok nära Malmgången, ok derföre gifwit henne det namnet; Eller at de äro Streamworks, så kallade antingen deraf at de äro belägne wid någon bäck eller ström, eller af deras beskaffenhet, warande, så at säga, egenteligen waskwärk. De förra Wärk eller Malmstrecken ligga högt, strykande emot högden af någon backa eller berg, ok uptäckas undertiden dermedelst at de wisa sig i Klyften ok wid dagen; Men så hafwa de oftare det gement med det andra slags Wärken, som ligga i låga orter ok dalar, at de finnas ut medelst de så kallade Shoad Stones, som äro lösa stenar, större ok mindre, hwilka ligga i jorden, ok förmenas skutit sig eller kommit ifrån något derhos warande Malmstreck. De finnas fuller understundom på högre orter, ok då de plöga i åkrarna, liggande gemenligen straxt under Matjorden, ok här ok der omkringspridde, Men mästadels finnas de i låga orter ok dalar, samt in wid någon flod eller ström, 2, 3, 4, 6, 10 eller 12 fot under jorden, som grant kan skönjas aldrig hafwa warit upkastad, ok 3 eller 4 fot diupt i deras liggande. Ok billa Gruffolket sig in, at

detta måste Noe's flod tilskrifwas, hwilken, då watnen föllo af, förde med sig bergen utföre allahanda jord, grus ok sten, ok deribland en stor del lösa stenar ifrån Tenmalmstrecken, hwilka stenar ok grus stadnade här ok der i de lägre orter, såsom i dalar ok strömar ok äro de, som man nu kallar Shoad Stones. När de finna dessa stenar, döma de af deras belägenhet i jorden ok af Malmstreckens art ok strykande, som alla gå Öster ok Wäster, ifrån hwilken sida stenen måtte wara kommen, ok sänka så alt bort åt åtskilliga Schakt, så länge de finna samma slags stenar, ok tils de råka på sielfwa malmstrecket. Men skulle de omliggande streck ok grufwor wara förr utfundne ok bearbetade, så är så mycket lättare af Shoadstenens art at sluta, ifrån hwilkentera af dessa Streck han må wara härfluten. Deras Streamworks bestå derutinnan, at när de finna sådana stenar i någon låg ort eller wid sidan af en ström, begynna de at Gräfwa diupare i jorden, tils de falla på hela laget deraf, tagande då up alt det grus, jord, sand ok sten, som dem de förekommer, hwilket waska at samla Tenstenarna så rena som de kunna, ok föra dem så til bokBokwärken der at bokas, waskas åter ok handteras på sätt som sker med annan Tenmalm. Ok kunna arbetarne göra häraf 10, 20, 30 Shillings eller mer om månaden, warande somt wask så godt, at En fot deraf, som man säger, ok håller 60 skålpunds wigt, kan säljas för 20 Shill:r. Dock måste jämwäl af dessa Wärk en afgift betalas, som består gemenligen i 1/7 del til ägaren af grunden, om det är i instängt ok bebrukat land. Men om grunden är bound, går 1/15 til the bounders ok 1/14 del til Landsägaren. Malmstrecken, så Tenn som Koppar, gå alla Öster ok Wäster, en eller annan ort undantagen, såsom til exempel i soknen St Just, hwarest de wända sig litet emot Nordost ok Sudwäst. Ok finnes den bäste Ten malm i 3 slags grund eller klyft ok Bergart, hwaraf den första kalles på Corniska språket Growan, warande af samma slag som den så kallade Morestone, hwilken gräfwes i myckenhet på hederna i Cornwall, ok ligger antingen ofwan eller straxt under jorden. Han är af en hwitagtig färg ok grof; i öfrigit ej olik St Malostenen i FrankRiket, som de ock nyligen begynt at betiäna sig af denna Morestone i Messings

giutningen. Af denna sten består understundom Bergarten ok strecket; understundom gör han wäggarna ok Klyften på båda sidor om Malmgången. Den 2:dra är Kellies, en lös swartagtig bergart, ej olik en Schieffersten; denne finnes mäst ok gemenligen i de grufwor, som jämte Tenn hålla Kopparmalm, eller Kopparmalm allena. Den 3:die är en hwitagtig Spar, som de kallan, eller en Spat, som är i sielfwa gången inblandad med Malmen, liggande stundom emellan en Klyft af MoreStone, stundom af Kellies, ok ofta med bägge men i synnerhet med den senare beblandad. Ofta gör han ock i strecket den så kallade Leader, ok går på den ena sidan ändalångs med malmen i des strykande. Der äro fuller åtskilliga grufwor, hwar denne Spar ej finnes; dock hålla de förre, at hwar han är, må man göra sig om et beständigt wärk godt hopp. För den sämsta ok wärsta Bergart räknes den så kallade Ill Veine, som är en willd, swart ok askhård Klyft at bryta. Så förmenas ock at det Tenn, som kommer utur en Growan, det är et torrt ok ofruktsamt land el:r grund, är af bätre art ok egenskap, än det som gräfwes uti et mildt, godt, fett ok rikt land. Widare Widare finnes som aldraoftast i sielfwa Malmgången, ok så med Tenn- som Kopparmalmen beblandad den så kallade Mundick, som är en wild oartig Swafwelkis ok antingen hwit eller gul, hwaraf den förre ock håller et starkt Arsenicum. Denne oart är hwad de mäst frugta i deras grufwor; Dock äro der grufwor på åtskilliga orter, som ifrån denna Mundick äro aldeles fria ok rena. Ok som häraf är at se, det denne Mundick är aldeles odugelig, i Grufworna skadelig ok ingen ting mindre håller än koppar, så är nödigt at wid handen gifwa hwad som gifwit anledning til det falska rykte, hwilket i åtskilliga trykta beskrifningar om Cornwall sig insmygt, som skulle i senare tider denne Mundick blifwit uparbetad til koppar, ok det med så stor fördel, at äfwen Tenwäsendet ok des handtering löpp fara at å sido sättas, hwilket dock helt annorlunda finnes beskaffat, så framt man icke will räkna elak Swafwelkis ok Mundick det samma med god Kopparmalm, som här kallas egenteligen Ore. Dock synes detta hafwa warit tilförne Landsfolkets i Cornwall fel ok willa, ty huru wäl de må sägas hafwa förstått Tenn-Malm ok grufwor, så hafwa de åt minstone om Kopparmalm haft så liten kundskap, at de kastade den samma bort

i warpen såsom Mundick ok odugelig, hälst som de sågo han war af samma gula färg nästan som den senare. En Sir Clement Clerk rättade först denna willan, hwilken då han för något mer än 30 år sedan kom hit i landet, ok fant hwartil denne förkastade Mundick eller rättare Kopparmalm dagde, började den samma at smälta, tils efter honom des betiänt Costar bragt detta Wäsende til sin fullkomlighet, hwar söner jämta det så kallade Bristol Compagnie nu drifwa de största ok mästa Kopparwärken i Cornwall. Ok fölgde derpå at de ej allenast sofrade malmen utär de gamla warpen, utan ock at åtskillige andra uphuggade af den ansenliga tenst, som stod at göra af et så nytt ok i många anseenden fördelagtigt wärk, begynte med Kopparsmältningen sig at befatta, som gat anledning til de många kopparhyttort Bruks inrättande, som nu äro i England, ok ok hwarom skall på sitt ställe talas. Der äro få grufwor i Cornwall, som egenteligen kunna kallas Koppargrufwor, emedan der antingen finnes Tenn- ok Kopparmalm tillika i et ok samma streck ok jämwäl i en sten ok ofta Murdick dertil med, eller at dessa Grufwor warit uptagne ok bearbetade för Tenn, tils då man kommit. mit längre ok diupare ned på strecket, den förra aftagit eller gått ut ok Kopparmalm kommit i stället. Men hwad myckenheten angår af den koppar, som af Grufworna i Cornwall årligen tilwärkes, så skal det längre fram omtalas, emedan alla de Kopparhyttor ok wärk, som nu är i gång i England, hafwa warit ok nu äro försedde med den fast största ok ansenligasta delen af deras malm ifrån Grufworna i detta Land ok i Devonshire. Tengrufworne i deras bearbetande fördelas i åtskilliga Shares, doles, det är namn ok delar, alt som Interessenterne sig i början sammanrotat; Men som en del af det fattigare ok Arbetsfolket äfwen hafwa part i somliga Wärk, så delas namnen åter i mindre delar, så at somlige interessera för 1/8, 16 32, ok somlige för 1/64 ok 1/96 del; Ok deles malmen dem emellan på Grufbacken, at hwar ok en må sedan draga försorg at boka, waska ok smälta den på des andel löpande malm. Hwad maneret at arbeta angår, så fants at i gamla dagar ok förr än de här fått maneret at sänka Schakter de giorde stora öpningar ok wida grafwar ifrån dagen neder på Malmgången, kastande jorden ok gråberget på båda sidor

om Grafwen, hwilket, om grufwan blef något diup, handades up ifrån den ena mannen til den andra på stegar, ej utan mycken möda ok bekostnad. Nu sänkes, som sades, et schakt der Strecket sig först wist, eller der de tro sig skola falla på Malmgången, hwilken de sedermera efterfölja i des strykande med en Level eller Stoll, sänkande schakter alt som de finna nödigt, hwilken Skoll, gemenligen så indrifwa emot den stigande högden, at watnet, som der må sig samla, kan af sig sielft rinna af. Men som, då grufworne warda diupa ok schakten sänkta långt ned om den första Lever eller stoll, watnet nödwändigt måste komma in på dem, ok på få ställen lägenhet eller fall finnes til konsters inrättande, så hafwa de et annat sätt ok maner at bringa ut watnet, ok det medelst deras så kallade Adits eller wattutrummor, hwilka wid fast alla wärk af något wärde indrifwas eller af gammalt warit indrefne. Belägenheten af jordmonen gifwer så mycket mera anledning dertil, som Malmstrecken, sades ligga högt eller stryka emot någon högd, berg eller backa; Wid foten hwaraf, så lågt de kunna ok in wid någon förbilöpande bäck eller ström de begynna at slå in en trumma, den de kalla Adit, ok leda den samma småningom upföre emot högden, tils tils de falla twärts eller snedt på strecket ok det liksom afskära. Antingen nu watnet kan af sig sielft rinna utur Wärken i Grufwan in uti denna trumma, eller at det pumpes med handpumpar ifrån botnen up, så löper det sedermera medelst samma Adits eller trummas stupande berget utföre ned til föresagda bäck eller ström. Hwar på et ställe åtskilliga Grufwor äro eller åt minstone flera särskilte Sets ok arbeten på et Malmstreck, ledes gemenligen denne Adit alla Wärken igenom; Ok äro der jämwäl Grufwor, som hafwa 2 sådana wattutrummor, den ena några famnar diupare än den andra, hwaraf den senare mästadels har nu nyligen blifwit indrefwen för någon wattukonsts inrättande skull. Ty ehuruwäl i en eller annan Grufwa wattukonster blifwit upsatte, så är dock ingen deraf, som bringar watnet up ifrån botnen til ofwan dag, utan lefwereras det til förberörda trummor, hwarigenom det under jorden afrinner. Ok äro deraf åtskillige, som gå til 1 à 2 Engelska Mil. längden, warande wid hwarje 40 famnar schakt sänkte Gråberget at upwinda. På et eller annat ställe hafwa de til at winna tid, fast omkostnaden, blir mycket större, sedan grunden blifwit afmatt,

sänkt åtskilliga schakt på en gång ok ej så långt ifrån hwar andra, samt satt folk til arbets på båda sidor i hwar schakt, hwarmedelst skedt at en trumma af 60 famnars längd war i 10 weckors tid igenom drefwen. Ok ehuruwäl Grufdrängerne här i landet alt arbeta emot månadslön, så sättes dock ofta detta arbete, at drifwa in wattutrummorna, ut efter famnen, Hwarföre betales 16 Skill:r eller deromtrent, förutan wärktyg ok lius, ok bör trumman wara wid pass 5 fot hög, men ej bredare än at en karl kan der med beqwämlighet arbeta, omskönt ingentera så noga anses. Der löper altid igenom Berget eller högden, hwar Tenmalmstrecket går, en Veine eller ådra af lösare art än den öfriga Klyft, hwilken ådra kalles på Corniska Thrawn, ok stör Malmstreket twärts af. Hon wisar sig antingen utan på berget wid foten deraf, eller finnes ut under bearbetandet af sielfwa Malmstrecket, hwilket hwar denna Ådra hugger in, altid tager af ok warder armt, men kommer igen på andra sidan om ådran. Som grunden eller Klyften ändalångs denna ådra är ej så hård utan lättare at arbeta än annorstädes i berget, så följa de wid wattutrummornes indrifwande altid henne efter, hwilken dessutan Dessutan sänker sig i berget, så at hon finnes på hwad diup det må wara. Arbetet i grufworna förrättes antingen med hammare ok kil, eller at de då Klyften är mycket hård, spränga med Krut borande holet 17 à 18 tum diupt eller mer, ok fylla ofwan om krutet med Ler i stället man på andra orter funnit bäst at fylla med det finna grus, som kommer utur holet under borandet, hwilket derföre nämnas här, at de nyligen begynt af betiäna sig af det maneret, då de tilförne fylde holet med en plugg, ok satte en jernstör emellan denna ok wäggen at pluggen ej måtte springa ut. När Malmen blifwit upbragt ur Grufwan, ok på backen sofrad ifrån des bergart ok slagen i smärre stycken, föres han på hästryggen til Bokqwarnen, der at bokas, stampas ok waskas, då förslen betales efter som wägen är lång til; Om det är 1 1/2 Mil eller så, som han måste föras, gifwas omtrent 12 Skill:r 6 pence för 100 säcker, af hwilka hwarje må räknas wäga ungefär 200 skålpunds wigt mer eller mindre. Ägaren af bokhwarnen, som gemenligen består af 4 eller 6 stämpar, hyrer henne mäst ut för hela året, då han niuter derföre en ränta af 12 £. Sterl. Men den som hörer.

qwarnen, bokar ok arbetar malmen eller ser efter stamparna, ok kastar up den sönderbokade malmen, har 10 Skill:r om weckan, då han kan boka 100 säckar mer eller mindre, alt som malmen är hård eller god. De som sedan waska Malmen, niuta 10 pence om dagen, eller ock 10 Skill:r för 100 säckar. Dock i alt detta är en stor åtskillnad, alt som orten är til, den ene dyrare än den andre, aflägenheten af bokarna ifrån grufwan, ok öfwerflöd eller mangel på watn, samt som malmen är hård ok oartig til, hwilken ju sämre han är, ju finare måste han bokas ok waskas, 3, 4 eller 5 gångor ok högst 6. Fördenskull de ock wid bokandet, efter som malmen är arm eller rik, hafwa finare eller gröfre hol. Jernblecket, som sitter på sidan om rummet, hwar stämparne slå ok boka, ok igenom hwilka hol den sönderbokade malm, med watnet afrinner, brukande man til den malm, som är elak ok arn, smärre ok finare hol, men til den som är god ok rik, större ok gröfre. Wid Saint Agnes bergzlag hade de nyligen börjat at försöka at bränna eller rosta malmen, eller som de kalla honom, the tin Stuff i en kalkugn, i synnerhet om han är hård, på det at han sedermera må stå så mycket lättare at sönderbokas. All TenMalm, bokes ok waskes på sätt, som sagt är men i de orter ok wid de grufwor, hwar han med Mundick eller swafwelkis är beblandad, måste han först rostas ok samma oart utbrännas, Hwartil de hafwa deras Rosthus, ok ugnar, hwilke äro bygda på samma sätt som ugnarne at rosta kopparMalmen, som ock de, hwilka först börjat smälta Tenn- ok Koppar malmen i windugnar, här skolat fått första anledningen ok tankan til samma påfund. Ugnen af detta Rosthus är bygd af den förr omtalte Morestone, ok är 6 fot lång, 4 fot bred emellan wäggarna, ok ej öfwer 1 1/2 fot hög wid eldstaden, ty på den andra sidan, som är emot skorstenen, blir han lägre, stupande taket småningom. Wid den ena ändan är Eldstaden, hwar stenkolen läggas på et Jerngaller, eller i korswis lagda jernstänger, med en öpning inunder för wäderdrag skull, ok på den andra ändan är skorstenen, som drager logan ok röken. Mitt uti taket på ugnen är et litet hål, hwarigenom malmen, som bör wara bokad ok stämpad helt små, låtes neder i ugnen ok öfwer hela botnen utbredes til några tum tiockt, hwarpå hålet åter tilslutes. Logan spelar ifrån eldstaden in uti ugnen ok öfwer malmen, hwilken då ok då omröres ok dermedelst rostes ok brännes, som påstår i 3, 4 eller 6 timar eller mera, alt som des art är til, ok när han är fullrostad, låtes

låtes han ut ok nederpå golfwet igenom et annat litet hål, som är i botnen på ugnen rätt nedan om skorstenen. Men at pröfwa om Malmen är rostad, som sig bör, taga de litet deraf på en skoffel ok waska det samma, då de grant kunna skönja, om der är ännu mera Mundick ibland, som bör utbrännas, ok när det är skedt, går han til dem som Malmen waska. De som hålla sådana Rosthus, niuta derföre, när rostandet påstår, 12 pence för hwarje 12 timar, samt 12 d. för karlen, som derom bestyrer under den tiden, ok är om dagen allena, men om nätterna hållas der 2, som bägge betalas af ägaren af Malmen, hwilken jämwäl skaffar kolen. När Malmen är bokad ok rostad, föres han i säckar på hästryggen til Smälthyttorna, hwilka äro af 2ne slag, ok antingen kallas Blowinghouses, som bestå af en bröstugn, hwilken går med träkol, ok bläst eller bäljor, eller Meltinghouses, som bestå af windugnar ok drifwas med stenkol. De förre brukades tilförne öfweralt i Cornwall ok försågos med kol dels der i landet, dels ifrån Hampshire, ok i synnerhet ifrån Öen Wight, men nu äro der ej öfwer 3 i gång, ok det wid St Austel bergzlag, eller eller Polgooth, hwar de hafwa någon skog, warande emot wästra delen af Cornwall litet eller intet deraf til finnande. De senare inrättades för något mer än 20 år sedan af en francis Moult, som derpå erhölt et Öppet bref af Cronan för 14 år, dymedelst androm förböds under den tiden sådana wärk at upsätta til Ten malmens smältande. Nu äro i landet åtskilliga sådana Meltinghouses eller smälthyttor, ok i hwar ok en flere windugnar, som de efter deras belägenhet i landet eller wid Grufworne finnas längre fram anmärkte. Ok har Bergzlagen i gemen deraf funnit så mycket större nytta ok förmon, som då de tilförne nödgades bara på några fås egenwilliga tilbod ok wilkor, de nu kunna gå ifrån den ena til den andra at söka sitt bästa pris för Malmen. Ty ingen smälter här sin Malm för egen räkning, så framt det icke undertiden, men sällan, sker wid de så kallade Blowinghouses, utan när Malmen är bokad ok waskad, föres han til nästa Smälthytta, eller hwar de äro wane at den samma föryttra, ok efter tagit prof deraf förklarar Ägaren af Hyttan eller des Betiänt, huru mycket White tin, det är rent smält Tenn han kan gifwa för En ton af

Black tin, det är af bokad ok waskad malm, afräknande då så mycket, som han tycker sig böra nu ta eller kunna taga sig med för omkostnad at smälta malmen, underhålla Wärken, betala kol ok smältarelön, så at han må derwid icke allenast blifwa skadelös, utan ock winna någon frukt ok förmon. Sålunde gifwes för en ton eller 2000 skålpund black tin, det är ten malm, 800, 800 1/2, 800 3/4, 900, 1000 1100, 1200 1/4 1200 1/2, 1200 3/4, högst 1300 skålpund white tin eller smält tenn, alt som Malmen finnes arm eller rik. Ok när de kommit öfwerens, gifwer Proberaren eller Betiänten sin Sedel til Bergmannen Hwarmedelst han tilstår sig hafwa undfått så mycket blacktin eller malm, hwilket til exempel efter 10 för 20, gör så mycket i White tin, som han lofwar at lefwerera wid Hyttan nästa Coynage eller stämplings tiden. Ok som det är ej så lätt at til det nogaste kunna nedsätta alla omkostnaderna, som egenteligen löpa at smälta en ton Tenmalm, så kan märkas, at foten, hwarefter de nu sig rätta, är mäst så, at ägaren af Hyttan är wäl nögder, om han kan niuta ok behålla för sig 100 skålpund rent Tenn på hwar ton Malm, hwarutinnan då alla omkostningar, så wäl som winsten han må hafwa, äro inräknade. knade. Widare at tala om malmens halt, så säger man, at 100 säckar deraf gifwa 500 skålpund ok så widare up til 10000 skålpund tenn, om storleken af hwilka säckar, som ansenligen skiljer efter orterna, kan bäst ses, wid hwar Grufwa i synnerhet. Men då förstås det om hwad de kalla tinstuff eller malmen, som han kommer ur Grufwan, ok förr än han är bokad ok waskad. Profwen, hwarwid de ej äro så särdeles granlagade, göras gemenligen af 4 untz averdu pois wigt eller den samma, som brukes at wäga ut tennet, ok gå de dermed til wärka i smått som i stort, sättande ingen annan fluss til än 1/5 Culm, som är en slags Mineral, helt lik stenkol, men mindre swafwel innehafwande, ok hwilken kommer ifrån Lancashire. Kungen, hwarefter halten af Malmen uträknes, smältes om ok giutes i en giesspuckel til en liten stång at man af brottet deraf må döma, om tennet är tätt, hwitt fint ok godt eller annorlunda. Deglarna, som äro af blyertz, hafwa de ifrån London eller Bristol, ok betala derföre 5 Skill:r 6 d. à 6 Skill:r p dussin för dem af Medelmåttig storlek. I hwart Meltinghouse äro flere windugnar, icke

derföre at de kunde behöfwas, om malmen kommo efter hand in, så at de kunde fortsatta smältningen året omkring, utan stå de ofta ok länge stilla, tils emot stämplings-terminerne, då hela bergzlagen tränger til at hafwa hwar ok en des malm upsmält, hwilken at emottaga de hafwa fuller så många lårar ok särskilta rum, men blanda dock under smältningen den bätre med den sämre tilsamman, på det den ene må hielpa den andre ok så göra alt tennet lika. Denne windugn är, at räkna ifrån utsidan af Muren eller wäggarna, 12 fot lång, 6 fot bred ok 4 fot hög ifrån Golfwet; Men muren, som är bygd af tegel lagda efter längden ok fordrade eller täkta, utanpå med Morestones är 2 fot tiock, gående starka jernband ok stänger ändalångs ok twärts efter muren at hålla honom tilsammans, at han wid den starka hettan ej må skiuta sig. Botnen af ugnen består först af Slate eller en stor Schieftersten, som ligger på starka jernstänger, ok sedan ler derofwanpå, på hwilket sättas, Tegelstenar på ända hwaremellan fylles med ler beblandat med sönderstötta tegelstenar, ok med hwilket botnen jämwäl sidst täckes. På den ena ändan af ugnen. är är Eldstaden, som är af samma bredd som ugnen ok 2 fot lång emellan utanthuren i hwilken är en dör at kasta in kolen, ok den som man kan kalla twär muren, emedan han går twärts öfwer ugnen efter bredden ok ifrån den ena wäggen til den andra. Kolen ligga på jernstänger lagda i korswis, hwarigenom askan nederfaller, ok hwar wädret spelar up medelst en öpning, som är under eldstaden, ok i hwilken man kan gå neder på trappor utom wäggen af huset eller hyttan, at draget må wara så mycket friare ok starkare. På den andra ändan af ugnen är skorstenen, hwilken intet står just på samma mur som ugnen, utan på en mur ok grundwal för sig sielf, warande en annan skorsten eller pipa, som går ut ifrån ugnen snedtförre ok in i den andra, ok leder röken dit, hwilket sker på det man må ej behöfwa rifwa neder skorstenen, så ofta ugnen ok pipan, den de kalla the flew böra omlagas. TwärMuren, som omtaltes ok kalles the bridge, räcker nedan om Jernstängerna, som botnen af ugnen sades hwila på, fast ej neder til Marken, ok är på samma mur nedantil et aflångt hol, at wädret må draga så mycket starkare, ok det förmedelst en öpning, hwilken, som den förra

under eldstaden går twärts under ugnen, så går denne längs efter i muren under botnen deraf, ifrån ända hwar skorstenen är, til inunder eldstaden, ok är ej öfwer en fot bred. Denne twärmur är 1 1/2 fot tiock, bygd af Ler ok tegel sammanblandat, men går intet up til taket af ugnen, utan är der en distance eller öpning af 20 tum ifrån toppen af Muren til taket af Cupulan, hwarigenom logan spelar in i ugnen ok på Malmen. Ugnen är ej lika hög in uti, ty in wid denna twär mur stiger han up med en så kallad Cupula eller et hwalf til 2 1/2 fots högd, ok tager så åter småningom af, tils han blir ej mer än en fot hög in wid pipan, som går til skorstenen, ok det alt på det logan må på Malmen nederdrifwas. Ej eller är han lika bred ok wid inuti, fast än han utan til synes fyrkantig eller rättare aflång, utan widgar sig ut litet ok småningom wid twärmären, dragande sig åter efter hand tilsamman, tils han in wid skorstenen ej är öfwer en fot bred, ok af samma bredd som dören, hwilken är på den ändan af ugnen, at man derigenom må draga til sig ok breda ut malmen med en härka, samt draga af Slaggen, som faller, då man å nyo smälter ter up tenslaggen, ty då malm smältes, löper han af med godset. Mitt på sidan eller wäggen af ugnen är en annan dörr, hwilken så wäl som den förre under smältningen med en jernlucka igenslutes ok hwarigenom malmen inkastes, ok bredes så ut på botnen til 6 fot i längden, som är rätt derifrån, hwar berörde hwalf eller Cupula i taket lyktar, ok 4 eller 5 tum tiockt. Straxt in wid denna dör ok emot den ändan hwar skorstenen är, är stickhålet för löpningen, fördenskull ock ugnen är så bygd, at botnen lukar litet emot detta hol. Til hwar smältning kastas in i ugnen 500 skålpund Malm, ok slå de ut en gång i 3 eller 5 timar alt som Malmen är hård ok seg til. Men wid slaggsmältningen slå de ut oftare, ok mäst hwar fierdedels tima, görande tackor af omtrent 50 skålpund wigt, ok det af en skottkärra slagg, som de lägga in på en gång. At bringa Malmen til smältnings, blandes han, som redan är sagt, med en femte del Culm, sålunda at de taga til 500 skålpund malm emellan 70 ok 80 skålpund Culm, hwilket blandes wäl tilsammans, läggande et lag af hwartera ofwan om hwar annan, ok det öfriga, som återstår at göra up 1/5 del, kastas in igenom dören wid skorstenen, alt

såsom det behöfwas. Men wid slaggsmältandet kastes Calmen in för sig sielf ok efter hand igenom samma dör. Så länge wid malmsmältningen de höra gäsa, siuda ok koka i ugnen, är tecken at ännu ej alt är smält; Men när det öfwerger, må de slå ut, ok wid slaggsmältningen slås ut så fort som godset smälter. När Malm smältes, rinner, som sades, ingen slagg af, tils godset löper ut, då de draga af slaggen ok smälta honom sedermera, när bätre tid gifwes, på sätt som är wordet anfördt, de ock om de hafwa något smått tenn eller stycken af förra utslag, som icke komma up i wigten at göra et block eller Stycke af när 300 skålpund wigt, de lägga dem i Löpsanden at smältas med det utlöpande godset. Den slagg, som wid denna andra smältningen faller, rinner intet ut, utan drages af igenom dören wid skorstenen, ok smältes ej mera, men bokes små ok waskes, at återhämta tennet, som sitter deruti i smärre eller större bitar. När godset stått litet i löpsanden, öser det med jernskopor i mått, som äro giorda eller huggna af Morestone, kosta wid pass en Guinea, ok hålla omtrent omtrent 300 skålpund wigt, ty af den storlek äro gemenligen the blocks, som de kallas, eller Tentackorne. Ok röres godset om i dessa mått, eller rättare öses up ok neder med skopor, då det efter hand kastar ifrån sig all dross ok orenlighet ok blir helt rent ok klart; Hwilken orenlighet skummas alt fort af med träknifwar, ok smältes sedan igen. Ok sker detta, at tennet må warda fint nog, ok ingen tara eller afslag underkastat wid stämplingen. När det har blifwit litet kallare, men ännu ej stelnat, sättes wid hwar ända in en trästicka, som dock står litet på sned, ok sker det at göra hål i stycket, der man kan sedermera sätta en jernkrok uti ok draga stycket ur måttet samt hwart man will. wid samma tid lägges jämwäl en Messingsplåt, ofwanpå godset, på hwilken står märket, som wid den Hyttan brukes, lämnande messingsplåten impressionen i stycket. Sidst sätta de på tackan Initialbokstäfwerna, som äro utskurne i en stickel, af Bergsmannens namn, som bör hafwa tennet, ok änteligen Numbern på hwart stycke, efter som det följer i ordning ibland dem, som det fierdedels året wid den Hyttan blifwit giorda. Om de hafwa tenn af flera slag, ok det ena eller

andra är ej så godt som bör, smälta de 6 eller 7 blocks eller stycken i en Jernkätil, at det må wäl blandas, ok alt warda lika godt. Fördenskull ock, sedan desse Meltinghouses kommit i bruk, det är nästan omöjeligit at kunna säga hwilken grufwa gifwer det bästa tennet, eller at få något af det finasta, ok hwilket de kalla Grain tin, hwar om mera, när om the blowinghouses kommer at talas. At smälta 500 skålpund blacktin eller tenMalm, beräknas gemenligen 4 Winchesters, som de här kallas, det är 4 bushels stenkol, hwarje af 12 gallons eller 13 1/3 kannor; Eller ock, som är det samma, at en Winchester Chalder, som håller emot 8 tunnor Swenska, går gemenligen til 9 smältningar, hwarje af 500 skålpund malm. De hafwa deras kol ifrån Wales, warande inga i Cornwall, ok komma de intet i godhet up emot dem ifrån NewCastle. De kostade nu 19 Skill:r p Chalder i hamnen, förutan 5 Skill:r tull, hwarpå dock niutes drawback, det är at desse penningar, som betalas, tull, gifwas tilbaka för de kol, som brukas i tennsmältningen. Priset på deras Culm är det samma, men derpå gifwes ingen drawback. Som Som ugnen går gemenligen natt ok dag, så äro derwid 2 smältare, en om dagen ok en om natten, hwilke niuta 5 Skill:r i smältarelön om skiften; Men Proberaren ok skrifwaren wid ugnen niuter sin lön efter arbetet han gör. Det andra maneret at smälta ten Malmen sades wara i blowinghouses eller med bröstugn, hwaraf de ej hafwa medan en til hwar hytta, ok hwilken ugn är bygd af Morestone, warande 3 1/2 fot hög wid bröstet, ok 5 fot ifrån botnen til taket eller toppen, hwar han är igenmurad, 2 fot 4 tum bred ofwantil ok 2 fot nedantil, samt af 2 fot emellan bröstet ok bakwäggen. Bröstet, är 3 tum bredt, bygt af Morestone ok med ler öfwerslagit. Ugnen sades wara igenmurad ok täkt ofwantil, hwarmedelst röken drifwes in i skorstenen, som här intet står ända öfwer ugnen utan ligger på sida, warande öpningen deraf på sidan om ugnen litet högre än bröstet, ok hwar Malmen ligger. Ok som de bygga dessa Hyttor wid foten af någon högd för wattufall skull til Bäljornes drift, så ledes gemenligen denne skorsten in uti et litet hus, som står på samma högd med tak öfwer ok dörar på sidorne, hwar röken utgår. Således war til en ugn en skorsten, som gick på

sida snedt upföre 45 fot i längden; Ok sker detta dels at förebygga det intet rägn eller wått må komma in i ugnen, dels at de hwart 1/4 dels år samla utur denna skorsten något af den finnasta ten Malm, som flugit up med röken ok logan, ok sätt sig der. Bäljorne äro 5 fot långa ok 3 fot breda öfwerst up, ok emot 6 tum breda wid forman, hwilken är äf koppar. Bröstet tages neder ok bygges nytt för hwar resa ugnen sättes til gångs, då de först hetta honom up 4 eller 5 timar, förr än malmen upsäntes, hwilken ligger 6 tum högre wid bakwäggen än wid bröstet. När det smält neder til bröstet, sättes up å nyo. Hwar upsätning består af 3 små skoflor eller omtrent 25 skålpund malm, ok derpå 2 små såll med träkol, af hwilka såll ungefär 12 göra en Peck eller 3 bushels. I ugnen är ingen härd hwar godset stadnar, ej eller någon sump för slaggens aflopp, utan är neder wid foten af bröstet et litet hål lämnat öppet, hwarigenom tennet altstadigt rinner, ok så fort som det smälter, i et Sandmått, som är nedanföre ok hwarest godset hålles hett medelst upeldade kol, tils deraf så mycket blifwit, som må göra et Block eller stycke af wid pass 3000 skålpund wigt, wigt, då de draga af kolen ok slaggen, ok ösa tennet med skopor i sådana mått, som wid Meltinghuset brukas. Slaggen smältes sedermera om ännu en gång; Men den slagg, som wid denna andra smältningen faller, bökes ok waskes, at tennbitarne må tagas ut. Ok fortfares widare med tennet ok de åtskilliga märkens påsättande, som wid Windugnarna sker. I blowinghuset smältas omtrent 800 skålpund malm om dygnet, om han är god, hwartil beräknas 24 pecks kol eller En peck om timan. 1 peck håller 3 bashels ok 12 pecks göra 1 Chaldron eller emot 8 tunnor Swänskt mått. En sådan peck kostar wid Hyttan 2 Shill:r eller 3 D:r 18 :/: Kopp:mt, då förslen är inräknad, som är 6 d. p peck, så at första inköpet blir 18 pence el:r 2 D:r 22 :/: Til hwar ugn äro 2 smältare, som stå för ugnen hwar sina 8 timar, ok har dessutan til hielp en karl hwilken bergmannen sänder, som malmen äunder ger, påstående hans smältning. Mästarsmältaren har 36 £. Sterl: lön om året, mat ok dricka fritt ok en häst samt billiga omkostnader, om han reser på sin herres ärender i bergzlagen. Den andre smältaren niuter omtrent 1/3 del mindre. wid dessa Hyttor köper mäst Ägaren deraf tenn

malmen af Bergsmannen, lefwererande honom des wärde i penningar, ok smälter honom så för sin egen räkning, då han betalar så mycket för en fot Malm eller 60 skålpunds wigt, alt som han är god til, nämligen ifrån 15 til 18 Skill:r ok den bästa til 19 Skill:r 6 d. p 60 skålpunds wigt. Malmen, som bär detta senare pris, gifwer gemenligen 2 delar tenn, ok kan af denna smältas 900 skålpund i 24 timar. Sidst märkes här, at i Meltinghusen brukes Averdu pois eller köpmans wigt, af 112 skålpund til Cent:rn men i blowinghusen brukes den så kallade Stannaryweight, hwarefter 120 skålpund af den förra gå til en Centner. Om bergzmannen ej will sälja sin Malm, utan smälta honom för egen räkning, betalar han 20 Skill:r el:r 1 £. Sterl: för hwarje 12 timar, ok har hytta, arbete, kol ok wärktyg fri, men håller smältaren med mat ok dricka, som räknes gemenligen löpa til icke mindre än 5 Skill:r under den tiden. Dessutan har ägaren af Hyttan all slaggen, hwarmed man räknar at arbetet ok bruket af Wärktygen med mera betales. Slaggen räknes komma til 10 Skill:r i 12 timar, hwilke med de förra 20 Skill:r göra 30 Sk:r 30 Skill:r för 12 timar; Ok som 24 Sk:r böra dragas af för kol, under den tiden, så blifwa 6 Skill:r öfriga för Hyttebruket. I Meltinghuset blandas, som sades, åtskillig slags malm tilsammans, den ena at bätra den andra; Men i blowinghuset smältes hwar fort för sig, i synnerhet om bergmannen låter sielf smälta sin malm ok för egen räkning, fördenskull ock här ofta finnes af det förr omtalte Graintin, som är det tätaste, hwitaste ok finaste, alt som malmen är af god art, eller ifrån et eller annat bätre wärk. Dessutan hålles öfweralt före, at Tennet som är smält i bröstugn ok med träkol, är i des art bätre än det som är smält med stenkol, fördenskull det ock kostar 3, 4 eller 5 Skill:r mer på hwar Centner än Meltinghouse-tennet. När Bergmannen undfatt wid hyttan det Tenn, som honom bör tilfalla, låter han föra det samma på sin bekostad til den närmasta stad eller ort hwar Coynage är, det är hwar tennnet för profwas ok stämplas ok ärlägga den derpå löpande afgift, hwilken går til Printsen af Wales såsom Hertig til Cornwall. Til

förne är sagt at af gamla tider wissa platser woro utnämde, hwar tennet skulle bringas til stämplings, som de kalla to coyn the tin, ok at betala den ofwanrörda rättighet til Printsen; Ok äro desse städer eller Coynage towns i Cornwall, de följande. Helston, Truro, Lestwithiel ok Leskard, hwartil i senare tider Pensance blifwit tillagd. I Devonshire äro de de samma som de ofwanrörde Hannary towns, hwar Tinget hålles. Terminerne, då denna Coynage eller stämpling sker, woro förr 2, Midsommars tiden ok Michelsmässen; Men som alle ej kunde hafwa deras Tenn färdigt til den tiden, så blefwo sedermera 2 andre terminer tillagde nämligen wid wårfrudagen ok Jul, dock med det wilkor, at då wid de första 2 terminerne intet betales för stämpelen, så skulle wid de 2 senare betalas 4 pence p Centner Stannaryweight el:r 120 skålpund, hwilken afgift kalles the postgroat, ok desse 2 stämplingstider the post Coynages. I hwarje stad äro wissa dagar anslagne för stämplingen, alt efter som bergzlagen omkring warit stor ok ansenlig. I Truro bestås en wecka; I Helston ston 3 dagar. I Pensance 5 dagar, okPensance 5 dagar, ok i Lestwithiel ok Leskard 2 à 3 dagar. Emot de föresagda tider komma de af Printsen förordnade Betiänter neder, så de som böra profwa, waga ok stämpla tennet, som den hwilken upbörden emottager, antingen bergmannen den då betalar, eller köpmannen, som köper tennet, hwilket senare gemenligen sker efter slutit förord ok köp med bergmannen. Ok begynna de stämplingen Öster up i landet, ok komma så widare utföre til wäster. Denne upbörd eller rättighet, som Printsen niuter, består nu för tiden i Devonshire af 18 3/4 pence p Centner Hannary weight eller 120 skålpund averdupois wigt, ok i Cornwall af 4 Skill:r för samma Centner. I hwarje af dessa 4 förberörda städer är et hus, som kalles the Princes Hall eller the Coynage hall, ok hwar denna stämpling sker. De hugga först et litet stycke utur Tenn tackan, at deraf se arten ok godheten af tennet, ok om det är så som de tycka det böra wara, stämples det, hwar om icke brukade de under den tiden då Cronan köpte up alt tennet at smälta om de wäkta stycken at således göra dem bätre, men

nu sättes derpå et wist afslag eller tara af 2, 3, up til 10 Skill:r eller så på hwart stycke hwilket märkes med ziffror mitt på stycket, gifwande tilkänna at det är så många Skillings under rätta godheten ok wärdet af tenn. Derefter slås Printsens Märke eller stämpel på stycket ok det på 4 ställen, hwilken stämpel är en Lion Rampant; ok dessutan sätter the Coyner eller stämplaren öfwerst på stycket Numbern eller antalet deraf, det är som det följer i ordning efter de Tennstycken, som det fierdedels året blifwit stämplade, begynnande man med N:r 1 wid första stämplingen Öster til i Cornwall. Förutan föresagde afgift til Printsen är ock stämplarelön, at betala til Betiänterna, hwilket af berg mannen ärlägges, ok det efter Stycketalet, hållande hwart Tenstycke, som förr är sagt, 300 skålpund eller der omkring. För Stycken Skill:r pence 1 betales 2 6 2 2 8 3. 3. 4 3 2 5. 4 6 6 För stycke. Sk:r d. 6 betalas 4 8 7 5 de coyn, eller hwilket är det samma, gifwa deras Sedel til bergzmannen gemenligen på 7 stycken på en gång; Men om en bergzman skulle hafwa 8 stycken, sättas de ock på en Sedäl, ok då är stämplarelön för stycke 8 5 2 understundom ok högst sker det med 9 stycken då derföre betales 6 6 Men i den tiden, då Cronan tog alt tennet, gofwos större Sedlas. Nu först står det Bergmannen fritt at när ok til hwen han behagar föryttra sitt Tenn, hwilket dock af en stor del ej sker förr än wid slutet ok på sidsta dagen af Stämplingen, då först blir bekant hwad pris Tennet kommer at bära wid den marknaden ok för det tillkommande 1/4 dels året. Ty som til denna stämplings tid, ok ort ej allenast hela den omliggande Bergslag inkommer, utan ock köpmännerne, som der äro wane at köpa tennet, sig infinna, så hålla de förmögnare Bergzmän sitt tenn osålt til sidsta slutet; ok när änte

ligen en eller annan slår til at sälja, hwarom de dock sins emellan rådgiordt, eller ock at de, som altid sker, rätta sig på båda sidor efter det pris som blifwit gifwit wid de andra orter, der stämplingen redan gått för sig, så följa de andre bergz män efter, ok blir det då faststälte priset en ståndande markgång för det Quartalet. De som ej wilja eller kunna hålla sitt tenn inne til slutet, sälja det til köpmannen på det wilkor, at han skal gifwa dem samma ok det högsta pris, som tennet änteligen ok på slutet kommer at gå före. Ok sker detta efter Averdupois wigt hwarefter Centneren håller 112 skålpund, som if:n Michilsmässan år 1724 galt för Tenn i blocks el:r Tackor, 3 £. 3 Skill:r eller i Swenskt Mynt ok efter 36 D:r til pundet Sterl: 302 D:r 12 :/: Kopp:mt på skeppundet, ok det Wid Marknaden, samt förutan den til Printsen afgående rättighet af 4 Skill:r. Det sades tenn i blocks eller tackor af 300 skålpund ty så säljes det til köpmannen, ok går detta slags tenn med de så kallade tin Ships ifrån Falmouth ok Truro til London samt något til Bristol. Men så låter ofta köpmannen smälta en del af dessa Tenstycken at göra deraf 2 andra sorter. sorter, hwaraf den första kallas tin in bars eller stångtenn, hwarje stång hållande 22 tum i längden ok 3 eller 4 untz i wigten, hwilka stänger åter stämplas med en Ros ok Crona ok Lion Rampant. De brukas i förtenning ok gå mäst för Medelländska Siön ok Turkiet. Den andre sort kallas tin in Ingots, hwar ingot af 8 eller 10 skålpunds wigt. De stämplas med samma stämpel som stångtennet ok sändas mäst til FrankRiket. I hwar wåg eller Coynage hall är en stor Jernkättel, hwar tennet smältes ok giutes sedan i mått til stänger eller ingots, ok hörer dertil en Betiänt, som har 12 pence för hwar 112 skålpund han smälter samt all drop el:r slagg, som faller derwid, men är deremot förbunden, at lefwerera til köpmannen eller göra honom god samma wigt som han emottog. Sidst kan märkas at under stämplingstiden, när de sälja ok wäga af tennet til köpmannen, bestås honom 2 skålpund öfwerwigt på hwar tacka, ok det, som de säga, at kasta wågskålen. När det säges at det står bergzmannen fritt at sälja sitt tenn til hwem de wilja, bör det förstås sålunda, så framt icke Konungen eller Printsen af Wales äro finnade det at köpa, hafwande ifrån gamla tider förbehållit sig jus praetentio

nes, i anledning hwaraf de ock ofta updragit Tenhandelen ok des monopolium til en eller annan herre eller enskylt person, hwilket twång Berglagorne dock straxt afbedt. I Drottning Anna' tid så wäl som wid början af denna Konungs egering hade Cronan et Contract med Bergzlagorna i Cornwall, hwarmedelst Hon tog alt tennet som tilwärkades, eller rättare för 1600 ton om året. Ok som då gafs 3 £. 10 Sk:r à 3 £. 14 Sk: p Centner, hwilket war mer än köpmannen gemenligen gaf, ok at reda penningar då altid fölgde, så war detta som en stor förmon ok upmuntring för bergzlagen at anse; Men som åter på slutet penningarne ej så redigt inflöto eller betaltes, så war Bergzlagen glad den fria handel at återbekomma, hwilken de nu niuta. Hwad myckenheten af tennet angår, som årligen tilwärkes i Cornwall, så är här som annorstädes altid en åtskilnad derutinnan til mer eller mindre, fast om den nu ej kan wara särdeles stor. Ok ehuruwäl de tilförne kommit så högt som 2300 à 2400 ton om året, så räknas dock nu för tiden, at de ej tilwärka mer än än emellan 1600 ok 1700 ton om året. Ofwanomtalte Contract med Cronan giordes altid för 7 års tid, då det åter borde förnyas om Cronan så tyckte godt wara; ok det, som sades, för 1600 ton tenn årligen, då efter dessa 7 års förlopp, det gemenligen fants, at der war i landet af de samma 7 årens tilwärkning et Surplus ok öfwerskott af så mycket ten, som kunde omtrent swara emot et års tilwärkning, som Cronan tog. Wid Michelsmässan år 1724 blefwo i Leskard ok Lestwithiel stämplade 129 stycken eller blockstenn. I Truro 1482 d:o I Helston 230 ok i Pensance 1120 Hwart block eller stycke räknas, som ofta är sagt, af 300 skålpund wigt, det ena med det andra, ok will man för de öfriga 3/4 dels åren räkna lika tilwärkning, som det gemenligen skal komma til något när det samma, så finnes at 11844 Stycken blifwit tilwärkade, som gör efter 2240 skålpund til en ton, 1586 1/4 ton, men i skeppund tal, efter 7 1/2 skeppund til 1 ton, omtrent 11895 skeppund, Hwartil kommer det, som hemligen smyges utur landet

landet, utan at stämplas ok betala någon rättighet hwarpå man ej kan göra något förslag. Tullen, som tennet betalar, när det skeppes utomlands, är 3 Skill:r p Centner; Men om det är uparbetat i fat, tallrickar ok dylikt, som kallas pewter, är det tullfritt. Hwad nu grufworna i synnerhet anbelangar, så kommo de i St Agnes bergzlag först at beses, ok deribland en, som ligger straxt nedan för byen ok kalles Vheal an bottle vheal bemärkande i Corniska språket et wärk. Hon war först upfunnen för 5 år sedan, ok strecket efterfölgt med en stoll af omtrent 90 famnar i längden, men schaktet, hwar en pumpkonst war inrättat at draga up watnet ifrån botnen war ej öf:r 9 famnar diupt, nedsänkt nästan wid foten af högden. Strecket war stundom 1 fot, stundom 1/2 fot bredt, mer ok mindre, bestående af Kellies ok Spar med öfwerhängande Klyft, hwilken de under arbetandet hugga eller spränga undan til 2 eller 3 famnar i längden ok sedan efterhämta malmen, som ligger täkt med en bergskolle ok som skilld ifrån des Klyft I förston. stone söktes der för Ten malm, men sedermera ok ännu fants i gången stundom bara Koppar stundom bara ten malm, ok undertiden bägge tilsamman, ok ofta med Mundik beblandade, hwilken dessutan fants i stor myckenhet för sig sielf. 100 säckar af den senare malmen owaskad sades gifwa 500 skålpund tenn, ok i smältHyttan wid Truro 7 Mil här ifrån, hwart förslen kostade 10 Skill:r p ton, gofwas 1200 skålpund tenn för 2000 skålpund waskad malm. Den förre eller kopparmalmen knackes antingen ren ifrån des bergart, el:r bokes ok waskes, ok säljes så til Koppar Compagniets eller andras betiänter, som infinna sig då utdelningen sker, ok antingen äro wane at taga emot malmen eller buda mäst derföre, ok gofwes nu 10 £. Sterl. för hwarje ton eller 48 D:r skeppundet. De hade deraf 5 ton, hwilket de hade samlat sommaren öfwer, räknande det som en ren tinst, emedan ten malmen de under den tiden fått, sades betala alt arbete ok omkostnad i grufwan. Grufwodrängar woro der 10, som niuta 26 Skill:r om månaden, ok en del interessera i Wärket. Ej långt derifrån är Vhel an dove grufwa, som war ej öfwer 1/2 år gammal, ok af samma art som

som den förra, allenast at strecket stupar i des liggande emot Norr, strykande i öfrigit, som de andra, Öster ok Wäster. I början gaf det ten Malm allena, men nu mäst koppar, hwaraf de hade samlat 10 ton, men ännu ingen försålt, dock syntes han ej komma up emot den förra i godset. Schaktet war 12 famnar diupt, på botnen hwaraf stod watn, til hwilkets aflopp de hade drifwit en Adit el:r trumma, efterföljande dessutan malmgången med Stollar. På andra sidan om berget i soknen Pyran's sand på slätterna kallade Kleggardowns ligga en myckenhet grufwor ok försökningar, dels gamla dels nya både af tenn ok koppar. Ok gör hafssiön en wik eller hamn wid St Agnes, hwarest skeppes Kopparmalmen för Hyttorna i Bristol ok Wales eller til Hail hytta i Cornwall. På wästra sidan af denna wik är på en högd grunden kallad Trevannus af ansenlig widd ok bredd ok af gamla tider bekant för des rika tengrufwor, så at man hela tracter bortföre ej annat ser än schakt, sänkning- ok försökningar. Nu stå de mäst alla öde, allenast at här ok der arbetes, ok malm upwindes windes i 3ne schakt, som äro 30 famnar diupa, ok hwarifrån en mycket god malm kommer, som af handstenarna wisses. Längre emot söder är Polbreene en gammal ok diup tengrufwa, som stått i många år öde för wattusiuka. Ok som hon ligger mycket högt, så at ingen wattukonst der kan inrättas, så woro de nu i wärket at drifwa in en Adit öfwer 1/2 Mil lång, hwilken ehuru han sades skola komma at kosta öfwer 2000 £. dock förmodades skola wäl löna mödan, emedan denna grufwa warit räknat en af de bästa i Cornwall, tils watnet tog öfwer handen. TenMalmen ifrån St Agnes sändes alt til smälthyttorna wid Truro, ok säges denna sokn årligen tilwärka omtrent 1000 blocks el:r stycken tenn. Callenick smälthytta en Mil ifrån Truro består af 8 windugnar; Des märke är en Phoenix ok bokstäfwer F. M. En half Mil längre bort är Treyew Hytta med 6 windugnar ok märket en fiäderqwast med bokstäfwer A: C: I wägen til Falmouth ser man åtskilliga waskwärk, om de må så kallas, hwarest, när Ebbefloden gått ut, Landsfolket waska den lösa jord, som

wid infallande rägnwäder flyter neder ifrån högderna, ok ofta håller så mycket tenn, at det fattiga folket kunna göra sig dermedelst 30, 40 Skill:r à 3 £. om månaden. Litet längre bort är Peron smälthytta med 4 windugnar ok markat en Swan med bokstäfwerna T C. Wäster om Falmouth gräfwes mycket af den oftanämda Morestone, hwilken hugges ok arbetes af Landsfolket til allahanda mått, form ok skapnad, ok brukes jämwäl til bygnings. Ägaren af grunden, hwar han gräfwes, niuter 4 pence för hwar kärra eller Lass; något längre fram är åter en Smälthytta af 3 windugnar. Märket är en dufwa med en Lagerqwist i munnen ok ordet Carwy the nack inunder, som är wärkets namn. Bokstäfwerne äro W: H. Wid staden Helston, som ligger 10 Mil ifrån Falmouth, är en ansenlig bergzlag. De förnämsta Grufwor, som nu äro i gång, ligga i soknen Gvendron 2 Mil ifrån staden, ok befunnos som följer, The Woodwork har warit et gammalt wärk, men nu nyligen åter bearbetat. Det arbetades fordom för tenn, hwilket ännu der finnes til en del öfwerst på Malmgången, ok eftersökes af några några få Grufkarlar, som hafwa tagit detta arbete upon tribute, som de säga, det är för deras egit wågspel, betalande til the bounders at Interessenterne i wärket 1/5 del af Malmen, ok ärlägga dessutan alla andra afgifter, som flyta af sådana Wärk. Men så finnes här nu förnämligast Kopparmalm, ok den helt god, warande försåld för 15 £. p ton. En Pattin ifrån Lancaster drifwer wärket, ok betalar til ägaren af grunden 6 del af Malmen. Grufwan är 20 famnar diup, men trumman, hwarmed de efterfölgt Malmen, 30 famnar lång; Ok är der et wattuhiul med pumpar at draga watnet utur denna ok den näst följande tengrufwa, fördenskull denna konst ock af Interessenterna i denna senare wid magt hålles. Strecket är olika ok stundom ansenligen bredt, men kopparmalmen faller mäst i körtlar, ok des bergart är Morestone ok Kellys. Der arbetade nu 14 karlar neder i grufwan, som niuta 20 à 22 Skill:r om månaden, ok hade de under de 6 sidsta månader, haft 40 ton malm, hwilken, sedan han är ren, sändes landwägen til Hail wid St Ives på Norra kusten af Cornwall, då förslen kostar 7 Skill:r per ton, ok derifrån siöledes til Warrington i Lancashire.

Roslidden Tengrufwa ligger rätt in wid den förra, ok är en af de ansenligaste. Des bergart är dels Morestone, dels ok mäst Kellys. Det är et gammalt wärk, men Interessenterne, som nu drifwa arbetet, hade det antagit för 5 år sedan, betalande til Printsen af Wales såsom Hertig af Comwall, 15 del, til the bounders eller första häfdare af grunden 12, men sielfwe Ägaren deraf har altsintet af Grufwan. Hon är 30 f:r diup, ok Malmtrumman 100 famnar lång, warande der en handpump at draga up watnet ifrån botnen ok bringat til Aditen. Der woro nu öf:r 100 Grufdrängar, ok kan om grufwans ymnoghet deraf dömas, at de gemenligen hwarje 14 dagar, då de lotta Malmen, hafwa 800 à 900 säckar til bytes, hwaraf 2 göra en hästbörda, ok wid smälthyttan gifwes 1000 à 1200 skålpund tenn för 2000 skålpund ren malm. En fierdedels mil längre til Öster ligga 2 gamla tengrufwor Tremanker ok Trevanning, men stodo nu öde. Litet längre bort emot Norr är Grufwan frenches Work, hwilken drifwes af en Costar, som betalar 1/7 del för grunden, ok har grufwan emot tribute. tribute eller på contract med de förra Interessenterne, betalande til dem 4 £. För hwar ton Kopparmalm, ok dessutan all omkostnad, samt grufdrängerna, hwilka äro der 40 ok niuta 24 Skill:r om månaden. Ok ehuruwäl denna grufwa förnämligast arbetes, för Koppar, så finnes här dock ten Malm i samma streck, hwilket är ej öfwer en fot bredt, ok schaktet 22 famnar diupt. Watnet pumpes up med händer til aditen, ok är detta et af dem de kalla Sommarwärk, emedan de allenast kunna bearbetas under den tiden, watnet hindrande dem om winteren. Af Kopparmalmen, som går alt i körtlar, men så god at han är worden försåld för 23 £. p ton eller öfwer 110 D:r skeppundet, hade de öf:r sommaren år 1723 haft 18 ton ok 1000 skålpund, ok förmente sig för år 1724 hafwa det samma. Af tennMalmen hade de då haft 3000 säckar, 2 görande en hästbörda. Bort om denna grufwa ligger en annan, som kalles the belial, gifwer koppar ok tenn, ok är et Sommarwärk. I öfrigit har denna sokn Gvendron en otalig myckenhet små tengrufwor ok försökningar, som drifwes af Landsfolket;

Så ock den nästgräntsande soknen Brag, hwarest har warit et stort gammalt Tenwärk kallat Wheal Widdin, men står nu öde. Omtrent 2 mil ifrån Helston wäster ut ok ej långt ifrån hafssiön ligger en Blygrufwa kallad Portlevan på en Penroses grund, som niuter 1/8 del fri. Det är en gammal grufwa, som i dessa senare tider åter har blifwit uptagen. Efter berättelse skal malmen finnas i körtlar, hwaraf de sades stundom haft 1 stundom 2 ton om weckan, ok hwilken sändes til Flintshire i Wales, hwarest ej långt ifrån Holywell Interessenterne hafwa en smälthytta. Handstenarne wisa honom wara rik ok god. I wägen ifrån Helston til Pensance, som är 12 mill, går man igenom berörda sokn Brag, hwar ungefär 2 Mil ifrån den förstbemälte stad ses det stora ok gamla Wärk Wheal an Worr, som ock betyder i Corniskan et wärk i wägen, ok har tilförne warit så ansenligit, at det gaf 1000 säckar ten malm ok mera hwarje 12 timar, hwar säck af 10 gallons eller emot så många kannor, åt minstone. 1/8 del i grufwan hade i 3 års tid gifwit 5000 £ ren winst, ok 100 sådana säckar gofwa gofwo 5000 skålpund Blockten. Grufwan sades wara 55 famnar diup, ok öfwer 80 famnar i längden; Strecket är stundom 12 à 15 fot bredt, ok annorstädes ej mer än 2 ok 3 fot, men alt i Kellys, eller en swart Schiefersten. Ok som detta Wärk war et af det diupasta i landet ok dymedelst wattusiukt, så wardt för omtrent 7 år sedan en af de wid NewCastle omrörde machiner at häfwa watn med rök af warmt watn, inrättat, hwilken gick wid pass 4 år. Men emedan denna konst, i synnerhet på sådant diup, war en hop swårigheter ok reparationer underkastad, så föll hon för kostsam ok togs derpå neder, stående nu Grufwan mäst öde, allenast at 6 fattige Grufdrängar, på deras fara ok omkostnad arbeten här ok der ofwan på Malmstrecket, ok det emot tribute eller satt, som är dryg nog. Ägaren af grunden, har 1/15 the bounders 1/11, ok derefter Interessenterne, som sidst drefwa Wärket, 1/3 ok 1/12. Dock lefwereres malmen til dem på backen sådan som han kommer ur grufwan, ok förr än han bokes ok waskes. Hwad som öfwerblifwer, hörer dessa fattiga arbetare til, som nu sålde honom wid smälthytta til 10 à 11 för 20. På wästra ändan af strecket ok på botnen

fants litet Kopparmalm, som hade blifwit försåld för 3 £. 10 Sk:r p ton. Det högsta de hade deraf haft på et år, då det arbetet drefs, war 120 £. Sterlings wärde. En ok en half Mil widare til wäster kommer man in uti den så kallade Godolphin-ball, som är et tort land eller en hed af omtrent 2 Mil i omkretsen men öfweralt bearbetat ok fullt med Tengrufwor ok försökningar. Den ansenligasta grufwa är nu för tiden Sheal Reeve, belägen rätt in wid landswägen, omtrent 30 famnar diup, men i längden öfwer 100 famnar. De hafwa neder i grufwan en liten konst, som arbetar på 20 fots diup at bringa up watnet til Aditen, ok dessutan äro der karlar, som arbeta handpumpar, ok desse niuta 24 Skill:r om månaden. de öfrige Grufdrängar, hwilkas antal war emot 50, niuta 20 Skill:r, ok lösa hwarannan af alla 18 timar. Grufwan drifwes af Interessenter, som betala til Grefwen af Godolphin, såsom Ägare ok herre af hela denna grunden 1/6 af malmen, sådan som han kommer ur Grufwan. Strecket är en fot bre mer ok mindre, ok består så wäl som de andra Tennstrecken i denna tract af Morestone, det der lottas hwarje 3 weckor, då de gemenligen hafwa 1000 säckar malm, ok hwarje af emot 10 kannor. 100 säckar gifwa wid pass 3000 skålpund hwitt tenn, ok wid smälthyttan gifwas 11 1/2 à 12 för 20 De öfriga Grufwor i Godolphin ball äro Ballvart, Vheal an dreath, den öfra ok nedre, Vheal breg ok manga andra små wärk ok försökningar, som drifwas af arbetsfolket sielfwa ok andra Interessenter. Längst neder war tilförne et stort wärk, som det ock kallades the Great work, hwarest öf:r 400 Personer skolat arbetat, men står nu öde, allenast at 6 karlar der efterhämta Malm öfwerst up på Malmgången. At hålla dessa Grufwor fria ifrån watn, håller bemälte Grefwe en Adit eller trumma wid magt som är öf:r 1/2 Mil lång, ok hwarigenom watnet, som uppumpes, utur Grufworna, kan aflöpa. Han håller der til den änden 8 karlar, som niuta 13 Skill:r om månaden, ok arbeta eller upwagta 8 timar i dygnet. Ok löper denna trumma hela samma tract igenom. Här war ock nyligen et Melting. house, men står nu öde. Tre mil längre bort emot wäster går man öf:r Heden St Ethelneds downs, hwar tilförne en

myckenhet tenngrufwor blifwit bearbetade, men stå nu alla öde. Som Bergzlagen omkring staden Pensanie är stor ok widlöftig så äro deromkring ock åtskilliga smälthyttor för Tennalmen, såsom Chy an dour, i Corniska språket betydande et hus wid watnet ok består af 4 windugnar. Des märke är en hiort med namnet af Hyttan inunder, ok Bokstäfwerna J. R. Liugean hytta ligger 3 Mil ifrån staden ok består af 2 windugnar. Des märke håller 5 förenade hiertan med Hyttans namn derhes ok bokstäfwerna, W: C: De woro nu sinnade at upbygga den 3die windugnen. En Mil widare til Öster ligger en hytta med 3 windugnar, som kallas Rose an grouse, fördenskull ok Märket är en Ros på et kors med bolstäf:r R: O. Wäster ut 1 1/2 Mil if:r staden ligger TrerifHytta med 4 windugnar märket en Enhörning ok bokstäfwerna T. C. Sex Mil ifrån Penganie ligger socknen ok byen St Just, som är den yttersta i Cornwall, Wäster ok Nordwäst ut, ok äro de följande wärken, der de förnämsta. En Mil Öster ut ifrån byen ligger Tengrufwan Vheal Vheal bus Vargus, som will säga fargui wärk. Ägaren af grunden, niuter 1/15, the bounder 1/9 del. Strecket är smalt, men löper til en ansenlig längd, så at der woro nu 50 Grufdrängar i arbete på åtskilliga Sets ok ställen på strecket, hwars strykande är til Nordost ok Sudwäst, ok niuta de här 16 Skill:r om månaden. Bergarten är More stone, ok grufwan war 20 famnar diup, hwilken i de sidsta 6 månader hade gifwit 600 säckar malm, hwarje af 16 gallons el:r inemot så många kannor. Han räknes wara af det bästa slaget ok arten, ok gifwes wid Hyttan 11 3/4 à 12 för 20. Et litet stycke Wäster ut om byen är Tengrufwan Score an greasse in Ildeman. Ildeman är namnet af grunden rundt omkring, ok det andra skal betyda et Malmstreck emellan 2 andra. Det är en gammal grufwa, som har warit undertiden bearbetad, undertiden stilla, ok in sidst för 12 månader sedan arbetad af 4 karlar på deras egen omkostnad ok fara, betalande til herren af grunden 1/6 del, emedan detta är i instängt ok sädesland. Strecket löper alt igenom Morestone, är 1 1/2 fot bredt mer. ok mindre, ok hade gifwit i de sidsta 6 månader 4000 säckar malm, för hwilken gafs wid Hyttan

12 1/2 för 20. Grufwan är 22 famnar diup, ok stollen, som de indrifwit efter malmgången, emellan 30 ok 40 famnar lång. De förre bearbetare af detta Wärk hade drifwit in en Adit eller trumma ifrån foten af högden ok hafssidan at hålla Grufworna i Ildeman fria ifrån watn, ok woro de nu jämwäl i wärket at liten slå en trumma ifrån Scorrangreass grufwa in uti den förra ok stora Aditen, dermed at gifwa watnet aflopp. Men som detta arbete hade kostat Ägarna eller de första Interessenterne ansenligit, så woro dessa 4 arbetare förbundne at til den betala 1/12 del af Malmen, som han kommer ur grufwan. Norr ut härifrån ligger Gvealols tengrufwa, et gammalt Wärk på samma streck, som den förra, på hwilket Malmstreck, som går up igenom Ildeman, äro 10 åtskilliga Sets ok arbeten, ok öfwer 100 Grufwodrängar, warande för 1 1/2 Mil i längden efterslagit. Det kommer up ifrån hafssiön, ok det ytterst emot wäst i landet, ok har warit 10, 6, 3 fot mer ok mindre, bredt. Des bergart är emot siösidan Kelly's el:r Shieffersten, men då gången blir diupare ok längre up emot berget, wändes bergarten sig til Morestone. Detta arbete drefs nu af 18 grufwokarlar på deras egen fara ok hand, hwilke ke betala til Ägaren af grunden, som är instängt land, 1/6, ok til de förra entreprenneurer, eller dem som drefwo in ofwanrörda Adit, 1/6 del, betalande denna Set mera än någon annan Rota på samma streck, emedan Klyften war här swårare at igenomdrifwas än annorstädes. De hade haft 1000 säckar Malm i 3 månader, hwarje af 13 gallons. 30 gallons Malm à 96 skålpund per gallon, gifwa omtrent 1500 skålpund ten, det är wid Hyttan litet mer än 12 för 20. 1 1/2 Mil ifrån denna plats Norr ut är Tenngrufwan Gvealdown, et gammalt wärk, som sedermera stått öde, tils de för 3 år sedan begynte slå in en wattutrumma at göra Grufwan ren, hwilket sedan det skedt ok ifrån el. 11 Maij sidstledne de sade sig haft 4200 säckar malm, hwaraf 100 gifwa tenn omtrent 900 skålpund; Men wid smälthyttan gifwes gemenligen 11 1/2 för 20, ehuruwäl detta mycket beror på Malmens bokande, waskande ok ränsande, hwilket af alla ej lika wäl handteres. När man följer hafssidan ifrån Ildeman Norr ut, ser man litet längre bort rätt i twäran af klippan ned wid hafssiön et arbete, som der drifwits för liten tid sedan för Koppar, hwaraf

Malmen warit, som berättades, rik ok god, men det står nu oarbetat; emedan stor träta war upkommen, hwilken hade ägande rätten til grunden. Straxt bortom är en Koppargrufwa kallad Rosecommon, belägen in wid siön som den förra ok rätt emot udden Cape Cornwall. Här arbetades af gammalt för tenmalm tils på 13 famnars diup, ok när de då funno Kopparmalm, lämnade de förr okunnoghet af; Sidst börjades arbetet å nyo för 2 år sedan. Malmgången stryker Öster ok Wäster, warande 1 fot bred ok mer, samt alt i Kelly's bergart. At här tilförne ansenligen arbetats, ses deraf at här äro 17 Schakt nedsänkta på strecket, ok det på 200 famnars längd, ok på en Malmtrumma i anledning af gången, hwilken kommer up ifrån siösidan, ok kunna de ännu arbeta på 13 famnars diup i anledning af bergets stigande, förr än de räkna watnet skola komma in på dem. Arbetare woro här 18, som hade i de 3 sidsta månader brutit omtrent 18 ton Kopparmalm, hwaraf grundäganden hade 1/6 del, ok af tenmalm 100 gallons, hwarje af 96 skålpund wigt. Den förra hade wid sidsta utwägning blifwit försåld för 10 £. 10 Skill:r p ton, ok sändes til Hail smälthytta wid St Ives, då förslen slen är 10 Skill:r p ton. Den senare är undertiden helt god ok ger wid Hyttan 12 för 20, undertiden är han giord oartig medelst en bländning med Koppar ok en hwit Mundick. En half Mil ifrån byen St Just Norr ut ligger Tengrufwan Wheal Justick, så kallad af ägaren af grunden, som emedan det är instängt land, förbehållit sig 1/6 del fri af all malmen. Hon drifwes af Interessenter ok är fördelt i 18 namn. För ungefär 10 år sedan begynte de slå in en Adit emot berget at watnet kan aflöpa, hwilken är 500 famnar lång ok 20 famnar under dag. Dernedan om är et schakt, hwarigenom watnet uppumpes med händer 20 fot högt til wattutrumman. Strecket är likt ok gå en god wäg i längden, men de hafwa det ej efterfölgt öfwer 20 famnar, sedan trumman kom in. Bergarten är ok alt af Morestone, inblandad med en hwit Spat, ok malmgången omtrent en fot bred ok mindre, men malmen mycket god ok rik, ok fri ifrån all oart ok mundick. De förwäntade sig deraf 12 för 20, ty ännu war här igen malm såld, emedan det war ej öf:r en månad sedan de fått trumman ren ok kommit in på strecket, under hwilken tid de hade haft wid pass 1/2 ton malm.

Straxt der wid ligger Wheal an drean, hwarest de ock nyligen inkommit med en trumma ok så giordt Grufwan fri ifrån watn. Denne Malm är ock af en helt god art, ok ger i Hyttan 12 för 20. En half Mil ifrån byen söder ut ligger tengrufwan Pool an the narrow the higher, som är en gammal grufwa, 14 famnar diup ok i MoreStone. De hade haft 300 säckar Malm i 3 månader, ok wid Hyttan 12 1/2 för 20. Pool an the narrow the lower är et annat malmstreck straxt bredewid det förra ok af samma art ok beskaffenhet. Ok äro dessa 2 de bästa grufwor i S:t Just sokn, i anseende til arten ok godheten af Malmen. Huru ansenlig denne bergzlag är, kan deraf slutas at man i ofta berörda sokn räknat 550 män ok gossar, som alle hafwa deras bestälning wid tengrufworna, ok at det försäkrades, det hon skal årligen gifwa öf:r 1000 blocks eller tackor ten, warande fuller der åtskilliga andra grufwor ok försökningar, men dessa upräknade de förnämsta. Efter återkomsten til Pensance, som war wid slutet af November, fortsattes resan twärt igenom igenom landet ok til Norra sidan af Cornwall, då i wägen 4 Mil ifrån bemälta stad man finner Tengrufwan Wheal Reed / rödt wärk :/ så kallad af des röda Malm; Har af gammalt warit bearbetad, ok för des ansenliga ymnoghet af Malm mycket bekant. Deraf betalas 1/15 til grundägande ok 1/14 til the bounders. Grufwan är 40 f:r diup, 20 if:n dagen til wattutrumman, ok 20 nedanom; Men at pumpa watnet up ifrån botnen til trumman, hwarigenom det sedan aflöper, hållas snart 100de karlar, warande arbetarne wid detta Wärk tilsammans 180 antalet à 20 Skill:r om månaden. Malmgången war nu 3, 4 à 5 fot bred, ok alt i Morestone. De lotta hwar 2 månader, ok hade nu för den tiden samlat 5000 säckar malm, af hwilka hwarje håller 150 à 200 skålpund wigt. 100 säckar Malm gifwa 700 skålpund tenn, ok wid hyttan gifwas gemenl:n 11 för 20. Arbetet står mäst stilla för 2 månader om winteren för wattu-siuka skull; Ej eller är der lägenhet någon konst at inrätta. En liten Mil derifrån på samma torra grund, som kallas Rocky downs, ligger Ballamoon

moon tengrufwa, et stort ok berömt Wärk, hwilket af gammalt warit i gång, ok åter stått öde, tils det för 13 år sedan af de nu warande Interessenter börjat at drifwas, som der inslagit en Adit eller Wattutrumma. Hela grufwan föll för 5 år sedan in ofwanifrån, hwar det gamla arbetet warit, då hon stod i 2 år stilla. Grundäganden har 1/15, the bounders niuto tilförne 1/10, men emedan arbetet blef så kostsamt medelst trummans indrifwande, slogs det af til 1/11. De hafwa der bygt en konst at draga watnet up til bemälta trumma, hwilken konst drifwes med hästar, bestående af 2:ne Kugghiul, hwaraf det senare med des stock drifwer en Wef, som förer 3:ne pumpar up ok neder. Denne machine arbetar på 23 famnars diup; 9 famnar ifrån dagen til wattutrumman, ok 14 famnar nedan om; Men at bringa watnet up til konsten ifrån botnen af Grufwan, som är 30 famnar under dag, äro 3 så kallade Rackengines, hwilka brukas mäst öfweralt här i Grufworna ok arbetas af Män. 2 äro 16 fot höga, ok den 3:die 12 fot; ok woro de nu i wärket at inrätta den 4:de nederst til. Fem karlar wefwa wefwa ok omdrifwa et litet hiul, som är skodt med Jern ok Jernuddar, hwilka fatta i länkerna af en Kädia, som löper på hiulet. På denna kädia äro 3 eller 4 Sugare, giorda af garn ok läder som til en annan konstpump. Pumpen hänger neder i en Cistern, dock så at der är en fots distance emellan botnen af pumpen ok botnen af Cisternen, så at dessa Sugare, som gå perpendiculariter neder med Kädian på den ena sidan om hiulet, kunna ock med henne löpa in i pumpen på den andra, förande så watnet för sig up ifrån den ena Cistern til den andra, hwar åter en sådan pump står. Ok höra der wissa karlar til, som gifwa agt at pumpen står rätt ok at Sugarne ej må stöta emot eller fastna. Pumpkarlarne niuta 25 Skill:r om månaden, grufdrängerne, hwilkas antal med de förra stiger til 160, undfå 18 Skill:r. När man kommit neder i Grufwan, ser man den kostbara ok starka förtimring ifrån ofwan til nedan, skolande denne grufwa ofta fordra 300 à 400 £. Sterl: timber om månaden. Malmstrecket löper Nordost ok Sudwäst, ok ser man med nöje des

ansenliga bredd, som är på somliga ställen 18, 20 áà 25 fot, men emot Norra ändan blir det swagare ok 6 à 7 fot bredt. På södra sidan om schaktet, hwar malmen upwindes, äro de gamla wärk, men stå nu öde ok igenmurade, ok ifrån samma schakt til Norra ändan af gången äro omtrent 40 famnar. Som hela botnen är Malm, så kan deraf slutas det denna grufwa gifwit deraf en fast ansenlig myckenhet, sänkande sig strecket på diupet ok ligger som emellan 2 murar, emedan Klyften på båda sidor är en hård Morestone, den de mästadels spränga med Krut. I de sidsta 3 månader hade de haft 6000 båror Malm, ok tilförne mycket mer, hwar bår, som bäres af 2ne män, räknes af 15 gallons, ok säljes en sådan bår Malm, efter des åtskilliga godhet, ifrån 2 £ 6 d 3 Skill:r 6 d: til 4 à 5 Skill:r den bäste åter war försåld för 30 Sk:r ok högst 31 Skill:r 6 d. ok det på Grufbacken, förr än han bokades ok waskades. 100 säckar malm sades gifwa if:n 600 til 3000 à 5000 skålpund tenn, ok wid Hyttan gafs 11 3/4 à 12. 12 för 20. Straxt hos denna grufwa ligger en annan kallad Wheal an noon, som har warit et gammalt, stort ok rikt wärk; men nu står botnen oarbetad, allenast at några få grufdrängar för sin egen räkning arbeta ofwan på strecket, ok betala derföre tribute til de förra Interessenter. Nordost ifrån den förra af dessa 2 grufwor är Tengrufwan Vheal an glass, som stått en rund tid öde. Nu hade Interessenterne begynt at slå in en Adit at draga ut watnet, ok at komma in på strecket. Härifrån räknas 2 Mil til den lilla staden St Ives wid hafssidan, 4 Mil ifrån hwilken ort Wäster ut i Zenor sokn ligger Koppargrufwan VhealRichard på Hertigen af Boltons grund, af hwilken Interessenterne hafwa tagit en förpaktning af hela grunden för 21 år, ok betala derföre 1/7 af all malmen. Grufwan har tilförne warit bearbetad ok sedan stått stilla, tils desse Interessenter för 2 månader sedan åter begrät, ok under den tiden haft 10 ton malm. Schaktet, som der warit nedsänkt, är 14 famnar diupt, ok en stoll

drefwen 50 fot lång. Strecket, hwilket som andra Kopparstreck här i landet, går Öster ok wäster ok i Kellys bergart, är emellan 2 ok 3 fot bredt, men då de kommit til ändan af stollen, Öster ut, funno de en smal gång mitt uti malm strecket 10 el:r 11 tum bred, hwilken de sedermera fölgt tilbaka til 6 fot, ok hwarutinnan de funnit en träffeligen rik Lagur malm, så at det sades dem wara budit för denna senare malm 40 £. p ton, ok synes denne smala gång stryka på diupet. I Granskapet häraf skola jämwäl wara andra Kopparstreck, hwilka de woro sinnade nästa sommar at försöka. Twå Mil wäster ut ifrån St Ives soknen Towednock besågs en Tengrufwa, hwilken om hon ej gifwer så stor del af Malm, som andra, är dock den rikaste ok bästa i Cornwall ok gifwer bästa tennet. Här äro i denna grund åtskilliga Malmstreck ok ganska många försökningar, som detta har ock blifwit bearbetat til 80 famnar i längden ok i åtskilliga schakter, hwilka stå nu alla öde, undantager detta, som nu omtales ok kalles les Vheal Richard. De nu warande Interessenter togo Wärket än för 4 år sedan, ok hafwa delt det samma i 12 parter, betalande til Hertigen af Bolton, hwars instängda land det ligger, 1/12 del af Malmen på Grufwobacken. Strecket löper Nordost ok Sudwäst, ok des bergart eller Klyft är öfwer alt Morestone. Man åker i schaktet neder 27 famnar diupt, ok Malmgången, hwar bredast, är af 5 fot. På båda sidor emot Klyften är en malmgång, som håller litet Spar, ok gifwer god ten Malm fast ej af den rikaste, ok at denne gång en fot bred på hwar sida Mitt emellan dessa 2 ligger et streck af hwad de kalla Cuckold, som består af långa swarta strimor ok ränder; Ok ehuruwäl denne Cuckold är ej annat än en bergart ok odogse, så följer han dock den ymnogasta ok rikaste malm af alla, ok är detta strecket, hwar bredast, 3 fot bredt. Hela längden of the house, som de säga, eller detta arbete är litet mer än 4 famnar, men sielfwe körtelen, hwar denne rike Malm finnes, är ej öfwer 4 fot lång, ok som förr sades, 5 fot bred emellan Klyften, men går alt på diupet. Emot wästra ändan är Malmgången en fot bred,

ok gifwer så god malm som mitt uti, men emot Östra ändan blir denne swagare, ok gången ej öfwer 3 ok 4 tum bred. Förberörde Hertogs färfader hade förjat slå in en Adit at hålla grufworna i denna ball fria ifrån watn; Men som den ej war fulländad, ok dessutan förfallen, så hafwa desse Interessenter dermed fortfarit, ok drifwit trumman in på strecket 14 famnar diupt under dag. Men watnet ifrån botnen pumpes up med händer 13 f:r högt til denna trumma. Der woro nu 22 Arbetskarlar, à 19 Skill:r p månad hwartera. På botnen kunna ej mer än 2 arbeta, ok twå pumpar watn. Desse arbeta 8 timar om dygnet, ok lösa hwarannan af, så at deras antal gör 12. 4 arbete wid winden ofwan dag ok lösas af andra 4 af hwarje 12 timar. Dessutan äro der 2 wagtare, en om dagen ok en om natten, ok desse niuta 1 1/2 £ Sterl: om månaden. För det tiltagande watnet skull nödgas de gemenligen lämna af arbetet emot Jultiden, ok begynna på igen i Aprill månad. Af denna grufwa hade til den sidsta stämplingen 16000 skålpund tenn blifwit tilwärkade, ok det för 6 månader, för de 2 senare månader wäntade de sig af den malm de nu hade i förråd, 8000 skålpund tenn mera. 100 säckar af denna bästa Malm, obokad ok owaskad, hwar säck af 300 skålpund wigt, gifwa 10000 skålpund tenn, ok wid smälthyttan gifwas 12 1/2. för 20. Efter sluten räkning i dessa dagar fants på hwar part eller 1/12 del löpa 9 £. 10 Skill:r tinst på det arbete, som der blifwit giordt, sedan wattutrumman war til ända bragt; Men de som i detta arbetet warit interessenter woro ännu i litet mer än 5 £. förlust. 1/36 el:r et trediedels namn, i wärket försåldes nu för 11 £. ren winst, eller alla omkostning betalte dessutan. Omtrent 13 famnar ifrån detta streck til Norr ok ej långt ifrån hafssiön löper et Kopparmalm streck med samma Klyft ok belägenhet som det förra. Som i all liknelse det blifwit lämnat, emedan då de af äldre tider der sökte för tenMalm, den så förmente Mundick, men rättare Kopparmalm, högg in, hwilken förkastades, så hafwa i senare tider wisse personer på förbenämde Hertogs lof sofrat de omliggande warp, ok der wid wäl funnit deras räkning, emedan malmen warit god ok rik. Interessenterne

i sidstomtalte tengrufwa, til hwilka ock hörer detta Kopparstreck, ärnade nu drifwa hitin samma wattutrumma, ok så sätta detta arbete åter til gångs igen. I wägen söder ut ifrån St Ives ses åtskilliga öde försökningar för tenn, ok litet längre bort omtrent 2 Mil ifrån samma stad Anylalant smälthytta, hwilken 4 smältare hafwa arrenderat för 10 £. 10 Skill:r om året, ok drifwa för egen räkning, bestående hon af 2 windugnar. Märket är et Enhörningshufwud. Litet längre up gör hafssiön en lång wik, hwar skepp af 35 läster omtrent kunna komma in at bringa stenkol ifrån Wales, eller hämta af Kopparmalmen, som föres hit landwägen ifrån Grufworna, at afskeppas för Neathok Swansey bruken i Wales. Omkostnaden at föra malmen på hästryggen ifrån Grufworna är på hwar behörig ort blifwit nedsatt. Hyran för rummet at lägga malmen på wid stranden ok til afskepning är för hwarje ton el:r 7 1/2 skeppund - 6 pence. Omkostnaden at bringa Malmen om bord kan beräknas sålunda, at 10 män, som lasta et skepp af 70 ton eller 35 läster, niuta 10 Skill:r, som gör för hwar ton emot – – – – 2 pence fragten Fragten til Neath ok Swansy, 5 Skill:r d:o Til Leverpool – – – – 10 Skill:r. Straxt här hos är Hail kopparhytta, som består af 11 windugnar, 4 at rosta malmen, 2 at rosta den så kallade Regul eller det första ok andra utslag, förr än det blir Råkoppar 4 ugnar at smälta Malmen ok den sagda Regull ok skärsten til koppar, ok sidst 1 gårugn. Hon hörde en Cosier til, som dref näst wärket med malm ifrån des egna grufwor wid St Agnes ok Camburn. 1 1/2 Mil längre til Öster är en smälthytta för tennMalm af 6 windugnar, ok den sidsta som kommer at nämnas i Cornwall. Märket är en mans hufwud med ordet Angarrick, hyttans namn, ok bok stäf:r F. M. Härifrån går man en Mil til soknen ok byen Gvinear, hwilken sokn om hon ej haft de mästa Grufwor, dock haft af de största, hwaribland är Trevaseus 1/2 Mil ifrån Kyrkobyen Norr ut, et mycket gammalt wärk för tenn, ok derhos den gamlaste i Corwall, eller som längst warit arbetad, för koppar. Der sades wara en Adit indrefwen 9 famnar diup under

dag; Men som grufwan tog til i diuphet til 24 f:r ok det blef för kostsamt at pumpa watnet, så har hon nu stått öde dessa 28 år. Nu hade en Wood ifrån London tagit et arrende på grufwan för 31 år både för tenn ok Koppar, skolande betala til grund, äganden 1/9 del. Ok som grufwan är 15 famnar diup under des wattutrumma, så war han sinnad at nästkommande wåren inrätta der en wattukonst, görande sig om Wärket godt hopp. Gvineurdowns ligga omtrent en Mil ifrån byen söder ut, hwarest äro mångfaldiga gamla försökningar ok grufwor för tenn, nu alla öde, undantages en Koppargrufwa af bemälte namn, hwarest fuller tenmalm fordom warit funnen, men nu nyligen då de åter försökt, Kopparmalm inkommit, hwaraf de hade haft en liten del, hwilken blifwit så för 9 £. p ton. 1/2 Mil ifrån Kyrkobyen emot Sudost besågs Relistia Tengrufwa, hwilken warit en af de rikaste i landet, som hon ock icke för mer än 7 år sedan skolat gifwit 200000 skålpund tenn om månaden, warande strecket på somliga ställen 40 fot bredt. Det löper nästan nästan Nordost ok Sudwäst, ok har warit bearbetat til en stor längd. Grufwan är 75 famnar diup, ok som sedan igenom en konsts inrättande watnet war utdragit, botnen fants swag ok taga af, så blef konsten, hwilken war af samma art som den i Chaswater grufwa, nedertagen ok grufwan ödelämnad, ok det för 4 år sedan ok på botnen. Ty högre up på Malmgången ok til 20 famnars diup ifrån dagen arbetes ännu för Kopparmalm af omtrent 20 karlar, så wäl som för den tenn malm, de der kunna efterhämta. De drifwa arbetet, för egen fara, betalande til Ägaren af grunden, ok ägarne af grufwan eller de sidsta Interessenter 1/3 del af all Koppar ok ten Malm, ok niuta altså 2/3 delar för sig sielfwa. Kopparmalmen finnes mäst i wästra ändan af Wärket ok i körtlar, men strecket består af Kellys ok Illveine stundom med hwit Spar inblandad. En Costar ifrån Truno har et Contract för all Kopparmalmen, som här finnes, ok det emot 2 1/2 £. Sterl. hwarje ton; Men som Malmen funnits god, så har han godwilligt ökat på priset, ok stundom gifwit arbetarna 6 £ stundom 5 £. 10 Sk: p ton. Tenmalmen, som der finnes, gifwes gemenligen 12 för 20 wid Hyttan. Men både denne ok den förre

brytas icke i stor myckenhet. Litet längre, emot Öster ligger en gammal ok fordom rik Tengrufwa kallad Vall, hwarest malmgången, som alt är i Kellys bergart, undertiden warit 35 fot bred. De continuerade samma Adit, som war indrefwen til Relistia, derifrån til denna grufwa, ok til mer än 2 Mil i längden if:r des början, ok 25 f:r diupt under dag wid denna grufwa. Men som malmen på botnen begynte gå ut ok arbetet ej warade emot förmodan, så blef det satt å sido, allenast at nu arbetes i et schakt af en karl med 2 à 3 gossar på en liten arm af Malmgången, ok en annan sofrar de gamla warpen, betalande för denna frihet til Interessenterne i grufwan 20 Skill:r för hwarje 900 säckar malm. I denna grufwa fants tilförne mäst af den tenMalm, som at i stora swarta korn eller kantig, ok är den rikaste ok gifwer det bästa tennet eller hwad de sades kalla graintin. Nu för tiden gifwa 100 säckar malm, hwarje af 12 gallons, knapt 100 skålpund ten. Nu något längre til Öster ligger Rossware Tengrufwa, et gammalt ok berömt wärk, men nu ödelamnat, allenast at någre få arbetare för egen räkning ok fara arbeta på et ställe til 30 famnars diup diup ok finna ten Malm, hwilken fuller går allenast i körtlar, men är träffeligen rik ok god, gifwande af förberörda Graintin, som af handstenarne är at se. Härifrån räknas 3 Mil til Soknen ok Byen Camburn, i hwilken sokn äro åtskilliga koppargrufwor af wärde, men deremot litet af tenmalm, emedan Kopparmalmen tagit öfwerhanden, då man kommit diupare på gången ok strecket. Först besågs här 1 Mil ifrån Kyrkobyen Sudost ut ok i en torr ödesmark, en grund, som kalles Carnemaugh, hwarigenom de för 12 års tid sedan börjat drifwa in en wattutrumma, i tanka at leda watnet ifrån de ofwanliggande gamla tengrufwor ok streck. Denne Adit kom up ifrån NordNordost, ok drefs snedt upföre igenom berget, tils de med samma adit kommo in på sielfwa strecket, som går Nordost ok Sudwäst, ok hwilket de efterfölgde med trummans indrifwande tils de kommo in i den grunden, som nu nämnades, ok hwarest i ställe för tenMalm, de funnit en ansenlig del af KopparMalm, som dock alt går i körtlar. De första deraf, woro små, men för omtrent 18 månader sedan föllo de på en stor körtel, som sedermera gifwit öfwer 7000 £. Sterlings wärde i Kopparmalm, förutan

1600 £ som de nu räknade sig hafwa osålt i Malm, ok hwilken körtel ännu warar. Ok som malmen hållit fort på botnen, så hafwa de sänkt et 20 famnar diupt schakt under wattutrumman, hwilken desutan är här 19 f:r under dag. Stollen som de indrifwit ifrån Schakts botnen tilbaka under trumman, ok hwarest de nu finna malmen, är 12 f:r i längden, men sielfwe Malmgången är 4, 5 à 6 fot bred. Han går alt i Morestone, som jämwäl gör des Klyft, warande derhos med Spar iblandad. Ägarne af grunden niuta 1/6 af Malmen, Interessenterne, som drifwa Wärket, hafwa sålt denna malm för 12 £. p ton. Landförslen härifrån til Hail, hwar han inskeppes, är 5 Skill:r, ok fragten til Redbrook Kopparhyttor eller rättare Chepstow i Wales är jämwäl 5 Sk:r à 5 Skill:r 3 pence p ton. Under denna tid fortfors lika fullt med ofta omrörda Adit ok wattutrumma, ok då de kommo omtrent 20 famnar widare emot wäster i samma grund Carnemough, funno de en annan körtel, hwilken fuller ej gifwit så mycken Malm som den förra, men mycket bätre ok rikare, så at han förförsålts för 20, 21 à 23 £. per ton, ok hade de deraf haft til 400 £:s wärde i nästledne sommars, förutan någon malm, som de nu hade i förråd. Malmen gick ock här på diupet, ty hafwa de fölgt honom til 6 à 7 famnar under wattutrumman, ok tänka der med arbetet fortfara. Oaktat dessa arbeten i wägen hölts alt fort med wattutrummans indrifwande på strecket emot Sudwäst, tils de kommo omtrent 50 famnar widare ok in på en grund, som kalles Condurrow ok hörer en Sir William Pendawis allena til, ty den förre har flere Ägare. Som berget här småningen stiger, så är ock schaktet, som blifwit nedsänkt på trumman, ok hwar de funno något litet tenMalm men swag, här litet diupare, nämligen af 20 famnar; Ok När man åkit neder härigenom, kommer man til en handwind ok et litet schakt af 16 fot diupt, hwilket de sänkt i anledning af någon Kopparmalm de funno ofwan om i wattutrumman, ok så kommit på et Kopparmalmstreck eller til äfwentyrs en körtel, som nu gaf träffeligen rik Koppar- eller mera egenteligen Lazär Malm. Arbetet eller stollen, som de inslagit på båda sidor af det nedra schaktets botn, war ej

öfwer 12 fot i längden, i östra ändan hwaraf Malmgången war swagare, ok allenast en liten känning dera, men tog ock här emot botnen til. I wästra wäggen war malmgången 1 1/2 fot bred, strykande ända på diupet; På Norra wäggen kom en smal malmådra neder, som bestod af den bästa malmen, ok förenade sig på botnen med sielfwa strecket, som der war 4 fot bredt, ok gaf öfweralt malm. Emellan den södra wäggen ok sielfwa strecket löper en smal ådra af swartblå jord ok deruti inblanda rik Malm. Malmgången är helt ren, ok om der är någon bergart, så är han Morestone, ok så är sielfwa Klyften. Tolf Grufdrängar arbeta här på botnen dygnet rundt om men ej mer än 3 på en gång, lösande hwar annan af, ok 6 at winda up Malmen til dagen, 3 hwarje 12 om skiften timar, ok 2 wagtare, som gör tilsammans 22 män, hwaraf de förra hade 22 Skill:r, men wagtarne 40 Skill:r om månaden. Som besynnerligit må nämnas, at en wid namn Johns, som war delagtig i Wärket, wid mitt wistande der slöt et skrifteligit Contract med förbemälte Pendawis, hwilken som Ägare af grunden, hade 1/4 del af all malmen ok dessutan war interesserad i Wärket för 7/16 delar, ty hela arbetet arbetet war i 16 namn fördelt; i anledning af hwilket Contract den förre skulle til den senare för all den Malm, som honom ok på des delar kunde tilfalla, så wäl som af de 10 eller 12 ton nu woro på Grufbacken, betala 5 Skillings för hwarje tima, at räkna ifrån den första i December månad til den sidsta tima, ok ingen Sön eller helgedag undantagen, samt bestå all den omkostnad, som på de 1/6 delar, under den tiden kunde falla. Summan, som härmedelst borde betalas, steg til 186 £. Sterl: utom omkostningarne, hwarwid dock den förre efter alt utseende skulle winna ansenligen, emedan de förmodade sig kunna lyfta 2 ton malm om dagen om grufwan, hölt fort som i början, ok malmen räknades åt minstone wärd 25 £. p ton. Omtrent 50 famnar här ifrån til worden löper at annat kopparstreck, som kallas Vhealan howl, ok stryker i sitt lopp lika som det förra, alt i Morestone bergart ok Klyft. Här arbetades först ok tilförne för tenn, men för 5 eller 6 år sedan tog Bristol Compagniet arbetet än på koppar, betalande til grundäganden 4 ok 20 Skill:r för hwar ton Malm til de gamla Interessenterna, som först haft

wärket. Wattutrumman war fordom indrefwen, 15 famnar under dag; Nu hafwa de sänkt 18 famnar diupare, hwarifrån watnet måste uppumpas til truman med sådana Rackpumps, som förr äro beskrefne. Malmen hade warit högst försåld för 8 £. men gaf nu 6 à 7 £. p ton, ok hade de sedan sidsta Maij månad haft 300 ton. Wärket står öfwer winteren stilla för wattudrag skull. Straxt in wid Kyrkobyen Norr ut ligger en koppargrufwa, som kalles Rossvarn ok drifwes af Lodon Interessenter, hwilke betala til grundäganden 1/7 af all malmen, ok hafwa dessutan slutit at köpa alt sammans, betalande för hwad som faller på berörde 1/7 del, 8 £. p ton, ok 4 £. 10 Skill:r p ton til de förra Interessenter för deras rätt, samt alla omkostnades. Annars har den bäste malmen fört blifwit såld för 8 1/2 £. p ton. Det sades wara omtrent 6 år, sedan wattutrumman kom in, hwilken är 9 famnar under dag, ok arbetet hwar de nu woro, 6 famnar derunder. Malmen går ej i körtlar utan i en stadig gång ok strykande i Kelly's bergart, ok skall detta Wärk i de 2 sidsta åren bragt in 3000 £ ren winst. En Mil En Mil ifrån Camburn i vägen til Redruth ligger Kopparwärket Reskill, hwilket någre arbetare nu drefwo för egen räkning, betalande til grundäganden ok de förra Interessenter 2/3 delar. De bryta efter berättelse omtrent 23 à 24 ton malm om månaden. Litet längre fram kommer man til Poole, et gammalt ok stort Kopparwärk, som en tid stått öde för wattusiuka skull, men nu woro de i wärket begrepne at drifwa in en trumma til watnets afledande, ok tänka så arbetet fortsatta. Widare fram til söder är den stora ok gamla tengrufwan Carnkey, som jämwäl gifwit Koppar, men war för någon tid sedan lämnad, sedan Interessenterne derwid skolat förlorat emot, 26000 £. Tre Mil härifrån til Öster är staden Redruth, hwars förnämsta grufwor besågos som följer. 1/4 dels mil ifrån staden Norr ut ligger Talgusdowns Koppargrufwa, hwilken är en af de äldsta i Cornwall, emedan hon för snart 30 är tilbaka har altid warit bearbetad för Koppar. Bristol Compagniet är til största delen Ägare deraf, ok betala derföre 1/7 af Malmen. Strecket löper Nordost ok Sudwäst, ok ligger i Kelly's, warande jämwäl malmen i denna bergart inblandad. Det

diupaste rum i grufwan är 45 famnar ifrån dagen ok ifrån det högsta af berget, hwar de sänkt, ty som strecken löper emot berget, så är des ok schakternes diup åtskilligt, så wäl som wattutrummans, hwilken är indrefwen ifrån foten af berget, ok är 30 famnar diup öfwerst til emot berget. Man går här på stegar neder til botnen, hwilken dock nu ej war ren ok fri ifrån watn, utan woro de i wärket at inrätta en konst, som bestod allenast af et hiul af 34 fots diameter med öfwerfalls watn, hwars hiulet ock satte pumparna til gångs medelst 2ne Jernwefwar. Desse pumpar bringa watnet ifrån botnen up til Aditen, som är wid schaktet, hwar konsten är ok hwilket de ännu sänka, 24 famnar diup under dag, ok konsten är inrättad at draga 24 famnar diupare, omskönt konstschaktet ännu icke war mer än 17 f:r diupt under bemälta Adit. Wärket hade för wattudrag skull stått stilla i tu år, förr än desse Interessenter det antogo, ej eller kan det om sommaren wäl arbetas, emedan då gemenligen ok i torrt wäder öfwerfallswatn tryter at sätta konsthiulet til gångs, hwilken swårighet denna grufwa har gemen med Cheswater ok andra i Cornwall. wall. Bredden af malmgången fants wara på de ställen af botnen, som ej stodo under watn, 1 1/2 fot bred. Stundom är han mindre, stundom mer, i synnerhet som åtskilliga ådrar komma in på sidan här ok der ifrån Norra wäggen, hwilka gifwa ansenlig myckenhet Malm. De giorde sig om denna grufwa godt hopp, omskönt de nu på en tid, ej lyftat någon malm, sedan botnen stått under watn, allenast 20 ton omtrent ok det i 2 weckors tid, förutan bok Malm. Denne senare öfwerlåtes til wissa personer, som gifwa derföre 3 ton ren af 8 ton bokmalm. Den bästa af denna grufwans Malm wärderades för 8 £. p ton, ehuruwäl Compagniet sielfwe smälta den samma, ok sända, antingen til Truro eller Hail der at inskeppas för Redbrook eller Bristol. Omkostningarne wid dettta Wärk räknades nu til 300 £. Sterl: om månaden, sedan de månge karlar, som pumpade up watnet til trumman förs än konsten blef upsatt, woro afskedade. Detta samma Malm streck har ock warit bearbetat straxt på den andra ok östre sidan af bäcken, som rinner emellan bägge högderna, ok har der warit

warit et ansenligit Wärk kallat Vheal Gilbert, som dock nu står öde, ok konsten, som der warit inrättat, förfaller. 1/4 Mil Norr ut ifrån Talgusdowns ligger et gammalt öde Kopparwärk wid namn Vheal Raven; ok 1/4 Mil til Öster ligger Tengrufwan Wood, som ock nu ej bearbetes. På andra sidan om Redruth omtrent 1/2 Mil til söder ligger Vheal Spernon, som berättades warit en god koppargrufwa, ehuru hon, som alle de andre, i början gifwit tenn, men wardt för 2 år sedan lämnad öde för watnets tillopp skull. Straxt derhos besågs et Tenmalmstreck, hwilket går nästan Öster ok Wäster, ok är fördelt i 2 sets eller arbeten, hwaraf det wästra kalles Bellfrey, det Östra Vheal an Vorr, ok gifwa bägge en träffelig myckenhet af Malm. Bergarten är alt Kelly's, ok trumman til watnets afledande, hwilken börjar in wid staden, är wid högden af berget 30 famnar diup under dag, ok derifrån äro 20 famnar til botnen af grufwan, hwilken dock detta år på 10 f:r när ej hade warit bearbetad. Bellfrey tengrufwa ligger i instängt land ok betalas til grundäganden 1/7 del, men Vheal an Vorr är på allmänning ningsgrund, ok betalar til the bounders 1/10 ok til grundäganden 1/15 del af Malmen. Den förre hade i denna sommar gifwit den bästa ten malm, hwaraf en del gifwer 10000 skålpund tenn af 100 säckar malm, annat slag är igen så swagt, at 100 säckar ej gifwa mer än 150 skålpund tenn, hwar säck at räkna af 10 gallons el:r emot så många kannor. Litet stycke här ifrån til söder är Poolgurtis tennGrufwa, som gifwer en stor myckenhet malm, ok litet längre bort är Vheal John Harry tengrufwa, hwilken dock icke är särdeles ansenlig. Dessa 4 sidstnämda tengrufwor drifwes alla af samma Interessenter, warande hela Wärket fördelt i 15 parter. Det räknades at de i de 6 sidsta sommarmånader hade gifwit så mycket malm, at 100000 skålpund tenn deraf kunde tilwärkas; Men om winteren tillåter icke watnet at fortsätta arbetet. Omkostningarne wid alla 4 wärken woro 200 £ om månaden. Söder här ifrån ligger soknen Gveneop, hwarest äro åtskilliga Ten- ok Koppargrufwor ok försökningar, dock nu mäst öde eller oansenliga. Ibland de förra eller Tengrufworna har warit ok är den bekan

taste Poldice, hwilken ock jämwäl warit en af de rikaste i landet, ok derhos gifwit något Koppar. Hon berättades wara emot 120 famnar diup, men har stått öde dessa 13 eller 14 år, emedan des diup ok wattusiuka giorde arbetat för swårt. Ibland Koppargrufworna är mäst ok endast bekant Vheal lovely, som ligger 1 1/2 Mil söder ut ifrån Poldie. Hon är en gammal grufwa, hwilken först arbetats för ten malm, ok sedermera lämnats af, men för 8 år sedan åter blifwit uptagen förnämligast för koppar af Bristol Compagniet, som betalar deraf 1/7 del. Der arbetades nu intet i grufwan, utan waro de begrepne at drifwa in en Adit eller trumma, hwilken förmodades kunna komma in nästa wåren ok blir 30 famnar under dag, gående til en del under sielfwa botnen af grufwan. Imedlertid hade de brutit någon Malm ofwan på strecket, som förr blifwit lämnad, ok hwilken Malm de sålt för 8 à 10 £. p ton. Sielfwe malmgången går i Kelly's el:r schieffersten. När man går Öster ut ok til Truro if:n Redruth, lämnar man 1/2 Mil omtrent til wänster en gammal ok stor tenn- men nu sedermera förnämligast en koppar gruf:a grufwa Vheal Rose, hwilken dock på flera år ej warit bearbetad, såsom wattusiuk, men så woro Interessenterne, som äro mäst af berörda Compagnie, nu i wärket at slå in en wattutrumma, hwarmed de dock så långsamt omgått, at det arbetet påstått i mer än 14 år, ok war ej likt at de i 3 år ännu kunna bringa det til slut, hwilket til största delen det för tilskrifwas, at de söka efter hand få den ena grufwan ren, emedan de i en annan äro i fullt arbete, at de sålunda må altid hafwa någon at tilgå, i fall en eller annan grufwa skulle brista. Tre Mil ifrån Redruth straxt in wid wägen til Truro ligger den stora ok gamla Grufwan Chaswatter, så kallad af den grund hon är belägen uti, hwilke hörer Mylord Falmouth til, som ej mindre sig förbehållit än 1/5 del af all Kopparmalm der brytes. Ty ehuruwäl denna grufwa fordom warit egenteligen bearbetad för ten Malm, så räknas hon dock nu för en koppargrufwa, emedan då de kommit diupare, denne senare Malm tagit öfwerhanden, dock så at ännu någon ten Malm finnes här ok der i strecket, hwilken jämwäl är af god ok rik art. Så händer ock understundom, at koppar- ok ten malmen finnas tilsammans

i en sten, ok stundom en hwit Mundick ok oart derhos Malmstrecket går Öster ok Wäster, ok som de blifwit bearbetat til mer än en Mil i längden, så äro der ock åtskilliga arbeten under åtskilliga namn bekanta, ok en myckenhet schackt nedersänkta. The Eastern works drifwes af åtskilliga Interessenter ok mäst af arbetsfolket, som dem antagit af Ägarna emot en wiss tribute ok afgift, warande strecket här swagast. Det andra Wärk kalles the Metallwork, ok drifwes af berörda Bristol Compagnie, ok war Malmstrecket här nu 10 fot bredt. Det 3die arbete kalles Pittslooorn eller Vheal busy, är det rikaste ok största, ok drifwes af samma Compagnie med andra Interessenter. Här war nu Malmgången 5 fot bred, stundom mer, stundom mindre. Til dessa Wärk woro 2ne wattutrummor indrefne, den förra af gammalt, den senare nyligen ok allenast 9 famnar diupare än den första, men har kostat emot 11000 £. warande öfwer en Mil lång ok i mindre än 3 års tid igenom slagen, förmedelst de åtskilliga arbeten i flera schaktes på en gång, ehuru man då då nödgas hålla man at pumpa watnet ur schakten, hwilket annars, då trumman drifwes in efter hand emot berget, rinner bort af sig sielft. Malmstrecket går i Kelly's ok mäst i Illveine el:r en hård swart Klyft, underliggande, som man här säger, emot Norr til 4 fot i 6. Som botnen ej ännu war fri ifrån watn at de der kunde arbeta, så war det ock en liten myckenhet af Malm, som de nu hämtade, ok kom, kanske, ej til 20 ton månaden, i stället de för haft 200 ton malm i hwarje månad, hwilken blifwit försåld ifrån 3 til 6 £. Omkostnaderne wid detta Wärk bestego sig til 1500, 1600 à 1800 £ om månaden, så i förtimring som för dem, som pumpade watnet ifrån botnen i grufwan; Men sedan den konsten, hwar om skal talas, blifwit nyligen upsatt, besparas deraf 5 à 600 £. om månaden. Ok at om denna konsten något må wid handen gifwas, så fants at hiulet, som gifwer drift til hela Wärket, ok är bygt eller satt mitt öfwer schaktet dock något litet under dag, har 6 fot diameter, öfwer hwilket hiul löper en kädia neder på den ena sidan ok up på den andra. På denna kädia äro 40 bållar, giorda af starkt garn

ok fordrade med läder nästan, som en Sugare i en pump. Desse bollar ok kädia gå perpendiculariter neder i en pipstock, som står på ända under i schaktet, ok är 18 famnar hög ok af 14 tum i diameter ofwantil. Den nedre ändan af denna pipstock går in uti en MessingsCylinder, som står wid botnen, warande 7 fot hög ok 8 1/2 tum i diameter, igenom hwilken Cylinder ok pipstock de föresagde bollar, som äro af samma diameter, ofwan til som Cylindern nämligen 8 1/2 tum, men smalare ok runda nederåt, ok nästan af en Conik form nederlöpa, ok så ut igen af Cylindern wid botnen igenom en liten ho eller ränna, som ligger horizontelt, ok up på andra sidan om hiulet, tagande bollarne under tänderna af samma hiul, hwilket antingen är af Jern eller ock med Jern starkt beskodt, ok det dermedelst stadigt omdrifwa. Straxt in wid detta första hiul är et annat jämwäl gutit af jern, ok af 3 fots diameter, hwilket med des kuggar hwarar emellan kuggerna, som sitta på sidan af det förra hiulet, ok dermedelst omdrifwas; Ok tiänar detta mindre hiul ej at gifwa någon drift til konsten, utan allenast at hålla det förra hiulet ok hela Wärket i en jämn, stadig ok lika gång ok rörelse. Men längre ifrån dessa hiul, dock på samma wändstock som det andra hiulet, ok in wid wäggen af schaktet löper et annat ok det 3die hiul, som är 13 fot i diameter ok har 1100 skålpund bly i utsidan, tiänande allenast til en ballance eller wederwigt af hela Wärket. Men at komma til det som gifwer rörelse til föresagda hiul ok konst, så sker det medelst wattufall, hwilket ledes in igenom en trumma under jorden, ok in uti en pipstock, som står på ända straxt bredde wid den förra. På sidan i denna andra pipstock, omtrent 5 fot neder, är en öpning eller et hål, hwarigenom watnet löper in uti den förra ok uppå de ofwansagda bollar, tryckande med des tyngd ok stadiga fall dem neder den ena efter den andra, warande, som förr är sagt, der et fall af 18 famnars diup, ok bollarne i en sådan proportion eller längd ifrån hwar annan, at den ene ej går ut af den förrbemälte Messings Cylinder wid botnen, förr än den andre kommer in ofwantil. Widare at ställa konsten, när så behöfwes, är i denna andra pipstock, hwarst watnet först inlöpes et lock, som fullkomligen stocken tiltäpper, ok kan, medelst et rep ok en smal jerntenn, som är fästet dertil, ifrån ofwan antingen lyftas up öfwer föresagda öpning, då watnet ej faller in i den andra

stocken ok på bollarna, utan straxt ända neder, löpande så af igenom den diupare trumman, utan at sätta konsten til gångs, eller kan detta lock låtas neder under bemälte öpning, då watnet löper deraf in uti den andra stocken ok på bokarna, då konsten åter kommer i gång. Ok kan man jämwäl medelst detta lock propartionera konstens drift, då man det mer eller mindre uplyfter emot öpningen af stocken, ok mer eller mindre watn inlåter. I öfrigit hafwa de til at märka, antingen watnet tager til eller faller af neder i grufwan, neder i schaktet eller sumpen, der watnet står, en buoy eller tunna, hwilken med watner stiger eller faller; Ok som ifrån denna tunna går en tross up igenom schaktet, så är på den andra ändan af trossen en wederwigt af bly, hwilken åter deremot siunker eller stiger, ok tiänar jämwäl at af sig sielf reglera locket i pipstocken, warande fästat til en arm, hwar med man samma lock medelst den derwid fästade jerntene ok rep kan up eller nederlåta. Denne är driften ok rörelsen af konsten; Des wärkan sker sålunda, at på hwar sida om det först beskrifna hiul af 6 fots diameter, ok wid hwar ända af des wändstock är en stark Jernwef, hwilken med des des up eller nedstigande, alt som stocken ok hiulet omwändes, drifwer stången i pumpen, up ok neder til watnets uppumpande. Ok är des Stroke, som man här säger, eller slag af 5 à 6 fots högd. Som på den ena sidan af de föresagda hiul stå kupstockarne til watnets ok kädians fall ok lopp, så äro på den andra sidan ok bortom schaktet, på en dertil i Klyften inslagen botn, 2 så kallade halfwa hiul, emedan de allenast äro bygda til halfwa delen eller Cirkelen, af 8 fots diameter, hwilka föres af ok til medelst jernstänger fästade med den ena ändan, under samma halfwa hiul ok med den andra ändan wid de föresagda wefwar. Ifrån toppen af hwartera af dessa hiul går en stark kädia neder, som fästat til en stång, med hiulets wändande af ok til, förer en skaffestock, hwilken är några famnar diupt neder i schaktet, up ok neder, ok denne drifwer åter en eller twå pumpar, som man behagar, til samma diup ok omtrent samma Stroke ok slag, som de förra 2 pumparne, warande sålunda wid denna konst 6 pumpar tilsammans. Ok arbetar denna konst 35 famnar diupt ifrån dagen, ok 11 famnar under wattutrumman, hwar pumparne lefwerera watnet, ok hwarigenom

det aflöper utur Grufwan. Denna konst är omtrent 10 à 12 år gammal ok står rätt emellan det så kallade gamla Metallwork of Vheal busy; Men som detta senare är det fast ansenligare Wärk, diupare ok lika wattusiukt, så hade de nu nyligen der inbragt en konstarm, hwilken wid mitt wistande der sattes första resan til gångs. De hade ifrån det förr omtalte schakt ok konst igenom drifwit en Stoll el:r level 80 famnar lång, men snör-rätt, ok denne konstarm drifwes sålunda, at ifrån toppen af hwartera af de förberörda halfwa hiul går en Jernstång, ok drifwes fram ok tilbaka af samma halfhiul, hwilket, som ofwantil är sagt, föres af ok til medelst en annan jernstång, som är fästat nedan til ok til wefwen af det första häd Denna öfre jernstång, som är tämmeligen lång ok räcker twärts öfwer schaktet til början af stollen, är fästat til en stånggång, hwilken går hela stollen igenom, ok wid ändan deraf drifwer 2 andra halfwa hiul, som på samma sätt som de förra, arbeta 2 pumpar 43 à 44 famnar diupt ok ifrån botnen af grufwan eller 7 famnar diupare, egentel:n at säga, än de andre pumparne, lefwererande watnet up til den förra konsten. Hwart drag af pumpumpen är här af 4 fot 2 tum i högden. Schaktet, hwar denne konstarm arbetar, är delt i tu, så at upfordringen sker på den ena sidan. För öfrigit arbetar, konsten wäl ok utan stort gny, warande des wärkan så god, at allenast 1/12 del är gifwen för all nötning ok rörelse. En John Costar ifrån Truro, som henne bygt så wäl som dem hwilka wid Polgooth ok North Moulton grufwor äro i gång, har för des omkostnad at bygga, omak ok påfund 8 Skill:r för hwarje ton malm, som upkommer, hwarwid han dock ännu är i stor förlust. Man kan ock gå igenom de gamla Wärken nästan wid botnen af grufwan ifrån den gamla til den nya konsten, hwarest de med arbetet efterfölgt malmgången i des underliggande, så at den öfwerhängande Klyften ej utan möda ok stark förtimring kan uppehållas. Fiorton Mil här ifrån ok 9 Mil på Östra sidan om Truro kommer man öfwer de torra fält kallade the King's downs, hwar några tengrufwor äro, som fordom warit bearbetade, ok straxt til wärket Col, 900th, under hwilket namn gå 3ne grufwor, hwaraf 2 ligga Wäster til om den lilla strömen Yo. Det första deraf kallas Polgooth eller Cocks

head; Det andra St Marguet, ehuruwäl Malmstrecket, som löper igenom dessa 3 wärk, är et ok det samma. Til dessa 2 förenämda wärk har en wattutrumma blifwit indrefwen nederst ifrån sidan af berget el:r wid strömen, warande i Cock's head grufwa 7 à 8 famnar diup nedantil, men 26 à 27 f:r wid öfwersta delen af detta Wärk, alt som berget stiger til, ok hafwa de arbetet 14 famnar under trumman. Strecket går rätt Öster ok Wäster, ok har i längden öfwer 300 famnar innom Råmärket af Polgooth eller Cockshead, ok löper så in i St Marguets grufwa, som sträcker sig til 200 famnar i längden. Des bergart ok klyfta är alt i Kellase, ok war tilförne Cockstead Grufwa til 20 fot bredt, men nu ej öf:r 2 à 3 fot i St Marguet, ok litet mera i den förra, hwilket wärk Cocks head har i förra tider warit så rikt, at det gifwit 20000 £ ren winst på en sommar. Men bägge desse Grufwor berättades för 20 år ok mer ej warit bearbetade på botnen, men wäl högre up på Malmgången, tils för omtrent 3 år sedan de åter begynt, ehuruwäl den sidstnämda nu igen stod stilla förmedelst en träta, som war upkommen emellan Interessenterne, rätt när de hade dragit watnet ur Grufwan med en konst, som drefs med hästar ok ok arbetade på 20 fr:s diup. De hade under det sidsta arbetet i Cockshead haft omtrent 5 à 600 fot blacktin el:r ren tenMalm i 3 månader, ok 1 fot håller 60 skålpund wigt. 100 säckar malm, sådan som han kommer ur Grufwan, hwarje af 15 gallons, gifwa gemenligen 15 à 20 fot bokad ok waskad malm, ok undertiden, då han är rikast, 100 à 200 fot. I smälthyttan gifwas 12 för 20. St Marguets grufwa, som ligger mäst til wäster, har ock en konst, som drifwes med häster, at draga up watnet, ok sades swara i des wärkan emot 8 karlars arbete at pumpa. Hon arbetar ifrån dagen til wattutrumman, hwilken, som förr är sagt, löper både Wärken igenom ok är 18 famnar diup, ok 20 famnar widare der inunder, som tilsammans gör Grufwans diup emot 50 f:r. Utur denna grufwa hade de sedan sidsta Midsommar til början af December haft til 1200 £ Sterlings wärde i tenn eller mer, hwartil hulpit et streck, som går ifrån Nordwäst til SudÖst, ok skär af det andra strecket. Här woro de nu 26 famnar diupt, ok gången 3 fot bred med något Spar inblandad. Ok äro dessutan i denna del, hwarifrån dessa Malmstreck upstiga, många andra, som löpa korswis emot hwar annan. Herren af

grunden Cock'shead har 1/13 fri ok the bounders 1/10. St Marguet betalar til grundäganden, 1/15 ok til the bounders 1/10. Den 3die Grufwan eller orten, hwarest arbetes på samma ofwansagda Malmgång, ligger ansenligen högt på Östra sidan af strömen ok kalles St Martin. De hafwa der arbetat til 100 famnar i längden, ok sänkt 4 schakt, hwaraf et är konst schaktet, hwar man går neder. Strecket är af samma art som fört är sagt, underliggande ansenligen emot Norra Wäggen, samt 7, 8, 12 à 18 fot bredt. Ehuruwäl detta är et gammalt wärk, så är dock ej öfwer 3 år, sedan de nu warande Interessenter det antagit, hwilka betala för grunden, 1/13 del, ok hafwa nu gemenligen 100 säckar malm i 12 timar, hwar säck af 12 à 13 gallons el:r omtrent 180 skålpund 100 sådane säckar gifwa gemenligen 400 skålpund tenn. Men för waskad ok ren Malm gifwas wid Hyttan 12 för 20. Der war fordom en Adit inslagen, 24 famnar diup under dag; Men som Grufwan war blefwen diupare, ok nu til 54 famnar, hwar diupast, ok de til konstens inrättande hade nödig en annan trumma der at lefwerera watnet för aflopp, så drefwo dessa Interessenter nu en sådan in, hwilken fuller ej war war mer än 3 famnar diupare än den förra, men kostat dem emot 8000 £ Sterl. Konsten är af samma art som den wid Charwater, men har här allenast et wattufall af 9 famnar. Der äro 4 pumpar, hwaraf 2 ok de öfre arbeta 22 famnar under den sidsta trumman, til hwilken de bringa up watnet, som derigenom utlöper i bäcken neder i dalen. De andre 2 ok lägre pumparna draga 2 1/2 famnar diupt. TenMalmen, som brytes antingen wid Polgooth eller några andra små wärk, som bearbetas här ok der af handsfolket, smältes dels i Meltinghuset wid Truro ok med windugn, dels i blowinghouses el:r bröstugn, hwar af är en wid staden St Austle en Mil härifrån, ok 2 i soknen St Blasy 2 à 3 Mil längre bort, ok dessa de endaste i Cornwall. Twå Mil utan för sidstbemälte stad til Öster äro åtskilliga så kallade ok förr beskrefna Streamworks, hwar tenMalm samles. Widare finnes inga Grufwor eller bergwärk at omtala förs än man kommer tilbaka in i provincen Devonshire. Wägen ifrån Plymouth til Exeter staden, hwarest 3 Mil söder, om

den lilla staden Ashburton ok wid en by Bufastley är en Koppargrufwa af samma namn, som är gammal ok 40 famnar diup, ok har sidst af det så kallade Welsh Company blifwit bearbetad, tils hon wid Pigst år 1724 ock af dem lämnades, så at nu allenast 3 män der arbetade ofwan på Malmgången, hwilken är alt i Kellase, ok är wid botnen tämligen bred, hwarest han slog sig til Jern, som dem nödgade at lämna Wärket, förutan at watnet föll för beswärligit. När grufwan war i sitt bästa, höllos der 30 Grufdrängar, som bragte gemenligen up 30 ton Malm om månaden, hwilken malm så wäl den rensom bok Malmen såldes för 4 £. 10 Skil p ton den ene med den andra. 1 1/2 Mil ifrån Ashburton är en skog kallad Assellwood, som består mäst af Ek ok biörk, warande up ok neder i denna province deraf ymnoghet; i hwilken skog en landsudd löper ut emot wäst, helt twärt på båda sidor, hwarest äro åtskilliga kopparmalmstreck, som alla stryka Nordost ok Sudwäst ok falla i deras liggande emot Norr, ok synas lika som wilja förena sig wid ändan af udden. De hafwa alla blifwit bearbetade något i längden, men ej särdeles les på diupet, ok ej öfwer 14 à 15 famnar, hwar diupast. Desse grufwor hafwa af åtskilliga blifwit försökte ok sidst af the Welsh Company, som hade af grundäganden tagit en förpaktning för 21 år på alla Wärk eller grufwor, som de kunde finna eller arbeta i denna skog ok grund, med wilkor at de skulle betala för 32 år 400 £. årligen, ok det för den 1/7 del, som samma Grundägande nöt af all malmen, samt för 1/6 del han dref i wärket, ok woro de förbundne at hålla 100 man i arbete. Efter de 3 1/2 års förlopp, skulle de betala til berörda Ägare 1/7 af all malmen, ok ej hålla mindre än 20 Grufdrängar i dessa grufwor. Nu sedermera hade Compagniet uplåtit Grufwan på Asselwood til deras upsynsman, hwilken hade förbundit sig at ifrån Jul år 1724 hålla 100 karlar i arbete ok betala til Compagniet 20 Skill:r för hwar ton Malm han kunde finna; ok dessutan hade de förbehållit sig frihet at lösa in malmen emot 6 £. p ton, i fall någon annan skulle derföre biuda 6 £. 5 Skill:r nyligen woro här 170 ton malm försålde för 4 £. 5 Sk:r p ton, ren ok bokmalm med hwar annan, 70 ton af den förra ok 100 ton af den senare, hwilken malm de

sades hafwa brutit ifrån då förledne December til Maij månad. At lefwerera honom om bord på skeppet i Dartmouth kostar 9 Skill:r 4 d: p ton, ok fragten derifrån til Neath Kopparhytta i Wales är 6 Skill:r Härifrån äro 2 Mil til Widdendown Tengrufwa et gammalt wärk, som för en tid stått stilla, tils för 10 månader sedan det å nyo blifwit uptagit. Malmstrecket löper Öster ok Wäster, fallande emot söder 3 fot i 6 à 7, ok des bergart ok klyft är Kellase. Det är fördelt i 2 sets ok arbeten, af hwilka bägge betala för grunden, 1/20 del af Malmen som här icke war bound; Men det wästra arbetet syntes gifwa den bästa. Wärket drifwes af 10 el:r 12, Interessenter, ok som Grufwan är belägen på et högt berg, så drefs nu en wattutrumma in, hwilken, när färdig, kommer 30 famnar diupt under botnen af schaktet, som war nu 18 famnar ifrån dagen. Under de 10 månader, som de arbetat, hade de haft 100 £:s wärde i tenn el:r 19 säckar malm, hwarje säck af 250 skålpunds wigt. Han sändes til Imphain smälthytta wid Tavistock, ok gafs 11 1/4 för 20. Tre Tre Mil på Norra sidan om Exeter wid byen Scze Newton är en Blygrufwa, hwilken af gammalt warit bearbetad, men sedermera lämnat. För 7 eller 8 år sedan hade andra Interessenter henne antagit, ok åter öfwergifwit, tils nu för få weckor sedan man hade der begynt at arbeta å nyo, ok under den tiden samlat 3 ton malm. För grunden betales 1/9 del. Strecket går i Kelly's bergart, men malmen håller intet stadigt wid, utan går i körtlar, warande annars rik både på bly ok Silfwer. Han såldes tilförne för 7 à 8 £. p ton ok deromkring, men nu hölts han mera wärd, ok sades gifwa 50 à 60 untz Silfwer af en ton bly Grufwan, hwar diupast, är 30 famnar, men hwar de nu arbetade, war 22 famnar ifrån dagen Man kommer här ifrån til North moulton Koppargrufwa Norr ut i Devonshire en Mil if:n byen af samma namn, hwilken hålles före wara den äldsta i England, som jämwäl må slutas af de omliggande stora Gråbergs warp. Wärket är fördelt i tu arbeten, som drifwes på båda sidor om den lilla floden Moule, ok hwaraf det wästra betalar til grundäganden 1/7 del af all malmen fr; Det Östre en 1/6 del. Som på bägge

sidor af föresagde flod et högt ok twärt berg upstiger, emot hwilka arbetet har blifwit indrifwit, så har denna belägenhet gifwit dem god anledning til wattutrummornes inslående. I bägge Wärken äro ock wattukonster inrättade, hwaraf den i det wästra Wärket består af et hiul af 20 fots diameter, til ändan af hwars hiulstock emot schaktet är fästat en dubbel Jernwef, hwilken lyftar 2 stänger 4 famnar långa eller diupa, sålunda at när den ena stången lyftes up af den ena delen af wefwen, tryckes den andra neder af den andre wefwen. Hwar ok en af dessa stänger förer en arm 4 famnar under dag, up ok neder, ok desse armar arbeta åter 2 pumpstänger neder i grufwan, hwarje 16 famnar diup. Watnet, som kommer ur pumparna, går in uti 2 pipstockar, som ligga twärts ok derifr in uti en större pipstock, löpande så til wattutrumman. Konsten i det Östra wärket är af samma beskaffenhet i anseende til des drift, allenast at wattuhiulet är af 24 fot i diameter, arbetande Jernwefwen här jämwäl stängerna ok armarna på 20 famners diup. Men Men dessutan äro här 2 halfhiul på sidan om schaktet, hwilka föras af ok an medelst 2 Jernstänger, som äro fästade med den ena ändan til Jernwefwen, ok med den andra til halfhiulet, ok altså äro i stadig gång fram ok tilbaka. Det ena af dessa halfhiul arbetar, på samma sätt som wid Chaswatergrufwa, en pump 30 famnar diup, ok det andra en af 40 f:r eller neder til botnen af grufwan. Hon drifwes af ofta berörda Bristol Compagnie, ok Malmgången löper nästan emot Nordost ok Sudwäst, underliggande litet emot Norr, ok är alt i Kellys med hård Klyft. Malmens rödagtiga färg utanpå tilskrifwes dels arten ok beskaffenheten af jordmonen, dels at der går et streck af Jern Malm ändalångs med Kopparstrecket, undertiden litet ifrån det senare, undertiden rätt tilsammans, så at Jern med kopparmalmen är beblandad; ok händer jämwäl ibland, at det skär af Kopparstrecket, som då går aldeles ut, men kommer åter igen. Denne jernMalm är af god ok åk art, ok skola i forna dagar warit här omkring ansenliga jernwärk. Koppar malmen är af det slag, som de här kalla gray Ore eller kupserglass, ok har tilförne blifwit funnen i större

ymnoghet än nu för tiden, så at när de förr hade 30, 40 à 45 ton om månaden, de nu ej komma öfwer 20, hållande der ungefär 80 män til arbetes, både Grufdrängar ok bokare, af hwilka de förre niuta 30 Skill:r om månaden. Ingen Malm säljes här if:r, köpande Interessenterne sielfwe grundägandernes andel, hwilken de haft til det ringa pris af 3 £. p ton, ok det af den malm, som när han finnes af den bästa, sades gifwa snart en ton Koppar af 2 ton malm. Han sändes landwägen til nästa skepningort, som är Barnstable, 10 Mil bort, ok betales förslen med 10 Skill:r p ton. Fragten til Bristol el:r Chepstow i Wales, derifrån han går til Redbrook hytta, är 5 Skill:r. Rundt här omkring är stor ymnoghet på skog, hwilket icke allenast har gifwit dem anledning at tänka på Jernwärks inrättande, utan ock at smälta deras Kopparmalm med träkol ok bröstugn. Emellan North Moulton ok Barnstable wid en ort kallad Buckland är en gammal koppergrufwa, hwilken skal hafwa gifwit god Malm, men har stått för någon tid oarbetad. Dock woro de nu sinnade at emot wåren åter angripa wärket. Norr. Norr ut ifrån förstnämda ort emot hafssiösidan är Comb Martin Blygrufwa, som räknas hafwa warit en af de äldsta ok rikaste, som jämwäl en ton af detta blyet skal hafwa gifwit 100 untz Silf:r. Hon har stått öde dessa 12 år, hwilket mäst tycktes tilskrifwas missförståndet ok den elaka hushåldningen af London Interessenterne, som drifwa Wärket. Straxt derhos hade upsynsmannen wid North Moulton grufwa nyligen låtit arbete för bly, men åter igen det aflämnat. Fyra Mil ifrån North Moulton Öster ut i Mollon sokn på godset WestMollon äro åtskilliga koppargrufwor. Den första hade ej länge sedan warit bearbetad af en Neash i Bristol, men stod nu öde. Ok syntes detta streck wara det samma el:r åt minstone af samma beskaffenhet med det följande, som kalles ford, belägit en liten Mil ifrån det förra ok på twäran af en högd, hwarest i förra tider åtskilliga schakt hafwa blifwit sänkta, det diupaste hwaraf war af 14 famnar. Den lilla del malm, som nu der finnes, är med en stark jernbinda beblandad, ok för det öfriga är strecket det samma med det som näst kommer at omtelas, allenast

at malmen sig mera bätrar, ju längre han går emot Öster. Äro altså på samma streck, men på en annan högd, omtrent 1/8 Mil ifrån fordgrufwan, 2 andra schakt, som jämwäl i gamla tider warit bearbetade ok kallas the Danes pitts, de äro straxt in wid hwar andra, ok det diupaste ej öfwer 10 f:r. Strecket går alt igenom kornland, strykande nästan Nordost ok Sudwäst ok wida i längden, men underligger, som de säga, eller faller litet stupa. Det består af Kellys, Spar ok Malm blandade med hwar annan, ok är denne senare af en gul kisagtig art men tät ok god, ok synes, som ofwantil är sagt tiltaga i godhet, som strecket går längre emot Öster, bredden hwaraf är på somliga ställen 2 fot, men stundom ej öfwer 1/2 fot. De hade nu samlat en ansenlig myckenhet malm, hwilken dock alt bestod af bok malm, såsom med des bergart starkt beblandad. Omtrent en liten half Mil längre emot Nordost på samma streck, men ännu på en annan högd hafwa de sänkt et schakt 6 famnar diupt, hwar gången är fuller smal ok liten, men gifwer rik Malm, både af det gula, Lazur- ok Lazärblåa blåa slag; Han ligger i des bergart ok Spar, ok följer, honom en slags fet jord, den de kalla the feeder. På andra ok Östra sidan af denna samma högd, så wäl som längre bort om en liten bäck, som löper förbi, wisar sig en känning af strecket, hwarest de jämwäl hade i sinnet at försöka. Dessa Wärk drifwas til största delen af Interessenter ifrån London, som dem nu hade haft i 8 månader, betalande til grundäganden 1/6 del fri. Ej långt ifrån Bridgewater i Somersetshire ligger en ort kallad Stowey, hwarest för kort tid sedan en Koppargrufwa blifwit bearbetad, som gaf Lazärblå Malm, hwilken försändes til Bristol. Men som han gick snart ut, så blef arbetet lämnat ok står nu stilla. At ej något nämna om det petrifinerande watn i en kula wid staden Wells i sidstnämda province, så kommer man derifrån til de så kallade Mendiphills eller högar, hwarest äro åtskilliga gamla Blygrufwor ok smälteugnar, hwilka arbetsfolkets frånwaro då hindrade at beses, ok at nu om deras beskaffenhet widare tala. Der fants tilförne så

mycket malm, at de kunde hålla 10 à 12 smältugn i gång om året; Men antingen den gått ut, eller at det bör efter berättelse til en stor del tilskrifwas, Arbetsfolkets egen skuld, hwilke mäst i dessa Wärk interesserade, ok på et eller annat sätt afskräckt de förmögnare at sig dermed befatta, så äro nu så få wärk bearbetade, at de knapt kunna förse 2 ugnar med malm til smältnings. Desse ugnar äro emot 5 fot höga ifrån marken, bygda af sten ok satta på timber, så at de kunna af folket, at undwika röken, wändas omkring alt som winden sig förändrar, hållande omtrent en half bushel Malm, ok så mycket kol. Bäljorne trampass af Män ok elden tändes an med träkol, hwarofwanpå de lägga korta stickor eller träen af Ek, ok när ugnen är upeldet, derofwanpå Malm, farande sålunda fort, alt som denne smälter, då blyet rinner uti en sump, som är på sidan om härden, ok kan hålla wid pass 1 1/2 Cent:r, hwarifrån det öses med skopor i måtten. De smälta gemenligen 1300 skålpund bly i 8 timar eller i en skift, hwartil gå, om de smälta med bara kol, som jämwäl sker, 2 à 3 säckar deraf, hwarje säck håller 6 bushels ok kostar 4 Skill:r à 4 4 Skill:r 6 d. Til Ägaren af grunden, betales 1/10 del af Malmen, hwaraf en del har blifwit försåld för 8 £. p ton, ok den renste, som går til Pottomakare, för 10 £. I dessa högder gräfwes också stenen, som de här kalla Mangonesse ok bruka i Compositionen til de fina dricksglas, eller hwad man kallar Flintglass. Wid wästra ändan af samma Mendiphills är byen Shipham, hwarest är de så kallade Calaminepits, eller grufwor ok schakt, hwar gallmejan gräfwas, ok af hwilka somliga äro 3, 4, 5 à 6 famnar andra 10, 12 à 15 famnar diupa. Dock drifwa de sällan eller intet några stollar eller trummor emellan dessa schakt, emedan gallmejan sällan går i Streck eller gångor, utan hwar jorden är dertil artad, finnes hon öfweralt. Om hon finnes i en ordentelig gång, så bör det tilskrifwas Blymalmen, med hwilken hon är altid beblandad, warande, efter folkets utsago här, altid tecken ok hopp til galmeja hwar bly är, men aldrig dessutan. Hon brytes större ok mindre stycken, hwilka åter med hammare sönderknackas, på det at all Blymalmen, som kan wara derutinnan, må ganneligen ok

noga tagas ut, emedan den samma, om han skulle lämnas, ej mindre gör Gallmejan odugelig i Messings smältningen, än gallmejan gör Blymalmen swår ok ledsam at smälta. För den bästa Gallmejan räknes den så kallade bony calamine, eller den uti hwilken äro hwita Ådrar ok ränder såsom af ben, bredare ok smalare. När han är aldeles rengiord ifrån all blymalm, males hon söner under en stor sten, som går på kant ok drages af en häst, ok derpå kastas hon i ugnen at brännas Denne nya är bygd på samma sätt som en annan windugn, så at logan af elden, hwilken göres med ris, som wäxer på Myror- eller hederna, kan spela öfwer Gallmejan, som ligger til 4 à 5 tum tiock på botnen, dragande skorstenen logan up på den ena ändan af ugnen ifrån den andra, hwar elden är. Sålunda brännes gallmejan, ungefär 1 ton på en gång, med en lindrig ok jämn eld ok hetta för omtrent 6 timar, ok wändes eller röres imedlertid om, at hon må öfweralt warda lika wäl bränd. Ok som hon åter under bränningen fastnar tilhopa til små stycken eller klimpar, så males hon ock åter små, antingen här eller wid Messing Messingswärken der hon brukas. Ok ehuruwäl der äro 2 slags gallmera, hwit ok röd, så finnes dock icke, at de göra derutinnan någon åtskilnad, warande skillnaden mera uti färgen än godheten af gallmejan. De ofwantalte schakt arbetas af Landsfolket för egen räkning, hwilke betala en wiss genandt til grundäganden, ok sälja den råa gallmejan til den Betiänt, som Bristol koppar- ok Messings Compagniet här håller, ok hwilken henne bränner, så wäl som den han å sin egen grund bryter, så at nu litet eller intet af denna gallmeja skeppes utomlands, som tilförne skedde. Dock räknade han den samma nu til 6 £. p ton, den hwit med den röda. Wid Leck i Stafford Shire emot Derbyshire sidan är ock nyligen et gallmeje-Wärk uptagit. At förbigå Jerngiuterierna i Bristol, som bestå af windugnar, sådana som förr äro beskrefne, allenast at de äro här 12 fot länge; ok hwilka hinterier drifwas med tackjern, som köpes ifrån berglagen, ok giutes i sandmått, giorda efter Messings

formor, til grytor ok pottor, dels derföre at man här kan giuta mera gods ok fortare än wid Masugnen, dels at grytorne kunna göras lättare ok af bätre arbete. Jämwäl at förbiga de många Glasbruk, som här äro, för allahanda slags glas, Seglar undantagne, ok de derwid åtskilliga brukeliga compositioner, så skal allenast i underdån-ödmiukhet wid hanPerrot den gifwas, det en wid namn, som först bragte på banen at bruka slaggen, som faller wid Masugnarna, i compositionen för bouteiller, för 3 år sedan haft af Cronan et Patent för 14 år, at allena i wärket ställa et des nya påfund at smälta glas utan pottor eller pannor, ok i en windugn bygd på samma sätt som koppar eller andra ugnar af det slaget hwarmedelst sker at ej allenast mycket kol bespares, emot hwad förbrukes i andra glasbruk, utan ock en ansenlig omkostnad i de föresagda pottor, som lätteligen gå sönder, i stället godset här smältes på botnen af ugnen. Så göres ock här i staden, så wäl som i London, Bly hwitt eller hwad de kalla Whitelead, ok Red lead. Det förra sker på följande sätt. De köpa blyet först ok smälta det i stora Jernkätlar, ok slaggen, som skummes af, förwares at göra Redlead. När blyet är smält, öses det med korta handslefwar i et Jernmått, som är wid pass 2 fot långt ok en hand bredt, med grunda eller låga bräddar uphögt. Karlen håller detta mått slutt i den ena handen, ok öser det smälta blyet in med den andra, då det mästa rinner af ok tilbaka i kättelen, men en tunn skifwa fastnar wid botnen af Jernmåttet, hwilken han straxt slår ut, ok lägger å sida. Denne blyskifwa rulles sedan hopp, ok lägges i en kruka efter, hwilken är rund, omtrent 8 tum hög eller mer ok 6 tum wid pass i diameter ofwantil; Men neder wid botnen, til ungefär 2 tum högt eller mer, är hon smalare ok ej öfwer 3 tum i diameter. Detta runda hål wid botnen af krukan fylles med Ätticka, ok den föresagda blyskifwa eller rulla lägges ofwanpå, warande uppehållen af kanterna eller bredden af brukan ofwanom der ättickan står. Ofwan på rullan lägges litet ren gödsel, ok krukan täckes så med et tunt blylock, giordt til den ändan. Af dessa krukor hafwa de en stor myckenhet, ok sätta dem, i et hus dertil bygt, i långa rader

in wid hwar andra, ok i gödsel, samt täcka hwar rad Krukor med 2 fot tiock gödsel. Derofwanpå sättes åter en annan rad krukor på samma sätt, som nu sades, ok fortfares så tils huset är fullt. Krukorne böra stå så i 6 weckor, ok at arbetet ej må studsa, hafwa de 6 sådana hus, så at et kan öpnas hwar wecka. Ättickan förtärer blyet, så at det blir til en skorpa, som blir hård, men faller helt tum efter som skifwan war ihoprullad, hwilken skorpa bokes sönder antingen under bokare eller under en sten, som drifwes på kant med en häst, sålles ok åter bokes helt fin med watn. Derpå sättes det at stöpas i watn, ok det ifrån den ena sumpen til den andra, tagande de af altid det finnasta, som flyter i watnet, hwilket de göra up i kakor, ok sätta så at torkas, då det warder helt hwitt ok är färdigt. De göra här omtrent 150 ton blyhwitt om året, ok sålde det nu för £ 24 à 25 p ton. Kedlead göres af blyWlitt eller Litharge, sålunda. De köpa Lithargen ifrån bly wärken, hwarur Silfret extraheras af blyet, ok brännan i en wind windugn med en jämn ok god hetta, dock så at han icke kommer til smältnings. Hela tiden, som han ligger i ugnen, hwilket kan wara en dag eller twå, måste han stadigt omröras med Jernstänger, då han blir smärre ok smärre, samt rödare ok rödare, tils han får en hög röd färg, då han tages ut ok males til fint pulfwer. Eljest göres ock Redlead af blyskummet, som drages af kättelen, när de giuta de ofwansagde skifwor at göra blyhwitt; Men detta bly skum måste brännas i windugnen 2 gångor. Först blir han något röd, ok tages ut ok males smärre; brännes åter, ok röres om i ugnen som förr, tils han får sin rätta röda färg. Ok brukes detta Redlead förnämligast i Glasbruken at göra fina dricksglas. Priset derpå war nu för tiden til 15 £. p ton. Förr än widare skrides til Kopparwärken wid Brstol, är nödigt at nämna et eller annat wärk af det slaget, som äro wid ok omkring London, hwaribland är Martins Kopparhammare 7 1/2 Mil ifrån sista stad

stad, hörande en Kopparslagare dersammastädes til, som der låter utsmida allahanda Kättelbotnar ok dylikt. De taga til en smältning 5 à 600 skålpund koppar, hwilken smältning står på i 4 eller 5 timar, alt som kopparen är elak eller god. De smälta med träkol, men til hammaren eller glödgandet betiäna de sig af stenkol, eller af det wärsta af träkolen. Ok kan här wid en hammare högst 30 ton koppar upsmides om året. Wid Micham 1 1/2 Mil härifrån äro 2 Kopparhammare, hwarwid de betiäna sig nu mäst af Engelsk koppar, förutan at de tilförne ock något emottogo årligen af det Swänske Kopparmyntet, hwaraf samt glödgades allenast, ok utsmiddes til smärre botnar, samt smältes tilhopa för större, hwarwid de agtade, at om Kopparen, de arbetade, war ej så god som de tykte behöfwes, taga mäst halfparten af hwartera af dessa 2 slagen ok smälta tilsammans. Träkolen hafwa de ifrån Sussex, hwaraf brukas 8 à 9 Säckar, à 3 bushels säcken, til hwar smältning, hwilken består, som nu sades, af 4, 5 à 600 skålpund wigt. Afbränningen räknes derwid til ungefär 5 skålpund på en Centner. Så brukes ock wid dessa dessa hammare årligen något up af Barbarie kopparen, hwaraf de på et år haft 40 ton, ok hwilken, som han är ogårad ok derhos elak af sig sielf, så gårgöres han här i en dertil bygd windugn med Stenkol. Kopparen är i runda Kakor af medelmåttig storlek ok tiocklek. Ugnen är sålunda bygd at elden eller kolen läggas in på den ena ändan, hwarifrån lågan spelar igenom et hål in på Metallen, ok röken går på den andra sidan up igenom skorstenen. På denna sida är en liten dör med lock före, på hwilken dör är et litet rundt hål, derigenom man må se huru i ugnen tilgår. När tid är eller kopparen är gård, som de profwa antingen med det at de ränna et jern i godset, eller at de taga litet i en slef ok deraf döma, så öses han igenom samma kalla dör i mått til fyrkantiga eller aflånga kakor, derifrån åter at smältas för hammaren. Gårningen står på i 15 eller 18 timar, ok beräknes afbränningen mäst til 4 à 500 skålpund på en ton. Längre ned på strömen Wandle ligga 2 kopparhammare, som kallas Carshalton, ok sidst 2ne wid Wandelsworth in emot floden

Thames, hwaraf en hörer det så kallade Engelske kopparCompagniet til, som til des Gouverneur walt Printsen af Wales. Til hwarje af dessa hörer en härd at smälta Gårkopparen, 2 hammare at smida honom ut ok en diuphammare, samt en Sax at klippa blecken. Träkolen hafwa de ock ifrån Sussex, som berättades kosta 20 pence säcken af 3 bushels, ok skal efter den underrättelse som här gafs, 1 load eller 60 säckar gemenligen gå til en ton koppar. Afbränningen på den bästa är omtrent 2 skålpund i 100, ok på den sämsta 5 à 6 skålpund. De arbeta nu mäst Engelsk koppar, ibland hwilken de räkna för den bästa den som kommer ifrån Redbrook hytta i Wales ok är märkt med en Crona. Af Swänsk koppar kommer nu litet eller alsintet in, ok sade de sig hafwa funnit den samma af åtskillig art ok olika godhet. Wid dessa hammare göras förnämligast Botnar, Bleck ok Stafvar eller Negros för Guineakusten. Botnarne räknas antingen för Strong eller Slight Work, hwilket ej förstås i anseende til deras storlek eller widd, utan til tyngden ok wigten, så at de botnar, som wäga under under 5 skålpund räknas för Slight Work eller fint arbete, ok de som mera wäga, kallas Strong eller groft arbete. De förste säljas nu för 17 d. p skålpund, ok de senare för 16 pence. Bleck eller som de här heta, Plates äro antingen Squareplates el:r Sashplates. De förra äro af 3 fot i bredden ok 3 1/2 fot i längden, ok de de största. De största Sash plates äro 2 fot i bredden ok 2 1/2 fot i längden. Dessa bleck om de wäga mindre än 8 skålpund, räknas de för fint arbete eller Slightwork, ok betalas på samma sätt som botnarne. Kätlar kosta gemenligen 1 à 1 1/2 penny på pundet mera. Stafwar för Guinea, hwaraf göres en myckenhet, räknas på samma fot som Slightwork. Högre up på floden Thames något bortom Slottet, Hamtoncourt ok i provincen Surrey är Mouldsey eller Ember Mill Messingswärk, hwilket skal warit upbygt för omtrent 30 år sedan, ok 2 år efter Esher bruk. Messingen, som har göres, drages ock här ut til tråd, hwartil de hafwa en wäl inrättad ok bekant Machine. Bränugnarne äro trenne; Men tråden, som här dragas, kommer gemenligen til 60 Ringar

om weckan, hwarje ring af 30 skålpund wigt. Det andra Messingswärk är wid Esher, 2 Mil längup i landet, ok det äldsta England. Der drages allenast tråd, men Messingen kommer ifrån Bristol, som wärket ock hörer det Compagniet til. 3. Byfleet 3 Mil längre bort köper des Messing ifrån Bristol ok drager ut til tråd. Emellan Kingston staden ok Embermill ligger en by Thames Ditton, hwarest för en tid sedan en ugn wardt upbygd til gårande af den koppar, som göres wid Cuckoldspinte nedan för London. Wid staden Maldenhead 5 Mil ifrån Windsor är en Kopparhammare, ok 3 Mil derifrån är staden Merlow, hwarest wid en ort kallad Temple warit et stort Messings Wärk, för ungefär 30 år sedan först inrättat ok drifwit af Interessenter. Men som efter berättelse, desse ej skolat warit i särdeles godt förstånd med hwar annan, så kommo Wärken wid år 1716 ok 17 aldeles at studsa, ok woro wid mitt wistande der år 1720 til en stor del förfallna, ok Compagniet hugat dem at försälja, skolande första omkostnaden at bygga ok sätta up wärken stigit til 14000 £ Sterling. De funnos hafwa bestådt af et förråds hus hus för Kopparen; En Hytta med 4 Bränugnar. 5 Mills hwartera af 3 hammare. Ett waltzhus med 3 par Waltzar. En qwarn at mala gallmejan, 15 wånhus för Arbetskarlarna, som warit til antalet 40. För grunden betaltes en årlig ränta af 20 £. Ingen Messingstråd giordes här utan alt i Latun ok kätlar. Wid Bristol äro 3 Kopparwärk, Cupulas, som de der kallas, eller stora Smältehyttor. Den första ligger mitt emot den så kallade Hot well af des warma watn, som om sommaren mycket besökes ok annars sändes hela landet omkring, ok hwarest jämwäl brotten äro, der Bristol Marmoren brytes; ok blef denna hytta för något mer än 5 år sedan upsatt af en Hobbs, som henne sedermera försålt til andra Interessenter. Detta Wärk består af 10 ugnar, ok hade de deras malm ifrån Cornwall, dock har det ej warit i någon särdeles gång iifrån första början, som det dessutan för et år ok mer stått aldeles stilla. Ok ehuruwäl de nu warande Ägare wid början af innewarande år 1725 woro i wärket at uplaga en eller annan ugn, i tanka at begynna smältningen med den kopparslagg ok Malm, som de sofrade utur warpen in wid Hyttan, så giordes dock på detta wärks beständighet aldeles intet förslag.

Den andra smälthytta ligger omtrent 2 Mil ifrån Bristol Wid en ort kallad Cunham, hwarest ock Pottaska brännes, hörer en Elton ok Vane til, ok består af 30 ugnar, ehuruwäl de ej alle stå i et hus, ej eller gå alle tilsammans, ok om det stundom händer, at de hafwa så mycket malm at sätta alla ugnarna til gångs, så sker åter, så wäl wid detta som wid de andra Wärken, at de stå ofta stilla för en rund tid. All den koppar, som här tilwärkes, försäljes til Bristol Compagniet, ok brukes up i deras Messingswärk. Ok ehuru de må sägas kunna tilwärka eller hafwa tilwärket emot 200 ton koppar om året, så kunde dock nu ej finnas at de för de senare åren kommit öfwer 100 ton årligen. Förutan den malm de hafwa ifrån Cornwall, hafwa de ock något ifrån Irrland. Den 3die Smälthytta ligger litet närmare emot staden wid Schewshole, ok äfwen som de 2 andra wid floden Avon, hwilken belägenhet de utwalt at lätta up-, ok nederförslen af Malmen ok kopparen; Ok består detta Wärk af 24 ugnar /: hwaraf en är gårhärd :/ ok hörer det förberörda Bristol Compagnie til, hwilket, när man räknar de grufwor de bearde bearbeta, samt deras Koppar- ok Messings wärk, är et af de ansenligaste, som bergwärk drifwa. Nu ehuruwäl de wid alla dessa Kopparhyttor ej så egenteligen följa samma maner i smältningen, så at de icke skilja i et eller annat; dock som detta Screwshole Wärk är et af de största ok med all drift fortsattes, så gifwes här tilfälle at deras Kopparsmältning med kort beskrifwa. Det sades bestå af 23 ugnar, som alle stå i en wälbygd hytta, ok antingen de til Malm eller skärstens smältning brukas, äro af samma art ok beskaffenhet. De äro så månge windugnar bygde på samma maner som de, i hwilka ten Malmen smältes, omskönt storleken må wara olika. Kopparugnarne äro 5 1/2 à 6 fot långa innom wäggarna eller Muren, 3 à 3 1/2 fot brede baktil ok wid eldstaden, ok som de widga sig småningom ut til mitt uti, så hålla de der ungefär 4 fot i bredden, men taga åter småningom af til en bredd ifrån 14 til 24 tum eller mer framman til ok under pipan, som går in i skorstenen. Twär muren, hwaröfwer logan spelar in i ugnen ifrån eldstaden, är 18 tum hög ifrån ugnens botn, ok ifrån toppen af samma twär mur til taket är en öpning af 10 tum, derigenom logan går in. Taket af ugnen stiger först efter

hand likt et hwalf, ok faller så småningom af, at han wid framdören eller skorstenen icke är öfwer 12 à 15 tum hög. Botnen består af sand, 2 fot hög ifrån marken, men insidorne af ugnen äro bygde af Sturbridge Ler ok dessutan beslagne med mo af samma lers. Til eldstaden är en dör, hwarigenom stenkolen inkastes, ok en annan under pipan, som går til skorstenen, der slaggen afdrages, ok skorstenen med mera införes i ugnen. Skorstenen står på somliga ugnar ända up, men mäst ligger han på sida, at tyngden deraf ej må ligga på ugnen, gående ut igenom wäggen af hyttan. Eller rättare at the flar eller pipan, som går up ifrån ugnen in i skorstenen, står först ända up, ok faller så slutt ok på sida in i skorstenen, hwilken, så wäl som sielfwe ugnen är med starka Jernstänger uppehållen, fortsad ok igenom drefwen. På den ena sidan af ugnen emot framdören är stickhålet, hwar de slå ut i sanden nedanföre, hwilken sand är fördelt i flera små aflånga mått, at göra stycken wigare at handtera. Under botnen af ugnen ok ändalångs derefter är gemenligen en öpning utan ifrån, en fot eller mera bredd, at gifwa så mycket starkare drag til ugnen, hwaraf botnen ligger ligger på jernstänger. Om Malmen är starkt med Swafwel beblandad, rostes han först i windugnen en gång eller så; Men det sker här sällan, utan smältes han straxt til skärsten. Ugnen hettes först up en dag eller twå, ok förr än de sätta up Malmen, kasta de in en par skoflor kalk, blandande jämwäl litet deraf med Malmen, så at omtrent 3/4 bushel går til en upsätning. Malmen sättes up igenom et litet hål eller en öpning på taket af ugnen, at ej något må förspillas, ok det til 300 skålpund eller något mera än et Swänskt skeppund på en gång. Derpå kastas litet in i ugnen af den slagg, som faller wid de första skärstens smältningarna, at bringa malmen desto bätre til fluss, hwartil de jämwäl bruka en slags flintsten, när de den kunna hafwa, emedan gemenligen förslen deraf faller dem för dyr. Upsätningen sker hwar 4de tima, sedan de först slagit ut, så framt de icke se, at ugnen kan hålla mera gods, då de göra en eller twå upsätningar mer, slående mäst ut en gång i 12 timar. Slaggen drages ej oftare af än rätt förr än de böra slå ut, ok det igenom dören frammanföre. Skärstenen eller the Regel, som löper i sanden i långa små stycken, slås åter smärre, at han

kan beqwämligen föras in i ugnen igenom dören frammanföre, ok ligger så at rostas för 12 eller 14 timar, ok det i jämn ok lindrig hetta, til hwilken ända de då allenast bruka 1/3 stenkol til 2/3 delar aska, hwarmedelst ugnen nogsamt uphettes, hälst som skärstenen ingalunda bör smälta, utan hållas eldröd, ok man deraf at han börjar, som de säga, swettas, ser at ugnen då drager för starkt. Derpå gifwes med bara kol en starkare eld ok hetta, så at skärstenen kommer til smältnings, som sker i 2 eller 3 timar, då han straxt bör slås ut i sanden som förr. De smälta 12 à 1500 skålpund skärsten tillika, ok slå ut en gång om dygnet, då sedan ugnen är blefwen kallare, skärsten åter upsättes til at rostas ok smältas, hwarmed fortfares på samma sätt, som nu är anfördt, 10, 12, 15 ok wäl 20 gångor, alt som skärstenen är god eller elak til, då han först blir af en lefwerbrun färg, sedan hwitgråagtig ok tät, sidst holig med Koppargnistor i holen, ok så at kopparen synes utan på, då ej mera än en smältning fordres at bringa honom til Råkoppar. Gårugnen är bygd på samma sätt som de förre, som han ock drifwes med Stenkol, allenast lenast at han är smalare ok trängre, ok bör drifwas helt sluten ok tät, hwartil kommer at botnen deraf är betäkt med Benaska til 2 eller 3 tum tiockt, hwilken aska är bränd af det den, som wäxer in i hornen på boskapen, ok kallas slough ok såldes nu för 20 Skill:r p ton. Profwet wid gårandet tages antingen deraf, at kopparen sitter tät ok slät på jernet, som doppes deri, eller, som mäst sker, at de taga något deraf i en liten rund jernslef, ok af kopparens art, färg ok brott gifwa der om sitt omdöme. Det första gårande, som de kalla the coarse refinery, påstår i 12, 14 eller ock 16 timar högst, då kopparen drifwes utan någon tilsats; Men då han gåres andra gången för hammaren, som de kalla the fine refinery, sättas träkol dertil, at dymedelst bringa honom fort eller tilbaka, som de det finna nödigt, ok påstår detta i 2 timar mer eller mindre. första ok wid den andra gårningen falla en Kopparglett el: Litharge, hwilken sedermera medelst tilsats af swafwel åter bringes til koppar, ok ofta af 150 skålpund wigt ger 100 skålpund koppar. I afbränning bestås fuller intet wist til gårmakaren, men så räknas gemenligen 200 skålpund afbränning på 1 ton Råkoppar af

2000 skålpunds wigt. Slaggen, som blifwer efter skärstenssmältningarne, sättes dels up med malmen, som förr är sagt, dels ok i synnerhet den, som drages af wid de sidsta skärstens smältningarna, då denne är redo at wända sig til Råkoppar, smältes om ok det åtskilliga gångor, emedan kolen äro här at få för et ringa pris, ok arbetsfolket eller smältarne ofta ledige, då malm icke är wid handen. Ok som Corniska Kopparmalmen är med mycket tenn beblandad, så sker at wid utslaget häraf en hwit ok skör Metall sätter sig wid botnen, hwilken lätt skiljer sig ifrån det andra godset, när det är kalt, ok försäljes til Messings- ok dylika giutare för 8 pence pundet, hwilka medelst någon mera tilsats af koppar göra deraf den så kallade ok hwita Bellmetall. Dessa Wärk niuta den förmon ok lägenhet, at de hafwa stenkols grufwor straxt derhos, hwarifrån icke de allenast utan ock staden Bristol til en stor del förses. Til Kopparsmältningen kunna de smärre ok sämre kolen wara tiänlige, ok kosta de 6 pence wid Hyttan, eller 3 d. wid Grufwan ok 3 d för för förslen, hwarje seam eller hästbörda, som bör wäga 300 skålpund, men räknes gemenligen af 250 skålpund, eller eller emot et Swänskt skeppund. 8 sådana Seams göra en ton, ok 10 seams brukas gemenligen up i 24 timar för hwar ugn til rostande ok smältande. Wid denna hytta äro 33 arbetskarlar ok smältare, mäst alle stadde för wissa år, i anledning hwaraf, omskönt smältningen ofta hwilar för någon tid, de betalas hela året omkring, men niuta ej mer än 6 Skill:r eller emot 11 D:r Kopp:mt om weckan. Tilwärkningen har wid detta Wärk bestigit sig tilförne, ok då grufworne i Cornwall gofwo mera malm, til 200 ton om året; Men som en af Interessenterne berättet, så skola de nu ej komma stort öfwer 150 ton årligen, hwilken koppar de til största delen uparbeta til Messing. De wid Redbrook ok wid floden Wye som bär fartyg ned til Bristol, 2 mil ifrån staden Monmouth i Wales belägna Kopparhyttor kommo jämwäl wid början af innewarande år at beses, ok äro der 2ne stora Hyttor, af hwilka den första hörer en Thomas Costar til, ok består af 10 Melters, det är ugnar at smälta malm, af 6 burningfurnaces

eller Rostugnar för skärsten. 4 Clotters, som äro ugnar at smälta korstenen på sätt, som skal anföras; 2. Bröstugnar, ok 4 gårugnar. Malmen smältes i de först omtalte Melt på sätt, som ofwan är wordet sagt ok wid windugnar brukeligit; ok skorstenen eller the Regal, som deraf flyter, stampes under bokare helt små. Derifrån gå han til de så kallade burning- eller Rostugnar, hwilke äro aldeles lika ok på samma sätt bygde som en annan Windugn, så at logan ok elden spika öfwer godset ok hwarutinnan 400 skålpund skärsten läggas in på en gång at rostas ok calcineras, ok det för 12 timar, dock med en långsam ok lindrig hetta, at skärstenen ej må smälta eller på något sätt fastna tilsammans ehuru för det öfriga ju rödare han står i ugnen, ju bätre det är. Ok bör han altstadigt rörat om under rostandet, ok aska blandas ibland kolen, som förr är sagt, elden dermed at dämpa eller i medelmåttig drift at hålla. Ifrån Rostugnen går skärstenen til den ugn, som kalles Clotter, ok är likaledes, som de förre, bygd så at han, der så fordrades, kunde tiäna til smältugn. Men här gifwes nu icke starkare eld ok hetta än hwad må förslå förslå til at uplösa skärstenen, hwilken til den ända icke röres om i ugnen, utan så snart han börjar komma til smältnings ok står, som i en förja, drages ut, då han faller i Klimpar ok större stycken. Skulle det finnas at han wore för tunn ok kunde rinna, kasta de då in litet sand honom at rätta ok binda, ok draga honom straxt utur ugnen; ok desse klimpar knackar sedan sönder i stycken stora som et ägg, ok sättas up i bröstugnen, hwar det blir til Råkoppar. Denne bröstugn är 4 fot hög ifrån nedan wid botnen til ofwan, ok sker like upsätningen frammantil, hwar stickhålet är ok ifrån härdelaget, utan på sidan igenom et hål eller en öpning, som är mitt emot wäggen, der bäljorne blåsa som altså stå på den andra sidan af ugnen. Bredden af ugnen är lika ofwan ok nedan, ifrån Stickhålet til bakwäggen 2 fot, ok ifrån bäljorna til den sidan, hwar skärstenen sättes up, 22 tum. Men som ugnen är ofwantil täckt med en Stack eller pipa, som går in i skorstenen, så är denna pipa för wäderdraget skull trängre ok af 16 eller 18 tum, fallande på sida utföre in i stora skorstenen, som står för sig sielf bak om bäljorna, ok är 14 eller 15 fot hög. Ugnen är bygd af sten, wäggarne beslagna innan til med Sturbridge-Ler, ok härden

jämwäl bygd af sten, som kan bestå i elden. Hålet, hwar slaggen rinner ut, är straxt wid stukhålet, men 6 eller 8 tum högre, alt som de wilja at härden skal hålla gods. Upsätningen består af et dubbelt antal skofflor kol emot, så många skoflor wärk eller skärsten, så at när de sätta up 3 skoflor wärk, sättes deremot up 6 skoflor kol, ok kunna de sålunda smälta emot en ton wärk i en skift af 12 timar. Kolen, som de här bruka, äro Stenkol hard, som de kallas, det är brända ok kolade, så at mästadelen Swaflet är förgångit. Ok som sådana kol ej allenast brukas här i Kopparsmältningen, utan ock på somliga orter ok för wist arbete i Masugnarna, så skal wid detta tilfälle maneret anföres, huru de äro hard ok brända. De lägga först några stora stenkol wid botnen i en fyrkant så wäl som rundt omkring på sidorne, lämnande et hål mitt uti omtrent så stort som en hattkull, ok stapla så mera kol ofwanpå ok rundt om, tils Milan de wilja kola, är full. I hålet mitt uti lägges halm eller dylikt, som lätteligen kan tage eld, hwilken ofwantil antändes, stigande mera ok mera utföre, då kolen först börja brinnas in uti ok sedan emot sidorna. Om det det på något ställe brinner för starkt, eller at kolen synas wilja gå til aska, täppa de til med små jord eller stoft at dämpa elden. Ok när logan satt sig, ok kolen på alla sidor äro lika brända, kastas stoft öfwer Milan, dermed elden förqwäfjes. På detta sätt förbrännes Swaflet, ok stenkolen rinna ok smälta, så til sägande, tilsammans til hwad de kalla Cinders; Men när Milan stått så några timar, drages jorden eller skoftet af, ok äro då kolen redo at brukas, ok kallas Charcoals. Dessa kol köpas här för 6 Skill:r hwart dussin seams eller säckar, hwaraf 8 gå til et dussin, hållande hwar säck 4 1/2 bushels. Slaggen, som flyter ifrån denna bröstugn, brukes för fluss i Malmsmältningen, ok Råkopparen går härifrån til gårmakeriet, som sker på samma sätt som förr är sagt. Widare går han til the fine refinery eller at gårgöres för hammaren, hwaraf här äro 2, En för botnar ok Bleck koppar ok en för Stafwar eller Negroes. Det hålles mästadels före, at kopparen, som tilwärkes wid detta bruk ok Hytta, är den bäste ok smidigaste, ok räknas, efter ägarens berättelse, gemenligen 3 ton stenkol at göra 1 ton koppar, mer eller mindre.

Den andra ok nedra Kopparhytta wid Red brook hörde en Chambers til, som den samma försålt til andra Interessenter för 27000 £. Sterl: dertil höra 4 Operations för Ore eller ugnar at smälta Malm; 6 Rostugnar för skärsten, 3 Melters eller andra ugnar at smälta skärsten til Råkoppar, En flowing and setting furnace, eller gårugn, ok 2 ugnar at gåra kopparen för hammaren. Med bruket går här lika til som wid den öfra hyttan, allenast at när malmen är smält til skärsten, stampes denne under bokare, ok males sedan medelst en qwarn, som är aldeles lik en Miölqwarn, så fin som miöl, ok rostes så i 24 timar, derpå han smältes i de 3 så kallade Melters eller smältugnar, ok hwar han blir til koppar, hwilken gårgöres på sätt som sagt är. Men kopparslaggen eller den som drages, när den rostade skärstenen brytes up, sättes åter up för sig sielf på en bröstugn af samma art som den förre, ok smältes der med Charcoals eller brända stenkol. Til detta Wärk höra jämwäl 2 hammare; En för botnar ok bleck, ok en för Negros. Til Tilwärkningen wid dessa 2 Hyttor skal på det högsta bestiga sig til 200 ton Koppar årligen. Dessa här omtalte Kopparwärk äro de ansenligaste i England; De öfrige äro Hail i Cornwall, som är sagt bestå af 11 ugnar. Swansey i Glamorgan Shire i Wales, hwilket skal hafwa 18 ugnar, hwarest tilförne emot 200 ton koppar tilwärkades om året, men nu komma de ej öfwer 40 ton. Wid Neath i sidst nämda Landskap äro 2ne Bruk, hwartera af 10 à 12 ugnar, hwilkas beskaffenhet i anseende til tilwärkningen stått ok står på samma fot som det förra. Warrington lilla ok nya Wärk i Lancashire, ok wärket på Thamesfloden straxt nedan om London, hwilket senare nu består af 4 ugnar, hwaraf en är gårugn, emedan all kopparen gårgöres nu mera här men ingen wid ofwansagda ort Westditton. Det drifwes af flera Interessenter, hwilka låta komma deras malm dels ifrån Cornwall, dels ifrån Marguisse ok William and Mary Grufwor i Devonshire då förslen är ifrån Plymouth 10 Skill:r p ton, eller ungefär 2 D:r 12 :/: Kpp:mt skeppundet. De säga sig kunna tilwärka 40 ton koppar om året, men komma dock nu intet dertil. Ok räknas här 15 Chalderns sten

kol, gå til at göra en ton koppar, som gör 16 tunnor Swänska til et skeppund. Omkostnaderne at tilwärka en ton Koppar beräknas til 30 £. Sterl: eller 144 D:r skeppundet, hwilket så wida synes bestyrka hwad som nedanföre kommer at anföras, som kolen ok arbetslönen äro här ansenligen dyrare, än någon annorstädes i landet. Til dessa samma Interessenter hörer ock Ember mill Messings Wärk, hwartil de hafwa Gallmejan ifrån Derby Shire, hwilken skal komma at kosta 2 £. per ton i landet, men 3 £. 10 Skill:r lefwererad i London, dock rå ok obränd. Wid Vauxhall straxt ofwan om London äro ock åtskilliga Wärk af denna art. Ty, at intet tala om det stora glasbruket för större Spegelglas, som är det endaste i England, ok hwarest samma glas blåsas, i stället de i Frankriket giutas, så drifwas här af åtskilliga Interessenter först 13 ugnar, dels för gårande af koppar, hwartil brukes förnämligast Barbarie koppar, förutan annat gods, som köpes up til den ändan, såsom Styckegods ok dylikt, dels för extraherande af Silfwer utur blyet, hwarwid à 200 de säga sig ej förlora öfwer 150 skålpund bly i 2000, ehuru de häldre sälja Lithargen, emedan 20 Centener tener bly gifwa gemenligen 21 Centener litharge, som nu försäljes, til 12 à 13 £. p ton. Så äro der ock 2ne andra ugnar, hwaraf en förnämligast tiänar at omsmälta slaggen, som drages wid gårugnen den andre at smälta blymalm, som köpes ifrån landet. Om de smälte Kopparmalm, som händer sällan, så sker det utan at först rosta eller calcinera Malmen, i stället at wid bruket nedan om London han calcineres 2 gångor, förr än han smältes. Widare är wid Vauxhall et Messingsbruk med 3 bränugnar, hwarwid de mäst bruka gallmera ifrån Somersetshire; ok Barbarie koppar; Dock giutes här ingen Messing i stenar eller för tråd eller Lattun, utan alt i Ingots för giuterna i London, emedan Barbardiekopparen icke har den styrka, som fordres til de förra. Som berättades, skal deras towaxt komma til emot 18 skålpund i en smältning, ok af samma Composition, som nedanföre är anförd, men öfwer hufwud at räkna ok året om til 16 skålpund. Något högre up är wid orten kallad the Mine Elms nyligen en hytta upbygd af det så kallade Engelske Koppar Compagniet, bestående af 3 windugnar, wid hwilka gårgöres Barbarie koppar, med 5 à 600 skålpund afbränning i en ton af 2000 skålpund, hälst som denne skal nu

wara 10 à 12 proCent sämre ok mera med jern beblandad, än han för några år sedan warit. Här fant ock, at de gårgöra eller finera Styckegods, hwilket de hade köpt ifrån 60 til 72 £. p ton eller högre, 345 D:r skeppundet. I de Stycken, som nu smältes, sades wara 1500 skålpund tenn til 2000 skålpund koppar eller 7 1/2 p:ct; Ok i öfrigit skola de Engelske Stycken i de senare tider icke funnits särdeles goda, så at i sidsta Kriget med Spanien, då dessas stycken kunnat göra 300 skott, de Engelska icke komit högre än til 200, hwilket de til en stor del tilskrifwa kopparens art ok godhet. At smälta en ton styckegods af 2000 skålpund gå 2 Chalderne stenkol eller 16 tunnor Swenska, ok 400 skålpund afbränning. Slaggen, som här wid faller, smältes åter om, ok som han gifwer en Metall, hwilken håller både ten ok koppar, så säljes denne Metall til giutarna i London, som göra den hwita Metall, hwilken de kalla Bell metale ok håller omtrent 400 skålpund tenn til 1600 skålpund koppar. De betala wid Hyttan för denna Metall, 3 £. 10 Sk:r p Centner, eller 7 1/2 pence för pundet, ok sätta dertil hwad koppar som fordres. Af Styckegods gårgöras 2 ton om weckan. heller mer weckan. Af Barbarie Koppar 5 ton, ok det wid de 3 ugnarna, af hwilka en håller 10 à 1200 skålpund gods, de andra 2000 skålpund. Kopparen försäljes nu för 115 £. p ton i London, eller 552 D:r Kopp:mt skeppundet, at räkna efter 36 D:r på £:t Sterl: ok Messingen i Ingots 5 £ à 5 £. 1 Sk:r p ton, eller 480 D:r Kpp:mt skeppundet. Wid beskrifningen af Grufworna i Cornwal och DeSmide vonshire, at alla de nu i England warande Kopparwärk, förnämligast ok egenteligen at säga, warda derifrån försedde med malm, ok at de först för ungefär 30 år sedan i något särdeles stånd blifwit bragta. Men som dessa Grufwor dels på somliga ställen aftagit, dels igenom deras diup ok wattudragt falla beswärliga ok kostsamma. at bearbeta, läggande andre det til, at i de senare torra somrar watn trutit til öfwerfall för konsternas drift, som en orsak til Koppartilwärkningens förminskning, hwartil ock kommer at som malmen mycket ligger i körtlar eller i tenmalmstrecken inblandad, de tilstå sielfwe, som Wärken drifwa, det man icke så särdeles wist förslag kan göra på deras beständighet i längden; så hafwa de, ok i synnerhet det förberörda Bristol Compagniet, som hwarken omkostnad eller möda här wid hafwer ospard, Malmletare utsänt både

både til wästra ok Norra delen af England, men här tils förgäfwes. Ty ehuruwäl de på et eller annat ställe, ok i synnerhet i Lancashire, hade funnit Kopparmalm, så war det dock allenast så at säga, wid dagen ok utan något bestånd; Ok woro jämwäl under mitt wistande i Bristol wid början af innewarande år handstenar insände ifrån Yorkshire af en Lazurblå- ok rik malm, som då war nyligen upfunnen Ifrån Irrland kommer ock någon Kopparmalm, ok det ifrån 2ne grufwor, hwaraf den första ligger Wid Drogheda 12 Mil Norr om Dublin, men är et litet ok oansenligit wärk. Malmen går til hyttan wid Warrington i Lancashire. Den andra grufwa ligger 20 Mil ifrån Dublin i provincen Wickles, ok gifwer omtrent 40 til 50 ton Malm om månaden, som brukes up wid Cunham kopparhytta wid Bristol. Han är, så wäl som den förre, swafwelagtig ok af gul färg, ok ej särdeles rik, gifwande efter berättelse 1 af 14. En mindre har samma Bristol Compagnie låtit på flera ställen försöka i Colonierne i America, men med ansenlig förlust, ehuruwäl ej står til at at twifla, det ju flerestädes är tekn til Kopparmalm i samma Colonier, hwilket jämwäl wises af de handstenar, som blifwit meddelte af en, som til den ändan detta land besedt. Den enda koppargrufwa, som nu bearbetes i de Engelske Plantationer, ligger i West New Jersey i New Barbadoe's town, 17 Mil ifrån staden New York ok wid floden Haqukkanunt, hwilken är navigable neder til hafssidan. Hon hörer en Planter eller inwånare wid namn Schuybr af Hollandsk stämma til, som köpte grunden, der hon är belägen, för skogen skull, ok hwar hon fants ut wid en händelse af en Slaf eller Negre år 1720. Efter den berättelse, som blifwit inhämtat af dem, som warit wid wärket, går strecket Öster ok Wäster, warande på somliga ställen 2 fot bredt, ehuruwäl malmen ej går i en stadig gång, utan mera i körtlar. De hafwa sänkt 2 schakt, omtrent 1/4 Engelsk Mil ifrån hwart annat ok 40 fot på diupet, ok på botnen i ställen hafwa de funnit Malm snart sagt allestädes. Dessutan äro der inwid åtskilliga andra små streck, hwilka dock synas löpa at förena sig med det förra. Malmen består af en kupserglass

eller egenteligen Lazur, gifwande 11 delar koppar af 20 delar Malm, ok har i Bristol blifwit försåld ifrån 33 £ til 47 £. 10 Skill:r p ton eller högst 228 D:r skeppundet. Han säges hafwa något jern med sig, som jämwäl må dömas af des röda färg, liknande han malmen ifrån North Moulton grufwa. Hwad myckenhet de deraf haft sedan wärkets början, skal stiga til 300 ton, förutan 50 ton, som kommo derifrån år 1724, ok 80 ton, som wid början af detta år wäntades til Bristol tilsammans 3225 skeppund, hwilken senare ladning de som om Malmens salu til den mästbiudande hade commission, förmente sig kunna sälja til 50 £. p ton. Grufwans belägenhet wid floden gör at Malmen kan med liten omkostnad ok i Ägarens egna pråmar sändas neder til hafssidan der at lastas; Men de öfrige omkostnader fragt, Commission, lossande med mera bestiga sig i Bristol til 6 £. 10 Sk:r p ton eller mera än 28 D:r skeppundet. Deraf betaltes til favur i tull 5 proCent ad valorem, men nu står kopparmalm wärderad i tulltaxan för 2 Skill:r 6 d p Centner. Ok ehuruwäl denna grufwa förmedels delst Ägarens okunnog- eller wårdslöshet ej skall bearbetas med all möjelig drift ok förmon, ok andre deraf at Malmen går i körtlar, twifla om des beständighet, förutan swårheten af den dyra arbetslönen, den i landet, så skall dock berörde Ägare, i anledning af dett hopp han der om hafwer, wid första början afslagit et tilbod af 40000 £. för Grufwan ok Grunden, hwar hon är belägen. I öfrigit wardt af Parlamentet förordnat år 1721, at all Kopparmalm, ifrån Colonierne bör föres til England ok ej annorstädes, ok det under samma säkerhet ok borgnot prästerande, som med andra waror sker, hwilka samma lag äro underkastade. Widare följer at skärskodas, til huru mycket den årliga tilwärkningen af Kopar må sig bestiga i England, de straxt bör förkastes den uträkning, som i en ej länge sedan utgifwen beskrifning af det landet blifwit publico meddelt, ok hwarest Grufworne i Cornwall sägas bringa in 150000 £ Sterl: om året, samt at til den malmens åtskilliga bearbetande ok upbrukande, ok Kopparens manufacturerande ej mindre än 100000 personer årligen sysslsättes, hwilket

senare, der man äfwen dem inräknar, som i tengrufworne arbeta, så wäl som det förra, åt minstone til hälften öfwerstiger hwad i sanning befinnes. Ty ehuruwäl der warit år, då de kommit til 600 ton el:r 1500 skeppund ok kan ske derutöfwer, så har det dock sedermera snarare af- än tiltagit. Ok som tilwärkningen wid de wid Bristol belägna wärk är den störste, ok deremot den wid de andra Hyttor oansenlig, så finnes at den wid alla Bruken ok för flera år tilsamman aldeles intet öfwerskridit 4000 skeppund om året, om de ock kommit der intil. Ty omskönt en eller annan, som om dessa Wärk hafwa bästa kundskapen, för et medium angifwit något öf:r 500 ton koppar för den årliga tilwärkningen, så äro dock andre, som påstått det wara i sitt högsta tiltagit. Det faller ej eller så lätt at noga nedersätta alla omkostnader ok hwar ok en i synnerhet, som fordras wid kopparens tilwärkande, hälst som malmen är af olika art ok godhet, ok ju armare ju kostsammare, ok maneret at smälta wid hwarje hytta i många delar åtskilligt; Dock när man lägger för grund det som wid Wärken wid Bristol beräknes at tilwärka en ton koppar, ok ok kommer til 20 £. Sterl: så följer deraf, at omkostningarne wid smälthyttan för et skeppund koppar belöpa sig til 96 D:r Kpp:mt, ok det at räkna efter ofta omrörda låga wäxel Course. Men hwad fragt ok försel angår, samt andra omkostningar wid Grufwan, så äro de på sitt ställe i synnerhet anförde. Som kopparen är af åtskillig art ok godhet, så är han ock af åtskilligt brukt til et eller annat slags arbete wid Messings-Wärken wid Bristol; Den som är tilwärkad af Cornwall malmen räknes fuller i gemen den bäste, ok göres deraf Kätlar ok dylikt, som kallas batteriework. Den som köpes ifrån Swansey, är mäst för Messingstråd, ok den ifrån Neath ok Hotwell wid Bristol för Ingots, som säljas til Messingsgiutarna. Priset på kopparen är ock åtskilligt, hwarutinnan de rätta sig til en del efter utländska prisen, som de falla eller stiga. I Bristol galt han wid början af detta år, som följer: Bäste slags koppar för Messings Kätlar eller batterie – – – 5 £. 15 Sk:r à 6 £. p Cent: Bäste slags Koppar för Koppar kätlar eller bak

terie – – – 5 £. 10 Sk:r à 5 £. 15 p Cent: Det 2dra slag för dito – 5 – 5 – Barbary Koppar, sådan som han importeres 4 £. à 4 £. 5 Skill. Af denna sidstnämde koppar skola nu wid pass 250 ton eller 1875 skeppund komma til England årligen ok förbrukes han mäst wid Wärken omkring London. Så har ock Bristol Compagniet köpt en del för Messingsbruket, ok som, de andre, funnit honom elak ok oartig, ok för de finare arbete otiänlig ok för swag. Compagniet har ock utsändt en eller annan til Sabz, at om Grufworna i Barbariet ok om Morernes maner at smälta Malmen inhämta kundskap, men förgäfwes, emedan ingen welat weja sig up i landet, ok de som bringa Kopparen til salu ej annat wilja eller weta berätta, än at grufworne skola ligga omtrent 70 Mil derifrån. För omtrent 3 år sedan hade man tidendes, som skule en ny koppargrufwa deromkring wara up funnen. I öfrigit kommer en myckenhet uparbetad koppar til England årligen ifrån Holland i Kätlar ok dylikt. MessMessingsbruket, som är belägit wid Baptist's Mills straxt wid Bristoll, består af 6 hus, ok 36 bränugnar, hwilke dock sällan äro alle i gång. Här göres ingen Messingstråd, men något giutes. Ingots för Messingsgiutarna, ok det öfriga går til Compagniets egna diuphammare, som de hafwa på landet, för Kätlar, hwilka sedan sändas hit tilbaka at förfärdigas med handhammare. De woro ock nu i wärket at inrätta et hiul, som skulle komma at drifwa en Stiärthammare af et skeppund wigt för Groft Jernarbete, som behöfwes wid bruket, 6 bokare at boka gallmejan, samt en stor bokare eller stamp, at dermed i stället för hammare smida något stort Jernstycke, såsom Städ ok dylikt. Detta Wärk har för något mer än 20 år sedan först blifwit upsatt, hwartil de haft arbetsfolk ifrån Nederländerna, af hwilka der äro ännu åtskillige, niutande 10, 12 til 15 Skill:r om weckan. Pannorne eller krukorne göras af Sturbridge ler, ok hålla de större omtrent 80 à 90 skålpund, giutande man

när smältningen är öfwer, alla 8 pannorna, ty så många stå i hwar ugn, tilsammans i en större at giuta plåten, hwilket sker 2 gångor hwarje 24 timar. När pannan ej mer duger, slås han sönder at taga ut Messingsbitarna, som kunna sitta derwid, Leret bokes ok tiänar at göra tegel, men slaggen, som drages af pannan, förr än hon öses i i den större, bokes ok waskes ok smältes om igen. Giuttstenarne kommo tilförne ifrån St Malo men som efter åtskilliga prof de funnit at de i Cornwall befintelige Morestones äro dug- ok tiänlige, så sättas de efter hand in, som de förre gå ut, ok räknas de komma at kosta wid siösida i Cornwall eller wid Hail 40 Skill:r stycket. Til hwar panna tagas först 40 skålpund koppar ok 56, men mäst ok egentel:n 60 skålpund gallmeja, då tawaxten blir gemenligen 16 skålpund el:r 56 skålpund Arco eller Messing. Men då de hafwa större arbete ok plåt at giuta, lägges Arco på botnen at fylla pannan, eller ock at de taga 28 skålpund koppar, 28 skålpund arco ok 10 skålpund Shraff eller skräp af gammal Messing ok tråd, då gallmejan ej wäges så egenteligen in, utan tages tages deraf så mycket pannan will hålla, ok kommer til 30 à 35 skålpund. Som wid detta Wärk åtskilliga fördelagtiga förändringar ok nya påfund blifwit på benen bragte, så bör ej förbigås at nämnas platsen, hwarifrån de til en del haft sitt första ursprung, nämligen det nätta ok wäl inrättade Labaratorium, som Compagniet der låtit bygga, bestående af åtskilliga små wind- ok proberugnar, samt en machine, som drifwes med watn, ok på en gång förrättar i smått alt som hörer til Messingens bearbetande i stort. Der är först en hammare, hwarunder de hamra Messingsplåten, at se hwilket slag är bäst ok håller längst under hammaren förr än det brytes, til hwilken ända der sitter wid golfwet eller rättare wid foten ok på sidan af machinen et litet Messingshiul, hwilket hiul är fördelt i kuggar eller taggar, ok föras omkring sålunda, at för hwart slag af hammaren en stålfiäder tryckes neder ok tager under en af dessa kuggar, ok wänder hiulet litet i des omgång. Wändstocken af detta lilla hiul är af stål eller jern, ok ehuruwäl han går in i machiner, så at des wärkan

ej kan skönjas omständeligen, så skal det dock ske sålunda at han för hwar gång hiulet röres, tager i en af de flera jern kuggar, som sitta i en Jernstång, hwilken stång ligger ändalångs ok horizontelt emellan 2 stockar neder wid golfwet, ok förer henne för hwart slag af hammaren litet fram. Ifrån denna stång går en arm af jern up som håller et litet skrufstäd, hwar Messingsplåten sitter fast, ok hwilket skrufstäd med Jernstången lika rycker fram. Ok som altså denne Machine eller rättare Jernstång ok Messingsplåt avancerar ok föres fram litet för hwart slag af hammaren, så sker at denne ej slår mer än en gång på samma ställe, stadnande af sig sielf, när det är fullhamrat, eller Messings hiulet fördt fram Jernstången under städet af hammaren. Igenom hwilken proportion ok konst sker, at hwarje plåt hamres lika mycket, ok at man kan sålunda se, hwilken Messing håller längst ut, ok til hwad slag i manufacturen han må wara tiänlig. Näst in til denna konst är på et bord Waltz- ok Skärwärket, ok änteligen Saxarne, at draga tråden den; ok glöggugnen derhos. För tu år sedan erhölt Compagniet af Cronan Öppet frihets bref ok Patent för 14 år på et nytt påfund at göra Messing med granulerat koppar, omskönt det på intet sätt blifwit giordt publico bekant. Wid Messings smältningen lägges, som bekant är, arco ofta på botnen af krukan, ok det när de wilja giuta större plåtar, ok när denne Arco är mäst nedersmält, fylles Gallmejan ok kopparen in. En, som har directionen af Compagniets wärk, finnande, at då man förr sätta Kopparen, när smältningen sker utan Arco, i stycken rundt omkring pannan, ok ofwanpå gallmejan, han smält neder efter hand på wissa ställen allenast, ok at gallmejan, som war längre ifrån något stycke koppar, war nästan onyttig, tänkte på at om man kunde hafwa kopparen i små bitar ok blanda honom med gallmejan, han skulle gifwa mera tolaxt, i hwilken tanka han styrktes igenom sina prof. Fördenskull kom det derpå an at granulera kopparen, hwilket de på åtskilligt sätt sökt wärkställa medelst kastande honom i watn, då han war smält i gårugnen,

dock ej utan fara, emedan han sprang då han kom i kalla watnet. Änteligen hafwa de funnit denna utwäg. Der är en rund Sump bygd af bräder i jorden 4 à 5 fot diup, hwaruti när de behaga, de kunna pumpa kalt watn, så at han är full, när arbetas skall. På botnen af denna Cistern ligger en så kallad falsk botn af Koppar eller Messing, hwilken medelst en ten ok kädior som til en wigt skal kan uplyftas, när man will, at taga ut kopparen, som faller derpå, rinnande watnet af igenom små hål, som äro i denna falska botn. Sumpen täckes ofwantil med et Messingslock, allenast at mitt uti är en rund öpning, hwaröfwer står en rund Messing kättel utan botn ok med et rundt hål up uti, stort omtrent som en wid hattkull, ok så at det kan hålla Jernslefwen, som bör sättas deruti: Denna slef har åtskilliga hål i botnen ok på sidorna, ok är alt öfwerstruken med Sturbridge ler, ok hålen giorda helt små. Kopparen som står smält i ugnen, tages i andra slefwar ok öses uti denna slef, hwarigenom spridande sig ut, som watn ur en wattukanna, han rinner ned i watnet, medelst hwars köld han stelnar, förr än han kommer til botnen, ok blir som til groft hagel, tils igenom det stadiga lopp hålen i Slefwen warda större, då kopparen ok faller i större bitar. Men som Kopparen antingen ej stelnade i början förr än wid botnen ok i kakor, dermedelst at watnet wardt warmt, eller allenast litet utanpå, så at han ändock fastnade tilsamman, så fant man nödigt at laga så at det warma watnet altid kunde rinna af utur sumpen på den ena sidan ok kalt pumpas in på den andra, ok det under sielfwa giutningen, lyftande man sedan, som sagt är, den falska botnen up at taga ut den granulerade kopparen, hwaraf de gemenligen göra 7 1/2 skeppund på en gång. Här brukes nu wid Messings Wärket ej annan än sådan koppar, hwarföre de ock smälte å nyo all den koppar de köpa, den samma at granulera. Ok är härmedelst skedt, at i stället de förr af 40 skålpund koppar ok 60 skålpund gallmeja ej hade mer än 16 skålpund towaxt, de nu hafwa 20 skålpund ok mer. Hwad annars här är nytt ok jämwäl för 2 år sedan inrättat, är maneret at glödga Kätlarna

na, hwilket sker antingen wid diuphamrarna på landet, eller när de kommit derifrån ok böra här förfärdigas; Ok sker detta ej allenast at göra dem miuka för hamringen, utan ock at gifwa dem en bätre färg, förutan at de kunna härmedelst mera beqwämligen än förr uttagas ok införas i elden. Där är en windugn bygd inuti ok under taket som et hwalf, fast han utantil är fyrkantig ok flått ofwanpå. Han är ungefär 5 fot lång ok 5 bred, ok 4 fot hög under taket eller hwalfwet. Bredden af rummet eller golfwet, der kärran står, är 2 fot wid pass på hwarje sida hwaraf är en Mär 1 1/2 fot bred ok en fot hög eller lika hög med kärran. På dessa sidmurar, som äro af lika längd med ugnen, läggas stenkolen at hetta ugnen, ok äro på sidan af ugnen öfwer elden ok rätt der bogen af taket börjer, 2ne hål, som föra logan up igenom taket. Så äro ock ofwanpå taket hål, dem man kan öpna eller sluta, alt som man will hafwa ugnen at draga. Kätlarne, när de böra glödgas, sättas den ene in uti den andra alt efter deras storlek, ok sedermera uti 2ne Mesing foder eller kätlar, det ena emot det andra, det är, fogade til hwar annan, ok bör öfwer hopfogningen wara et starkt letum. Men botnarne sättas inpå kant utan foder. At föra Kätlarna in i ugnen hafwa de, så at säga, en kärra 3 à 4 fot lång ok omtrent 2 fot bred, som är giord af gutna Jernstänger, 6 eller 7 tum breda, ok fyrkantig ok går på små jernhiul. På dessa Jernstänger ligga ändalångs andra jernstänger, som täckas med ler, ok sättas Kätlarne derpå at föras in i ugnen, hwilket sker medelst en dertil inrättad machine, som står mitt fram för munnen af ugnen. Hon består allenast af en stor stock fästat i golfwet ok taket af ugnen, dock så at han kan med ringa möda omkring wändas. På båda sidor af stocken äro 2 armar eller medar, inpå hwilka kärran föres ifrån den högre delen af golfwet, der hon står; ok sker det på detta sätt, at i kärran är en ögla, i hwilken en krok fästes, som sitter wid en kädia, hwilken kädia går på et hiul såsom på en wind in wid den stora stocken, ok dermedelst windes eller drages kärran in på medarna, ok desse föres så medelst stockens wändande in til munnen af ugnen; ok kärran skiutes in, til hwilken ända desse armar litet luta fram åt ifrån stocken

När hon bör tagas ut igen, drager man henne fram i ugnen med en haka, ok fäster så kädian til öglan, som förr, dermedelst kärran drages ut på de föresagda armar, hwilka medelst stocken wändas emot den öfra ok högre delen af golfwet, der hon löper af medarna, ok kätlarne stå at kylas. För munnen af ugnen är en stor fyrkantig jerndör, hwilken medelst en trissa, hwarpå går et rep ok en jernkädia wid ändan deraf, kan dragas up eller igenslutas ok nedersläppas, när man will, eller när kärran bör ut- eller införas. Kätlarne stå sålunda i en jämn god hetta, tils de äro igenom röda, som kan ske i 2 eller 3 timar. Ok äro de gamle wid Messingsbruket wanlige glödgångnar aldeles här å sido lagde, ok desse upbygde i stället. Den årliga tilwärkningen af Messing wid detta wärk bestiger sig nu för tiden til 300 ton eller 2250 skeppund, hwartil Compagniet förbrukar dels deras egen Koppar, dels den de köpa ifrån andra Kopparwärk; Men som de sielfwe icke göra alt för säkert förslag på grufwornes beständighet i Cornwall, så hafwa de tilbudit sig, i fall desse på något got sätt skulle slå felt, eller om priset på Swenska Kopparen ej skulle stiga högre än omtrent 100 £. p ton, som gör efter 36 D:r på pundet sterl. 480 D:r skeppundet, emottaga årligen 2000 skeppund af denna senare. Priset på Messingen war, som följer: Bästa battery eller Kätlar – £. 8 p Cent:r Messingstråd. – – £ 8 p d:o Dito kort – – – £. 7 Wärken hwar Compagniet har des diuphammare, äro: 1. Woollard 5 Mil ifrån Bristol på floden Chue, bestående af 9 hammare ok 3 wändstockar. 2. Weston, 1 Mil ifrån Bath, 3 wändstockar ok 9 hammare. 3 Saltford 6 mil ifrån Bristol, af 3 wändstockar ok 9 hammare. 4. Kensham 4 Mil ifrån Bristol på floden Chue, består af 4 wändstockar ok 12 hammare. De äro alle Stierthammare, ok som man funnit, at ju större wändstocken är, som drifwes af wattuhiulet, ju stadigare går Wärket, så har Compagniet wid alla des wärk ok hammare låtit insätta upå

ok helt stora ok tiocka wändstockar, ok der de ej funnits, hafwa de klädt dem med tiocka Ekeplankor. På andra sidan som de funno at käpparne, som drifwa hamrarna, då de woro fästade i wändstocken ok i trä, ofta igenom det starka arbete lossnade, hålen nöttes större, ok ofta fordrades reparation; så funno de på råd at giuta af tackjern, starka ok emot 2 tum tiocka Cirklar eller band med så många hål uti som kuggar fordrades, med hwilka band wändstocken beslås, tiänande de icke allenast at göra honom starkare, utan ock at hålla kuggarna stadiga ok at de ej lossna så ofta. Wid sidstbemälte ort Kensham är ock et Stålbruk, hwaraf Ägaren gör litet eller intet stål för sin egen räkning, utan när jern föres honom tilhanda, converterar han det emot betalning, nämligen 7 £. p ton eller 33 D:r skeppundet. När man kommer närmare til London, har man 24 Mil derifrån ok i Buckingham Shire Stålträwärket Obern, bestående af des långa ok smala windugnar at glödga Jernstängerna uti uti, när de ska lödas ihop ok waltzas; Af waltzok Skärwärk under samma tak, Sumpar i den förbilöpande bäck, hwar Jernet lägges för någre weckor at tempereras förr än det drages; Sidst 6 Saxar at draga den gröfre tråd, ok 8 hiul för den finare tråd, warande der sålunda 14 mästare, af hwilka hwartera gör 4 à 5 ringar om weckan, hwarje ring af 62 skålpunds wigt, som försäljes ifrån 25 til 45 Skill:r ok mer. Arbetsfolket niuta 10 à 12 Skill:r om weckan. Af det brutna jernet göres Spik, men alt annat skräp ok gammalt Jern försäljes til Taplo hammare 5 Mil derifrån. De öfriga Wärk wid ok i London, såsom åtskilliga, Skärwärk för Band- ok Knippjern, Knifsmiden ok dylikt, Jerngiuterier i förstaden Southwark, Stenhugg- ok sägerier med machine, Blywalzningar för takbly, Styckegiuterier, ok många andra nyttiga påfund i konster, machiner, ok manufacturer, ok dem i synnerhet i jern ok stål med de deraf befinteliga Magaziner ok förrådshus, hwarifrån de förnämligast sändas til Portugall, Spanien ok särdeles Colonierne i America, gås

för denna gång förbi, hälst som lägenhet lärer kunna gifwas at in för Eders Höggrefl: Excellence ok Höglofl: Kongl. Collegio i underdån-ödmiukhet ingifwa en upsats på de orter, som emottaga Englandes manufacturer i Jern, stål, koppar, Messing med mera, ok til hwad quantitet ok myckenhet hwartera, samt hwad England åter af andra undfår. Myntet, hwar penningar nu slås i England, är allenast et ok det i den så kallade Tower of London. I Konung William III:s tid näml:n ifrån år 1695 til 1698, då det igenom et Missbruk gängse klypta ok altså förswagade Mynt inkallades ok omslogs, woro, förutan detta, 5 andra Mynthus i landet, i hwilka på den tiden ommyntades 7826349 £. 13 Sk:r 8 d. Sterling, niutande hwar ok en, som i sattan tid inlefwererat sitt klypta Mynt, hwaraf en Crone ej war mera Wärd än 3 Skill:r 6 pence, samma fulla antal af Cronor ok annat mynt i goda, nya ok wigtiga penningar. För öfrigit hafhafwa sedan februarij månad år 1659 til d. 31 Decen. ber af år 1699, 19511525 £. 13 Skill:r 9 d. Sterl. blifwit slagna i England, ok ifrån år 1701 inclusive til 1724 inclusive hafwa 241183 pund troy blifwit up myntade i guld, ok 175464 skålpund troy i Silfwer, skolande efter en nyligen giord Supposition 15000000 Pund Sterling wara gängse in Specie i landet. Ok som det är onödigt at anföra den åtskilliga förändring i Myntefoten ok de åtskilliga slags Myntesorter, som warit här gängse af gamla tider tilbakars; så kommer här at i agt tagas det den MynteWigt, som här brukas, är den Troyska, hwarefter 12 untz gå på Et skålpund, 20 pennyweight göra et untz, ok 24 grains & pennyweiget. Med denna wigt wäges Bröd, Spanmål, guld, Silfwer, Juweler ok wåtwaror, samt Apotekare saker, ehuruwäl desse sidste köpa deras drogner efter averdupois wigt, hwilken är den andra wigten brukelig i England, i alla Kryddkrämare saker, grofwa ok Vitualie waror, såsom Metaller, ull, talg, smör med mera. Der gå 16 drachmer på 1 untz, 16 untz göra et

pund, 28 skålpund 2 quarter, 4 quarters 1 hunderd, ok 20 hundred eller Centner 1 ton. Et untz Troy är starkare än et untz Avoir du pois, ty 5 untz af den förra wigten göra 56 untz af den senare. Men Et pund avoirdupois är starkare än et pund troy, så, at 10 skålpund af den förra göra 17 skålpund af den andra. Deras Silfwer mynt eller Sterling håller 11 untz ok 2 pennyweight silfwer, ok 18 pennyweight alloy, eller tilsats af koppar, så at et pund troy fint silfwer är wärdt 3 £. 4 Skill:r 6 pence, ok et untz är wärdt 5 Skill:r 4 pence; Men med denna sagda tilsats är et skålpund Silfwer wärdt 3 £. ok et untz 5 Skill:r. Et skålpund troy Silfwer har sedan Drottning Elizabeths tid blifwit utmyntat til 62 Skillings, ehuruwäl den som gaf in Silfwer at myntas, undfick ej mer än 60 Skillings p pund, som giorde et untz wärdt 5 Skillings. Men efter år 1665, at upmuntre köpmannen at bringa in Silfwer til myntet, har han altid undfått 62 Skillings p skålpund troy Silfwer, betalande intet för myntarelön, emedan den omkostnaden ligger på landet i gemen, i anledning af en taxa, som betales för brändwin, win win, Ätticka, Öl ok liqueurer, som importeres. I en Act af Parliamentet i denne Konungs första Regerings år är sagt, at de penningar, som härflyta af denna taxa, skola gå at bära omkostningarne af Mynten i England ok Scottland, ok at de ej böra stiga öfwer 15000 £. Sterl: om året. Det Remedium, som bestås wid Myntningen, är af 2 pennyweight på pundet, hwilket de förstå öfwer ok under, ok bör räknas i finheten eller halten ok wigten tillika, som gör en pennyweight för hwar. Et pund troy af guld deles i 24 Karath, ok hwar Karath i 4 grains, så at hwar Karath är 1/2 untz, ok hwart grain 2 1/2 pennyweight. Huldmyntet håller i kora 22 Carath, ok altså 2 Carath tilsats, hwilken tilförne bestod efter wanligheten af Silfwer ok koppar, som i Konung Carl 2 tid, då ock Guinearne syntes blekare, men nu göres alt af koppar, ty synas ock Guinearne rödare. Remeden är 1/6 Karath på pundet öfwer ok under, ok det blåledes i finheten ok wigten tillika, warande et pund Guld utmyntad til 44 1/2 guineas. Hwar Guinea skulle efter förordningen wara wärd 20 Skil

lings, som gör proportion emellan guld ok Silfwer som 1 til 14 1/3, eller at et untz guld är wärdt 14 1/3 untz ok i Engelska penningar 3 £. 14 Sk:r 2 pence. Men som Guinean nu går för 21 skillings, så blir et untz guld wärdt i penningar ok emot Silfwer 3 £. 17 Sk:r 6 d. Guld i främmande Mynt gäller 3 £. 17 Sk: 11 d. Men omyntat guld stiger ok faller efter des mindre eller ymnogare importation ok efterfrågen, ok löper emellan 3 £. 17 Sk:r 11 d. 3 £. 18 Sk: à 4 £ för untzet. Silfwer i Ingots eller myntet ok efter Engelska finheten gelt nu för tiden, 5 Skill:r 3 1/2 d. untzet. Stäck hon achten 5 Sk:r 4 1/4 à 3/8 d. Mexico dito 5 Skill:r 4 1/4 à 3/8 d. Guldsmeds eller arbetat guld bör wara af samma halt ok Standard som guld myntet; Ok guldsmedsSilfwer bör hålla 11 untz 10 pennyweight Silfwere pundet, ok det efter en at af Parliamentet i konung Williams ottonde Regerings år, ehuruwäl finerarne sedermera tagit sig en sådan frihet derutinnan, at efter en guldsmeds berättelse, de nu göra Silfret allenast af 11 untz 8 pennyweight, seende seende Proberaren på guldsmedskammare dermed igenom fingren. Hälten af Myntet säges wara af den gamla Standard eller fot, ok halten af Guldsmeds Silfwer kalles den nya Standard, hwilken skilnad war införd i tanke at förhindra det Silfwer myntet ej måtte hemligen smältas, omskönt förgäfwes. Hwad Profwen angår, så göres det första, antingen det sker i en gång eller flera, wid beskickningen, ok derpå göres penningen efter wanligit sätt färdig. Det andra profwet göres sålunda, at de taga ut en penning af en sådan post som blifwit slagen, ok göra deraf et prof i deras närwaro, som äro Warden, Master and Worker of the Mint, ok Controlleuren, lägga sedan samma penning ok prof up i en kista, hwartil desse 3 betiänte hafwa hwar sin nyckel, då det sedan står guldsmederna fritt på deras häll ok kammare at göra et Contraprof på samma penning, hwilket ofta ej sker förs än några år efter. Ok ehuruwäl, så mycket man kunnat ärfara, de ej weta göra någon åtskilnad emellan den skafna eller Oskafna halten,

så kan man dock säga at penningen går ut efter den förra, emedan Proberaren för hwar gång han gör profwet, äfwen efter hwitsiudningen, skrapar penningen, mera i tanka at göra honom ren än för någon annan orsak, hälst som hwitsiudningen nu för tiden ej annorlunda sker än uti Alun smält i watn tämmeligen tiock, hwarmedelst ehuruwäl penningen warder hwit, dock sker at alunnen sticker wid stämplarna, ok antingen skämmer den bort eller gör dubbelt arbete at gräfwa dem åter rena. Men at göra penningarna släta ok rena igen efter Alunen, läggas de i et såll ok skalas omkring med sand. Wid år 1722 ok början af år 1723 slogos 150000 £. Sterl: af Silfwer, som det så kallade Southsea Company infördt ifrån Spanska WestIndien, ok som det fants smidigare än det som kommer ifrån de Engelske Bly wärken, så gafs för orsak at detta senare är icke så aldeles wäl finerat som det förra. Guldmynt har i dessa tider warit i större öfwerflöd i England ok mera til fångs än Silf:r penga penningar, hwartil ej allenast är orsaken den höga proportion, som sades wara emellan guld ok Silfwer ok gör at mera guld här införes, hwar det så mycket gäller, utan ock, som en del bringa än som en orsak dertil, at det OstIndiska Compagniet årligen sänder öfwer 600000 £. Sterl. i Silfwer til OstIndien, hwar proportionen emellan guld ok Silfwer är allenast som 1 til 9, ok Silfret i så mycket högre wärde. Så har ock i de senare tider myckenheten af Gullet i Europa ansenligen tiltagit, sedan nya ok rikare grufwor blifwit med tiden utfundna i Brassilien, ok de sidsta i Gouvernementet St Paul, hwarom man hade berättelse år 1722, at ej något nämna om Englands starka handel med Portugall, hwarmedelst Gullet egenteligen här i landet inflyter, så wäl som til en del ifrån Spanien, hwilket senare Guld man gemenligen räknar ok finner wärre än det Portugisiska, såsom mycket med Jern ok Smergel beblandat. Guinearne hafwa deras namn af Kusten af Guinea

såsom först slagne af det guld, som derifrån kommer, ok ehuruwäl Negrerne ej tillåta någon European at komma up i landet der gullet finnes, som skal wara långt ifrån siösidan der de Europeiske bo, utan de sielfwe bringat neder, dock som det ej allenast kommer neder i Guldsand, utan ock i stycken af 1/2, 1, 2, 3, 4, 5 à 6 untz, så wilja de, som der å orten warit, deraf döma, det detta guld egenteligen kommer eller brytes utur berg, hälst som der i landet äro inge strömer eller floder, det man wit af, som föra guld. Gullet i sand är finare än det andra, dock weta Negrerne wäl det at utblanda med Messingssmulor, så at de Europaske altid först blåsa ok wanna af det som kan wara inblandat med gullet, innan de det köpa eller til sig byta. Ej eller taga de emot något Guld, som har warit smält, emedan det är falskt, gående annars ibland Negrerne i handel ok wandel, som skära det i små stycken til den ändan. Det Africaniska Compagnie har intet fördt in öfwer 30000 £. Sterl: i Guld om året, ok nu för tiden mycket mindre, sedan handelen på Africa blifwit fri til alla Engelska undersåtare emot 1/10 dels afgift til bemälte Compagnie på alla waror, som der införas i de orter, der Compagniet hafwer sina Comtoirs. I October månad år 1723, gafs wid handen at en guldgrufwa war upfunnen wid de Engelskas Settlement ok på deras grund, ok at Grufdrängar ifrån Cornwall woro dit försände, som woro 19 antalet, af hwilka 5 nu nyligen äro allenast tilbaka komne ok det efter oförrättat ärende. Efter den berättelse, som sidst blifwit publico meddelt, skola 40000 untz guld wara årliga producten af Guinea, förutan 30000 untz, som der införas af Portugneserne ifrån Brassilien at köpa Slafwar, af hwilka man räknar at 30000 stycken köpas ok utföras årligen af alla Nationer som den handelen drifwa, förutan 6000 Slafwar, som föras årligen ut ifrån Angola ok Bite. Hwartera säljes i de Engelske Colonier för ungefär 30 £. Sterl: men i Spanska West Indien gälla de gemenl:n 300 Stück Von Achten eller omtrent 60 £. Sterl: all tull

ok afgift inräknad. Widare at wid detta tilfälle röra om Portugisiska gullet, så håller Guldmyntet eller en Moyade, som består af 4800 Reas, i fint 22 Carath, undantagne en del som äro slagne i Brasilien i staden Todos los Santos, hwar Myntet är, ok hwilka finnes wigtigare ok finare, ibland til 1/2 Carath eller deromkring. 1000 Reas räknar i finhet ok wärde lika emot 5 Skillings 5 pence Engelska, ehuruwäl wäxelen gemenligen stiger til litet högre. Konungens andel af det gull som kommer ifrån Brassilien, bestående så uti afgiften wid sielfwa grufworna, som är 1/5 del som uti tull af alt guld myntet ok omyntat, hwilket går ut ifrån Brassilien, warande tullen 10 proCent, beräknades gemenligen til 100 Arobas om året, hwarje til 28 Portugisiska skållt eller 35 skålpund Swenska. Dock sker här wid, så wäl som wid Grufworna sådant underslef ok smillande, at man af detta på hela quantiteter, som årl:n finnes, ej kan göra något säkert förslag, hälst som de förmodeligen sedermera tiltagit i tilwärkningen. hwad Hwad Silfret angår, som kommer ifrån Spanska wästIndien, så har följande berättelse derom blifwit inhämtat, at när det wid Wärken i Peru igenom Qwicksilfwer blifwit utdragit ok färdigt giordt eller smält i tackor ok barres, kalles det Pines, som är det finaste ok förbudit at utföras, hwilket dock mycket sker lönligen. Utan måste alt Silfret lefwereras ifrån Wärket til Konungens mynt, hwarest drages af för Cronans rättighet 1/5te del, ok det öfriga, som förer enskylta personer til märkes med Konungens stämpel, så wäl som halten af tackan, ok det i så många Maravedes, som Silfrets halt ok finhet är af, räknande man at 2376 maravedis swara i korn lika emot 1 deniers 20 grains Fransk Mynteligt. Af hwarje 100 skålpund troy silfwer, som skal myntas i England, bör den så kallade Master of the Mint slå åt minstone i Skillings 40 skålpund ok 10 skålpunds wigt i 6 pence stycken. Utur landet må inga penningar föres, men wäl Bullion det är främmande Guld ok Silfwer, hwilket bör först märkas ok stämplas på guldsmedernes kall ok stugn,

ok Ägaren med ed bekräfta in för Rådstugun, at det ej af landsens gångbara mynt blifwit ihop ok gedsmält. I Konung Carl 2s tid begyntes först at slås det nu gängse skiljemynt af koppar, ok borde efter en förordning af år 1600 ok 1684 en halfpenny wäga 110 grains troy. De nu för tiden slagne halfpence wäga 116 grains ok mer, dock är ingen förbunden at emottaga dem i betalning til större summa än 6 pence, el:r 1/2 Skilling. Änteligen at något må nämnars om Englands inkomster, swaghet ok styrka, i anseende til Medel ok penningar, så fants wid det sidst utgifwa förslag, 1723, at Nationens Skulder bestego sig i deras åtskilliga delar til 55598,217 £. 7 Skill:r Sterl: men at Cronans inkomster dels i tull, som beräknes fritt til 1,150,000 £. om året, dels i andra stycken bestego sig för år 1722 til 3,780,861 £. 6 Skill:r 3 1/4 d. Sterling. Ibland de Lagar ok förordningar, som blifwit giorda i England Bergwärken angående, kommer såsom den generaleste at nämnas den Act of Parliament, som i Konung William liam III:s 5te Regerings år utfärdades, emedan man til en stor del tilskrifwer den samma den förkofring, som sedermera i åtskilliga BergWärks ok Grufwors bearbetande försports. Af gammalt ok i Konung Henric II:s tid war en Act utgifwen at förbiuda all multiplication, som det kallades, af guld ok Silfwer. Ok ehuruwäl det synes egenteligen haft afseende på en eller annan konstlighet, som då öfwades at bringa Guld ok Silfwer til wäga, ok hwarpå äfwen i de tiderna Patenter warit gifne, så förmentes dock sedermera, at det mycket afskräkt Bruksidkarna at finera ok utdraga guld ok Silfwer af deras Metaller. Ty blef ock i samma Konung Williams förste Regerings år denne Act medelst en annan uphöfren, ok då förordnat, at alt guld ok Silfwer sålunda tilwärkat, skulle lefwereras til Konungens mynt ok der försäljas, ok ej annorstädes, emot full betalning. Dessutan hade tilförne månge afskräckts at uptaga deras grufwor, förmedelst de disputer som straxt upkommo med Cronan, antingen en sådan grufwa woro Regal eller intet, hwarom

år 1640 et sådant utslag wardt gifwit, at der fullet ok Silfret skulle swara emot omkostnaderna det samma at utdraga, eller wara mera wärdt än den oädlare Metallen, som förbrändes i fineringen så skulle en sådan Grufwa wara Regal, ok både den ädle ok oädle Metallen höra Cronan til, hwilkets i anseende til finerarens förfarande ok malmens åtskilliga art, ej utan långa ok kostsamma ransakningar ok rättegånger stod at slita. Ty at Cronan i senare tider på inga andra grufwor giordt pratension än de här omtalte, ehuru af gammalt ock alle grufwor i gemen sägas hafwa Cronan tilhördt. Förberörde andre Ack giord i Konung Williams tid har detta aldeles förekommit ok afskaffat, emedan der är förordnat, at hwilken som hälst skulle hafwa eller finna grufwor i England ok Wales, ware sig af koppar, tenn, Jern eller Bly, skulle för sig behålla, fritt nyttia, besitta ok arbeta samma grufwor, oaktat de på et eller annat sätt måtte kunna kallas Regale, förbehållande Cronan sig allenast frihet, at om hon så wore sinnad sinnad, köpa all Malmen innom 30 dagars tid, sedan han war på grufbacken, ok det efter det pris, som då wardt faststält på ren, bokad ok waskad malm, nämligen för Kopparmalm efter 16 £. Sterl: p ton; TenMalm 2 £. p ton; Jern Malm 2 £ ok BlyMalm 9 £. per ton, omskönt Cronan har sig sedermera icke dermed befattat. Hwad Acter i öfrigit antingen i gamlare eller nyare tider blifwit utfördade, bestå dels i Öpna bref för inrättande af wissa Societeter ok Compagnier, til grufwornes ok manufacturernes drift, såsom i Drottning Elizabeths tid för den så kallade Society för Mines Royal ok the Society for the Mineral and Battery Works, hwilka dock icke hafwa bestånd, ok i Konung Williams tid för det så kallade Company of Copperminers in England, ok för the Company of Copperminers in Wales, som ännu drifwas. Dels bestå de gamlare handlingar i Patenter ok gåfwobref til en eller flera enskylta personer på wissa grufwor ok på en wiss tid samt emot 1/8, 1/10, 1/12 eller 1/15 dels afgift til Cronan ok deromkring. Eller ock innehålla de wissa Lagar, privilegier ok friheter giorda ok förunta för

för en eller annan Bergzlag i synnerhet, såsom de ofwan omtalte wid Tenbergzlagen i Devonshire och Cornwall, samt de Lagar ok Sedwänjor, som wid Blygrufworna wid Mendip i Somersetshire ok i DerbyShire med flere tid efter annan blifwit stadgade, i anledning af hwilka senare Bly bergzlagen omkring Wirksworth af gammalt hafwa walt en Betiänt kallad Burgheller Barmaster, hwilken på grufwornes uptaganafmätan- ok bearbetande skulle hafwa wakande öga, upmäta all malmen ok den deraf belöpande 1/13 del som af gammalt faller Konungen eller nu mera Ägaren af grunden til, ok 2 gångor om året hålla Ting eller den så kallade Barmook-Court, samt dessutan hwarje 3 weckor, der så fordrades, hwarest alle saker som angingo eller hände wid Grufworna, skulle uptagas ok afdömas, med mera, som finnes i Articlarna, upsatta Wid år 1288, 1549, 1557 ok 1665. Blymalmen i Derby Shire gifwer ifrån 10 til 17 Centtener bly af 20 Centner Malm, ok smältes dels ok mäst i bröstugnar ok med träkol, dels i windugnar ok med stenkol, som om Tensmältningen är berättat. I Silfwer gifwer 1 ton eller 20 Centner bly ifrån 5 til 10 à 12 untz, ehuruwäl detta senare är rarare ok som ofta händer, at blyet mera förlorar i fineringen än Silfret är wärdt, fördenskull man ock här icke så mycket finerar blyet, som i Wales ok i synnerhet Flintshire, ej eller med den fördel ok winst. Hwad widare Blysmältningen angår i windugnar, så är denne jämwäl åtskillig, i synnerhet i anseende til ugnens bygnad, hwilken mästadels är aflång, bygd på samma sätt som för ten Malm windugnen. Smältande, ok af dem man här kallar Reverberatories. Men de ugnar som wid London brukas för blysmältningen, äro nästan fyrkantige, nämligen 6 fot ifrån Eldstaden eller den derwid warande twärmur, öfwer hwilken logan spelar in i ugnen til skorstenen; ok 6 fot bred ifrån den ena sidan, hwar dören är der malmen kastas in, til den andra mitt emot, hwar stickhålet är. Högden af bemälte twärmur ifrån Jernstängerna der stenkolen ligga, är 13 tum, ok ifrån toppen af samma mur til taket af ugnen 15 tum. Ugnen är bygd af sten ok beslagen in uti med godt ler, sänkande sig botne

nan litet mitt uti, hwar godset samles. Emot bägge ändarna drager ugnen sig småningom ihop, på den ena ändan til samma bredd, som eldstaden hwilken är 2 fot 6 tum bred, som är Jernstängarnes längd, men des längd, som räknes efter ugnens längd ifrån skorstenen til samma eldstad, är af 22 tum. På den andra ändan ok emot skorstenen drager ugnen sig ihop til samma bredd som den så kallade flew eller Pipa, hwilken sträcker sig ut ifrån ugnen til 6 tum ok går så in i skorstenen, som står för sig sielf, at han wid ugnens reparation ej behöfwer nedertagas. Denna pipa är 22 tum bred, ok fördelt mitt uti i tu igenom en så kallad Whith eller uphögning, som är 5 tum högre än Centern af ugnens botn, ok gör at logan på båda sidor om denna Whith, ok balk far in i skorstenen. Ugnens högd på denna, sida ifrån botnen til taket är 13 à 14 tum. De kasta in emot 10 Cent:r malm, hwar gång, ok slå ut en gång i 6 timar, så at de smälta omtrent 11 ton malm om weckan, eller ock en ton i 12 timar, hwartil gå 12 bushels eller 3 Chaldern Stenkol. Til ugnen höra 2 smältare, hwaraf MästMästaren har 20 à 25 Skilling om weckan, drängen 10 Skillings. Slaggen drages ej af förr än de ärna slå ut; Ok om han smältes om igen, sker det eller windugn antingen i bröstugn. Men wid London sker det sällan, emedan kolen falla dyra, utan säljes han til Barlast, då han föres til andra Wärk i landet, hwar kolen äro för bättre köp at erhålla. At reducera Lithargen, sedan Silfret är utdragit, gå jämwäl 12 bushels kol i 12 timar, då de kunna smälta 3000 skålpund under den tiden. Ok ehuruwäl ugnen at smälta ok rafinera Kopparen, är gemenligen litet mindre än denne omtalte, så kan dock denne dertil brukas, hwarom detta kommer at tilläggas, at Barbalie eller annan koppar, som skal gårgöras, smältes 3 gångor, då han först gårgöres ifrån des slagg ok oartiga blände; andra gången blir han, som de säga, dry ok spröd, Men 3die gången bringes han til sin toughness ok smidighet medelst tilsats af Swafwel, ok går så til hammaren. Men hwid den årliga Blytilwärkningen i gemen widkommer, så måste tilstås, det derom ingen särdeles kundskap stått at ärhålla, hälst som

man på flere deröfwer giorda gissningar ej så kan göra förslag. Grufworne på åtskilliga ställen i landet äro belägna, så at de icke alle kommit at beses för återresan til London utur Stafford Shire nästledne wåras; ok utskepningen på Blyet, förutan at den sker å så många orter, äfwen om inlandes consumtionen icke tillåter, at döma. Eders Höggrefl: Excellence ok Höglofl. Kongl. Collegium lärer, om så behageligit warit, af föregående underdån ödmiuke berättelse något när kunnat inhämta Englandz nu warande tilstånd i anseende til Bergwärk, hwilka werk, såsom så til sägande, et och samma land tilhörige, man efter en eftergripelig tanka bäst tykt at på en och samma gång och som i et utkast sammanfatta, och för Edes Hög Grefl: Excellence och Höglofl: Kongl: Collegio i underdån-ödmiukhet nederlägga; förr än man wände ögonen til de uti et annat Land belägne werk, som jämwäl under samma tid blifwit besedde, ok hwartil resan til och i FrankRiket ifrån år 1721 til slutet af Julii 1723 hade kunnat gifwa anledning. Hwicken resa begyntes d. 27. Julii förstbemte år ock fortsat

sättes ifrån London igenom Provincerne Kent och Sussex, då man i den förra ock under wägen kan bese de bekanta ok mycket besökte Cur brunnar wid Tunbridge ock kommer derifrån til Sjöorten Rye, hwarifrån man sättas öfwer till Dieppe i Normandie, hwilken ort ej allest är bekant för dess starka fiskeri, Tobak Spinneri, allehanda nätta arbeten i Elphenben, hwitt, guhlt ock färgat, så wäl som spetz utan ock i synnerhet för dess manufacturer i jern. Häromkring är jämwäl åtskilliga glasbruk för boteiller ock fönster glas, hwaraf de bästa blåses wid glasbruket Helle i Skogen af samma namn. För widlöftigt wore at nämna om Manufacturerne i den ansenliga J dels staden Rouen, i silke, ylle, Skylpadd, sorn med mera. Af Koppar koppar uparbetas här årligen en myckenhet i Kätlar större ok mindre, Botnar, Bleck ok dylikt; Men om de starka Nåhl makerier som drifwes här ock häromkring, är i min underdån-ödmiuka skrifwelse ifrån Paris af d. 5 Julii 1723 med mera wordet. talt, så wäl som om andre Manufacturer, hwilka antingen giöras i de förnämsta Sjöstäderna eller där kunna afsättjas, så at det för denna gången kommer at förbigås. I granskapet af Paris förtienar at nämnas, den stora watukonsten wid Marly, som lyfter, när hon är i sin fulla drift, 338 tum watn ock förser wat werken wid Versaille och deromkring, warande af sielfwe ritningen betre at inhämtas. Och som om Spegel glas Manufacturen i förstaden St Antoine och SaltPeters Sjudningen wid Arsenalen

len, hwarest införende ock gutas Mettall stycken för Konungens behof, hwilket nu sker wid Douay i Flandern, skal wid betre tid ock lägenhet, der Eders Höggrefl: Excellence ock Höglofl. Kongl. Collegium så skola godt finna, i underdån ödmiukhet kunna utförligare talas, så kommer här för nämligast Myntet at i ackt tagas hwarwid de senare åren så stora förändringar skedt medelst dess stegraock fallande, at man ännu i FrankRiket finner deraf beklagelig werkan. Tilförende woro allenast twenne Mynt i Riket i Paris ock Lions hwarest äro jemwäl däså kallade Cours des Monnoyes hwaraf den första består af en Premier President, 8 Presidenter, den sednare af en Premier President 6 Presidenter, Conseillers, 2 Avocats Generaux, Procureurs reur Gereral, Secretaires, Gerde de Sceaux och många andra betiente; ock hwilka döma uti alla Saker, som mynte wäsendet angå, så wäl som Manufacturerne och arbeten i Gull ock Silfwer. Under dessa höra alla mynten i Riket, hwars antal sedermera så blifwit förökt, at der äro nu 30 serskilta orter, hwar penningar slås, ock af hwilka hwar ock en har sin särskilte bokstaf ock märke hwar med penningen stämplas. Mynte wigten består egentel: af en Marc, som delas i 12 Deniers, ok hwar Dernier i 24 Grains. I guld deles en Karath 8 deriers, en denier i 24 grains. Silfwer myntet håller i fijnhet 11 Denicers med 2 grains remede. Skilje myntet, som stycken af 3 Sols el:r styfwer, med ena hållen i finhet 2 Deniers, 18 grains. Gull smedz Silfwer bör hålla 11 Deniers 10

10 grains ock galt år 1723 69 à 70. Livres marken. I anledning af en förordning af d. 29 Decemb. 1721, blifwo då 6 så kallade Affineurs inrättade wid myntet i Paris ock Lion hwilkom allena i Riket är tillåtit at finera Guld och Silfwer, och det samma at försälja i Lingots el:r stycken til Gulldragare eller för handel och wandel, då det förra bör åtsmintone hålla 23 26/32 Kar. och det andra åtminstone 11. Denier 18 grains. Guld Myntet såsom Louis d'Ors bör hafwa i finhet 22 Karath med 1/4 grain remide, så wäl som ehuruwäl alt Guld smedz arbete i stort, i anledning af en förordning af d. 23 Novemb. 1721 ingom är tillåtit at göra något guldkäril större än af 7 untz wigt utan konungens skriftelige tilstånd, ock Silfwer käril käril ok arbeten efter den wigt och storlek som då blef förordnad. Smått arbete i Gull såsom Kors, Vaser, foder, Spännen, knappar, foder til uhr med mera måste hålla 20 1/4 Karath med 1/4 Karath umede. Guldsmeden måste bära sitt styckearbeta, innan det är färdigt på Controllen el:r gillet, der att probera ock stämplas, hwilken stämpel som under det widare arbetet til förfärdigande af kärillet bör Conservera, och när arbetet är färdigt, måsta det åter upwisas på samma kammare, då Gull sneden der betalar en afgift til Cronan som kallas la marque d'Or, el:r la marque d'Argent och är af 3 livres 10 sols för En Mark Silfwer, at 5 livres 6 sols för hwart untz, guld, hwilken Konungens inkomst år 1721 war förpachtad för 180000 Livres. En

En mark Slifwer, som til förende gick ut til 27 Livres och deromkring myntades wid förbemte tid ut til 30 stycken af 50 sols el:r styfwer, som giör 75. Livres Tournois på en Mark Brutto, och en mark Guld til 25 Louisd'ors hwarie af 45 Livres, så at marken utmyntades til 1125 Livres då likwäl alt främmande och annat guld mynt, som blef inkallat at ommyntas, ej emottogs til mer än 925 Livres marken; dock har sedermera i detta måhl åtskilliga ändringar. blifwit giorde och myntet nederslagit. Profwet på mynte sorterne giöres forf wid beskickningen af Directeuren och Proberaren, och sedan, när peningen är hwitsiuden ock stämplas tages åter prof i närwaro af Commissarierne och Konungen Procureur General, så at penningen kommer at gå åt efter skefwer halt halt. En penning af den slagne sorten lägges up, förseglas ock sändes til den behörige Cou des Monnoyes, hwar någon tid efter prof åter giöres derpå. Förr när man widare skrider til Berg werkens Besigtigande i synnerhet, synes ej utan ändamålet at i korthet anföra de steg, som blifwit tagne, el:r de förordningar och frihets bref, som tid efter annan blifwitt utfärdade til uptagan el:r för kofrande af dylika werk, hwad af den första finnes utgifwen at Konung. Carl VI. d. 30 Maji 1413 warade dock deraf klart, at slå allaredan och i synerhet omkring Lion, Silfwer, Koppar ock Bly Grufwor warit utfundne ock bearbetade, som ock den samma synes beropa sig på de beskydsbref, som tilförende warit gifne dem som i grufworne arbetat. Härmedelst månde samma Konung förbehålla sig Tijonden af alla tillwerkade Metaller i Riket, så at den til ingen annan, ware sig Egare

Egare el:r Länsherre af grunden än Cronan måtte erläggas, så wardt ock förordnat at det skulle stå Malmletare. fritt at gå alla ställen, de tykte lykt erfwa, sökia för Grufwor, at ingen måtte hindra el:r igenstänga wägen och farten för Grufwo bearbetarne igenom deras land, grund el:r skog, ock det emot en skälig betalning. Til slitande af de trätor, som om ock wid Grufwor ock Smidior kunde upkomma, Mord och Rån undantagno, blef en Commisseure och Domare tilsatt, ifrån hwilken måtte Appelleras til den i Paris sitjande Cour des Monnoye. De som låto arbeta el:r arbetade i Grufworna ock hammarsmidiorna och i synerhet de 2. Smältare wid hwar hammare skulle wara frija ifrån alla utskylder och på bördor af hwad namn de wara måtte, ock konungens serdeles hägtagne tagne, hwilka friheter af de föllande Konungar blifwit bekräftade, och för utan de förr omtalte Grufworna, i synerhet så i Languedoc och Roüerque, at Konung Carl VIII. år 1483. blifwit förmälte. Konung Henric II. månn af d. 10. Oct. 1552 utfärda et öpet bref för en wid namn Roberval, der medelst honom upläts frihet ut sälja för Metaller och Mineralier öfwer hela Riket, och Grufworna bearbeta för de 9. följande åhr och för de 7 första njuta frihet för afgiften af tijonden. Förutan at de förre Privilegier då wordo bekräftade och alla främmande, som skulle Grufworna bearbeta, naturalizerade, blef tillåtit at wid Grufworna inrätta en Torg- och Marknadz Plats, hwilket skulle så wara så länge Grufwan drefs; At med alt swediande skulle innehållas, ock at innom 6 mijl när dessa Wärk inga Jern Werk, glas bruk och dylikt skulle inrättas. Tijonden skulle betalas icke allenast af alla me

Metaller utan ock mineralier, doch så at 1/4 del af samma Tijonde af de sednare gick til Ägaren af grunden, hwilken dessutan hade at njuta en skälig wedergälning för dess grund och land ofwan dag. Til god ordning och rätwisans wid macht hållande måtte samma Roberval wälja 6 Lagfarne män ock 3 af Grufwointeressenterne, som alla trätor och måhl grufworna angående måtte afdöma utan appell, Lifs Saker undantagno. Men hwad twister kunde upkomma om ägande Rätten til en eller annan grufwa, skulle wid bem:te Cour des Monnoyes uptagas och dömas. Hwad man finna för de föliande år besår i åtskilliga dylika gåfwo bref på grufworna och Cronans Tijonde, tils i konung Henric IV:s tid och år 1601. at full Reglement utkom öfwer Bergzwäsen wäsendet, hwilket ok ännu til en del hafwer bestånd. Ifrån Tijonden erläggande undantagos slå Swafwel, Saltpeter, Jern, Stenkohl ock Stenbrott men Grufwofolket skulle betala alla utskylder, och allenast wara befriade ifrån at betala förmynderskap upbörds- och dylika tienster. Så blef ock då inrättad den bestälning ock tienst, som alt sedam wahrat och nu beklädes af Hertigen af Bourbon under namn af Grand Maitre, Surintendant & Grand Reformateur des Mines & Minieres & des Substances terrestres en France hwilken gå grufwornas uptagan- ohc bearbetande, samt rättighetens erläggande til Cronan skulle hafwa wakande öga. På Cardinalen Richeieu befordran blef i K. Ludvig WII. tid en Tysk wid namn Beau soleil sänd Riket omkring Grufwor och bergwerk at upleta, hwaraf han ock

ock en myckenhet hade angifwit, utan at något serdeles mera blef giordt til saken. I den föliande Regering månde på Ministern Louvois förslag ansenliga medel läggas neder i Grufwo arbeten i de Pyrenaiska bergen, mäst emot sidan af Grefskapet Foix och landet Ne Couhan, hwilka arbeten doch ej betre lyckades, än de föliande, som af åtskillige personer blifwit giorde både i Alpes och de Pyreneiska Bergen, så at, när man undantagne Jern werken, med Berg wäsendet i FrankRiket är slätt bewändt och litet eller alz intet blifwit giordt til saken, anten at Malm strekens obeständighet, som wisa sig wid dagen och här och der i bergen, men strax gå ut, dertil warit wållande, eller ock Ock at dels tålamod dels för mögenhet felats at dermed fortfora. Ock som nu et Compagnie war inrättat som om ej på annat ädlare, åt minstone på koppar och bly hade afseende i Alpes el:r Provincien Dauphine, så togs deraf anledning at til den sidan giöra en resa. Då man ankom d. 1. Sept. 1721. til Staden Pyon, hwilken i anseende til dess storlek och starka handel räknas den andra i Riket, och är för dess Manufacturer af Silkes- Silfwer- och Gyllende Tyger och Gulddragerier serdeles bekant. At ej något mera nämna om myntet och de der, brukeliga dynar til klipningens upsmältande af Skilio myntet, ock til Blyets och Kopparens återhämtande, sedan silfwret af swagare halt blifwit raffinerat, kommer der at beses Smidian, hwar Silfwer Tackan el:r Ingoten, sedan hon kommit ifrån de förberörde Affineurs wid Myntet, för köpmannens räkning utsmides och hugges i 3 andra Ingots som

som äro runda och hålla hwarthera 17 Mark i wigten, 2 fot i längden, och 3 1/3 Tum i omkretzen, hwilken Ingot när han är passerad en Sax at få sin rundhet och föresagda längd, skäres, skäres ock gnides at warda ren utan til, och bäres sedan til den så kallade Arque el:r Sax, hwarest han, på samma sätt som en messing tråd, drages til en tioklek af et litet finger, och sedermera lefwereras til dem, som honom drage och arbeta til den finhet, som fordres til Galoner och dylijkt. Om det är för Gulltråd, belägger dragaren Silfwer Ingotten, när han är färdig wid Smidian, med antimonii el:r snart sagt 24 Karaths guld twå el tre gångor, alt som han will haf:a Galonerne el:r Brocaden rike och starka, giörande 60 blad af detta guld et untz. Den förgylte Ingoten glödgas åter, poleres och skäres här och der med en knif, at den inneslutne luften må drifwa ut ut, och Guldet efter ändad polering med polerstaket, jämt och lika täcka silfret. Gulldragaren läter derpå arbeta samma Ingot wid förbem:te Argue el:r sax, som forma myntet til, och sedan igenom sina egna arbetare til den frihet han will, skolande de i denna art wara widare komne i Guldragare Konsten än i Paris, så at i anledning af et giordt prof, en Ingot af föresagde storlek skulle kunna dragas til 1096704 fot i längden. I Lyon är 35 gulddragare, hwilkas barn och upfödes i samma konst, warande ingen annan tillåtit at inkomma i Skrået, eller at antas för lärogosse. Om Landet Dauphine, förutan Jern, har litet at wisa af Bergwerk, så tales der åter om dess Siu under, ibland hwicka är den så kallade Brinnande Källa wid en liten ort la Ferriere 4 mijl ifrån Grenoble, warande der

Der dock ingen Källa, allenast at en bäck löper nedanföre, hwar lågan brutit sig åt tilförende, som skolat giordt watnet der in wid hett och Kokande, ock gifwit orten namn af en källa. Der är egentel. wid twäran el:r emot foten af et berg el:r en högd et stycke Grund omtrent 8 fot långt och 4 fot bredt, som bestå af en Lös swart acktig jord, och hwarest man esom oftast ser Eld utspela hwilket i synerhet om nattetid synes långt ifrån. Wid min ankomst dit fantz elden ej brinna, ej eller sedam man låtit gräfwa i jorden et stycke, hwilket tilskrefs det myckna rägn då fallit, allenast at en stark swafwel lukt el:r något dylijkt kändes deromkring. Men när man lade antänd halm emot jorden der man gräfwit, tog den samma Eld och kastade En En låga, hwicken, ju mera man rörde i jorden, blef ju starkare och antände halm och paper som man kastade i Elden, men Krut, som lades mitt i Elden, tändes intet an. I öfrigt gaf lågan en luckt ej olikt en koppar rosta el:r ugn, och hölt så fortfar mer än en tima och jemwel efter afresan derifrån. Det är onödigt ut nämna de många känningar af Bly, Koppar och jernmalm man sedt här i landet, och de många försökningar som derpå blifwit giorde. Den förre hade blifwit eftersökt ock funnen omkring orten Vieile söder om Grenoble, så wäl som i en ansenlig kiörtel wid Fredaval rät på gräntzen af Savoyen bortom Alvar, men det hade intet bestånd. Den andre må anten kallas Murcasite och Swefwel kis snarare än kopparmalm, eller är så med jern bindo beblandad, at derpå är intet för slag

slag at giöra, som de ock på många stälen af de blå- och grön färgade stenar hade dömt der wara koppar, det det doch ej annat fants än en Vitriol somt skutit sit ut. Aldrig war i någat, land mera talt grufwor än här om guld och aldrig mindre derraf. I Berget Glesin i Sochnen Pinceau hade man förgäfwes arbetet. Men i synnerhet är orten Bourg d' Oysans 7 mil söder ut ifrån Grenoble bekant för det arbete, man giordt en mil derifrån nedan för Toppen af et högt och brant berg. Det sades nu wara emellen 30 à 40 åhr at Lands folket här börjat söka för Christaller, men ej öf:r 10 a 11 år sedan man först funnit i Bergarten små gnistor som sedermera funnos wara fijnd guld, och war klart at se af hand stenarna en el:r annan samlat, skolande jemwäl de förre förre arbetare af okunnoghet förkastat åtskiilige dylika stenar. Om man må tro hwad sades, så hade först något blifwit sändt til hertigen af Orleans, hwilken guld deraf hade utdragit. När man kommar berget upföre, ser man bergarten strykande up i dagen nedan för klippan och ändalång ifrån Norr til Söder, stigande doch emot söder upföre, och hwilken är på somlige ställen en fot bred, men på andra en hand bred mer el:r mindre. Här och der finnes gången i Kiörtelwis och widare, hwarest ock de besta och renaste Christaller warit fundne, dem Bönderne försåldt til Jouvelerarne i Geneve för 50. styfwer skålpund. Samma gång eller strek består af en helt hwit Spat, hwarutinnan klara och fina, men små Christaller finnas, warande en slags röd jord inblandad, som tyckes hålla nå

något jernacktigt, hwaraf annars här och der äro märken, samt här och där en gråaktig Qwartz, uti hwilka begge zuld quistrarne blifwit uptäkte. Gången stryker öfwrer 5 at 600. steg i längden, och ser man på et ställe emot söder en ansenlig sänkning nu giordt för Christaller, så wäl som ann flere, men mindre. Emot ändan hwar gången skäres af medelst klippan och förlorar sig, är en rödacktig bergart med ghule koml: Christaller, hwarutinnan finnes bitar at en Marcalite el:r mycket swafwel achtig koppar malm. Platsen hwar man funnit gudbitarna än strax wid et watufall, hwarest man i anledning af Bergartens strykande inslagit en ort i berget 16 fot lång och 3 fot djup ok i början der funnit litet guld. Den siste som der arbetat war en de la Bretonniere niere, hwilken doch på Rut gängarnes inrådande hade lämnat streket ock börjat sänka längre fram at falla på gången, men som lätt stod at förmoda, utan lycka. Det war nu et år och mer at man up arbetat, antan klippans hårdhed, det lilla guld man fundet giordt nit, eller sakens owisshet at man lämnat, doch förr än man medelst et fullt och wäl anrättat arbete sökt göra sig om en sak af det wärde förwissad. Wid en ort kallad La Grave 5. mil härifrån och wid wägen til Briançon skal jemwäl litet Guld wara funnit. Denna först bemelta orten är bekant för det Manna, som sades falla om nätterna i största myckenhet i hetaste tiden om Sommaren och i Augusti månad, och sätter sig på bladen af et trä som kallas Meleze, smälte wid Solens upgång, ock samlas af landfolket. At nu komma til Jernwerkan, på hwilka i denna underåan- ömiuska b-n rättelse

rättelse om Franska Bergwäsendet kommer mest och förnemligast at hafwas anseende, så är först nödigt at wid handen gifwa, at när det Franska myntet nämnes, det är at förstå om den då gängse och föresagda myntfoot, hwarefter en Mark silfwer utmyntes til 10 Ecus och denna gick för 7. 1/2 Livres el 10 Sols, och efter den då gängse wexel Course giorde 30 Livres et Pund Sterling, hwaremot om man räknar 36 r:dr Kopp:mt som et par, blir en fransk Ecu ej mera wärd än 3 r:dr 19 1/5 % kopp:mt. Hwad wigten angår så har man mäst inrättat sig efter poids de Man som är Pariser o Amsterdamer wigt och som efter denna 272 skålpund räknas göra et lispund i Amsterdam så giör en Millier el:r 1000 skålpund i fransk wigt omtrent 3. Skeppund 13 1/2 lispund. Jern grufworna, som nu för nämligast bearbetas i Dauphine, är be belägne i granskapet af Staden Alvar, som ligger en liten fransk mijl ifrån gräntzen af Savoyen och 5 franska mil nordost utifrån Grenoble. Dersammastädes och omkring Berget de Tait som så kallas af den der nedanföre belägna by af samma namn, är åtskillige jern grufwor under werkeligit arbete; men i synerhet är på det stora berget En Vanshe så öfwerflödigt deraf, at om man må tro Landz folkets berättelse, deres andahl skal sig bestiga til många hundrade, warande doch många arben ej annat än fösökningar el:r nu öfwergifna, men åtskilliga deremot så ansenliga, at de sträcka sig til 100 a 200 fambnar i diupet och längden, då man med trånga trummor efterfölgt malmgången, hwilken i dess fallande stupar emnot berget, och gifwit anledning at åtskillige schachter blifwit derpå för upfordring nedersänkte ofwan

fram om hwarandra. Grufworna bearbetas af Private personer, som betalat arbetzfolket i början och för jordens undan rymmande 4 Livres partoise el:r famn af 6 fot, men om det är hård klyft njuta de 10 livre för hwarie famn. När Grufwo drängarna anträffat malm streket, betalas de efter dussin talet af et mått malm, som kallas Bine, och wäger 125 skålpund mer el:r mindre, alt som malmen är tung och wigtig til. För et dussin Bines rostad malm njuta de 3 lires 10 sols à 4 Livres, och hålla sig sielfwa alla wärktyg med hwad annan är nödigt, kohlen undantagno til rostande, hwilket förrättas på grufwo backen; Derifrån bringas han på Mulåsnor til Alvar Masugn, som ligga en god half fransk Mil derifrån, då hwar börda består af en sådan Bène och kommer at kosta i försel 10 à 11 sols. De öfrige Masugnar i Dauphine förses ock härifrån med malm hwilken sändes utföre på floden Isere, som som är navigable ifrån Gonselin et godt stycke ofwan om Grenoble och faller sedan in i floden Rohne. Malmen gifwer mäst tredieparten, så at at 1500 Quintanter Tankjern, förutan at wid masugnen är en bokhammare, hwarest igenom slaggens bokande ochwaskande man samlar gemenl. en och 1/2 Quintal Malm om dagen. Skog, och den til största delen af Eek, hafwa de rundt omkring werken, hwilkens så wäl som Malmens ymnoghet synes nogsamt dessa werks beständighet försäkra i längden. På södra sidan om Grenoble är ock ansenlig furuskog, hwar mester huggas, och sändes på Isere och Rhone floderne utföre til flottans behof wid Marseilles. För hwarie Quintat Tackjern de grand poids el:r stark wigt, sådant som brukas wid masugnen och hwareftar en Quintal el:r Centner håller 125 skålpund. måste hammarsmeden lefwerera en Charge Stång

Stångjern som jemwäl håller 125 skålpund me de petit poids el:r hammarwigt, hwilket är 25. pro Cent lättre än den andre. En sådan Charge Stångjern betaltes nu med 34 Livres. Som nedanföre skal med mera tales om Masugnens bygnad och beskaffenhet, samt hwad andare dertil hörer, så skal man wid detta tilfälle sig åtnöga at gifwa en beskrifning om det maner, som än brukel:t wid Masugnorne i Dauphine så wäl som i Italien, at i skället för bäljor skesta weder och blåst in i ugnen medelst watnfall el:r en så kallad Trombe; hwarwid doch först är at ackta, det detta Manélr oördrar en sr deles beäagnahet af platzen och orten; neml. at Masugnen är bygd wid foten af en högd el:r 2 berg, der en watubäck strömar utföre, hwilket watn ledes igenom rännor inutij Tromben, och der har sit fall. Detta påfund berättades wara för ungefär 80.

80 åhr sedan i Italien först tilwäga brag hwarifrån det kommit til dessa werk, och kam af hosgående ritning bäst inhämtas. A. wisar en smal Canal el:r ränna uti hwilken watnet löper, som kommer strömande berget utföre, och dymedelst ledes til hwad längd som fordras och til B. eller myningen af den så kallade Trombe, hwilken Trombe är ej annat än en pipstack, som står rätt perpendieculairt eller på ända, är iholig ock fullkoml: rund, och giord af twenne träen sågade i tu efter längden, och så åter wäl och tätt ihopfogade. Denna pipstock bör åfwan til wid myningenen, hwrar watnet löper in utur rännan, hafwa et Diameter af 12 Tum och nedan til hwar pipstocken går in i trätunnan, en diameter af 10 Tum. C. C. betekna den så kallade Tiangiul

quillon, ty at desse 2. Träen, som göra Tromben, äro wid öfra ändan uthugen til en trekantig skepnad, hwilken doch nedan til och wid ändan af denna Trianguillon drager sig ihop i rundan och til en Diameter af 5. Tum, och sker detta på det watnet må desto mera hållas tilsammans, och med större tyngd, samt ända rät utföre falla på stenen, som skal strax berättas stå i Tunnan in under. Om Tromben el:n pipstocken är 20 fot hög, bör denna Trianguillon wara 4 fot, men den som i en rätt proportion altid håller i längden femtedelen af Trombens högd D. 2 Tum nedan om ändan af denna Trianguillon äro 2. små Soupiraux el:r wäderhol, som äro hugne, et i swart trä, nedwärts el:r längsutföre, på det at lusten må så mycket mera falla el:r dragas in, och 2. Tum längre ned äro 2 andra sådane wäderhål. E. betecknar hela resningen af Tromben som sades wara giword af 2. trän och helt rund, och bör stå rätt på ända; På somlige ställen än hon giord af förtente jern bleck; hon går in i tunnan som står nedanföre til 1 1/2 fot. F: wisar samma Tunna, hwilken har 4 fot i rundan och 4 d högden. G. I denna Tunna är en fot af twenne trän el:r sticker lagda korswis, och hwarthera af 4. Tum, hwicken fot bär en sten, som har 11 Tum i rundan, och hwarpå watnet faller, som kommer neder igenom Tromben, drifwande et starkt wäder för sig. H. Wisar samma runda sten, emellan hwilken och nedra ändan af Tromben bör wara en öpning el:r distance af 5 el:r 6. Tum. I. bemärker en Caisson el:r, at man må så säga, kista, hwarigenom wädret, som förordsakas igenom watnets starke fall genom Tromben, går in uti Canalen el:r wäderpipan och så til dgnen i denna Caisson har 10 Tum

i fyrkant, men kan giöres af hwad längd man behagar, allenast man achtar, at han bör gå twärt upföre, såsom i ritningen synes, på del at watnet icke må komma derin. K. Canalen el:r pipan som förer wädret inuti härden, bör hafwra 5 Tum i Diameter, och kan i öfrigit giöras så lång som made behagar el:r behöfwer leda wädret. L. beteknar en så kallad arret el:r Bassecule el:n, läcka, giord af trä och fodrad med läder, hwilken när hon tryckes neder, låter ut wäder och sålunda hindrar, at det ej spelar in i färden, annars hålles denna läcka tätt til af det förbilöpande wädret. M. är tättan el:r Pipan som är giord af jern och wäl fogad til Canalen, som går in i forman och blåser så i härden. N. samma här O. Beteknar ungefärligen Masugnen På detta sätt strykar wädret el:r blås som förordsakas af wutufallet, i härden den, men watnet rinner ned på alla sidor om stenen och ut genom P Ett hol som är wid botnen af Tunnan och har en fot i fyrkant, derifrån rinner det in uti Q. En Cassette el:r Kista af bräder som är 3 fot lång ock en fot bred, och mit uti denna kista är R. En pallette el:n läcka, hwilken när han är tilsluten, förhindrar at wädret ej kan komma ut den wägen; Men watnet, som ej kan hållas i denna kista och ofwan om lukan, rinner puphörl: af öfwer brädderna af kistan. Om ortens belägenhet tillåter at sätja en Trombe af 30 à 36 fot behöfwer man intet mer än 1 à 2 Trombes, men kan hon icke giöras öfwer 20 à 24 fot hög, är nödigt at bygga 3, emedan ju högre han är, ju mera och starkare wäder han gitwer Och är ej utan at man på detta sätt har en mycket jämn, stark och skadig blåst

blåst til Mas-ugnens drift, ehuruwäl det äro de, som wilia säga honom wara för kall. Wid Alvar, hwarest denna Trombe kom at beses, är en masugn med 4 hammarsmidior samt 2. kniphammare med Såg och Qwarnar. I öfrigt är i Dauphine 10 Masugnar denna inräknad, så wäl som de 2 wid Saint Gervais 4 mijl ifrån Grenoble wester ut wid floden Here, hwilka giöra ett stycke bruk, warande i FrankRike wanligit wid dylika bruk, at de hafwe 2 och ofta flere Masugnar i en hytta, hwarest när man hafwer stora stycken och arbeten at giute, de slå ut alla på en gång at fylla samma mått. Här giutes stycken för konungens behof och för Guverneuren i Marseilles så wäl sum Bombe och dylikt, samt här enskylta personer och Köpmän, som något sådant beställa, då en wederbörande betjent sig wissta tider inställer at war wara wid Styckeprofwen tilstädes. Detta werk stod nu stilla ej ell:r kunde det beses, emedan ingom war tillåtit at gå öfwer bem:ta Isre för den annalkande Pesten skull. Men som jernet i Dauphine är af en god och, smidig art, så är detta werk i synnerhet berömt för godheten af de stycken, som der giutas. Hammarsmidior äro der omtrent 30, och förutan de 6 stålhammare, som äro i Vienne, äro 28 stålhammare på strömen, som löper förbi Rives en liten ort 6 mijl ifrån Gronoble i wägen til Lion. De före åtskill. ägare til, som köpa tackjernet ifrån Alvar och de andra Masugnarna, hwilket de ock undertiden blande med Tackjern ifrån Franche Comté. Tackan lägges med den ena ändan öfwer finerhärden, som de kalla l'Affinerie hwicken härd är något djupare än gemenl: sker wid hammarsmidiorna, och bäljorne ställas så, at blå

blåsten faller på tackan, så at hon efterhand kommer at smälta och rinna neder i härden, hwilken är fordrad inuti med Jernplåtar täkta med kohlstybs hwenst godset intet röres om, som wid stångjerns smidet sker, uten blifwer stående stilla tils härden är full, då bäljorna ställas och et stickhol öpnas at låta godset löpa i Sanden i små stycken el:r tackor, då först slaggstumpen drages af, och tackorna smides efter hand ut under stålhammaren i stänger, til hwilken ända man wid glödghärden här, ell:r den så kallad Chaufferie, doch ej gifwer så stark heta som för Stångjernet, kastande dessutan sand öfwer, på det at Elden ej må för starkt angripa godset, och när stången är färdig, smidd fyrkantig och glödgad som sig bör, doppas hon i kalt rinnande watn at härdas, hwilket ståhl nu. nu försåldes för 24 Livres hwar ballon el:r Knippa, som wäger 25 skålpund och brukes detta ståhl ej mindre af Knifsmeder och til finare wärktyg än af grofsmeder för gröfre arbete. Wid detta tilfälle skal ock nämnas at i det nästgräntzande land Savoyen äro 6 Masugnar, den innesluten som ligger i gebietet af Geneve hwaribland det förnämsta werket är wid en ort kallad Argentina hwarest smältes både Koppar, blyoch jern, och i synnerhet är det en stor Manufactur för spik, jernblek, ståltråd med mera. I Staden Vienne, förutan de 6 berörde ståhlhammare, war förr et ankar- och klingsmide; Men sedan handeln på Toulon och Marseilles nu war afskuren, och det franka sjöwäsendet kommit i läger welo, hade desta werk afstadnat, allenast at

at någre knifsmedar der arbetade Några glasbruk äro ock i Dauphine för grofwa glas, och i Vienne 3 à 4. Kopparhammare för upsmidande af gammul koppar el:r skräp som köpas ifrån myntet i Lion. I Landskaparne Provence och Languedoc finnes inga jernwerk ell:r serdeles Manufacturer af den art, men i det förre hade en Mas wid Staden St Luc nyligän låtit arbeta för bly och samlat til 600 Centl. Malm. I det sednare är staden Montpellier at märka för den så, kallade Verd de Gris nl:r Spansk gröna, som der giöras, hwarom föliande berättelse blifwit inhämtad, emedan wid denna resan ej war tillåtit de orter at besa. Hon giöres i denna stad och några byar deromkring af Qwinfolk, som mäst der wid sysslesättas, sålunda sålunda, at de taga en myckenhet stenkrukor, i hwar och en af hwilken de fylla 2 Pintes el:r omtrent et stop win, och lägga derofwan på små stickor i korswis, och åtas derofwanpå et lag med torre windrufwor. Derpå lägges et Stratum med helt tunna koppar bleck el:r skifwor och stora som ungefär et spelkort, fortfarandes man sålunda med ett lag drufwor och et lag Kopparbleck, tils krukan är full, hwilken täckes wäl til med halm för en half fot tiokt, at luften ej må inkomma, och öpnes efer 10 a 12 dagor då styrkan af winet som står wid botnen giordt at på kopparskifworna skutit sej ut en grön kort måssa. Skifworne tages ut och lägges i en hop at torkas i luftten, och denne måste, som egentel: är spansk grönan skrapes af. Man

Man giör så krukan ren och lägger åter samma skifwor in, som kunna tjena i tu el:r tre år för än de så upfrätas, at de ej mera kunna brukas. Kopparen, som förbrukes, kommer dels ifrån Tyskland och är den betste, dels ifrån Salez i Barbariet, och har funnits at han skiuter och gier mer gröna om sommaren än om wintren hwar kukan gifwar omtrent et Pund Spansk gröna, hwilkat gemenl. der för säljest för 20 Sols, och skola åhrl. deraf, tilwärkes 2000 Cent. Köpmännerne i Montpellier köpa det up af folket och försända til anda in och utrijkes orter. I Thiers en stad undra Auvergne är en stark Manufacture af knifwar, saxar, Rakknifwar och dylikt, som försändes i mykenhet kenhet både til Italien och Spanien, så at om man må ställa tro til berättelser, öfwer 5000 famlier skolat wid denna Manufactur warit sysslosatte. På denna side äro ock ansenlige furuskogar, hwar man i krigz tider låtit fälla master och sände dem på Allier och Loire floderna til Nantes och widare för konungens behof. I synerhet är berömt det stora gewär makeri i St Etienne omtrent 18 franska mil ifrån Lyon och i grefskapet Torez, hwarest ej allenast allehanda slagz gewär, utan ock annat arbete giöres i Jern och stål, som ock de, hwilka tro at härdandet deraf mycket beror på watnets olika art och beskaffenhet, berätta, at strömen Furens, som går der förbi, är dertil mycket tienlig, och har gifwit anledning til samma wärks och Manufacturers inrättande; Och skal dewid til störste

största delen förbrukes Jera, som komer ifrån wärken i Bourgogne. I Provincen Franche Comtée äro, som för är wid handen gifwit, åtskilliga Jernwerk, hwilka jemte dem i Berrg sägas gifwa det bestste Jern i FrankRiket. Så giöres jämwäl der i landet en myckenhet ståltåäd ohk, förtentaJhrtnbla.I Alsace äro masugnar och hammarsmidior wid Befort, Granaillard, Masvau, Aincourt, Jajeaye, hwaraf det första werket hörer hertigen af Mazarin som dessutan är ägare af de gamla Bly- Koppar- och Silfwer- grufwor nå wid Gwomanie 2 Mil ifrån Befort, som doch nu stado oarbetade Wid Colmar och S:te Marie au Mines äro jemwäl grufwor af a de sidstnämde slag, som höra dels Kounungen i FrankRiket, dels Hertigen Hertigen af Lothringen til; men drifwas af Interessenter. I Lorraine el:r Lothringen är det så kallade Mons:r Le Blane's werk bekant för godt jem. Så äro der ock andra Jern werk, såsom Utillole, Orval och flera samt hammarsmidiorne wid Moyeux. I Hainault woro efter den berättelse som härtils kunnat inhämtas, tilförende 14 Masugnar och 22 hammarsmidior, wid hwilka sednara tilwerkades årl omtrent 6 Millioner skålpund Jern om året. Wid Charleville äro skärwerk, hwarifrån en del knipp Jern försälias til Amiens i Piccardien och Landet omkring, och gelt år 1723 til 180 Livres p:r Millier el: 1000 skålpund. Jern för plogbillar gelt 18 Livres p:r 100 skålpund. I Champagne äro Masugnar 14, ibland hwilka Tenanie räknas et mycket godt bruk. Gondrecourt och NonCourt masugnar så wäl som någon

någre andre hafwa deras malm ifrån grufworna wid Roche, hwarest Jernet kallas Fer de Roche, m der hwilket namn det är bekant i Paris, så wäl som för dess godhet och smidighet, det sändes på strömmen Marne utföre til Paris och brukas 3 myckenhet til skoende af hiul. Så giutes ock wid dessa wärk Stycken, Bomber, kulor och dylikt arbete. Til Paris går åhrligen ifrån denna Province en myckenhet af wed, timber och träwärke, hwar til floderna Aube och Seine gifwa lägenhet. I staden Lanjse giöras allehande slagz knifssmedzarbeten. Dessa äro Provincierne på öster sidan af FrankRiket hwar jernwerk finnas. När man går ifrån Lyon wester ut och emot Loire floden, kommer man til en liten ort kallad Digouan hwar hwar Landskapet Bourgogne tager wid och är 2 mil derifrån i Sochnen Neufvie au beauchamp en Masugn och hammarsmidia, som höra Grefwen af Vincelles tll, men äro intet I stadig gång. Fyra mil ifrån Digouan och wid Percy i Charolois war nyligen en Masugn upbygd at giuta stycken med mera, så wäl som en Hammarsmidia, som begge höra Klöstret och Munkarna til i Percy. Malmen til begge dessa werk gräfwes i granskapet, och jernet som doch ej räknas för rät godt såldes i landet år 1721 för 80 Livres Le Millier, ell:r 1000 skålpund. 2 Bourgogne äro jämwäl andra wärk, såsom Chateau Vilain, Daupierre, la Terté och Cosne, hwilka doch tilwärka Fers Communs ell:r jement och sämre Jern. I Le Bourbon nois är en masugn kallad Tabourneau

neau, som tilwärkar til 300 Milliers Tackjern om året. Hammarsmidiorna äro 6, och KnipHammarne 3. I Staden Moulins el:r rättare dess förstad de l'Allier är en fast ansenslig Manufacture af finarbeten i Jern och stål, hwar med en så stark handel drifwes, at man ment den bringa en 150000 Livres om året. När man komma in i det nästgränzande Landet, som kallas Le Livernois, finner man en af de största Jern bergzlager i FrankRiket, så i anseende til myckenheten af werken, som den tillräckeliga myckenhet af malm och stora Eekskoger, förutan den förmon och lägenhet de njuta af floden Loire, som är den största i Riket och bär fartyg til några 100de mil i Längden, så at de dermedelst ej allmeast kunna skeppa Jernet för Orleans Leans, Nantes wid Hafssidan och alla de omliggande Städer och orter, utan ock til Paris, dymedelst, at man öpnat i K. Henric IV:s och Ludvig XII:s tid en fart ifrån Loire til Loing och så til Seine floderna, som kallas Canalen af Briare. Det mästa af detta Jern går likwäl til de Södra orterna, såsom Auvergne, Vivarez och å den sidan, hwartil åter Allier floden gifwer lägenhet, warande tienlig för fart och skepning up emot Auvergne, men fallna i Lovien strax wid Staden Nevers. Efter den uträkning som för en tld sedan blifwit utgifwen, skola Jern werken i denna Province det ena året med det andra bringa in 300000 Livres; Manufacturen af förtenta Jern bleck 50000, och Stenkohlswerken

werken, som äro wid Staden Decy 150000 Livres åhrl:, och räknas jernet ifrån Nivernois betre än det ifrån Bourgogne, men sämre än Jernet ifrån Berry; Ehuru dermed må wara, så räknades år 1721. Jernwärken med deres åhrlige ungefärlige tilwerkning, som fölie Masugnar i Le Nivernois milliers 1. Fourneau de Sauvage tilwerkar tackjern 1800 2. De Chantemerle 550 à 600 3. de Bizy, 400. 4. de La Barroderie 600. 5. de Corbelin 300. 6. le Pot 550 à 600 7. de Chandoux 8. à 900. 8. de Guichy 600. 9. de Cramin 6 à 700 10 de Raveau 1000. 11. de la Blouse 600 12. de Premerie 600. 13. de Moulin bilous 500. 14 de Montigny 800. 15 Milliers 15. de Cigogne. 400. 16. d' Azy Valotte. 600. 17. de Sardole 700. 18. de Charbonniere 800 Hammarsmidior i Le Nivernois, som alla, förses med Jern ifrån Masugnar ofwansagda och af samma Egare, äro Sjutton, och Stål- och knipHammare 33. I Staden Cone är en Manufacture af knifsmeder, som giöra allehanda fina arbeten i Jern och ståhl, och drifwa dermed en stark handel. Omkring La Charitée äro åtskillige glasbruk, för Bouteiller och grofwa glas. I Nevers är det äldsta glasbruk i Riket, hwar glas af medel-fijn Christall giöras, så wäl som gröna glas i allehanda skepnad, som försäljas dels i Landet, dels sändes til Paris. Besynerligit är här, at när man kommer härin, undarrättas

rättas man at der äro Adelsmän som arbeta, warande af K. Carl VII. för den fattiga Adelens besta och Manufacturens befordrande et Privilegium utfärdat hwar medelst Adels-Män kunna arbeta wid glas bruken, utan at derigenom förfördela deras adeliga förmoner. Så ärmo der ock 11 Stenkärils arbeten ell:r af grof Porcellaine, samt 10 Nedar, hwarest de bekante Emailleries de Nevers giöra. Det är, allehanda arbeten såsom blommor, knappar, halsband armband, Radband, dosor &c. af emaillerat glas med åtskiliga färgor. Men Spegelglaset giöres i staden Dombes i furstendömet af samma namn ej långt ofwan om Lyon, så en som i Normandie och Piccardie, hwilke sednare klipes i Paris Ej Ej mindreär Jernbergzlagen i nästa Provincien Berry stor och ansenlig, och i synerhet berömd för det besta Jern i Riket, och af det som kallas Fer doux ell:r smidigt Jern, fördenskul det ock gemenl. härdes til stål wid deras många ståhlhammare, hwilket brukas til de finare Knifsmedz arbeten och äggetyg, då man i stället och gemenl. brukar ståhlet, som qiöres i Le Nivernois, för Le labourage, som man säger, ell:r jordebruk och annat groft arbete. För öfrigt har denna Province, och i synerhet emot Nivernois-sidan och Söderut omkring orterna Le Blanc och Chateauroux, en fast stor ymnoghet af stora skogar, hwarutinan är en otrolig myckenhet små insjöar; de sednare tjena til en del för jernwerkens drifwande; i de förre kolas dels för samma werk, dels hugges timber och träwärke, som kastes i

i Strömen Creuse och flyter så utföre til Port de Pile i Poitou och i stora wägen ifrån Paris til Bourdeaux, hwaräst är en dam, der timbret samlas, lägges ihop i flottar och sändes så på samma ström, som der blir navigable, och faller sedan i Loire floden, neder til Nantes och Sjösidan. Så förses ock de nedre wid Loiren belägne Provincier såsom La Touraine och Le Blaisois med jern ifrån Berry, förmedelst floden Cher, som bär båtar upifrån Lundet och faller nedan för Staden Tours i samma flod Loire. När man går ifrån Nevers westerut och passerat Loire och Allier floderna wid hwilten sednare är i en By Apmont magizinen af Stångjernet ifrån Grossouvre, hwilket warder bringat hit på Egarens bekostnad ock här försålt, kommer man igenom en stor skog 2 franska mil til Grosouvre Masugn och hammarsmidia HwilHwicka höra Grefwen af Auroy til. Wärket är belägit wid en af de många insjöar som äro här i Landet, och masugnen bygd på följande sätt, hwarefter om de öfrige kan dömas, emedan derutinan är liten ell:r ingen åtskilnad, om icka i anseende til ortens belägenhet, masugnens högd och omkostningar på alla för nödenheter til Werket. Ugnens högd war 25 fot franska ell:r 27 Swenska fot ifrån botnen af härden up til toppen, och ugnen innantil fyrkantig i Sidorne af bakwäggen kröka sig up ifrån härden i skapnad af en boga till nästan mit uti, hwar ugnen är widast dragande sig sedermera småningom ihop ofwanemot, så at han wid toppen, der upsätningen sker, är 2 1/2 fot bred wid fram- ock bakwäggen, och nästan så mycket på sidorna. Men nedan til och wid botnen är han 7 fot wid i fyrkant, och mit på, så til sägande, el:r hwar han widast är, har han 7 1/2

7 1/2 fot i fyrkant och det innan om muren ell:r wäggarna. Härden är 19 à 20 Tum hög, men har i längden, det är, emellan sidorna 3 fot, och i bredden el:r ifrån forman och bakwäggen til framsidan, som de kalla le Contre vent, 18 Tum, warande formen ell:r pipan mit uti. Träbäljor brukas så wäl här som mästadehls, öfwer alt i FrankRiket, och kosta i Berry ifrån 200 til 500 Livres paret efter storlek. När ugnen är upeldad och kommen i gång sker upsätningen hwar 5 fiardedels tima el:r rättare när det smält neder i ugnen til 4 fot 2 Tum som ses af måtstocken och består upsätningen af 9 Raisées fat kohl, 12 Congs ell:r fat malm neml: 3 fat af den sämre och kallbräckta och resten af den betre malmen, och ändtel 3 à 4 Clongs ell:r fat af Castine, som är en slags flinte sten, at befordra smältningen. Doch är härutinan en åtskilnad, i anledning af ugnens dragande, malmens mens art och mästarens tycke och wetenskap. En Banc kohl giör 2 1/2 Charges, el:r uphätningar, består af 15 à 16 poissons, och kostar 9 Livres här wid werket. Til at giöra en Millier el:r 1000 skålpund. Tackjern, består 2 banes kohl, och wid hammarsmidian består til en Millier stångjern 3 banes. En Tonneau ell:r Ten malm håller 2 poissons, en poissons 12 boisseaux. En Boisseau wäger 30 skålpund i korn. Malmen kiöpes ifrån de omliggande grufwor och kom nu at kosta 5 Livres, hwar Tonneau wid masugnen, emedan han måste föras 3 a 4 mijl, i hwilket anseende de andra ugnarna njuta en förmon, som hafwa malmen och grufworna strax hos belögne. Till at giöra En Millier Tackjern gå 2 Tonneaux Malm, neml: 3 poissons af det betre och 1 poisson af det kallbräckta slaget. De slå gemenl ut 10 gångor i 6 dygn och giöra 10 stora Långa tackor, som de kalla Gueuses, och

och kunna wäga til sammans ungefär 23 a 24 Milllers. Arbetsfolket wid Masugnen betalas som följer. Le Garde, det är, Smältaren el:r Mas mästaren njuter i lön om dagen 20 Sols el:r styf:r 2 Rouleurs de Litiers, det är Slaggskjutare, hwardara njuta om dagen 16 1/2 Sols 2 Churgeurs el:r upsättare, hwardera bekorumr i deg kön 13 1/2 Sols 2. Grapeurs de Minc; Malmränsare hwarie Dag penning 10 sols Casseaur de Castine el:r den som knackar sönder flintsten för flussen 13 1/2 sols Til at giöre en Millier ell:r 1000 skålpund Stångjern skal gå i Hammarsmidian emot 1600 skåpund Tackjern, och, som hade 3 bancs Kohl. Wid Hammarsmidian betalas arbetzlönen efter hwar Millier. L'Affineur el:r fineraren som först smälTack ter Jernet för smide, niuter par Millier 2. Livres. Le Valet de l' Assineur el:r drängen 1. Liv. 10 sols Le Marteleur el:r hammarsmeden har har för hwar Millier 2 Liv. 10 sols Le Chauffeur el:r den som glödgar 1 10 Til hwar smidia höra 3 härdar, 2 för l'Assinerie och 1 för La Chaufferie ell:r glödgningen, och Hammaren mit uti. Konungens inkomst af dessa werk, ell:r som den kallas, la Marque de Fer, består af 50 sols för hwar Millier warande dermed sålunda beskaffat, at konungen före arrenderar denna rättighet, så wäl som andra Räntor til de mäst biudande, som kallas Fermiers Generaux, emedan de nu hafwa förqastat alla Räntor i Riket, och hwilka gifwa för en sådan konungens inkomst en wiss Summa åhrl. Dessa Fermiers el:r förpachtare hafwa i Provincierne deras Directeurs de la marque de Fer, såsom i Le Nivernois och Berry är en, och är ägare af masugnen under stora böter förbunden, at gifwa tilkänna hos Directeuren dagen när han wil börja blåsa. Då denna sednare sänder dit en Commis som biwistar hela

hela blåsningen och hålles derföre räkning, betalande sedermera Egaren på wiss sagdan tid den skyldige Summan. Masugnar och Hammarsmidior i Provincien Berry äro 1. Fourneau de Melian, tilwerkar om åhret Milliers Tackjern 500 2. Grossouvre 600 3. de Sautet 600 4. de Torteron 600. 5. de Feuillardes 600 6. de Pressy 700 Widare äro i Berry, de föliande Masugnar och Hammarsmidior, wid hwilka som uträkningen är giord och uppgifwen efter tilwerkningen wid smidian och i stångjern, så kan medelst 1/3 dels tilläggande dömas om Tackjerns tilwärkningen wid Masugnen. 7. Courbanson masugn ock smidia räknades årl. giöra Stångjern Milliers 30 8. La Caillodiere Masugn ock smidia 60 9. Bonneau D:o 30. 10. Creuson el:r Montpichier D:o 25 11. 12. 13. Ardente el:r Claviere är et bruk som hörer Hertigen af Bourbon til til, och består af 3 masugnor och 3 hammarsmidior, Milliers 1000 à 1500 14. Mareuil masugn och ham:r Smidia 400 15. La Forge neuve D:o 250. 16. Bigny D:o 250. 17. Yooye Le prez D:o 400. Le Crotet är allenast en hammarsmidia. I Provincien, som kallas La Touraine och gräntzar til Berry, är Preuilty. Masugn och hammarsmidia, hwarest åhrl. tliwerkas i stångjern omtrent 100. Milliers I Landet Poitou äro 1. Le Meilleuret Masugn och Hammarsmidia, hwars åhrliga ungefärliga tilwerkning i Stångjern beräknades til Mill:s 150 2. Charneuil D:o 150 och 4 andra, hwaraf en stod år 1721. stilla Chatelleraud är en stad belägen i stora wägen ifrån Paris til Bourdeaux, wid Vienne floden, som är navigable några mil högre i Landet och faller sedan i Loiren, hwilken ort är bekant för den starka Manufactur der är af knifwar Saxar, Rak-knifwar, uhr, klockor och allehanda arbeten

arbeten i jern och ståhl, och räknade man år 1722 at 258 wärkstäder der war gängse och i hwarie wäckstad ifrån 2 til 4 a 5 Lärodrängar och gossar, hwilke oacktadt denna manufacture doch skolat tilförende warit ansenligare och större. Omkring staden Angouleme och i landet, som kallas l'Angou mois, är åtskill:e Jernbruk och Styckegjuterier såsom wid Rancone, Plancheminie Rochebeaucourt, Roussines och isynerhet Rudeau, hwarifrån konungens Arsenal och flotta i Rochefort förses med Stycken, Bomber och kulor warande jernet af en god och smidja I Landet Limousin och omkring Limoyes äro Jernbruk wid Coussac Bonneval och St Trier, och ehuruwäl dessa ej räknas så ansenliga som de i Angoumois, så är doch jernet af en god art, och brukas up så wäl til at giöra ståhl wid deras stål hammare Hammare på samma sätt som förr sades och mift i mäst alla Provincierne sker, som til ståltråd och andra Manufacturer. I Staden Tulle göres Bössor och gewär hwaraf en stor del går til Colonierne. Ifrån Limons går en myckenhet spik och i synnerhet skosöm åhrl åt landet. Wid staden Brive war et strek af grön Kopparmalm, som efter profwet get 4 pc:t. Men då Entrepreneuren af dessa slag werk war år 1722 sysslesatt i Pyreneiska Bergen, stod detta stilla. I Perigord är förnämligast bekant Styke bruket wad Bergerac, hwarifrån Stycken skickas på Dordonne floden under, tils hon förenar sig med Garonne, och så til de åtskill:a. Franska Handelsstäder i WästerSjön. Men ehuru goda dessa stycken må wara och wäl gutna, så äro likwäl de Engelska

ska efwen i FrankRiket mera begärlige, och det för den ordsaken, at de är lättare i wigten omskiönt de äro af samma Calibre, och föra samma kuhla som de franska, för den skull ock i St Malo år 1723 de franska Stycken ifrån Bergeran berättades hafwa warit sålda för 10 Livres pr. Quintal el:r Centner, de Engelska hållit 18 Livres. Stålhammare äro altså i Perigod hwar ståhl giöres för landets behof och åtskill. Hammarsmidior, hwaribland en som kallas du Roy, är berömd för godt Jern. Inge Jernwerk finnes längre ned i Provincen Guienne och Gasscogne i synerhet på Östra sidan, de man kunnat erfara, utan för ser så wäl dessa orter som Toulous och Languedoc med Jern ifrån många werk i Grefskapet Fo som som gränsar til Patalonien och de Pyrensiska Bergen, hwartil floden Auriege gifwer så mycket bätre lägenhet, som han är navigable ifrån en ort Hauterive i samma grefskap, til hwilken ort jernet föres på Mulåsnor, och der skeppas, kallande bem:te ström litet ofwan om Toulouse in i floden Gavonne, som bär stora fartyg neder til Bourdeaux. Jernet smältes intet i Masugnar, utan på samma sätt som nedanföre skal omtalas och är öfwer alt brukeligit wid Jernwerken i Pyreneiska Bergen. I staden Tarascon förfärdiges allehanda arbeten i Jern och ståhl, hwilket sednare giöres wid Smidiorna i Prowincien. År 1722 war en Madame d'Ossun under werket at uprätta En Masugn wid Echez, en By i landet Cominge och 4 mijl ifår Staden Bagneres, imedlertid hon på flera ställen lät arbeta

arbeta för malm, som fuller ej tröt, men war intet af serdeles godhet. Skogen a jemwäl i öf:r flöd här omkring, i synnerhet i landet, som ligger ofwanföre eme Spanska gräntzen och kallas dahlen at Aure hwarifråm en stark handel drifwes med träwärka, timber och Master, som flottes på Neste och sedermera Garonne floderna til Toulous Bourdeaux och andre platzer i wägen. När man går widare fram igenom Bigorre och kommer in i landet Bea är i dahlen Ashon ej långt ifrån en liten By kallad Pont de Guillan en ugn el:r rättare smidia, hwar tack jern tilwerkas på samma sätt som sades wara öf:r alt brukeligt i Pyreneiska Bergen. Detta Werk ell:r smidia hörer Marquis de Lourie till, som des utan hade 2. 2 andra af samma art något längre emot söder, hwaraf den första kallas Naugaret smidia, den andre de Hant, men står år 1722 öde. Skogen finnes i öfwerflöd, hwilken bem:te Egare sig hade tilhandlat. Grufwan hwar belägen en liten mijl ifrån det första werket; Men Malmen skal ej wara af det beststa slaget, förutan at en del deraf fants wara med något Kopparachtigt wäsende stakt beblandet, förden skull de och det arbetet öfwergifwidt. Stångjernet galt för wid werket 15 Livres Quintl. el:r Centn. Pariser el:r Amsterdamer wigt. Emellan de höge och skarpa bergryggor, som löpa igenom landet äro många ljufliga och fruktbara dahlar, hwaribland är i synerhet dahlen Ossau, som gräntzar intil den sist berörde, och hwarest i en By S:te Colombe En M:r Du Oray, har et ståhlbruk

bruk med ugn efter Tyska Maneret, och ståhlhammare, hwartil han kiöper det beststa at bem:te Marquis de Louvois Jern, och sålde nu ståhlet för 10 sols skålpundet til Landzfolket, och är detta förmodel: det endaste werk at denna art, som nu förtiden hafwer bestånd i FrankRiket. I Bean äro inga flera Jenwerk gängsa än dem man här har anfört utan förses landet med, Spanskt jern ifrån Bayonne. Wid Areudy en liten stad i samma dahl Ossau omtrent 3 a 4 mijl ifrån Pau hade en wid namn Clavery tils förende haftt en smidia at smälta Jern malm, hwilket werk han hade updragdt til en annan benämd Galabin, som der låtit arbeta och samla en ansenlig mykenhet malm, och det med myket ket mindre möda, som malmen ej låg djupt ell:r i något fast och hård klyftt, utan, löst uppe i marken, och waraf det slag, som de kalla Grenailles ell:r i små korn som hagel. Til smältande deraf hade bem:te Galabin börjat bygga en ordentelig masugn med ansenlig bekostnad, men lemnade sedermera den samma ofullkomnad, då han företog sig at försökia på åtskill:a ställen i Pyreneiska Bergen för koppar, om skiönt han efter alt utseende wid det förra hade snarare skolet finna sin räkning. På samma ställe wid Bedous i dahlen Aspe, hwar han sedermera lät upbygga en Kopparhytta, hade tilförende en smidia warit, der man smält af en jern malm, som finnitz i bergen deromkring; Doch hade denna smidia för någon tid stått obru

obrukad, emedan, efter berättelse, malmen trutit i de orter de bearbetat, omskiönt tekn nog finnas til Jernmalm i de omliggande berg, hwilken doch war af en wild och elak art. Kohl både af Eek och furu tryta ej eller i detta Land, som längre ned kommer at omtalas. I samma dahlen Aspe rätt på gräntzen at Arragonien wid en Ort Peyranegre, war ock tilförende et dylijkt Jern bruk; men stod nu öde. Dahlen Barretons, som stöter nästin til den förra, har store furu skogar, hwar master hugges för konungens behof, til hwilken ända wissa betjente komma up at wälia ut de tjenliga trän, som sedan släpes landwägen til Port de Vert en mijl nedan för Oleron, derifrån de på floden utföre til Bayonne. hela Hela detta landet förses med Spanskt Jern ifrån Bayonne, el:r andra inlands marknader, warande inga Jernwärk å denna sidan förr än man kommer in i Nedra Navarre, hwarest i dahlen och Sochnen Baigorri, 8 mijl ifrån Bayonne, är et jernbruk och giuteri för stycken, Bomber, kuhlor och annat gjutit arbete, änskiönt jernet i sig sielft skall wara mycket rödbräkt och ej af det besta slaget. Wärket hörer Sochnen Bajgorri til, som det samma för arrenderat til en Gallardon emot 300 Ecus om året. På Norra sidan om Bayonne 7 mijl derifrån och 1 mil ifrån staden Dax, I landet som kallas Chalose, och i Sochnen St Paul, war wid början af år 1723 en Ferniere som de kallas el:r smidia för Jern Malms up

up smältande och, Stångjerns smide, hwilket werk hörde en Abaise til, som det samma hade förpanhtat til En Basque el:r Navarre Man wid namn Iharasan för 1600 Livres om året. Det består ej af en Masugn, der Tackjern blåses, utan är egent:n en smidia och bygd på samma sätt och öpen på alla sidor frammanföre, allenast af härden, som här är rund nederåt, är större än wid en stångjerns smidia; så at han håller 1 1/4 à 1 1/2 Cent: gods. Han fylles först med kohl och sedan kastar man malm owanpå efterhand, och alt som det fordras, hwilken malm smälter neder igenom kohlen uti härden, och godset röres alt stadigt om, tils när de se at härden är full, slaggen låtes ut genom stickholet och då godset i härden kommit at stadga och sätta sig i en stor klimp ell:r tacka, som i Bearn kallas En Renard el:r loupe, men här å orten en hournade, klippes som medelst Saxen i 5 à 6 stycken, hwilka under flera glödgningar smidas ut til Stångjern. Malmen finnes i Ängarna deromkring ofwan wid Marken, och ej til något serdeles diup ell:r i ordentelige strek och grufwor, utan i en rödaktig sand ell:r jord. Han gräfwes up wid lediga stunder och tider af Bonde folket, som njuta derför 6 sols för hwar Centn. Kastande sedan igen groparna, och är han af elak art och ringa halt, så at 15 à 18 Cent:. malm gifwe allenast En hournade, det är 1 1/4 à 1 1/2 Cent: Jern. Och som han dessutan intet finnes i någon myckenhet här i Landet, så hade förpachtane, af werket låtit komma Malm ifrån Bilbao siöledes til Bayonne och så floden Adour upföre til Dax, och derifrån på kärror til Hyttan, där en Cent: malm då kom at stå wid 50 sols. Han gifwer et godt och smi digt

digt Jern, och en hournade ell:r smältning at 6. Cent: Malm. Af den malm, som gräfwes omkring hyttan, kan man ej giöre öfwer 2 hournades om dagen, men af den Spanska malmen giöres 3 så dane smältningar och tackor, och af hwar hournade smidas gemenl. 6. stänger, och det alt i det slagz Jeen, som de kalla du gros fer platte, groft platt el:r såsom Schamploon. Och ehuruwäl Malmen som införes ifrån Spanien ej bör betala någon Tull el:r rättihet, ej mer än jernet wid dess in- och utskeppande i Bayonne, så hade den nu en afgift och Tull til Cronan af 500 Livres blifwit afdragen för 4000 Cent: malm, hwilket skal skedt för den ordsaken, at Spaniorne fördt samma malm til Bayonne i egna fartyg och för egen räkning. kohlen Kohlen som brukas wid detta werk, bestå mäst af fuhru, gående 2 kärror kohl hwarie af 64 Mesures ell:r mått, til at giöre En Hournade Jern, och kostade en sådan kärra 7. Livres 15 sols. Jernet betalar wid införslen i Dax 10 sols el. Cent:, til Cronan, och således nu i samma ort för 25 Livres Cent:, men i smätt el:r Pundtahls för 28 a 30 livres, hwilket ehuruwäl det war et owanligen högt pris, förpanttaren dock för mente at werket ej skulle kunna länge bestå för Malmens brist och omkostningarne skull, som stiga för högt; hälsts när Jernet måtte falla til lägre prls i Bayonne än det nu war. Ej eller kan här arbetas åfret omkring, emedan watn dem gemenl: tryter om sommaren. Detta werk war nu det endaste, som war gängse här i landet, sedan 2 a 3 smidior

smidior af samma beskaffenhet, som woro i granskapet, hade blifwit ödelagde så wäl, som et Gryto-gjuteri, som war strax in wid denna förstberörde smidia. Förrän man widare fölia de franska Jernwärken, will man wid detta tilfälle något anföra om dem som i Spanien äro til finnande, och det i anledning af den underrättelse man derom kunnat enå på gräntzen och i synerhet i gräntze orten St Jean de Luz, emedan förbades at tilstödia någon fart ifrån FrankRiket til Spanien, under före wändning at den någon tid tilförende yppade Pästen ej månde tillåta sielfwa werken at bese. Om Biscayen intet än den endeste Province i Spanien, som hafwer Jern werk, emedan en ell:r annan Hytta är funnen wara i Arragonien, förutan hwad annars må finnes i Catalonien och de öfriga Berg och Dyn länder Länder Norr ut; så är der åtminstone den fast största och ansenligaste Bergzlag, skolande den bestå af mera än 60 el:r, som andre willia säga, emot 80 hyttor, hwilka äro alle bygde på samme sätt, som den förr omtalte och wid Dax belägne smidia, och smältningen på samma sätt förrättad. Först har man några smidior omkring S:t Sebastien, och så ändalängz til Bilbao, med många andra smärre smidior, såsom ståhl hammare och stycksmedior, hwilka werk förses med Malm ifrån grufworna, som jämwäl ligga på den sidan och omkring werken kunnande man af jernets art döma om malmens godhet. Deras kohl bestå mäst at Eek och Book, hwarpå ej ell:r är liknelse til mangel, hälst som de icke förgäta at plantera ung och ny skog, så fort som den gamla uthygges. Tilförende

Tilförende är sagt, at på denna sidan i FrankRiket inga Jern werk äro at säga af, mer strax innom Spanska Gräntzen i Biacayen äro Ourdasonvie, Berha, Oy hartzon 2 a 3 hyttor och kniphammare, Atstiarada, Etchalares, Ihancy, Merio och andre flera. Men hwad tilwerkningen angår wid desse werk, så skal den samma wara owiss, hälst som i sommar tiden watnet öfr alt tryter, så at de ej kunna arbeta åhret om; doch hafwa wid Ourdasonvie hytta blifwit om wekan giorde och utsmidde 80 Quintaux Macho, som Spaniorerne säga, giörande 1. Quintal Macho i Fransk wigt 1 1/2 Cent: ell:r något mera än 1/2 Skeppund. Men så komma de ej altid el:r alla til det antalet. Wid en smidia smides altid et och samma slagz stångjern, och wid en annan smidia smidia en annan sort, och det mäst och för nämligast af de slag, som i min underdån- ödmiuka Skrifwelse af d. 5. Jul. 1723 med deras då löpande pris blefwo nedsatte. Efter berättelse skola de njute den förmon et de af deras werk ell:r jern betala ingen rättighet ell:r Tull, hwarken wid bruket ell:r wid utförslen åtminstone betalas ingen inkommande tull i Bayonne och det i anledning af en serdeles benådning, så framt icke in förslen skedt för någon främmendes räkning, tagande köpMannen emot Jernet wid Hamnen i Spanen såsom Bilbao el:r St Sebastien för öwigt betalar Spanskt så wäl som annat främmande Stångjern i FrankRiket en inkommande Tull af 12 sols p:r Cent:. I Tolosa och Victonia Städer i Biscayen äro Stycke gjuterier och andre manufacturer i Jern och Ståhlhwilka

hwilka den berömda Cardinalen Alberoni under dess Ministerio i synerhet befordrat, och dertil förskriwit arbetare ifrån Holland, Liege och England, men ehuru med deras gjuterier må wara beskaffat, så är wist at nu, då detta trifwes, man är wid Styke bruken i Sussex i wärket begrepen at giuta stora Pipstocker och för för några watn wärks inrättande i Spanien. Ej eller är et twifla, at ju på många ställen i Spanien äro Malm streck af annan natur, hälst som man hade goda handstenar af Koppar ifrån Salient, Canfrane S:te Christine och andra platzer i Arragonien så wäl som af Bly, skolande ju wäl dessa Malmer der wara mindre med jern binda beblandade än i FrankRike. Wid Toledo skal lock för någon tid sedan blifwit ararbetat för Silfwer tils det infallande sidsta kriget hade kommit samma werk at studssa. Men så äro ej Spaniorerne folk den saken med besked at efterleta. Sedan Bekrifningen af Jernwerken nu ledt så långt som de Pyreneiska Bergen är nödigt at i underdån ödmiukhet wid handen gifwa, hwad som til resans företagande til de orter månde egentel och förnämligast gifwa anledning. Det hade en wid namn S:t Germain år 1719 af Konungen erhållit en Concession af alle grufwor i dalarna Oshau, Aspe af och Barretons i landet Bearn, men som mäst de andre för honom litet giordt til saken, och för nögt sig med en famns försökande ell:r litet mera här och der i bergen och uppe wid jorden, och strax dragit sig til

til rygga för mangel af nödiga medel, emnade så han, som hans efterföliare i grufwoarbetet, giordt sig fåfängt hopp, det skulle dessa werk under sielfwa bearbetandet rikeligen löna och sig betala. Dess förnämsta arbete för bly war i dahlen Barretons wid Byn och Sochnen Ar rete, hwar de Tyska Grufwo drängar som han hade förskrifwit, hade i Berget Nechurie, en liten mihl ifrån Byn, sänkt et schacht af 6 famnar och inslagit 2:e stollar under hwar annan i följe af streket, som går Sudwest, samt der funnit någon bly malm, hwilken doch åter gick ut. På Berget de Lios ej långt derifrån synes i gamla tider warit arbetat, och hade jemwäl bem:te St Germain der låtit sänka at schacht at falle på Malm gången, hwilken stryker ifrån Öster til wester; Så är och ock litet längre emot Norr et annat strek, löpnde samma wäg som det förre. Litet arbete är der giordt, ehuru orten ej syntes ohäfwen, så i anseende til Bergartens, som Bly malmkörtlarnes godhet, hwilka de hade funnit wid dagen, och hwaraf ännu syntes några tekn i streket. Skog är der nog, och hade förenämde Tyskar i Byn Arrete upbygt en ugn til Bly malmens smältande, men omsider för elak betalning alt lämnat. Om dessa och andra werk, och i synerhet koppargrufwan wid Byn Aidious i den nästbelägna dahlen Aspe giordes i Paris ej ringa rop, hwilket och förmodel. war til en stor del ordsaken at ofwanrörde Galabin en Banquier i sidstbem:t ort månde af Cronan utwärka et Patent och öppet bref för 30 åhrs tid på alla grufwor i Riket

Riket, som då ej werkel: bearbetads, så wäl som den deraf til Konungen fallande tijonde, Jern undantage Men besynerl: på dem i Pyreneiska bergen, så at af kopparen som af dessa sednare skulla tilwärkas, 3 milioner marker måtta slås til silf mynt, och af det silfwer, samt af blyet kunde utdragas, 400000 Marker Brutto, hwilket förslag om det hade kunnat werkställas, warit nog at, som för modan war, återwinna de ansenliga medel, som han i Låhn til Cronan och det derpå föliande Pappers mynt och Mississipi Actionar hade nedsänkt, och hade han alla redan ifrån werken wid Giromanie i Elsass låtit komma så smältare i Silfwer, Koppar, bly och Jern som Timber män, hiul- och bälg makare, samt Grufwoarbetare af hwilka af hwilka de första undfingo 30, 32 a 40 Livres om månaden, de andre 30 a 32 livres och de sidsta 25. Men under resan dit hade de 20 sols om dagen. I tanka at om detta förehafwande inhämta wissare kunskap, och at sa hwad af en då så mycket omtalt sak stod förmodel: at wända, begaf iag mig ifrån Paris wid början af Aprils månad år 1722 och ankon igenom Bourdeaux til Pau hufwudOrten i Bearn wid slutet af samma månad, wid myntet i hwilken sednare ort och i Bayonne ofwanrörde penningar skulle komma at slås och myntas; Och war under hela den wägen ingen särdeles underrättelse om några derwarande begwerk at inhämtas, förutan, hwad allaredan om Jernwärken i under dån ödmiukhet är wordet anfördt. Ifrån Pau och Oleron fortsättes resan i fölie med dem, som woro utsände om alla de der betintel: och af landzfolket angifna Malmstrek och grufwor

grufwar at bringa kunskap, först dahlen Aspe genom, ok sedan ändelångz Berg til St Jean pied de Port och Bayonne sidan i andra, Navarre, då så innom som på Spanska Gräntzen, en fast stor myckenhet af små förr giorde försökningar, malmstrek och känningar kom at beses af kopper, Bly och deraf i synnerhet de förr omtalta i dalen Beretons, och järn, hwilka woro onödigt och för wid löftigt at nämna, hälst som de förra hafwa det gement med mästadehls de andra Kopparstreken här i landet, at de synas mera gå i lar wid högden af bergen än i s gång, äro med Jern binda så starkt beblandade, och belägenheten så swår, at derpå intet förslag kom at giöras. De senare syntes mindre åtanka förtiäna. Wid återkomsten ifrån denna företogs en annan resa Sudost ut ifrån Pau och först til Staden Bagner bel belägen 9 franska mijl ifrån den förra i Landet, Bigorre och wid foten af Bergen. Ibland de många warma bad och kurbrunnar, som finnas i de Pyeneiska Bergen, äro de wid denna ort de mäst bekanta och widt ifrån besökte, warande der en ymnoghet af så warma som kalla och söta watn, hwilka springa up el:r rinna brede wid hwarannan. Efter den underrättelse man här med får derom, skal et af desse bad hafwa för dess mineral Vitriol och något jern achtigt; Et annat wara med swafwel, Alun och nitre impregnerat; hwartil et annat har Vitriol, och så de öfriga i deras åtskillige grader afsatta och bländning af föresagd mineraler. Strax utan för staden besåg en underjordisk kula, hwarest en Roddées wid år 1717, sedan han på åtskilliga ställen i Provence och de Pyreneiska bergen lagt wid 400000 Livres neder i grufwo arbeten, som ses af det sidsta af Cronan honom förundte Patent, ändtl.

ändtl. kommit så långt, at han låtit upgräfwa af botnen af denna kula en dels swart- dels rödachtig jord med små swarta stenor uti, hwaraf han förmente sig skola draga guld, ehuru at döma eftrer ögonen, der war inne het til något järn achtigt; han sade då här och häromkring arbeten och ugnars upbyggande til smältning och distillerande af skedwatn med mera slut hafwa giordt af med in mot 40000 Twå mil härifrån wid en By Ashe i landet Nebusan och på berget B za besågs ett blymelmstrek, hwarest malmen syntes här och der i en gå af hwit Spar, bred 1 1/2 fot, hängande öf:r en ådra af rödacktig jord, och sig skes gången wid dagen 6 famnar i längden, och sträk så nu i bergen emot Nordost, Grufwan ligger mit i en skog af bak och gran hwar med bergen rundt omkring är betäckta. Man hade der samlat 9 Malm wid dagen, hwilken efter giordt prof gaf 80 P:Cent, och hwarest bembemälte Roddes hade haft 6. Cent:. Men som han allenast sökte guld, och det sednare el:r Galabins Compagnie woro nog såslosätte med kopper grufworna, så war detta werk lemnat oarbetat, ehuru dess anseende war i många delar det besta af dem, som i dessa resor i bergen månde förekomma. I dahlen Aure angofwos åtskiilige Koppar- och blygrufwor, och deriblanda af de förra wid Portete och St Gandens som warit bearbetad för en tid sedan. De andra alla woro anten ej uptagna, el:rr intet thess wärde. Så äro der och några glasbruk för gröna glas, hwarwid de betjena sig af aska af Orm bunkar blandad med sanden. Utur samma dahl går man öf:r det stora berget Espiadelle, hwaröf:r ej utan mycken möda ock kostnad stora Marmorstycken föras ner til staden Saraccolin, hwarifrån de så på strömen Neste och sedan Garonne floden til Bourdeaux, och så widare til Paris; denna Marmor som är bekant under namn af Marbre de

de Campan och för dess skönhet, warande gemenl. röd, hwit och grön blandad i fläckar och ådrar, el:r af en hög grön färg blandad med hwit, brytes wid foten och andra sidan af besagde berg i dahlen Campan i de brott som Konungen, der låtit bearbeta för dess egit behof allena och til den ändan der låtit upbygga et ell:r annat huus för dem, som gör arbetet ock brotten gifwa acht. I dahlen Barege 6 mijl ifrån Begneres är at se den släta orten af samma namn, hwilken ehuru han är så af belägen i et skarpt och ohyggaligit land är doch för dess watn serdeles berömd och mycket besökt. Der äro 4 warma bad, hwilkas watn skola, efter den efterrättelse som der gifwes, wara swafwel achtige och bitanmineuse, och ibland hwilka le grand bain och le bain nouveau i synerhet brukas, och det första endast at bada. De äro af den besynelige art, at de öpna illa illa täkta blessurer, der kulan, något brutit ben ell:r dylykt ännu kan wara inne, då dessa falla ut och såret åter helas, med mera, och börjas Curen med 4 dagars drickande af watnen wid Bagneres: Konungen har här låtit bygga några huus för dess Officerare, som komma at bruka watnen, och öfwer de höga bergen öppna en kostbar wäg. Det berg häromkring kallat Le Pic des lis har man funnit och finnar ännu af stenen Amianthus, på hwilken et så kallat Lin wäxer i korta trådar som ej förbrännes i Elden, och hwaraf Landzfolket giöra pungar och band, och försälia til de resande. Wid Notre Dame de Heas 4 mijl härifrån, och rät wid Spanska gräntzen, hade en Cobour låtit arbeta för bly, och der samlat en god del malm tils körtelen gick ut. Så sades och omkring Barege wara malmstrek, hwilket om så waro, de alt för beswärl. och torra

torra berg, hwar ingen skog, är til finnande, giöra dock des bearbetande omögligit, hwartil kommer at folket öfwer alt här i landet anten af okunnoghet, ell:r hwad annan afsickt de må hafwa, giöre om de m ga malmstrek et stort rop, tils man af dess besichtigande får ordsak derom annorlunda dömma. I landet Bigorre wid en ort S:t Pée, upgafs bly malm som öllt60a 70 pc:t men der war ännu ingen försökning giord. Förutan det arbete man hade giordt i dahlen Osse för Jern, och et ell:r annat alt för illa belägit Kopparstrek, är der af de ansenligaste blystrek i bergen Labate bortom byen Larans, som widsar sig til 36 fambnar i längd och i sielfwa dagen, med god Malm ända bort; Men dess höga belägenhet på et berg, der man ej utan möda möda kan på en dag up- och nederkomma, och ej arbeta öfwer högst 3 månader om åhret, och mangel på skog, har giordt, at ännu ingen welat sig dermed befatta, ej eller är likt, at någon lärer det företaga. Imedlertid hade förbem:te Galabin innom den näst belägna men mindre dahlen Aspe, som går in emellan bergen ifrån Stadnen Oleron och emot Arragoniska gräntzen, instängt dess hug och arbete för Koppargrufwor, ehuru der ock hade tilförende blifwit arbetat för bly wid Byen Borce och på berget Bellonce, i en af dess betsta lägenheter, den man hade inlaget en stoll af 20 famnar ell:r mer, hwilken nu stod mäst full med watn och jord, och der skolat funnit en god dehl malm, somat döma af det lilla man nu kunde finna i warpen, jemwäl warit rijk af silfwer. Nedan för sidst nämda

da by på berget Ayridai hade Galabin låtit på et swagt och smalt streck, sa lop berget upföre indrifwa en stoll och der funnit 10 à 15 Cent: af en blåoch Swafwelachtig Koppar malm, hwilken war med en stark Jern binda beblandad, som ock strecket syntes snarast detta sednare utlofwa. Wid ingången af dahlen och byn Escot, och på berget Tarey hade St Germain låtit öpna en stoll af 2 1/2 famnor, och der funnit någon Koppar-malm; Gången bestod af en blek rödachtig jord, med någon kis och Vitrioliskt uti, och klyfft på båda sidor. Galabin lät derefter arbeta, och fant til 30 Cent: malm, men nödgades sedarmera öfwergifwa, emedan det föll för swårat bringa wed up på berget til förtimbring i stollen, och malmen tröt. Wid byen Les fants et strek en fot och mer bredt af en ej ohäfwen bergart, strykande neder emellan klyften, i hwilket strek syntes gnistor at Kopparmalm med något Vitriolskt. Man begynte der at sänka et schakt och fölia gången, ihwilken altid fants malm inblandad här och där, men utan stadighet, ehura då ock då dessa gnistor syntes starkare och i små körtlor. De hade sänkt litet mer är 2 famnar, och som strecket syntes å flera orter berget upföre, och ifrån strömen, til mer än 200de famnar och wisar sig, i synehet på et ställe nederst wid, til en famn bredt med et smalt strek af Koppar malm mit utij, der man ock sedermera arbetat; Malmen war af god art, och lägenheten beqwämligare tör smälthyttan än någon annan, så woro de hinnade emot wåren 1723 här at fortfara. Och ehuruwäl denna malm syntes friare ifrån jern än de andre, så fants doch på flåtet i detta lilla schakt men i synerhet i gången neder wid strömen klara tekn deraf. Så wida är sant at alle Koppargrufworna här i landet är med Järn binda bohäftade. Wid

Wid byen Acous rät under toppen af det höga berget Bergon, omtrent en Mijl ifrån Hyttan, fants et Koppar malm strek, som bestod af 2 gångar, kommande den ena ofwan ifrån, och lopp ihop med en annan, som gick twärts in i berget. De woro begga en fot mer el:r mindre breda, och bestodo dels af god Malm, dels af en röd jord, hwilken då hon fants ihopblandad med grönt, war rijk och gaf ibland 33 pc:t. Berg arten war ej i någon ymnog ell:r stadig gång, och Klyften wek och skiör. Och som der funnos flere små strek, som syntes skiuta ihop med de förra, så giorde de sig derom desto betret hopp, och låta inslå en stoll af 3 a 4 at famb: på snedden ut före, emedan streket, syntes gå på djupet, tils i Decembris månad arbetet öfwergrafs för den infallande Snjön de andre försökningor woro anten så illa belägna ell:r illa grundade, at lätt war förese det de ej kunde hafwa bestånd. Men förnämligast syntes de lägga hela wigten och mäst hafwa afseende på koppar grufwan i berget Bourein, omtrent en liten mil ifrån byn Aidious, och 2 mil ifr. smältehyttan wid Bedous. Och som denne äfwen förmedelst det rop, man derom giordt, hade förnämligst gifwit anledning til detta Grufwo Compagniets formerande, så war dess beskaffenhet sålunda. Hon ligger på et mycket högt berg i en skog och all menning, som hörer byn Aidious til, och skal för mer än 40 åhr sedan warit bekant; åtminstone sades för wist at man hade der tilförende sökt för Jern malm, och den smält wid berörde by. Widare hade En Binot arbetat för Kopparmalm men lemnat den, som syntes kisoch swafwel achtig, tagande endast den

den gröna. St Germain hade sist der låtit arbeta, och funnit omtrent 150 a 200 Cent: malm, af swafwel achtig art, men god blöt malm, och wid foten af berget upbygt en liten smält ugn, som doch warit af ingen nytta. Wid första ankomsten dit, emot slutet af Junii 1722, fants en öpning under dag af 2 famnar ell:r mer, men sedermera hafwa de tagit up något gammelt fall, så at diupet sist kunde wara til omtrent 6 famnar ell:r mer. En hwit Spat fants alt omkring, och up i taket rösten af en ansenlig kiörtel, som der warit. På botnen fants då intet annet än bergart och klyft, hwilken bergart el:r spat wiser sig utan på berget emot et faseligit diup, och twära När en liten tid derefter Galabins Grufwodrängar begynte här at arbeta beta, fölgda de mäst wäggen och taket, efterhämtande den kisacktige malmen de der funno. Men då de sedan funno rådeligit af sänka ifrån dagen et schakt, föllo de på körtelen, som bestod af Rik grön koppar malm. Emot berget wiste sig en ansenlig gång af den hwita bergart, den de fölgde på diupet, och finno en ådra af röd aktig jord med swag Koppar malm men mycken jern binda uti. Imedlertid som Galabin der hade haft til ungefär 250 Centner af åtskillig slagz koppar malm och denna grufwa förmodades snarare än någon annan stå til finnande sit bästa, så öfwergaf han i Decemb:r månad de andre orter, han låtit bearbeta til nästa sommaren, och satte alt Arbetsfolket på denna at arbeta natt och dag, 14 karlar hwarie ombyte, ehuruwäl berget war öfwertäkt med diup sniö. Wid början af

af år 1723 gick malmen aldeles i denna grufwan, Men efter 20 dagars arbete, skal hon, om man må tro berättelse, åter funnits på botnen af grönacktig och rik art. At oförgripel: derom döme, så tycktes at de snarare än förmodades, kunde na en förändring til wärre, emedan man i denna körtelen warit så olik stundom helt grön och rjk, stundom swafwel achtig och elak, och undestundom men i synnerhet i dess stigande emot berget, jernachtig, men altd upemot dagen bäst och rikast. Dessutom äro wid foten af klippan, hwar grufwan är belägen, jern malm sträck ell:r märken deraf at se, så wäl han rundt omkring i berget och jämn strax in wid grufwan. Berg arten tog ock af emot botnen, men syntes wrida sig emot berget med Malmgången, som i Decemb:r månad syntes åter med något grönt bebeblandad, och gaf anledning til det hopp de då om grufwan hade. Bergen rundt omkring äro med stor granoch bokskog bewäxte Halfwägz emellan byarna Aidious och Bedous, äro åtskill stenbrott af Ardoise ell:r schieffer sten. Hela berget består deraf, och de som der arbeta, bryta stenen på sidan af berget, klyfwa och skära honom med Jernkihlar til den bredd och stor lek, de wilia ell:r känna, och försälia honom i landet rundt omkring at täcke husen. Twärts öfwer biälkarna wid taket lägges smala träspiälor, på hwilke stenskifworna, hwarigenom små hol äro borade, häftas med träkihlar giörande det et fast och starkt tak. De sälia honom wid berget til 45 sols la Canne Quarréee, som bestå af 8 palmes, hwar palme af 8 Tum. Hwilken Canne doch på taket ej giör mer än 5. palmes, emedan den ena skifwan täcker en del af

af den andra. Men til dem som bo i Sohnen Bedous, på hwars allmening brotten ligga, äro arbetarena förbundne at sälia stenen för 15 Sols p Canne, såsom i afgift för den frihet de njuta der at bryta. Til smältande af den Kopparmalm, som de måtte finna el:r hade redan samlat månde oftaberörde Galabin låta wid byen Bedous upbygga en ugn och hytta, hwar med dock drogs å långt ut, för mangel af åtskill förnödenheter och at han nödgades föra stenen, som der til fordrades, ifrån dahlen Oshau och staden Oleron til 6. à 4 mil bort igenom de beswärliga wägar, at smält ugnen ej wardt förr än i December månad färdig, men Gårugnen knappt wid börian at Januarii, hwilkas beskaffenhet war ungefär som fölier. Den förste och öfra Figuren wisar bygnadens skapnad på framsidan, och der slaggen rinner och utslaget sker. Den andra och nedre figuren wiste baksidan

sidan af muren, der bäljorna äro warande der öfwer alt igenmurad, undantagen der de utmärkte öpningar äro, som med en litan mur ell:r huggstad igenmures rundt omkring forman. Hela bygnaden af begga ugnarna hade i längden 16 fot ell: pieds de Roy, det är ifrån A til B och 9 fot i bredden. En pied de Roy förbre i 12 Tum, giörande 22 Tum el:r 1/2 Paris Aln En Swänsk aln. Dess grundwal war intet upfyld ell:r uphögd, utan stod ugnen på sielf. jorden af en Ränna af 1 fot fyrkant, til fucktighetens aflopp, hwilken ränna gick under smältugnen, och war öfwerlagd med stenar, som giorde härdens botn. Wäggen, som skilde smältugnen N:o 1. och Gårugnen N:o 2. åt, hade 3 fot i tiocklek, högden af ugnen ifrån botnen til öpningen hwar man satte up, och hwar i figuren den lilla bokstafwen D synes, war af 12 fot, inräknande de 2 fot ifrån botnen af härden up til forman. Öfwer denna öpning så wäl som hela muren, gick, et hwälft tak

tak til 4 a 5. fot högre up med en Skorsten D. til rökens utgång. När sålunda skrofwet ell:r utan wäggerna af bygnaden woro färdige, syntes å framsidan /: så kallas den, der utslaget sker :/ likasom 2:ne portar el:r öpningar, hwaraf den i smältugnen kommer sedan at igenmuhras och denna stora öpning hade ifrån a emot forman ell:r E up til F 8 fot och i längden femb fot emellan skiljowäggen och den å sidan wid N:o 1. som bägge skiöto sig utom muren, hwilken giorde framsidan, och hwilken mur lämpas som ses i figuren, å hwar sida af smala öpningen, hwilken beteknar egentel: smältugnens bredd, Et hål af omtrent 4 finger i fyrkant, at gie luft til ugnen. Dessa hål går nästan genom muren til baksidan. Men den smala öpningen G. beteknar den öpning, som lämnas efter framsidans igen murande, och giör egentl: smältugnen, som alt innan til ifrån nedan til up är bygd med frijsk el:r el:r som står emot Elden. bygd. Denna smala öpning har 5 1/2 fot i högden och blir wäl sidan igen murad med god sten, men tages ut wid drifningen til hälften nedan emot. Och som han egentel: bemärker ugnen så kan märkas, at denna har som sades 12 fot i högden, men 3 fot i bredden, det är ifrån bak til framsidan, och en fot och 3 tum i längden, det är emellan sidorna A och B at räkna, warande lika wid och bred ifrån nedan til ofwan. Litet längre ned än mit emot forman, ifrån muren som giör fremsigan, går en twär wägg H. E E. ut lika med skiljo- och sidowäggen, hwilande på en sten mur å hwarie sidan, som giör at denna wägg har en fot och 9 tum i högden. Öfwer dessa stenmurar och lika med twärwäggen, kommer, sedan härden är färdig, en stenhäll at läggas, så at under wäggen af smältugnen G. en öpning lämnas för slaggens aflopp, hwilken stenhäll giör med besagda murar en öpning af omtrent 1. fot i fyrkant, I. för Stickhålet. Widare kommer formen at insättas 2 fot mindre

mindre 3 twärfinger, ifrån botnen af ugnen och war af smidd Koppar, bred i mynningen knapt 3 finger, och derefter insänkt i huggstaden. På botnen af ugnen lägges en god sten, som går slutt up til omtrent 7 Tum, under formen, och stupar derifrån til stickholet el:r botnen. Öfwer denna sten instötes först ler och sedan stybbe och ler ihopblandat, som går up under formen baktill, allenast at under henne lägges ännu litet ler samt rundt omkring mynningen deraf, kommande han således intet in i ugnen. Dessa stötningar luta gemenl: utföre, bakifrån, under wäggen af smältugnen G. ell:r rättare under twärwäggen H. E. E. hwar Härden är giord å samma sätt, som bem:te stötningar, rund för medelst en kuhlas rullande, af omtrent En fot i diameter, och något mer diup. Denna härd i Figuren är beteknad med det runda holet öfwer stickholet, blir under brukandet widare, då stybbet utgår, rinnande godset derutinan, alt som det smältes och det ifrån ifrån neder emot stickholet, hwilket fylles med samma stötningar, och när härden är full, som sker mäst en gång hwarie tre timar, öpnas mit uti med jernstången, och godset rinner i måtte som är utanföre i jorden, K, och bör, när man will slå ut, wäl upeldas med små kohl, som sedan dragas af och Kopparen ell:r skiärstenen lyftas af i skifwor alt som han stelnar, lika som går kopparen; Men slaggen flyter ell:r drages ut öfwer härdelaget, igenom den öpning, som är emellan twärwäggen H. E. E. och framwäggen af smältugnen G. G. egentel: öfwer härden, flytande öf:r en af sten giord åkebacka på golfwet L. N:o 2 beteknar den delen af bygnaden som är lämnad för gårugnen. Och i stället at framsidan af smältugnan igen muras, så lämnas han här öpen, allenast at gårugnen är der in uti up

upbygd. A wisar en fyrkantig ränna bygd ell:r lämnad öf:r jorden, emellan murarna som egentl: giöra gårhärden, och hwilken ränna går intil bakwäggen, har omtrent 6 tum i bredden och litet mer i högden, och gier luft til ugnen. De 4 murar som giöra gårhärden, och äro bemärkte med C. D. E. F. äro bygde emellan den ena sidowäggen N:o 2. af stora muren och skiliowäggen, hwilka wäggar gå om dessa murar lika långt som wid smältugnen. Ofwan om denne berörda Ränna är en mur F. 2 fot, mindre 4 finger, i högden, och litet mindre än 1 fot i bredden, hängande emallom begge sido murarne af gårhärden C. D., hwilka sidomurar komma at hafwa innemot 2 fot i tioklek, och gå högre up än frammuren muren F. til något mer är 3 fot, så wäl som bakmuren E, stående altså denna gårugn inmurad emellan de ytre wäggarne som i et skåp el:r låda. Denna fram mur F. med sido ock bak murarna C. D. E. af gårugnen giöra altså en aflång öpning, som i figuren ej har kunnat märkas, och har 2 fot och 1. twärhand i längden, det är in ifrån form muren til framman muren innantil; 1 fot och 5 tum i bredden, det är emellan begge sido murarna af gårugnen, och 1 fot 1 tum ifrån formen til botnan el:r i djupet warande botnen bygd af god sten. Forman, jemwäl af Koppar, går mycket litet utom bakmuren in i härden, men är derhos wäl med ler förwarad, och står litet högre än framdelen af muren F; börande härden el:r muren wara starkast och af bästa sten bygd under forman. uti

Uti denna aflånga härd el:r öpning giöres sedan gårhärden, först af ler, derpå Eld giöres at wäl honom torka, sedan wäl stött med En stötning af ler och stybbe ihop blandad. Han giörs med En kula rund, och af den storlek man will, alt som kopparen är god, då han kan giöres större, ell:r som man har myckenheten af godz. I denna så tillagade härd gåras Kopparen, och smätes jemwäl andra gången til smidbar och giutes i form, som man wil efter de dertil giorde Chassis ell:r mått. Dessutan kunde de ock betiena sig af denna ugn til skiärstens ell:r wärks brukande, som war lätt smält. Han war fuller wid min afresa färdig, men war ej satt til gångs, så at om des art ej kunde dömas. Malmen Malmen rostades först wid grufwan uppe på berget, sålunda, at i en fyrkantig grop i jorden, wed först lades under til en god myckenhet, och sedan malmen ofwanpå at rostas. När han war wäl brunnen i 2 a 3. dygn, kastades han om på en annan wedråd, sålunda at den Malm som i första rostningen legat öfwerst, kom nu at ligga nederst, och så at rostas lika. Wid denna rostning hände lättel: at malmen blef Sulu bränd och at utanpå ej annat än skrofwet lämnades, hälst som denna malm medelst dess öfwerflödige swafwel lättel: smalt. Malmen sålunda rostad bars af arbetarena til twäran af berget och lopp, sedermara på släpor twära berget utföre til foten deraf, och fördes derifrån, omtrent en god fransk mijl på hästryggen til Hyttan medelst 5 sols Quintalen, då en häst högst bar 2 1/2

2 1/2 à 3 Quintaux el:r Ceutl. En Quintal uti Bearn håller 104 skålpund landz wigt hwarefter 120 skålpund giöra 100 skålpund mark wigt. Skifworna af Skiärstenen rostades på samma sätt emellan hwar smälstning som skedde 4 gångor, innan alt blef bragt til koppar. Ty ehuruwäl en sådan ugn må tiena at smälta ej lätt malm och sådan som finnas i Gruworna wid Giromanie, med bly, silfwer och koppar samman blandade så fants han doch ej serdeles tienlig för en Malm, som war seg, swår och med stark järnbinda behäftad, kohlen kommo at stå i högt grus emedan Galabin sielf lät fälla och kohla skogen, ehuruwäl efter Landsfolkets utlåtelså, man hade kunnat hafwa dem för 10 sols Quintalen, el:r wintre lefwererade wid Hyttan. Slutet på alt blir at ehuruwäl igenom tilförende omrörde konungens Edict Compagniet war tillåtit at slå 10 Millioner livres af hwad de kunde taga utur jorden, msid den förmon at kopparen kom at gälla 52 sols skålp:det der har doch annars ej för mera såldes nu för tiden i FrankRiket, och i synerhet Bayonne, än 39, sols Skålp:d blackkoppar, och 36 sols i går skifwor och, at i anlodnng af sanmma Edict Silfwer Marken kom at myntas ut til 72 livres i fall det arbetet företogos och grufwor af den arten kunde upfinnas, hwar til doch nu ingen liknelse war; Så måste doch en stor ymnoget af god malm finnas at wäga up emot de swåra omkostningar den äro at giöre, så wäl för den bergackti

acktiga belgänheten skull, skoganas aflägenhet, och swåra försel af kohl alt på häst ryggen, med mara. Härtil, kommer owissheten af Malm strekens waracktighet, hwarom det kan märkas, at såsom öfwer alt i bergen äro malm strek, och tekn der til af åtskiilid art, så finnes och en så stor förändring i jord mohnen och ådrarna ell:r gångarna ifrån den ena sidan af begit til den andre at mar ej wet hwad derpå at bygok at ga, eför mästedelen, ock ej alla, man kan säga, det de bestå i kiörtlor som ej utlofwa lång beständighet. Ändteligen lämnades bergen. Jar nuarii månad år 1723, och resan fortssttes til Bayonne och söder ner til Boardeux, då man går igenom landet Marensin hwarest äro stora furuskogar, och hwarifrån dessa dessa orter förses til en stor del med bräder, kåda, bek och tjära. Denna sednare galt nu i Bayonne ifrån 6 til 7 Livres 5 à 10 sols a 8 livres en tunna af 125 ell:r 130 skålpund wigt. Beket såldes för 70 livres 1000 skålpund wigt. Men hwad slogs Jern ell:r andra manufacturer förbrukas ell:r kunna afsättjas, i dessa ock de öfriga handels städer wid WesterSjön, är inför Eders HögGrefl. Exellence och Höglofl: kongl: Collegio i min underdån ödmiuka och förbemälta skrifwelse af d. 5. Jul. 1723 wordet anfört, warande i öfrigt inge flera bergwerk wid denna sidan at i acht taga, och nu för wid löftigt at bekrifwa sättet at tilwärka salt på öjarna Ré och Oleron wid Rochelle, så wäl som wid pannorna wid staden Arranche i Normandie. At

Att altså återkomma til Jernwärken, så hafwer Provincien Bretagne innom sig sielf åtskilliga Mas ugnar och Järnwärk, såsom de 5 wärk emot Almenningen de Teillée ohk Anjou sidan. Malmen hafwa de i Granskapet så wäl som skogen, hwilken består af bok och ek, men mäst af den sednare ehuruwäl han på åtskil. ställen skal böria tryta wäcken gå intet hela året om, emedan watn dem tryter om sommaren, och berättades tilwerka åhrligen ifrån 5 til 700 Milliers tackjern wid hwart werk. På St Brieu sidan äro 3 Järn bruk. wid Rohan är S:t Pierre du Haug Masugn och Hammar smidia. I synerhet är der i landet bekant Paintpont Järnbruk, som ligger 5 5 à 6 mil ifrån Staden Dinant, och är berömt för det goda ock smidiga Järn som der tilwerkas och hwarifrån Arsenalen i Brest förses med dess förnödenheter. Det knipjärn som där skäres har ock fådt namn fram för annat i S:t Malo. Nijo Franska Mil ifrår S:t Malo är en liten Stad kallad Bazouge hwar stenarne brytas, som brukas wid mässing wärken ock Gjuterierne i Europa. At de ifrån gamla tider der funnits, är deraf klart, at Staden blifwit af ålder kallad Bazonge La pierreuse. De gräfwes i en stor torr myra 1/4 mil ifrån Bazonge kallad La Lande des Roches, af bönder som bo deromkring och hwilka som hälst det arbetet wilia företaga klippan reser sig up i begen i Myren på

på åtskill. ställen, swartachtig förmedelst solens och wädrets wärkan, med när de litet nedergrefwit, så de straxt, om kornet af stenen är godt, som stundom är brunt grått ell:r hwitacktigt med glitrande ell:r gläntznde uti. Ju gröfre det är och på lösare stenen, jubetre räknas han. De hafwe ej på något ställe gådt med gräfwande serdeles djupt; emedan det då faller dem beswärl:re at ösa ut watnet, som stundom sätter sig i brottet, och at wälte ut stenen. Ej eller har det warit nödigt, efter de finna denna sten i öfwerflöd, och ingen likhet är til brist. De arbeta så at de hugga en graf af omtrent 1/2 fot kring stenen af hwad stor- och tiocklek de willa bryta honom, och sedan slå in 8 à 10 Järnkilar inunder, då då stenen bryter sig up skråflug, och måste derföra sedermera slättas. De största stenar de bryta, äro 5 fot långa franskt mått, och brytas gemenl. 2 Tum längre, i fall de skulle wid utförslen brytas i kanterna 10 à 11. Tum tiocke, men brytes först til 13 à 14 tum och 2 1/2 ell:r inemot 3 fot breda. Mindre stenar brytas af 4 1/2 fot i längden, och af samma bredd och tiocklek som de förra. Ännu mindre giöras jämwäl när de beställas, men hällan ell:r aldrig större, derföre at de skulle wara för tunga at föres på kärror. Dessa stenar kunna ock giöras ihåliga som folket i landet dem bruka at sälta kiött uti, hwar til de hålla dem mycket goda. Det är sagt, at hwilken som wil må grefwa i Myrorna för stenar, men de måsta betala til Herren af grunden, ware sig Konungen ell:r någon an

annan, af hwarie sten 2 Livres 10 sols a 3. liv. Öfwerförslen til landz til Le Pas au boeuf, 4 mijl ifrån Bazouge och wid Hafssidan, för hwar sten 7 Livres a 8. Ifrån Le Pas boeuf til S:t Malo Sjöwägen 6 Liv. och kostar stenen på stället, der han brytes, omtrent 12 a 15 Livres. Men det sker sällan at man tager stenen der, utan köpmännerne ifrån St Malo beställa stenar för deras Correspondenter utomlandz af bönderna, hwilka ock lefwarera dem fria på skeppet ell:r i St Malo, der de gemenl. sälias för 40 à 50. Livres. Til Bretagnen stöter på östra sidan landet Anjou, hwarest äro 2ne Jernbruk wid Pouance och Chateau la Valiere, som hafwa malmen strax deromkring. Men i synnerhet äro här bekanta de stora stenbrotten wid wid Angers, hwar den betsta så kallade Ardoise el:r Schiefer sten brytes, som brukes sedan at täcka husen, hwilket in skolat gifwit Angers namn af den swarta staden. I Gouvernementet af Maine och Perchée äro åtskill. Järn grufwor och omtrent 12 hyttor, hwaribland äro de la Frette, de Gaillon, de Randonnay och Brezollette Järnbruk och Hammarsmidior som sägas bringa in åfr 50000 Livres om året, samt Bouset och andra wärk som liggia omkring S:t Pelerin i Le Maine och hwarifrån Manufacturerne i Staden Ville Dieu i Normandie och deromkring förses med knip Järn, så wäl som la Bataille, la Gaudiniere, Laulne masugnar och hammarsmidior, warande widare at ackta at

at la Marque de Fer ell:r skatten af tackJernet til Cronan består i Le Maine i 4 Livres p:r Millier ell:r 1000 skålpund. Hwåd Manufacturerne i Staden Ville dieu angår så beror den förnämligen på Koppar och mässing, warande der först 2ne Koppar hammare, som drifwas med gammal koppar, som kiöpes up i landet rundt omkring, och galt åhr 1723 28 sols skålpund. Men arbetet koppar i käril 3 livres. Så hade de ock Swänka mynteplåtar, som de får ifrån St Malo, och hwilka gullo gemenl. 2 Sols pr. skålpund mera än gammal koppar ock fants en 9 dalers plåt rät wäga 4 skålpund 8 1/2 ung. Botnarne större ock smärre som smidas wid dessa Hammare, uparbetas sedan af kopparslagarne i Staden, hwaraf här är en myckenhet, til allahanda köksredskap ock käril, och sändas up och ned i landet. Dess Dessförutan äro här en hop med messing Gutare, som köpa up gammal mässing, smälta den up i små ugnar, som gå med handPåst, och i deglar, hwilke de bekomma ifrån Frovendau wid Saumur, räknas mycket goda och komma at kasta 30 sols stycket i Ville Dieu. Stenarne som mässingen Gjutes uti, komma ifrån Staden Vire 3 mil härifrån och förmenas wara rätt så goda som Bazonge Stenarne, hälst som inga ränder äro uti dem, som ofta finnes i de sista, och giöra at mässingen flagnar; denna förshälies sedan til Messingz slagarne, som giöra deraf allehanda köksredskap, Kätlar och käril. Han galt nu lika med Kopparen. Sist höre här til Smederna, som giöre Grepanen och dylik Järnredskap, som må fordres. I Normandien 8 à 10 mil ifrån berörde ort Ville Dieu och 2 mijl ifrån stora

stora Landwägen til Caen, ligger Davou Masugn, Hammarsmidia och Skärwerk, som hörer M:r Matignon til, hwilken åter uplåtit werket til andra, för in mot 8000 livres ränta om året. Grufwan är ej långt derifrån i Skogen, hwilken sednare ej ell:r tryter häromkring, och wid werken i denna Province. Jernet såldes år 1723 i Caen i smås à 30 Livres p:r 100 skålpund, i hwilkan stad arbetes ansenl: i Knifwar och Saxar. De öfrige Jern werk här i landet och hwilka bestå af masugnar med de dertil hörande Hammarsmidior, och på somliga ställen skärwerk äro i antalet 22, inbegrepne de föliande styckebruk. Conches hwarest Grytor giutas, som sändes til Rouan der at utskeppas. Wid S:t Evroul är ock et gjuteri för stycken och alt annat arbete af denne art, så wäl som wid Carouges, Bale Roy och flera af de öfrige werken. Twå Twå mil ifrån Havre de Grace i den lilla staden Harfleur war i Ministern Colberts tid et Gewärmakeri anlagt, hwilket doch med tiden gick aldeles öfwer änd. År 1724 wart åter och i dess ställe på den bekanta Law's befordrande et stort Manufacture wärk der uprättat, en dam anlagd, en stor och beqwän platz intagen, och en myckenhet arbetzfolk förskrefne ifrån England. Wärket bestod i et glas bruk, Stålbruk, åtskill: rum för betienterna, och wärkstäder för arbetsfolket, at giöre lås af Jern el:r mässing, yxor, hackor för Tobaks och IndigoPlanteringen i Colonierne med annat groft arbete, Slip- och Poler Qwarnar, samt machiner at giöra filar och skrufwor på behändigt sätt. Hwilket doch alt efter en liten tid och med M:r Law's fall och resa utur landet föll til intet, och arbetzfolket dels nödgat dels lockat af Engelska Ambassadeu

deuren at gå tilbaka til England. I öfrigit drefs werket med Engelska Stenkohl och med Swänskt Järn. Så tilwärkas ock i Siöstaden Dieppe en ansenl: myckenhet Jernredskap som afskeppas til Öijarna i America, och går under åtskil: namn och former, men bestå förnämligast af de 4 föliands slag: Yyxor större ock mindre; Hackor at uprifwa jorden, af 3 slag, näml: för manfolk, Quinfolk och barn. Huggknifwar för Sockerrör, större och mindre. Skäror, som brukas at skära Indigo, och så wäl som de förre packas up i tunnor och sändes dels härifrån, dels ifrån andre hamnar för Colonierne. Til denna Manufacture betjente de sig tilförende af Swänskt Jern, men som det nu, då det galt 28 livres p Cent:r, föll för dyrt, så wäl som deres besta Franska Järn, hwilket de de hade ifrån Conche och galt 26 Livres, så brukade de ju det gemena slaget, som de kunde Kiöpa för 22 Livres p centner, warande härwid i öfrigt at märka, at när Swenska Jernet faller 2 a 2 1/2 livre pr. Centner dyrare än deras Egit ifrån Conche, så blifwer litet ell:r intet deraf förbrukat, såsom det der då faller för dyrt. Af ståhl är ock i fölie en stark afgång i denna ort, hwilket är af det Tyska och Steijer-Markiska, och betaltes nu år 1723 med 68 Livres p:r 100 skålpund. Men af det Swenska sades Smederna sig icke kunna betjena emedan det woro för qwickt och sprungo under Hammaren. Provincen Piccardie har sielf inga Jernwärk, men förses med Järn ifrån de omliggande bruk i Champagne och Franska Flandern. I staden Abbeville äro omtrent 20 mäster

Mäster Smeder som giöra allehanda gewär, pistohler och dylikt, warandes denna ort derföre serdeles bekant. Men at ej något nämna om Staden Rouan, som tilförende en god del Swenskt Järn emottagit och ännu emottaga kunde, i synerhet fyrkant och fint Platt, men har i desista åhren, då priset på denna wahran så ansenl. stigit, blifwit försedd ifrån de omtalta Bruk i Normandie, som jämwäl sända deres gods, i synerhet hwad är gutit såsom Grytor och dylikt, til Paris, i hwilken sednare ort, efter en ungeferlig gissning, som en ell:r annan giordt, och i anseende til den myckenhet der förnötes til wagns- och Kärr Juhl, til 40 à 50000 skeppund Stångjern åhrl förbrukas. Det Swenska Järnet hade tilförende derutinan sin stora del del, men nu mera betienar man sig dels af Jern ifrån Berry och den sidan, hwilket år 1723 galt efter dess åtskill. Sorter och pris ifrån 210 til 230. livres pr. Millier el:r 1000 skålpund. Dels af det så kallade Fer de Roche ell:r det betsta Jernet ifrån Champagne som galt 140 livres p:r 1000 skålpund. förutan annat som kommer ifrån Bourgogne, Lorraine och Franche Comte. Knip Jern går ock starkt åt i Paris, dels af det hårda för Spik, dels af det mjuka för Söm, och galt 150 Livres och derutöfwer. Sedan man sålunda igenomlupit alla Provincierne i Frank Riket med de der befintel. Jernwerk, och efwen på sit ställe något wid handen gifwit, hwaraf må kunna dömas om omkostningarna wid tilwärkningen, borde

borde widare skärskodes til huru mycket hela åhrl. tilwärkningen sig bestiger, så framt det fallit giörligit at deraf inhämta kunskap. Ty ehuruwäl man måtte tänka at i anledning af den ofwanberörde afgift til Cronan kallad la Marque de Fer, man skulle kunna giöra en uträkning på åhrl tilwerkningen af Jern, så lärer doch finnes at dermed är annorlunda beskaffat, hälst emedan samma afgift ej är allestädes like, bestående som förr är sagt i Le Bourbonnois, Nivernois och Berry af 2 1/2 Livres och i Le Maine af 4 Livres p:r 1000 skålpund ell:r ungefärl: 3 skeppund 13 1/2 skålpund Swenska, och at åtskill. landskaper och många ansenl. Bergzlager derifrån äro frije och undantagne, så at hon allenast allenast kommer at betalas i de 4 nu berörda Provincier, samt i Perche, Touraine, Anjou, Poitou, Angoumois och hwad land hörer under Parlamenternes lagsaga i Paris, Rochelle Gebietet undantagit, och i Toulouse. Så erlägges hon ock i hela Grefskapet Foix, i hwad som kallas Le Lyonnois, Forez hwar det stora Gewärmakeri S:t Etienne sades wara belägit, och le Beaujolois, 4 smidior undantagne, samt wid alla werken i Bourgogne. Hwartil kommer at åtskill. Egare af Järnbruk sluta med Cronan at betala en wiss genandt åhrl. för deres wärk, anten de dem sielfwe drifwa ell:r til andre förhyra, såsom der wid Hertigens af Bourbon stora Bruk i Berry och annorstädes. Ehuru der med är, som denna så wäl som

Som de andre Cronans inkomster åhrl. arrenderes til de mäst biudande, så böds denna rättighet och inkomst up för år 1722 för 200000 Livres, och som dess förrutan för hwar Livre bör betalas 4 sols ell:r styfwer, så böds denna inkomst up för 40000 Livres, ehuruwäl de gemenl. gå några 1000de Livres högre. På samma sätt betalas i wissa Provincier för alt Silfwer som af Silfwer Smederne uparbetas, 3 1/2 Liv: för hwarie mark som sades kallas la Marque d'Argent, och för alt arbetat guld 5. Liv: p:r untz la Marque d'Or, hwilken Konungens inkomst för år 1721. war förpacktad för 180000 Liv:, ehuru först upbuden för 150000, och de 4 sols på hwar Livre för 30000 Livres. Den Den owisshet man härmedelst stadnade uti angående den åhrl Jern tilwerkningen i Frank Riket, månde sålunda gifwa anledning at dels i Paris, dels wid resorna i Provincierne söka få kunskap om de i hwart landskap belägna Järnbruk, omskiönt man oachtat all noga efterfrågan, ej kunnat til efwentyrs förebygga, det ju en ell:r annan Masugn här och der blifwit förbigången, at ej något nämna om tilwerkningen och Smidiorna i Foix och Roussillion. Doch likwäl, om til at giöra en någorlunda gissning, i anledning af hwad här är wordet anfördt, man til de 150 werk, som här upräknade äro, wil lägga allenast 10 Masugnar, at sålunda innesluta dem för Franche Comte, en ell:r annan för Bourgogne och för tilwärkningen wid Smidiorne i Pyreneiska bergen, ock

ock man för hwar Masugns tilwärkning må anslå som et Medium 500 Milliers ell:r litet mera än 1800 skeppund om åhret, hwarmedelst hela åhrl: utkomsten blir til emot 300000 skeppund. Tackjern, då man medelst 1 1/4 dels afdragande jemwäl kunde döma om stångjerns tillwerkningen, så framt icke för Stycke bruken och annat giutwärke en god dehl borde bestås, Så skulle man til efwentyrs icke så särdeles skrida utur wägen, men åtminstone hafwa deraf at sluta huru Frank Riket ibland andra stora förmohner ej eller tryter i detta måhl, hwartil kommer, at det öfwerflöd och goda kiöp der är på matwahrur, och den lindrige arbetzlön, samt förmodel. tilräckelig lighet på skog giör, det dessa werk äro mindre efwentyr underkastade, än de Spanske och Engelske. När man ock här til lägger den införsel af Jern, som sker ifrån Swerige, Spanien och Holland, ifrån hwilken sednare ort fuller litet Jern, men snart sagt alt ståhlet importeres, så lärer finnas at Consumtionen på Jern i Frank Rike är af de alra ansenligaste, som lätt står at tänkia om et så stort och folkrikt land, hwar, förutan alla nödwändigheter, mycket arbetes för prål, hwar många Arsenaler och en stark flotta bör förses, ehuru denna för de sednare åhren mycket kommit i Lägerwall, och hwarest Manufacturerne i Jern och ståhl hafwa tämmeligen långt blifwit bragte. Hwar

Hwartil kommer, som nu sades den förmon de njuta af handelen och exportationen til kusten af Guinea, deras Öijar och Colonier i America, som för bruka en stor myckenhet om icke af Stångjern, doch af allehanda Manufacturer, warande af sig sielfwa med inga Bergwerk för sedde. Ty omskiönt det stora Indika Compagniet hade för få åhr sedan sändt til det mycket omtalta Landet Mississipi el:r Louisiana et sällkap bestående af 120 perssoner, Grufwoarbetare, smältare, finerare, och flera under upsichten af en Nederländare wid namn Renaud, som förbandt sig til deras tienst för 3 åhrr emot 45000 Livres, så war war doch deras tanka och afseende på guld och Silfwer, men icke på järn, ehuruwäl man ej ännu kunnat erfara, det de i detta förehafwende haft någon lycka. Denne är den underdån ödmiuke berättelse hwarmed Eders Höggrefl: Excellence ok Höglofl: Kongl. Collegio för denna gång jag i underdån-ödmiukhet skolat upwagta. Ok ehuruwäl den samme til en oförmodelig wid

löstighet utöpit, dock som han i många Mål måste ärkännas ofullkomlig, så återstår at i lika underdån- ödmiukhet anhålla, det Eders Höggref: Excellence ok Höglofl: Kongl: Collegium tåltes anse wiljan för Wärket, ok detta ringa Arbete Nådgunstigt uptaga. Jag förblifwer stedse med diup wördnad Eders Höggrefl: Excellences Höglofl: Kongl: Collegii underdån-ödmiukaste tiänare London Henric Kalmeter 5 Julj 1725.