insin i d 6 Februarj 1702 Högwälbohrne H. Grefwe, Kongl. Mayestäts Råd och Praesident, så ock hög- ok Wälbohrne, Ädle, Ehrebohrne och Högachtade respective herrar Landshöfdingar och samtel: Herrar Asessorer. Hans Kongl. Mayestäts högtpryseliga mildhet, som i regard till Eders Grefl: Exellences och höglofl:. Kongl. Collegi favorable befordran, genom den allernådigst förundte Rese pensionen mig är wederfaren, omfattar jag med allerunderdånigste wyrdna och ödmiukaste tacksamhet; Och alldenstund samma medel warit i nåder egentl: der till destinerade att jag skulle medelst en Resa till de utländske Bergwerken göra mig informerad uti det som Bergwerks Saker ock connoissancer tillhörer och blifwa således capable att tiena min Allernådigste konung och, fädernes landet, det jag mig ock i alla mina lifsdagar trol:n bör ock skall näst guds hielp ombeflijta; fördenskull har jag i föllie af

min plicht ock efter yttersta förmågo sådant mig till underdånig efterlefnad stäldt, insinuerandes der öfwer hos Eders grefl: Excellence och Höglofl. Kongl. Collegium fölliande min ödmicka berättelse, med förmodan och högelig önskan att den mera efter min intention än wärdigheten gunstigt ansedd och upptagen warder. Så snart jag Anno 1698 de i nåder anslagne Kongl. Resepenningarne på Kongl:. EtatsContoirets assignation uhr Stora Kopparbergets Kruteri erhållit, begaf jag mig d 16 Novemb: ifrån Fahlun hijt neder till Stochholm, tagandes under wägen all görllg underrättelse om Grufwe- och Smeltwäsendet wid Sahlberget, men kom intet förmedest något hela min Wälferd concernerande hinder, att anträda resen med alfwar förr än d 20, Januarii näst der på fölliande, då jag tog den wägen igenom Örebro, till att få wid samma tillfälle bese det en mil der ifrån belägne Dylte Swafwel- ok vitriolBruket, farandes sedan fort Markaryd wägen ned igenom landet till det wäl inrättade ock mycket ymnoga Anderums Alunwerk i Skåne, ock omsider till Helsingborg, hwaräst min ReseCamerat Mons:r Monsieur Johan Angerstein och jag efter som oss anförtrodt war de hardt wid Staden begynnande ock ohngefähr 1/2 mil ända långs ut åt Westersiöstranden continuerande åtskilliga Stenkohls ådrar- och Körtlarne besichtigade, låto oss om deras brytande och flera beskaffenheter underrätta ock affärdade stax der öfwer till Eders Grefl. Exellence och höglofl: Kongl. Collegium wår ödiuka relation. Sedan anlände wij öfwer Sundet till Helsingöhr ock som der intet serdles war att observera, utan berättades fast snarare att hwarken der näst omkring eij hell: på hela Seeland några Bergwerk elr: importante Manufacturier woro till finnandes, ty fortställde wij ofördrögel:n wår tour till det wackra och prächtige Kongl. Slottet Fredricksborg, deräst oss wijstes bland annat den sköna Kyrkian ock de wäl meublerade Gemacherna; ock kommo så wijdare till Köpenhamn. Hersammestädes besågo wij den i 8 Rum fördelte och med hwarjehanda rariteter uppfyllde konstcammmaren, item Tyghuset, Myntet med mera, addresserandes oss till den för stor lärdom berömde Professoren och Ralf Sperling, som giorde oss föllie wid beseendet af det Zyrliga Konungens enskyllde och det ymnoga Academia Bibliothequen, samt de wäl inrättede Collegierne. Regencet, Medicaeum och Walckendoffianum, uti hwilka de Studerande med frija logementer

och wisse Sipendier försedde woro. Myntet angående så hade man, emedan der intet arbete i mangel af köpsilfwer förrättades, icke tillfälle att see något serdeles der wijd, utan sades, som ock allmänt bekandt war, ett materien både till Schroot och korn war så fullkomlig att de fremmande detta Myntet alle andre ja ock det Swenska prefererade. Man föregaf ock att consumtionen af jern her i landet bestod endest i det man från Norge bekom, skolandes det wara mycket begärligere och säkrare att drifwa handel med än det Swenska, emedan der änder ofta bedrägerij befunnits; men så recommenderade ock af mästeparten det Swenska framför allt annat, ock hölts det goda ock upprustiga i högre prijs än det Norska. Kopparhandlen aedes wäl wid den tiden icke wara i serdeles flor för wigtens olijkhets och consequenter wahrans dyrhets skull, men icke dess mindre måste man fuller tilstå at detta landet eij utan den swenska Kopparen eij kunde ombära, oachtadt Norge någon dock efter apparencen icke sufficient qvantitet fournerade. Wid afresan her ifrån föresåg jag mig med adresser till de Hartziska Bergwerken utaf den Kongsbergska Berghauptmannen Schlambusch, hwilken her i orten wistades att afwaste slut på den desiderade förändringen så till silfwe staten som Werkets Werkets richtiga drifwande wid Kongsberg, den honom ock omsider som sedermera förspordts, efter långt ock myckt bearbetande blifwit bewilljad så ett han fådt adjungera sig en Vice. Berghauptman och för det öfriga sättia Bergwerket i all sielfönskelig och god ordre. Ändtl: qvitterade wij denna Staden och foro med Posten till Hamburg; hwaräst förutan mycket annat war till att se ett wackert Magistraten tillhörigt Bibliotheque med några curiositeter der hos i wisse Cabinet, jemte allehanda mineralier dock af föga werde. Myntwäsendet war nu her i stätt tillstånd och på lång tid intet arbete förrättat, alldenstund man hwarken gammalt eij hell. öf: 20 barrer nytt Silfwer det åhret till Myntet med Köpmans Skeppen inbekommit; men her emot plägade tillförne en fast större qvantitet dels till Siös directèe förskrifwas ork nläanae, ohf eols af de många her boende Judarne förhandlas, med hwilka senare Banquen, som allt silfret uppköper till myntets fournerande, den försichtigheten bruka lärdt att innan någon handel slutes låta barreram af Myntquardeinen omsmeltas och proberas, af orsak att ofta jernbijtar och af hastigt stickande ine uti fördoldt watten derutinnan befunnits, hwilket bedrägerij stor skada med sig haft. Den wackert anlagde ock så för eldswåda som andra tarfwer högst nyttige Wattukonsten war bland annat her i Staden wäl ock ordentl: inrättedt eij ringa till skattandes och kortel: af fölliade beskaffenhet: Elster

Elsterströmmen gaf ymnogt watten oss mer än man der till behöfde åhret igenom, warandes med damm och Ränna på ordinarie sätt till Konsten apterad, som bestod af ett Tryckwerk med ett hiul af 22 al:r diametre, hwilket dref medelst hiulstocken 4 med jernbläck och toll tiockt ihoplagt läder fodrade runda och ned på ändan något wijda Trästämplar, de der genom Kughiulets upplyftande hwar efter annan i serskillde med watten continuerl: fulla jern mortlar falla och så tätt sig deruti passa, att wattnet måsto nödwändigt uppstiga genom det att i hwardera morteln ell: lådan stående metall Röhren, som gå 2 och 2 såsom ett knä ofwan till strax tillhopa och formera allenast 2 hufwudRöhr af 4 tolls diametre, gåendes de samma igenom éetagerne up pöfwerst i winden på huset till 80 fots högd, hwaräst det upptwingade wattnet i ett stort kahr samblas och rinner genom träröhr ned i Pijpstockarne, hwilka gå i 3 linier omkring i Staden under gatorne och meddeela genom de wijdsatte löpRöhren ell:r armarne i en bassin stadigt rinnande Watten till hwart och ett huus, som till denna konstens första inrättande 2000 och sedermera hwart åhr för wid macht hållandet 2 Markkubsch gifwa welat, besparandes man sådane medel till konstens reparationer i dess cassa, och woro nu för tiden husen, som der uti interesserade 170 till talet. Så ofta någon bassin med dess armRöhr wardt oferdig och förderfwad, tillitte man konstmästaren om dess till rätta bringande och bekom han efter skadans storlek 2, 3 à 4 Riksdal: i diseretion och arbeslöhn, åtniutandes dessuttan åhrl. 200 R:r wiss löhn af konstmedlen; Elliest bestod honom 4 ordinarie konstknechtar till arbetets förrättande med hwilka han hela werket i god gång håller och behöfwer sällan något extra arbetsfolk ett antaga der icke nöden är desstörre. Efter 8 dagars förtöfwande här i Staden tog jag min resa för en högnödig förrättnings skull öfwer Wismar, Rostock och de flera städerne till Stetin, deräst handelen war considerable af Spanmål, Ekewerkie och andre wahrer oderströmmen upp och ned före på Brandenburg och Påhlen, ja ock äfwen på Swerjet med koppar och jern, ankommandes den förra mäst arbetad i allehanda ordinarie Sortementer till 300 Skeppund åhrl: ock gällde 60 R:dr Skepp:t, men det senare besteg sig till 1500 à 2000 Skepp:d om åhret ock betaldes det fijna med 6 R:dr in specie ell: 8 R:r lätt mynt, och medel jernet med 5 1/4 el. 5 1/2 R:dr in sp: efter dess befindtl. godtz löpendes altid tullfritt in. Under wägen her ifrån till Berlin paserade jag det Churfursl. Brandenburgiske jernwerket Zödenick, som bearbetades af Savoyiske Hyttedrängar och andra frantzöske flychtingar och bestod allenast af en Masugn till Styckens kuhlors och annat giuterij

giuterij af den wid pass 1/4 mil derifrån Bruket uhr kärr på 1 famns diup hämtade lösa och mäst jordachtiga Malmen, hwilcken winnes med lätt möda ock den rijkaste under store trärötter, blifwandes sedan på hyttebacken sofrad i 3 Sorter, och den rijkaste, som war i något större ock sammanhållande klimpar som lefwerbrun gläntzande till färgen, efter ugnens dragande med de sämbre lättsfussigare slagen tillbörl: hopblandad; Sielfwa beskickningen med flera particulariteter och werkets drifwande omgående hinte jag icke för Postens stora presserande att underrätta mig så noga om, utan måste sådant lämna och fara fort till Berlin. Denna Staden warder dels för det kung- oct Churfurstl. Hofwets stora train och dels för dess ogement tilltagande trafique och folkrikhet dag från dag så förmerad, att man twiflar om dess like i hela Tyskland skall finnas, och contribuerar der tll mäst den serdeles nijt och omsorg Öfwerheten drager för allehanda sciencers och Manufacturiers uppkomst och med flijt excolerande, der igenom så wäl dess renomnéee som Nähringen och creditns dagl. mächta ökas. Bland annad hwad her för en fremmande är till besee må icke det wäl conditionerade Slottsbibliothequet räknas för det ringaste, ringaste, der uti förutan den stora ymnogheten af andra Böcker också finnes en àå part Cammar nästen hel uppfylld med allhande curieusa ock rara Indianska Böcker, skrifter och rijtningar samt ett fullkoml. Chinesiskt Tryck af Trä, hwar af en och annan wid tillfällen sig betiena får. Her näst wisades af Bibliothecarien och Rath Beger det Churfurstl. KonstCabinettet som för dess öfwerflödiga och konstigt utarbetade bernstens käril och posturer war mäst att estimera, och fans der elliest kortel. fölljande Saker af något werde, näml. Bland de få och i confusion liggande mineralierne ett stycke litet qwartz blandat dock mäst part gedieget Guld från Peru af ett höns äggs storlek och efter mitt omdömme mera till achtandes än att ligga pêele êmile ibland en hop gemena stuffer och handstenar; sammaledes ock ett treffeligit stycke Eisenbluthe, men under ett bord satt och så af damb öfwertäckt att man knapt kunde se af hwad färg det war; Elliest funnos her ock några mineralpyramider och Schänstuffer, dock af föga raritet. Men emot allt detta berömdes Churfurstens egne i dess Cammar stående konst-medaille och af ädla stenar oskattbare Cabinetter desto mer, som dock ingen utan wid hans presence kunde komma att see. Såsom den nu regerande Konung- och Churfursten till sin omättelige

mättelige curiositets förnöijande åtskilliga snälla konstnärer till ett och annat arbetes förfärdigande förskrifwa låtit, så war her ock wid denna tiden en mycket habile Giutare, Jacobi wid namn, som förutan annat dels redan lyckel: fullbracht dehls i werket warande, också under händer hade att giuta af bronze. Churfurst Frederic Wilhelms Statue till häst af 7 alnars högd in alles från jorden efter den tilförne deröfwer giorde Gipsformen. Till detta widlyftiga och hazarderlige Arbetet war her, förutan det ordinarie her hos inrättade Giuterijet ock ett serdeles huus uppbygdt, så att intet måtte wara werket hinderligit; Kärnan till sielfwa Bilden hade man af Gips och pulveriserad tegelsten ihopsatt, och starka jernstänger igenom hästBenen men en än tiockare mitt under buken uppträdt, ock stäldt sådant på piedestaler med ett af ler och sand ganske hårdt hopstampadt golf ell: Grund under; Ofwan på berörde kärna har man med behändighet fogat der förr af originadels gutar och dels elliest med händerna intryckte waxet let el. den guten gipsformerna styckwijs och det lämnade Spatium med prepareradt strax fullgutit ohngefähr till 1 1/2 tolls tiocklek öfwer hela kärnan, förbättrandes sedan alltsammmans med utan på wijgsmetak och till zijraterne tillökt wax så länge något på Statuens rätta proportion och posture synts manquera; men fötterna på hästen hästen hade något tiockere wax af nöden och woro nästan hel massiva, emedan de sedan metallen waxets ställe inrymmande worde mästa tyngden utstå oss par consequent starkare af metall göras måste. När detta alt samt den Churfurstl. Statuen der ofwan på kommit till perfection, blefwo der utan på rundt omkring 1/2 á 1 till in uti wijda wax canaler öfwer alt ju mera figuren war bruten och krusig ju tätare, samt 3 capital Röhr, ett på Menniskiobildens hufwud, et på hästhufwudet och ett på dess länder fastsatte och uppförde, och de 4 större röhren kring hwartdera benet af hästen jemte alla de öfriga omkring hela Statuen med otaliga små och stackota communications röhr i en liten distance från sielfwa kroppen wijdhäftade, tienandes alla dessa till att gifwa metallen i giutandet luft att han måtte flyta jemt öfwer allt och icke stå sig i blädror och ihåhligheter. Waxet her till hade man förskrifwit dehls från holl. och dels Tyskland, warandes det componerat till en medelmåttig och altid tractable consistence af 4 dehl: rent wax, 1 del terebinthin, 2 1/2 dehl gult Beck och 2 1/2 del Swinister, dock det sidsta antingen mer eller mindre i propartion emot waxets fetma och brukades till det quineiska intet ister, aldenstund det af sig sielft är fett och miukt nog; Her utaf war åtgångit till hela werket in alles

in alles 14 El:, som kommit till ståendes 40 R:dr E:n. Utan på alt detta hade man ett wäl och subtilt preparerat giutleer på det accuratesta i alla weck och winklar anstrukit och så fort det intorkat efter handen mera tillökat till wid pass i qvarters tiocklek öfwer alt, hwilket med tunna jernband rundt om förbundit blifwit och så medelst lindrig under hästbuken giord kohleld waxet genom de lämnade öpningarne helt långsamt utsmelt och forman aldeles och på bästa sätt torr giord. Sidst war hela machinen med sand och leer ganska hårdt omstampad och allenast de 3 öfwerste ell: hufwudcanalerne till metallens i giutandet inlöpande öpne lämnade. Qvantiteten af metallen war för säkerhetens skull i förråd tagen till 400 E., ändock man efter förslaget eij mer än halfparten trodde sig till behöfwa, och bestod dess composition af allehanda genom åtskilliga prof och beskickningar försökt både gammalt och nytt godz, det man så länge på hwarjehanda sätt hwart med annat sammansmelt till dess man omsider treffat den rätta och angenähmaste bronzefärgen. Silfwer giutningen berättades af Mästaren så skiola anställas, näml: att man wid ugnens ellande allenast 3 E:, men sedan det nedsmellt och begynt drifwa allenast 2 E. godz hwar gång insätter till dess hela posten i härden kommit kommit, rörandes det som oftast om med ett långt Bräde och giutandes omsider ut eften 24 högst 30 timars förlopp då godzet blifwit mot sidlychtene fullkommel: hett och qwickt; Efter giutandet skulle metallen behöfwa åt minstone ett dygn till att swalne och stadge sig innan man finge begynna efter handen jorden att undanrymma och blottas så ändtel. sielfwa statuen, då canalerne affijlade, jerndubbarne och stängerne utdragne ock afhuggne, de der efter blifwe hållne samt andre skråfligheter med godz fullgutne och sidst allt sammans slättfijlat och polerat warda måste. Till denna Bildens transporterande till den nya kosteliga Stenbryggan öf: SpreeStrömmen wid slottet, dijt han war destinerad, har ock Giutaren gifwit förslag å beqwehma machiner, om efter werkets ändtel: och lyckelige perfectionnerande man förnummit med god effect aflupt wara. Hela detta arbetet war på1 åhrs tid till ända bracht, och hade Mästaren der för till det minsta 800 R:dr i discretion till wäntandes utom dess ordinarie löhn af 1000 R:dr åhrl:, görandes för det öfriga stora penningar af de myckna förtienst honom dagel. tilflööt, emedan han alltsammans så wäl och utan skuld absolvera kunde. Om kostnaden på hela Statuen debiterades bestige sig till 40000 R:dr förutan öfwerförandet til det utsedde och förromtalde Stället. Utom

Utom andra wackra manufacturier fans her ock ett af en handels-, man på egen bekostnad i twänne hus inrättadt och under en Holländares upsigt i treffelig gång bracht Sidenspinn- och wäfwerij, warandes till det förra ännuu allenast 4 qwarnar ferdige, näml: 3 runda och 1 aflång; de runda bestodo 2 af 300 och en af 200, och den aflånga äfwen af 200 rullor; Förutan dessa uppsattes ock 2 nya runda qwarnar hwardera af 600 Rullor, men woro ändå intet wid mitt warande i orten fullkomnade. Wid de 2 qwarnarne af 300 Ruhl: arbetade 7 personer mäst qwinfolk, näml: en till kringdragandet ell: skiutandet och de öfriga till rull- och härflandet; men wid den aflånga allenast 3:ne. Silkesnystandet förrättades i ett serskildt rum och i ett annat blefwo ändarne fördubblade och tillika uppwindade på härflar i 5 rader, hwilka senare omdrefwos af 4 kugghiul med smala, långa och trinde kuggar sittiande på 2 proportionerade wändstockar som åter af ett annat hiul der bredewid genom en persohn omdragne wordo. Af det ordinarie wäfSilket kunde på 1 qwarn af 300 Rudl: till 70 Salb: om weckan twinnas, hwarutaf man effecten af de större nyss anlagde qwarnarne sig mycket ansehnligare prometterade, och war her till dags åhrl. Silkesconsumtionen öf. 40 Baller, kommandes det mästedelen redan 12 dubbelt 12 dubbelt twinnat från Meijland i Italien öfwer Holland och Hamburg Elb- och Spree Strömmarne utföre. Qwinfolken widt Silkesqwarnarne åtnöto 18 áà 20 ggl, men de öfriga alle ast 12 á 24 ggl: efter arbetets swårhet, om weckan. Ock detta Silket wardt i serskillde rum allehanda sköna Tyg och sammet wäfne och i den fullkomlighet, som på någon annan ort. Elliest woro ock wissa rum till Silkesfärgandet, som skedde dehls med färgornes kokande i koppar ell: Tennpannor och dels med kallt indoppande efter hwar och en färgz beskaffenhet. Den för 7 åhr sedan af en holländare strax uton staden inrättade Sågqwarnen war icke bland de ringaste her befindtl. wäl conditionnerade Machiner, ock meriterar förden skull dock som kortast att omröras. Till Dess utwärtes anseende war hon en Wäderqwarn eij olijk med twänne stadiga och wäl proportionerade wingar, stod i grunden på starke ohngef: 2 1/2 al: höga murade Pelare; På twänne sidor mitt emot hwar annan woro låga lider i en linéea utbyggd, till Sågestockarnes genom det ena uhr Elfwen af machinerne till sågandet indragande och de sågade Brädernes igenom det andra på med rullor gående långa Schlitten kallade, Meedar utskiutande. Hela qwarnens högd war 40 al: från backen och

ock wingarnes längd 40 men bredd högst 2 1/2 al:; Öfwerst i qwarnhuset war ett hiul, som det på hiertStocken sittiande stora Kugghiulet el: Triebet omdref; längre neder i andra êEtagnd satt ett mindre Kugghiul, hwilket omdrog det hiulet, som satt på den horizontalt inpassade 14 fot långe och 5 toll tiocka från holland förde smidda Jernwefwen, warandes denna försedd med 3 bugter, der på de 3, näml: 1 till hwar Sågställning hörande, korgstängerna omkring upp- och nedgingo. Sielfwa Sågmachinerne woro trenne i 2 áà 3 alsr d-i stance från hwar annan, ock innehöllo hwardera 12 1 1/2 vi aln långa Sågblad, hwilka eften hwar 4:de ell. åtminstonne siette Stocks igenomsågande uppfylas måste och kunde således wäl i 2 åhr brukrade warda. De flera både små ock stora her till nödige hiul, armar och andra reqvisiter, kan jag icke nog tydeligen med beskrifwande utan rijtning demonstrera, måste det fördenskull wid ofwannämde beroo låta. Werkiet her till kom med Spreen utföre ända till qwarnen och Plankorne med Oderströmmen från Schlesien, dragandes detta arbetet ingen ringa nytta med sig i anseende till den stora myckenhet Bräder her igenom på en kort tijd förferdigas kunde. Såsom medaille Sciences war en bland de förnämsta som den nu regerande kung och Churfursten mycket älskade, så hade han der utinnan för några åhr sedan antagit och fant ett serdeles nöje af den Swenska medailleuen Faltz, hwilken sig för sitt wackra arbete så wäl som connoissancer i Mechanicis på det högste recommenderad giord, om hwilka senare dess åtskilliga i modeller brachte inventioner, besynnerl: hwad stämpel- Prägel- och waltzwerk betreffar, nogsamt béeovignera, och hafwer han bland annat begytk wid Stämpelsniderijet att förferdiga den första Stempeln upphögd och den samma wäl härdad genom aurum fulminans och pålagd tyngd i den rätta prägelstempeln intryckia utan att lida någon serdeles skada på gullet i det han det mästedehlen igenbekomme kan; medelst detta maneret, omstadt det något widlyftigare och beswärligare är än det ordinarie, förmente han werket skola kunna med större fullkomlighet gå för sig, alldenstund man wijd sielfwa Stickandet på den upphögde Stämpeln mycket klarare och nogare alla proportionerne ok de fijna Streken utföra kunde, än der de skulle nedsänkas, hwilket ock handgripeligt nog är. Elliest wart denna Faltzes cabinet af antique och moderne medailler mycket estimerat, och syntes han ock sielf wäl förnögd med att wijsat åt

åt hwem det hälst åstundade. Hwad för det öfriga hans wilkor wid detta hofwet angår, så woro de ansenliga, i dy han utan sin ordinarie åhrl: löhn af 500 R:dr bekom af Churfursten, sedan han 1 högst 2 medailler om åhret för intet giordt, för alla de öfrige från 100 till 500 R:dr recompense styckewijs, och ellinst nästan allt hwad han begärte. Slutel: debiterades han ock för author till den wackra ock ganska nyttiga Academien till ungdomens informerande i Tecken konsten och hwad der till hörer, hwarigenom her många snälle subjecta warde och wetenskapen sålunda mycket högt bracht. Ifrån denna orten, emedan jag mig föresatt att resa till de Hartziska Bergwerken, kom jag att passera Magdeburg, hwilken Stads förr drefne trafique af stort werde warit, men nu för tiden klagades mycket öfwer dess aftagande. De Swenske metallerne woro her så wäl som annorstädes myket begärlige, tillfördes öfwer Lübeck och Hamburg Elbströmen utföre och gälde, näml: 1 E. oarbetad gårkoppar 28 à 30 R:r och fjnt stångjern 7 1/2 à 8 R:r Skeppundet; men det Hartziska jernet, som dock i ringa quantitet hijtkom, 3 1/2 RD:r E:n, oachtadt det i alt sämbre war än det förra och brukades allenast för nöds skull och i mangel af af det Swenska, och bestod det af 10 à 12 sortementer och det fijnaste i smala krusiga Stänger, dem man i knippor bundit gåendes 4 sådana knippor på 1 E:; för des öfriga handlades her och mycket med Stiermärcker Stål i hwarjehanda scampluner dock mäst långa Stänger, och kostade 7 1/2 à3 8 R:drEK:n; hwad Messingen angår så tillfördes han a-l lenast i ferdigt smidda och beställde manufactur Sorter uhr Hessen, ehuruwäl till ingen myckenhet. Widare anlände jag omsider till Hartz och först Goslar, deräst de hartziska Bergwerken på denna sidan wid Sielfwa Bergrötterne taga en begynnelse och sträcka sig sedan hela Bergs districterne bort åt i en ansenlig längd och bredd, som kunnogt är, bestående af Churfurstl: Hannoverska serskilde och dels i samma Churfurstl: ock furstl: Brunswik- och wolffenbättelska communion werk. Under de förra sorterar Clausthal jamte Andreasberg ock Altenauer. Silfwerwerk, men under de senare Ramelsbergs Silfwer- Koppar-Messings- och vitriol- samt dok CellerfeldWildeman- Lauthenthal- och Schulenberger Silfwerwerken, item några jerngrufwor, så som wid Sieber, Hertzberg, Osterrode och flerestädes, der hos de stora kalk el. Gips och andra Brått wid Osterrode, Och sådana alla med deras tillydande

tillydande och för deras dageliga aftagande flitigt bewakade ock conserverade samt i wissa kohl- och wedflytzer, Gehäue kallade, fördeelte Skogstracter. Ofwanberörde Bergwerk woro nu på så goda fötter, befynnerligen hwad Clausthal och Andreasberg widkommer, som de någon tid tillförne warit, och borde fördenskull, hälst emedan jag dem ock öfwer 9 weckor bijwistade, så mycket nogare och hwart werk serskildt omröras, men som det för serdeles orsaker emot min willia och intention wid detta tillfället eij kan ske, så beder jag ödmiukel: Eders grefl: Excellence och höglofl. Kongl. Collegium täcktes mig derutinnan gunstigt ursächta att jag sådant till en annan tid och occasion mig fördristar att uppskiuta. Wid afresan från Hartz kom jag förbij det mycket höga och fabuleusa Brockensberget, om hwilket bland annat berättades att de på wissa tider om åhret och androm obekandte ställen ett slags guldhaltig malm af några Italiener af hämtades och med stor fördel till nytta brachtes, men detta hölts af en part för en blott Saga och war her wid intet wissare än att sielfwa är det högsta och widast begrepne på hela Hartz så att det öfwer 16 mil bort åt Slättbygden, såsom såsom wid Leipzig och annorstädes synes och från de öfrige bergen dihtingveras kan, conserverandes Sniö och Iis både winter och sommar. Under ofwannämde tour kom jag till det furstl. Brunswikska enskyllde af 1 Masugn och 1 Stångjerns hammar bestående Werket Rubenland, samt den hardt der wid belägne så kallade namnkunniga Baumans höhle, om hwilken senare fölliande kortel: är att berätta: Hon ligger i en dahl wid en med gräsmark betäckt och temligen jemt afsluttande Backe, men på andra sidan twert öfwer Strömmen äro brandta och skogiga Bergs klyfter som göra Situationen af denna tracten föga angenähm. Elliest bestod sielfwa höhlen af 6 innom hwar annan långt in i Backen gående öpningar ell: hwalf i det genom naturens underbare werkan af wattnet förtärde och i håhligt giorde Berget kalkachtige. Ingången war något trång och på den nu regerande furstens Rudolphi Augusti, hwilken her utinnan ett stort nöje funnit, ordres med dörr och lås af 2 wachtare wäl bewarad, så att de der inn uti af wattudrypandet formerade så kallade droppstens figurerne icke af någons förwetenhet som tillförne sedt må sönder slås

och förderfwas, wisandes dessa wachtkarlar alt hwad i höhlen war till att se och war beskaftenheten af hwart walf som föllier: Det första eller yttersta war ganska widlyftig och störst af alla, i taket slätt lika som det med båga wälfdt warit, men golfwet bestod af stora och i confusion liggande af wattudroppet likasom med en huud öfwerdragne Stenar och Skutor, ock syntes förnämst der inne en liten qwinfolksbild, den ofwansagde furste först påhittat, och der hos en liten källa med ganska kalt och klart uhr klyfterna rinnande watten. Till det andra walfwet måste man sig genom en något trång ingång på de dersammastädes nedrasade hwass och ryggeta Stenarne ett stycke bort åt framhielpa och omsider på en Stege nedklifwa, finnandes der figurer af ett orgwerk med Pipor och åtskillige ornamenter oansedt i stor confusion om hwar andra, item en bröstbild af en Munk med omkastad kappa och myssa, den dock hufwudet nu war afstött men tillförne fast påsutit; dessutan också då man i jorden och bland det lösa kalkachtiga droppstens gruset gräfwa wille allehanda större och smärre petrificerade knokor och tänder så af menniskior som Wargar och andra diur, hwilka i gemen unicornu fossile kallade och på Apothequen dehls för deras adstringerande werkan brukades och dehls för en raritet bortsåldes; her kunde såkallade kunde man bäst see materien af den kalkachtiga droppstenen, som sig af wattnets drypande och continuerligen uhr Berget medbringande subtila och bindande kalkachtighet till de her befindtliga figurerne per auidens coagulerat hade, och war sielf: stenen till färgen dels brun, dels grå, dels hwit och dels swart undertiden Stratum super Stratum, dock mäst hel hwiit gläntzande både grof- och granntärnig och så till anseende som hårdhet en gemeen Spad eij olijk; Sidst fans her äfwen för sig serskildt på en stor bergs Skuta likasom ett litet Slott med Torn och murar. I det tredie walfwet ell: höhlen kom man sammaledes genom en trång gång och fans der inne En likesom uhr sielfwa Berget huggen funt med dess Superfice och framdel teml: naturell, men litet bättre fram åt syntes wid wäggen ända uppföre stora anwuxne Pipor, som det stora Orgewerket kallades. Den fierde concaviteten innehölt ett stort orsknottrigt bord, som för detta med åtskilliga lösa droppstens confiturer warit betäckt men nu aldeles tomt; item en wid pass 5 al, hög uhrtaket hängande och klingande Pelare, 1 par Pukor, en stor Tunga äfwen uhr wäxen, några tunna och breda Skifwor fahnor kallade, ock elliest ett och annat smått som man eij så noga uppräkna kan. Uti den femte war intet af någon serdeles liknelse ell: skapnad, utan allenast en liten pelare wid golfwet fastdrupen,

drupen, som warit efter berättelsen ett åhr för detta afslagen, men hade, som ock klarl: merkas kunde, sedermera af det continuerl: drypande wattnet sig åter rundt omkring så fäst att han nu stod orörlig igen, Elliest war denna Höhlen täml. låg, stigandes alt uppföre åt från den fierde till den Siette, hwilken siette ell: sidsta war som de öfriga med droppsten alt öfwerdragen, trångast ell: minst af allesammans och utan någon besynnerlig figur. Der innan före syntes fuller än en öpning men af så trång ingång att man eij widare inkrypa kunnat; för det öfriga gick ock denna inaccessible Höhlen alt diupare och diupare utföre in i Berget, äfwen som ock hela Höhlen med dess omtalde rum och fördelningar sig ju längre in åt ju diupare befan och wore sådant alt wäl werdt en accurat afmätoch rijtning, hwar medelst den som eij sielf der inuti warit sig lättare än igenom simpelt beskrifwande hela beskaffenheten imaginera kunde. Elliest finnas wäl omkring Hartz, dock merendels wid dess rötter, om Hartze i orten kalladt, åtskilliga flera både stora och små Höhler i bergen af samma egenskap med den nästberörde, så som förutan andra de wida och långa Schartzfelder så kallade Zwerglöcherna jemte ett litet i Berget formeradt ock fordom till kyrkia brukadt walf på ett annat rum rum närmare wid flecken Schartzfeld belägit; Men så kommer dock ingen af alla de andre i consideration hwarken till storleken eller figurers myckenhet emot denna Baumanshöhle, hwilket alla enhällel: berätte, fördenskull tyckes hon ock wäl meritera den noga wacht och förwarande som der öfwer nyligen förordnad blifwit. Man berättade her ock bland annat om de i Grefskapet Stollberg belägne kosteliga marmorbråtten, hwar af allehanda wackert arbete förferdigades och för lindrigt prijs föryttrades till åtskilliga orter. Det Werningerodiske af Haupt mäthern i Hartzige rode H: von Rheden starkt anlagde blåfärge och arsenicwerket, kom jag äfwen nu att besee, men som det redan för materiens ell: färgans ringhet jemte mangel af förlag måst inställas, kunde man der wid intet serdeles remarquera. Wid min resas till de Sachsiska Bergwerken continuerande kom jag her ifrån till Hartzigerode, hwilket hwad sielfwa landgebietet angår den afdelde Fursten enskyldt, men Bergwerken det furstl: Ausaltiske huset en commun tillhöra, warandes på de åt flacha landet afsluttande Hartziske bergsrötterne belägne, ock så med wacker sädesbygd som Skogar försedde, oansedt af de senare en stor del genom de omliggande egne samt Mansfeldske werken tid från tid något förswagade blifwit. Sielfwa Bergwerket ligger strax utan för Staden ell: Residencen Hartzigerode, har af ålder warit fördelt i åtskilliga Refierer och Zuger, som dock för infallande Krigsbuller och flera hinder eij wida avancerat, utan blifwit öde som oftast ödelagt in till an: 1692 wid pass, då alt hwad man nånsin af Bergwerk her omkring efter den ymnoge anledningen

ningen fådt Kundskap om genom några Köpmäns ansehnliga i hopp om stora rijkedomar giorde försträckningar med stor force blifwit upptagit och i gång bracht af twänne så kallade Haupt Mäther, hwilka sig af hela det furstl. huset plenam potestatem skrifteligen uppdraga låtit att efter egit godtfinnande ehwar dem hälst behagade i landet Bergwerk anlägga och frij dispopition der öfwer hafwa, dock Öfwerheten sedan de kommit i något esse dess tillbörliga Zehendendehl af tillwerkningen i längden förbehållen: Men som utgången eij welat swara emot de widlyftiga desseinerne och man otroliga bekostningar förgäfwes och oförsichtigt anwändt, utan att considerera hwad hazard Bergwerk äro underkastade åter ock werket wid närwarande tid dock i synnerhet Hauptmäthern Von Rheden sielf i sådane skulder och orede fördiupade, att om uppkomsten föga esperance war, och togo sig nu mera Interessenterne sielfwa directionen an oachtadt de ringa erfarenhet hade och låto sig lätteligen alt hwad den proponerades intala allenast det något nytt ock reformation af H: Von Rhedens förde conducte med sig hade. Her woro nu för tiden allenast twänne grufwor stadigt i gång men de öfriga af brist på förlag inställde, som framdeles skall omröras något närmare. Till grufwornes ock hyttornes drifwande hade man her att lita på de dels hijt och dels till de Brandenburgiska angräntzande orterna sorterande 3 á 4 mil aflägne Skogarne af furu och gran, emedan her omkring allenast löfskogar funnes, dem man der till de kunde duga, för deras aftagande med god menage lärdt handtera, i det wid kohlningarne alla qwist och Rätlingar nu till godo komma, som af fölliande Mijle sättiande och Kohlnings methode närmare judiceras kan: Man Man sättier till en mijla ordinairt 20 Malter af den 2 alnar Långa Kohlningsweden på ända i Cirkel högst 3 warf på hwar annan in wijd centrum, deräst Lufthåhlet till anstickandet lämnas, sorterandes den gröfre weden in åt, med men den grannare ut omkring, och bekommer så mijlan en forme af en half Cirkelboga 6 aln: hög och 12 á 14 al: i diametre: Detta täckes öfwer alt wäl till med gammalt Stybbe, stickes an med näfwer wijd medelpuncten och brinner i 8 högst 10 dygn, gifwandes 8 á 10 Kärror, hwardera af 15 Maas ell: tunnor, Kohl, hwilka gemenl: Hårda kohl kallade warda, emedan de äro brände af hårdt slags trä, såsom Ek, Book, Biörk etc: hwar af dessa Skogar endast bestå, finnandes man sällan gran ell: tall på lång wäg her omkring. Dessa hårda Kohlen gifwa så stark hetta från sig att de icke duga att bruka ensamna till smeltarbetet, utan måste till att temperera deras hetzighet utblandas med lösa och från några wissa längre aflägne ställen tillförde gran- och Tall kohl. Ett maas af de hårda kohlen betalas wid hyttewerken med 4 1/2 g: groschen. Igenom denna achtsamma methoden i kohlande warde Skogarne teml: conserverade, så att de ock Mansfeld och Eisleben ehuruwäl mot dyr betalning

ning nog till nödtorften fournera kunna. Gruftimbret kommer her mycket dyrt till ståendes, i ty man sig der till af Ek- och Bookwerke intet gerna betiena kan, och kostar fördenskull 1 Stamm Schacht ell: Bauholtz 5 R:dr wid grufwan, skolandes då wara 7 á 8 lachter lång och 7 á spann i circumferences tiock 1 lachter från tiockändan, och En skock Pålar till de så kallade Kästen etc: i grufworne betalas med 3 R:dr. Till Elisabeth Albertinae grufwa är största consumtionen af werke, nämbl. 3 Skock groft Timmer och 4 Skock Pålar om åhret. Denna grufwa ligger strax utanför Staden på en i Sudwest strykande malmgång, hwilken ock förmenas sträcka sig öfwer 1/8 mil i feldtet till grufwan furst Victor Amadaeus, så att bägge de bästa wid hela werket på en Zug ock förmodel: en malmådra belägne äro oachtadt de ganska olijka malm och Bergarter föra, hwilket på dessa orter icke serdeles extraordinairt är. Elliest befans nu denna Elisabeth Albert:ae grufwa 43 lacht: perpendicular: diup, af ringa donlege, i den hängande wäggen mycket Klyftig och derföre starkt med kistor och stämplar förtimrad. Malmgången war nu 1 1/2, men förr wäl 2 lacht: mächtig, samt ren groftärnig glantz och som med med Horn- och annat odugeligit berg beblandat, hwilket alt med sprängande efter Hartziskt maner winnes. Fyra månader för min ankomst har man arbetet aller starkast fortsatt, görandes då uppfordringar af 5 Treiben á 40 tunnor ren Glantz om weckan, der nu knapt 2 Treiben ialles med glantz och gemen malm wankade, hwilket återslag af werkets stora uppkomne troubler herrörde, i ty man sig i medlertid med litet arbetsfolk behielpa måste, der af tillförne stort öfwerflöd warit. Den andra på samma Zug, som ofwan förmäldes, belägne grufwan Furst Victor Amadaeus har ock gifwit kort för denna tiden wacker malm, bestående af glantz med en gråachtig silfwer och kopparrijk art, nästan som den så kallade FahltErtzen wid Freijberg, hålles her för ett weissguldigt slag, men är mycket ringhaltigare; Item en hwijtachtig både grof och granngrynig spathlijk jernmalm, som smeltarbetet befordrar der han måttel:n tillsättes; dessutan också hwijt arsenicalisk- och Swafwelkies, brun Blende, hornberg samt andra odugeliga sorter: Men så låg äfwen denna wackra grufwan nu nästan öde, ehuru mächtigt streket wijste sig på bottnen. Den her näst in till liggande Femb Bröders grufwan war jembwäl inställd likasom alla de öfriga wid Werket och

och drefs intet mera än den så kallade Swafwel Stollen, hwar utur kiess hämtades till öfwerflöd, oansedt man der af ringa tillwerkning giorde i den nyss i gång brachte Swafwel- och Vitriolhyttan. En lång Wattustoll war ock med stor bekostnad drifwen, hwar wid den inventionen practicerades, nämbl: att blåsa wäder in i Stollen med stora läderbälgar igenom tätt ihopkarfwade Pipstockar, hwilka redan öfwer 700 lachter in wid pass 2 lacht: från Stolländan efter hand inlagde woro och giorde god effect, som sades, i ty att brytarne altid för orten frisk luft hade och utan incommoditet sitt arbete förrätta kunde. Malmen i gemen, som her till dags wid werket wankadt, blef en dehl ren utsofrad, och en dehl aflagd till att bokas och waskas, kommandes Sofwermalmen öfwer hufwudet till 5 högst 8 lod, men Slichten den gröfre till 3 och den grannare ell: Herdslichten till 2 lods Silfwerhalt. Hyttewerken woro an: 1634 först med art påbegynte och alt sedan kostsamt och med alfwar snart nog inrättade, bestående i fölliande byggnader: 2 fullkomlige Smelthyttor en med 2 och den andra allenast med 1 ugn, samt 1 wälfd drifherd. 1 stor Brennhytta med 9 anlagde men allenast 2 ferdige BrennBrennugnar; Ett Rosthus med 6 Rostmurar; En Swafwelhytta med en drif- ell: Swafwelugn der uti 11 Leerröhr till Swaf kiesens brennande inmurade woro; och En à part Hytta till Swaflets luttrande, med en lutterugn, i hwilken 6 Jernpottor ell: capeller suto, hwartill de tienlige Hattar ock recipienterne i beredskap woro. Dessutan fans her ock ett stort och widlyfftigt Laboratorium, som an: 1697 af några rijka Brunswijkska Köpmän blifwit anlagt till att göra ell: extrahera guld uhr den af ofwannämde Swafwelstollens kies tillwerkade croco veneris, men det befarades att detta konstlandet så fruchtlöst her efter som her tills aflöpa skulle, alldenstund man ännu med konsten lika wida som i begynnelsen avancerat. Her af synes hwad widlyfftiga hyttebyggnader på en kort tid wid detta föga annat än nyss begynte bergwerket på hazard blifwit företagne, och står lättel: till judicera att man der wid ringa conducte men stora capitaler haft, som ock redan med interessenternes lamentationer befunnit är. Smeltwäsendet har man her till dags tracterat således: Emedan malmen många wildheter med sig förer och de samma äfwen till en god dehl wid Schlichten hänga, derföre har man brukat att rosta den senare på hartzikt maner i Brennugnar med flammeld, beskickandes till 1 ugn ell: Rosta 4 Z: grof- och 7 Z: herdslicht wäl ihopblandade, hwilket

hwilket man en Deel kallat, och elliest ordinarie 5 sådane delar till 2 Rostugnar i en eld till destinerat, brinnandes hwar rosta 5 á 6 timar under continuerligit omrörande, till dess godzet omsider sammanlöper och slaggar sig, då man det utdraga måste och afsätties 3 sådana rostar ell: 30 Z: till en Smeltning, som sker öfwer krummugn, till hwilken härden är slagen på hartziskt sätt übers Höltzlein, som det kallas, näml: med ett trångt öga uhr Spåret in till förhärden; Till detta bruket slås före hela Schichtet igenom 5 Z: Hårdbly och Glitter tillsammans och rostan beskickas med 10 Skottkärror slagg af förra smeltningarne; Schichtet wara i 24 Timar och utbringas ordinarie 8 Z: werkbly näml: 2 Z: af hwart utslag. En drifning sker af 56 à 60 Z: werkbly och blifwer Silfwerblicket 24 högst 30 marker, påståendes detta arbetet i 10 á 12 timar, hwar till merendels 4 lass wed uppgår, hwilken är 6 á 8 al: lång af mäst klufwen och kostar 2 1/2 R:dr lasset efter 1 par hästar; för det öfriga kommer af en drifning 14 Z: krukomakarglitter, som betalas med 4 R:dr Z:n wid hyttan, 18 Z:n anfrisk glitter, 20 á 22 Z: hårdbly och 4 á 5 Z: abstrich, hwilka 3 senare sorter alla till föreslag brukas. Fijneringen förrättas under mufflar af 30 á 50 marker tillika och bestås 1 qvint:s afbränning på hwar marker blicksilf:r. Den rena Sofwermalmen warder 60 Z: beskickad till 2 Rostar i Rostmurarne, hwardera brännes i 24 timar på 2 Malter Rostwed och Rijs knippor tillhopa och tages der af 30 Z: ell: halfparten till en smeltning, som utblandas med 10 kärror 1/2 lödig friskslagg, samt 5 Z: hårdbly och Glitter till föreslag och procederas likasom förr är sagt. Till en Smeltning erfordras 16 á 18 Maas kohl. Såsom Interessenterne nu wid deras presence med ofwanber:de smeltprocess icke woro nögde, williandes på någras förslag den samma bättre och med större menage inrätta; fördenskull låto de en ny mycket stor krummugn uppsättia, men måste dock strax erfara, att det förra maneret war i all måtto mycket fördelachtigare. Swafwelbrännandet drefs nu ganska laamt, dock tillwerkade man ännu något efter som medlen wille tillsäija: Drif- ell: Swafwelugnen war till fullkomlig längd, bredd och högd giord efter de Sachssiska ugnarne med 11 i twå rader under hwar andra twert igenom ugns walfwet inmurades Böhmiska LeerRöör, hwartdera 1 1/2 al: långt, framman till 8 men i smaländan 1 toll i diametre; Sedan dessa blifwit kies, warandes förut en taggig jern stierna insatt för håhlet i smaländan, der röken utgick, på det han måtte hafwa frij luft, och sattes så jernplåten framman före det tätaste

man honom med wåt leerblandad sand förlutera kunde; då begynte röken af hettan igenom det smala håhlet att utkomma, som tilläts i 1 timas tid så länge han war som gulast, näml: af det myckna arsenicum, men sedermera satte man en med watten till hälften fyld jernblylåda fram före under Snuten af hwart Röhr, täppandes röken inne med ett pålagt blylock, då Swaflet sig ofwan på wattnet coagulerade til en kaka af 5 á 6 skeppunds wigt, och wardt så brännandet innom 6 timars tid absolverat; Af den argenicaliska röken stadgade sig något Rauschgelb näst under Snuten, som ifrån Swaflet afskilldes och lades hwardera sorten för sig till att luttras och reengöras ifrån dess slagg och myckna orenlighet. Sedan fylldes Röhren å nyo och procederades på lika sätt som förberördt är så länge Röhren uthärda kunde. Ugnen fournerades dygnet öfwer med 3 Malter 2 1/2 al:s lång brennwed som effter hand 3 á 4 trään i sänder inkastades, men mäst när man Röhren nyss ifylldt och tillslutit, och kostade han 14 groschen Maltern wid hyttan. Den rå Rauschgelben luttrades i serdeles leerpottor med sachtelig eld till dess han blef klar och ren som ett glas; men det rå Swaflet samlades till en teml: myckenhet och blef då sublimeradt i de förr omtalde Jernpottorne pottorne uti Läuterugnen, warandes de samma 1 1/4 aln diupa perpendiculairt inmurade och af 3/8 alns diametr: ända igenom; I alla 6 Pottorne rymdes på 1 gång 3 1/2 Z: och sedtes så på hwar och en dess Leer retorte wäl förluterad, hwar igenom det subtilaste medelst den iförstonne lindriga underspelande hettan uppdrefs och stadnade i de förelagde jernrecipienterne; In emot det att dessa worda fulle, tappades Swaflet nedan till ut medan det ännu war qwickt i Leerkrukor och giöts der uhr med jernslefwar i de wahnliga och allestädes brukelige Träformerna. Detta luttrandet påstod i 12 timar och war afgången af det rå swaflet högst en siundedehl; Her till consumerades i ett Schicht eller brennande 1/3 dehls fohra weed af samma sort som till sielfwa Swafwelsmeltandet employeras. Arbetare i den gängse warande smelthyttan woro: 2 Smeltare á 1 1/2 R:dr om weckan; 2 Vorläuffer ell: uppsättiare á 1 R:dr; Wid drifugnen, 1 drifware á 2 R:dr och 1 ashenknecht á 1 R:dr om weckan; I Brenn- ell: Rosthyttan, 2 Brenn Mästare den ena á 2 och den andra á 1 3/4 R:dr hwar wecka; I Swafwelhyttan, 1 Mästare á 3 R:dr och 2 smeltare, Treiber kallade, á 1/2 R:dr; I Läuterhyttan brukakes allenast 2 extraordinarie dagekarlar som hade den ena 30 och den andre 16 groschen, samt 1 Poike äfwen för 16 g: om weckan. Förutan

Förutan mycket annat fans ock omkring denna herliga Bergstracten wid de Hartziska Bergsrötterne fölljande Brått, näml: 2 Marmorberg strax utan för Staden, af swartgrå och hwijtådrig ganska hård och god politure antagande marmor i mycket stora stycken; men brukades mäst till murande och gatusteen, aldenstund ingen sig om dess brytande och rätta brarbetande wille warda låta och penningar der på spendera. Ett Kalkberg låg ock strax her hos, af hwilkets steen både kalk och gips i Stadsens brennugn praeparerades, som till golf och Taks gipsande och bestrykande brukelig war och blandades gipsen till golf och handterades på fölliande sätt: Man tog någon dehl Swijn- ell: andra hår till honom sedan han blifwit fijn malen, rörde det ihop med wattn till en lagom consistence, gööt materien på golfwen till 3 á 4 tw: fingers tiocklek, och så fort det efter dess wahnlighet sig någorlunda condenseradt, stötte man öf:r alt hårdt der på med trästampar ell: Stötlar, men besynnerl: i winkkarne att det sig icke framdeles uppgifwa måtte; ändtl: planerades ofwan på så att golfwet omsider blef hel slätt och så kosteligit till anseende som som hwijt marmor, ja, så hårdt och durabelt att det wäl 6 á 10 åhr och längre utan sprickor hålla kunde. Det skall också för några hundrade åhr sehn i Keijser Lotharii tid eftar gambla Crönikors förmälande emellan Hartzigeroode och Qwedlingburg hafwa brutit en art Edelsteen för färgans skull Iris kallad, den man då mycket dyrbar hållit, men samma brott är genom Krigsbuller ödelagt wordit och förgäfwes af H: Von Rheden med stor bekostnad eftersökt. För det öfriga funnos 1/2 mil från Staden 2 Stenkohls Flötzwerk, ett wid Falkenstein på Halberstedtsk och det andra wid Wallenstedt på Anhaltisk och Hartzigeröder grunder; Bägge äro sedan an: 1694 upptagne på Von Rhedens angifwande; Det förra ligger i en slutt något lågländ skogrijk Backe, faller norr ut neder till dahlen 3/8 lachter i 1 lachters feldt; Uppe i dagen bewisar sig jorden ell: den så kallade dammErde rödbrun och 3/4 á 1 lacht: i diupet, blandad med rödachtig odugelig sten; dernäst äro några hårda swarta och onyttiga Schieferflötzer, upp åt Backen aldratiockast, hwar igenom sielfwa Stenkohls flötzen mot högden 10 men wid dahlen knapt 5 lacht: diupt ligger; förbemälde bergflötzer låda wid hwar annan, warandes högst 1/2 al: tiocka, och ganska hårdbrutne; Näst der under kom sielfwa Stenkohlsflötzen med 2 á 3 strykande och igenomsättiande Bergflötzer, Bergmittel kallade, in alles 1/2 lacht: mächting; Her näst war

war 1/4 lacht: tiockt berg af lika egenskap med merberörde flötzer, der uti man 1 lachter diupt afsänkt, men ingen widare anledning till Stenkohl funnit. På denna Stenkohls Flötz äro 5 runda och perpendicul: Schacht sänkte, skeendes uppfordringen med haspel och en liten Tunna; Arbetet förrättades med 18 Personer och således, att sehn man med stor mödo hint spränga sig igenom de öfre oduglige Bergflötzerna och kommit på sielfwa Stenkohlen, äro orter indrifne her och der i feldtet, gällandes hwar lachters brytande 4 R:dr; samma orter måste och för flötzens Klyftighets skull hållas i förtimbring. Elliest war ock dels till utfordringen dehls till wattnets aflopp en Stoll indrifwen, igenom hwilken kohlen från de närmaste orterna på en hund framskaffades; I orterna, näml: de som sig af schachten betiena, fordrades med så kallade Schlepptrog, hwilka med ett Strek woro fastbundne wid det ena benet på arbetarne och sålunda dragne ell: släpade fram till fyllorterne ell: korgstäderne, innehållandes allenast en liten Kubel full. Brytningen i stenkohlen skedde med Kijlhackor och Knöster, kunnandes en karl winna om dagen till 12 Kubel och undertiden 2 winspel ell: 96 kubel om weckan, då han bekom för hwar winspel ell: 48 kubel 1 R:dr, men måste hålla sig sielf med all redskap; Då arbetet som starkast drefs drefs har man kunnat winna 30 à 40 winspel om weckan; Consumtionen af Stenkohlen war någodt slätt, emedan de befunnos mycket hetziga och kunde icke brukas till smidiande utan tillsatts af halfparten Träkohl, icke dess mindre föryttrade man ett teml: partie åt Smederna wid Aschersleben och Qwedlinburg, bekommandes 2 R:dr för Winspeln; Men mästadelen employerades till brännande i Kakelugnar för den starka hettans skull, som de gofwo från sig. Det har fuller warit på Bahnen att SaltJunkarne i Stasfurt welat sluta handel med Interessenterne om en wiss åhrl: lefrering till Saltsiudandet, men ännu war det ogiordt utan twifwel för de Hartzigerodiske werkens stora owäsende och confusions skull. Det andra Stenkohls werket låg wid pass 1/4 Stund her ifrån; dess flötz lå war 11 högst 12 lacht: diupt ned från dagen, 1/4 lacht: tiock med en mitt igenom sättiande 1 Spann tiock Bergkamb; näst der öfwer befanns 8 lachter mächtigt, tätt skiefrigt, mörkgrått och ganska fast gråberg och ändtl. öfwerst 3/4 á 1 lacht: dammErde, fallandes alltsammans lika slutt med backen, näml: 1/4 lacht: i 1 lachters feldt och mot Öster. På detta flötzwerk woro äfwen 5 Schacht sänkte, men nu allenast 3 i gång, genom hwilka uppfordrades 10 á 12 Winspel om weckan och försåldes Stenkohlen för 3 á 3 1/2 R:dr winspeln, alldenstund de wore

woro af mycket god art och långt bättre än de förre. I denna Stenkohlsflötz finnes som oftast gedingen koppar bladwijs, men något tunn; dessutan ock emellan de der ofwanpå liggande och förrbenämde Bergflötzerne, en art schiefer af åtskillig ferg dock mäst liusbrun, med wackra och tydel: exprimerade figurer af Buskar och trän, lijka som den der wid Ilmenau, Osterrode och flerestädes, så i Tyskland som på andra orter finnes. Sidst wankar ock i nästberörde bergflötzer en mörkgrå Schiefer med uttryckelig och naturlig skapnad af ormbunkegräs, hwilket samt mycket dylijkt en dehl hålla före wara en pur lusus naturae, men mästeparten tillskrifwa det, för den stora likhetens skull till alla strek ådrar, och anseende ock storlek, steenmateriens sammanbindande ell: petrificationen med ett ord till säijandes. Emedan nu omkring denna districten intet mera war i Bergwerkssaker att se, reste jag efter hafd audience hos Fursten her sammastädes /: hwilken mig så om det Kungliga husets som ock wåra Swenska Bergwerks tillstånd frågade, refererandes der hos ett och annat remarquabelt, serdeles angående de många Hartziske Bergshöhlerna, dem han sielf till en stor deel besedt och yttrade der öfwer sina tankar, som hans stora lärdom nogsamt betygade och tillkenna gaf :/ till Mansfeld allenast 3 mijl her ifrån belägit, adresserandes mig till BergVerwaldtern Ehrenberg, som näst Zehendnern Vogtel om dessa samt samt de Eislebiska namnkunniga Kopparschiefer werken bästa kundskapen hade och de fremmande altid mycket wäl och höfligen tillhanda gick, hwar före jag honom ock för min Person med stora skäl berömma kan. Detta widlyftiga Bergwerket har efter berättelse haft sin första begynnelse an: 1206 wid den lilla 1 1/2 Stund från Mansfeld liggande Staden Hettstedt, deräst på den tiden en Inwånare skolat, då han sig en källare gräfwit, hafwa anträffat Schieferflötzen, hwilken gifwit anledning till att eftersöka flera och har så man då befunnit deras continuation 4 á 5 mijl omkring, näml: wid Mansfeld, Eisleben, Hettstedt ell: Widderstedt och Wettijn, hwilket senare och förmentes wara samma flötz som de förra. Fordom har detta werket helt och hållit hördt det grefwarne af Mansfeld till, och i Lutheri tid mäst florerat, skattandes man då revenuerna der af lika emot Helsingörs Siötulls afgiffter, som ock kan synas sanningen någorlunda likmätigt, emedan af gambla räkenkaper finnes att her hafwa warit 4000 Bergsmän ell: grufwearbetare och åhrl: KopparTillwerkningen stigit till 36000 Z:; Men för 100 åhr sehn wid pass har det så af Krigsbuller, som underjordiskt wattens inundationer mächta aftagit och ändtl: hela den Mansfeldska refieren gådt öfwer ända, hwilken ock ännu står full med

med Stalp och wattn; Der till med är hela Bergwerket till de Sachsiska Churfurstarne och största dehlen af Grefskapet till det Brandenburgiske huset för skulder öfwerlåtit, behållandes Grefwen nu för tiden intet mera än sielfwa Mansfelds Slott och 4 ämbter, men allenast titeln af af alt det öfriga. Bergambtet hwilket under Sachsisk jurisdiction är, förwaldtas af fölliande Personer: En Oberaufseher, som förer directorium så öfwer Bergwerket som den Eislebiska landdistricten, och bekommer för Bergwerks ämbetet 700, men för det andra 2000 R:dr åhrl:; En Zehendtner, Vogtel wid namn, hwilken för dess wackra wetenskaper besynnerl: i Marckscheiderkonsten har skaffat sig stort Beröm öfwer alt i Tyskland, dess löhn är för Zehendtners tiensten 100, för Vorstehers tiensten 300, och för Markscheider Tiensten 60 R:dr; En Berg Vogt, á 300 R:dr; En Berg Verwaldter á 100 R:dr; En Berg Richter, á 100 Meissniske gylden; En Shuldmahner, till bergwerkets utestående skulders inkräfiande, á 60 R:dr; En Gwardein, á 100 R:dr; En Einfahrer lika mycket; En Sinck- ell: grufwe- och 2 Schiefer Geshworner, á 100 R:dr åhrl:; Näst dessa äro utom Bergambtet :1 Ober- och 1 untersteiger wid hwar grufwa, och ändtl: det gemena arbetsfolket, såsom Häuer, Häspler, och Schlepp Jungen, till ett temligit antal. Betiente wid Seger- och de andra Hyttorne äro: En Factor wid SegerSegerhyttan, á 300 R:dr; En Hyttefactor öfwer Smelthyttorne, à 100 R:dr; En Kohlfactor, á 200 R:dr; En Schichtmästare, á 150 gulden; En anrichter, till Segersmeltningarnes beskickande och inseende, á 200 R:dr; En Hytteskrifware der sammestädes, á 100 gulden om åhret; Dessa äro alla, Smelthyttefactoren undantagandes, wid Segerhyttan tillika med deras wissa Smeltare, Segrare, Darrare, gårmakare, silfwerdrifware, samt Book- och waskare: Men till de 7 Schiefer- ell: kopparhyttorne lyda efterfölliande: 5 Hytteskrifware, á 80 högst 100 gulden; En Rostwändare wid hwar hytta som tillika är Kohlmätare och hyttemästare, á 80 gulden; En Kohlfactor, till Kohlens emottagande och betingande; 2 kohlendBereiters, som den näst förenämde tillhanda gå måste åhrl:; sidst kommer ock Smeltare och uppsättiare ell: Slaggskiutare, hwilka alla så wäl som samtel: Betiente wid werket 2 gånger om månaden ell: hwar 14:de dag sin löhn proportionaliter uhr Zehenden hafwa att undfå. Grufwor och Schacht angående, så befinnas rudera efter några tusend, en dehl näst wid Mansfeldska Slottet och en dehl dock allermäst på den mer än 1/2 mijl widtbegrepne tracten emellan Mansfeld och Eisleben, warandes fordom fördelte i 30 Refierer, dessutan ligga ock många ödesSchacht på den Widderstedtska Shiefer Refieren: Men gångbara Refierer äro nu allenast 2:ne, näml: det större Knuttelsberget

berget med 7, och det mindre Knuttelsberget med 1 gångbar grufwa, bägge näst in till hwar annan och 1/4 mijl från Eisleben åt Mansfeldska sijdan; dessutan ock 1 Refier wid Widderstedt med 2 Zuger och der på in alles 8 gångbara grufwor. Oachtadt nu, som ofwansagt är, eij mer än 16 Schacht ell: gruf:r bearbetas, så är det ändå nog, emot för den Kohlnöd, som detta wackra werket lida måste, och kunde man elliest rijkel: 3 gånger så mycken Schiefer och altså större Tillwerkning göra, ty flötzerna befinnas ännu widlyfftiga nog och lära i många åhr tillräcka. Grufworne äro belagde med 4, 8 och högst 16 Häuer; warda efter Sachsiska Bergordningen förmätte i wiss längd och bredd på flötzen, hwilket en Vierung kallas, och fördelte hwar fundgrufwa i 128 delar ell: Kuxer, gifwandes 2 grufwor undantagandes, alla mehrendehls 1 Z: Koppar ausbeute om quartalet på hwar Kux, och belöper sig åhrl: öfwerskottet af alla grufworne till 8 á 10000 R:dr, som sällan slår feelt, emedan man kan hafwa Schiefer i ymnoghet och Smelthyttorne altid så länge kohlen räcka i gång hållas måste. Erbstollarne till Knuttelsberger Refiererne äro 3:ne och 1 wid den Widderstedtska. Wid en af de förra är remarquabelt att han stryker mitt igenom 2 stora och höga hwalf, höhlen kallade lade, af wattnet och kalkachtiga materier utfrätte och till en god del fulle med watten, öfwer hwilket man sig med flottar framhielpa måste; med ett ord till säijandes så äro de af samma bekaftenhet som Baumans, Schartz felder och flere höhler, dem man på Hartz nog många finna kan. Huruledes de gambla hafwa erfarit på hwad ställen man på Schieferflötzerne med säkerhet kunnat anträffa, lärer twifwels utan genom försöknings Schacht skedt wara, hwar wid mycken omkostnad ofta fåfengt blifwit anwänd; fördenskull äro an: 1697 några Bergbohrare från Luyk hijt förskrefne, som i ett diup af mer än 20 lachter, der så behöfwes, med sina nafrar noga erfara kunna hwad arter i Bergen på de orter der de bohrandet anställa, förborgade ligga, warandes applicationen af samma nafrar mycket lätt allenast med en liten reesning till att hålla dem perpendiculairt uppe, och skrufwas skafften styckewijs wijd allt efter som man i diupet avancerar; Hela delta arbetet förrättas af 2 Persohner, som hwart Schicht á 8 timar /: der Berget är af medelmåttig hårdhet, såsom till exempel Sandsteen etc:/ kunna bohra 1/2 á 3/4 lacht: diupt, sättandes först an med en smal på ytrerste ändan lika som en Spijkbofr wriden nafwar, och sedan man fådt

fådt håhl för sig anskrufwas de större hwar efter annan, hwilka hoosgående rijtning någorlunda föreställer; Och på det de icke af den myckna triturationen skola warda heta och för hastigt bortskämde, hälles watten continuerl: i håhlet, der utaf också Berget något lösare blifwer. Då man kommit några famnar diupt neder anskrufwas den ihåhliga Nafwaren, som jord- och Bergarterne i sig tager och gifwer sålunda Bergets beskaffenhet i det diupet tillkenna. Såsom Nafwarskafftet af de efter handen tillskrufwade Styckerna warder alt länger och länger, och omsider så tungt och owijgt, att de 2 arbetskarlarne det icke förmå att med händerna att uppdraga, derföre brukas der till ett rep, som med trissor ell: Blåck öfwerst i machinen uppwindas och skrufwas med det samma hwart stycke för sig af, till dess omsider sielfwa Nafwaren uppkommer. Bohrandet sker med ett uppe på Skaftändan tillskrufwat handtag af trä, hwilket bägge karlarne utan serdeles möda Kringwrida, och wid Skafftstyckernas tillökande af- och påskrufwa. De öfriga her wid brukelige handgrep kan man icke så tydel: föreställa, utan lärer hwar och en om arbetets närmare egenskap och goda effect bettre judicera kunna, som det sielf sedt, aldenstund det ock besynnerl: i Holland och Spanske Nederländerne, ingen raritet utan mycket bekandt är. Föllier

föllier nu widare om grufwearbetet och brytningarne: När på flötzen något arbete anställas skall, sker det allerförst med Schachtsänkande, och lägges ett ordinarie Schacht an 1 lacht: Långt och 1 1/3 l: widt ell: bredt allenast med 1 Haspel och 2 Tunnor, Kubel kallade; men ett widt Schacht 4dubbelt så stortbredt, och med 2 hasplar, brukas dock sällan, undantagandes der klyften är mycket lös, samt wattsiuk; Bägge warda mäst perpendiculariter sänkte, beslås tätt med bräder så framt berget icke befinnes fast nog; wid den ena Stöten ell: ändan hängas smala stegor neder på jernkädior, hwilka dock sällan och allenast i nödfall brukas, i ty folket låter måst haspla sig både upp och ned, oansedt bägge dehlarne synes något farligit att wåga sitt Lijf på, aldenstund man måste sittia grensle öfwer ett trä ell: käfling, Knebel kallad, hållandes sig fast i det der om bundne repet och låtandes sig så af 2 Haspeldrängar uppdragas. Det förra af ofwanberörde Schacht, kallas Schiefer- men det senare Wasser Schacht. Ett SchieferSchacht sänkes ned igenom Schieferflötzen på det näst der under liggande Berget, Lehninge ell: Liegendes af Bergsfolket kalladt, och då det kommit så diupt brytes wid en ända af Schachtet ett rum ell: ort, Sturtzung ell: Hornstadt kalladt, 1 lacht: högt och långt, hwilket förtimbras med Påhlar och brukas att störta den uhr orterne ell: farterna framfordrade Schiefern uti

uti såsom till uppfordrings, såsom ock till en retirade för folket, att de der kunna stå säkra i fall något ifrån dagen igenom det trånga Schachtet nedfalla skulle. Så snart Schachpå det 2 á 2 1/2 l: tiocka berget näst tet avancerat till sielfwa Schiefern, Streb kallad, brytes de derigenom allenast 3 al: långt och 1 1/2 al: bredt alt ned på boten ell: liegende. Sedan således fyllest afsänkt blifwit, bygges en koija, Laue kallad, mitt öfwer, med Smidie Ässia och Pust, till grufredskapens dagel:a upplagande, och göres haspeln med dess behörigheter något ordentligare till den beständiga tillstundande uppfordringen. Der på fullföllier man brytningen nedre i grufwan på flötzen med orters, fahrten kallade, indrifning, som nogare her efter skall omröras, och om man så långt der med i feldtet kommit att Schiefersläpandet tyckes falla för beswärligit för Schachtets aflägenhets skull, plägar man sänka ett nytt Schacht så till uppfordringens befrämiande som wäderwäxling och flera nyttigheter. Wid sådant sänkande spörier man åtskilliga jord- och Bergarter ♀strata, som på denna orten finnas hwar efter annan merendels som föllier och på tweggehanda sätt förnämbligast af de bergförståndiga angifwas, nämbl. dehls af 14 och dehls af 20 different sorter. Der som de 14 slags jord, ler, sand och Berg wanka, befinnes efterefterskrefne naturens underliga rangerande, näml: först en dagjord, Rasen ell: dammErde kallad, 1 högst 3 lachter tiock, och af mångahanda melerade färgor. /2. En 1/4 á 1/2 lacht: tiock leera, Linnen kallad. /3. Röd ell: blå fetachtig leera, der fettigte Thon kall:, som är 1/2 á 1 lacht: tiock och hindrar det från dagen nedkommande wattnet, att det intet kan widare nedslippa och grufwearbetet någon meen tillfoga. /4. En blandning af Sand, kiesling, leer etc: rödachtig af anseende, gerulligt gebirge ell: überrolle af de gamble kalladt. /5. Grå och möör jord, Asche kall:, högst 2 lacht: tiock. /6. En blåachtig, löös och klyfftig Bergart, Raustein kallad, 1/4 á 1/2 l: tiock, är lika som en obränd kalksten. /7. Ett swartgrått, kalkigt och ganska fast Berg, Zechstein wid namn, som faller swårast af alla arterne att bryte igenom. /8. Ett swart, klyfftigt och schiefrigt Berg, 1/4 al: á 1/4 lacht: tiockt, håller undertiden något koppar och kallas dach Schiefer ell: dach simpliciter. /9. En tunn stundom kopparhaltig flötz näst in på de rätta Schieferflötzerna, högst 2 toll tiock, warder sällan från sielfwa Schiefern distinguerad och kallas Abbruch ell: Kamm Schaale. /10. Her med har sielfwa flötzen sin begynnelse, och består af en mörkgrå och swart schiefer, sällan öfwer 2 toll tiock, mästedehls teml: Kopparrijk, serdeles då der uti finnas brunachtigt skijnande lazur körtlar, Huken kallade, som 40 á 50 proCent:m hålla pläga. /11.

/11. Ändtl: kommer den rätta KopparSchieferlötzen, Streb kal:, är sällan mer än 3 toll tiock, brunachtig och stundom hel swart full med ofwansagde Huken, håll: för sig allena 4 till 12 men med Lazurkörtlarne 40 á 50 proc:m koppar och 8 á lod Silfwer; I dess igenkennande från det magrare och odugeliga slaget besticker stor wetskap och wahna, aldenstund många arter hwar annan mycket lika äro, som dock til en dehl litet ell: intet duga; fördenskull måste all Schiefern af Schiefer geschwornerne sedan han kommit uhr grufworne wäl besichtigas, wälliandes de då ut för dugeligit alt hwad som hafwer gula och hwijtglimrande gnistror i sig, hwilka när Streben afslås på kanten grant merkas kunna, betydandes de gula gnistrorne en god Kopparhalt och de hwijta Silfwer. Den widderstedtska kopparschiefern är af hel annan art, näml: löös, sandig, och håller högst 12 skålpund Koppar och 11 lod Silf:. /12. Sombligstädes finnes ett slags löös Schiefer näst under Streben, allenast 1 toll tiock, och sällan Kopparhaltig; der han finnes brukar man att arbeta der uti med Kijlhackorne under Schiefern, att denna desto bättre och med mindre möda kan utbrytas, kallas ock fördenskull Lochwerck. /13. Elliest wankar också på några ställen en art Streb nästunder Lochwercket, högst 2 toll tiock, offta mycket rijkare än sielfwa sielfwa reena Schiefern, men finnes intet hwarken på Knuttelsberger ell: Widderstedtska Refiererna, och kallas Locheller Kamm Schiefer. /14. Till det sidsta kommer man på en odugelig, swart och oreen under tiden något schiefrig Leera, 1 fingers tiok, men den samma håller icke länge fort i sender, utan förtrycker sig esomoftast och stundom aldeles förswinner. Her med hafwa alla sorterna en ända och wijdtager sielfwa Klyfften ell: fasta gråberget, hwar uti intet brytande skeer undantagandes der någon wattusump behöfwes, nämbl: i de grufwor, som intet hafwa communication med någon Stoll; kallas gemenl: Liegendes ell: Liegend Gebirge samt Lehninge ell: Lehmige, är rödachtigt och icke synnerl: hårdbrutit. Af ofwannämde synes att intet mera för den rätta Schieferflötzen räknas, än hwad som emellan abbruchet ell: KammSchaalen och Liegendes ell: det understa gråberget befinnes, hwilket her på orten sällan öfwer 1/2 aln tiockt är. Andra angifwa, som tillförne sades, 20 Strata, af något different Egenskap från de förra, 9 från dagen till den så kallade Knauf ell: Stein och 11 sedan inclusive ned på botten el: Liegendet. Först är her, som allestädes, en dammErde ell: Rasen, stundom 3 och stundom 4 Lachter tiock. /2.

2. Leera ell: Leimen, 3 á 4 lachter. 3. Rother Thon, 3 lachter. 4. Blauer Thon, 2 á 3 lacht:. 5. Riesel Sand, 1 1/2 lachter. 6. Rothriesligt gebirge, 3 lachter. 7. Schwiemmend Gebirge, 3 lachter, men sällan till finnandes. 8. Gerulle, 3 lachter. 9. die Asche, 3 lachter. 10. Knauf ell: Stein, 1 1/2 lachter. 11. Zechstein, 1 12. OberRauchstein, 1 1/4 13. Unter Rauchstein, 1 1/4 14. Schlitterstein, 1 15. Mittelstein, 3/4 16. Oberfäule, 1 17. Unterfäule, 1 18. das dach, 1/2 aln. 19. RohBerg, Kamm- och LochSchiefer, 1/2 aln och der under. 20. Kamm ell: Loheberg, 1/2 aln. Her tager nu fasta gråbergs botten wid, och torde wäl der under också till äfwentyrs finnas åtskilliga slags flötzer och Schiefer, men än i dag har ingen sådant eftersökt, eij heller beror någon serdeles nytta der wid, emedan man Schiefer nog närmare dagen hafwa kan. Som förr nämdes så yppa sig på många ställen wäl ändå flera flera och differerande arter af Flötz och Berg etc:, ja så att nästan i hwart Schacht en åtslllnad befinnes, men som ofwansagde par experience för de bästa kennetecken till Schiefer hållas, fördenskull är onödigt sig der wid längre att upphålla. När nu den rätta Schieferflötzen är medelst behörig Schachtsänkning anträftad, genombruten och Hornstadt utbruten in på Schachtbotten ell: sielfwa Gråberget, belägges Grufwan med 2 á 3 Häuer i förstonne, och drifwes ort in ock efter sielf:a Flötzens tiocklek högt 3/4 aln hög, kallandes man det flötz, som emellan Zechsteinen och Bergbotten är och består af förrberörde 6 á 7 Schieferarter. Den samma hafwer på denna orten sitt strykande från wäster till öster och faller 1 lachter i 10 lachters feldt. Det her brukeliga Grufwebrytandet är så beswärligit, att det synes undran wärdt huru en Arbetare sina fulla Schicht och för så ringa betalning förrätta kan; är ock wid andra Bergwerk ganska owant och emot ordinarie arbete intet till liknandes. Ty strax som orten /: her Fahrte kallad :/ blifwit något inbruten från Schachtet och Hornstaden, måste Häuern ell: brytaren, för trängslens skull emellan Taket och Liegendet, med stor möda på Fahrbräderna sig framsläpa för ohrten på Buken ell: sidan, och för Hettans swårhet wara naken alt till midian, hafwandes,

hafwandes, på det han må någorlunda conservera sig för orenligheten, samma Bräder det ena wid wänstra låret fastbundit och det andra förer han löst för sig under bröstet och wänstra armen; det förra kallas Bein- ell: Treck- och det senare AxBrett. Således tränger han sig fram hela långa stycket understundom några hundrade alnar bort åt alt in för orten der han anfarer, och brukar der hoos ett serdeles stankandes pijpande, som her Prusten kallas, och betecknar den swårhet man hafwer att draga sig fram. Dessutan måste hwar Häuer till 1 Schicht wara försedd med 8 á 10 smala och knapt 1 quarter långa Talglius att lysa sig med, som brinna hwartdera 1 högst 14 tima, der till med 10 á 12 Kijlhackor, och 1 Kleibhamern der förra till att hugga ut öpning under flötzen med och der senare till Schieferns bortspielkande. Alla dessa werktyg samt materialier skola de hålla sig sielfwa, utan Interessenternes gravation, men så är ock löhnen någorlunda der efter proportionnerad. Fahrterna göras mehrendehls 1 á 2 lacht: breda, så att folket kan komma wäl förbij hwar annan, och när man så långt i feldtet hindt, som Vierungen tillsäijer, winnes sedan den qwarlämnade flötzen undertiden hela feldtet igenom, och der Taket skulle förmerkas det ringaste willia brista ell: sättia sig warder det med lagom långa Biörkpåhlar understämplat, hwilka drifwas fast emellan Taket och och Botten 2 á 3 alnar från hwar andra efter behof; Men der som lägenheten medgifwer att man gråbergs Kambar i Flötzen anträffar, warder det heller än påhlar i öpningen ell: Berglosungen ikastad och wäl tillpackat, hwilket kallas Berge in die Mäuer zu setzen, då man inga Stämplar widare af nöden hafwer. Hwart Schicht begynnes kl: 5 om morgonen och warar till 1 efter middagen i 8 timar, innom hwilken tid en häuer, så framt icke Bergkambar emellan komma, 1 Kubel Schiefer winna kan, som honom efter förting betales, näml: med 12 Meissniska Gulden för 1 Fuder ell: 48 Z:, hwilket gör ohngefähr 36 kubel. Han måste för trängslen göra alt arbetet på sijdan liggande, huggandes först, som redan omrördt är, ut en öpning i Lochwerket 1/4 á 1/2 aln in med kijlhackan och der flötzen icke hafwer Bergkörtlar i sig spielkar han honom ut ned ifrån uppåt stycketals med kleibhammaren, men är han alt för hård och med berg igenom wuxen, makas till med 6 á 10 Knippor rijs, det man her för nöds skull till grufwed brukar måste och kallas Reissig, långs ut åt för Orten, tändandes eld der på wid utfarandet, och brinner det just ut till nästa Schicht, då flötzen ändtl: samt berget mört warder och låter sig desto lättare utbryta. På den widderstedtska Refieren behöfwes aldrig någon

någon tillmakning, ty flötzen är der lös nog ändå och smular lättel: af sig sielf sönder. När Streben och hela flötzen blifwit för orten bruten, lägger hwar Häuer sitt brått för sig, som utan confusion för hwar och en serskildt af Treckjungen på Schiefer Hunden till Hornstaden framdrages, warandes sådan Hund 3 al: lång af 2 brädor med listor ihopslagen, går på 4 små jernhiul och hafwer framman till i bredaste ändan 2 jernöglor i hwilka en 3 fing: bred läderRem sitter, som gåssen om det ena benet bindes, så att han honom med 3 Z: Shiefer hwar gång släpa kan, förandes lika fullt dess wahnlige och omisteliga Achssel- och Been bräder. Omsider warder ock flötzen igenom Schachtet med haspeln uppfordrad, lägges i hopar näst utan för Kaunen, sofras reen af SchieferSteigern med en Kleibhammare; den bästa Schiefern för sig och Roberget med de öfriga något Kopparhaltiga sorterne för sig, och förwaras i en Bood, Schieferstall kallad; men gradet med uppfordrade gråberget störtes bort på warpet och kallas unart. Sedan föres det utsofrade bort uhr Schieferstallet till Hyttorne af wissa Fuhrmän antingen Fuderwis efter 2, el: ock Höhlewijs efter 1 par hästar, och om då Schiefern icke befinnes wäl skilld och swarsgod kommer det på Geschwornerns answar, som i förmågo af Bergs ordningen bör tillse att sofradet icke wid Elds- utan dagsliuset förrättas. Qvantiteten Qvantiteten af den sofrade Schieferen belöper sig, som nu arbetet drefs, till 46 fuder om weckan af hela Bergwerket, näml: från bägge Knuttelsberger Refiererna 26 och från Widderstedt 20 fuder, hwilket gör tillhopa 2208 Z: hwar wecka och åhrl: allenast på 48 weckor räknat 105984 Z:. Angående Smeltwäsendet, så finnes her ett och annat att observera merendels för dess olijkhet mot kopparsmeltningarne på andra orter, i synnerhet i Swerige af så mångahanda malmarter, hwilka från Schieferns natur i elden wijda differera. Allt sedan detta Bergwerket först uppkom har man her brukat ordinarie Stickugnar och således till ett så widlyfftigt arbete ganska mycket kohl consumerat, hwilket att bringa på bettre foot, aldenstund Kohlnöden tagit mer och mer öfwerhanden, är för godt funnit att ändra Smeltugnarne, som an: 1698 först på BergVerwaldtern Ehrenbergs angifwande blef i werket stäldt och ungerska ugnar inrättade, hwar af ännu allenast 7, nämbl: 1 i hwar Hytta, ferdige äro och wijsa en godh effect, så till Kohlbesparing, som ymnog Schiefers igenomsättiande. Det beklagas mycket att man wid till detta ansehnliga werket måste wara så illa försedd med kohl och wed, tagandes dem emot goda ord och dyr betalning merendels 3 á 4 mijl her ifrån uhr Anhaltiska gebieten, och så att 60 ell: 1 Skock fuder

fuder kohl till Shieferhyttorne, huru arma de då äro, kosta 160 á 190, men de utwaldare till Segerhyttan 200 meissen: Gylden, hwilket en otrolig penningsumma drager, emedan man åhrl: oachtad all sparsamhet icke kan komma ut med ringare än 24800 fuder till de förra och 20000 fud: till den senare, som gör tillsammans 44880 fuder. Sammaledes är ock mycket ondt efter weed, så att man bara rijsknippor, till brennande i grufworne samt skieferrostandet, måste till godo taga, af hwilka öf: 10500 Skock om åhret åtgå och gäller hwar Skock 5 g: groschen. Smelthyttorne äro, som sades, 7 till talet, ligga her och der omkringströdde der bästa placerna funnits, tillförne med 2 ugnar i hwardera, men nu merendels 1 allenast, efter det ugerska maneret förändrat; Hwilkas åtskillnad så mycket närmare att gifwa wid handen, föllier nu kortel: om deras structur och beskaffenhet: De förr brukeliga, ell: Stickugnarne, kallas nu efter ombytandet Mansfeldska ugnar, men de nyare Ungerska: de Mansfeldska äro således byggde, näml: näst på korsstrumman ligger en tunn stenhäll med 2 fing: tiokt leer öfwerbeslagen, sedan 1 alns tiock stybbes botten af halfparten ler och halfparten Kohlstybbe, hwilken sträcker sig till 3/4 al: när under forman, sluttandes litet af fram åt ögat; wid denna StybbesStybbesbotten begynner fodret på bägge sidorne emellan Pelarne, som knapt 1/4 åhr hettan resistera kunnat. Forman ställes in 4 toll innom Brandmuren på dess behöriga formsteen, blåsandes något öf:r sig och icke ända utföre i Spåret. Wid Brandmuren är ugnen in uti 25 toll bred, men wid Bröstet 1 toll mindre, och ända igenom 1 1/4 aln diup. Förwäggen ell: Bröstet muras af den her omkring i ymnoghet brytande rödachtige Sand ell: Tälgstenen, består af 5 á 6 werkstycken, Augensteine kallade, 1 aln långa, 5 á 6 toll tioka och 8 á 9 toll höga och kosta 6 pfennige stycket. Förhärden gräfwes ut i fyrkant 1 1/8 al: och lika dup. När ugnen redes stötes först det rätta Stybbet in 1 tw: hand när till forman och nästan horizontalt fram åt ögat, lutandes intet mera utföre mot förhärden, än att man knapt med rymnings Spiken inkomma och hwijd ögat rensa kan. En sådan ugn går i 48 timar på en redning till dess Stybbet blifwit förtärdt, dragandes 2 á 2 1/2 fuder Schiefer, hwar af 3 högst 5 Z: rijk Kopparsteen utbringas, hwilken håller halfparten koppar; consumerar 4 á 5 fuder kohl hela Schichtet öfwer och således 3 Schicht om weckan. För hwar ugn arbeta 2 Smeltare, näml: 1 Mästare och 1 uppsättiare ell: Vorläuffer, som hwar siette tima sina Schichtwexlingar hafwa. Her med har nödwändigt mycket kohl måst åtgå för de många redningarnes skull.

Men de Ungerska ugnarne äro mycket större och helt annorledes beskaffade, som af fölliande lärer sees kunna: Trumman ell: Abzugen drages något längre fram ut än under Stickugnarne; der på stampas 1 tw: hands tiock leerbotten öfwer alt så till sielfwa ugnen som bägge förhärdarne, och Sijdewäggarne muras strax upp ända uhr grunden; forman lämnas till 1 3/4 aln öfwer Leerbotten och passas 3/8 aln in i ugnen tillika med dess behörige huggne formsteen, blåsandet litet sig, så som den förra; Stybbeshärden warder tätt in under forman instött slutt utföre ohngef: 3 qvarter diupare wid bröstet, der igenom bägge Stickhåhlen ell: Ögonen gå ut i förhärdarne, sittiandes 3/4 aln från hwar annan, och äro förhärdarne utan för ugnen med en af hällar murad gång ell: trappa åtskillde, hwar uppå Smeltarne gå till ugnen med uppsättningarne. Stickhåhlen lämnas wid redningen intet widare än ohngef: 1 toll, och lägges på hwartdera dess huggne steen, augstein kallad, på hwilka Bröstet uppdrages till 3 1/2 alns högd med Stickhåhls Stenarne; warder altså ugnen in uti 1 aln bred wid Brandmuren och 1 toll smalare wid, samt 1 1/8 aln diup. Näst detta stötas förhärdarne in och det teml: widt omkring, men allenast till 1/2 alns diametre utskurne i förstonne, frätandes sig sedermera wijda och diupa nog nog förmedest godzet hetzighet. Då nu ugnen är fullredd, fylles han med 8 fat kohl, honom der med att tillwärma, näml: der han är nyss bygd i 2 men elliest allenast 1 dygn, släppandes man sedan bälgarne till gångs. Aldenstund smeltningarne nu förrättas continuerl: på dessa senare Ugnarne och händer ganska sällan att någon Mansfeldsk ugn brukas mera, ty will jag ock de der till hörande beskickningar och smeltprocesser kortel: igenomlöpa. Eftersom Schiefern för dess magerhets skull och till att undwijka för mycken och arm Skärsten, måste förut kallrostas, så skeer det på det sättet, att man hultar af ofwannämde Rijs knippor, som wid hyttorne Wellen ell: Wasen kallas, i en rund kretz på Hyttebacken till en Kallrost af 30 á 40 fuder Schiefer ohngefähr 60 á 80 Skock, nämbl: 2 Skock rijs på hwart fuder Schiefer räknade, läggandes den ena knippan omkull och den andra på ända hwar om annan hela Rostan bort åt; hwaruppå Schiefern störtes efter handen som han kommer från grufworne till, och då Rostan blifwit efter wedens ell: Rijsets proportion stor och hög nog /: hwar wid ingen wisshet är, utan man rostar så mycket och litet i sender, som finnes i förråd, dock sällan under 30 fuder tillika, men wäl der öf:, ja, till 100 :/ nedlägges utan före rundt omkring wid jorden ett

ett warf af samma Rijs, som sedermera antändes och går så elden innan några timar både rundt om och under Bädda fladrandes rijset snart ut, men Schiefern hwilken för sitt starka swafwel strax elden och hettan till sig tager, brinner i 8 á 12 dygn efter Rostans storlek, då hon ändtl: småningen utslåcknar och befinnes Shiefern så möör, att han icke behöfwer stor möda att sönderslås. Så begynner man att hämta af Rostan och föra in i Hyttan, görandes beskickningarne i wissa på golfwet fram för ugnen uppsatte murar, Stadel kallade, näml: i hwardera 1 fuder ell: 48 Z: Schiefer och till fluss 16 Skottkärror ell: ohngef: 32 Z: flusstig och 8 kärror något streng kopparslagg, samt 2 kärror utsofradt Skärstens slagg uhr de gambla warpen, Lesewerck kalladt, hwilken håller stundom nog koppar, ja, till 20 á 30 proCentum; detta sidsta strös öfwer hela Beskickningen, som Gicht kallas, och blandas ut med det, som uhr de af Skärstens utsticken samblade och ihoprullade sega och stora Slaggklimparne utsökt warder och befinnes något Skärstensblandat. Dessa Beskickningar kunna 9 á 10 om weckan öfwer en ugn igenom sättias, belöpandes sig till 500 Z: af den Mansfeld- och Eislebiska något trögsmelte Schiefern, men af den widderstedtska gå wäl 6. á 700 Z: igenom, så framt han för sig skulle försmeltas tas, som dock intet gerna sker, utan man blandar bägge slaen tillhopa, då det ena hielper det andra och kan så med rätt anstäld beskickning och arbete mehrendehls 600 Z: ordinarie på en ugn förbrukas. När ändtl: beskickningen är giord och ugnen tillhettad och å nyo fylld med kohl, warder Blästern påsläppt, och sätties strax upp 1 fat kopparslagg, 1 fat ell: Trog Schicht och 1 fat kohl öfwerst, och således 2 á 3 uppsättningar efter hwar annan. Slaggen wijsar sig innom 1/4 tima i den öpen lämnade förhärden /: ståendes i medlertid det andra ögat igen och så alternatim hwart utstick:/, och begynnes då rätta uppsättiandet, nämbl: af 2, sedan 3 och högst 4 Trog Schicht och 2 fat kohl 1 öf: och 1 under. Her wid tages grann acht på nasen, att hon behåller continuerl: sin längd af 1 qwarter, lämpandes man sig i Schiefer uppsättiandet der efter. Detta weckobruket angår om Söndags eftermiddagen kl: 4 och warar till Lögerdagen wid samma tid, som gör fulla 6 dygn, consumerandes man in alles 17 á 19 fuder kohl och igenom sättias 9 á 10 på förberörde sätt bekickad Stadel, hwar af utkommer 20 á 27 Z: Kopparsteen, som för halfparten Råkoppar räknad warder. Undertiden plägar sig ock underst efter utsticken befinna en liten Kopparkung, så framt Schiefern hafwer myckna Lazurkörtlar med sig, men elliest

elliest intet. Under warande smeltning står, som sades, alt jemt ett öga öpet, som då dess förhärd full blifwit igenomslås och stickes det andra åter strax upp igenom, och sammaledes emellan hwart utslag, hwar med förhärdarne hela weckobruket hålla kunna, oansedt de ändå af Schieferns stora hetzighet widt nog utfrätte warda. Utaf mycket segt bruk, i synnerhet af den Mansfeld- och Eislebiska Schiefern, sätter sig på Skärstenen i förhärden sedan någon qvantitetet redan uhr ugnen utkommit slaggen så seg och tiock, att han af 2 personer med forkar, meisslar och stänger beswärl: afdragas kan, rullas så strax tillhopa i en klimp, wältras fram på golfwet och slås medan han är röd med stora Släggor sönder på en jernhäll, letandes man ut de der i befindtl: Kopparsteens bijtarne, som strax i på Schieferstadeln kastas, men det öfriga odugliga föres ut på warpen. När Schiefern är hetzig och Swafwelachtig och will sig intet med den ordinarie Slagg tillsattzen twinga låta, plägar godzet gräfwa sig ned i Stybbet och icke richtigt genom ögat utlöpa, fördenskull reder man till nästa weckobruket af samma Schiefer på annat sätt, näml: med en 1 qvarters tiock Stenhäll, Bodenstein kallad, näst ofwan på Leerbotten, som lika med den der ofwan på kommande Stybbesbotten afslutta måste fram åt bröstet, och och Hindrar att godzet intet diupare nedfräta kan, utan löper qwickt ut igenom ögat så länge bruket påstår. Den hela weckan öfwer fallne Kopparstenen lägges tilsammans och rostas i wändrostarne på 6 Eldar med oftabemelde Rijsknippor. På första Elden slås han sönder föga större än hönsägg, hultas under med 15 á 16 knippor rijs, och sättes några stenar fram för rostan till att hålla werket uppe; detta röker mästedehls i 8 dager för det myckna Swaflets skull. Till andra wändningen knakas rostan något smärre, hultas med 20 á 24 knippor rijs, efter som man befinner Stenen wara Swaflig till, der på ströös 2 fat kohl och så kopparstenen, hwilken ofwan på täckes med utsållad Syllta af förra rostan, och röker äfwen 8 dagar, skolandes Rostwändaren på denna Elden kunna skönia om Stenen är oartig ell: vice verså, och der efter på de fölliande wändningarne Kohltillsatzen moderera att icke rostan af för stark hetta sindrar sig mycket hårdt tillhopa och sålunda kopparen förbrännas må. Tredie Elden erfordrar gemenl: 1 fat kohl mera och lika mycket rijs, täckes äfwen på samma sätt med Syllta och brinner också 8 dygn. Wid de öfrige 3 Eldarne är sedan ingen widare förändring, än att man ökar till hwar gång 1 fat kohl, så att på sidsta rostan 6 fat tagne warda, till swaflets utdrifwande, som alt större och större hetta behöfwer ju mera

mera det förswinner. Således förlöpa gemenl: 6 weckor med rostandet allena, och in alles med kall- och wändrostandet, Schiefersmeltandet och kopparbruket åt minstonne 2 månader innan man någon råkoppar erhålla kan. Kopparstenen föres efter fullwändandet in i hyttan, lägges i Stadlarne, bestänkes med watten att icke Syltan och Småwerket för myket bortdamba kan, och beskickas ett sådant weckobruks werk ell: Rosta med 1 kärra gammal Slagg uhr warpen. Her till redes ugnen lika som till Schieferbruket, men allenast med små förhärdar, begynnandes man uppsättiandet med 3 á 4 gicht Slagg och Schiefer tillhopa, att forman får sin tillbörliga Naas af 1 qvarters längd, sedan sättes upp af rätta beskickningen så fort som ugnen will det fördraga, och går hela Rostan igenom på 6 á 7 timar, gifwandes 4 á 6 utstick af 2 á 3 Z: Råkoppar hwartdera, näml: in alles 10, 12 á 15 Z:. Her tillwerkas åhrl: 2000 Z:, det man dock dubbelt högre bringa kunde om icke Kohltillförslen wore så ganska knapp. Så som nu all den her fallande Råkopparen ifrån 8 till 20 lod Silfwer på Z:n hålla plägar, men dock wid närwarande tid sällan öfwer 12 lod kommer, är her såsom från begynnelsen, på hwad sätt man då kunnat, Silfret genom det bekandte segrandet utdragit, till hwilken ända man långt för för detta, då dehls ännu ingen Segerhytta warit wid werket inrättad, dehls ock Tillwerkningen sig så högt bestigit att man omöijel: kunnat hafwa nog af 1 ell: 2:ne, kopparen många mil bort till åtskilliga i Tyskland belägne Segerhyttor, så som wid Schwartznach, Gräfenthal, Schwartza etc, ja ock en dehl till Ungern försändt, wilken widlyfftiga omkostnad oachtadt ändå god profit der wid warit utan twifwel för kopparens då för tiden högre Silf: halts skull; Men sedermera hafwa ändtl: grefwarne af Mansfeld tillika med Bergwerks interessenterna resolverat sig att låta bygga en Segerhytta strax wijd Staden ell: flecken Leimbach på Wipperströmmen, deräst hon länge stådt till dess werket fallit det Sachsiska huset till, det hon blifwit transporterad dijt hon nu står emellan Hett- och Widderstedt, hwilket skedt för 80 åhr sedan, så att hon redan i Churfurst Johan Georg den andres tid blifwit å nyo boofällig och af honom så renoverad, att hennes byggnad öfwer 6000 R:dr kostat hafwer. Sielfwa capital ell: stora hyttan är wäl murad af steen och tegel, och består af 4 Seger- 1 Frisk- 2 Dörner- och 2 Slaggugnar, 1 drif- och 1 gårhärd, samt 1 Kratz Bokwerk med 7 Stemplar till både wått och torrt bokande. Dessutan äro ock her till åtskillige huus för Betienterna och materialierne, och in summa alt i fullkomlighet och bäste esse. Förlag

Förlag till detta Segerwerket tages af effecterne, så att öfwerheten, som Egaren är, icke har någon serdeles gravation derutaf, icke dessmindre bestiger det sig till ingen ringa summa åhrl:, näml: till de förberörde 20000 fuder kohls och 1000 Z: gosslarisk blys inköpande, samt betienternes löhnande med mera. De till Segrings beskickningarne hörande wetenskaper hållas her, serdeles för de fremmande, så hemliga, att ingen utan des bettre adresse kan dem utforska; Men som mig den lyckan råkade att jag af ofwanbemelde Ehrenberg all desidererad underrättelse fick, ty kan jag icke förbijgå något der om, ansedt det tillförne Eders grefl: Exell:ce och högl. Kongl. Collegio mer än wäl bekandt är, oförgripel: att införa. Så snart Råkopparen kommer till Segerhyttan, hwilket sker strax han blifwit tillwerkad, warder han af Factoren sielf, ell: Anrichtern på dess wegnar, emottagen, wägd, antecknad, i hytteCammaren förwarad och 2 accurate prof på Silfwer och gåår af hwar post giorde, hwilka emot Guardeinens förut tagne prof richtigt swara måste, så att der öfwer ingen dispute förorsakas. Sedan erfordrar han kortel: fölliande af hwar annan dependerande processer: 1. Bräckande ell: sönderslående; 2. Åtskilligt friskande; 3. Segrande; 4. darrande, 5. dörner smeltande; 6 allehanda Slaggarbete; 7: afdrifwande och 8 Gåårbrennande. Igenom bräckandet warder Råkopparen desto wigare till beskickningarne att uppwäga och handtera, och sker det dehls kallt och dehls warmt; de tunnaste afspritade kopparskifworne kunna kalla i stycken sönderslås, men de tiockare måste först på Bräcknågra ugnen wäl igenom glödgas, läggandes man ett stycke ell: skifwor i sender mitt öfwer Spåret ell: Gatan på Scharterne och några wedträn frammanföre och på sidorne, att hålla inne de påkommande kohlen, hwilka strax till 1 högst 2 fant ofwan på kastas antändas och då kopparen befinnes glödgad med watten småningen släckas och afdrages; I det samma drages Kopparen fram på golfwet och bultas till stycken såsom 2 Knyttnäfwar af mindre med stora släggor, lämnandes efter sig bland kohlen och askan något smått, som wid bokandet ändå kommer till rätta igen. Ugnen her till är eij annat än en ordinarie Segerugn, dock utan Sijde- och BröstBleck. Friskningen hafwer den egenskap med sig att kopparen efter dess befindtl: Silfwer och Blygehalt med Bly till Segerstycken ihopsmeltes, och erfordrar acuratelse nog, emedan man åtskillig slags koppar tractera måste, hwar på jag 3 exempet framställa will: 1 När man intet annat än rijkt slag i förråd hafwer, nödgas man emot sin willia göra Segerstyckerna rijke och dem 2 gånger eij utan skada förblya så att 16 ell: åt minstonne 12 Skålpund Bly

Bly kommer på hwart lods Silfwerhalt, förblifwandes dock al tid wid lika qvantitet, näml: att i hwart Stycke eij besticker mer än 3/4 Z: Koppar 12/4 /: som her brukeligit är att räkna :/ ell: 3 Z: Bly och högst 100 qvintin ell: 3 mark: 1 lod Silf:; hwilket gör tillhopa på 4 Stycken, näml: till 1 Segring, 3 Z: koppar, 12 Z: Bly och derutinnan 12 marker 4 lod Silf: de her af sedan utbrachte Kuhnstyckerna äro mäst 4 lödiga och brukas ofta till tillsatz i friskningar i stället och mangel af arm Råkoppar. 2 kan och hända att man hafwer bara fattig koppar i förråd och arbetet måste ändå lika fult gå för sig, då beskickas han med Segerbly, som af dörner ell: SlaggStycken blifwit utsegrat och är för magert att drifwas af, så att Segerstyckerne få något mer Silfwer till sig och tillika Blyet åtniuta, men måste der hoos ändtl: wara af ofwanberörde gehalt och wigt, så framt segran♀ och ♄ det någon god effect göra skall, oansedt de magrare äro af Silfwer, ja, så, att det der af utsegrade werkblyet icke kan utan skada komma på drifhärden, men brukas heller till arm friskning å nyo, och får omsider hwart Segerstycke sin jemna och bäst proportionnerade ordinarie gehalt af 70 á 75 qvintin Silfwer, bestickande uti 3/4 Z: koppar och 3 Z: Bly, och altså 70 á 75 lod Silf: i alla 4 Styckerne, som ock proportionaliter wä bestå af 3 Z: koppar och 12 Z: Bly tillsammans. Dessa Dessa bägge beskickningar förrättas eij oftare än då man til hwarjehanda bekostningar nödwändigt något Silfwer behöfwer, spara ellinest plägar man gerna både den mycket magra och rijka kopparen till att blanda dem ut när några poster inflyta af undermåtligt slag, hållades sig i medertid häller wid Slagg, hytteröks-kratz ell: annan Smeltning, att icke folket aldeles fåfengt niuta sin löhn. Den tredie bästa, gångbaraste och profitableste Beskickningen när man har både arm, rijk och medelmåttig koppar i förråd så att det ena kan hielpa och förbättra det andra, och så hwart Segerstyke bör bestå af 3/4 Z: Koppar, 3 Z: Bly och derutinnan 70 högst 75 qvintin Silfwer, och hålles detta för den bästa proportionen till Silfrets extraherande utan serdeles stor stada och förbrennande på Blyet och kopparen. Till, förslag i Frijsknings-arbetet brukas 1. Ordin: friskbly från Gosslar, som håll: gemenl: 1 qvint: Silf:; 2 Glitter, hwilket gifwer efter 120 Skålpund 100 Skålpund friskbly och håll: det samma äfwen wäl 1 q ☽ på Z:n, 3 Zuschlag- ell:r dörner Bly, som är ihopsmelt af Segerdörner, till Segerbly afsegrat och sedan i de ordinarie Seger pannorne till stycken af 1/4 Z: merendels armt och högst 4 lödigt werkbly gutne. Dessutan hörer ock god friskbly

kopparen, der på hat kohl; så snart detta gådt något nede och kopparen begynt wisa sig i ögat, uppsätties 1/4 Z:r Bly a swad sot det då kan wara afwägit, och der på 1 fat koh då det nedgådt, åter lika mycket af hwartdera slaget, så itereras så länge det ena Stykets besickning räcker. Närd lagon nedgångdt, begynnes att uppsättia af den till det andra Stycket hörande kopparen och kohl der ofwan på, och sees strax flitigt i forman om den förra beskickningen henne passerat, då man godzet med Spettet grannel: uhr Spåret fram i Förhärden hielpa måste, det samma rent med kryckor och snarligen afdraga och med jernskopan i den nedan förr till redzstående och med leerwatten förslämmade jernpannan, som är just i widd och diuphet till i friskstycke guten och wäger 5 Z:; blifwer altså det första Stycket ell: Skifwan ferdig och håller 1 1/4 al: i diametre, warandes högst 3 tio: fing: tiock. Medan godset än står i fluss i pannan stickes en jernhake med ring wijd ned der uti, och der med lyftes Stycket sedan det kalnat ut uhr Pannan, som sedermera till det nästfölliande å nyo förslämmes och uppwärmes På samma sätt procederas med de öfriga Styckerna, som wäl till 330 till 30 á 32, der så mycket i förråd finnes, i en Smeltning förferdiges, men elliest låter man sig ock wäl nöija med mindre ja, undertiden allenast 4 á 8, till 1 á 2 Segerugnar. Af hwart Styke uthugges sedan 2 profwer, till desto nogare examinerande, och befinnes ordinarie gehalten till 5 1/2 á 6 lod Silf:. Slaggen, som emellan hwar utgiutning af Förhärden afdrages är merendes lättflussig och glasachtig, kallas fördenskull eij orätt friskslagg, förer stundom något bly med sig, och warder i dörnerarbete mäst brukad; Men ugns godset och det öfriga af uttrytandet bokas och waskas tillika med annat ugnsgods och kratz i hyttan till Slicht ell: så kallad Blysand och Gräupel, sättiande man Slichten wid dörner- och Slaggsmeltningar igenom ugnen, då ändtl: blyget och kopparen i det närmaste till rätta komma. Ofwanberörde 32 Segerstycken kunna på ett dagwerk ell: Schicht igenomsmeltas, näml: på 24 timar, och erfordra in alles 7 á 8 kubel kohl. Arbetare der wijd äro: 1 MästerSmelterr, som gör uppsätningarne och måste arbeta sina 6 Schicht om weckan, der före han bekommer 21 ggl:, och 1 Smeltaredräng, som har 16 ggl:, och bör skiuta fram beskickningarne för ugnen

ugnen, hielpandes ock elliest mästaren i hwad som betarfwas kan. På frisk smeltningen föllier Segrandet, som är mycket grannlaga och består kortel: der uti att man der beskickade Segerstyckerna med lagom eldgrad alt ell: åt minstonne det mästa Silfr och blyt betager, blifwandes då kopparen qwar på Segerugnen som närmare skall warda omrördt. En Segerugn måste hafwa sin tillbörliga trumma så ända längs ut åt som i kors under Tiegeln ell: förhärden, och sätties först upp Brandmuren, Stirnmauer kallad, 3 1/8 al: lång, 2 al: 1 toll bred, och wid sidorne 1 aln, men mitt på allenast 7/8 al: hög. Mitt ut åt lämnas en jemn gata nedan till 14 men ofwan 3 toll wijd, begynnandes med sin botten 1/4 al: om Tiegelranden, till hwilken hon småningen afsluttar, att godzet kan nedlöpa fram åt. Brandmuren går ppendiculariter upp och är 9 toll tiock, och1 aln hög öf: Segerugnen ell: Scharterna, och 1 7/8 el: 8 som näst ofwan före sades; Sielfwa ugnsmurarne gå 3 toll der utom på hwardera sidan, till Sidebläckens fastsättiande då någon Segring för handen är; Igenom denna Brandmuren gå 2 små gluggar ut mitt för gatan, till windfång åt ugnen; Tiegelen fram för gatan är rund och då han är rätt slagen,1 al: wijd och 3/4 al: diup; På ugnens Sijdemurar ligga 2 gutna jern hällar, Scharten kallade, lutandes något utföre utföre åt gatan mot hwar andra i 3 tolls distance, wäga hwardera ohngef: 8 Z: á 2 R:dr Z:n, och äro 3 toll tiocka, 2 1/3 al: långa och 1 al: 1 toll breda. Sidst erfordras ock till segringens anställande 2 med många fiedrar försedde och innan till med leer beslagne Sijdebläck, 19 toll breda och 2 1/2 al: långa kostandes hwardera 7 R:dr 8 3 ggl:, samt ett Bröstbleck fram före twert öfwer gatan äfwen så som de förra conditionerat, men eij längre än ugnen är bred till; De twänne första fästas på med kijlar wijd jernöglorne i Brandmuren med den ena ändan men på den andra ändan kylas fast wid Brötbläcket, så att alla tre sittia tillsammans och hålla hwar annan upprätt, omgifwandes Scharterna och de på de insatte Segerstyckerna kastade och infyllde kohlen, hwilka elliest nedfalla måtte. Då nu ugnen samt Tiegeln blifwit till segrande redde och uppwärmde, sättias 4 friskstycken på kant perpendiculariter upp i jemn distance nästan 3/8 al: från hwar andra mitt öfwer Spåret på Scharterna, och stödias emellan med stora kohl, kringslutas af Bröst- och Sidebläcken och betäckas med kohl ugnen full; der ofwan på lägges litet glöd, hwar af elden småningen antändes och Segerstyckerna i lika måtto lindrigt igenomhettas; I medlertid hålles ock continuerl: eld i tieglen samt gatan, deräst flitigt af och om röras måste, att det efter handen neddrypande werkblyet

werkblyet må hålla sig qwickt och rinna ned i förhärden, hwilken ock stadigt måste hållas heet med glöd, och när han omsider blifwer full drages alltsammans reent af till blyets utgiutande, som sker med en jernslef i förslämmade gutne jernpannor, innehållandes hwardera ohngef : 1/4 Z: Sedan täckes Tiegeln å nyo strax med kohl igen, till dess ugnen nedgådt och Segerstyckerna wändt igen att drypa, då man alla droppar och nedfallne dörnern uhr gatan på det möjeligaste framdraga måste och ändtl: andra gången giuta uhr Tiegelen, belöpandes sig bägge giutningarne till 9 á 10 Z: gemenl: 6 á 6 1/2 lödigt werkbly, förutan de med kohl och aska beblandade och framdragne dörnerna, hwilka tillika med de i gatan fastsittiande och efter ugnens afkylande och nedtagande lösbrutne koppar- bly- och slaggachtiga dropperne serskildt samblas och kallas Seigerdörnlein, wäga 2 1/2 á 3 Z: in alles, dock ju mindre ju bettre, och warda serdeles beskickade öfwer dörnerugnen till dörnerstycken att å nyo afsegras. När segerugnen omsider af sig sielf utkohlnat, tagas bröst- och sijdebläcken neder och befinnes, der man segrandet med lagom hetta tracterat, hwart Segerstycke för sig mästedehlen i en Klump nedsunkit på Scharterne liggande, som frisch kuhnstäcke kallas efter de af ordin: frikbeskickning herröra och tagas af hwartdera 2 Prof, hållandes högst 4 lod Silf: och 60 á 70 skålpund gåårkoppar. Dessa Kuhnstycken komma till Silfrets och och Blydts närmare uttwingande på darrugnen; men af Segerugnen warda de med jernspett aflyfte och wäga hwartdera 3/4 á 7/8 Z: el: alla 4 wid pass 3 1/4 Z: tillhopa. När Segrandet är i sitt fulla drifwande, absolveras gemenl: 4 ugnar en gång om dagen, som alla af en Segrare ansas, dock att den samma hafwer hielp till friskstyckernas upp- och bleckens före sättiande samt nedtagande, och consumeras till alla 4 ugnarne högst 6 kubel kohl: Men då arm ell: rijk Segring förrättas, måtte 1 karl 5 ugnar ell: 20 Segerstycken på ett dagsarbete afsegra, emedan det arbetet icke fordrar så stor accuratesse utan är mera utsedt på att bringat snart till ända, så att man desto förr af de der af tillwerkade effecterna, såsom förnämbligast Segerblyet får anställa de rätta och ordinarie friskningarne. För hela befostnaden att afsegra 1 Z: Råkoppar innehålles af dess gehalt 8 lod Silf:, och det öfriga göres interessenterne godt med 11 R:dr 6 ggl: för hwar marker; Men kopparen, som förwäges till Segerhyttan Rå efter 114 Leipziger Skålpund på Z:n lefreras ut igen gårgiord allenast 110 Skålpund ell: 1 ordinarie Z: D:o wigt, afgåendes således 4 Skålpund på Z. i Segringsgårmakar och all öfrig bekostnad. Kuhnstyckerna, som ännu något Silf: och ♄ i sig hafwa, bringas sedermera på darr- ell: dörr ugnen, hwilken består af

af 5 gator 1/4 al: från andra af enkel tegelsten uppmurade och ofwan på med tiocka kopparhällar belagde; Till grunden lämnas 4 korstrummor och der öfwer en litet fram åt sluttande stadigt med sand och litet leer mura Tegelstens botten, der på uppföras bägge sijde wäggarne ofwan till wälfde, 6 3/4 al: höga och 9 1/4 al: diupa till innersta Brandmuren af Skorstenen, hwilken med dessa Sidewäggar sluter sig upp åt med en Pijpa till rökens utgående; Rätta Brandmuren åt gatorne är efter Sijdemurarnes distance 4 3/8 al: bred, 3 al: hög från golfwet och 1/4 al: ell: 1 tegelstenslängd tiock, med 5 jernankar wid Skorstens ell: yll innersta Brandmuren fastbunden och med ett windfång 3/4 al: högt från Tegelstens bottnen i hwar gata, item ett annat 1/2 al: öfwer hwar Gata. Walfwet fram öfwer Gatorne begynnes 3 1/2 al: högt från golfwet, med ett löst jernbleck som förrhänges när något arbete är för händer och räcker alt till öfre brynen af gatorne ända bort åt, till hettans innehållande i ugnen; Sielfwa gatorne äro 1 1/2 al: höga och 2 1/4 al: långa från deras Brandmur. När ugnen är ferdig och wäl med leer slätad och utplåstrad samt Kopparscharterna förslämmade, och darrandet företagas skall, staplas kuhnstyckerna ända ut åt hwar gata 2 och 2 mot hwar andra, så många som kunna der på rymmas mas, dock så, att de stå stadigt på Scharterne, och sedan ugnen blifwit fullsatt kastas 1 kubel grofwa kohl ofwan på ända upp under Walfwet till att hålla wärman desto jemnare, och wridas Bläcket strax före som rundt omkring utan till tätt till smetas att ingen hetta kan utslippa; ändtl: lägges glöd i alla gatorne och wed der ofwan på i förstonne allenast några få trään till kuhnstyckernes makeliga igenomwärmande, men sedan alt mer och mer hwar annan tima och det 8 á 12 gånger så länge något will nederdrypa, dragandes emellan hwar gång de neddryper dörnerna med Slaggen och askan altsammans rent ut, och då man i anledning af nästberörde kännetecken merker kuhnstyckerne wara fulldörrade skitas gatorne rena som förr, och warder, förBläcket borttagit, häfwandes man de nu mera så kallade afdörrade kuhnstyckerna så heta som de äro med jernkrokar neder på golfwet och släckandes dem i den bredewijd stående wattballian, då de än fastsittiande dörnerpiggarne med en spitzig hammar wäl afpickas, till dess Styckerna omsider warda hel rena och gläntzande såsom Koppar; dessa dörner samlas till de förra, men de afdörrade kuhnstyckerna läggas afsedes till att gåårbrennas, wägandes efter 1 ugn

en ugn 50 á 60 Z: och hållandes gemenl: 1 á 1 1/4 lod Silf: öfwer 90 skålpund koppar och det öfriga är bly. Den slagg och blyachtigheten, som wid Scharterne altid qwarsittiandes blifwer efter hwart darrande, måste sedan ugnen fådt swalas rent afpickas och kallas Scharten- ell: darr ofen Schiefer, det i Ballian af de afdörrade kuhnstyckerna loss en Sumpff Schieffer, och det uhr gatorne framdragne Rost ell: Rostdörelein och dörrslagg, och det som blifwit pickat af de afdörrade och släckte kuhnstyckerna, PickSchiefer, hållandes samma 3:ne slags Schiefer nästan lika, näml: 2 á 2 1/2 lod Silf:. All denna kratzen blandas tillhopa, lägges till Segerdörnerna, och warder med dem samma på dörnerugnen med friskslagg beskickat och försmelt till dörnerbly. Till 1 ugns afdarrande erfordras högst 4 klaftter weed, och 2 Persohner, af hwilka mästaren bekommer för 1 darrning af 2 Schicht ell: 24 timar 9 ggl:, men dess dräng 7 ggl. De af dessa bägge näml: seger- och darr smeltningarne ihop samblade dörnerna och ofwannämde Schiefersortar, item Blysand och Gräuplein uhr Bokwerket, samt hårdbly och det gröfsta glittret efter af drifwandet, warder alltsammans på dörnerugnen försmelt till dörner- och Så kalladt Schlackenbley, görandes man betickning beskickningen mehrendels af 3 delar dörner etc: och 4 del: hårdbly och Glitter, som uppsätties hwart med annat så fort ugnen tåhl och då förhärden blifwit full, drages Slaggen och Kohlen af och blyet giutes likasom i frisksweltning i frisk Pannor men hwart stycke allenast till 2 1/2 Z: hwilket dörelein Stycken kallas och hålla sådane 2 1/2 á 3 lod Silf: och 4 á 5 skålpund gårkoppar; räknas 20 på ett dagsarbete el: Schicht och 5 á 6 Kubel kohl der till hela smeltningen, och werk warda dessa Stycken 5 hwar gång på Segerugnen till dorun bly afsegrade, som för dess magerhets skull till föreslag i friskningar brukas, men kuhnstyckerna her utaf kallas dörnerkuhnstycken och darras sedermera på lika sätt, som ofwan förmäldt är. quantitet Slaggen af dörnlein smeltningen samlas ihop till någon och beskickas serdeles som widare kortel: skall omröras. Dörnerugnen är lika bygd som en friskugn, men allenast med en tumesbredd diupare Stybbesbotten under forman och jembwäl något widare och diupare förhärd. Den nästbemelde Slaggen och afdragen beskickas med en god del och ♀ Blysand och gräuplein, emedan han mycket bly ännu innehåller, smeltes på Dörnerugnen och giutes der af likesom i dörner arbete äfwen 20 Stycken om Schichtet, som ock 5 i sänder afsegras, hållandes det omsider utkommande werkblyet 3 á 5 lod Silfwer. Slaggen af denna smeltning förändras än en gång på förberörde wijs.

wijs; det utbrachte godhet giutes ock i friskpannor till att afsegras 4 Stycken tillika, och den afdragne slaggen samlas till widare igenom sättiande, kallas nu mera friskslagg, smeltes allena öfwer krumugn och går 3 går igenom på ett Schicht, efter hwilket förändras de han omsider allt blyet och Kopparen släppa måste, blifwandes godzet utgutit i ofteber:de Pannor till Schlackenbley ell: Schlacken Stycken, som hålla 1/2 á 3/4 lod Silf: men litet koppar, och segras merendehls med Dörnerstyckerna inmängde, gifwa efter hwart slaggförändrande allt magrare segerwerkbly, hwilket till friskbeskickningen tienar; Kuhnstyckerna af detta sidsta segrandet kallas Schlackenkuhnstycken, hålla 1/2 l: Silf: 45 á 50 skålpund gåårkoppar och är resten bly, och emedan de hwar gång smärre och smärre warda, aldenstund Kopparen sig i hwar smältning uhr Slaggen alt mer och mer i godzet begifwer, kunna de omsider icke handteras på darrugnen, utan sättias med gåår slaggen igenom krumugnen, då kopparen ändtl: rent utkommer. Elliest förrättas her ock en àá part Smeltning af den bok- och aiskade darrugnskratzen, som beskickas med 2 gånger förändrad blyslagg, och de der af blifne mycket kopparachtiga Styckerne brukas råkopparen i ordin: friskning, dock så att gehalten som nogast observeras. Slaggen och afdragen her och sätties sätties sedan 3 á 4 igenom till dess metallen aldels utarbetad blifwit. Allt ugnsgodz och naas i Segerhyttan bokas, waskas och beskickas bland blyslaggen då han warder förändrad. Det förefaller ock en gång om åhret en smeltning af Probersammarkratzen, som beskickas med 7 á 8 Z: hårdbly och Glitter, smeltes på friskugnen och giutes werkblyet, hwilket håll: undertiden till 2 marker Silf:, i ordinarie SegerPannor, bespares till att afdrifwas bland ordin: Segerbly, men så sättes der utaf för den myckna oartens skull eij mera än högst 1 1/2 Z: till hela drifningen. Slaggen her af förändras efter kratz smeltandet 2 gånger medan ugnen går och den sidsta slaggen kommer åter att igenomarbetas tillika med blyslaggen, sparandes man werkblyet efter warje smeltning ihop till afdrifnings. Hytteröken fångas ock och smeltes med blyslaggen igenom, håller högst 1/2 lod Silf: och brukas det utbrachte werkblyt till föreslag i friskningarne. Alt det SegerWerkbly som hinner till 6 lods Silfwerhalt, räknas för drifwärdigt, samlas i HytteCammaren och då man 48 Z: tillsammans fådt warda de på en gång afdrifne. Drifugnen är af lika storlek och structur med de Sachssiska i synnerhet wid Freijberg brukelige, 5 el: i diametre, 1 1/2 al: hög från golfwet

golfwet med lös jernhatt. Testen slås af god aska hel platt och skäres i centro en ring efter den storlek, som man genom experiencen kan wänte sig blocket stort slag till och ska göres äfwen gatan ferdig till glittrets och Abstrichens afdragande. Sedan han är ferdig ströes 2 kubel kohl tunnt öfwer alt, hwar af han uppwärmes, sopas så ren och sättias werkstyckerna rundt omkring wid kanten på Testen ohngef: till 20 Z:, ssom 2 Z: af den Silfwerrijkaste Kopparen till drifningens befrämjande och förglittrande desto bettre; Her uppå slås 1 fat kohl mitt för blästern, som strax åstad släppes, och windas så jernhatten neder öfwer härden, täppandes man honom rundt omkring wäl till med aska, så att allenast glötgatan och de bägge håhlen der weden inskiutes stå öpne; Omsider lägges glöd in, och då godzet genom lågan af den pålagde drifningsweden begynt smelta neder och stryka ell: drifwa på härden, drages den röda uppskumande orenligheten, abstrich kallad, flitigt af genom Glittergatan till dess werkblyet något förminskas och begynner förglittra sig, då tider blir att släppa Glittret af, så att det icke stadgar sig kring werket och drager något silfwer i sig, som sedan wid af härdens lösbrytande icke kan frånskillias; Her med insättias de öfriga 26 Z: werck stycknings på drifweden ell: Stockarne, gifwes starkare och och starkare hetta och mot slutet, då det blir litet igen på Testen och blickandet tillstundar, låter man det gå som hetast till dess werket eij mehra spritter och blädrar sig, och silfret ändtl: slår blicken, då man alla branderna som fortast utdraga och blästern ställa måste, kylandes silfret af med watens påsläppande genom en ränna, och så warder blicket uppbrutit af hytteskrifwaren ell: Amrihtern, göres rent med Silfwerhammaren och kratzborstan, wägandes 16 högst 20 marker efter werkblyets rijkhet. Till en sådan fullkomlig drifning betarf: högst 30 drifstockar, och påstår arbetet i 18 á 20 timar ell: 2 Schicht, kommandes drifwaren 7 men drängen allenast 6 ggl:. Hårdblyet, Glittret och abstrichen läggas sedermera hwar sort för sig, och tages en dehl af Glittret till föreslag i friskningar, och en dehl till Blysands och Gräupel, samt seger- och Rostdörnersmeltningarne och det renaste och bästa packas in i små fierdingar och försällies till krukomakare efter wigten; Men Hårdblyet och Abstrichet employeras altsammans till förslag i förber:de smeltningsarbete. Fijnerandet sker ock på freijbergskt maner, nämbl: för blöster, dock utan weed. Testarne der tillslås af god aska i jernPåhlar större och smärre efter silfwer posternas wigt, slätas in uti med en trind metall- ell: Träkuhla och warder askan ohngefähr

ohngef: 2 tw: fing: tiock. Till fijnerandet passas testen in 2 tw: fing: under forman merendehls horizontalt, dock efter ögnemåttet allenast, wärmes wäl igenom med glöd, och slås så silfwerblicken hwardera i stycken och 4 á 5 blick till en finering, som allt i sender påsätties och glödges med glöds och köhls påastande först wäl igenom, sedan släppes blästringen och då silfret kommit i fluss, rifwes elden af, röres wäl om med Rörhaken och skiutes strax friska kohl och Glöd på igen, som åter wid pass 1/2 tima starkt anblåses, och drages glöden andra gången af, röres omkring med haken, hwilket itereras än 2 á 3 gånger, till dess man tror på Silfret bli fijnt, då man till försökning tager ett litet prof med en slef, beser det samma och om det gifwer strax en gläntzande spegel och är smidigt, så har det fådt fyllest, hwar och icke så måste det längre drifwa; Nu händer sig ock ofta att man icke besynnerl: efter denna methoden kan bringa silfret till en wiss fijnhet på 1 á 2 grän när, fördenskull håller man sig säkrast och altid wid det merket, att det skall wara nog fijnt när spegeln af det uttagne profwet gifwer och kastar blommor dock lagom, ty blommar det sig för mycket ell: alts intet så är det antingen för högt ell: ringa till fijnheten. När man således ändtl. träffat den rätta fijnhetsgraden, ställes blästern och slås och slås watten på sedan det blifwit huud öfwer alt, tagandes man Test och allsammans uhr Ässian, brytandes så strax upp Silfret och kratzandes samt hembrandes det så rent som möjeligit är sidst hugges ut profwer 1 under och 1 öfwer till fijnhetens examinerande, som bör wara åt minstonne till 15 3/4 lod på markern, och wäges Posten upp hållandes 60 á 80 Marker, ty högre brukas her eij att fijneras på en gång. Alt det her tillwerkade Silfret warder i Eislebiska Zehenden inlefrerat, af Öfwerheten, som Segerhyttan sielf drifwer, åt Interesenterne wid Bergwerket, som för detta bemeldt är, betalt och öfwerskottet till Segerhyttans hwarjehanda bekostningar anslagit; Men Gårkopparen hörde en wiss Contrahent till, hwilken penningarne derföre i Zehenden richtigt ingifwa bör, hwar af Bergwerks betienterne löhnas, Grufworne och Stollarne underhållas och det öfriga participanterne till fördehl länder, belöpandes sig åhrl. till att wist och sällan manquerande qvantum, som tillförne infördt är. Förr än jag begifwer mig att tahla om något annat, resterar ännu att med några ord ihugkomma den wid Segerhyttan brukelige Gåårprocessen, hwilken är af fölliande beskaffenheet Om gåårningen

hert: Aldenstund der af segringen och darrandet komne Kuhnstyckerne för det ännu qwarhållande blyts och andra oarters skull faller nog swåra att reen drifwa eller gåra ty får man allenast 8 á 10 Z: på 1 Gåårhärd i sender tractera, hwilket sker på små härdar för bläster lika som wijd hartz, blifwandes kopparen 2 gånger drifwen, afdragen och Skijfwetals utslijten, så framt man tänker sig att få något gagn af honom, oansedt han warder ändå slenne nog att förarbeta och smida. Då han kommit andra gången på härden, tages mot slutet prof af honom till att se huru när det är till blicket, på det man må kunna observera det rätta moment, i hwilket drifwandet upphörer, emedan, som allmänt bekandt är, der han skulle af hettan längre twingas så worde mycket förbrändt och till skada; I det samma spritas skifworne af, släckas i wattnkumbret och staplas upp i högar till att afföras. Ehuru många eldar denna Kopparen på ofwannämde sätt passerar så föllier honom ända sedan han blifwit gåårbrend någon Silfwerhalt, ja, till 1 lod på Z:n, kunnandes föga bettre utsmeltas, hwilket gifwer tillkenna den stora förbindning som de bägge metallerna med hwar annan hafwa. Gåårkratzen Gåårkratzen warder bokad, waskad och tillika med gåårslaggen samt darrSchiefern till Kopparsten på Friskugnen försmelt. Men detta sker allenast då man någon serdeles qvantitet samblat, elliest pläger samma kratz, slagg och Schiefer gemenl: tages i dörner- och friskslaggförändrandet, då all kopparen sig i slaggblyet begifwer och finnes Silfwerhalten igen uti segringen och de yttermere der på fölliande smeltprocesserna. Segerhytans arbetsfolk niuter continuerl löhn hela åhret igenom för 6 Schicht, hwartdera af 12 timar, om weckan, det må wara något arbete för händer ell: intet, derföre lagar man gerna så att hwar och en sina sysslor hafwer, och der intet annat skulle förefalla, så wankar allehanda smått, Pfösel arbete kalladt, såsom kopparSlaggs, Hytteröks och några andre extraordinarie Smeltningar, att likwäl ingen får gå laat, undantagandes någon siukdomb det kräfwer, då löhnen lika fullt bestås. Till Segerhyttans richtigare drifwande, deputeras gemenl: hwart tredie åhr ifrån det Freybergska Öfwerbergambtet 2 á 3 wäl erfahrne Bergsbetiente, till att på Öfwerhetens wegnar och bekostnad probera, uppwäga, besihtiga och inventera

bergwerket wid Ilmenau tera alla befindtl: effecter och redskap, samt ugnar och in summa alt hwad Segerhyttan widkommer, ingifwandes der öfwer i Öfwerbergambtet utförlig och nöijachtig berättelse, hwar af sedan kan slutas om arbetets drifwande betienternes förde disposition och werket sålunda wid stadigtwarande godt esse bijbehållas, så att ingen egen nyttighet ell: underslef för aflägenhetens skull må förelöpa. Wid mitt wistande på denna orten hade jag fuller gerna giordt en tour till de 14 mil her ifrån belägne Sangerhaussiska och Imenauiska Kopparwerken, men aldenstund de då för tiden mycket slätt och beständigt drefne blefwo lät jag mig med en och annans säkra berättande om deras tillstånd benöija. Ilmenau skall hafwa warit för långliga tider sehn upptagit men kommit i lägerwall medelst det öfwerflödiga tillöpande watten från de många höga kringliggade bergen, hwilket utan Stoll, omöjel: kunnat utehållas, den nu nyl: med stor depense igenom hårda Berget långt bort ledd är och tienar der jemte till flootgraf åt mycket mycket weed och werkie från Thuringerwald, hwar igenom samma graf till en god dehl stryker, och länder så både Bergwerket och landet till ingen ringa nytta. Bergwerket skall wara funderat på ymnoga Schieferflötzer på 2 Refierer ell: hufwud Zuger, näml: Rödlitz och Sturmheijde. Till den förra är nu mera en gammal öfwer 1800 lacht: lång watustoll renoverad, så att Zugen kommit ändtl: i gång; dess flötz består af en mörkgrå och hård Schiefer, med mycken angeflogen och gediegen koppar och elliest af sig sielf rijk haltig; der hos bryter ock en brunachtig löösbruten art, SandErtz kallad, hwilken fuller icke kommer emot den förra i rijkhet men är desto lättflussigare. Den andra Refieren hafwer något magrare Schiefer, liggandes 74 á 75 lacht: diupt från dagen och warandes 2 lachter mächtig näml: hela rätta flötzen till förståendes. Elliest är denna Schiefer i gemen teml: blyachtig och Silfwer håller han från 12 till 24 lod på Z:n fördenskull har man för detta låtit föra Kopparen till att segras wid heckstedt, men nu mera är en Segerhytta jemte de

de fyra Schieferhyttorne wid werket till perfection kommFör några åhr sedan innan den ofwanbem: kostsamme stollen blifwit gängse, har man med Koppertillwerkningen eij hindt högre än till 10 á 12 Z:n om weckan af hela Bergwerket, men nu för tiden kunde man wäl 2 á 3 dubbelt så mycket till wäga bringa, så framt icke her wore samma kohlnöd som wid Mansfeld, der igenom arbetet studza måste och efter de Knappa och långwäga till förskerna modereras. De Ilmenauiska Grufworne äro för tiden så widt brutne. och med Stollorter fortsatte, som hoosgående mig communicerade Marckshridiska Profil- och grundrijtning någorlunda wid handen gifwer. wid Sangerhausen är ännu litet tillgiordt, eij hell: lärer man sig widare något serdeles der om bemöda, aldenstund Schiefern faller så mycket jernbindig och håller elliest högst 8 lod Silf: och 1 á 3 skålpund koppar. Denna refier fördelas i twenneserskillde små Zuger, näml: Gott lob och Reheplatz; På den förra ligger Schieferflötzen 8 á 10 lacht: diupt och är högst 10 toll mächtig, men på den senare ligger han 18 á 20 l: diupt och är nästan lika mächtig med den förra. Strax her bredewid finnes 2 á 4 l: från dagen en högst 2 toll mächtig

tig lösbruten med så kallad kupftergrun melerad SandErtzflötz, hållandes samma Schiefer allenast 2 á 3 skålpund koppar. Dessa senare små werken betiena sig af 1 Smelthytta tillhopa, och tillwerka 2 á 3 Z: koppar om weckan och hela åhret igenom högst 150 Z:. Den her befindtl: mehrendehls ganska jern bindiga Schiefern, har man oachtadt åtskilliga försöknings prof omsider på intet bettre maner kunnat tractera än på 3 1/2 ol: höga Smeltugnar med en wijd Stickhärd förr efter den inventionen som i Hessen wid Franckenberg och Richelsdorf är brukelig, hwaräst också jernachtig Schiefer wankar, gåendes sådane ugnar allenast 2 dygn i en redning;, hwar efter blifwer 1 Z: så kallad herd- ell: grof Råkoppar och högst 1/2 Z: Skärsten, hwilken senare warder wänd på 7 á 8 eldar och herdkopp:n i Kopparbruket å nyo med honom till ett kopparstycke igenomsett. Efter Efter tillfälle gifwes så will jag med några ord tala om det ordinarie Hessiske maner att smelta Schiefer, som skall wara mycket fördelachtigt, men der hos, ock hel hemligt hållas, skolandes en der brukelig Smeltugn gå 8 dygn i en redning och draga öfwer 2000 Z:n Schiefer. Twå

Twå mijl från Sangerhaussen ligger ock ett Schieferwerk, Puttendorff benämdt, hwaräst öf: 200 Z: Koppar åhrl: tillwerkas, och lyda alla dessa små Refierer under det Sangerhaussiske Bergambtet, görandes tillsammans om åhret jemte, Ilmennau till det högsta 350 Z: Koppar. Ett Jernwerk skall ock wara wijd denna tracten belägit, deräst malmen är af rostig art, mycket hård och rijk och bryter i en 1 lacht: mächtig Flötz allenast 2 lacht: diupt från dagen, fördenskull han ock med ringa bekostnad uppfordras; Elliest brukas han för dess godhets skull att förarbetas till fijna sorter på de 2 så kallade Rennfeuer ell: Rennwerk, hwilka hwartdera allenast 5 á 6 Z: om weckan till werka, och warder jernet sedan Stället blifwit fullt i en liten härd till galtar af 2 Z: utstuckit, gåendes dessa werk således hela åhret igenom oachtadt her är stor nöd och dyrt prijs på kohl, i dy 1 fuder med 3 á 3 1/2 Meissn: Gulden betales måste. Såsom jag mig till de Sachssiska Bergwerken begifwa tenkte, quitterade jag Eissleben och kom under wägen till det så för det nyl: restaurerade Universitetet som det gamble och stora Saltwerket Saltwerket namnkunnige Halle, hwar om i synnerhet hwad det senare anbelangar jag icke förbijgå kan något att förmäla. Detta Saltwerk är öfwer 1000 åhr gammalt, af Keyser Ottone Magno tillika med Staden, som an: Chri 981 blifwit funderad, till domkyrkian i Magdeburg skänkt och sedermera efter några förwäxlingar, så i Krigstider som af andra tillfällen omsder kommit under det Brandenburgiska huset jemte ofwannämde acqvirerade Ertz Stift. Det består af 4 åhret igenom ymnoga Saltbrunnar strax wid Sala Elfs brädd, som förer sött watten, men Brunnarne så salt att det wäl med de starkaste i Tyskland certera kan. Hwar och en Brunn hafwer sitt serdeles namn och kallas den största och förnämste der Teutsche, den andra GutJahrs, den tredie Meteritz och den 4:de Hackeborn; Alla äro de med Ekplankor uhr grunden wäl timbrade, och Teutsche Brunnen, hwilken gifwer det bästa och klaraste wattnet, för utan den 1 3/4 al: höga Öfwerbyggningen ell: krantzen, 35 1/4 aln diup till botten, ökandes sig på 1 tima öfwer 1 aln, när han icke öses, fördenskull löper han ock undertiden då Saltet icke för swåra wägars ell: andra orsakers

orsakers skull kan nog afhämtas och arbetet der före inställas måste, hwilket Kaltlager kallas, så full, att wattnet måtte släppas ut genom en ränna i Elfwen. GutJahr är förutom Krantzan ell: Gestelle 44 3/4 al: diup, hafwer den starkaste ådran, som sig ofwan till wid dagen grant höra låter, kan altså intet tömas, men flödar dock aldrig öfwer bräddarne medelst dess communication med förberörde Brunn, den han på 84 al: när angrentzar, hwilket ock der af praesumeras kan, emedan då mycket watten uhr Teutsche Brunnen uppwindas minskas det något i den andra; Elliest hafwer detta wattnet icke den skär- och klarhet, som det förra, utan der hoos af en morastigt stickande lucht, hwar af dock Teutsche Brunnen ingen skada lider, af orsak till äfwentyrs att wattnet i communications canalerne lärer filtreras och sina grofwaste feces efterlemna. Meteritz är 38 3/4 al: diup, utan krantzen, hafwer efter apparencen en god dehl af sitt tillopp uhr Teutsche Brunnen aldenstund de ligga allenast 11 al: från hwar andra, men dess watten är lika illa luchtande med det GutJahriska, löper sällan brunnen full, undantagandes icke Elffloden går öfwer alt, som skedde an: 1650, då wäl denna och de andre 2 brunnarne få stått öpne, men Teutsche Br: måste slås till och med bek på det bästa förwaras. Hackeborn Hackeborn är 35 1/2 al: diup, mycket smalare än de andre, ligger längst bort och haf: förmodel: sitt à part tillopp utan communication med de öfriga; dess wattn skattas af lika beskaffenhet som det GutJahriska, men ådran är något swagare. Dessa Brunnar tillika med Salthyttorne, Kothe kallade, ligga emellan Stadsens Torg och Elfwen, formerandes med deras appertinentier en god dehl af Staden, och aldenstund den tracten lutar utföre åt Elfwen, hafwer hela werket i alla ArchiBiskopeliga och Churoch furstl: förordningarne bekommit det namnet Thalguter, men kallas ock elliest i gemeen Saltzguter. Brunnarne äro till deras watten, Sohle kalladt, hwar för sig på serdeles sätt emellan possessorerne wid första anträdet och intecknandet fördelte som föllier: Teutsche Brun: består af 32 Stule ell: 128 Qvart om åhret att bruka, på hwar qvart räknas 12 Pannorne i Kotherne, som stiger till 1536 Pannor, och på hwar Panna 5 Såår, ell: Zöber, Sohle till Siudningen, innehållandes 1 Zober 8 ämbar ell: 2 1/2 Z:, och äro de richtigt justerade. GutJahr är reparterad i 12 Stuhle, hwar Stul af 7 qvart och äfwen 12 Pannor på hwar qvart ell: fierde part; bestiger sig så hela summan till 84 qvart och der till 1008 Pannor, och considereras 1 1/2 Panna af detta wattnet eij

eij bettre ell: högre än 1 Pan: af Teutsche Br: Sohle. Meteritz hafwer 4 Stule, 1 Stul 20 qvart, 1 qvart 2 Nössel och 1 Nössel 8 1/2 Panna ell: 5 Zöber Sohle. Hackeborn är fördelt i 2 Stule, 1 Stul i 16 nössel, 1 Nössel i 6 1/2 Pan: och 1 Panna i 4 Orte, ell: 24 Zöber Sohle. I denna proportionen kommer på en fullkomlig Siudewecka af den så kallade HerreSohle att hämtas uhr Teutsche Brunnen 7680, uhr gutJahr 3696, uhr Meteritz 800 och uhr Hackeborn 768, Eller ock uhr alla 4 in alles 12944 Zöber. Detta är egentl: interessenterne tillslagit och dristar sig ingen att tillwerka något der öfwer, wijd stort wijte till görandes; Men utom sådan ordinarie och effter hwars och ens Stulrättighet utmätte ell: proportionerade åhrl: så kallade Herren Sohle, är ock en wiss qvantitet afdelt till Thal Beambternes och arbets folkets ell: Hallorum aflöhnande, samt Brunnarnes och werkets wid macht hållande, näml: på hwar full arbetswecka uhr Teutsche Br: 1928, uhr GutJahr 988, uhr Meteritz 538 och uhr Hackeborn 282 ell: in alles 3736 Zöber. Summan af detta belöper sig till 16680 Zöber, som, der arbetet kunde så jemt drifwas, hwar wecka åhret igenom blefwe bestådt at upphämtas och försiudas, men emedan många hinder emellan komma så warda många weckor utslutne. Till Till en god ordnings wid macht hållande, emedan werket är så widlyftigt, befinnas fölliande i anledning af Thalordningen tillsatte förnämsta Beambter, Regenter kallade, såsom: En Saltz gräfe ell: Richter och 3 OberBorn Meister, som hwart åhr omwexlas, skolandes wara habile män, hållas i teml. estime och warda med serdeles ceremonier af Stadsens Magistrat på öfwerhetens approbation tillsatte. Den första förer general Directorium dock under Magistratens Lydno, och de 3 senare haf: tillika med 4 Thals Vorsteher uppsicht öf: Brunnarne. Dessas förrättning är kortel:, att samlas hwar lögerdag på Thalhuset ell: Capitlet, hämta bland annat räkenskap af Saltzwärckerna ell: Siudarne om Saltets förråd, och hwad som weckan öf: är affördt, hwilket de tillika med Bornschreibern anteckna och öfwerslå om nästfölliande weckas arbete; antingen man hela weckan ell: allenast några dagar får gå till Brunns ell: ock aldeles hålla Kaltlager, hwar öfwer af Thalambtet voteras och hwad som ändtl: då beslutes utropas för dörren af Thalfogden att wärcker- och BornKnechterna kunna sig der efter rätta. Förutan dessa äro ock till ambtet räknade: UnterbornMeister, GabenHerren och Oigler, som alla sina instructioner och wissa beställningar hafwa. De öfriga ordinarie betiente och arbets

och arbetsfolket bestå i fölliande. 2 BornKnechte, nämbl: 52 Träger som bära Sohle från Brunnarne till Kotherne, 16 häspler, de der omkring draga Kugg- och Kamphiulen öfwer Brunnarne till Sohluppfordringen och 16 Radetreter, hwilka 2 och 2 i sender gå in i GutJahrs Brunnens uppfordrings Hiul och alternera sina Schicht; 2. Sturtzer, som stå på Gestellet öfwer brunnarne och slå det uppwindade wattnet i den stora Hoon, Kahn kallad, hwar utur det sedan af Häpfterna uttappas i Zöberne åt ofwanbem: Träger ell: Bärare; 3. 6 Ambts Knechte, såsom ThalVoigt, ThalsZimmerman, 1 Haushalter ell: Rufer, 2 Stege Schäuffler ell: Spuhlen Zieher, till Brunnarnes reenhållande och conserverande för regn och annat lättel: tillflytade dagwatten; och 1 Kohlen Schutter, till att emottaga, richtigt distribuera och beräkna all weeden och Stenkohlen till Kotherne. Her till komma ock de extraordinarie Arbetarne, Gehulffner kallade, som tagas till hielp när werket som starkast drifwes och de ordinarie eij hinna förrätta alt hwad som påfordras. Dessas antahl tillika med Kotharbetare och alt Thalfolket tillsammans bestiger sig nu för tiden in mot 900 men tillförne öf: 1000 Personer, hafwandes alla sina wissa i Thalordningarne författade reglementer, så att hwar och en sina sysslor weta måste, hwar till de ock strängt nog af Thalfogden och Beambterna hållas att ingen försumelse ske kan. Af Af gambla tider hafwa dessa arbetare behållit det namnet Hallorum, utan twifwel efter Staden Halle, hwar igenom de så wäl som af deras underliga och serdeles klädebonad samt plumpa lefwerne och elliest sällsamma dialect uti Språket, från annat folk ökände och föga achtade äro. General participationen uti Thalguterna beträffande, så hafwer Öfwerheten i Landet uti Teutsche Brunn:n 8, i GutJahr 3, i Meteritz 1 och i Hackeborn 1/2 Stul, der till med också 25 enskyllte Kother, hwilka dock nu för tiden nästan halfparten blifwit åt SaltJunkarne abalienerade; Men det öfriga besitter dehls magistraten i Staden, dels Borgarne, SaltzJunckers kallade, och dehls åtskillige pia loca, såsom Magdeburgiske Domkyrkian etc:, men ingen af dessa possiderar något her uti ärfftligen, undantagandes han icke är bofast och besuten Borgare och Pfänner i Staden, och töras icke heller de något förskingra och åt fremmande på andra orter försällia ell: afstå. Emedan skogarne her omkring blifwit af Werkets långliga drifwande helt utödde, så att på sidstonne eij haft annat till Siudandet än halm och rijs; fördenskull är an: 1583 med Churf: Augusts öfwerens kommit om wedflotande från de Meissniska angrentzande Skogarne på Elstern och Sala Elfwen emot wiss betalning för hwar klaffter, hwilket ock än i dag practiceras och är Saltwerkets endaste tillflycht. Efter

Efter sådant förafskedande warder åhrl: till 8000 Klafter 1 3/4 al: långa halfparten gran ell: futall, weichholtz, och halfparten Ek ell: Biörk, hartholtz kalladt, nedflotadt, af Holtzambtet emottagit och hwar klaft, som bör hålla 3 Zwickauer alnar i högd och bredd, med 2 R:dr 8 gg: betalt; men sedermera gifwes för hwar klafter, aldenstund der på wid upptagandet, mätandet och till holtzAmbtets löhnande ännu mer kostas måste, af Pfännerschafterne 2 R:dr 11 gg:. Det wore wäl ännu mycket att berätta om detta widlyftiga werket, men som tiden mig intet längre drögsmål tillåta wille att utforska alla particulariteterne der wijd, hwilket ock syntes föga af nöden, ty må det öfriga förbijgås och återstår nu att jag som kortast sielfwa Siudnings procesen igenomlöper: Sohlen uhr Brunnarne bäres i de stora Träkaren, som 1 i hwar Saltkothe befinnas, warandes der uti beqwämligast för handen att utpumpas i Pannorne till siudandet. Her äro nu för tiden in alles 112 Saltkohter ell: Siudehyttor, 14 Öfwerheten, Herrenkothe kallade, och 98 privat folk tillhörige. De äro icke alla lika stora utan af 3 slag, nämbl: stora- medelmåttige och små, och finnas af förste rangen 60, af den andra 26 och af den tredie lika så många; Deras åtstillnad består i härdarnes och pannornes myckenhet, warandes 10 Kother med 1, 94 med 2 och 8 allenast med 3 härdar, uti hwilka Pfännerna ell: PfannPfannwerckerne efter hwars och ens proportionerade andehl uti Sohle ell: Thalgutet, egendes mången 1 á 2 hela och mången allenast 1/2 Koth, men ingen der under, och till deras åtskilliande dehlas hela Pfännerschafftet i Gantze Pfänner, näml: när en hafwer en hel Koth, och Spänner, då 2 i en Koth participera. Ingen sådan Pfänner ell: Spänner admitteras till werket utan Öfwerhetens autoriserande, och måste han wara wäl behållen till hus och egendomb, åt minstonne till det i förordningarne föreskrefne qvantun, så att hans dehl icke lättel: må blifwa caduc. En hel Koth kostar att bygga af nijo med Sohlfass och öfrigt tillbehör öfwer 900 R:dr. Med Sohlfass förstås det stora och täckte Kaaret, der uti Sohlen med Zöberna bäres och står i beredskap till siudningen. Elliest är Kothen af stockar, så som en annan byggning från jorden timbrad, täckt med halm och med en wind ell: låfft ofwan på, hwilket måste hållas så hett och warmt som en badstugu förmedelst de ifrån härdarne uppgående och hettan med någon från sig gifwande stora Pijpstockarne, till att således desto snarare få det tillwerkade och efter handen strax uppburne Saltet torrt och ferdigt till afhämtande. Härdarne till Pannorne muras nästan som en of: till öpen bakugn, med glugg frammanföre till wedens ell: kohlens inkastande och ett litet windfång bak till; Längden och bredden måste correspondera mot Pannornes

nornes storlek, som äro merendehls aflånga och i privato kother ordin: 4 al: breda, 4 1/2 al: långa och 7 toll diupa, men i de furstl: aldeles olijka. Öfwer Härden warder Pannan med öglor och utan till sittiande Ringar så hängd, att hon tätt passar sig der in uti, warandes giord af jernbleck, wäger merendehls 3 Z:, och kan hålla i continuerl: siudning 20 weckor, om hon wäl conserveras att icke saltet får skarpna på beten och fräta håhl; När sådane Pannor sin tid uttient haf:, letas det bästa bläcket ut och göres nya af gamble så långt det räcker. Man har fuller för några åhr sehn försökt att äfwen her som wid Luneburg inrätta Blypannorne item KopparPannor, men wattnet hafwer sådane intet fördraga kunnat. För det Wettijnska Stenkohlswerkets när belägenhets skull har man för några åhr tillbaka frästat att siuda Saltet med Stenkohl, hwilka befunnits göra det hwitare än weden, oachtadt dessa anda nog slaggachtige och grofwa äro, men icke dessmindre är der utaf åhrl: en wiss qvantitet determinerat till 8 kother, som god fördel der wid hafwa emedan weden faller mycket dyrare och gif:r swartare godz förmedelst den myckna uppgående Röken. Sielfwa siudandet sker sålunda: När Pannan är på dess härdh inpassad, kastar man först weden ell: kohlen der under dock litet allenast, och bär Sohlen in i Pannan uhr kahret med ämbar om det står när in till, men elliest Pumpas hon upp och släppes in i Pannan Pannan med en ränna, och det i förstonne eij mera än knapt bottnen skyles, der af man erfarer om Pannan står horizontalt, och strax der på ökas 21 á 22 ämbar till, tändandes man så elden ann. Sedan förr än Sohlen begynner koka, giutes der i ett litet horn ell: Skål med Oxblod, farbe kallad, till råachtigheternes dämpande och att igenom den der af förorsakade fermentationen; Ändtl: fylles den öfriga Sohlen in, så att det kommer in alles 36 fyllämbar ell: 4 1/2 Zober i en ordin: Panna; Strax gifwes starkare hetta, att det på 1/4 tima får koka upp, och fradgan ell: orenligheten uppflyta, som af Saltzwärcker- ell: Siudarne med en tunn träspada flitigt afskumas till dess Sohlen warder aldeles klar; då sätter man ett bräde frammanföre till att förhindra rökens uppslående och swäfwande öfwer Pannan, gifwer så starkare eld och låter som hårdast koka i en timas tid, hwilket kallas den stora Elden. När Sohlen begynner gifwa klara blädror är tecken att hon will resolvera sig till Salt, derföre giutes der i några skedblad öhl, Schwencke bier kalladt, på det Saltet må desto bettre körna sig och coaguleras; Så warder ett bräde twert öfwer Pannan lagt, der på 2 af widior flätade diupa Korgar sättias, uti hwilka Saltet småningen så fort det sig samlar uppöses med Skåfweln, och rinner wattnet continuerl: af tillbaka i Pannan, minskandes sig efter handen till dess om sider intet qwart blifwer.

blifwer. Qvantiteten af wattnet ell: Sohlen i Pannorne är således proportionerad, att der af i hwar Siudning twänne af of: nämde korgar fulle warda och hög Råga der på. När korgarne blifwit fullöste jemt med brädarne, giutes åter litet SchwenckeBier i Pannan, och låter man wattnet der med utan omrörande koka 1 1/4 tima wid pass, att saltet får sättia sig igen, begynnandes då att ösa det upp till råga, näml: först 4 á 5 Skåflar på hwardera korgen, åter slås öhl i Pannan, hwar med hon till slut något uppsiuda måste och tages omsider alt Saltet upp och lägges på bägge rågarne, att de warda nästan så höge som Korgarne sielfwa; men her wid ligger macht uppå, först, att icke hettan mot ändan är för stark och sehn att icke Sohlen på bottnen i Pannan aldeles uttorkes ell: inkokas, it: att Saltet icke får på något ställe hårdna på botten, ty då fräter det snart håhl och spriter med stort knallande upp, hwar emot ett flitigt omrörande det bästa remedium är. Såsom nu Saltstyckerna blifwit fullrågade och i sin rätta storlek, kallas de Werkstycken, wäga hwartdera wått 2, men tort 1 1/4 Z:, och heta bägge tillhopa, näml: af 1 Panna, ett WerckSalt. Då ändtl: intet mera Sohle är qwart, än allenast att botten skyles, fyller släpper man Sot Pannan till en ny Siudning, hwar med procederas lika som redan formäldt är och så hela weckan öfwer. En sådan siudning acheveras gemenl: innom 4 timars tid och wäl snarare re undertiden. Elliest förefaller ock ett och annat wid detta siudande att observera, såsom: när man i 2 dagar continuerl: kokat, så plägar sig oachtadt alt omrörande wid bottn i Pannan fastbinda en hård skårpa, hwilken måste i tid uppbrytas, och sker det med pannans aflyfftande, rengiörande och sedermera insättiande. Då Schicht göras skall, låter man Pannan stå qwar på härden och fyller henne med gement watten, att hon således kan utblötas till näst på fölliande siudning. För 1 fullkomligit Werkstycke bekommer wärckern, när det är sudit med weed 2 1/2 gg:, men med Stenkohl allenast 2 gg: i arbetslöhn, aldenstund det senare arbetet mindre omak erfordrar. Strax styckerna blifwit ferdige, bäras de upppå winden i Kothen att torkas, ställandes man dem radtals ut med hwar andra i deras Korgar till dess de warda afhämtade. På of: stående sätt warder genenl: af 1 Panna i en fullkoml: siudewecka af 6 dygn 38 werk ell: 72 werkstycken af 160 Zöber Sohle förferdigade, hwar till consumeras 14 á 15 Halliska kannor SchwenckeBier och 2 á 2 1/2 kan: Oxblod. Saltkorgarne måste för all wara lika justerade, der öfwer med Korgmakarne noga inseende hålles; der till med bör 1 korg kunna brukas 12 á 14 gånger och twättas wäl ren emellan hwar gång. Arbetare

Arbetare wid en Panna är: 1 Saltzwärcker, den ock offta 2 Pannor dirigera kan, der de finnas i en Koth, men elliest intet, bekommandes om han haf: arbete ell: intet, hwar wecka åhrl: 6 gg: af sielfwa Pfännern för 1 Panna, och af den som Saltet afhämtar för hwart werkstycke 2 gg: 6 pfen: så kallad aufshlagegeld, näml: för det han efter sin plicht bär ell: låter bära neder och fylla Saltkärrorne. Men her emot måste han ock hålla sig en dräng ell: annat Hiohn till hielp i kohten, anskaffandes dessutan sielf Skoflar, lius, halm, Blod, Schwenckebier och andra små materialier; it: bör han ock reparera härden med egen bekostnad, så framt han icke är aldeles bofällig. Flera behöfwas eij till en Panna, när weed ell: kohlen, samt Sohle, richtigt till handa bäras och arbetet i sitt rätta skick wara månde. Öfwerhetens genandt af detta werket är öfwer hufwudet 3 gg: för hwart privat werkstycke, och dessutan hwad som dess egna Kother kunna kasta af sig, för hwilket allenast fohrlönen betales. Såsom nu med det her tillwerkade Saltet för den stora myckenhetens skull stor fördehl är och landet der af till öfwerflöd hafwer, så är till dess afhämtande all god anstallt giord, warandes wissa Fuhrmän, som med enspänniga kärror ell: ock offta stora wagnar med 2 par 2 par hästar före och slädor om wintern till Halle af Köpmännerne från åtskilliga orter skickas, och hafwa penningar med sig, och gifwa för wart werkstycke 21 gg:, lassandes 8 Stycken på en kärra och på wagnar 4 gånger så mycket. Angående sielfwa Staden Halle, så är hon der hos mycket i rop för det wäl inrättade Universitetets skull, beståendes af 12 Professorer och wid pass 1000 studenter, som med större flitighet de bokeliga konsterna exercera, än snart sagt på någon ort i Tyskland. Twänne små mil her ifrån ligger det Wettijnska Stenkohlswerket, hwilket jag således icke kunde underlåta att besee. Det är 1/8 mil belägit från den lilla flecken Wettijn, skall sträcka sina flötzar öf: 1 mil i circumference, och äro de samma 2 öfwer hwar annan, den öfwersta 6 á 8 lacht: fran och den understa högst 30 lacht: diupt från dagen, bägge af different tiocklek, stundom 1 spann och stundom 2 1/2 lacht: mächtige och hafwa 2 igenomsättiande swartgrå bergådrar ell: flötzer 2 á 4 tw: fing: tiocka; Elliest falla sielfwa Flötzerna 10 grader till nordost nästan lika med Backarne wid dagen. De gamble haf: drifwit her på åtskilliga orter och Schacht nedsänkt, och men måst omsider gå her ifrån för wattnets öfwer handen tagande, hwilket Steenkols Wär

ket de eij med den uppsatte och dyrt påkostade konsten kunnat utehålla. För 10 åhr sehn er sidst med Schachtsänkningar och brytningar begynt, dock på en annan tract, emedan man erfarit att flötzerna gådt så widt i feldtet, fortsättiandes man nu för tiden orternas indrifwande på flötzerna så mächtiga som de äro, och lämnandes gråberget öfwer och under till Tak och botten, hwar igenom undertiden stora widder in i grufwan warda, ja, så att man sig der öfwer billigt förundra kan, men såd så lända ock sådane icke till någon afbräck ell: fahrligh:t för werket, aldenstund her och der stadiga Pelare obrutne blifwa, som taket understödia kunna. Stenkohlen äro minsta dehlen dugeliga till smidande, brukas fördenskull mäst till att bränna i spijsar och kakelugnar, hwilket för wedens dyrhet her omkring god consumtion nog gifwer; När ändtl: några af god art kunna utsökas, warda de afsides lagde och afhämtas mäst af de uti och kring Aschersleben boende Smeder som med träkohls utblandande sig der af ehuruwäl för nöds skull betiena måste. Elliest warda ock öf: 2000 wispel om åhret af de bästa till det Halliska saltwerket förskaffade emot 8 á 8 1/2 gg:s betalning wid werket för wispeln. Nu för tiden tiden drefs detta Stenkohlswerket af participanter och allenast med 12 Brytare, under en serdeles Bergmästares samt grufskrifwares direction. Ymnogheten af Stenkohlen sades wara så stor, att om man arbetet med macht angripa wille, så skulle wäl 10000 wispel åhrl: anskaffas kunna, i det stället man knapt till 30000 wispel på hela 10 åhren bort åt sedan werket sidst upptogs brutit och försåldt hade. Ongefähr 2 Stunder trån Wettijn Nordwest ut har Zehendnern Voigtel, som öfwerdispositionen af Stenkohlswerket af Churf: af Brandenburg ombetrodd är, låtit nyl: begynna skärpa på en KopparSchieferflötz, hwilken man funnit 1 god aln mächtig och mycket rijkare af Lazurkörtlar än den Mansfeldska, fallandes 36 grader och sättiandes fort i ett teml:t feldt, som redan är erfarit, hwar af man sig god förhoppning gör till ett stort werks upprättande, hälst emedan öfwerheten i landet ingen omkostnad hwarken på detta ell: flera bergwerk spara will, allenast lyckan liter mer her efter än för detta ändå favoriserade. Flera Bergwerk finnas icke omkring denna districten, undantagandes en liten dagrymning på ett lösbrutit och mäst af

af Jordstenar bestående jernnalmstrek 1/8 mil från Halle, hwar ifrån in alles ännu allenast 800 Z: malm med Båthar på Saala- och Elbströmarne öfwer 30 mil bort förde äro till det Churbrandenb:ske Jernwerket Radenau och har man der befunnit honom wara af god art och rijk, warder fördenskull med brytningen widare continuerat, och lärer malmen alt framgent den långa wägen passera skola in till dess något Bruk närmare grufwan inrättas kan, näml: så framt flera och beständiga Strek finnas, hwilka på alla orter omkring i landet eftersökas. Her ifrån fortsatte jag min resa widare på Leipzig, och uppehölt mig der några dagar för ett och annat curieust som der war att inhämta. Detta Universitetet hafwer alt från an: 1517, då det först wardt inrättat, sig storl: förkofrat och hålles nu för det förnämsta i Tyskland. Ibland de 19 der warande Professorer i allehanda faculteter estimeras in moralibus Doctor Otto Mencke för den lärdaste, under hwilkens praesidio de widt bekandte Acta Eruditorum Lipsiensium först kommit på bahnen och sedan dan an: 1682 blifwit åhrligen augmenterade i det af of: nämde Doctor formerade så kallade Collegio Collectorum, som hoos honom ordinarie hwar onsdags för middag från 10 till 12 hållas plägar i närwaro af de capablaste professorerna, då om åtskillige materier dock mehrendehls in Physicis och räalibus wackert discoureras och föres till pennan, kommandes sådant efter noga censurerande stycketahls hwar månad i dagsliuset. Her till contribuerar mycket den widlyfftiga correspondence, som D:r Mencke hafwer på åtskilliga orter, hwar igenom så många kloka mäns sentimens colligeras, och är icke mycket underligit att der af således ett wackert werk componerat warder. Elliest utropades her D:r Rivinus för den snällaste i Medicina och Physiska Sciencer, och näst honom D:r Schamberger, hwilkens curieusa collectanea af mineralier och hwarjehanda Saker in räalibus af mången berömdes och war wäl wardt att se. Apothekaren Zincke hade äfwen ett och annat curieust att wijsa, men i synnerhet ett fullkomligit och rart Cabinet af musslor och snäckor, hwars like hos fåå på denna orten war till finnandes. Hwad öfrigt denna Staden beträffar, så är hon förutan dess galanterie och folkrijkhet också för dess stora handel besynnerl:

nerl: wid de 4 gånger om åhret brukeliga så kallade Messorne mycket bekandt, inporterandes då Öfwerheten i Tull och andre inträder mer än halfwa Churfurstendömet. Sedan jag som snarast mig her omsedt, satte jag ändtl: min resa directe på Freyberg, hwilket är renommerat för den förnämsta Bergs Stad icke allenast i Meissen, utan ock i hela Tyska Rijket, warandes der occasion att inhämta allehanda wetenskaper i Bergwerks Saker af de der i orten wäl erfarne och förståndiga Betiente, som de fremmande med oförtruten tienst och underrättande mycket redebogna äro. Innan jag kommer något närmare till detta werkets omtalande, kan jag icke förbijgå generaliter att anteckna de förnämsta öfriga Bergs orterna i ofwannämde Meissniska Creijsen, hwilka med serskillde Bergambt mästedehlen försedde äro, dee der alla under det Freijbergska Öfwer Berg Ambtet sortera, men det senare dependerar af det i Churfurst Augusti tid inrättade Berg Cancelliet, hwar uti han sielf i sin lifstid praesiderat tillika med några Rådsherrar, men sedermera är det bracht under Cammarens Praesidium och förwaltas nu för tiden af Cammar Praesidenten, 6 Cammar- och allenast 1 Bergs Råd förutan de de ringare Betienterne. Desse domstolar hafwa sig till klar rättelse de på åtskilliga tider och efter Bergwerens beskaffenhet af öfwerheten i landet utgifne så Tryckte som skrifne förordningar, dem ock OberBerg- och Creijshaubtmannen H:r Abraham Von Schönberg med stor fullkomlighet och möda ihopdragit uti sitt Corpus Juris Metalli, och hafwa de alle en stor confomitet med de Keijserliga, Böhmiska, Luneburgiska etc: Bergsrecesserna, så att den ena kan räcka den andra handen, ock domaren med desto större lätthet och utan haesitation sitt Embete förrätta. För det öfriga bestå de trykte Sachsiske Bergordningarne i fölliande: Den alldraäldste är af an: 1520, och af Hertig Georg, som då war Catholisk och Bergsmännerne till sin religion twinga wille, förnyad an: 1536; Dess Broder Hert: Henrich, den honom succederat, har wäl också något i BergsSaker stadgat, men sådant finnes intet wara i Trycket kommit; Sammaledes förewetter det sig ock med Hert: Mauritii Statuter; An: 1554 hafwer Hertig Augustus, bland förutan andra dess berömliga gerningar, låtit de förra och gambla ordningarne allesammans första gången, och andra gången an: 1573 sammandraga, förbättra och renovera; Men sidst kommo de an: 1616 i fullkomligare Forme

forme, och äro alt sedan intet omtryckte wordne undentagandes hwad ofwanbem: Von Schönbergs Werk betreffar, hwilket nog fullkomligit och med tideliga expliceationer illustrerat är. Det är ej utan förundran att betrachta hwad ymnoghet af Bergwerk Gud och naturen, detta landet förlänt hafwer, ja, så att her nästan alla mineralier, som nämnas kunna, äro till finnandes. Och fördelas dessa Bergwerk, emedan de snart sagt alla i den Meissniska Creijssen belägne äro, uti Unter- och OberGebirgiska, näml: efter orternas situation och beskaffenhet; Till de unterGebirgiska som mehrendehls äro accessible och ligga dehls mitt i och dehls hardt wijdt sielfwa Sädesbygden, räknas fölliande Silfwerwerk: 1 Freijberg, det förnämste; 2 Görsdorf; 3 Scharftenberg ; 4 Braunsdorff; 5 Öderan, och 6 det nu nästan aldeles ödeliggande Glasshuttner werket, hwilka dock alle samt några flera odugelige her och der kringströdde grufwor och skärpningar under Freijberg och dess Berg- och Ober Bergambt lyda. 2o ett Kopparwerk finnes her allenast ett näml: Sachsenburg: Några fåå Jernwerk, såsom Pirna wid Königsten etc.

köngstein etc: Af Tenwerk är Altenberg med Gissing det endaste och näst Schlackenwald i Böhmen det förnämsta i hela Tyskland, hwar wid ock så angrentzar det Zinnwaldiska flötzwerket, som dels under Sachsisk och dels Böhmisk jurisdiction sorterar. Alun- samt vitriolwerk drifwes allenast ett näml: wijd Diebeu. Item Ett Stenkohlswerk, Pesterwitz, strax wid Dressen. Ett för 4 åhr sedan wid Lutzen upptagit och sig nu ymnogt wijsande Saltwerk, till hwilkets widare uppkomst felas allenast någon tijd, och beständigt förlag. Ett nu för tiden stillastående Swafwelwerk allenast med en liten hytta, wijd Freijberg. Och ändtl: några så wid freijberg, som Dressen, och Stolpe och flerestädes belägne Stenbrått af åtskillig art, hwilka jemte Bergwerken något serskildt omtalas skola. Hwad de Obergebirgiska Werken beträffar, så äro de i något större ymnoghet, hwilket också ortens ganska bergiga och zude situation medgifwer, sträckandes han sig mehrendehls ända långs ut åt Bohmiska grentzen alt ifrån Johan Georgenstadt till Zinnwalde. Uti denna districten har man fordomdags funnit icke i ringa quantitet Guld i några Strömar, såsom den hwilken löper genom Schneeberg, samt SchwartzElfwen wid Schwartzenberg, mästedehls i en mörkgrå och swart band, den man genom waskande till nytto förarbetat; Item pläga ock i Seiftenwerken undertiden Guldkorn

Guldkorn än i dag anträffas; dessutan är ock långt för detta wid hohenstein brutit wordit på en guldhahtig guhl kiess uti en hård hwijt qwartz; Men såsom så denna som ofwannämde Guldsökningar, icke hafwa welat låta sig med beständighet fortsättia, utan ofta mer bekostnad erfordrat än profiten warit, altderföre hwilar nu sådant arbete aldeles och contenterar man sig wijd blotta erfarenheten att guld funnits och till äfwentyrs ännu kan finnas i detta OberErtzgebirget. Her emot har man ingen brist på andra åtskilliga metaller och Bergwerk, såsom af Silfwerwerk. Det bekandte och i anseende så till den ringa åldern som malmernes rijkhet och difference förtreffeliga Johan Georgenstadt, detta förutan sker ock någon silfwertillwerkning wid Schureberg, Ehrenfriedersdorf, Marienberg, och några flera ställen. Kopparwerk äro her inga af importance utan allenast en ell: twå små mästedehls kiessiga och på hwitter drifne grufwor wijd Marienberg. Tennwerk finnas her i teml: myckenhet, såsom förnämbligast wid Marienberg, Ehrenfriedersdorf, Annaberg och Buchholtz; Änn wid Schnerberg, Schwartzenberg, Eijbenstock, och åtskillige så kallade Seiftenwerk merendels emellan Schwartzenberg och JohanGeorgenstadt belägne och i långa dahlar med wattugrafwar drefne på serdeles och behörigt sätt drefne. Ett namnkunnigt Blåfärge werk wid Schneeberg som praefereras alla af det slaget i hela Europa uti godhet och qvantitet af Tillwerkkning. Jernwerken, florera Her också i temligit antal, af hwilka Rohenthal wid Grunthal och det Johangeorgenstädtska hållas för de största och profitablaste, warandes nu för tiden in alles högst 20 i gång, men de öfriga, som ock wäl 20 och flera äro, för skogarnes merkeliga aftagande utdömde och ödelagde, så att de som willia sig någorlunda ännu en tid bort åt maintenera sina mästas kohl uhr Böhmen och ofta dyrt nog köpa måste. Trenne Arsenic ell: Gift hyttor, 1 wid Schneeberg, 1 mellan Geijer och Ehrenfriedersdorf och 1 wid Schwartzenbergska Swafwelwerket. Twänne Swafwelbruk, 1 wid Schwartzenberg och 1 wid Geijer. Ett gemmalt och widt bekandt Stenkohlswerk wid Zwickau, som fuller redan mycket dehls utbrutit dehls ock genom den för lång tid tillbaka der i antände elden af sig sielff förtärdt är, men räcker dock ännu till utan brist så länge man hinner spendera arbete och omkostnad der på dess fortdrifwande. Ett Alunwerk. Och slutel: allehanda Brått af stora och små, ädla och grofwa Stenar, såsom aquamariner, carneoler, calcedoner, topaser, granater, amethyster, agater Jaspis crysolither, onyx, Sardonyx, crystaller, flösse, marmor etc:. Till så mycket närmare exprimerande af dessa förberörde Oberor- och Unter-Ertzgebirgiska Bergwerks Bolägenhet, hafwer jag denna enfelldigt

digt afcopierade geographiske Charta bijfogat, hwilken orterna in Specie något tydel:n wid handen gifwer än de ordinarie land korten. Om dessa Bergwerks beskaffenhet och närwarande tilstånd borde jag fuller nu alt som nogast införa, men som der till erfordrades alt för stort widlyfttigt skrifwande och man eij hell: kunnat om alla få så noga underrättelse, fördenskull dristar jag mig icke flera än de förnämsta och dem jag störstedehlen sielf fådt tillfälle att besee, som efterföllier i föreskrefne ordning att omröra, tagandes begynnelsen af det widtnamnkunniga Freyberg; Och är detta en Bergsstad, deräst man likasom i ett compendio hafwer att se hwad som grufwebyggnaden i Tyskland och besynnerl: de curieusaste Smeltwerken med sig hafwa, för hwilken orsak också de Bergwerksälskande sig förnämbligast hijt förfoga pläga. Denna Staden och Bergwerket är belägit på en något högländ dock elliest rundt omkring med sädesbygd excolerad tract 2 mil från slättaste landet åt Leipzigska och dressniska sidan, men öster ut grentzar det på 4 á 5 mil när Obergebirget, hwaräst strax en rude och obehaglig ort widtager och continuerar in till Böhmiska släta, och angenähma och fruchtbara feldten, hwilket allt Kehmans der öfwer för 2 åhr sehn utfärdade geograpiska historia widlyftigt gifwer tillkenna. Efter Mülleri Freybergska Theatri innehåld samt den allgemena berättelsen skall första malmstenen wid detta werket wid ingången af

af det 12te seulo efter Christi födelse wara funnen af en Gohlarisk fuhrman, som fördt Bly till Böhmen, och dess wagnshiul en glantzig sten Salt i dagen upprifwit, den han med sig åt Goslar tillbaka tagit, låtit probera och sålunda sig med flera samsatt, dijt rest och begynt skärpa /: i stället wet man icke så egentl: att wijsa, utan det gissas att det skolat warit i skillnaden emellan Brand- och StadtRefiererne på det så kallade Goldberget icke långt ifrån Sonnenwirbel grufwan :/; När nu malmen befunnits continuera äro flera i Orten till participanter admitterade, som sig efter handen i förstaden, Neue Sorge kallad, små huus uppsatt och småningen flera malmådror decouvrerat och i gång bracht. Igenom så lyckelig begynnelse och arbetets alfwarsamma drifwande har werket omsider kommit i anseende och är för dess många her och der på åtskilliga ställen och olijka Malmstrek belägne Grufwor fördelt wordit i wissa så kallade Refierer, ell: sådana tracter, der ett parti grufwor ligga när till hwar andra på deras närgrentzande Malmgånger, hwilka nogare omtalas skola sedan man i förstonne Bergwerkets tid efter annan förbettrande, omwexlingar och huruledes det i gambla tider med Grufwebyggnad, samt bock- och smeltande alt till an: 1600 drifwit warit, Kortel: och oförgripel: antecknat. De tryckte ausbeut- ell: Öfwerskåtts Zedlarne gifwa till- och aftagandet allerbäst tillkenna ifrån An: 1529, då sådane först blif:t formerade, in till närwarande tid, warandes sådant Ausbeute räcknat

i Specie Rixdal: efter den stigande och fallande valeuren, och har an: 1530 åhrl. Ausbeutsummen stigit till 15872 R:dr ell: så kallade Gülden groschen, förmerandes sig an:o 1532 och 33 till 25000 R:dr; Sedermera har det hållit jemnan och intet åhr wankat öfwer 24000 ell: under 13000 R:dr, in till An: 1541, då man fick 33712 R:dr och ifrån den tiden steg öfwerskottet hwart åhr så att det An: 1572 hinte till 75808 R:dr, hwilket är det högsta som werket nånsin på ett åhr i ausbeute gifwit. Ifrån denna tiden in till an: 1600 har man intet åhr hint öf: 5360 R:dr näml: an: 1598, men åter första och andra åhret i det 16de seuclo förbettrade werket sig så att man till 60000 R:dr göra kunde, som dock strax aftog, så att till närwarande tijd intet åhr öf: 40000 R:dr gifwit men wäl der under. An: 1643 då de Swenska under Gref Torstensson och flera Generaler i Saxen omkring Leipzig och andra orter så lyckeliga progresser hade, besökte de ock Freijberg och tillfogade Bergwerket näml. Grufwor och hyttorne, så stor afbräck, att det samma åhr knapt 6784. RD:r af sig kastat i öfwerskott och allenast 4273 löd. marker Silf tillwerkat. När man nu från ofwannämde An: 1530 till 1630 i hundrade åhrs tid alt ausbeutet computera och sammanräkna will, gör det en summa af 3259670 R:dr in Specie. Tillwärkningen Silfwertillwerkningarne betreffande, så hafwa de i det 15de Seuclo intet intet stigit högre än till 24966 marker, som skedde an: 1601, då Bergwerket war i teml: godt esse, hållandes sig sedan emellan 8 á 20 tusend marker åhrl, efter som Grufworne welat wara beständiga till och Herrörer den olikheten af dessa Malmstreks art och beblandning med rijkhaltiga sorter, hwilkas obeständighet nogsamt ihurwähl få kunng är, oansedt her ock finnas, warachtiga gångar nog näml: af grofwa och magrare Malmarter, såsom på HohesBirckner Zugen i dess öfre så kallade Maas, hwilka efter en SchichtMästares, Barthold Jenichen wid namn, lämnade räkenskaper befinnas hafwa jemte 4 andre dock mindre grufwor tillwerkat från an: 1625 till 57 90569 marker Silfwer, 6004 Z: Koppar och 13133 Z: Bly, hersom giordt i penningar en summa af 939701 R:dr, hwar utaf hans Principaler bekommit efter all afdragen omkostnad i ausbeute 254304 R:dr. Hwad grufwornes brytning angår så hafwa de gambla, besynerl: gruwfebrytingen 200 åhr tillbaka helt annorledes än nu brukas der med gådt till werka, i ty de merendehls af brist på dugeliga Smeltugnar till en myckenhets af malm igenomsättiande /: emedan då allenast Stickugnar warit bekandte :/, dehls ock genom oförfarenhet en widt utbruten grufwa rätt förstempla och förtimbra, i deras gångbare grufwor det renaste, rikaste och lösbrutnaste utbrutit, men det magrare kiesiga och trögsmelte qwarlämnat, som posteriteten än

än i dag sig till god nytta weet att anwända, finnandes man hela wäggarne af silfwerhaltig kiess och malm i de gamble ödes grufworne, hwilken nu utan swårhet på Högugnarne bringas och i qvantitet genomsmeltas kan. Förutan annat faller ock de gambles grufwearbetande och Schachtsänkande något sällsamt, så som till exempel: då en så kallad Fundgrube på någon Malmgång först mutad och afsänkt blifwit, har man sedan innom hwar siunde fambns avancerande i feldtet på Streket ett nytt Dag Schacht för wäderwexlingens skull måst nedslå, som mycket beswär och stor bekostnad förorsakat. Der till med äro ock inga dugeliga Stollorter och Twerslag till grufwewattnets aflopp och nya ådrars eftersökande drifne wordne, utan man har allt jemt betient sig af Konster från dagen neder ehuru diupt det till botten ell: sänkningen warit. Denna oförfarenheten har sig först begynt ändra wid ingången af det 15:de Seculo, då man af skadan lärdt blifwa klokare och ett och annat på fördelachtigare och sparsammare sätt än tillförne till Bergwerkets upprätthållande inrättat. I lika måtto har man fordom med slätt försichtighet wetat handtera den magra Malmen uti bokande, betienandes sig in till till för 200 åhr sedan af torra Bokwerk ell: Qwarnar, hwar efter ännu åtskilligstädes i Bäckar och Strömar tecken finnes af der till brukade Stenar, likasom andra ordinarie Qwarnstenar giorde, med hwilka wasken utan något watten blifwit söndermalen, som dock föga ting till smeltningens faciliterande göra kunnat, emedan ändå lika fullt gråberget och oarterna medfölgt, der likwäl med det nu öflige Bok- och waskandet om icke allt dock en stor del af det odugeliga bortgår och frånskillies, warandes denna senare methoden, nämbl: bok- och waskande öf: Planhärdar, her på orten först införd af en Sachsisk adelsman, wid namn Von Buhnan, hwilken sådant sedt i Spanien brukas wid de i ymnogh: befindtl: gylldiska Kiesernas tracterande (:ehuruwäl det kort der efter småningen der i landet blifwit afskaffat sedan de Ost- och WestIndiska Guld Bergwerken kommit någorlunda i flor:); Detta angifwande blef nu her så mycket begärligare wedertagit då man wardt warse hwad nytta ofwanbem:de Von Buhnan sig giorde af de sig tillförpachtade gamble Gråbergs warpen, dem han låtit utsofra och wasken på tienlige Planhärdar till Schlich förarbeta, hwar till han då åtskillige Bokwerk på egen bekostnad anlagt och ändtl: innan en kort tid samlat sig der igenom stora

stora rijkedomar. Ifrån denna tiden har man, besynnerl: wid de grufworne som gifwa mager och i gråberget widlyfftigt insprängd malm, med bättre fördel lärdt silfret att utleta och dymedelst gråbergs warpen så fattiga /:ehuruwäl stora nog :/ lämnat, att ingen efter denna dag lär finna någon räkning wid att gifwa arrende ell: någon serdeles stor afgift genandt derföre. Grufwekonsterna haf: in till an: 1600 warit her inrättade medd korta Satzer på Hartziskt maner, men blifwit sedan förwexlade i långa Satzer, som ännu brukas och hållas för compendieusare och lindrigare till omkostnaden än de andra. Sedan som Bergwerket begynt kasta något ansehnligit af sig har man, dels till interessenternes efterrättelse, dels ock att locka fremmande till antaga parter der uti, låtit först an: 1529 utgå tryckta Zedlar på alt öfwerskåttet och Grufwornes namn der hoos, continuerandes med sådane till an: 1685, då icke allenast Ausbeute utan ock Zubuss ell: förskottet i Zedlarne blef infördt och de samme hwart qvartal förnyade. Äfwen då giorde man en åtskillnad i Zedlarne emellan Ausbeute och förlag, räknandes purt Ausbeute af de grufwor, som öfwerskått gofwo och ingen innestående Skuld hade, men förlag af af sådane, som fuller kastade något af sig öf: omkostnaden men änn icke hint afbörda sig sitt gambla förlag, hwilket der på från begynnelsen anwändt warit. Af den ofullkomlighet de gambla swäfwat uti wijd grufwornes och Bokwerkens drifwande är lätt till sluta att de ock nödwändigt måst mycket fela i smeltwäsendet, som sees af deras in till an: 1555 brukade Stickugnar, på hwilka allenast de lättflussiga och mycket rent sofrade malmerna kunnat förarbetas och i ringa quantitet, men de torra och trögsmelte måst för odugeliga bortkastas. Sådant är wid nästberörde tid något widare bracht och allenast fåå Krumugnar inrättade, som för deras storlek och flera beqwehmligheters skull fördelachtigare befunnits. Anno 1599 då man förmerkt grufwornes myckna aftagande på god och rijk malm, men der emot temlig ymnoghet af det magrare slaget, är en methode påtenkt huru sådan i quantitet till Bergwerkets conservation i längden måtte kunna förbrukas och till nytta göras, stadnandes så der wijd att man på några förfarne Bergsbetientes, men i synnerhet en ben:d Dawid Wolfrahms, angifwande till prof låtit bygga en art Höga Ugnar, som skedde först an: 1600, och till att erfara åtskillnaden emellan

emellan de samma och Stickugnarne, är fölliande accurate Profsmeltning anstäld worden: Man har beskickat för Stickugnen på wahnligit sätt 6463 Z: sofrad malm, uti hwilken Post efter småprofwen befunnits wara 1123 marker Silf:, tagandes der till god Schlich samt så kallade gräuplen der utinnan 40 marker bestuckit, och således i hela beskickningen 1163 marker. Detta är wordit igenomsmelt med behörig slagg och föreslag bly, och har gifwit efter fulländad smeltning allenast 1040 marker Silf:, hwar wid 123 marker defect är förspord i anseende till förbem:de prof i smått; Omkostnaden på hela detta arbetet har bestigit sig till 1517 Meissn: Gulden ell: 1327 R:dr 9 gg: cour:t. Her emot är beskickat på Högugnen 5204 Z: samma slags malm, hållande efter småprofwen 881 marker Silf:, item gammalt ugnsgodz och naas om 256 Mark:, som gör tillhopa 1137 marker i hela beskickningen; af sådant är efter förrättad smeltning utbracht 1118 marker och altså allenast 19 marker defect; Hytte- ell: Smeltbekostningen har her på eij warit högre än till 819 Meissn: Gulden in alles. När man nu dessa bägge Smeltnings prof hwart emot annat considererat, så är befunnit att af Högugnen 105 marker mera Silf: fallit och 698 guldens mindre depence på smeltarbetet åtgångit, än wid Stickugnen; Altfördenskull blefwo strax på Berg Cencelliets bijfall bijfall Högugnar i alla Hyttorne inrättade, som de her ock än i dag mäst brukelige äro och hafwa tid efter annan ingen ringa nytta af sig kastat. Detta werket dirigeras af ett så kalladt Ober- och ett BergAmbt; under det förra sortera förutan det Freijbergska ock så alla 12 Meissniska Bergambterna, och beklädes det af en OberBerghauptman, som är nu för tiden den mycket berömde Abraham Von Schönberg, af den gambla Schönbergska famillen, hwilken många åhr tillbaka denna chargen arfwinge efter arfwinge hafft; honom äro ock adjungerade en Vice Berghauptman och en Bergambts Verwaldter. Under det senare lyder allenast hwad som wid och omkring Freijberg af Grufwor och dess appertinentier ligger och i de qvartaliter utgående Bergs Zedlarne specificerat finnes, och administreras det samma af en Ordinarie och en Vice BergMästare, En OberEinfahrer och 3 andra Geschworner, En Berg- och En Bergambts- och Knapschafft Shreiber. Bägge dessa BergAmbter hålla Session på Ambthuset hwar onsdag för- och Lördag efter middagen, till de förefallande Bergssakernes afgörande. För det tredie är her ock ett Zehendten Ambt, som förestås af en Zehendner och en Zehenden- ell: Recess Schreiber; warandes inrättat att emottaga, utdela och hålla noga räkenskap öfwer tillwerkningarne och

och de, för det hwar 14:de dag med den ordinarie Silfwerwagnen till Myntet i Dresden inskickade Silfret uti Zehenden inflytande medlen i OberBerghauptmannens presence strax åt SchichtMästarne till Bergwerkets nödtorffter distribuera. Betiente som intet sittia i BergAmbtet dock der utaf dependera, är En Marcksheider, En GegenSchreiber till att hålla Böcker öfwer Kuxerne ell: Grufdelarne wid hela werket, och En Kux Kräntzler, till att drifwa handel med kuxerne på Interessenternas wegnar och dem till gagn och bästa. Till det fierde finnes her också ett Hytt Ambt, dirigerat af En OberHütten Verwaldter, En Hüttenreiter, En HytteCasseur på Öfwerhetens wegnar, En Gvardein och En Silfwerbrennare ell: Finerare. Her till hörer alt hwad som hyttorne angår, hwilka allesammans herrskapet tillkomma och brukas af participanterne ell: Bergslagen emot wissa Afgiffter, warandes till deras richtigare drifwande efterskrefne underbetiente tillsatte, näml: 4 Hytteskrifware, som hafwa hwardera 1 á 2 Hyttor i antwardning att hålla räkning öfwer bekostningarne och hwad dem elliest widkommer; 5 Hyttemästare, merendels 1 i hwar Hytta, till att wachta och tillsee hwad reparationer för nöden wara kunna; 5 HyttenSteiger ell: Vorläuffer, mäst en om Hyttan, till att ordonnera alla beskickningarne efter Hüttenreiterns godtfinnande godtfinnande, och sedermera answara för tillwerkningarne så att de richtigt inlefrerade warda; 2 Smeltare för hwar Högugn, samt 1 uppsättiare ell: Aufträger, 1 Vorläufferknecht och en NachtSchlackenläuffer; Item En drifware wid hwar drifugn, med en Aschenknecht; En Hutman ell: Hyttewachtare wid hwar hytta, en Nattwächtare och en Hüttenwäscher; Dessutan äro her ock wissa kohl- och Aske Mätare, hyttesmeder, Bälgemakare, Timmer män och murmästare. Sidst är ock ett serdeles Ambt öfwer flot- och kohlwäsendet till Bergwerkets behof, hwilket består af en OberAufseher med dess underhafwande, såsom: 2 Flotmästare, Flootskrifware, anwijsare, föreståndare, Rothmästare etc: samt Kohlare och Kohlardrängar; men dessa dependera icke directe af OberbergAmbtet i Freijberg, utan lika som de åtskillige ForstAmbten i Landet af det Dresdniska GeneralForstambtet, som öfwer alla stogarne och hwad der till lyder disposition och waksamt öga hafwa måste. Till Grufwor, Stollarnes och Bokwerkens bearbetande finnas wijd hela wecket fölliande som ordinarie löhn niuta och beständigt med arbete försees: 54 Steiger och OberSteiger, 20 UnterSteiger, 3 Jungensteiger, 9 ZimmerSteiger, 10 Stollen- och Oberstollen Steiger, 12 Unter Stollen Steiger, 3 Graben Steiger, 44 HelfferKnechte, 590 Häuer ell: Schram- och doppelhäuer, 87 Stollen Häuer, 62 Lehrhäuer, 65 gänhäuer,

Gänghäuer, 424 Berg knechte, 141 Anschläger ell: Gruben Jungen, 8 Sturtzer, 71 Ausschläger, 11 Bergschmiede, 8 kunstarbeiter, 35 Wäscher och Siebwäscher tillika med de senares KlaubJungen, 13 Nacht Pucher, 370 Puch- och wäschJungen, 134 Ertz Scheider ell: Scheide Jungen, och 13 Zuförderer ell: Karrenläuffer; Dessa göra ett antal af 2187 Personer tillsammans. Extraordinarie arbetsfolket kan stiga ohngefähr till 200 personer, såsom Versorger, Schichthäuer etc: blifwandes sådane allenast då nöden fordrar och der de ordinarie icke tillräcka på wissa förtingade Schicht antagne och sedan åter ledige giorde att söka sig födan på annat sätt. Om man nu ofwanstående arbetare med de 200, som dagel: wid hyttewerken hafwa sina sysslor, sammanräkna will, så befinnes Summan af allt folket wid hela bergwerket med alla dess tillydande Refierer ohngefähr till 2500 menniskior, hwilket är en teml: hop och står werkets widlyftighet der utaf lättel: att judicera. Till Werkets behof äro twänne Skogstracter serskildt anslagne, bägge högst 2 mil aflägne och den ena 4 men den andra 5 mil i längden. Dessa warda såsom de öfriga Churfurstl: skogarne i hela Landet mycket wälfredade och till den ändan åtskilliga och mer än många Ober- och Förster med deras underbetiente underbetiente af Öfwerheten håldne, warandes bland annat deras plicht att utwisa de Trään, som till Bergwerket efter Schichtmästarnes i OberBergAmbtet en gång om åhret ingifne Förslagslistor nödwändigt betarfwas kunna, för hwilket omak de, sedan den tillbörlige Waldzinssen blifwit i Forstambtet till Churfursten af Interessenterna erlagd, hafwa att åtniuta en wiss betalning; Stamm- och Anweisegeld kallad, och kommer således hwar sort för sig i anseende till dess oljka längd och tiocklek, förutan och är beskaffat forlöhnen, att kosta som föllier: Ett så kalladt Brett Baum, är det drygaste timbret hållandes 1 1/4 aln i diameter wid Storändan och högst 10 al: i längd, brukas dels till de grofwaste Stämplarne i Grufworne och dehls till sågbräder, och kostar 16 gg: 6 pfenn:; En stor Stempel Buche, till Bokwerken, kostar 1 R:dr 20 gg:; En liten af samma slag, allenast 8 á 10 gg:; Ett stort Balckenholtz, till grufstämplar, håller 1 al: i diam: och högst 18 al: i längden, och betalas med 8 gg: 6 pfenn:; Ett litet af D:o sort gäller allenast 5 gg: 6 pfenn:; En Ziegelsparre, är 28 á 32 al: lång och merendels 15 toll tiock, kostar 4 gg: 3 pfenn: och brukas mäst till SchachtStämplar; En StrosSparre, är 10 á 12 toll tiock och lika lång med den näst föregående, employeras mycket till förlorat arbete så wid konsterna som till Schacht Buhner och kostar 3 gg:; Det öfriga och mindre werkiet hämtas på privat skogar och består i efterskrefne sorter: Deckholtz,

Deckholtz, är sönderklufna smala trän, på Hartz Pfäle kallade, brukas att lägga twert öf: Stämplarne i Gruföpningarne till de så kallade Kästen, på hwilka det mästa Gråberget stört warder, och håller hwart trä 3 al:, betalandes man 3 gg: för Skocken; Schachtstangen, der på Tunnorne i Uppfordrings Schachten upp- och ned släpa, äro 16 al: långa och wid pass 1 qvarter tiocka; Zugstangen, till konsterna, äro 4 toll tiocka och 30 á 36 al: långa. Flera slags werkie brukas her intet och är consumtioné teml: ringa fram för på Hartz, af orsak att her finnas många grufwor på helt smala malmgånger och i fast Klyfft, de der föga förtimbring behöfwa; Men till de widlyfftigare grufworne såsom Alt Väter wid Halssbrückner Refieren till exempel, betarfwas fuller något ansehnligit, näml: /:dock med dess bokwerk der till räknat :/ åhrl: 8 Brettbäume, 2 StempelBuchen, 25 små Balckenhöltzer och allenast fåå Stros- och Ziegelsparren. Kohlnings- och Weed Skogarne i landet befinnas nu för tiden så utödde, att man med stor nöd skulle hinna fournera detta werket, der icke Böhmen låge så när, hwar ifrån största qvantiteten merendels med flotande hijtförskaffas medest de trenne kostsamma Flotgrafwarne, dem öfwerheten till den ändan på beqwehmliga orter inrätta låtit; Och föres så den höst och wåhr huggne och om wintern till grafwarne körde weden utan serdeles beswär utföre, och warder af de tillförordnade nade uppsynings männerne och Flottmästarne räknad och emottagen, belöpandes sig åhrl: till 19- á 20000 Schragen, hwilket är ett mått om 3 al: högden och 9 al: i längden jemt uppfambnat; Elliest bör ock denna weden wara 2 1/4 al: lång, gåendes gemenl: 6 Skock på 1 Schragen, som betalas wid Hyttorne med 3 R:dr, när någon will köpa der af, ty elliest brukas hon egentl: att brännas till kohl på sielfwa Hyttebackarne, gifwandes Schragen mästedehls 1 wagen och 9 Körbe goda Kohl, och håller 1 wagen 2 Kohlmått ell: Körbe, hwilka från wåra Swenska justerade Kohlmått föga ting differera. Af ofwanstående qvanto uppkohlas åhrl: till freijbergska hyttewerken provisionaliter 11400 Schragen och undertiden till 30 der öfwer, som gifwer merendehls till 20000 wagen Kohl, hwilka mästaparten åtgå pläga. För det öfriga tages af weden efter anordningarne åhrl: 000 Schragen till Churfurstens egit behof, 113 åt Bergsbetienterne wid Freijberg, 330 till Rostweed, 600 åt Magistraten i Freijberg, 100 åt Swafwelwerket, 100 til Gruntheliska Segerhyttan, 1200 till det Rothenthaliska Jernwwerket, 200 till Silfwerhyttan wid Marienberg, och 800 som räknas till spilles wid flotandet; Detta gör tillhopa en summa af 15771 Schragen. Kohlen som på förber:de sätt wid werket beredas warda öfwerheten af participanterne godt giorde med 1 R:dr 6 gg: för wagen ell: Stigen, men de, som dessutom till att bespara weden af Bönderna 3 á 4 mil aflägne på wagnar till Freijberg föras och åhrl: öfwer 100 ja till 1000 Stigar

Stigar sig belöpa, kosta för wägens stora beswärlighets skull 2 gg: mera. Den ordinarie Rostweden är 6 al: lång och kostar 1 Maas, bestående af 27 á 34 Klyffter, 11 gg:; Men drifningsweden, som fuller intet till längden utan tiockleken är något drygare, gäller 2 R:dr Skocken, Och anskaffas dess bägge sorter ifrån de nästomliggande Skogar dock icke i någon serdeles qvantitet, utan allenast efter handen som nödtorften kräfwier. Allt ofwanstående, af kohl och wed, belöper sig i penningar åhrl: till 35- á 36000 Meissn: Gülden, hwar på Öfwerheten en del men Bergwerket det mästa avancerar. Till Konsternas, Bok- och Hyttewerkens underhållande äro her 7 fullkoml: och wäl förwarade dammar, näml: 5 till grufworne och hytBokwerken och de 2 öfriga till Hyttorne, uti hwilka sällan watten tryta plägar der icke Somrarne äro dess torrare; Och hafwer förutan dessa den ena Refieren, näml. Halssbrücken, stor hielp både af Muldner Strommen, såsom ock det wattnet, som löper uhr den långa genom hela StadtRefieren gående Alte Tieffe Fursten Stollen, och emottages af en wid utloppet med mycken bekostnad från grunden besynnerl: på den ena sidan högt uppmurad graf, hwar ifrån det sedermera genom Rännor till sina behoriga ställen framledt är. Aldenstund. Aldenstund denna orten för dess bergachtighets skull och något strängare lufft än på Slättbygden icke kan räknas för serdeles fruchtbar, ty synes icke undersamt, att her till ett så widlyfftigt Bergwerks wid macht hållande ansehnlig tillförssel behöfwes, besynnerl: af Spanmål, hwar på man kunde sig fuller inbilla att det för så ymnogt utropade Sachsen ingen brist lida skulle, men så är ock landet der emot mächta populerat och betarfwar wäl, dock förnämbligast hwad Bergwerken betreffar, den wäl inrättande commercen med det till Freijberg på 4 á 5 mil närgräntzande fruchtrijke Böhmen, hwar utur oachtadt wägens swårhet många tusend tunnor Säd åhrl:, serdeles om hösten, med wagnar hijt åt fördt warder, och försåldt för mycket lindrigare prijs, än markgången nånsin i sielfwa Landet wara kan; Och har denna commoditeten Freijberg i många besynnerl: hårda åhr upprätt hållit, ja så att det utom dess intet gerna subsistera kunde. Såsom ibland annat hwad in genere om detta werket förmälas kan, Marckscheijderijet icke är det ringaste, efter det till Grufwors, Stollars etc: både innan och utan till anläggande och accurate aftagande länder, altså kan det eij fogel: wid detta tillfället förbijgås. betingar sig Man hafwer har till denna professionen förnämbligast att betiena sig af den i 24 Stunder distinguerade och ohngefähr för 60 åhr sedan af en förfaren

Stigar sig belöpa, kosta för wägens stora beswärlighets skull 2 gg: mera. Den ordinarie Rostweden är 6 al: lång och kostar 1 Maas, bestånde af 27 á 34 Klyffter, 11 gg:; Men drifningsweden, som fuller intet til längden utan tiockleken är något drygare, gäller 2 R:dr Skocken, Och anskaffas dess bägge sorter ifrån de nästomliggande Skogar dock icke i någon serdeles qvantitet, utan allenast efter handen som nödtorfften kräfwier. Allt ofwanstående af kohl och wed, belöper sig i penningar åhrl: till 35- á 36000 Meissn: Gulden, hwar på Öfwerheten en del men Bergwerket det mästa avancerar. Till Konsternas, Bok- och Hyttewerkens undersållande äro her 7 fullkoml: och wäl förwarade dammar, näml: 5 till grufworne och HytBokwerken och de 2 öfriga till Hyttorne, uti hwilka sällan watten tryta plägar der icke Somrarne äro dess torrare; Och hafwer förutan dessa den ena Refieren, näml: Halssbrücken, stor hielp både af Muldner Strömmen, såsom ock det wattnet, som löper uhr den långa genom hela StadtRefieren gående Alte Tieffe Fursten Stollen, och emottages af en wid utloppet med mycken bekostnad från grunden besynnerl: på den ena sidan högt uppmurad graf, hwar ifrån det sedermera genom Rännor till sina behörige ställen framledt är. Aldenstund Aldenstund denna orten för dess bergachtighets skull och något strängare luft än på Slätt bygden icke kan räknas för serdeles fruchtbar, ty synes icke undersamt, att her till ett så widlyfftigt Bergwerks wid macht hållande ansehnlig tillförssel behöfwes, besynnerl: af Spanmål, hwar på man kunde sig fuller inbilla att det för så ymnogt utropade Sachsen ingen brist lida skulle, men så är ock landet der emot mächta populerat och betarfwar wäl, dock förnämbligast hwad Bergwerken betreffar, den wäl inrättande commercen med det till Freijberg på 4 á 5 mil närgrentzande fruchtrijke Böhmen, hwar utur oachtadt wägens swårhet många tusend tunnor Säd åhrl:, serdeles om hösten, med wagnar hijt åt fördt warder, och försåldt för mycket lindrigare prijs, än markgången nånsin i sielfwa Landet wara kan; Och har denna commoditeten Freijberg i många besynnerl: hårda åhr upprätt hållit, ja så att det utom dess intet gerna subsistera kunde. Såsom ibland annat, hwad in genere om detta werket förmälas kan, Marckscheijderijet icke är det ringaste, efter det till Grufwors, Stollars etc: både innan och utan till anläggande och accurate aftagande länder, altså kan det eij fogel: wid detta tillfället förbijgås. betingar sig Man hafwer her till denna professionen förnämbligast att betiena sig af den i 24 Stunder distingverade och ohngefähr för 60 åhr sedan af en förfaren

och med långa Sättiare, som hållas före uti alt bettre effect än de annorstädes brukeliga korta göra kunna. Angående Malmgångerne i gemen wid detta werket, så äro de alle sammans strykande, och dehls Seiger- ell: perpendiculariter, dehls litet slutt ell: donlegigt och dels ehuruwäl minsta parten hel flacht fallande; somliga 1 á 4 lachter ell: Bergsfamnar mächtiga och sombl: nämbl: de rijkhaltigare ganska smala och såsom små subtila ådror Klyfften i korss twert och ändalångs igenomsättiande; De bredare ell: mächtigare kallas Haupt Thrumer ell: Gänge, men de smalare Klyfften ell: thrumlein; På de senare warda sällan några reelle och beständiga grufwor anlagde, emedan de intet gerna hålla fort, men på de förra arbetet man twert om med så mycket större säkerhet och åhoga. Till dessa strykande ådrars desto bettre distingverande och namngifwande, äro de efter BergCompassen fördelte i fyrahanda slag, näml: (1) Stehende, hwilka stryka från Norr till Söder ell: vice versa, och hafwa sitt så kallade Hangendes åt Wester och conseqventer Liegendes åt Öster; 2) Morgen Gänge, stryka Södwest ell: nordost och hafwa sin hängande wägg söder ut; 3) Spathgänge, gå Öster och wäster och med deras hangendes äfwen söder ut; Och 4) Flache Gänge, stryka Nord ost och twert om, och wända sitt hangende till Wester. Hwad hangendes och Liegendes betreffar, så begripas det bäst om man sig en utbruten grufwa imaginerar, hwars hwars Strek något flacht fallit, då man det öfwerhängande taket ell: wäggen Hangendes, men det underliggande Liegendes efter bergsterme kalla plägar. Elliest treffar det också icke altid in att ofwansagde Gånger hafwa enahanda Hangendes ell: Liegendes, utan de falla undertiden helt twert emot, ehuruwäl mycket sällan, och kallas sådant Ein wiedersinnisches fallend, efter det är emot den mästbefindtliga och wahnliga beskaffenheten. Indelningen af grufworne på dessa strykande gånger är efter Bergsordningen kortel: som föllier: När någon Societet ell: Gewerckschafft en grufwa upptaga will, sökes muthzedel af Berg Mästaren och så framt det begärte feldtet befinnes icke praejudicera någon äldre angrentzande grufwa, mätes af Marckscheidern till en så kallad Fundgrube 40 lacht:s feldt på Malmgången, och der i tijd något mer desidereras, från 2 till 20 Maas der till, hwart maas om 20 lacht:, och detta så wäl ofwan som nedan om Fundgrufwan, men i bredden tillåtes utan föregångit muth- och mätande dock eij mer än 3 1/2 lacht: på hwardera sidan om Malmstreket, innom hwilken distance hwad som antingen med Twärslag ell: elliest antreffas kan, hörer den grufwan till som det sielf funnit; Widare dristar sig ingen hwarten i feldtet ell: Bredden utan Bergmästarens exprez tillstånd och muthZedel att framfara, fördenskull ock altid till dess wissare efterrättelse stenar ell: Pålar efter utmätandet af Marcksheidern

Marckscheidern uppe i dagen på Malmådrorne nedslagne warda, och de samma Lochsteine ell: Marckscheiden kallade. Sidst der så händer, att någon äldre och richtigt förmätt grufwa låge den nyss upptagne så när i feldtet att den senare icke finge fyllest till ett helt Maas ofwan- ell: nedan om fundgrufwan, så tager hon det lika fullt under tiden ock gerna nog till goda och kallas ett sådant stycke Ober- ell: Untershaar efter Maasens belägenhet. Yttermehra warder ock hwar fundgrufwa med dess tillydande Maas ell: Schaar strax wid inrättandet partagerad i 128 så kallade Kuxer ell: Grufdelar, af hwilka Staden hafwer 2, Grundherren ell: possessor fundt 1, och Prästerkapet 1, aldeles frije för zubuss ell: förskott, men der någon winst falla skulle, så niuta de den proportionaliter efter delarne till godo; de öfriga Kuxerna komma participanterna till och draga de hela omsorgen för arbetets drifwande och förlagets anskaffande. Hela den Freijbergska Bergsdistricten begriper uti sig fyra serskildte Refierer, såsom: Stadt, Bränder ell: Brand, Halssbrückner och den Auswärtige Refiererna. De 3 första äro belägne som af hoosfogade rijtning någorlunda sees kan; men den 4:de ell: sidsta består af några små apart her och der omkring 1, 2 á 3 mijl

nijt från hwar andra liggande werk, hwilka dock alla under samma Bergambt sortera. StadtRefieren, som begynnes hardt wid freijbergs StadsPortar och hafwer sin continuation öfwer 1/4 wäg i längden på den sidan åt Brand Refieren och wid pass 950 lacht: i bredden, består af 8 nu för tiden gångbara alla Stehende hufwudgånger ell: Zuger, eij närmare än på 200 al: parallett med hwar annan strykande och högst 900 al: från hwar annan aflägne. De äro största dehlen mächtiga och grofwa med mycken kiess- och kopparachtig Glantz, hwars halt, nämbl. af den renaste och utan blandning af rijka malmarter, kommer högst till 10 lod Silf: på Z:n, såsom merendehls den som på Tyscherpper oberMaasen wankar, hwilken Grufwa nu för tiden förer den puraste, och mächtigaste Glantzen wid hela werket, den der ock som oftast befinnes insprängd med den mark haltige så kallade fahl koppar och Silfwer Ertzen. Med rätta borde jag intz hafwa infördt denna bland Stadt Refiers Gruf- ell: Zugerna, men som dess malmgång stryker der in på och hon elliest promiscuè la uti discourser både för Brand- och Stadt Refiers grufwa hållen warder, så kan det efter mitt enfalldiga omdömme wara lika mycket. I det 15:de seculo har den så kallade ThurmhoferZugen på denna Refieren warit förnämst, derföre han ock så när 1/8 mil i längden med gruf:r och Schacht

Grufwor och Schacht fullfölgd och ändtl: aldeles utbruten blifwit; Men nu för tiden är HoheBirckner Zugen den yppersta och redan mer än halfparten nämbl. sielfwa fundgrufwan och alla undre Maasen utsökt och desererad, och allenast från Ober halb 3:tr till 12:tr Maasen och der på trenne grufwor i gång, hwilka på 60 fahrtens ell: ohngef: 190 lacht: diup från dagen, nämbl. 40 fahrten under den så kallade Alte Tlefte fürstenStolln, gifwit den renaste Glantzen och då conseqventer det högsta Utbytet, men sedan man kommit alt diupare och diupare neder har det goda efter handen aftagit och förwexlat sig i en ymnog swafwelKies, Misspickel och kopparmalm, blifwandes der till med grufworne för det numera öf: 70 fahrtan tillwäxne diupet dagels dags swårare att fortarbeta så att omsider hoppet om widare förbettring och avance wid detta stället förswinna lärer. Dessa mächtiga gånger warda mästedehls af tillstötande flacht och undertiden morgen Thrümer ell: klyfter förädlade, men af korswijs öfwersättiande Spatssköhlar så förringade, att de sig sehn hela långa feldtet bort åt icke redressera kunna förr än åter någon god flach- ell: morgenThrum, yppas och hufwudgången förbättrar. Af rijkhaltiga Malmstrek finnas her allenast 2ne Gnade Gottes och Hertzog Johan Georg, hwilka förmedelst många och otaliga tillöpande morgen- och flacha Sköhlar förädlade warda till gediegen Silfwer- samt Roth- och weissweissgüldig Ertzblandade Gesckicke, som ock nu för tiden på bägge Zugerna då och då wisa sig men mäst på den senare i Seegen Gottes hertzog Augusti Grufwa, hwilken fördenskull en tid bort åt, ehuruwäl något obeständigt, utbyte gifwit, ja sombliga qvartal till 15 R:dr på en Kux, stundom ock allsintz; Men det står till befarandes att dessa rijka geshicke sig på diupet aldeles förlora lära, emedan de redan begynt förwandla sig i engrof och högst 3 qvart: mächtig något kiesig Blyglantz, hwilken undantagandes då några små weissgüldig Etz gnistror derutinnan besticka, eij ingen af öfwer tijolödig befinnes. För det öfriga är alla 8 Zuger, na mer än 3 grufwor i rätt gång, men tillförne, såsom på Thurmhof och hoheBircke wäl 8 á 10, hwar af merkes att denna Refieren mer af- än tilltagit, besynnerl: på de sidsta 10 åhren. Her brukas allenast 3 hästwindar ell: gäplar, nämbl: på KuhnSchacht- och HoheBirckner Grufworne för deras starka och diupa uppfordrings skull, de öfriga betiena sig alt af Handhasplar under små Bräde koijor, kauen kallade, med hwilka högst på 6 fahrtens diup uppfordras i en lijngång, och äro wäl dess förutan flera och åtskilliga sådane hasplar samt så kallade Bremmer nedre i grufworne och Schachten. Den grofwaste och renaste Glantzen wankar nu för tiden på küheSchachtergrufwan, men något fattig af Silfwer, och förer stundom misspickel

misspickel, Swafwelkies och kopparmalm med sig. En art durchsichtig drusig Blymalm af åtskilliga färgor men mäst hwijst är för 20 åhr sedan wid pass i teml: qvantitet funnen på Tyscherpper Gruf:n, men sedermera intet. Den så kallade Gilben har sig en tid bort åt wijst på Beschert- och unterhoffet Glücker gruf:ne, dock ganska mager och icke till liknandes wid Bränder Gilben, som ofta 4 á 6 marker Silf: hålla plägar och bryter bland ädla malmarter. Af alla mineralier är nu kiesen den öfwerflödigaste wid hela denna Refieren och warder utsofrad och beskickad till grufwornes egen Malm, dehls ock hwad som kan wara öfwer försåld till andra Gruf:r, som till äfwentyrs någon brist der på hafwa, för 4 á 5 Meissn: Guld: lasset efter 2 hästar. Misspickelen befinnes her ock merendels föllia kiesen åt, blifwandes gemenl: då han kan rent utsofras och skillias för odugelig och i smeltningen röfwande bortkastad, men om han är alt för tätt och grann i Malmen inwuxen och melerad, måste han wäl gå med på Smeltugnen dock allenast ell: mäst i Rohe Arbete, ökandes Skärstenen nästan så ymnogt som Kiesen sielf. Af Bergarter praedominerar allestädes men besynnerl: på HoheBircke den så kallade hornstenen, hwilken för sin ogemena hårdhets skull med inga Grufjern ell: ordinarie redskap undantagandes med steenjern ell: knoster står står till twinga kan; finnes elliest både röd, hwitgrå, grön, dock mäst brunachtig och blandad med små klara och runda qwartzgnistror. Widare är också den så kallade Geneissen en af de aldraslemmaste, hård- och seegbrutnaste Bergarterne, men finnes störstadelen utom sielfwa Malmgångerna wid Salbanden, undantagandes wid rijka ådrar, deräst han är ofta bland det aldrabästa isprängd, och fördenskull mycket swår att winna och skillia. Blende wankar her allestädes i stor ymnoghet, men serdeles i kuheschachtet, hållandes gemenl: intz så framt han icke föllier dess ädlare Malmsorter, såsom den så kallade BektBlenden på hertzog Johan Georgner Zugen, hwilken befunnits hålla 1 á 2 marker Silf: på Z:n På kröhner Fundgrufwan har sig nyl:, då jag i orten wistades, uti stora Glantzdruser yppat ett slags hwijtskinande Stenmärg, så som en lös fetma och ganska leen till påtagande, glittrandes när man honom gnuggar och lådandes wid fingerna, elliest sprakar han ock i elden och är in summa af helt annan egenskap än den ordinarie uti hwittergrufworna wid Chrenfrindersdorf och flerestädes brytande medulla lapidis, hwilken der i orterna för en ringa penning och i ymnoghet försällies. De öfriga många mäst onyttiga arterne will jeg numera gå förbiij och sluta her med den öfwerflödiga Qwartz- och Spaden, som nästan alla malmgånger oundwijkel: medföllia

medföllia, och formeras der af undertiden åtskilliga sällsamma wexter och druser: twifwelsutan för medelst det underjordiska wattnets och naturens aldrig upphörande werkan och kraft, hwilka på Alte och Junge Hohe Birke samt Schweins och Hertzog Augustus grufworne i wackra och angenähma figurer och så wäl med malmer som Kiess och andra bergarter konstigt sammanwuxne finnas, förbättrandes sig då den grofwa qwartzen gemenl: till de aldrafijnaste och klaraste Crystall stråhlar, med mera som ögonen och sinnet mycket förnöija kan. Emedan denna Refieren abunderar af Blyglantz, så är sofrandet der till wederbörl: lämpat, näml: att man icke skillier honom i så många Sorter, som de rijkare Malmerna, utan allenast i sex differente så kallade Prof, näml: 1 Reen glantz, 2 Blendig ell: Kiesig Glantz, 3 gemen malm, 4 glantzig Blende ell: andra arter till Råsmeltningen, 5 Silfwerhaltig ell: reenkies, och 6 Puchbrich ell: wask till bokande: Men utan detta samlas ihop alt det granna, som wid uppfordrandet och Malmskutornes sönderslående i kafwarne försmåhlat och spillt wordit, och handteras på serdeles maner med sållande och sättiande i wattballior medelst der till Giorde såll af Messingstråd, hwilket arbete Siebsetzen ell:r Siebwaschen kallas, och är derutinnan fördelachtigt fördelachtigt nog, emedan gråberget med mindre beswär och omkostnad således /: i synnerh då någon rijck och lätt malm der ibland befinnes som lättel: af wattnet på det ordinarie sättet bortwaskas plägar :/ än genom bok- och waskande frånskillias och den rena Glantzschlichten till förblyande samt kiesen och aftern till Råsmeltning desto richtigare beredas kan, och sådant på fölliande wijs: Först warder som of: berördt den små förspillda och i lafwan samblade malmen, ErtzKleines kallad, uti waske- ell: ScheideCammaren genom ett hel groft Såll torrt sållat, hwad som igenomgår sqwalpas med watten i läuter sållet öfwer läuter Ballian, men det grofwa sofras med sofwerhamrar af de så kallade KlaubeJungen ifrån gråberget till fembhanda slags Prof, näml: ren glantz, kies, anreicherErtz, gemein Ertz och Puchbrich; det af läuterSållet öfwerblifna sofras äfwen torrt till 5 Sorter, och kallas Klaubwerk, men hwad igenom samma Såll i wattnet nedfallit kallas Ertzkleines, öses uhr Ballian 2 Kiesfat tillika uti en Wasksump, Gefälle kallad, deräst det med Skyffelen af och an röres och löper då det lättare med wattnet bort i wissa Sumpar sättiandes sig å nyo till bottnen ifrån det allerlättaste och odugeliga och kallas då durchlassSchlanen, hwilken till Kohesmeltning employeras; men det gröfre och tyngre siunker strax till botten i Gefället el: förta wasksumpen. blifwer så

blifwer så efter en qvantitets samkande på golfwet uppskyfflat och durchlass kleines kallat, som än 2 gånger genom grannare Såll i watten på serdeles maner sättias och rengöras måste och det först genom ett MittelSieb 1 Trog i sänder 30 á 40 gånger i wattuBalljan skak upp- och nedskakat och satt samt esomofftast med ett tunnt jernbläck från botten i Sållet upplyftt att wannet kan komma wäl igenom, ja ock ändtl: med samma bläck efter 2 giorde Sättningar gråberget, som sig altid ofwan på samblar afkastat och groft After kallat, hwilketn tages af i 2 sorter wäl förståendes då han kommer af rijk malm och duga bägge till Råsmeltande; Näst in till samma After i Sållet ligger kiesen för sig, som häfwes också serskildt af hwar gång, kallas kiesgräupel, är blandad med litet glantz och brukas till blyarbete; Men underst i Sållet befinnes rena glantzen, Glantzgraupel kallad, hwilken ock àå part samlas till förblijande, dock lämnas hwar gång litet qwar på bottnen i Sållet på det icke gråberget så lättel: må falla igenom då nytt setz kleines inslås. Hwad nu genom detta Mellansållet i Ballian kommit, kallas Gesetzt kleines, består wäl af glantz och kiess, men hafwer dock ännu myket fijnt gråberg och orenlighet i sig, och warder fördenskull med ett grannt Såll Reinell: Abtreib Sieb kallat, sidst rengiordt och sammaledes som det förra satt och aftagits gifwandes allenast ett prof mera, nämbl. AnrnicherErtz el: Schlich, som fins näst under kiesen i sållet och warder behörigen gen aftagit och för sig afsides lagt som alla de andre sorterna, men aftern af detta rengörandet är bara gråberg och kastas derföre aldeles bort; Det som af detta sättiandet samlat sig i Ballian, kallas klein gesetzter Glantz, är teml: reent dock icke fyllest, utan måste till ett slut i durchlass Sumpen med watten och fitigt omrörande slämmas då allt det lätta omsider bortflyter och det goda warder till anseende såsom en grof reen på härdar waskad glantz Schlich, slås så ihop med de tillförne beredde Glantz- och kiessgräuplein till förblyande; Men AnreiserSchlichen blandas, så framt intet anreicherArbete är förhanden, till aftern af första sättiandet och kommer till råsmeltande. Det skulle wäl efter det som förberördt är mångom synas med detta Siebarbete gå något widlyftigt omkring, men i sielfwa effecten går det mycket forfare, sparsammare och richtigare än något bok- och waskande, alldenstund en Persohn kan på en dag sättia och tillreda öfwer 2 twebeetlass sådan Schlich, dock med after och det öfriga som duger till försmelta, hafwandes der före 30 ggl: om weckan, dock efter godzets rijkhaltighet. Angående detta werkets Stollar så finnas 4 af de förnämsta wid denna Refieren, den ena öfwer den andra, med sina Stollorter och Schacht till alla Zugerna, att de sitt watten besynnerl: neder på den dupaste, altetieste fürsten Stollen, af släppa kunna, warandes för det

det öfriga till beskaffenhet, som föllier: Den öfwersta ell: första kallas Hüttenstolln, är allenast några få grufwor till nytta drifwen allraförst werket blifwit upptagit, högst 7 fahrten från dagen och nu intet mera i gång; den andra näml. Sau Stolln, sammaledes nu för tiden af ringa importance för dess grunhets skull; den 3:die ell. Chur furst Johan Georgner Stolln, går twert igenom hela Refieren, gör stor effect, är in alles 2249 lacht: lång med 16 på sig nedsänkte Schacht, och kostar hwart quartal 600 guld: att underhålla; Den 4:de och förnämsta, AltertieerFürsten Stolln kalad, stryker igenom Freijbergs Stad hela Refieren ut åt alt ifrån helssbrücken in till Bränder Refieren i en längd af 4646 lacht: och högst 20 fahrtens diup från dagen, hafwer 41 Schacht med lichtlöcher och gångbahra grufwor tillsamman, och erfordrar quartaliter till dess wid macht hållande med arbetsfolk och förtimbring oachtadt han ändå mäst i fast klyft står, 730 gülden, hwilken omkostnad kommer på öfwerhetens räkning och tages af den för hwar grufwa efter dess erhåldne privilegier proportionaliter innehåldne Silfwerbetelningen, Stollen Neundtes ell: achzehendes kallad, som sedermera närmare införes skall. De grufwor som genom Schachtsänkningar och starkt drifwande kommit diupare än denna Erbstollen måste i det diupet betiena sig af konster, hwilka på hela Refieren allenast 12 till antahlet äro och och de twenne diupaste och kostsammaste på HoheBirckner öfre Maasen gåendes öfwer 50 Fahrten ned till botten under sielfwa alte tieffe Fürstenstollen, men intet öfwer honom, utan släppa på honom det uppdragne wattnet till aflopps. För den her wankande wasken och gemenaste malmen äro ock några Bokwerk på denna Refieren inrättade dock allenast 7 stycken, och de samma af föga werde. I ordningen föllier nu den andra, nämbl. Brand ell: Bränder Refieren, hwars Malmgånger äro till en nästan oräknelig qvantitet bådeS Stehende, Morgen, Spath och flacha, merendels ädla och fördenskull smala och mycket obeständiga; de flacha och SpathStreken hafwa her altid wist sig bäst, besynnerl: då de antingen sig sielfwa i strykande afskurit och korstwijs öfwersatt ell: ock af tillstötande Stehende ell: Spathklyfter berörde blifwit, som förnämbligast af OberSilberschnur är till seendes, hwilkens flacha hufwudgång då honom andra tillschaarande klyfter förädlat An: 1654 i 5 fahrtens diup gifwit ett stycke pur Glass- med isprängd och droppewijs öfwerstänkt Rothgüldig Ertz, af 40 Skålpunds wigt hwars make aldrig hwarken förr ell: sehn wid Freijberg funnits, derföre har man det för en raritet i sin rätta storlek och figur afbilda låtit, warandes allenast ett litet styke in natura der af till seendes i Schönbergs curieusa mineralCabinet: Men så hafwer detta rijka och oförlikeliga Anbråttet Brändner re

Anbråttet icke längre än i 2 fahrtens diup någorlunda continuera welat, och ändtl: aldeles förswunnit, så att der nu icke den ringaste malmfläck mera är till finnandes. Wid samma tid har ock wacker malm brutit på Neu- och Ober Haus Sachsen, besynnerl: när man wid dess Stehnede gångs fortdrifwande antreffat det notable Stellet, hwaräst i 5 fahrtens dup från dagen 4 capital Strek sammanstött, då mitt i sielfwa korset likasom en Stock af Glas-roth- och weissgüldig Ertz samt glantz med hwar andra mélerade funnen wordit, men åter strax utgångit sättjandes hwar Malmgång sedermera fort i sitt rätta strykande igen och förändrandes sig snarl: i en oduglig och mödan eij widare löhnande qwartz Blende samt flera oarter. Numehra är Himmels furstens flacha Gång den förnämsta, hafwandes i taket ett anbrått af Roth och hel reen öf: 20 marker silfwer haltig weisgüldig Ertz, jemte en serdeles och angenähm med regnbågefärga anlupen knottrig rijk glantz uti en qwartzdrusig grå- och guhlachtig och med lös rijkhaltig swart mulm beblandad Ertz kobold i ett öfwer 1/2 al: mächtigt mycket förwittrat Strek; Dessutan bryter i samma grufwa på en Spatsgång, Donat kallad, högst 3 tw: fing: mächtig i wågor liggande och swartskinande silfwerrijk blende uti en medelmåttig glantz, som synes så på diupet som i feldtet fortsättia willia; Sidst wankar her sammestädes ock på förbem:de flacha ådra en mächtig dock eij synnerl: rijk gilbe utan ten den ringaste mélange af andra malm- ell: Bergarter; Icke långt her ifrån ligger Sanct Niclas Grufwa, hwars malmgång kastar sig stundom hijt och stundom dijt och består endast af en högst 3 twär fing: mächtig pur med mycket gediegen och hårSilf:r samt derb och angeflogen Rothgüldig Ertz blandad Qwartz, som eij mer än de förr omtalde ådrorna plägar länge i sender hålla fort; Och är sådan omskiftelighet som wälbekandt är, allgemen wid ädla malmstrek, den de dock i synnerhet måste underkastade wara antingen till förbettring ell: aftagande, när andra gånger tillstöta. Elliest hafwa desse Streken mäst alla ett perpendiculart fallande och sällan rätt flacht, görandes intet godt på diupet at under 4 till 7 fahrten från dagen. Så en grufwa her sammastädes efter mut- och tillmätandet blifwit upptagen och sig framgeent flera och flera Thrümlein yppa, warder af interessenterna på sådane till preferencens för andra erhållande in antecessum Mutszedel tagen, så att på slutet En Gewerck schaft kan komme att ega 12 á 14 fundgrufwor och 20 á 30 Ober- samt lika många unter-Maasen, såsom med Tyscherpper grufwan sig tilldragit; Orsaken är att man på slijka owarachtiga ådrar icke aldeles fåfengt må omkostnaden anlägga, utan der den ena skulle slå felt att man då kan hafwa godt hopp att få sin skada igen af den andra och så bort åt. Såsom

Såsom dessa rijka Strek föra gemenl: mycket wilda, arsenicaliskaoch skadeliga mineralier med sig, de der utan återwändo medelst den universal och elementariska rörelsen åtskilliga förgiftiga dunster exhalera, ty är icke till undrandes att, som erfarenheten medgifwer, folket hwilka her i grufworne arbeta af sådane, Böse Wetter kallade, lättel: inficceradt warder, bekommandes i förstonne genom den continuerliga respirationen ett swårt och tungt bröst och omsider blif: lungorne innan en kort tids förlopp så angripne att bloden der efter upptwingas, och de samma på sidlychtene, der icke tidigt remedium skaffas /: som dock dehls af wederbörandes fattigdomb dehls ock läkarens okunnoghet i detta mål sällan ske kan :/, aldeles förtäras, hwilket nyl: igenom en Section i så mycket större wisshet befunnit är, i ty lefren tillika med lungorne warit icke allenast mästedehlen corroderade och likasom sönderslitne utan har ock der in uti och alt ut omkring sutit en swart coagulerad massa som om de insupne arsenicaliska exhalationenne nogsamt wittne burit. Och är af detta den effecten allgemen att sällan någon grufweArbetare på denna Refieren, besynnerl: den som från barndomen gådt i Grufworne och sedermera för Häune sutit stadigt wid Schlägel och Esen, kan ernå 30 åhrs ålder, hwilket ock förutan giftdunsterna det myckna af hackandet och brytandet tandet i berget uppstigne och indruckne dambet tillskrifwas må. Af förberörde arsenicaliska dunsters uppgående will jag ock widare ett exempel framdraga, som jag sielf sedt, nämbl: uti Himmelsfursten Grufwan, deräst på en dess Stehende gång af något glantz weissgüldig Ertz och Blende åtskilliga utwittrade druser och ihåligheter funnes, utur hwilka på några ställen så stark exhalation continuerligen framkom att hon Grufweliuset på 1 twär hands distance från håhlet utslächte, hwar af dess stora krafft ögonskenl: slutas kan. Gångbara Grufwor hade denna Refieren, då jag wistades i orten allenast 55 och 3 Stollorter; 3:ne af Grufworne gofwo Ausbeute näml. Tyscherpper, Simon Bogners Neue werk och Himmelsfürsten, men de öfriga bearbetades mästedehls med Zubuss. Till att något närmare berätta om de her befindtl: Malm- och Bergarterna, emedan de äro af så åtskillig bekaffenh, länder fölliande kortel.: Näst det gediegna silfret, som nu dagel: aftager och allenast på tweme grufwor finnes, är glasErtzen den rijkaste men wankar nu eij mer än på tre grufwor, och det mäst angeflogen, warandes den mörkgrå och bly till färg och malleabilitet lika den bästa, ja så att han ofta till 190 marker silf: halt på Z:n komma plägar; her näst kan billigt räknas den mörkröda rothgüldiga Ertzen, som wankar på 7 men mäst på himmelsfürst:

himmelsfursten Grufwan, hinner högst till 140 marker Silf. halt och är så her som på många orter i Obergebirget dessutan af flera dock något sämbre arter, såsom till färgen Klar och pellucid som en rubin och elliest blekröd ogenomsknlig; Den så kallade weistguldig Ertzen är grå och den dunklaste rijkast doch högst till 30 marker, finnes nu wäl på 10 grufwor, men aldra renast, rijkast och ymnogast på nästbem:te Himmelsfursten, bestickandes uti den förr omtalde förwittrade ErtzKobolden och af rothgüldig Ertz lika som små sådor tätt dock lööst öfwerwuxne, mycket angenähm till påseende hälst när han är bemängd med den mångfärgiga och rijka knottriga glantzen; En art her utaf fins ock på Sonnenwirbel ganska massive och tung men alt igenom wuxen med små antimonialiska strimor, som contribuera fuller något till ett wackert anseende, men förringa Silfwerhalten så att han intet högre än till 12 mark: uhr Z:n bringas kan. Förutan alla de öfriga Sorterna bryter her ock Glantz mästeparten grann och af de sig insmygande Roth- och weissgüldiga gnistrorne esomoftast markhaltig, kunnandes man således dess halt för sig sielf icke gerna i gemeen för något wist angifwa. Denna Refierens Stollar äro med stor omkostnad och widlyftigt nog hwar under annan drefne och 3:ne till talet, såsom Tauberber- Bränder- och Thelersberger Stollarne, af hwilka den öfwersta ligger 6 och den diupaste högst 14 Fahrten diupt från dagen, innehållandes den senare med dess flygelorter in alles 13964 lacht: i längden, och är fördelt i 8 refierer, hwardera af en Unter Stollnsteiger samt nödigt arbetsfolk wid macht hållen och begriper för det öfriga uti sig 40 gångbara Schacht kostandes quartaliter 1527 Güld: att underhålla. Efter man altid befunnit att denna Refierens malmstrek på diupet allt swagare och fattigare blifwit, tj äro ock grufworne eij diupare drifne än dehls till och dehls allenast fåå lacht: under förberörde Thelersberger Stollen, och har alt derföre her till dags inga konster warit af nöden och sålunda eij mer än en inrättad, som grundwattnet på Stollen aflöpa låter. Den tredie Refieren kallas An der Halsbrücke el: Halsbrückner Refieren, är 1/4 wäg från Freijberg belägen uti en diup dahl, den Mulda strömmen igenomflyter, består af 21 gångbara grufwor, alla på En strykande Spathgång från 1/4 till 2 1/2 lacht: mächtig och fallandes wid den ena ändan litet flacht till 70 grader, mitt på Refieren mehrendels perpendiculart, åter något donlegigt och wid den andra ändan helt seiger ell: perpendicul:t igen; Den samma författar uti

uti sig en ganska hård hwijt och grå flintblandad och elliest med glantz och den så kallade weissErtzen ehuruwäl helt widlyftigt och tunnt insprängder Qwartz och Spad; Af glantzen wankar her största myckenheten, dock allenast fläcketahls, hållandes han eij öf: 4 lod Silf: på Z:n; Sammalunda bryter ock weiss Ertzen i temligit öfwerflöd, och är han af en serdeles beskaffenhet, kommer hwad dess art beträffar närmast till WeissgüldigErtz, men ligger så widlyftigt och i små gnistror i qwartzen fördeelt, att man knapt något reent stycke så stort som ett ägg bekomma kan, och håller fördenskull af det bästa slaget högst 6 marker Silf:; Utom detta förspöries her undertiden dock endast på Alt Väter grufwan något gedieget Silf: i Crystalldruser; item på S:t Georgner Gruf: för detta liet Rothgüld: Ertz; Men af alla de rijkare arterna är den grå koppar- och Silf: rijka FahlErtzen /: per abusum Schwartz Ertz kallad :/ den ymnogaste, brijtandes ofta ihela Stycken af en Knytt näfwes storlek och hållandes 6 á 10 marker Silf: Z:n. Sådana goda malmer wisa sig allenast då hufwud Streket warder af tillstötande smala Norgenklyfter förädlat, och förswinna då de samma i sitt förra strykande fortgå, låtandes man sig då benöija med den widlyftigt i qwartz- och Spaden fördelte och medelst swårt arbete och sprängande wundne glantziga och WeissErtz blandade malmen malmen, hwilken ock wid uppfordrandet samt Skutornes sönderslående och utsofrande i dagen stor omkostnad erfordrar. Understundom befinnas ock lösbrutna Stehende 2 tw: fing: á 1/4 lacht: mächtiga klyfter, fälle kallade, sielfwa hufwud Spathen twert öfwersättia, honom till stor afbräck och anbråttets merkel: förringande. Elliest stryker rätta Spathgången nästan linea recta hela Refieren igenom, wijsandes sig som bäst emellan 9 och 15 fahrters diup från dagen, men har alt mer och mer aftagit sedan man kommit diupare, hwilket ock dagel: förmerkes, så att Malmen nu på 24 fahrters diup föga will löhna bekostnaden mindre kasta något af sig, hälst aldenstund till så wida grufwors drifwande och den mächtiga ehuruwäl ganska magra gångens winnande så mycket arbetsfolk behof göres att man det näppl: tro skulle, i ty till exempel på S:t Jacobs grufwa nu dagel: i ordinarie Arbete hållas öf: 200 Persohner och så proportionaliter på alla de öfriga. Förutan detta draga de 22 fullkoml: Bokwerken wid Refieren, näml: 14 med 9 och de öfriga med 6 Stämplar, ingen ringa swårhet med sig, warandes till den magra malmens beredande oundgängeliga, emedan han på annat sätt i den otroliga myckenheten intet tracteras kunde, och blifwer der igenom

der igenom ändå af 20 á 30 lass Puchbrich ell: Wask knapt 1 lass renwaskad glantz Schlich att göra sig facit uppå. Sådant Book- och waskande sker her på twäggehanda sätt, näml: annorledes med glantz- och annorledes med weiss Ertz Wasken, hwar efter och Bokwerken serdeles med någon åtskillnad inrättade äro. Wasken warder alltsammans från gråberget sofrad wid sielfwa Grufworne, sönderbokad som knythnäfwar grof och gröfre, lagd i aflånga Brädelådor, kästen kallade, som innehålla 5 SchachtTunnor ell: 20 Z:, sedan på wagnar, Höhlen ell: Fuhren kallade, efter 1 par hästar ohngefähr 16 Z: i sender pålassad och förd till Bokwerken. Myckenheten af sådan wask wid hela Refieren kan der utaf slutas när man considererar allenast hwad den ena grufwan Alt Väter gifwer, näml: till exempel qvartalet Trinitatis 1699 öf: 854 Höhlen, hwar af är wordit ferdigt arbetat i Bokwerken 827 Z: 3 1/2 lödig reen glantz Schlich, GutErtz kallad, 401 Z: 2 lödig gemen Schlich, och 114 Z: 1 1/2 lödig Schlamm; Men af alla Bokwerken på Refieren är ofwannämde qvartal tillberedt och till Hyttan bracht in alles 5732 Z: GutErtz, 3369 Z: gemen Schlich, 725 Z: SchlammErtz och 800 Z: Sump Schlamm; Förutan detta har intet mer än 52 Z: ren sofrad malm kunnat samlas hela qvartalet öfwer, och synes af sådant ganska underligit huru huru omkostnaden sig löhna kan, hälst när det med så stor möda och widlyfftighet på Bokwerken handterade godzet högst till 2 lods Silfwerhalt bringas kan. Differencen emellan ofwansagde Glantz- och WeissErtz bokande består der utinnan att till den förra behöfwes i ett wäl inrättat Bokwerk näst Gefället och Mittel Schlamm grafwarne allenast 6 á 7 Schlamm- och högst 10 Zähe Schlamm Sumpar, af orsak att Glantzen är tung och sättier sig snarare åt botten, der till med ock ringhaltig så att han icke widare löhnar omaket och waskningen; Men det senare slaget är rijkt, lätt och likasom fetachtigt, så att det icke lättel: och snart kan siunka neder i Sumparne, fördenskull brukas der till flera näml: 12 á 14 ZäheSchlamm grafwar, och 4 á 6 Schlammsumpar wid hwart bokwerk, uti hwilka sidsta det magraste ändtl: stadnar och warder öfwer bara härdar utan Plan dukar waskat, men aftern, som elliest wid glantzarbetet ännu widare fångas i Schla de eftersta Sumparne till Sumpff Schlamm, löper nu bort i floden och duger till intet. Af den ordinarie glantzwasken kan man om dygnet under Stämplarne efter handen i Bookkistan bringa till 15 men af WeissErtzwasken för dess myckna flintblandnings skull allenast 9 á 10 fuhren, slåendes wid pass 2 Z: tillika hwar half ell: 3/4 tima med Schyffeln före i Bokkistan, uhr hwilken det bokade igenom

igenom det öpna Håhlet af wattnets stadigtwarande rörelse uppsqwalpas och rinner i AustrageRännan och widare i Gefället ell: Hedelgrafwen, hwaräst det bästa och tyngsta sig sätter; dernäst löper grumlet till Mittel- och så Schlammgrafwarne hwar efter annan i rad. Det som hämtas uhr gefället och hedelgrafwarne kallas Rösche ell: grof och god Hedel, uhr Mittel grafwen Zähe Hedel, uhr Schlammgrafwarne intill den siunde Rösche- ock der nedan före zähe Schlamm, och sidst utur Schlammsumparne Sumpff Schlamm, hwilken är den segaste och wid glantz weissErtz bokwerken brukelige samt ringaste sorten. Alla dessa grafwar måste hwar dag efter som de befinnas blifwa fulla till utösas. Waskningen angående, så warder Rösche Hedel öfwer 3:ne Planhärdar på bekandt sätt utdragen och afskiöld, till dess all bergachtigheten går ifrån honom besynnerl: i Glantz arbete, och kallas sedan Hedel- ell: gut Ertz; ZäheHedeln och mittelSchlammen waskas på 2:ne Planhärdar bättre neder i Bokwerket till Zähe Hedel och MittelSchlammErtz; Men den öfriga Schlammen på de andre Planhärdarne, som ligga hwar efter annan allt flachare och flachare, emedan han blifwer continuerl: lättare och magrare, och kan derföre icke annorledes qwarhållas. Den schlammen som samlas uhr den siunde och de nedre Sumparne är så seg af gråberg och orenlighet samt samt fattig på det goda, att han icke löhnar mer mödan till waska öf: dukar, utan allenast öfwer bara härdar, gifwandes den ringaste och knapt 1 lödiga ZäheSchlamm Schlichten, hwar uti det dugeliga ganska osynligit är; Sådane bara ell: GlauchHärdar äro 5 á 6 i ett Bokwerk och mer så framt wasken något rijkhaltigt med sig förer, liggandes de helt flacht och går det arbetet mycket långsamt. De renwaskade sorterna äro förnämbligast 5 handa näml: HedelErtz 2 1/2 lödig, Zähe HedelErtz 2 lödig, Rösche SchlammErtz 1/2 löd:, Zähe SchlammErtz 1 löd: och ändtl: af WeissErtz Bokwerken Sumpff Schlamm om 1/2 á 3/4 lod på Z:n. Utaf de 4 första slagen måste Bokstigaren sambla prof och af deras examinerande så till anseendet som undertiden proberande döma om någon försummelse wid waskandet förelupit, att den då i tid bootas kan; Sedermera slås dessa tillsammans i den så kallade Ertzskistan, bland der på det bästa med Skyfflar, föres till Hyttan och befinnes der gemenl: efter Hüttensteigerns giorde Prof hålla 3 högst 4 lod Z:n, och warda de strax der på lagde i Rostmurarne, att brennas och wändas till förblyande, kallades man sådan blandad Schlich med ett ord Gewaschen Ertz; men SumpffSchlammen plägar hwarken proberas, waskas ell: rostas utan föres som han uhr Sumparne upptages till hyttan och bringas der genast på ugnen till Råsmeltning. Arbetet

Arbetet i ett sådant fullkomligit Bokwerk förrättas af fölliande: En Wäscher, som bör stå till swars för allt arbetet och sättia folket till sysslorne hållandes dem i aga, och bekommer 1 gülden 15 gg: om weckan; En Nacht Pucher, hwilken skall achta Bokwerket om nattetijd och haf: 1 güld: 6 gg:; 2 HerdJungen wid hwar Plan- och 1 AbfläheJung wid 2 Plan Härdar, åtniutandes de hwar efter annan som de waska rijk Schlich till de förra från 10 till 19 och de senare högst 8 gg: om weckan; Sidst hålles ock 1 WäschJung wid hwar glauchherd, hwilka haf: lika löhn med abfläheJungerna och avancera från den ena härden till den andra allt högre och högre upp der de sig i flitighet och snabbhet förbettra. För det sidsta håller man i Bokwerken samma ordning med Schichterna för arbetsfolket som wid Grufworne, näml: 2 Schicht om dagen, räknandes det första ell: FruheSchichtet från morgonen Kl: 5 till middagen Kl: half 11, och det andre från middags tiden Kl: 12 till Kl: 5 mot aftonen, då omsider hwar får gå hem till sitt igen och blifwer wäl bokandet men intet waskandet i gång öfwer natten. Med Stollarne på denna Refieren är intet serdeles bewändt, emedan Hon ligger mästeparten diupare än någon ort der när omkring, fördenskull som hon är mächta wattsiuk brukas her en stor myckenhet konster, hwilka för deras stora dragande omkostnad hielpa mycket till att Refieren nu mehra intz Ausbeute tillwäga bringa kan; Och befinnas nas nu ellofwa Grufwor med konster försedde, näml: 4 med 1, 3 med 2, 3 med 3 och en med 4 fullkoml: gångbara konster, bestående de samma näml: 4 af 9, 2 af 14, 1 af 17, 1 af 18, 1 af 26, 1 af 24 och 1 af 44 hela Satzer ell: Sättningar, så att her äro in alles 23 konster och 193 Satzar, hwar Satz fyratijo och twå á 48 al: hög och begriper uti sig 4 á 5 så kallade AufsatzRöhren hwartdera 6 al: långt och gemenl: 3 toll i diameter, der näst sitter det af jern gutne Kolf Röhret med dess twänne trähålkar på ändarne, äfwen wäl 6 al: långt och af 10 tolls diamet: in uti, wägandes 2 1/2 á 3 Z:r som betalas med 4 Meissn: güld: Z:n; der på föllier en Steckelkiel och en Ansteckkiel hwardera 6 al: lång och 2 toll i diam:, genom hwilka bägge wattnet medelst wädrets påträngande stiger upp i kolfRöhret och lyftas så af kolfwen upp till aufsatz Röhren, der uhr det ofwan till sig utgiuter i Watt kistan och drages sedan widare Satz ifrån Satz ända upp i dagen, kunnandes en sådan innehålla så mycket som 6 högst 8 Swenfrån 8 til ska kannor i Sumpen. Konsthiulen äro 20, 24 á 26 al: höga och mästedelen 1 3/8 al: breda, och kostar hwar al: diameter att göra nytt 2 güld: i Freijbergs Stad förutan hiulstocken och det öfriga träwerkiet; Skåflarne der uti sittia 15 toll från hwar andra och äro 3/4 al: breda; Hiulståcken i ett hiul af 20 al: diameter är 3 1/2 al: men till ett 8 al:s hiul 4 al: lång; Krumme Zapffen ell: wefwan wäger 7 á 8 Z: med Blad och alla; I de öfriga

ga particulariteterna är ringa difference emellan dessa och de Swenska konsterna, derföre görs icke behof widare sig der wid att uppehålla. Konstwattnet är icke med ringa bekostnad och försichtighet fattadt i den förr omrörde wählmurade och conditionerade Grafwen, som emottager och framförer det uhr alte Tieffe Fursten Stollens mundloch utkommande grufwewattnet, som för sig allena till de mästa werken sufficient nog är och dessutan eij mer än en ell: twå små rännilar till de twänne aflägnare Grufworne Alt Väter och S:t Anna brukade. Bokwerken drifwes af Muldnerströmmens watten efter de ligga något lågt, och slår det elliest ofta om torra Somrar och kalla och långsamma wintrar feelt arbetsfolket till stort meen i förtiensten, men öfwerflödar der emot om höst och wåhr så, att hela Refieren med dess grufwor Hytte- och Bokwerk samt de nästliggande husen stor skada lida, hwilket sig många gånger i manna minne tilldragit, såsom an: 1684, item 1694 då hela Refieren stådt under watten och konsterna af den wattnet medfölljande sanden och orenligheten till sin gång så hindrade och förwärrade, att de och det öfriga wid werket icke på ett helt åhr der efter kunnat komma i esse igen; Men aldrasidst hände sig samma olycka an: 1699, då jag i orten war, och nästan på ofwanstående sätt, hörandes man då ynkeliga lamentationer af den stora folkhopen, som gerna wille men fick intet arbeta för födan. Omsider Omsider är ock wid denna Refieren att remarquera den kostsamma och med starka Pelare och hwalf uppmurade bryggan till wattu- ell: konstrännans ledande twert öfwer den diupaste dahlen wid Halssbrücken till S:t Anna och Alt Väter grufworne, beståendes hon af 6 ferdige och wälfda 5 al: breda, och 3 al: tiocka, 20 á 40 al: höga och i 16 al:s distance från hwar annan uppsatta Stenpelare twert öfwer sielfwa Strömen, och war det ännu ofullkomnade med träbielkar förlorat uppbygt, så att of:nämde grufwor sig lika fullt af den intendera KonstRännan betiena kunde och det med stor fördel; Icke dess mindre är in antecessum en medaille her öfwer slagen, hwilken hela bryggan hel och hållen efter desseinen på den ena jemte en dehl af Refieren, och H: Von Schönbergs bröstbild på den andra sidan exprimerar, alldenstund han fundator till den machinen warit. Om sielfwa Grufwebrytningen skall då i gemeen der om talas också denna Refierens maner der utinnan kortel: förmält warda. Den fierde och sidsta Refieren är för grufwornes aflägenhet från hwar annan samt mager- och obeständighet af föga importance, emedan de ännu aldrig gifwit något serdeles utbyte; De äro elliest 14 till talet med äfwen så många Stollar efter nödtorfften försedde; Sex gruf:r kan man räkna för något, alldenstund de dagel: och med flijt bearbetas,

arbetas, såsom /1. Neue Hoffnung Gottes wid Bräunsdorf, /2. Segen Gottes wid Görsdorf, /3. Guthe Gottes wid Scharffenberg, /4. S:t Georgen wid Mudisdorf, /5. Ranisser Stolle wid Öderen, och /6. Reich:Segen Gottes wid Sachssenburg. Den första är något considerable för dess underliga Malm- och Bergarter, som bestå af öfwerflödigt och stundom hel reent och grofstrijmigt Antimonium, till färgen dehls och mäst grått, och dehls purpur och violett och dehls sniöhwitt, hwilka bägge senare besticka mästeparten uti qwartzdruser, och äro så subtilhåriga /: liggandes gemenl: såsom wirflar :/ att de darra och förswinna när man blås der uppå; Den röda sorten hafwer långt ifrån ett anseende af Rothgüldig Ertz, som ock in natura der ibland befinnes jemte litet håår Silf: undertiden. Den mästa Silfwerhalten af malmen är uti en grå och ganska tät Ertzkobold till finnandes, hwilkens samt antimonii röfwande och skadel: natur i smeltningen allom wäl kunnog är. Malmgången stryker norr och Söder, faller något flach näml: 1 lacht: i 3 lacht: diup, är högst 2 lacht: mächtig och förer uti sig en ganska hård, swartgrå, med qwartzådrar igenomwuxen och lika som med flijt krusad och täät helt oduglig Bergart, Kräuslicht gesteine kallad; Ned på diupet warder Streket alt smalare och smalare delandes sig i 2 Thrumer wid en ända af grufwan, den ena 1 1/4 och den andra 1 al: mächtig, och af nästbem:de hårda gråberg från hwar annan distingverade stingverade; Dersammestädes spöries ock största ymnogheten af de förber:de antimonii Arterna, som den koboldiska Silfwermalmen medföllia, dock allenast kiörtelwijs lika som det öfriga på detta Streket, fördenskull ock nästan altsammans till wask sofradt warder och kommer på Bokwerket att beredas i 7 Sorter, näml: /1/ 6 á 6 1/2 lödig Rösche Hedel, der af en waskar gåsse kan på sin portion ellofwa små handkorgar för om weckan förferdiga; /2. 5 1/2 löd: Zähe Hedel, också 11 korgar om weckan; /3. Mittel schlamm 5 lödig, och 9 korgar 10 korg: om weckan; /4. 4 1/2 löd: Schlamm af första och andra grafwarne, /5. 4 löd: Schlamm af tredie och fierde graf: 6 á 7 korgar; /6. 3 1/2 löd. D:o af femte och siette graf:, 6 korgar; och /7. Sumpff Schlammen, som waskas öfwer bara härdar till 2 1/2 á 3lödig, och efter han är segast till handtera, kan der af allenast 4 korg: om weckan tillredas: På sådant sätt bekommer man af en weckas continuerl: bok- och waskande 16 á 17 Z: Schlich och Schlamm, hwilka hwart slag för sig på winden i Bokwerket utbredas och sedan de blifwit torra blandas alla tillhopa, hållandes då öf: hufwudet 4 á 6 1/2 lod på Z:n, och tienandes så för de wilda och skadeliga medförande oarternas skull eij till annat än råsmeltning. Till ett slijkt weckoarbete i Bokwerket förbrukas 240 Z: Wask ell: Puchbrich och gifwa de inalles som ofwan förmält är mycket ringa och mödan föga betalande Schlich ifrån sig. Den malmen, som i lafwan efter ögnemåttet och profwen befinnes hinna till 1 á 1 1/2 lods Silfwerhalt, warder

warder till wask och Råsmeltning utan till förblyande ren sofrad, men bryter i så ringa qvantitet att man näppl: 14 á 16 Z: om qvartalet der af sammanbringa kan. Genom förenämde swårhet efter sofwermalm samt kostsamma beredande af den her fallande wasken, kan denna Grufwan eij högre än 2 smeltningar om qvartalet förrätta, brukandes till en weckas Råarbete för 1 ugn dess ordinarie Beskickning af 72 Z: Schlich och Schlamm och lika så mycket något silfwer- och kopparhaltig köpkies, igenom hwilken senare den förras röfwande natur twingas och bekommer man der af 50 á 60 Z: 5 á 6 lödig Skärsten, som med serdeles achtsamhet för dess ännu till en god dehl qwarbehåldne wildhet på 4 eldar rostas måste och förblyas sedermera med 30 Z: på 3 eldar wänd sofwermalm, hwar af utbringas 40 á 45 marker Silf:, och conseqventer af bägge smeltningarne om qvartaliter 80 á 90 marker, samt dessutan någon Råkoppar af den köpte tillsatzKiesen. Her emot consumeras till grufwans och bokwerkets underhållande hwart qvartal 1000 gülden, och judiceras der af lättel: huru ringa avance detta werket af sig kastar. Den andra grufwan är 2 mil från Freijberg belägen, för 15 åhr sehn upptagen, af en mächtig malmgång, som i förstonne gifwit ymnogt både glantz och roth- samt weissgüldig Ertz, men nu allenast mager och ringa och ringa glantz, jemte en teml: qvantitet stora och sköna Kiess-Spadoch qwartzdruser af allehanda färgor och figurer. Efter nu malmen så slätt är kan man eij bringa tillwerkningen högre än till 70 marker Silf: om qvartalet, och drifs werket för det öfriga rätt lamt tagandes så efter handen af att det innan kort lär aldeles öde blifwa oachtadt det stora af interessenterna der på anwände och ännu mästeparten innestående Förlaget. Den tredie grufwan är öf: 300 åhr gammal och tillförne mycket profitable men gifwer nu allenast 2 á 3 lödig groftärnig glantz dock så litet att han måste försällias och kan icke med nytta för werkets räkning försmellt warda. Wid den fierde och femte gruf: finnas qwartz- och Spadiga mycket torra och magra med angefl: Roth- och weissgüld: Ertz isprängde helt smala malmådrar, der af högst 60 marker Silf: qvartaliter tillwerkas och importera de bägge ganska litet ell: intet. Det siette werket är nästan bäst i denna Refieren, består med af rijk, hel reen och undertiden Lazur- och Kupfferglas- samt bergblå och grön art blandad Kopparmalm, der utaf om qvartatet 16 á 20 Z: Råkoppar tillwerkat blifwit, oansedt man nu på en tid måst låta werket hwijla för en Stolls andrifwande, hwar medelst det öfwerfl: wattnet i längden kan utehållas. Elliest bryter i Berget her omkring

omkring en ymnog Swafwel- och vitriol Kies, af hwilken för detta wid Freijbergska Swafwel Hyttan både någon tillwerkning skedt, men nu för tiden drifs det arbetet eij mera för wedens dyrhet och tilltagande mangels skull. De öfriga Grufworne i Denna Refieren äro af ingen synnerl: consequence och kunna derföre billigt förbijgåås. Detta är nu så kortel: om de förnämsta grufwornes wid alla 4 Refiererne närwarande tillstånd, hafwandes de till antalet så wäl som annan beskaffenhet altid wijst sig något föränderlige, såsom till exempel an: 1699 då de i qvartal Reminiscere 142, Trinitatis 141, Crucis 144 och Luciae äfwen så många i gång warit. Hwad Grufwornes anläggande, brytande och förtimbrande widkommer, så practiceras der med än i dag som föllier: Då man har i sinnet en grufwa först att upptaga och der på erhållit MutZedel och fritt tillstånd att fortsättia något arbete, begynnes det merendehls med Schachtsänkande, som kan förrättas i förstonne af 2 personer allenast, de der den lösa jorden öfwerst, DamErde ell: kall Rasen kallad, med lätt omak undanrymma, fattandes det afsänkta efter handen i förlorad förtimbring och det mycket widare än sielfwa beständiga Schachtet blifwa skall, in till dess man ernådt fasta Klyften, då då lägges grundwalen till så kalladt Treib- ell: uppfordrings- och fahrSchachterne /: så framt lägenheten och beqwämligheten så tillsäijer att man får hafwa dem bägge i en öpning, hwilket dock gemenl: för förtimbringens reparationers skull i uppfordrings Schachtet nödigt behof göres :/, uti hwilket senare Stegarne till upp- och nedgåendet i grufwan uppställas och afskilljes det med Korss stämplar och undertiden föreslagne bräder ifrån TreibSchachtet, dock så att de bägge innom en förtimbring begrepne warda; Och görs Treib Schachtet 2 1/2 lacht: långt och 1 lacht: bredt men fahr Schachtet allenast 1 1/2 lacht: långt och 3/4 l: bredt, i sielfwa Klyften. Ifrån förbem:de grundwal för hel och fullkomblig förtimbring rundt omkring, Gantzes Schrot kallat, ända upp igenom DamErden till dagen och fylles med den lösa jorden utanföre wäl till, att byggnaden kan hafwa desto bättre styrkia. Uti UppfordringsSchachtet slås på de bijlockade Bielkarne twärstockar långs ut åt Schachtet 2, 3 á 4 lacht: från hwar andra ända ned igenom till botten, att der wid fästa ändarne af de nedgående tätt till hwar andra liggande så kallade Tonnen Stangen, på hwilka tunnorne upp- och nedsläpa, ell: ock i deras ställe tunn Bräder uti Haspel Schacht; Men i fahr Schachtet slås Buhnen eller Bottnar merendehls emellan hwar Stegelängd, hwar på de ut- och infarande kunna hwijla sig der så behöfwes. Widare fullföllies arbetet på fasta Klyften med Schachtets perpendicular- ell: Flacht nedsänkande såsom malmgångsskiöhlen

Skiöhlen der till anledning gifwer, och görs det desto större till längd och bredd ju lösare Berget är, så att man dess bettre kan komma till wäga med förtimbringen antingen hel och hållen /: der Klyfften är alt för swag :/ ell: ock /: så framt berget är fast :/ med snedt emot hwar annan uppställde och i Schachthörnen wid starka Bielkar på Jöcher fastoch inhuggne Stämplar, som allt tillhopa Schrot mit Boltzen kallat warder, och stödias of: nämde långa Jöcher emot med så kallade Einstriche mitt uti Treib Schachtet emellan bägge Tunnorne, på det den hängande wäggen dem intet för hårdt tryckia må. Widare brukar man för wattusqwalets skull att hålla continuerl: wid af sänkandet på botten en Sump för sig, Vorgesumpffe kallad, från hwilken när Schachtet hint dess fulla och föresatte diup med rätta grufwebrytandet i feldtet Trappe- ell: Strossewijs fortfares, ansättjandes man efter handen en arbetare ell: Schramhäuer i hwar Strosse, så att omsider den ena kommer ofwan för den andra ända feldtet bort åt undertiden i bägge Schachtändar-Stöserna så fort grufwearbetet kan avancera; och formeras sådane Strosser merendels 3/4 lachter höga och så breda att häuern kan wäl wända armen från armbogan till fingrarne emellan båda Sidewäggarne, slåendes således utan sin grannes förhindrande sitt Schicht ut med dess wahnliga Schlägel och Eisen, hwilket arbete Verschrämen Verschrämen kallas, och förrättas på åtskilligt sätt: /1/ då sielfwa malm Streket är mächtigt och hårdbrutnare än gråberget, tages hela Schramen i gråbergsklyften tätt intill gångens anwuxne ell: öpna Salband merendels på liggande wäggen; /2 Är Streket mächtigt och lösare än gråberget så lämnas det senare orördt och förschrämes på sielfwa malmgången wid Salbandet, så framt han icke består af reen Glantz; /3. Är Streket smalt och icke synnerl: rijkhaltigt eller ädelt, så tages half: Schramen på hwardera sidan utom Salbanden blifwandes då malmådran mitt uti och tillika med den öfriga Schramen wunnen och /4 der malmådran befinnes rätt ädel, så förschrämes allenast wid det liegende Salbandet aldeles i gråberget, och lämnas då Streket orördt på en sida att det icke må försmåhlas bland oarterna; Elliest förefalla jemwäl flera omständigheter her wid, som man eij för wijdlyftighetens skull kan införa. Sådant Schram Arbete warder Häuerna af Ober- ell: Steigerna lachter- ell: Vorsatzwijs tillmätt och noga proportionerat efter bergarternas befindtl: och af wahnan någorlunda bekandte hård- och beskaffenhet, och sådant till den ända att icke arbetaren må ske orätt och han eij blifwa obligerad till utslå mera än han under sitt Schicht ell: Tagwerck kan möijel: hinna med. En Vorsatz, som ofta fordrar mer än ett dagsarbete, mätes med gruflachtern mästedehls

dehls 1/4 lacht i längden, 1/8 l: i högden och 3/4 al: ordinarie Schrambredd, hwilket alt Stigaren förut genom erfarenheten i det närmaste wet huru lång tid till dess utarbetande hörer af orsak att han sielf der wid från ungdomen warit uppfödd. På mächtiga gånger såsom wid Halssbrücken förferdigas och fortsätties förschrämandet 2 á 3 lacht: diupt och stundom hela grufwans längd igenom, innan man låter spränga ell: bryta löst, aldenstund der är ändå nog malm i förråd så att man icke behöfwer hasta sig så mycket; Men der Streket är smalt skiutes ell: brytes det förschrämde strax efter handen bort, så att man må hafwa malm till nödtorften. Alla mächtiga Strek warda her med sprängande wundne, dock sedan de blifwit behörigen förschrämde, ty elliest båtade man intet på skotten för Bergets fasthets och sammanhållandes skull, och sker sådant sprängning på fölliande wijs: Man sätter an ofwan till der Schramen begynnes och bohrar på ordinarie Bergsprängarmaner antingen perpendiculart neder ell: ock på sidan snedt före, efter som man tror på Skottet skola kunna göra bästa effecten; Håhlen göras från 20 till 50 toll diupa, näml: i anseende till stenens beskaffenhet och bergpallens storlek den man bortspränga will, och brukas till båhrandet wissa så kallade Bohrhäuer som twänne tillika hielpas åt om arbetet deras Schicht att fullgöra; Sedan håhlet blifwit blifwit ferdigt, stoppas den lijn bestruckna och 1/4 till 1 helt Skålpund krut laddade kardusen der in, och på dess öpning of: till instickes ett smalt ihåhligt Hasselröhr fullt med miölkrut och så långt att det räcker till Håhlets ingång, der omkring stötes däfwit Leer på det hårdaste in, och lägges swafweltråden ofwan på, samt öfwer mynningen af Skottet en klabb med en jerntamp mot näst in till befindtl: klyfft starkt tilldrifwen, så att krutet får desto mera force att häfwa; Detta laddandet och antändandet sker af understigarne, och då Skottet ell: smellen är öfwerstånden, uppsökes först of: nämde jern Tamp, Schiess Eisen kallad, och sedan slås skutorne med Stenjernen sönder, skilliandes man den erkentliga Malmen från Gråberget strax nedre i Grufwan. När en Schram är långt bort i feldtet fortsatt och intet undansprängt, täckes han ända ut åt med bräder ell: stänger, så att Häuerne utan fara för Skotten kunna berga sig der under och intet hindras i sitt arbete. Till uppfordringen nedre i grufworne warder så länge det afsänkta intet kommit diupare än högst 4 fahrten från korg Staden förlorade så kallade Bremmer anlagde ell: hasplar med en weef på, men då man hint bättre neder byggas först fullkomliga Hasplar, dem 2 karlar kringdraga måste och gå de med 2 dock små tunnor, de der på släta Bräder Schachtet igenom upp- och ned släpa. TreibSchachten

Treib schachten äro alla med Hästwindar försedde och fordras der upp med Hampelinor dock mäst jernkiedar och flata tunnor, som kunna innehålla 4 á 5 Z:, gåendes i en lijngång 10 á 16 fahrten diupt. Alla ordinarie GrufweSchichten begynnas kl: 5 om morgonen, då hwar arbetare måste praecise wara tillstädes på dess Zechenhauss ell: GrufweStugu, hållandes samtl: böön till kl: half 6, äta sedan till dess hon slår 6, och begifwer sig då omsider hwar och en på sin ort dijt han af Stigaren förordnad är; Detta Schichtet warar till kl: mot 11 för middagen, då åter alla komma upp igen uhr grufworne och samblas strax på Grufstugun, göra der böön å nyo, äta middag och warda kl: 12 aflöste af friska arbetare, hwilka till kl: 5 om aftonen wid sina sysslor förblif:, och hafwa nu alla Schichten en ända, undantagandes wid konsterna, deräst både natt och dag uppwachtning desidereras. När en BergGesäll ell: Häuer träder till sitt arbete, sker det i den wahnliga Grufwehabiten, såsom: Schachthut, Kappe ell: kraga med myssa wid, arschleder, Kniebugeln; samt med der behörige grufredskapen näml: Schlägel och 12 á 20 på Remar uppträdde Eisen, item Bergnafwar, och Stenjern, efter hwars och ens föresatte arbete; Men i gemeen alla med lius ell: Lampor och talg der till, samt GrufTaska och Knifwar, Tescherpper kallade, hwilka senare till hwariehanda måtto nyttige äro, dock besynnerl: wid konster. Hwad Hwad grufweförtimbrandet för det öfriga concernerar, så skee förstämplingarne efter gångernas fallande och sielfwa Klyfftens löös- ell: fastheet, i anseende till hwilken ock de så kallade Gruben Kästen slagne warda lika som tak ända bort åt i det utbrutna, 2 á 3 lacht: högt öfwer hwar andra, och byggas de af twärt öf: öpningen emellan hangende och liegende wäggarne insatte och bijlockade Stämplar, som beläggas tätt med de 3 al: långa klufne Störarne, Deckholtz kallade; Her på warder det mästa gråberget upplagt, att man icke behöfwer fordrat upp till dagen, och gif: sådant en ansehnlig styrkia åt grufwan, så att den hängande wäggen icke kan så mycket trycka på; Men der Malmgången är 2 á 3 lacht: mächtig faller allt för swårt att inrätta dessa Kästen, alldenstund Stämplarne måste wara så långa och proportionaliter dryga, att de för sin egen tyngds skull ingen serdeles gråbergs qvantitet bära kunna, derföre nödgas man i så beskaffade grufwor göra starkare uppfordringar och skaffa en god dehl gråberg ut till dagen, Hwar emot på trånga ell: smala Strek den fördelen är, att man får berga allt Gråberget på of: sagde tätt öf: hwar annan slagne Kästen och Malmen allena uppfordra. Till Malmådrarnes uppsökande är på denna orten det så kalladke Ruthengåendet mäst i bruk, hwar med åtskilliga bergs män sig pggr förtiena, och ehuruwäl de ofta för ringa betalning mångt rijkt Strek angifwa

angifwa, så finnes dock med mästeparten ett stort bedrägerij, underståendes de sig att inbilla folket af hwad art, mächtigh: och halt den fördolde ådran wara skall, men blifwa af de rättsinnade intet agnoscerade, hälst efter de ock sällan inträffa, oansedt det för en part stundom lyckas kan, såsom det skedde för en Ruthengänger wid mitt wistande i Freijberg, hwilken på Palmbaumer gruf:n ett litet och ädelt Strek efter Ruthen till alla dess sedermera i sanning befundne egenskaper angaf; Icke dess mindre höltz sådant mera för gissning än wisshet, och förskaffade honom föga credit hos det förståndigare af Bergs Betienterne, Hwar emot de andra, som måttel: och utan storskryterij med denna wetenskapen och naturens stora hemlighet umgingo, för trowärdige räknade och nog tillitte wordo, i betrachtande af deras ofta wijste goda prof. Operationen af denna Slag- ell: WünschelRuthen är på mångahanda sätt och så genom beskrifningar som sielfwa förfarenheten nog bekandt, att det wore onödigt om jag dristade mig några particulariteter der öfwer att införa och raisonnera, fördenskull lämnas det billigt i sitt werde, och gör tillfyllest att denna konsten her i orten är mycket practicable och förrättas mäst med Hasselruther, oachtadt sombl: andre arter af trä dem praeferera, hwar på ingen macht ligga synes, utan lärer denna hemligheten, efter mitt enfaldiga omdöme, bestå mäst uti den Menniskans complexion, som Ruthen förer, utan serdeles mycket afropat handgrep handgrep, aldenstund Ruthen befinnes slå för den ena men för den andra intet, der de likwäl bägge med lika adresse kunna weta att handtera henne. Imedlertid hållas ock her de Ruthengänger för säkrast, som kunna angifwa Strekens utstrykande till dagen, efter som de mästa der uti fela och allenast på Donleget ell: fallandet träffa hwilket senare ofta /: all owisshet à part :/ ett diupt och kostsamt Schachtsänkande förorsakar innan man gången ernå kan och tör den samma omsider ändå wara så ringa och swag, att man ingen nytta der af bekommer. Utom detta Ruthengåendet äro elliest många så förmätne, att de förmena sig af hwariehanda tecken kunna wist säija hwar mineralierna i jordennes gömor finnas och det allenast i betrachtande af landmånen, såsom till exempel: När jordens superficies är Knyhlot och ryggot, så skola Malmgånger der under sitt strykande hafwa; item i Dählder, såsom wid Freijberg emellan Brand- och Stadt Refiererna, hwaräst fordom ganska rika Strek warit: Men så fordras till sådant en god tro och synes nästan fåfengt att göra sig en general regle af det som till äfwentyrs en ell: annan gång intreffat. Wid detta tillfället will jag ock med få ord nämna om mineraliernes af- och tilltagande i deras moder, hwilket tyckes wara mycket handgripeligit, hälst efter ock der af åtskilliga bewijs äf:n wid detta Bergwerket i dagsliuset kommit, och förutan andra det, som den gambla

gambla och wäl erfahrne Hüttenreitern Braun på Kröhner Zugen noga observerat, näml: att då han dersammestädes warit SchichtMästare skall han genom ett twärslag hafwa anträffat en liten ådra af ganska reen Weissgüldig Ertz, hwar på man för wattnets öfwer handen tagande intet wijda fortfara kunnat, utan måst i mangel af konst aldeles deserera; 8 Åhr der efter hade man ändtl: samma grufwa å nyo belagt, genom Konstwattnet utdraga låtit, och det endast till den ända att komma till den tillförne för orten stående och qwarlämnade rijka Malmen, men då alls intet funnit, utan har sielfwa Geschicket af en i medlertid yppad korswijs öf: sättiande Skiöhlden man förr icke blifwit warse i så föroädlat och utgådt, att sedermera hwarken på diupet ell: i feldtet den ringaste malmgnistra förspord blifwit. Ett dylijkt exempel berättade mig ock ofwannämde Hüttenreiter wara passerat på Brand Refieren och det med ännu rijkare Geschicke näml: af Glas- Rothoch weissgüld: Ertz på Weisse Schwaan Grufwan, hwilket också innan en kort tids förlopp alldeles förswunnit och bortwittrat warit. Såsom nu detta är eij synnerl: extraordinairt på denna orten, mindre otroligit, ty har man der öfwer den Bergsphrasin, att man kommer för sent och vice versa för bittida, nämbl: då antingen den ännu ofullkomliga metallen intet hint att figeras och concentreras, ell: ock då twert emot ett sådant redan consoliderat minerale och metallicum Ens ell: Substantia sedermera af de mångahanda underjordiska dels hetero- och dels homogeniske wätskor och dunsterna blifwit antastadt och småningen förtärdt, lämnandes nandes ofta till tecken efter sig de underligen figurerade druserna, som sällan något godt hafwa att innebära, hälst när de i myckenhet förspörias. Elliest befinnas ock Geschickerna mycket förbytas af öf: sättiande Skiöhlar och Klyfter dels till sämre och dels till bettre, och af dem som korsswijs sielfwa hufwudgången afskära är i synnerhet föga godt att wänta, men der emot något, ja, en ansenligh förbettring undertiden af de snedt tillstötande och i något feldt medfölliande. Slutel: har man äfwen af experiencen att de Malmstrek, som upp i dagen ell: på ringa diup förhållit sig rijka och mächtige sällan i diupet continuera och vice versa; Hwilket alt med mera genom giltiga skähl och raisoner att bekräffta och demonstrera warder de kloka Physicorum och Metallurgorum omdömmen hemställt. I anseende till den ringa Malm, som åtskilliga Gruf:r wid detta werket af sig kasta, så är det undran wärdt att likwäl så många sig efter handen upprätt hålla kunna och participanterna icke ledas wid deras stora dagel: dragande bekostningar, Hwilka att underhielpa fuller Öfwerheten i landet beröml: sig benägen wijst och bland annat låtit inrätta ett så kalladt ErtzKauf, ell: Huus, deräst de gruf:r, som så ringa och mager malm hafwa att de den eij sielf:a utan skada förarbeta kunna, honom då strax i liten ell: stor qvantitet centnertals efter skäligt prijs försällia må i förmågo af den

den der öf: giorde taxan, som bland förutan annat innehåller att så framt Malmen utan Kiesblandning till 1 lod, men med kies till 1/2 á 3/4 lods Silfhalt hinner, så warder han emot reda penningar i Ertzkauffet anammad. Myckenheten af denna Malmlefreringen är ganska olika dock gemenl: till 20000 Z: om åhret och har man an: 1699 uppköpt för 2285 gülden in alles, men störstadehlen af Bränder Refieren. Och sker her med de fattiga grufworne en stor lijsa, hafwandes äfwen wäl Churfursten sielf der af wacker fördel, besynnerl: sedan han Ertzskauffet åt privatos förpachtat; Elliest är det ock försedt med sådane privilegier, att det fram för alla grufwor wid werket sin malm hwad tid som lägligast faller på de Churfurstl: Hyttorne utan någon genandt får för smelta betalandes allenast arbetsfolket och materialierne samt 8 gg: för hwar marker Silf:s tillwerkning, hwilket senare näml: de 8 gg: åt öfwerheten belöper sig allenast till 70 R:dr åhrligen; Till öfwerflöd bekomma arrendatorerne för hwar marker Silfwer i dressniska Myntet 9 guld: 9 gg:, dijt ingen grufwa hinna kan ehuru stora förmohner hon sig utwerkat. För det öfriga hålles her wid den ordningen att malmen hwar fiortonde dag af grufworne sielfwa till Ertzskauffet förskaffas, uppwäges och richtigt utan uppskof strax betalas, då interesseuterna fritt står att uppbruka honom när de willia, plägandes de gemenl: ingen smeltning anställa, för den myckna torra Malmens med inkommandes skull, förr än de ock der hos fått någon quantitet kies qvantitet kies och lättflussiga sorter, hwilka de torprare och trögsmelte i arbetet bijspringa kunna, så att det utan förlust må aflöpa, icke dess smeltes her ordinarie 4 á 5 gånger om quartalet och lagas mästedehlen så att af hwart Skärstens ell: rått Bruk, som förehafwes 1 hwar wecka öfwer en högugn, åt minstonne 14 á 15 marker Silfwer utbracht warder. Malmen i gemeen wid detta Bergwerket, såsom han bryter af så mångahanda differente slag, så erfordrar han ock desto accuratare Smeltprocesser, hwilka her äfwen finnas nästan i större fullkomlighet än på någon ort i Europa, och bestå kortel: i fölliande, nämbl: 1. Rohe. 2. Anreicher 3. Ertz- ell: Bleij 4. Stein ell: BleijStein 5. KupfferStein- ell: SchwartzKupffer. Smeltingar. Det öfriga smeltwäsendet är såsom fijnerande, afdrifwande, anfriskande etc: är her också wäl nog inrättadt, men mera allgemeent och bekandt, derföre har jag det icke ibland ofwanstående inräkna welat. Hwad det så kallede Rohe- ell: Rå Smeltnings arbetet widkommer, så Om Smältningarna råharbete.

så är det af långt tillbaka omrörde orsaker her wid werket alldraförst infördt wordit ock elliest ingen annorstädes i begynnelsen brukeligit, hafwandes besynnerl: den fördelen med sig, att man der igenom att en stor myckenhet magra, torra och oartiga Malmer råå medelst till satz af Swafwel- ell: kopparkies öfwer de så kallade Högugnarne till Skärsten bringa och derutinnan all Silfwerhalten ehuru ringa han wara må på det nogaste erhålla kan. Dess Beskickningar är förnämbligast som föllier: I gemen behöfwes her wid intet kallRostande, emedan den sofrade malmen ell: waskade Schlammen hafwer allt sitt medförande Swafwel af nöden och ändå kräfwer mera tillsatz, så att de stränga och bindande oarterna må kunna upplösas och släppa sitt silfwer uti den desidererade Skärstenen, hwar utur det sedan genom tillbörligit rost- och förblyande widare twingas och utarbetas kan; Men ifall att man till sådan smeltning eij hade annat i förråd än mycket Swafwelkiesiga och der till med ringhaltiga malmarter, så, på det icke den utbrachte Skärstenen måtte blifwa för fattig på Silfwer, böra de förut på en ell: twå eldar brännas, att det öfwerflödiga Swaflet till en deel bortröka och Skärstenen conseqventer något bettre och massivare warda kan; Och föllia yttermera några Beskickningar, som efter malmernas wid hwar Reier bekandte åtskillnad förrättade äro: 1.) Af Halssbrückner malmerna, hwilka besta bestå, hwad råsmeltandet angår, allenast af Swafwelfattigh SumpftSchlamm och måste derföre betiena sig af köpkies, skeär Beskickningen till ett ordin: weckoBruk från Måndags till lögerdags middagen giord af 200 Z: lödig SumpSchlam, med behörig Tilsatz af 128 Z: kies, 96 á 100 kärror ell: 200 Z: så kallade weicht BleySchlaicken, hwilken Slagg är wid Skärstens fattigt blyarbete andra gången igenomsmelt och af något kall natur tienandes så bäst her wid att temperera swafwelkiesens öf: flödiga hetzighet, så att godzet kan dess bättre praecipitera sig i Skärstenen, och undertiden till 30 Kärr: friskslagg, som är twert emot mycket hetzigare och tienlig till strengt bruk; Utaf detta har man utbracht 46 Z: 4 1/2 lödig skärsten. 2 Till ett weckoarbete af malmarterna på StadtRefieren, hwilka föra merendels bendig, spadig, glantzig och något kiesiga mineralier, har man beskickat 132 Z: 2 lödig Blendig Sofwermalm, 24 Z: äfwen 2 löd: blendig after, 46 Z: 1 1/2 löd: blendig Schlich och 24 Z: 3/4 löd: Schamm, hwar wid är tillslagit 128 Z: sofwerkies, 60 Z: ell: 30 kärror ugnsgodz och nas af råsmeltning, 46 kärr: förändrad och 228 kärr: frisk bly Slagg; Her utaf är fallit 75 Z: 5 1/2 lod Skärsteen. 3. Af Rijk och litet kiesig Sofwermalm är beskickat till ett weckobruk: 74 1/2 Z: åtskillig slags från 2 1/2 till 8 1/2 lödig malm, och tillslagit 124 Z: kies samt 140 kärr: frisk och hetzig blyslagg, Kommandes der af 56 Z: 8 löd: Skärsten. 4. Mycket Swafwel- och kopparkiesiga men silfwerarma Malmer äro worden till ett weckosmeltande beskickade, näml: 250 Z: af of: ber:de malm, som hållit från 1/2 till 1 lod Silf:, och der till ingen kies utan allenast 108 kärror frisk blyslagg

slagg och 36 kärr: 2 á 3 gånger förändrad blyslagg, och har man der af erhålit 51 Z: 4 lödig Skärsten. Flera Beskickningar må eij wid detta arbetet inryckas, emedan de ofta af så många slags malmer komma att inrättas, så att man sig intet wid ett der utinnan hålla får, utan måste alltid rätta sig efter godzet befindtl: gång och beskaffenhet huru det will wara tracterat i elden, och der något obekandt förefaller, så behielper man sig merendels med förut anstäldt prof och examinerande i det första fierdedehls ell: halfwa smeltnings Schichtet, och ser då dels af Skärstens och dehls Slaggprofwen hwad som wid arbetet står till att ändra och förbättra, allt till det ändemålet att Skärstenen warder ju mindre och rijkare af Silfwer och Slaggen der emot alldeles utan halt så mycket som möjeligit är; ty elliest lede man skada och kunde med så widlyftigt och kostamt werk icke fortkomma. Imedlertid hålles kortel: i all Råsmeltning för en general regle, att när man kan haf malm, som är till 1/3 del glantzig och af god art oansedt ingen kies der wid finnes, der till med allenast 1 lödig och i qvantitet af 200 Z: om weckan att igenomsättia, så tages gemenl: der till åt minstonne halfparten Swaf:kies ell: i proportion der emot något mindre der kiesen håller någon koppar, och lika så mycket seeg blyslagg; hwar af man gör sig förslag på att bekomma en fierdedehl näml: till 50 Z:n, Skärsten emot sielfwa malmen, och den samma af 5 á 6 lods silfwerhalt. Hafwer Hafwer man Silfwerrijk malm så sätties desto mera kies till, aldenstund då ingen menage af kiesen anses, utan allenast att få silfret noga ut, Doch så att Skärstenen eij warder för mycken och arm till undwikande af alt för widlyfftigt arbete. Malmer af myckna medförande och skärstensökande mineralier såsom arsenicum, antimonium etc: och der hos litet Swafwelkiesiga, erfordra så mycket mindre kiesstillsatz, men der hoos emot mäst seegachtig Slagg till att temperera hetzigheten. Rätt kiesiga Malmslag sättias i större ymnoghet genom än de torrare, ja till 230 á 280 Z: om weckan, aldenstund de behielpa sig af sin egen fluss i det stället de senare mycken kies tillsatz behöfwa. Den rensofrade Köpkiesen kommer mäst ifrån de serskillde kiesgrufworne, hwilka några få ja, 2 á 3 Bergsmän, kies Ziehmer kallade, på hela grufwen med lätt möda och omkostnad bearbeta, föryttrandes till Hyttorne ell: de smeltande Grufworne en Höhle ell: lass för af 16 Z: för 4 guld:, och hafwa de der wid undertiden wacker förtienst Orsaken hwarföre ingen råsmeltning utan kiess förrättas kan, är bekandt, näml: att malmen elliest sitt silfwer till en stor dehl i Slaggen lämnade och blefwe så allt för ringa ell: ingen Skärsten på hwilken dock hela arbetet syftar. De till detta arbetet samt förbly- och Stensmeltningarne brukelige och förr

och förr omtalde Högugnarne äro byggde efter nedanstående proportion och beskaffenheet: Näst den korsswijs underst murade Trumman går sielfwa Brandmuren 12 freijb: al:r högt upp: Ifrån håhlet der uppsättningen göres och till forman är 2 3/4 al: och der ifrån på Leerbotten in i ugnen 1 3/4 al:; sielfwa Leerbottnen warder wid pass 1 al: tiock hårdt tillstött af bara leer; under den samma är en botten af grann Slagg 1/4 al: tiock och wäl tillpackad, och sidst en 1/2 qvarter tiock bottenhäll af glimmersten näst ofwanpå trumman; Elliest håller ugnen allt igenom ifrån trumman upp till kronans ända 9 al: i högden och är in uti 1 al: bred och 1 3/4 al: diup ell: lång med 1 al:s tiockt foder på hwardera sidan emellan bägge beständiga Pelarne; Förhärden är wid pass 1 1/2 al: hög fram under bröstet ifrån hyttegolfwet, och 2 al: lång och 1 1/8 al: bred från bröstet till den frammanföre ställde flata Stenen, innom hwilken förhärden och Spåret in i ugnen af Stybbe slagne warda då redningen angå skall. Sådana högugnar finnas mästedehls 3 i hwar hytta, kosta att mura upp näml: hwad pijpan och fodren betreffar, 8 guld i arbetslöhn, och åtgår der till 1 Ruthe ell: 9 al: i quadrat och 3 al: hög der till bruten och ihoplagd glimrig Skifwersten och allenast 100 tegelstenar. Då man will reda till Smeltnings, considererar Smeltaren först hwad arbete han får till handtera, tagandes då till Råarbete så kalladt lätt Stybbe, som kan småningen draga Skärstenen i sig och är praeparerat af 1 dehl 1 dehl ler och 2 dehlar KohlStybbe, och stötes det ifrån leerbottnen warftahls in från formwäggen allt fram igenom så långt förhärden räcker med träklubborne på det hårdaste, till dess så wäl ugnen in uti ifrån formans nedre brädd som förhärden blifwit helt fulla, men i medlertid då man kommit till Stickhåhlsstellet, lägges in på Stybbet det hwassa Stickhåhlskäflingen, hwar på stötes Stybbe till härdens fyllnad som sagt är; men her hoos har man det till merka, att Stybbets hårde och lösa instötande rättas efter brukets förmodade beskaffenhet hwilket wahnan bäst dicterar; Sedan skäres Spåret ut med formjernet, begynnandes man det ohngef: 3/8 al: framman för forman till Spatium ell: pall för Nasen under smeltandet, och så i en gata ända fram till förhärdens centrum 13 á 14 toll diupt allenast något litet afsluttande och 20 toll bredt lika ända igenom, och lämnas af det qwarstående Stybbet in i ugnen en rundachtig brädd på hwardera sidan om Spåhret, att godzet desto bättre lösbrytas och nedstielpas kan; Största diupheten af Spåhret blifwer mitt i förhärden, der den insatte Stickhåhlspinnnan wid skärandet anträffad hwilken ock wid det samma sachtel: utdrages och stickes ett stycke leer i stället; Widare stötes en hög brädd ell: råga omkring på det qwarlämmade förhärdsstybbet

bet och slätas innan och utan på det bästa; forman richtas så in att hon blåser directe på öfre kanten af förhärden, dock icke altid lika, utan som godzet är beskaffat till; När detta blifwit ferdigt lägges en brädestump mitt under Bröstet twert öf: Spåhret på de qwarlåtne Stybbesbräddarne och muras det förra utblåsningen nederstötte lilla bröstwalfwet till med några tegelstenar; Omsider stöter man ock Stickhärden med dess gata med Stybbe wäl och slätt in, och blifwer så ugnen fullredd, som kan påstå i 4 högst 5 timars tid. Her uppå då smeltningen skall tagas under händerne, begynner man med Beskickningens ell: Schichtets inskiutande på hyttegolfwet merendels till 1 dygns bruk tillika, der så rum är, näml: Den friska Slaggen underst, Der på Sofwermalmen, om han finnes, sedan Sofwer- ell: Waskkiesen, så Schlichten och öfwerst den till Smeltninge resterande Slaggen samt ugnsgodzet. Klock: 9 wid pass för middagen plägar Ugnen mäst wara ferdig redd och fylles då förhärder öf: alt med 2 fat kohl och in i Spåret de grofwaste, item 3 Kohl faat in i ugnen och 2 på Stickhärden, hwar under glöd är tillförne inkastad och ellas så till på det flitigaste ogngef: i 3 timars tid; Her på fylles ugnen på en aln när med 10 fat kohl, och släppes blästern till gångs samt begynnes med uppsättiandet af 1 fat kohl: och 2 Trog seg seeg Nasslagg alt öfwer forman wid Brandmuren, blifwandes af 4 sådana hwar annan lika, så kallade, Gesetze ugnen wäl fullsatt, då merendels 4 kärr: Slagg åtgå pläga och der de icke räcka till ugnsfyllnaden, tages så mycket som felar af det rätta utbredde Schichtet; Slaggen befinnes nu innom 1/4 tima för forman att wisa sig, fastnandes småningen wid, och så fort Masen wexer lagas hon i begynnelsen med formSpiken, till sin rätta längd, ja, såatt hon räcker nästan mitt i ugnen, som mäst 4 timar erfordrar. Efter 1 timas förlopp är första hela uppsättningen största dehlen nedre och ohngef: 1 aln diupt i ugnen med kohl och alla nedsunken, hwilket mått observeras altid, och göras så ordinarie Gesetzerna efter förnasandet af 4 fat kohl och 4 trog Schicht och det mitt i ugnen, så framt icke naasen någon tillökning behöfwer, då man närmare till Brandmuren uppsättia måste; Der man merker arbetet gå för flussigt, tages hwart Trog något fullare med Schicht och mindra kohl än elliest, hwar igenom ofta 5 Gesetze till en Ugnsfyllnad åtgå kunna, men befinnes godzet gå för strengt så minskar man Schichtet och ökar kohlen. Femb á 6 timar efter bälgarnes åstadsläppande är Skärstenen gemenl: så ökad uti härden att man måste sticka ut, men så lämnas gerna i förstonne något godz qwar i förhärden dehls till att till hetta honom desto bettre

Desto bettre medan han är trång och dels att det nedkommande godtzet må desto benare och qwickare sammanlöpa. Andra utstickningen förrättas då härden blifwit full och Skärstenen begynt wisa sig att föllia med Slaggafdragen, men och nu warder allt godzet utsläppt; I tredie Sticket lämnas åter något godz qwar i härden och så alternatim i det ena utslaget något lämnat och i det andra alltsammans uttömt, in till det tolfte Stiket då alla de öfriga nijo äfwen alldeles utsläppas, bekommandes ugnen nu först sin rätta gång och härden sin widd att någon qvantitet godz der inne rymmas kan och hålla sig desto bettre i arbete, hwar medelst skärstenen blifwer så mycket renare och rijkare till halt. Således kommer högugnen intet i fullkomligit esse förr än om Torsdagen och förbettrar sig alt mer och mer besynnerligen då man i de twänne sidsta malmschichten något ugnsgodz med inblandar och continuerar der med hela weckobruket till ända. Medan ugnen än intz fatt sin rätta gång stickes altid ut i ett håhl, men sedan allt efter som godzet sig i Stybbet nedfräter diupare och diupare. Strax härden lupit full med Slagg måste han denna med forken aflyftas och hwargång ett fat småkohl för ögat kastas till att hålla godzet der med qwickt. Allt ifrån smeltningens angående warder för och efter hwart utstick stick med Spikarne det i härden widhängande och anwuxne godzet serdeles af blendigt arbete, lösbrutit och Spåhret rent giordt, att Skärstenen får dess bettre rum att samka och segra sig, hwilket och mästedehls i trögsmelt bruk wid hwar slaggaflyftning ske plägar; Der till med dämmes efter hwart Stick omkring förhärden med 2 á 3 trog grannbokad Slagg och görs ny kant, medan den förra af det myckna rengörandet i härden blifwit förderfwad. När man får fulla Utstick, håller ett sådant gemenl: 3 á 4 Z: ren Skärsten, som då han småningen kallnar efter Slaggafdragandet i skifwor spritas, af hwilka, näml: de medlersta, Smeltaren 5 á 6 små bijtar samla måste att af Vorläuffern till småprofwer pulveriseras och gehalten noga examineras, som i Smeltboken efter hwart Utsticks prof antecknas och borde Silfret der efter sedermera öfwer och intet under utbringas. Mitt i weckan plägar ugnen af mycket hetzigt godz så utfrätas, att blästern måste ställas, uppsättningarne innehållas, kohlene framför för ögat utsläckas, förhärden aldeles uttömas /: emedan man altid näst tillförne bör hafwa giordt utslag :/ och allt det gropota samt mycket borttärde med lätt Stybbe förbättras och igenstötas, då ugnen åter till gångs släppas får. Masen rychtas ock efter hwart utstick, och fälles dessutom altid i den längd som godgzet seeg ell: qwickhet erfordrar.

fordrar. Efter 36 Schichts, hwartdera för 4 timar räknat, förlopp, näml: om lördagen merendels wid middagstiden, plägar man lychta smeltningen, låtandes då ett då ugnen gå alldeles neder till forman med den sidsta uppsättningen, hwilket nedblåsande warar i 2 timar, och sees slutel: åt i forman om intet mera neddryper, då Spåret helt och hållit renbrytas, alla kohlen uhr ugnen framdragas, bälgarne ställas och ändtl: till slut allt hwad i härden finnes utslås måste; der uppå släckas kohlen ut och warder bröst walfwet bortstött, samt alt på det möijeligaste uhr ugnen utrifwit och afkylt, emedan nasen och ugnsgodzet så länge de äro röda, låta de sig som bäst lösbryta, då rengörandet sedermera wid nästa redningen dess lättare faller. Sedan lägges hwar Sort af Ugnsbrått, ugnsbrått och nas för sig serskildt, men Slaggen och de odugeliga afdragen föres efter handen så nu wid slutet som under påstående Smeltning bort uhr hyttan på Slaggwarpen af de så kallade Vorläufferknechte ell: Macht SchlackenLäufferna. Till förbem:de weckobruk öfwer en ugn uppgår förutan Malmen och dess tillsatzer fölliande omkostningar: åt öfwerheten 6 gg: 3 pfen: Hüttenzinss för hwart Schicht, som gör hela weckan öfwer 16 guld 15 gg:; HüttensSteigern 1 güld: 3 gg:; Bägge Smeltarne, som hwar med annan sina 12 timars Schicht alternera, hwardera 6 gg: för Schichtet ell: hela weckan 1 güld: 9 gg:; Båda Vorläufferknechterne tillhopa tillhopa 2 güld: 6 gg:; MachtSchlackenläuffern 1 güld:; Och bägge aufträgerne tillsammans 1 guld: 15 gg:; Elliest consumeras ock der till in alles högst 10 wagnar kohl, som belöper sig i pggr till 36 gulden, men de öfriga materialierne fournerar Öfwerheten sielf mot ofwannämde hyttelega, kommandes således ändtl: hela Smeltkostnanden att stiga till 57 gulden. Det andra och af Råsmeltningen dependerande arbetet är det så kallade anreichern och består der utinnan, att man arm och mager Skärsten, som eij håller mer än 3 lod Silf: /: kommandes allenast, ehuruwäl dock icke i serdeles myckenhet af den silfwerfattiga dock kopparrijka HoheBircknerMalmen :/, efter 2 á 3 eldar af 50 till 100 Z: i hwar Rosta, antingen för sig allena ell: ock häldre med tillsatz af rostad glantz ell: andra flussiga Malmer, AnreicherErtz kallade, hwilka åt minstonne 2 lod Silf: hålla måste, omsmelter, till 6, 7 á 10 lödig förrijkar och till quantiteten förminskar, hwar igenom förblyandet sedermera desto compendieusare och lindrigare faller. Beskickningarne till denna smeltning för 1 högugn om weckan äro till exempel: 1.) af 240 Z: en gång bränd 1 löd: AnreicherErtz, 160 Z: 3 gånger wänd 2 3/4 lödig Skärsten, hwar wid tillslagidt 100 kärror frisk- och 50 k: förändrad Blyslagg och är utbracht der af 100 Z: 6 lödig Anreicher Stein; 2. Al 320 Z: en gång

gång rostad AnreicherErtz om 1 lods Silf: halt, 80 Z: på 3 eldar wänd 2 1/4 lödig Skärsten och 150 kärr: frisk blyslagg till tillslag; her af är utbekommit 89 Z: 5 lödig AnreicherStein. Denna sednare beskickningen har hållits för den bästa, aldenstund man haft mycken Malm förhanden att tillsättia och den myckna friska Slaggen har man måst taga för malmens blendighets skull, ty elliest då anreicherErtzen är af sig sielf något kiesig ell: ock då Skärstenen allena skall anrikas, brukar man segare Slaggsorter, hwilka den öfwerflödiga godzets hetz- och flussighet temperera kunna. Med alt detta hålles dock detta för den fördelachtigaste AnreicherBeskickningen när man effecterna ell: reqvisita så hafwa kan, näml: af twådel: half kies- och half glantzig en gång bränd anreicherErtz, och en del Skärsten der emot, samt halfparten friskoch hälften någon segachtig Slagg att tillsättia, hwar af merendehls en fierdedehl anreicher Steen mot Malm och Skärstenssamman utkomma plägar: Men der Anreicher Malmen är mera Kopparachtig och swafwelkiesig än Glantzblandad, behöfwer han 2 eldar i rostandet och bara seg slagg i smeltandet, att icke arbetet må gå för qwickt, och gagnar brinnandet de kiesiga anreicherMalmerna att de icke gifwa sedan för mycken och fattig skärsten, som widlyftighet i förblijandet förorsaka kunde. Härden Härden till detta arbetet redes något widare än till rålsmeltning, alldenstund her wid wankar ymnogare ja snart sagt dubbelt så mycken Skärsten och i föllie der af måste man göra desto starkare uppsättningar, blästern och Nasen något swagare och stackotare föras; Men i det öfriga är differencen ganska ringa. Föllier nu i ordningen det tredie, nämbl: Blyarbetet ell: förblyandet, hwar igenom den för handen warande 2 á 3 gånger antingen allena ell: ock med malm rostade Skär- ell: Anreicher Stenen med god bokad och waskad ell: satt Schlich, samt glantzig ell: elliest passable SofwerMalm medelst Bly Till- och föreslående bringas att släppa och precipitera sitt innehafwande Silfwer, lämnandes för det öfriga ofwan på hwart Utstick allenast någon liten Blyster, som sedermera till Stenarbete och ändtl: till KopparSmeltning dugelig giord warder. Detta arbete sker mästedehls med sådan malm, som anten till hälften är glantzig ell: ock något mindre dock med flussiga Bergarter blandad, oachtadt han hwarken serdeles rijk ell: kiesig wara må; Men finnas oarterna för starka hos honom och han icke är dess rijkhaltigare, så bringas han gemenl: med råsmeltningen först uti Skärsten, då han sedan lättare står till förblya. Och förrättas blyarbetet elliest förnämbligast

förnämbligast af treggehanda, näml: 1.) Mycken till antahlet och något glantzig Schlich, som wid Halssbrücken wankar, med tillsatz af litet Skärsten; 2. Mycken Skärsten och litet wask- ell: Sofrad glantz; och 3 af halfparten Skärsten och halfparten stränga sofrade ell: waskade Malmer. I gemen måste först all malmen her till, undantagandes pur glantz, warda rostad och det på 2 á 3 eldar för sig allena, undertiden ock på den sidsta elden med 2 á 3 gånger wänd Skärsten i den quantitet som förrådet medgifwer och widare, serskildt omröras skall. Wid Halstbrücken är, som tillförne sades, mycket ondt efter Skärsten och der emot mästedehlen Schlich af Weiss Ertz och glantz, som äro flussige och fattiga på Swafwel, så att de intet betarfwa något starkt rostande utan allenast 1 högst 2 eldar, och Skärstenen eij hell: mera, emedan han för sin ringa myckenhets skull alt sitt swafwel behöfwer; Fördenskull har man beskickat till ett weckobruk öfwer en högugn: 52 Z: 1 3/4 löd: rostad Schlich och 71 Z: 1 1/2 lödig af samma slaget, sättiandes der till 10 Z: bränd 5 löd Skärsten, 20 kärr: frisk- och 8 kärr seg slagg och slåendes före dels i förhärden och dehls på ugnen med uppsättningarne till hwart utstick näml: hwar 8:de tima, 1/2 Z: fristbly, hwilket bestuckit uti hårdbly, Glitter och abstrich, och giordt tillsammans på alla15 15 utsticken hela weckosmeltningen öfwer in alles 7 1/2 Z: friskbly; Af detta är utbracht 27 Z: 14 Skålpunds werkbly, som innehållit 15 marker 8 lod Silfwer. Af StadtRefierens rijkhaltiga, något glantz- och blendiga sofwermalm, såsom i synnerhet af Gruf:n Segen Gottes Hertzog Augustus, är beskickat /: efter föregångit så kalladt Vorschicht af 4 kärr: ugnsgodz efter blyarbete med 6 kärr: egen gifwande blySlagg igenom satt, till ugnens skölliande och förhärdens indränkande :/ 82 3/8 Z: åtskillig slags malm med något Schlich der ibland störstadelen markhaltigt, med tillsatz af 56 Z: blödig Skärsten, 50 kärr: seg Blyslagg och den öfriga Slaggen af samma smeltning efter handen på Schichtet tagen jemte något af den utbrachte Blystenen och ugnsbråttet, continuerandes med dettta Blystens och ugns godz tillsättiandet till dess Slaggen gådt andra gången igenom ugnen och sålunda lämnat det mästa Silfret; Till föreslag är tagit in alles 41 1/2 Z: hård- och 23 1/4 Z: magert werk Bly, hwar uti bestuckit 23 m: 8 lod Silfwer och i hela Beskickningen in alles 146 m: 10 lod, Och har man af alla 15 Sticken utbracht 52 3/4 Z: markhaltigt werkbly och 12 Z: 5 lödig blysten, hwilken sig ofwanpå i hwart utslag till 2 á 3 Skifwor gemenl: befinna plägar. Utaf BrandRefierens merendehls ganska strenga och oartiga dock rijkhaltiga

rijkhaltiga Malmsorter är till ett weckobruk af ErtzKaufInteressenterna beskickat wordit: 46 3/4 Z: från 7 lödig till markhaltig allehanda slags bok- och sofrad malm, tillslagen med 97 Z: 6lödig Skärsten, 63 kärr: seeg Slagg och den öfriga slaggen efter nödtorften och ugnens befindtlige gång tagen af den nyss utbrachte; Her wijd har man giordt förslaget af 2 Z: magert werkbly, 8 1/4 Z: friskbly, 6 1/2 Z: Glitter och 21 1/2 Z: hårdbly, och omsider utaf hela smeltningen bekommit 35 Z: ohngef: 1 1/2 Markigt werkbly, 12 Z: 8lödig Bly- och 1 1/2 Z: 3 lödig Kopparsten. Elliest finnes ock wara till 1 weckobruk en beskickning giord af 100 Z: 6 lödig glantzig, något blendig men als intet kiesig sofwermalm, med 151 Z: 6löd: Skärsten samt 37 kärr: seg och wid pass 30 kärr: frisk Slagg, Och är her wid litet ell: intet föreslagit, alldenstund malmen fördt sielf mycket bly med sig, men dock utbracht in alles 40 Z: werkbly och 20 Z: 12löd: Blysten. Sidst föllier en beskickning af HoheBirckner mycket kies- och kopparachtiga och conseqventer ymnog Steengifwande Malm arter, såsom: 80 Z: 5lödig kiesig Glantz med 131 Z: Anreichersten och 54 kärr: seg Slagg, hwilket blifwit föreslagit med 4 Z: 12 löd: werkbly 18 Z: hårdbly och 10 Z: glitter, och der af utkommit 44 1/8 Z: werkbly derutinnan 51 M:r Silf: bestuckit, samt 42 Z: 10 1/2 lödig Blysten. Blysten. Till Silfres erhållande uhr den öfwerflödiga af denna malmen i råsmeltningen kommande Skärstenen i brist på glantz, så ock att göra förblyandet desto profitablare, har man här haft så god råd att sättia mycken Skärsten igenom och plägar man ofta i sådan Glantzmangel Anreicher Steinen allena förblya, ehuruwäl med ansehnlig förlust af föreslagblyet Flera Beskickningar, såsom de äro af mångfaldig egenskap, af detta förblyande dristar jag mig nu icke att fylla papperet med, utan må wäl wid ofwanber:de förnämsta oförgripel: bero låta, bijfogandes allenast för det öfriga något om härdens samt andre denna smelt processen tillhörige beskaffenheter. Härden warder her till gemenl: slagen af den hårdare Stybbescompositionen, som består af hälften kohl Stybbe och hälften leer, och måste han stötas fastare in än till Suhlubruket för de blyachtiga mineraliernes mycket frätande naturs skull; Elliest skäres Spåhret 15 toll bredt, 8 toll diupt och 5/8 aln utom ögat till förhärd, lämnandes man ohngef: 1/2 alns hel Stybbespall under forman till nasens understödiande, och 1/4 al:s breda bräddar på hwardera sidan om Spåhret, hwilket ock måste slutta mer utföre än i Råarbete, på det godzet kan hålla sig desto mer fram

mer fram åt i förhärden att det icke förbrännes af den allt för starka hettan som är in i Ugnen; Dessutan föres också Nasen allenast till 3/8 al: lång och blästern något swagare än i råsmeltning ty elliest skulle han twinga godzet för mycket och blåsat fram ut igenom ögat, hwilket dock oachtadt all försichtighet undertiden sig tilldraga kan så framt icke Smeltaren weet att flitigt täcka med Stybbe för ögat och hålla Ugnen mörk att icke lågan får råderum att framspela. Yttermera tillgår med ugnens ellande och förnasande lika som i råttbruk, undantagandes att man tager her wid kohlfaten ordin: eij fullare än jemt med bräddarne och göras 4 Gesetzer hwardera af 2 fat werk ell: Schicht och 1 fat kohl till en fullkomlig ugnsfyllnad, när den samma 1 aln nedgångit, dämpandes man lågan efter hwar full uppsättning ofwan uti med watten så att ugnen kan inwertes desto bettre arbeta Gemenl: brukas ock wid smeltningens begynnelse strax på Nasslaggen att uppsättia 8 á 10 kärr: af förra förblyandet qwarlämnat ugnsgodz och förändrad Bly slagg, item rostad och med seeg Slagg beskickad Blysten så mycket som wid handen är, hwilken efter 2 á 3 gångers förändrande ell: å nyo genomsmeltande omsider till KopparSten warder, emedan blyachtigheten allt mer ock mer aftager men den af både rå- och blyarbetet samlade Kopparhalten blifwer beståndande så länge han hafwer någon Sten att hålla sig wid; Och kallas detta ett FörSchicht warandes till det första och stundom ett ett stycke på det andra Utsticket, och blifwer intet förr rätt fullnasad än det samma är allt igenom ugnen, som ofta 2 á 4 timar utdrager. Till ett sådant förshicht slås före 1 á 2 Z: hårbly, glitter ell: proportionaliter friskbly och tienar till att dränka ugnen och härden med, att icke sedan, besynnerl: då smeltningen är något rijk, för mycket silfwer i Ugnsgodzet sig begifwer; Elliest slås ock detta förSchichtet ut för sig serskildt och blandas icke med den rätta smeltbeskickningen, med hwilken först en begynnelse göres af uppsättiande när härden blifwit full af godz till utsticknings. Innan 1 högst 2 timar får man härden full med Slagg, som måste då afkiestas och emellan hwar gång nu i förstonne sachtel: med forken in i ugnen röras till att hielpa Godzet och kohlen desto bettre utföre. Wid första utsticket innan härden hint något widga sig, lämnas merendehls någon Slagg wid hwar aflyftning qwar på godzet i förhärden att det icke kallnar, men dess emellan och fram bettre häfwes Skårpan helt och hållit af och warder näst för utstickningen den lösa slaggen äfwen wäl med Skyffeln utööst nästan in till sielfwa godzet. Då rätta Schichtuppsättningarne begynts sätter man 1 á 2 trog förut ell: ock något efter handen på hwart Trog af föreslag Hårdbly Glitter ell: Abstrich på ugnen till Godzets befordrande i arbetet och indränkande i samma föreslag bly; Elliest då frisk- ell: fattigt werkbly är i förråd tages det till 3/4, 1 á 1 1/2 Z: att slå före i sielfwa förhärden dock allenast in mot utstickningstiden

tiden så att det icke lider för mycken afbränning. Af detta rätta Shichtet är just förelagt att göra utslag hwar 8:de tima och bekommer man då merendels 2 Z: werkbly åt minstonne, hwilket om det igenom de strax giorde småprofwen befinnes icke sträcka sig till 12 lods Silfwerhalt i det ringaste, så att det kan löhna drifnings bekostnaden, brukas det undertiden till föreslag och undertiden att försällias åt de blyfattiga grufworne efter Silfrets halt och blyet à part. Till hwart utstick ställas bälgarne och fylles då äfwen ugnen med dess behöriga uppsättning, hwilken i mangel af bläster eij nedkommer för forman förr än godzet är utslagit ock härden blifwit rensad och utan till med Slagg föredämd, samt fylld med friska kohl, då först bälgarne åstadsläppas och hielpes kohlen och godzet in i ugnen fram åt ögat utföre till förhärden. Den af smeltningen i förstonne innom fåå utslag blifne Slaggen samt blystenen warder, der arbetet icke går för flussigt, till Schichtets i god gång förhielpande och silfrets utbekommande, en god dehl på det ordinarie Schichtet åter igenomsmelt, men det öfriga sedermera tillika med ugnsgodzet ihopsamblat till att i de 2 sidsta Smeltare Schichten wid weckobrukets slut allena utan malm för blyas och 2 gånger genomsättias, då den ändtl: utbrachte och blyfattige Skärstenen förändrad kallas och bör numera wara skilld wid det mästa silfret, och Slaggen her utaf seg, wäl: om bruket. bruket bestådt af Skärstens fattig beskickning och blendig malm; och vice versa frisk och hetzig så framt arbetet warit kiesigt och wäl Stenblandat. Förr än denna Blystens- och Slaggförändringen Esker kallas det Ertzarbeit och effecterna conseqventer Ertz-Slaggoch Sten, af orsak att de komma af bara malm beskickningen oachtadt der är Skärsten ibland, men sedan aldenstund ErtzStenen och Slaggen jemte ugnsgodzet utan malm till satz i förändrandet igenomsättias och arbetet warder renare kallar man dem förändrad Blysten och slagg. Dersom ymnoghet är af Malm och skärsten och arbetet kan drifwas något starkt, spar man Sten- och Slaggförändrandet tillhopa af 2 weckobruk och rättar så in en à part Smeltning der till antingen på fölliande wecka ell: annan beqwämlig tid. Utaf ett myckt glantzigt Ertz- ell: Blyarbete plägar falla om dygnet 6 kärr: ell: 12 Z: Ertz Steen. 2 kärr: Ugnsgodz och wid pass 20 Kärr: Slagg, dock icke altid så lika; men af förändringssmeltandet wid weckobrukets lychtande, allenast 6 á 8 Z: ja ock ofta mycket mindre förändrad Blysten och ohngef: 4 kärror Slagg. Sidst åtgår till ett fullkomligit weckobruk af blyarbete, 12 högst 14 wagnar kohl och in mot 4 fat groft Stybbe om dygnet till att hålla ugnen mörk med i ögat. Den

Den fierde sorten af Smeltning dependerar af näst föregående och warder sällan för sig serskildt till ett helt weckobruk beskickad. Han består kortel: der utinnan, att man den af Ertzell: Blyarbetet sidst utbrachte och afsatte Blystenen, som genom de Kopparkiesiga till satzerna altid någon koppar i sig behåller, till 50 á 60 Z: ihop samblar, rostar på 1 á 2 eldar, med segachtig slaggmästedehls som ofwan förmält är till 2 á 3 utstick wid Blyarbetets begynnelse igenomsättier och således om han befinnes mycket Silfwer. och blyrjk, 3, men herflyter han af mycket kopparachtig beskickning allenast 1 á 2 gånger förändrar, då honom den mästa Silf:- och blyhalten betages, men Kopparachtigheten blifwer altid qwar, på hwilken man ock störstadehlen med Stensmeltningen syftar; Och lägger sig denna Stenen till 1, 2 ell: flera tunna skifwor på Utsticken, som måste med warsamhet afspritas och ju tunnare ju bettre, elliest kan hela Skårpan lättel: och innan man wet ordet af fastna wid sielfwa der under stående Werkblyet och det förspilla. När denna Kopparstenen blifwit hwijtachtig, hel tät, klingande, hård dock skööroch undertiden med Kopparmåssa melerad, så är tecken att han gådt nog igenom Ugnen och får då först sitt namn af rätt Kopparsten, warandes af different Silfwerhalt ifrån 3 till 10 lödig, alt efter som sielfwa förblyandet warit rijkt till. Denna processen förefaller förefaller mäst af HoheBirckner grufworne för deras öfwerflödiga Kopparkiesiga malmers skull, som i en stor ymnoghet och continuerl: rå förarbetas och gifwa Kopparachtig Skärsten, hwilken natur ock Blystenen medföllier och ändtl: en god kopparsten af sig kastar, som tracteras på sätt och wijs som strax förmälas skall. Den fembte Smeltningen består af nästberörde Kopparstens förbrukande till Råkoppar, som sker mäst 2 gånger om qvartalet af ofwansagde Grufwa sedan hon sig någon Post ihopspardt, och det öfwer Stickugnarne, näml:: Först warder Kopparstenen på 8 á 20 eldar wänd till dess blyachtigheten i det närmaste från honom gångit, löpandes stundom en stor hop blyfull Sten framm uhr rostarne innan werket blifwit tork- och kärnbrunnit och ändtl: fullwändt; Der näst beskickas af rostan till en smeltning öfwer Stickugnen 20 Z: hållandes 7 á 8 marker Silfwer uti sig, och slås der till 6 kärr: seeg blyslagg för Stenens fluss- och hetzighets skull; Efter förnasandet begynnas de rätta uppsättningarne af 6 á 8 trog Schicht och 3 á 4 små kohlfat, näml: 1 fat kohl på hwart annat trog Schicht ell: werk, och när ugnen her med gådt till 3/8 al: ned om bröstet, itereras samma uppsättningar och så fort hela bruket igenom, hwilket på 6 á 8 timar absolveras, rinnandes godzet continuerl: neder genom ögat och fram i förhärden tillika med Slaggen, som småningen aflyftes. Sedan det är alt nedgångit ställes blästern, och låter man godzet som det står i förhärden sachtel

sachtel: kallna, häfwandes så slaggskifwan af, dernäst drages ock Trottstenen, Kupfterlag kallad, ohngefähr af 1 1/2 à 2 Z: wigt bort allt till sielfwa kopparen, hwilken drifwer ännu med grönachtiga blommor och då han begynner stadge sig samkas öfwer honom der han är af god art en tunn och fet fradga lika som ett glitter, kallas Kupffer glöthe och förtäres af sig sielf omsider innan Godzet kallt blifwit; Sedan spritas kopparen Skiftals uhr härden med stark hielp af de i hyttan warande Smeltardrängarne och befinnes mästedehls wäga in alles 8 à 10 Z:. Desse skrifwor warda strax medan de äro glödande med Stenjern sönderslagne till stycken såsom 2 Knyttnäfwar och mindre, och sammanlagde att med den återstående hälften af rostan än en gång igenomsättias på ofwantalde sätt dock med något diupare förhärd, bekommandes man sålunda alt uti en Post af 16 á 20 Z:. Detta senare arbetet kallas Schwartzkupffermachen, och föres hela Kopparposten in i HytteCammarn, tagandes man der af några små bijtar till att låta af Bergsquardeinen probera så på gåår som silfwer och befinnes af åtskillig gehalt, näml: från 60 till 90 skålpund gåårkoppar och 10 till 20 lod Silf: på Z:n, efter hwilket angifwande han sedermera wid Grunthalska Segerhyttan segras och beredas måste. Alt ugnsgodzet, nas och kupffersteg af ofwannämde bägge smeltningar ningar samt slaggen sätties sedan för sig efter åt igenom ugnen ohngefär på 12 timar, kommandes der af merendehls 2 á 2 1/2 Z: Råkoppar, som Kupffer Säur kallas, och warder förwägne och räknad till den öfriga Posten. Man plägar ock her undertiden få tillfälle att anställa Kopparsmelt, ning af malm, dock allenast från Sachsenburgs grufwan, och det ganska sällan knapt 2 á 3 gånger om åhret; Blifwandes då malmen till 40 á 50 Z: tillika på en eld wänd och med seeg Slagg 20 Z: i sender äfwen som kommarstenen igenomsmelt och 2 á 3 Z: koppar deraf utbracht. Stickugnens byggnad, proportion och redning är som efterföllier: Spåret begynner 3 tio fing: under forman och går slut utföre ned till ögat till 1 1/8 alns diuphet, sittiandes så forman 1 3/8 aln wid pass högre än ögat, och blåser hon nästan horizontalt på Bröstet; Ögat är 3/4 aln högt och lika bredt med ugnen in uti; förhärden tager sin begynnelse 1/4 aln utom ögat och proportioneras efter brukets wäntade Storlek. Under smeltningen dristar man sig intet att röra in i ugnen med något Spett eij heller behöfs det aldenstund godzet går ändå flussigt nog. Om Spårt förmerkes blifwa något utfrätt af kopparens hetzighet och till äfwentyrs oartiga natur, skickar man sig strax till utblåsning att förekomma widare skada af godzets alt för diupa nedgräfwande och förspillande i Stybbeshärden. Emedan

Emedan såsom till smeltarbetet ingen ringa qvantitet bly erfordras och werket af sig sielft eij till nödtorften tillwerka kan, så måste man sådant till några hundrade Z: åhrl: från Goslar upphandla; Men icke dess mindre finnas her fuller /: ehuruwäl allenast 3 á 3 :/ grufwor som utom sig sielfwa och andra ge med sin öfwerflödiga tillwerkning betiena kunna, hafwandes fördenskull af nöden att göra Anfriskningar 1 högst 2 gånger om quartalet öfwer 1 Högugn, af 300 Z: hårdbly, Glitter och Abstrich tillsammans till en smeltning, beskickat med 30 á 40 kärr: frisk blyslagg, och gör man uppsättningarne det fortaste man kan och mästedehls utan uppehåld af 1/3 högst 1/2 fat kohl på hwarje 2 Trog Schicht, dock ugnen icke så full satt som i rå- ell: blyarbete; her af sker utslag hwar ander tima så länge beskickningen warar näml: merendehls i 2 dygn, Och sedan arbetas Slaggen och ugns godzet igenom till Torsdagen, så att att blyet innan weckobrukets slut ändtl: största dehlen richtigt utkomma kan, hållandes ändå till 2 á 4 lod Silf: på Z:n, efter hwilken ringhet det intz löhnar drifningen utan kan elliest med mera nytta dehls till de bly behöfwande grufworne emot 6 ggl: för hwart lods der uti bestickande Silf: halt och blyets gångbara prijs förnöijande, dehls ock åt andre bortsällias. Till desto tydeligare berättande om de åtskilliga Slagg arter som her dehls till arbetes forthielpande och dehls till als intet dugeliga liga äro, länder fölliande kortel: om hwar Sorts anseende och öfriga egenskaper, såsom: 1:) Rå smeltnings Slagg, ser mäst swart och grof ut, och duger till ingen beskickning för dess myckna oartersskull. 2. friskslagg, kommer serdeles af blystensarbete, är hetzig och så wida nyttig till streng malms ell: smeltnings beskickande, och ja, nästan så god som Kopparslaggen. 3. Friskbly Slagg, är något segare och af kallare natur än den näst föregående, emedact han haf: mindre Swafwel hos sig, tienar icke dess mindre wäl ihop med något flussigt godz, och herrörer af glantzigt med mycken Skärsten beskickat blyarbete, warandes der utinnan tillika med blystenen wid weckobrukets slut tillfyllest förändrad. 4. Seiger Blyslagg, kallas den som kommer af med halfparten Skärsten och halfparten glantz beskickat förblyande, derföre är han ock medelmåttig nämbl: hwarken för flussig eller för streng och fast bettre än den så kallade weiche Slaggen. 5. Weich-Blyslagg, herflyter af sådant blysmeltande, som sker af mycken Schlich och litet Skärsten, såsom wid Halssbrücken, är ganska seeg och derföre tienligast till kiesiga och flussiga beskickningar. 6. Sofrad och utsållad Slagg uhr de gambla warpen, Ausgerädelte haldenschlacken kallad, är af de i forna tider öf: krum- och Stickugnarne

Stickugnarne förrättade Smeltningarne och fördenskull mycket flussig, men dock något sämbre än den nu för tiden utbrachte Friska Slaggen. /7. Ertz Slagg, kommer af alt blyarbete med malm i förstonne innan förändrandet skedt, och brukas allenast att tillika med ugnsgodzet i och för sig sielf igenomsmeltas och förändras. /8. Slagg af anrikandet, är frisk och flussig och hafwer i sig ännu någon Skärsten och conseqventer något Silfwer, derföre han ock gerna till RåSmeltningen beskickas. /9. Blystens Slagg, wankar af blystens smeltning och förändrande till Kopparsten, är besynnerl: till Råarbete den bästa Frisk Slaggen. /10. Anfrisk Slagg, af anfriskandet, är minst blyachtig och af ganska kall natur, brukas altså fördelachtigast till Kopparsmeltningar. /11. Koppar Slagg, bestående i den, som dehls af blotta Kopparstenen, dehls af kopparsten och Zuschlägekoppar och dehls af bägge dessa Smeltningars à part laggsmeltande herkommer, warandes alla 3 slagen helt flussiga och till seegt så rå- som blyarbete fram för all annan Slagg aldrabäst och tienligast. Om Skärstens sorterna är förmodeligen specialiter förmält wid hwar Smeltprocess, så att nu eij görs behof mera der om att iterera. MalmMalm- och Skärstens rostandet består af fölliande egenskaper: Till Råarbetet warder malmen i gemen intet rostad, undantagandes han icke är alt för swaflig och ingen annan art finnes wid handen ett blanda honom ut med, och då görs rostbäddan af 80 á 100 Z: i sender och hultas der under med 3 á 4 Maas rostwed och ohngef: 1 kärr: kohl der ofwan på strödt, som brinner i 2 á 3 dygn och är ingen widare bränning der till af nöden. Till förblyande wändes ren glantz på 3 á 4 eldar och högst 60 Z: p i Rostan, hultad på första Elden med 4 Mas rostwed och 1 kärra kohl, och lägges det grofwaste näst kohlen ell: underst och det grannare alt ut åt, brinnandes detta mästedehls 2 dygn, då werket närmast wed- och kohlen befinnes i 2 á 3 tw: fing:s tiock Suhlu lupit och det öfriga mäst söndersmattrat och i klimpar sammansindrat; På andra elden slås den gröfsta malmen och Suhlun sönder och tracteras lika som på den första; sammaledes ock på den tredie och fierde; Dock observeras wid hwar wändning om werket näst före wäl brunnit, då hettan på fölliande elden något lindrigare gifwas måste, så att det icke Skrohmbrinner, hwilket är skadeligit och förspöries wid blyarbetet, i dy att då mycket mera både Silfwer och bly af Skärstenen insupes. De rijka och der hos torra och blendiga Malmerna rostas lika så många gånger, men med mera wed och på en rosta allenast 40 Z:

Z: Malm och äfwen så mycken Skärsten, der han så i förråd finnes, af hwilken senare werket desto bettre och makeligare tork- och igenombrinner, så att det sedan i smeltningen silfret lättel:n från sig släppa kan. Andra stränga och rijkhaltiga malmer brenner man äfwen så med Skärsten och undertiden med glantz till att bespara föreslag blyet wid förblyandet. Der man nödgas rosta sidstnämde torra och rikhaltige arter utan Skärsten ell: Glantz, tages gemenl: mer wed till än elliest, näml: till en Rosta af 40 Z: 5 Mas wed och allenast 1 korg kohl, dock achtar man sig för alt för häfftig och röfwande hetta. Den myckna Halssbrückner Schlichen så af weiss Ertz som glantz rostas på ett maner, näml: man hultar i rostan ordinarie 2 1/2 Skock Rostwed 2 warf på hwart annat, der på 8 á 10 korg: kohl jemt omkringströdt och ändtl: 4 fuder ell: 64 Z: Schlich, som brinner gemenl: i 3 dygn och befinnes då werket wara i stora klumpar ihop sindrat; Sedan om mera Schlich är i förråd hultas sammalunda som ofwan sades på den utbrundne Rostan till ännu en, hwar medelst bägge få fyllest och tempererad hetta och komma således 7 á 8 fuder på 1 Rosta. Elliest der eij mer än till en Rosta är förhanden af Schlichen, wendes han, så framt första elden icke hafft fullkomlig werkan, än en gång och adhiberas altid den wissa proportionen, näml: 1 Skock Rostwed och 4 Kübel kohl till hwart fuder Schlich. Der Der Skärstenen wankar i större ymnoghet än till Malmrostarnes utblandande betarfwas, måste han för sig brennas, och knackas på första elden såsom gås ägg wid pass, mästedehls 60 Z: till en Rosta, som underhultas der han är god och kopparachtig med 2 men elliest ordinairt 3 Mas wed och altid 1 kärra kohl, bekommandes 3 högst 4 eldar: Men Halssbrückner Skärstenen, aldenstund man haf: så litet af honom, wändes 40 á 50 Z: tillika allenast på 2 eldar med lindrig hetta, till att conservera dess öfriga för den torra Schlichen mycket nödwändige swafwelachtigheten. Den till Sten smeltningen sammansparde Blystenen rostas näst 4 gånger och 30 á 35 Z: på 5 á 6 korgar kohl utan weed, emedan han är Kopparachtig och hetzig, bör så för altid all ting achtas för Suhlubrånad på första elden i synnerhet, att han desto sachteligare på de fölliande igenomhettas kan. Om Silfwerdrifningen wore her öfwerflödigt att repetera, emedan sådant sker her lika som wid Mansfeldska Segerwerket, hwar om tillförne är mentionerat, både angående drifugnarnes structur såsom ock tracterandet uti Elden, observerandes man altid förnämst att blästern kan spela mitt åt härdens centrum och med Schneppernas måtteliga förehängande inrättas efter werkblyets hetzighet

hetzighet ell: oarter, wid hwilken état det sedan hela drifningen till ända förblifwa måste, och seendes der jemte bland annat flitigt der på att icke godzet anten af dess egen wildhet ell: ock askans odugelighet samt härdens owåhliga instötande får gräfwa och fräta sig neder. Elliest finnas her nu för tiden 1 drifugn i hwar Hytta och arbetar der på hwar tillwerkande grufwa à, lika som på Smeltugnarne, efter som Smeltningarne kunna fullföllias till, blifwandes till en drifninge högst 60 Z: insatte och der af 30 högst 120 marker silfwerblick utbracht, som af hüttensteigern strax till Silfwerbrennarne lefreres. Finerandet el: Silfwerbrennandet sker her på helt annat och efter allas omdömme slättare maner än wid Hartz och mången annorstädes, nämbl: med weed och bläster som föllier. Sedom SilfwerPosterna hwar Tijsdag och lögerdag blifwit antwardade och förskaffade i Brennhyttan, måste hwar grufwas Silfwer på à part Test fijneras ifrån 10 till 70 marker på en gång, warandes Testarne rätt proportionerade efter hwar silfwer Posts wigt och långt förut wärmde och tillredde, så att man kan strax hafwa dem wid handen. Silfwerbrännaren åligger först och främst att betrachta Blicksilfrets art och beskaffenhet, hwar till hörer en stor experience experience, besynnerl: efter man det med bläster twinga måste, och är BrandRefierens samt Bräunsdörffer Silfret det oartigaste, men twert emot det som af Kopparachtiga och rena smeltningar kommit desto bettre. När nu detta fijnerandet skall företagas warda mäst bägge Testarne en för hwardera blästern i ässian, ell: ock en allenast, tätt under forman horizontalt inpassade så att wädet kan twinga lågan till lika och jemn circulation öfwer hela Testen; Och måste Silfwerblicket först glödgas, i stycken skrotas och lägges hela Posten på en gång in, ware huru liten ell: stor han kan, samt der på ohng: 1/2 fat goda kohl och glöd, hwilket strax genom bälgens åstad släppande antändes; warandes en sådan bälg af läder och regerar bägge Ässiorne medelst twänne jern Röhr det ena kort och det andra långt twert igenom Skorstenen öfwer både spisarne neder åt till eldstaden krökt och insatt, och gifwer detta senare för dess längds och stora distances skull med ändan ifrån sielfwa Bälgen mycket swagare wäder från sig; för det öfriga swänges samma bälg af en liten gåsse, som bekommer 1 gg: för hwar Silfwer Post, och graderas blästern medelst en Skruf ell: Hane, hwilken efter behof föreell: ock alldeles uppwrides. Aldenstund wid Smeltwäsendet intet arbete så noga handteras kan

Proberandet, kan att ju något förspilles, hwar igenom ofta olijkhet skulle yppas emellan de angifne profwerne i smått och rätta stora smeltningar; Fördenskull tillåtas 10 Skålpund:s öfwerwigt, Zutrieb kallad, på hwar HytteCentnern, mot hwilket proberwigten allenast angifwer hwad som i 100 Skålpund besticker, erhållandes man altså gemenl: något mera i de stora smettningarne, än uti de små profwen befunnit är, men om rätt skall wara tillgångit aldrig mindre. Emedan såsom till general Proberandet wid werket en serskild Grandein är tillförordnad, så hafwer den samma ock sin richtiga Instruction, i förmågo af hwilken han bör bland annat alla inkommande BrandSilfwer foster probera, huggandes ut ett prof öfwer och ett under hwartdera ohngef: om 1/2 á 3/4 lods wigt, dem han förferdeigar och Specificationen öfwer fijnheten hwar 14:de dag med Silfwerwagnen till dresdniska Myntet inskickar; men silfwerkornen spar han ihop att wid åhrets slut i Zehenden inlefreras. Elliest är honom ock taxa föreskrifwen på betalningens tagande för hwart prof af privat folk och grufworne, näml: för ett gyldiskt Silf: prof på Silf: Guld och fijnt, 15 gg:, Mynt och granalier 5 gg:1 Malm på guld 10 gg: 6 pfen:, D:o på Silf: 6 pfen:, Skärsten på silfwer 1 gg:, Rå koppar på går och silf: 10 gg:, för hwar Z: Råkoppar 4 pfenn: giessgebühr gebühr, Smelt speise på Silfwer 1 gg:, jern på Silf: 1 gg:, Malm på Qwicksilf: 8 gg:, D:o på antimonium 8 gg:; D:o på wissmuth 3 gg: kies på Swafwel 6 gg:, kobold på blå färga 3 gg:, och för kies på Skärsten. Malm på Rå koppar Gårkopp. Bly Jern Ten och Skärsten på koppar och Bly 5 gg: Bergwerkets öfriga tillstånd och consumtion samt af sig kasta de fördel är i kortel: till seendes her utaf, att /: efter Zehendenräkningens innehåld :/ bekostnaden till Betienternes och arbetsfolkets aflöhningar, byggnader och materialier både wid hyttor och grufwor, samt alt öfrigt bestigit sig på de 3 sidsta quartalen an: 1699 då jag i orten war, till en summa af 103629 Meissn: Gulden; hwar emot fallit Ausbeute på hela åhret 16448 R:dr in specie och 4032 R:dr cour:t förlag, hwilket gör tillhopa i cour:t 25962 R:dr. Hela ofwansagde åhrs tillwerkning har belupit sig till 17453 marker interessenternas Silfwer, 419 marker af Ertzskaufet, 625 marker af hyttekratzen öfwerheten tillhörigt och 542 marker uhr Råkopparen från Segerhyttan

gerhyttan, som gör tillhopa 19340 marker BrandSilfwer. Dessutan är ock fallit: 749 Z: Råkoppar och 4601 Z: Glitter i fierdingar inpackat och till krukomakare försåldt. Till att se differencen bijfogas her ock näst föregående 1698 åhrs tillwerkning och Öfwerskått af hela werket, näml: 19092 marker Silfwer in alles, 705 Z: Gårkoppar från Grunthal och 4099 Z: glitter, Her emot har de ock kastat af sig 15 360 R:dr in sp: ausbeute och 5680 R:dr cour:t förlag. Öfwerhetens intrader af detta anseenliga Bergwerket äro ganska ringa, aldenstund så fåå grufwor någon stor ell: stadig tillwerkning göra kunna och de öfriga med åtskilliga Eftergiffer till deras bijbehållande gratificerade äro; Icke dess mindre bestå de uti det wissa ehuruwäl snart sagt endaste, nämbl. Förköpet på hela Silfwertillwerkandet, som efter hwars och en grufwas willkor är proportionerat och förnämbligast på sex sätt beräknat, såsom: 1) När Grufworne antingen genom uhrgamble ell: nyare privilegier för det ordinarie Zwantzigste ell: hwar 20:de marker afgift befrijade äro, bekomma de för 1 marker Silf: 8 Guld: 5 gg: 3 pf: efter gambla prijset, oansedt i forna tider 1 R:dr cour:t om 24 gg: blifwit räknat i stället för gulden om 21 gg: nu för tiden, hwilken 3 gg: discrepance på hwar R:dr åter något der efter halfparten näml: 1 1/2 gg: till ofwannämde hufwudbetalning på hwar Gulden är tillökt och belöper sig på 1 marker till 12 gg: 4 1/2 Pf:, men de öfriga 1 1/2 gg: komma i en serdeles cassa till de swagaste grufwornes samt privat Stollars underhållande; item 1 guld:s Zulage igenom Myntförändrandet efter Riks ständernas öfwerens kommande i klostret Zinn An: 1660, då man, i stället för det att 1 marker Silf: efter gambla afskeden blifwit tillförne utmyntad till 9 R:dr cour:t, den samma högre in till 10 1/2 R:dr cour:t utbracht; Sammaledes kommer ock 1 Guld:e Zulage på Marken förmedelst Leipzig- och Torgauer Myntförändringarne, då ändtl: beafskedat wordit att utmynta 1 marker Silf: till 12 R:dr cour:t, hwilket än i dag öfwer hela Riket fast står; Widare tillflyter än 1 Guld:s Zulage för den nyttan, som Öfwerheten elliest af de wälbehåldne grufworne hafwer, till wid avance i Myntandet; Och sidst 10 gg: 6 Pf: Zulage nästan af samma beskaffenhet. Detta gör tillsammans 12 guld: 7 gg: 1 1/2 Pf: på hwar marker Silfwer, hwilken höga betalning A: 1699 allenast 2 gruf:r åtnöto. 2. När någon är befrijad för Stolln både 18:tes och 20:tes för dess kostsamma byggnads och egit Stolldrifwandes skull, bekommer hon sin silf: betalning i nästan samma poster som de nästföregående, näml: 12 Güld: 9 gg: för marker, och woro 5 sådane gruf:r wid förber:de tid. 3. De grufwor som hwar tiugunde marker i Silfwerskatt men intet Stollen 18:tes zifwa, få 1 marker Silf: betald med 11 Güld: 1 gg: 9 Pf: 3/20 hell:, warandes då 7 till tahlet. 4. Alle

nast en grufwa är frij för hwar 20:de marker erläggande, men måste afstå Stolln 18:tes, och får 11 güld: 20 gg: 8 Pf: 17/20 H:nr för hwar marker. 5. de någorlunda wälbehåldne grufworne gifwa både 20:tes och Stollen 18:tes, erhålla fördenskull allenast 10 guld: 14 gg: 8 Pf: 3/20 Hs:, för Marker och äro 9 in alles. 6. Ändtl: då grufworne uppbracht sig till Utbytes afgifwande, måste de erlägga åt Öfwerheten både 10:tes, 20:tes och 18:tes, hwilka 3 poster räknas påfölliande maner, näml: När en grufwa inlefrerar 100 marker Silfwer drages 10:de och 18:de delen af 68 och 20:de delen af de öfriga 32 markerna, kommandes således betalningen för 1 marker intet högre än till 7 güld: 3 gg: 5 1/2 Pf:; Men hafwa de der hos gagn af de Churfurstl: Stollarne wid werket, så drages också Stollen18:tes af de 32 marker. Ertzkaufsilfret betalas till arrendatorerne hwar Marker öfwer hufwudet med 12 Güld: 18 gg:; Men Hyttekratzell: Hüttenhofs Silfret, ehuru litet ell: mycket det är, behålles i Myntet utan betalning för Öfwerhetens räkning. Af Råkopparen, som försändes allt sammans till Grünthaliske Segerhyttan, förbehåller sig Churfursten altid en fierde part sedan han blifwit gårad, och betalar för hela den öfriga tillwerkningen till Freijbergska Zehenden åt Gewerckerna 12 Gülden för Z:n, dem sedermera allenast 1 grufwa oafkortade åtniuter, ty de andre alla oprivilegierade måste af samma 12 Guld: afstå 20 ell: 12 gg: 7 1/5 Pf: på hwar Z: och bekomme komma så uhr Zehenden allenast 11 güld: 8 gg: 4 4/2 Pf: för 1 Z:; der till betalas ock af Contrahenten, som sig af Öfwerheten och interessenterna all Koppartillwerkningen På wiss tid tillförpachtat, öfwer hufwudet åt de senare för hwar Z: frij gårkoppår 7 1/2 guld: uppgeld, då hela betalningen för de obefrijade Grufworne belöper sig till 19 1/2 güld: på Z:n, men för de obefrijade till 18 güld: 18 gg: 10 4/5 Pf:. Utom denna Uppgelden lefrerar ock of: sagde Contrahent till Churf:ne 20 Güld: 10 gg: 6 Pf: för 1 Z: osmidd och 21 güld: för den smidde, nämbl: i bläck och andre ordinarie manufactur sorter, kommandes omsider honom 1 Z: smidd koppar 28 güld: 10 gg: 6 Pf:, men osmidt allenast 28 gulden in alles till stående. Silfret, som uhr Råkopparen wid Segerhyttan utsegrat warder, göres af henne till Zehenden i Freijberg godt med 10 Güld: 15 gg: för marken, hwilket gewerckerna wärkligen undfå, men 1 grufwa allenast bekommer för dess privilegiers skull något mera näml: 11 güld: 9 gg:; Her emot betalar åter Myntet i Dresden till Segerhyttan 12 güld: 10 gg: för hwar marker, så att hon niuter 1 güld: 9 gg: avance på marken af den ena befrijade gruf:n men af alla de öfriga 2 Güld: 3 gg:, hwarutinnan ock hennes största Öfwerskått och fördehl bestå kan. Alt detta ofwanber:de så wäl som hwad af de Churfurstl: Kohlningsoch weed Skogarne, hyttelagan med mera inflyter, skattas åhrl: högst till 20 000 R:dr, som Churfursten i behålden revenuer af hela Bergwerket hafwa

hafwa skall, som emot dess stora anseende och widt begrepenhet litet qvadrera synes, af orsak till äfwentyrs att omkostnaderna åhrl: till men grufworne åter mycket af taga, så att man kan nästan hålla med det som i orten säijes, att Öfwerheten werket af pur godhet och på förHoppning, samt undersåtarne till någon nähring och consumtion, upprätt håller. Angående de flera Unter Gebirgska Bergwerken, så will jag mig ock nu till deras omrörande något förfoga, dock förnämbligast om Teenwerken: Altenberg, med Geising och Sachsiska Zinmwalde, samt Sten kohls werket wid Pesterwitz. Altenberg berättas wara a: 1458 först uppfunnit och så till en Bergsfläck efter handen förmehrat, som det ock nu är det största och importantaste Tenwerk i Sachsen. Det består af en mächtig Teenmalmsell: Zwitter- Stock, hwilken fuller mycket gråberg samt arsenicaliska och Swafwelkiesiga mineralier och der emot ganska litet ren så kallad Zinnstein innehåller, men löhnar dock altid wäl dess stora åhrl: dragande omkostnader förmedelst hwitterns qvantitet och werkets med alfwar drifwande, hwar igenom det kommit i förtreffeligit flor in till a: 1624, då orternas alt för stora och oförsichtigt anlagde och utbrutne widd i grufwaen ett skadeligit och alla byggnader samt brennorter öfwertäcknande öfwertäckande fall förorsakade, görandes då grufwan till anseende i dagen Fahlu Grufwa eij olijk; och kunde ett så widlyftigt Stalp eij förr än ohngef: för 20 åhr sehn der efter någorlunda igenombrytas och werket i Stånd bringas, då ock sielfwa indelning förändrad blifwit, i ty der gruf: tillförne bestådt af 99 Auparter Hade man giordt der af 3 allenast, och omsider när arbetet begynte falla än swårare allenast till en dehl reducerat, hwilken på ordinarie Bergswijs her i Orten wordit fördelt i 128 kuxer, behållandes samma état än i dag; Men utom detta är her ock en serskild participation i den 930 lacht: långa och 100 lacht: med tegelsten wälfde Stollen, och distingueras i anseende der till interessenterna wid hela werket i Stocks- och Stolln Gewercken, som ingen der andra till prejudice wara får, utan hwar och en wid sitt utmätte feldt för blifwa, possiderandes de förra nu för tiden 6 gångbara stora och små Brennorter i fasta klyfften, alla Trummorne i fallet, Bruchörter kallade, och der till med alla 3:ne nu gängse dag- ell: Uppfordrings Schachten, af hwilka det diupaste håller 95 och det grundaste 75 lachter, liggandes det ena nedan om det andra ut med grufbrädden efter sielfwa backens afsluttande, som desto beqwämligare faller, så att uppfordringen i alla tre med ett watten drifwas kan, hwar till machinerna till wattnets framledande ifrån dammen igenom starka Pijpstockar, dock icke utan extraordinaire Omkostnad, redan emot allas förmodan sitt fullbordande

om Tillmakningen bordande ernådt; och för det öfriga, emedan dessa uppfordrings Schacht höra Stocksgewerckerna enskyllt till, måste Stollinteressenterne betala alla deras uppfordring, nämbl: 5 gg: för 1 Treiben ell: 45 tunnor Zwitter. De senare ell: StollGewerckerna hafwa som ofwanberördt är, sin wissa afskillde portion dock allenast i fasta klyften att bryta, och derutinnan nu för tiden 7 gångbara Brennorter, niutandes dessutom för Stollens underhållande af Stocks Gewerk:n sitt tillbörliga Neundte ell: hwar 9:de Z: af tillwerkningen. Uti fast klyft der Zwittern finnes warder han med höga och wida Orters inbrännande hopetals wunnen och först till en sådan Brennorts anläggande en smal och låg 3 á 3 1/2 lacht: lång ort, längort kallad, till ingång fortdrifwen och för samma längorts ända, när han til sin längd hint, en begynnelse giord till sielfwa Brennorten med brännande i större widd och högd, tillmakandes man i förstonne med litet, men sedermera efter storlekens tilltagande, alt mer och mer weed, så att orten warder omsider högst 8 lacht: hög och äfwen så wijd i diametre, då han eij utan största fahrlighet bearbetas kan för klyftens nederrasande, aldenstund arbetarne efter hwar till makning med BrytStänger på lafwar kring tak och wäggarne allestädes omkringfahra måste; Tillmakningarne göras allenast hwar fredag och det öfwer hela Grufwan, nämbl: i de wijdaste orterna med högst 2 Schragen ell: 6 klafter 1 3/4 alns lång stadig weed, som kistas rundt omkring orten till 3 Al:s högd och rätes der på ett warf på ända ut åt mot wäggen; detta stickes än på åtskilliga Ställen och i alla Orterna på en gång ell: wiss tima med Stickbloss, Barter kallade, då ock strax allt folket utfara måste till dess röken utgådt och det lösaste i medlertid af sig sielft nedfallit; Sedan brytes allt det som lossna will alla dagar neder och rensas från klyfften, warandes hwar grufdräng så ifrån barndomen der wijd wahn att han strax af första beskådandet i grufwan kan känna Gråbergs oarterna ifrån rätta Zwittern, hwilket för en annan besynnerl: wid eldslius omöijeligit falla skulle för deras lijkhets skull undertiden; icke dess mindre behöfwa ock dessa noga betenkande och profwande när någon fremmande Art förefaller, då de den med behändigt handgrep pulverisera och i Små Trog strax till Schlich waska, hwar medelst sig genast wisar om något dugeligit der utinnan besticker ell: eij; Och sker detta till det ändamål att hwittern nedre i grufwan strax wid Skutornes sönderslående kan skillias och läggas särskildt från Gråberget och sedermera hwart för sig till Schachten förskaffas och uppfordras. I Bruchorterna törs man för förtimbringens skull intet bruka någon tillmakning, utan de små och lösare Skutorne warda med kijlhackor men de större och fastare med sprängande wundne, förtimbrandes man orten ell: trumman strax efter sig så fort i feldtet avanceras; och drifwas dessa till en otrolig läng och myckenhet både kors och ändalångs hwar om annan så länge något godt

något godt i Stalpet är till hämta, hwar igenom altid större qvantitet Zwitter åhrl: till wäga bringas än uhr fasta klyften, Och consumeras till denna förtimbringen mot 1000 32 al: långa Ståckar om åhret. En konst finnes her, och allenast till de nya under Stolldiupet drifne orternas ren hållande. Zwitteruppfordrandet sträcker sig in alles till 21 Treiben om weckan, som gör ohngef: 1000 Treib: ell: 20500 Z: åhrl:; men gråbergs uppfordringen stiger till långt högre qvantum och meriterar icke så noga att antecknas. Med denna Zwitterbrytningen är her en sådan beständigtet, emedan både fasta klyften så wäl som Stalpet der med ganska fullt är, så att man kan göra sig Stat på huru mycket man will och der werket än en gång så starkt drifwas skulle hade man förmodel: på långh tid ingen brist till befara, men sådant förbiudet igenom Weedens åhrliga aftagande; Icke dess mindre hafwa interessenterna wid det esse som nu werket står en anseenlig och wiss inkomst, så att de ganska nödigt willia någon Kux försällia, oachtadt der före ofta 1500 á 2000 Gülden offererat wordit, Och der till med, om någon sådan kux skulle till äfwentyrs bli faal, är emellan Gewerckerna förafskedat att ingen handel skall ske med andra än af adeligit Stånd, efter possessorerne äro alla adel ell: åt minstonne dess wederlikar. Elliest stryka ock från sielfwa Stocken några smala Zwitter ådrar ell: Risse i feldtet her och der omkring, men af ingen beständighet och helt helt magra, blifwa fördenskull mycket laamt fortdrifne af åtskilliga privatis, som lust hafwa, kommandes allenast en och sällan 2 gånger om qvartalet att göra någon tillwerkning. Zwitterns beredande ock smeltande sedan han uhr grufwan befordrad, blifwit beträffande, så warder han först med wagnar till de wid Strömen ända neder åt Geissing liggande 21 gängse Bookhusen förd, at der efter föregångit lindrigt kallrostande /: näml: med 1 Schragen rostwed till hwart 60 lass Zwitter :/ bokas och waskas till Schlich, som då han ändtl: blif:t heel ren Zinnstein kallas och efter rätta brennandet ell: rostandet för hälften Tenn räknas. I hwart Bokwerk äro 6 Stämplar till Bokkistan, 2 Grafwar, 2 Schlamn Sumpar, och 3 Plan- samt 3 bara Härdar. Det af Stämplarne sönderbokade flyter först genom rännor i bägge Sumparne ell: Grafwarne, men det som icke der kan sättia sig stadnar i Schlamm Sumparne och warder hwar sort serskildt uttagen och uppskyfflad; det förra waskas både öfwer Plan- och bara härdar till dess det blifwit rent, men det senare utan Planer, räknandes man ordinarie 24 ell: 30 Z: Zinnstein efter 2 Sechziger ell: 120 Z: Lass hwitter, som på en gång lägges i Rosta uti de wälfda Brennugnarne att med 1 á 2 eldar purificeras ifrån de många wilda oarterna som eij bortwaskas kunna. Efter en sådan rostning beskickas hela rostan till smeltnings på Tennugnen, och göres första uppsättningen, näml: då ugnen gådt wid pass 1/4 al: neder om bröstkanten, af 1 Trog Zinnstein och en Skyffel

Skyfftel granna kohl, och det mycket ofta emedan godzet är af stor flussighet, men måste dock småningen uppsättias, och till hettans desto bettre tempererande och innehållande i ugnen dämper man altid lågan uppe uti med wattens påkastande. Strax förhärden runnit full stickes Tennet ut i Tiegelen innan det af den påträngande hettan uhr ugnen kan något förbrennas, och slås så Stickhåhlet genast igen, men godzet warder, sedan man den skårp lupne kratzen och slaggen ofwan på afdragit, med en jern Skopa på ett stort och slätt Kopparbleck utgutit till 4kantiga tunna och in i hwar annan flätade skifwor, betecknade med interessenternas ell: Brukets, Stadzens och Smeltarens Stemplar ell: kännemerken, och rullas omsider 2 Skifwor ihop att packas i Tunnor om 5 Z: och försällias för 25 R:dr Z:n wid bruket. Nästbem:de afdragne kratz sedan man till en qvantitet der af samblat, lägges på en med wed och kohl tillwärmd härd att flyta tillsammans, giutandes man det godzet lika som det förra på den behöriga Kopparplåten. Ugnsgodzet och Slaggen warda sedermera för sig serskildt efterst på Schichtet 2 gånger igenomsmelt, och som ändå intet allt Tennet uttwingas kunnat, måste den Slaggen och ugnsbråttet åter öfwer Slaggugnen förarbetas, till dess föga tennhalt mer der utinnan befinnes. Her äro in alles 4 gängze Smelthyttor, 3 för Stacks- och 1 för Stollen Gewerckerna, och uti hwardera 1 Zinnstein- och 1 Slaggugn; den förra är från ögat 4 al: hög, ofwan till 1 3/8 al: bred och 1 al: lång in uti, men nedan till wid Spåhret allenast 1/4 al: lång och 3/4 al: bred; forman och blästern. blästern äro horizontalt passade, så att den senare blåser gerad 3/8 aln öfwer ögat på bröstet, och drifwes med läderBälgar. Förhärden är elliest aflång twert för ugnen ell: Spåret och emot ställd med en flaat Steen- ell: Jernhäll. Men den senare, nämbl. SlaggUgnen är af hel annan Structur, mycket lägre och widare inuti, och nästan som en ordinarie Krumugn, dock utan Stickhärd. Hela Tillwerkningen belöper sig till 2000 Z: Tenn om åhret, hwar af Öfwerheten åtniuter allenast 8 gg: för Z:n och elliest intet mera. Elliest employeras en dehl her utaf förnämbligast till werkets drifwande, hwilket administreras af 1 Bergmästare, Geschworner, 1 Einfahrer, och 4 Gruf- och 1 Stolln Steiger; Antalet af det gemena så grufwe- som hyttefolket, samt wid Bokwerken, är högst till 300 Personer. Näst in till detta grentzar det Zinmwaldiska dehls på Böhmisk och dehls på Sachsisk grund belägne Tenwerket, hwilket för dess flötzwijs och begwämligt liggande Zwitterådrar är mycket utropat och elliest redan teml: widlyftigt brutit, bestående af 86 nu gångbara och i 3 Refierer åtskillde grufwor. Situationen är på en Bergshögd, som Zwitterflötzerna till ett stort antal merendels lika med backen fallande och 1 á 1 1/2 lacht: öfwer hwar annan befindtl: igenomsättia, gångandes mästeparten ut till dagen med deras Skiöhl, så att de med Stollar bearbetas Tillwärkningen betiänte. Tennbergwerket

bearbetas kunna. Den diupaste flötzen ligger ohngef: 20 fambnar från dagen, förhållandes sig så wäl som alla de öfriga emot Backens centrum som mächtigast, ja till 1 á 1 1/2 lacht:, men twert om nedre mot Bergfoten alt smalare och oädlare; de äro elliest många omwexlingar underkastade besynnerl: af öfwersättiande Skiöhlar ell: klyffter, som dem antingen upp- ell: neder uhr sitt strykande rycka, så att de sedan med swårhet stå att igenfinna; Upp åt högden hålla de sig mäst tillhopa, näml: 6 á 8 stycken när in till hwar annan, men nedan till grentza allenast 3 ell: 4 när ihop, blifwandes i ett bryt- och brännande med alla deras emellan liggande glimriga, WolfRahm- och greussiga mästedehls ganska segbrutne och hårda Bergarter, med 1 1/2 alns lång weed wundne och uppfordrade; och göras tillmakningarne af 12 á 16 hopar wed ända mot ända för orten så högt upp som flötzen är mächtig till, hwar af dock ofta litet nog låssna kan för of: nämde sega bergarters skull. Näst in under de mächtigaste flötzerna befinner sig en ganska hårdbruten qwartzig och af subtilt inmängd tenmalm mycket rijkhaltig art, Grämss kallad, den hwar och en gerna eftersöker fast brytningen swårt arbete kostar. I sielfwa flötzerna finnas ock undertiden Zinngraupen, ja, ofta till en wallnötz Storlek, merendels uti en liuus guul och glimrig Bergart; item annan ren och rödbrun Zinnstein, hwilken till halfparten Tenn hålla plägar. Hwar Hwar grufwa är fördeld i 4 Schicht och ett sådant åter i 4 delar, så att hon in alles af 16 parter består. Till detta werket höra för det öfriga 18 Bokwerk och 4 Hyttor, deräst Zwittern på lika sätt som wid Altenberg tracterad warder. Tillwerkningen war nu allenast till 500 Z: åhrl:, som dock för uppfordringens lätthets och flera commoditeters skull till 1000 R:dr öfwerskott gaf. Wid ett annat tillfälle kom jag under wägen till Dresden att besee det Pesterwitziska Stenkohlswerket en liten half mil från of: sagde Stad, hwilkets compendieusa drifwande och wackra anbrått wäl meritera något att omröras: Stenkohlen ligga på 60 á 80 al:s diup från dagen och mitt under största högden af Backen så mächtiga att det mera för ett Stock- än Flötzwerk hållas kan, men efter man i feldtet befinner ådran blifwa smalare och något grena sig dock altid flatt ligga, debiteras det säkrast för en Flötz; Och är den samma högst 14 al: mächtig, behåller intet wist ell: horizontalt fallande, utan swäfwar stundom upp och stundom neder åt mästedehlen efter Backens afsluttande från Nordwest till Södost, och sätter för det öfriga allenast 100 lacht: i feldtet ell: widden fort, grenandes sig åt extremiteten alt smalare lika som ett trä, till dess han omsider af allt för många gråbergsklyffter och kambar alldeles afskuren och förtryckt warder. Ifrån dagen och ned på flötzen befinnes

befinnes en grå sandig bergart, nedre i grufwan teml: hårdbruten men der emot då hon en tid i luften legat ganska löös och söndersmålande, för hwilkens skull man intet dristar sig att lämna henne i grufwan till tak ell: fürste, utan liter hell: på sielfwa Stenkohlstaket, hwilket är mäst 3/4 á 1 1/4 al: tiockt och med mycket Schieferberg beblandat, begynnandes sålunda rätta Stenkohlsbrytandet wid samma Schiefers nedre Salband. Rätta Flötzen förer öfwerst en lösbruten art Smidekohl, som äro för deras tempererade Swafwelachtighet till smidearbete mycket begärliga, men med åtskilliga både stora och små gråbergs körtlar, Brandkeilen kallade, igenomwuxne; Näst her under ligger en gråbrun Swafwelkiesig leera, die Kleine lette wid namn, 1 tw: finger mächtig, der näst ett warf gläntzande, rena, fasta och något swafligare Schieferkohl, das gläserne Flötz kallade, och till smide intet synnerligen dugeliga; Her på föllier 2 á 3 tw: fing: tiock Leera igen, den smala eij olik och die grose Lette kallad; Sedan ett Schicht ell: Flötz gläserne kohlen; åter en smal Lette; dernäst hårda och onyttiga Smidekohl med swart Schieferberg strimewijs blandade och graue Schicht kallade; widare ohngef: 1/4 al: mächtig Leera; åter Smide kohl och aldraunderst ändtl: en swart, hård och ganska kiesig Schiefer, Brand benämd, hwar med Flötzen ändas och widtager ett blåachtigt rent gråberg, som i diupet continuerar. Elliest stryka åtskilliga högst 2 tw: 2 tw: fing: mächtiga bergådrar både flach och seiger hela flötzen igenom, som honom anten upp ell: neder till 1 1/2 á 2 al: uhr sitt swäfwande och rätta fallande förrycka och ju länger från centro ju mer förtrycka, irrandes ofta arbetarne, att de icke weta hwar de honom igensökia skola. Smidekohlen brytas ell: huggas ut med Kijlhackor, men Schieferkohlen, samt Kamb- och Brand gebirge med Schlägel och Eisen, warandes en Kohl Häuers plicht att i ett Schicht af 12 timar lösarbeta 6 tunnor ell: 24 Kübel kohl, af hwilket dera slaget det då wara må, om dagen så framt han sina ordinarie 5 gg: åtniuta will; Elliest lämnas altid 3 á 4 al: tiocka Pelare ell: band emellan orterna och sådane 4 á 8 al: från hwar annan, till grufwans styrkia, oachtadt man är sinnad dem ändå när flötzen blir alldeles utbruten att angripa och werket omsider totaliter deserera. Ett Fuder ell: 6 tunnor af dessa kohl betalas wid grufwan med 18 gg: och af hämtas med stor begärlighet hälst efter Residence Staden ligger så när wid handen, hwar igenom ock Egaren i synnerhet framdeles teml: avance promitterar, som han redan i begynnelsen in mot 400 R:drs profit der af åhrl: göra kan. Omkring denna tracten i Unter Gebirget berättades elliest wara fölliande Bergwerk, såsom: Silfwerket Glasshütte, hwilket fordom mycket af sig kastat, men nu

nu på lång tid ganska sällan några goda anbrått spörja låtit, så att det sombliga åhr till 20 á 30 marker Silf:, sombliga ock alsintet tillwerka kunde. Giesshübelska Jernwerket skall bestå af 2 Masugnar, som blåsa om dygnet 14 á 16 Z: Tackjern och gå eij öfwer 25 weckor om åhret för kohlnöds skull; Der hos finnas ock 8 Hambrar, hwilka 24 á 25 Z: fijnt Stångjern om weckan hwardera smida kunna. Wid Schmiedeberg skulle befinnas 1 Masugn med 2 Pipor, som tillwerkade 28 á 30 Z: tillhopa om dygnet; item 3 Hambrar, 1 till Bläck- och 2 till Stångjerns smide. Jern manufactur werken kring Pirna skola ock wara i godt skick och drifwas teml: starkt, men som de så wäl som alla detta landets gemenare werk måste lida stor brist på kohl och wed, så lär ock arbetet der efter småningen förminskas och lindrigare angripas. Sedan jag mig wid Freijberg ohngefähr 1/2 åhrs tid uppehållit och war mästedehlen der ifrån depécherad, åter stod ännu nödwändigt att besöka det wida namnkunnige OberErtz Gebirget för dess åtskilliga capital Bergwerks skull; reste fördenskull så snart orterna orterna förspordes någorkunda accessible, med Ober Berghauptmannens recommendation försedd, allerförst till den Churfurstl: Segerhyttan Grünthal 4 mil ifrån Freijberg, hwaräst i synnerhet all den Meissniska Oberoch Unter Ertz gebirgiska Råkopparen från sitt Silfwer segrad, gårgiord och till en god dehl försmidd warder, bestigandes sig åhrl: till 11- á 1200 Z:, såsom 8- á 900 Z: från Freijberg 100 á 150 Z: från Annabergska Bergambts districten, något partij från Eisleben och understundom något af den silfwerrijka Sahlfeldska kopparen; Till hwilket arbete åt minstone 200 Z: friskbly från Gosslar och det öfriga från nästliggande Städer uppköpt consumeras. Såsom nu sielfwa Frisk- Segrings- Darr- Slagg- och drifnings processerna äro her enahanda med de Hettstädtska wid Mansfeld, så må nu wid det förr der om förmälde att undfly widlyfftigheten beroo, nämnandes jag allenast kortel: werkets inrättande fortkomst byggnader och revenuer, hwar utaf åtskillnaden någorlunda skönias kan. I sielfwa Segerhyttan befinnas 2 Frisk- Dörner- och Slaggugnar, 1 Krumugn till den matta Dörnerslaggsmeltningen och beskickande med Kiess och Kopparachtig Skärsten; 6 Segerugnar, 1 Kopparbräckugn, 1 3 1/2 aln bred Darrugn med 5 stycken 5 al: långa och 1 1/2 al: höga gator, 1 Drifugn med jernhatt till 80 Z: werkblys afdrifwande på en gång, som beskickas med 4 Z: råkoppar att befordra arbetet med, 3

3 Kopparhambrar till Bleck- och Diupsmide, och ändtl: en stor och flat Gårdhärd med 3 al:s högt walf och 5 al: i diameter, på hwilken 40 Z: tillika gåras kunna, och sedan Kopparen nog drifwit warder han i 2 framman före i bredd murade diupa Stybbes härdar ell: Tieglar utstucken och der uhr Skifwetahls spritad och i wattukumbren afkyld, skolandes wid denna inventionen stor fördeel wara, som ock lijkt nog synes. Detta alt med mera, såsom her ock åhret igenom ingen wattu mangel till arbetets stadiga drifwande spöries, gifwer werkets ansehnlighet och importance tillkenna, men besynnerl: för Öfwerheten, som det underhåller och afgifterna utaf dess effecter på för detta omtalde sätt erhåller. Ett litet stycke her ifrån närmare till Böhmiska grentzen ligger ett af de förnämsta jernwerk her i orten, Rothenthal benämdt, som består af en Masugn, En Frisksmelta ell: Frischfeuer, En Stångjerns- och en Plåthammar, Ett Trådwerk och En Förtenn Hytta. Masugnen är till sin pijpa murad alt smalare ända upp igenom af 100 stycken 1 3/8 al: långa, 1/2 aln tiocka och 3/4 al: breda huggne Sandstenar, hwardera om 1/2 R:dr försåld, och kostar sådan byggnad af nyo öfwer 200 R:dr för materialiernes skull dyrhets. Malmen föres med stort beswär och kostnad om wintern öf: 4 mil bort mäst mäst från de Böhmiska åtskillige Jerngrufworne, gifwandes man wid Bruket 4 R:dr Lasset för den bästa, som är mångahanda men mästedehls röd, rijk af Glaskopff och mycket lättsmellt, derföre han ock ingen rostning behöfwer utan sätties rå upp och allenast 4 Trog på 2 Kubel kohl till en hel uppsättning, som sker högst 1 gång om timan; rymningarne göras 2 om dygnet och hwardera af 7 3/4 á 8 Z: långa Gänsse kallade Tackor, hwilka sedermera i den serskilde Frisksmeltan komma och till 1 alns långa Stångjerns scampluner försmidas. Af dessa stycken beredes sedan på rätta Stångjerns hammaren åtskillige slags, såsom platt, 4kantigt och krusigt heel fijnt Stångjern, samt modeller till Bläck, Tråd och andra beställde sortementer. Till Bläcksmidet hugges af förben:de scamplunjern 1/4 al: långa bijtar, som smidas på en serdeles Hammare först grofft ut ohngef: en gång längre och bredare än de äro i förstonne, och wijkas mitt på ihop, kommandes ändtl: under rätta Bläck Hammaren att blifwa tunna smidde till 4 á 5 slags Bläck, hwilket efter det gifne måttet kring kanterne afklippes och lägges i Beetzan till någon corrosion uti det der till starkt ellade walfwet; Sådan Beetza står uti Tunnor och är praeparerad af 1/2 Scheffel grofft så som malt söndermalen råg och tunnan full med watten der på, uti hwilken blandning

blandning 132 bläck i tunnan till betzandet läggas och ju starkare då hettan är ju bettre warda de angripne till dess 2 dygn förlupit, då dessa måste upptagas och friska i stellet inläggas, och så continuerligen i en hel månads tid så länge betzan har någon Krafft i sig mera; Sedan tager man åter ny säd der till, hwilken process en stor bekostnad med sig förer hälst när 1 Scheffel kan gälla till 3 R:dr. De betzade Bläcken skuras rena med sand att de få frisk grund till förtennandet, som sker i det ett Bläck tillika neddoppas uti det i den gutne jernpannan öfwer elden altid qwickt stående Tennet, hwilket är mästedehl: i en qvantitet af 10 Z: och måste stadigt hållas täckt ofwan på wijd pass 1 qvarter tiokt med talg till betagande af all wätskachtighet, som kunde till äfwentyrs hänga wid Bläcken och i indoppandet slå godzet med förlust uhr Pannan omkring; Med ett doppande tager nu Bläcket der det är wäl betz- och skurat, så mycket tenn på sig som det bahöfwer, derföre drages det strax upp uhr tennet, skakas och som altid något tiockare wid ändarne stelnar så rifwes det hastigt af och gnides öfwer alt med blår och höfwelspån, då bläcket warder hel blankt och ändtl: ferdigt att inpackas, hwilket sker i de små efter hwart Bläck sortement giorde fierdingarne, de der /: näml: af det medelmåttiga slaget :/ till till 400 á 450, men af de dubbla till 900 Bläck inrymma kunna och warda så igenslagne och med brukets merke betecknade. Till Tråden smides scamplunjernet fyrkantigt en god toll tiockt och hugges af i 1 1/2 al:s långa stänger, der af sedan i Trådhyttan först smala tenar och ändtl: till åtskillig slags tråd, ja ock fijna instrumentsträngar på 8 Trådbänkar dragne warda, och wefwas tråden upp i Ringar, som gälla: den grannaste 32 gg: Stycket och de gröfre alt mindre och mindre; Trådmästaren bekommer för en fullkoml: ring 8 R:dr arbetslöhn, men måste der utaf sielf betala gesällerna. Ifrån detta Bruket reste jag 1 mil längre upp åt i Obergebirget till den lilla fläcken Zöblitz, hwaräst den mycket bekante och ohngef: för 100 åhr sedan först decouvrerade serpentinstenen bryter in wid sielfwa Saden, och förarbetas strax af de her boende 36 Stenswarfwarne, Meisters kallade, med deras 14 á 15 gesäller in alles, hafwandes sådane Meisters sina wissa Köpmän ell: Afnähmare, näml: på orten 10 och i Marienberg der näst till belägit 20 åt minstonne, som sedan både hijt och dijt i Tyskland och annorstädes, men besynnerl: på Leipzig och Nürnberg der med stark handel drifwa, oachtadt aflägenheten för wahrans breckelighets skull ganska stor beswärlighet förorsakar. Detta Stenbrott ligger Flötzwijs i fasta berget och ju längre in åt högden ju diupare, strykandes neder wid dahlen ut till dagen; En sådan Flötz befinnes ock eij widare continuera än högst 24 al: i qvadrat och ofta mycket mindre, blifwandes då Stenen af Gråbergs Skiöhl afskuren och går så trappewijs better ner åt till dess han

han omsider alldeles förswinner; Elliest är han ock med myket gråberg inmängd så att man sällan större stycken rena antreffa kan än högst 1 1/2 al: i qvadrat, hwilka samt alt öfrigt hwad 3/4 al: och mer i qvadret häller Öfwerheten såsom ett regale tillhörer, fördristandes sig ingen privat sådane stycken att förarbeta, emedan ock Churfursten till den ända en Inspector underhåller, som dess interesse bewaka skall och draga försorg om 3 gröna och 3 röda regal Brått, hwar uti för öfwerhetens räkning allenast de stora styckerna eftersökts och brutne men de små bortkastade warda. Till upptagande af ett slikt Stenbrått mutas wissa feldt näml: 12 al: i qvadrat till 1 Vierung ell: Föller, och det af OberMeistern, der utöfwer Brytaren intet får sträcka sig med dess arbetande, men wäl i dupet så mycket honom behagar, som dock sällan löhnar mödan öf: 20 al: från dagen. Sielfwa Stenen finnes ofta af mångahanda färgor i ett Brott, såsom: Helswart, röd, grön- och guhlbrokot, ofta ock så af en färg allena i brottet, estimerandes man de swarta och röda arterne mäst dehls der före att de bryta i största styckerna, och dehls efter de hålla sig bäst i Solen och låta sig wäl polera; Elliest kan ock wäl den guhla och gröna sorterna eij wara till förkastandes fast de wanka i smalare ådrar och äro något lösare, så att de färgen något af Solskijnet förändra och blekna; Den gröna plägar mäst wara mélerad med bleka och lösbrutne granater, som rätt så lättel: som sielf: Serpentinen med swarf- och de andra jernen twingas kunna, hwar hwar emot åter i ett annat Brått ett slags röda och friska granater finnas, dem intet jern bijter på, derföre ock Stenen oarbetad lämnas måste oachtadt han i sig sielf är alla dagar så god som den andre. Ibland de öfriga Bergarterna bryter her ock der Bråttet är som mäst Klyfft- och Skiöhligt en fetachtig, lösbruten, grön, hornfärgig, undertiden swartstrijmig och mästedehls durchsichtig serpentin, Hornstein kallad, hwilken slijpas allenast i åtskilliga små figurer efter han i inga serdeles stycken är till finnandes och hålles för en raritet. Her äro in al40 Brått åt minstonne, men nu endast 6 gångbara, som 2 i sender om Sommaren så länge torrt är bearbetas och winnes då högst 40 Fuder serpentin wid hela werket, hwilka dock till provision för arbetarne wintern öfwer tillräcka kunna, gifwandes de Mästare, som icke sielfwa äro förmögna nog att drifwa brytning, åt dem som öfwerlopps hafwa för god och ren bruten Steen ordinarie 3 R:dr Lasset efter ett par hästar. Sedan kom jag en mil längre upp åt till Marienberg, en gammal och teml: wacker Bergs Stad, hwar omkring både Silf:- och Kopparmen förnämbligast, ja, till 40 gångbara Tenngrufwor på åtskillige Refierer finnas. Zwitter ådrarne äro 1 spann in till 1 lacht:

1 lacht: mächtiga, stryka, hwad de bästa och mästa angår, morgengangweisse och förädlas af oräkneliga till stötande Thrümer, men twert emot föroädlas åter af de myckna Mångfärgige högst 1/2 al: mächtiga Qwartz- ell: Flossgångerna, som förtaga, hälst der de sielfwa Zwitterstreket ett stycke af 2 á 3 lachter i feldtet komma att medföllia, de goda Anbråtten, så att gången sig undertiden half odugelig och den andra hälften något förbättrad utlåter. Brytningen förrättas med brennande såsom grufworne efter deras widd tåhla kunna och blifwer sedan Zwittern till de 16 om Sommar, höst och wåhr gängse Bokwerken förd, uhr 60 fuder 4 á 12 Z: Zimstein ren waskad, 20 á 24 Z: der utaf tillika i Brennugnarne rostade på 8 á 10 timars tid och ändtl: med lika process som wid Altenberg i ett schicht försmelte, och utbracht efter hwar 6 timas Bruk 1 Z:n Tenn. Hela åhrl: Tillwerkningen debiterades för 6: á 700 Z:, hwar af öfwerheten niuter 1 gülden för Z:n wiss genandt, men elliest intet mera. Utom detta drifwas her ock i neigden 7 á 8 Silfwergrufwor, af strykande men mycket smala, rijka och obeständiga malmådrar, men med föga nytta, och kan eij högre än till 150 á 200 marker Silf: åhrl: tillwerkas, som sker på Stickugn i en liten serdeles smelthytta wid werket. Rätt Rätt Kopparmalm kan man her intet berömma sig af, utan allenast någon kiess, den en och annan privat bergsman her och der med små Skärningar winna, men utan fördel aldenstund der af sällan öfwer 10 Z: om åhret tillwerkas kunna. Det sällsammaste wid sielfwa Zwittergångerna är, att de med många rijka malmarter och ofwannämde flösse isprängde äro som dock hwar från annan lättel: söndras. Widare tog jag den wägen öfwer Wolckenstein till Ehrenfriedersdorf ohngef: 2 små mil från Marienberg, blifwandes der underrättad att det werket för 300 åhr tillbaka först uppkommit och bracht sig omsider der hän, att det näst Altenberg för principalast i Meissen räknas, och tillwerkar åhrl: 800 Z: Tenn, wid pass 150 marker Silfwer och en teml: qvantitet Arsenicum. Tennmalmen förhåller sig i Strykande gånger och på 2 serskilde Refierer, nämbl: Sauberg och Grose Vierung; Den förra hafwer 4 perpendiculariter och Spathwijs strykande hufwudstrek ell: Zuger och in alles 42 gångbara grufwor; och äro hufwudgångerne, hwitterRisse kallade, högst 1 spann mächtige med några smala parallelt fölliande Thrümer på bägge sidorne alltsammans innom 5 lacht:s bredd, då åter sielfwa fasta 1, 2 á 3 lacht: mächtiga klyften, kam benämd, på båda sidor Ehren friedersdorft

sidor Zugerna ända bort åt medstryker, tienandes till grentzeskillnad emellan sielfwa Risserna att grufworne icke der utan i andras feldt ell: Vierung gå kunna; Samma feldt ell: grufweindelning är her på Obergebirgiskt sätt så beskaffad, att en fundgrufwa författar uti sig 42, ett Maas 28, ett Lehn 17, en Wehr 7 lachter och en ober- ell: Unter Schaar så mycket som icke till en full Wehr förslå kan. Det förmenas elliest att dessa Zuger så wäl wid högsta Bergs backen, som ner mot diupaste dahlen sig med bägge ändarne alla ihop begifwa i en mächtig gång, hwilken med stor impatience eftersökes; och förhålla sig till det öfrisielfwa Risserna ju diupare ju bettre, i det ofta de smala Thrumerna med deras hufwud Strek sammanstöta och göra det mächtigare; stundom tillstöta ock några 1 tw: fing: mächtiga och 3 á 6 lacht: under hwar annan liggande lettiga och esomoftast rijk silfwermalm förande flötzer, fälle kallade, som sielfwa Rissen öfwer 1 lacht: uhr sitt strykande upp åt ell: tillbaka eftersamma flötzers fallande förrycka, då han sällan warder bettre utan mäst så förswagad att han sedan i 1 á 2 lacht: diup icke kommer sig föra igen. Hwittern winnes med brennande af 1 á 2 klaffter Grufweed i hwar Tillmakning och consumeras således wid pass 1500 Shragen åhrl:; Elliest äro Malm- och Bergarterne på denna na Refieren fölliande: Zwitter, ren Zinstein, teml: stora stycken; någon quantitet och undertiden rätt sköna Zinngraupen, Roth- Weisoch Gänseköthig Ertz, kiess med mera, och alt detta beblandat och inwuxit ofta uti de wackraste Crystall- och flössdruser, som her bryta i stor myckenhet och af åtskilliga färgor, sittiandes ock der in uti stora stycken hwijt och feetachtig Stemmärg, hwilken Pundtahls hämtas kan och försällies för 2 gg: Skålp:t. Yttermehra äro her på Refieren 5 fullkoml: konster och den diupaste af 70 lachter. Den senare ell: andre Refieren, Grose Wierung kallad, består allenast af En men mächtig strykande gång, hwar på grosse Wierungsgrufwan, ja, wid hela werket den mächtigaste och Zinstein rijkaste är, innehållandes Refieren för det öfriga 3 konster med 300 lacht:s Stånggång, och tillwerkandes allena till 250 Z: Tenn om åhret. Silfwermalmen, som wid detta werket bryter, sändes postwijs till Marienberg att försmeltas; Men TennMalmen förarbetas i orten med behörigt bok- och waskande på 22 Bokwerk, och warder Zinnsteinen sedan röstad stäckt för dess öfwerflödiga arsenicum och andra i waskningen inseparable oarter uti en ugn af 9 al: längd, 5 al: bredd och 2 al: högt walf; ofwan för gluggen begynner ett wälfot och undermurat och i åtskilliga winklar brutit Rökfång och går omkring placen öf: 50 lacht: i längden, uti hwilket den giftiga röken uhr.

uhr Rostugnsgluggen stadnar, kallas Giftmehl, och warder 1 el: 2 gånger om åhret utsopad, 1/4 wäg her ifrån till Arsenic Hyttan förd och till arsenicum af åtskillig färg förbrukad efter fölliande proceth i korthet; Man slår småningen 1 Z: Giftmiöl uti den der till gutne och med en 2 1/2 al: hög och ofwan till 1/4 al: i diam: wid fijpå ell: Hatt betäckte och förluterade jern Tiegelen, ellandes der under teml: starkt med weed, då arsenicum sig upp åt begifwer och fastnar ofwan uti rundt omkring Bräddarne helt hwijt och genomskijnande till 1/2 Z: wigt näml: af 1 Z: miöl, och kan sålunda tillwerkas öfwer 40 Z: arsenicum om weckan; der man desidererar af den gula Sorten, så beskickas 1 Z: miöhl med 1 Skålpund rent Swafwel, men till det röda tages Rauschgelb i ställe för swaflet, och procederas likasom strax ofwan före om det hwita förmäldes. Tennet, som her tillwerkas lider för dess öfwerflödiga oarters skull stor afgång i smeltningen, derföre det ock i ringare prijs hålles än det altenbergiska, nämbl: allenast för 24 1/2 R:dr Z: och bekommer öfwerheten 12 gg: för hwar Z: af werket i wiss af gift. Smeltningen erfordrar för malmernes wildhets skull större widlyftighet än annorstädes, ty den renwaskade Zinsteinen måste 12 á 16 Z: tillika i förr omtalde stora Brennugn 4 timar under continuerl: continuerligit omrörande, rostas till dess den grofwaste oarten bortrökt, hwarförinnan af hela rostan allenast 3 Z: qwar blifwa, som waskas öfwer Plan härdar och brennes å nyo i samma ugn dubbelt så länge som första gången, sedan waskas den rostan åter igen dock allenast öfwer bara härdar, då hon omsider fådt fyllest och warder till smeltnings afsides lagd. Smeltugnarne hålla ofwan till 5/8 aln i fyrkant och knapt 1/4 al: nedan till wid ögat, liggandes in i Ugnen från forman till ögat slutt utföre en stadig Stenhäll, Spundstein kallad, på hwilken Tennet utlöper kan således icke fräta i Stybbet, men så warar en sådan Spundstein högst i 3 á 4 Smeltningar. Omkring denna hwitterdistricten sades ock skola bryta jernnalm i strykande ådrar till ett temligit antal, men som den samma en ogemeen arsenicalisk oart medfölgde kunde man intet employera honom till något. Elliest skall 2 stunder her ifrån finnas en skönt brått af röd agat, Jaspis, calcedon och hwijt marmor, det jag dock efter det låg nu med sniö öfwertäckt icke fick besee. En half mijl bort ligger det Geijerska Swafwel-vitriol-Tennoch arsenicwerket, som 1 åhr för Ehrenfriedersdorf skall wara upptagit, och för detta af stor consequence, hwilket den diupa och långa

långa grufwan på sielfwa Kiesstocken bewittnar, men nu i de senare tiderna flera Swafwel- och vitriol werk her i Obergebirget blifwit inrättade de der elliest mycket bettre vitriol gifwa och sålunda preferencen winna, altså har detta werket måst komma efter handen uti lägerwall, som det ock nu ganska laamt drifwit wardt. De omkring denna Refieren liggande Zwittergrufwor äro allenast små och af ringa werde, och sammaledes några jerngrufwor, från hwilka aflägne werk någon malm dock i liten qvantitet hämta pläga. En mil her ifrån ankom jag till Annaberg, som för dess ålder och för 150 åhr sehn anseenliga Bergwerk i stor renommée war; Det skall till An: 1490 först uppfunnit wara och alt sedan in till desenare swåra Krigstiderna i Tyskland med så stor fördel drifwit att en kux quartaliter 1000 R:dr af sig kastat; men der emot har det nu så aftagit att her knapt 30 marker Silfwer åhrl: kan tillwerkas, warandes således liten apparence till bättring innan den 4000 lacht: långa Stollen upp till de gambla ödesgrufworne ferdig warder, då man gör sig förhoppning att anträffa de qwarlåtne rijka anbråtten. Af Zwittergrufworne äro nu 12 gångbara, som dock allenast 2 gånger om åhret qvartalet i Tenhyttan nedan för Staden någon smeltning till wäga bringa kunna, och hafwa intet serdeles bestånd. Utom detta är wid denna orten intet notabelt, undantagandes det höga och ofwan på släta långt omkring parerarde parerande Pöhlberget samt den kosteliga och stora domkyrkian uti Staden, som alla för den förnämsta i hela Churfurstendömet hålla. Till detta Bergambtet lyder ock den lilla Bergsflecken Buchholtz, bestående af några Zwittergrufwor, som till de Annabergiska äfwen räknade warda, och äro icke till af något stort werde. Under wägen till Schwartzenberg passerade jag några små grufwor och bland andra det tillförne rijk silfwermalm gifwande Raschaniska werket, men som det nu mera genom wattnets intrång öde stå måste, lämnade jag det utan att uppehålla mig och reste widare åt Schwartzenberg, kommandes först till det litet på sidan liggande Swafwel-Vitriol-och Rauschgelbwerket Silberhoffnung, deräst fölliande hyttebyggnader inrättade och gängse woro: En Swafwelhytta med 2 Ugnar och 11 Leer Röhr i hwardera, som högst 1/2 åhr den continuerliga Hettan emotstå kunde; 1 Läuterhus, till Swaflets luttrande uti 20 jernkrukor med deras hattar och recipienter, blifwandes då afgången af det rå Swaflet åtminstonne till en trediedehl;, En Rauschgelbhytta med R LeerRöhr försedd, i hwilka den rå Rauschgelben, som af Swafwelbrennandet herkommit, purificeras och gifwer mäst halfparten reen Rauschgelb; Ett hus med 8 stora fyrkantiga och diupa Luut kahr, der uti vitriol kiesen antingen rå allenast 1 gång bränd ell: ock af Swafwelbrennandet herrörande till 100 Z: i sender inlägges och giutes watten der på att stå i 12 timar, då denna Luten

luten åter afsläppes och slås nytt watten på kiesen igen, hwilket 3 á 4 gånger efter som kiesen befinnes stark till alterneras, kommandes sedan luten att siudas och widare till vitriol anskiutas. Her till är ock ett vitriolhus med 3 blypannor och ett serdeles rum till med Sumpar uti till vitr: lutens afkylande och crystallisation; En ugn till rödfärgans brännande af det gåhlachtiga grumlet Schwende kalladt, som samkat sig på botten i vitriolSumparne efter omskiutningen, och brännes denna materien 2 gånger under continuerl: omrörande till dess färgan warder fullkommen; En Potaskehytta, deräst rena Granaskan först kallt utlutas med 2 watten 6 timar hwar gången, sedan blandas all Luten ihop, och kokas aldeles in, då Potaskan på botten befinnes och af hwar full gryta till 1 Z: wigt. En Zwitter brenn ugn, uti hwilket, dock allenast om wåren och hösten något arbetas då Bokwerken till de omliggiande Zwittergrufworne kunna i gång hållas; Och sidst En Kopparhytta med 2 Krumugnar, der uti 50 Z: Koppar åhrl: af den 1 mil her ifrån brytande kopparkiesen tillwerkas, hållandes samma koppar 1 á 2 Mark: Silfwer på Z:n. Till Swafwelbrännandet bokas rå kiesen så grof som dufägg sönder och lägges 1/2 Z: i hwartdera Röhret, som utanföre tillslutas och och luta de något utföre med smaländan, under hwilken den betäckte Blylådan står och är full med watten hwar uti Swaflet af elden utwerkat småningen neddryper, som i 4 timar påstår, ock warder så den utbrenda kiesen uttagen och frisk strax igen inlagd continuerandes man med sådant utan uppehåld dag och natt så länge röhren hålla; Efter hwar nyy kiesinsättning befinner man på wattnet i blylådorne i twär fing: tiocka Swafwelkakor med litet Rauschgelb der ofwanpå af anseende som en Slagg, både swart, gulachtig och röd, och skillias dessa bägge Sorter sedermera från hwar andra till att blifwa hwar för sig serskildt luttrad och reengiord; När kiesen är någorlunda god kan man innom 12 timars tid ell: 1 Schicht af en ugn ell: 11 Röhr tillwerka 1 Z: Swafwel, men af Rauschgelben allenast några Skålpund och icke till något wisst quantum. Ellandet under dessa Brennugnar sker medelst 2 ell: 3 twå al: långa Weedträns inkastande hwar fierdedehls tima, och gifwes i begynnelsen då Röhren blifwit fyllde starkaste hettan, ehuruwähl ock sedan en teml: eld erfordras. Weden är her omkring mycket dyr och knapt till fångs, aldenstund Skogarne i Obergebirget af de förr gångbare och starkt drifne många Jernwerken nästan aldeles utödde äro

äro, så att en Schragen ell: 3 Klafter Swafwelweed kommer 3 á 3 1/2 R:dr wid Hyttan till ståendes. I ofwannämde proportion bestiger sig Swafweltillwerkningen till 24 á 26 Z: om weckan af bägge ugnarne, och warder det efter luttrandet försåldt för 6 R:dr Z:n; Rauschgelbe är mästedehls i lika prijs dock undertiden 1 R:dr på Z: dyrare; Af vitriol tillwerkas allenast 50 Z: om åhret /: som mig berättades :/ och gäller han 5 R:dr Z:n. Wid Schwartzenberg ell: till dess Bergsambt ligga: 40 gångbara äfwen wäl Jern- och Kopparmalm förande Zwittergrufwor; 20 Seifenwerk, uhr hwilka rijk tenmalm, åtskilliga ädla Stenarter samt några guld Sandkorn, på serdeles maner waskas; Item några magnet Strek och ett af besynnerl: krafft strax in wid Staden; Och sidst warder her ock guld waskat uhr en swartachtig Sand i den förbijlöpande SchwartzElfwen, dock med föga alfwar och nytta, skolandes samma Sand sedan han blifwit utwaskad och fådt ligga några åhr i Solen åter befinnas guldhaltig nästan lika som tillförne, hwilket lämnas i hwars och ens frijhet till tro ell: intet. Tenn Malmgångerna woro mäst alle perpendiculariter strykande, förandes undertiden sköna Graupen, såsom serdeles wid Eijbenstock, och skedde Tenn Smeltningen på 3 Hyttor efter den methode som förr är omtald. Tillwerkningen war nu högst till 300 Z: åhrl:. JerngrufworJerngrufworne hade man till ett stort antahl i god gång, och stod malmen alt i strykande ådrar mångestädes hel mächtig, mäst röd till färgan, och öfwerflödade af rijk Glaskopff samt reen och lång både grofoch grann hårig schistus och blodsten; Men med alt detta måste dock Blåsningarne modereras efter kohlens tillsäijande, warandes allenast få Masugnar her uppe omkring tillåtne att göra någon tillwerkning och de öfriga för några åhr sedan aldeles förbudne, men hammarwerken hade man lof ännu på en tid att drifwa och försmida det stora förrådet af Tackjern, som wijd hwart och ett war ihopsamblat, dock icke till någon serdeles stark tillwerkning. Med Seiffenarbetet procederades kortel: som föllier: Man leder långa och smala Wattugrafwar i dahlar ell: andre wid bergen liggande sidlände orter, altid på någon fast afsluttande bergbotten, på hwilken den småningen af grafbrädden wid Backen med serdeles Hackor nedrifne jorden och gruset medelst wattnets, som ofwan före i dammar och gropar till nödtorften fångat är, sachteliga och continuerande rinnande samt flitigt af- till rörande nästan som på Härdar renwaskas, då oarterne af gråberg och jorden mästedehls bortflyta, men det goda ell: Zinnstenen undertiden grannt och undertiden Seiffen wärk

undertiden i stora och massiva stycken blifwer qwar, slås ut på wissa hopar och samblas till smeltnings. Således föres den ena grafwen bredewijd den andra dahlarne ända ned igenom så länge något i Backarne är till hämtandes, och sker detta med ringa möda, i det en ell: 2 personer i hwar graf hela arbetet förrätta kan, förtienandes sig der med både icke allenast den nödtorftiga födan utan ock ofta, der lyckan will, ansehnliga penningar, besynnerl: då, som hända plägar, ädla stenar anträffas. De elliest till detta arbetet hörande Handgrepen kan jag eij fördrista mig något serdeles att omröra, emedan jag för winterns stränghets skull eij war så lycklig att få sielf se huru der med tillgick, utan måste låta mig nöija med en och annans af det nu ledige warande arbetsfolkets mundtl: och till en dehl ofullkoml: berättelser och för det öfriga tro hwad metallurgi der om förmäla. Längre upp i Obergebirget kom jag till det namnkunniga Koboldoch Silfwerwerket Schneeberg, som först An: 1470 blifwit upptäckt, af det tilfälle att folket i Höanden med Lijorne bland gräset också några gediegna Silfwertrådar, som uhr berget wuxit, afhuggit, då man werket kort der efter angripit och i förstonne på Silfwermalm Streken fortsatt, hwilka sig så rijka och mächtiga anwijst och en så ymnog tillwerkning af sig kastat, att man Silfret Centnertals tals och åt arbetarne i mangel af contante penningar för nöds skull wägit hade, drifwandes der med för det öfriga en ordentlig handel, i det Köpmän från åtskilliga orter hijt kommit ock denna gångbara och precieusa wahran afhämtat. Bland annat berättades i orten om ett ganska rijkt och mächtigt Strek, på hwilket Hertig Albertus af Sachsen skolat i grufwan nedfarit och sig spisa låtit på en l i form af en Bordskifwa utbruten Skuta mästedehlen af purt gedieget Silfwer wid pass 2 lacht: lång och 1 lach: bred, deraf sedermera öf: 400 marker Silf: blifwit tillwerkat, fällandes der wid de orden: att Romerska Keijsaren med all sin magnificence icke kunde säija sig hafwa ätit wid ett så rart Bord; Och skall till of: nämde Bord också ett säte af samma slag wara för Hertigen utbrutit och framsatt, hwar på han sig wägrat att nedsättia till att icke missbruka och lika som wanwijrda så stora och underbare Guds Gåfwor. Men dessa rijka anbrott skola eij längre haf: continuerat än till slutet af förber:de Seculo, då de af för starkt angripande omsider utgångit och kommit uhr deras rätta så kallade Ertz Teuffe, näml: öfwer 50 á 60 lacht: på diupet, förändrandes sig då till Kobold Geschicke, hwilka in till denna dag med stor ymnoghet fortsatt. Dessa gånger bestå uti 5 parallelt 100 á 200 lacht: i distance från hwar andra emellan 6 á 6 1/2 Uhr på Berg

strykande, Berg Compassen dehls Seiger dehls ock mycket Flach fallande ännu gångbara HufwudZuger ell: Refierer, som i 40 lacht:s diup finnas flacht öfwersättias af ett Bergfall ell: Skiöhl, nedan om hwilken Bergarterne uti Kobold Streken warda alt fastare och fastare på diupet far och brytningen conseqventer desto beswärligare; Elliest yppa sig wäl åtskilliga NebenThrumer, men af ringa werde, förorsakandes allenast då de med hufwudådran sammankomma några rika och små körtlar Silfwermalm, som dock intet bestånd hafwa, eij hell: finnes her nu för tiden någon reen silfwermalmgång wid hela werket, utan alt med Kobold méleradt, hwar på fördenskull arbetet med all macht fortsätties. De nu gängse KoboldGrufworne äro 26 till talet af högst 1 lachter mächtig Kobold, dock mycket isprängd med qwartz och något wissmuth; den diupaste är 140 lacht: från dagen och elliest alla i gemen ganska wattusiuka, derföre her ock 7 konster underhållas nedan om de 2 fullkombliga Wattustollarne, af hwilka den ena nästan 1/2 mil i längden inbringar. Ju mächtigare Gångarne äro ju mera Bergarter och qwartz föra de med sig så att Kobolden allenast fläcketahls utletas måste; Och är öfwer samma Kobold nyl: den förordning af BergCancelliet fattad, Att Interessenterne eij mer än 6000 Z: om åhret till till FärgeContrahenterne må försällia, till den ända att icke werket för Koboldens ymnoghets skull starkare angripes, än de rätta afnähmarne behöfwa, och komme således mycket der utom till föryttras annorstädes, som satte blåfärgan her på orten i wanprijs, der hon sig likwäl nu bracht i den renommée, att hon är den bästa som finnes i Europa; Utom detta sker hwart qvartal af BergAmbtet richtig repartition her öfwer, då de wälbehåldne grufworne åtniuta utom ofwansagde ordinarie lefrering ett wisst qvantum efter godtfinnande till Ausbeute, men resten, som kan till wäga bringas, lägges i förråd till dess i längden någon gång omtränger. Grufbrytningen förrättas med Schlägel och Eisen, och uppfordringen med Hasplar, och så snart det brutna kommit upp till dagen, warder den rena Kobolden i 4 Sorter som walnötter grann utsofrad, på de 7 Bokwerken tillredd och så i tunnor af 7 Z: till färghyttorne förskickad; men den rena samt något bergblandade Wissmuthen separeras för sig serskildt och försmeltes på Wissmuthyttorne till Wissmuthmetall. Såsom all Kobolden icke gifwer lika god färga, så måste han, som näst förr sades, i 4 slag sofras, hwar effter honom också Contrahenterne proportionaliter betala, gifwandes för 1 Z: af den bästa 5 R:dr 15 gg:, för den der näst 5, för det tredie

tredie slaget 4 och för den sämsta 3 Meissn: Gylden, hwar med KoboldInteressenterne böra wara nögde oachtadt de i Böhmen öf:r 10 á 12 R:dr för 1 Z: god kobold bekomma kunde, der dem wore lofligit honom dijt att öfwerföra. Af ofwansagde fijnt bokade Kobolden warder sedermera Blå färgan smelt, malen, sichtad och torkad uti de 5 Kring Schneeberg på hwar för sig belägne Färghyttorne, FarbenMühlen kallade, af hwilka 2 Öfwerheten sielf och 3 privatis tillhöra, gifwandes deras Interessenter åhrl: 13000 R:dr i arrende för de 2:ne Churfurstl:a, oachtadt de dock på deras egne 3:ne Hyttor hela tillwerkningen rijkel: fullborda kunna och hafwa ändå ansehnlig fördel der wid emedan wahran för dess godhets skull är mycket begärlig och qvantiteten af tillwerkningen så modererad att werket måste nödwendigt sig wäl löhna och upprätt hålla. Uti hwar Färghytta är: En Brenn Ugn med långt walf till gifftfång; En och somblig städes 2 Smelt ugnar, nästan som Glasugnar bygde; Ett qwarnhus med 4 par Stenar, Ett Waskhus med 4 á 6 Sumpar, Och En ell: twänne TorkeCamrar. Processen af detta Färgesmeltandet med dess tillhörigheter är som föllier: Först warder den fijn malne Kobolden i Brenn Ugnen rostad och det med stor warsamhet, att han hwarken hwarken mister alt eij hell: behåller för mycket arsenicum hos sig, hwar wijd röken det bästa kennetecknet är; Sedan beskickas han med hwad som kan wara för handen, så som /1/ Speisse, hwilken är regulus uhr krukorne i Smelt Ugnen, och köpes elliest för 6 R:dr Z:n från Johan Georgen Stadt, deräst han 2 á 3 tw: fing: tiock lägger sig på werkblyet efter utsticken och aqvivalerar sielfwa Kobolden i godhet; /2 Schlam af den renwaskade färgan uhr Waskhuset; /3 öfwerrunnit och förspildt Smeltglas uhr ässian i Smeltugnen; /4 Slag Så kallad Koboldart, som blifwit efter wissmuth smeltandet; Dessa sorter der de finnas hielpa arbetet mycket och öka färgan, men skulle endera der af el: alla fela, så kan wäl Kobolden ändå till Smeltglas förbrukas allenast han då, så wäl som ock elliest altid, får sin nödwändiga tillsatz af Potaska och förnämbligast fijnmalen Kiesling ell: qwartz Sand, med hwilken senare färgans intenderade hög- och blekhet efter behag tempereras kan. Alldenstund nu hela Konsten och arbetet dependerar af Koboldens egen beskaffenhet och man eij lättel: kan den samma rätt noga erfara för dess många och olijka arters skull, derföre måste FärgeMästaren först göra prof der af i smått med en och annan composition till dess han omsider sitt ändemål träffat hwar efter han sig sedan i den stora smeltningen regulera weet; Icke dess

dess mindre till att någorlunda describera methoden till sådane beskickningar will jag ett exempel framdraga och ponera att man inga andra Species /: som ofta händer :/ hade att tillgå, än allenast Kobolden, så tages af honom en trediedehl, en trediedehl Potaska och 1/3 dehl KieslingSand, wälförståendes till den högsta och dyrbaraste färgan, men till de blekare slagen adhiberas alt mer och mer Kiesling efter deras grader, dock mäst altid lika så mycket Potaska som Kobold till fluss i smeltandet. De efter denna och flera processer öfwer Smeltugnen beredde GlasSorterna äro treggehanda, nämbl: /1/ Hoch, hwilket är högst till färgen och kostsammast för den myckna Koboldens skull, som man der wijd tillsättia måste, och brukas det till målningar och en stor dehl till de Holländska Stenkärilen; /2 Klar, som faller något liusare och nästan på Ultramarin färg, beståendes compositionen af 3 dehlar preparerad Kobold, 3 dehlar Potaska och 5 dehlar KieslingSand; /3 Eschel, det blekaste och gemenaste, af orsak att man tager der till minst af Kobolden och mäst KieslingSand, och warder denna arten till en del god nog hämtad uhr de eftersta FärgeSumparne i waskhuset. Dessa trenne slag warda hwart för sig efter à part förrättad smeltbeskickning till under Stenarne med watten malne och i Sumparne slämmade till fyrahanda fijnhet, såsom: det fijnaste och bästa Fein Fein, Fein, det der näst Fein, sedan Mittel och det sämsta ordinar kallade, betecknandes man för åtskillnadens skull hwar sort i Tunnorne der hon inpackas, med dess första bokstäfwer, nämbl: till exempel: Fein Fein Hoch, med F F H, Fein Hoch med F H, Mittel Hoch med M H och Ordinar Hoch med O H; Sammaledes ock de öfriga såsom Klar och Eschel, den förra med F F C etc: och den senare med F F E etc:. Glassmeltningen sker på fölliande sätt: När man efter förrättat Prof i smått erfarit huru de wid handen warande Species skola emot hwar andra proportioneras, warda de samme fijnmalne i en Låår ganska wäl sammanblandade och måste Krukorne i Ugnen, hwilka äro af enahanda beskaffenhet och figur med ordinarie Glas Krukor, först wäl genomglödgas, ståendes 6 i sender inne, då infylles den tillredda materien 73 2/6 Skålpund i hwar kruka ell: 4 Z: till hela Smeltningen och ellas continuerl: med weed och frisk låga i 8 á 12 timar till dess godzet, hwilket ju mera kobold och mindre Kiesling Sand der uti är ju nödigare will det ge sig, kommit i sin rätta fluss; Imedlertid arbetar det upp och ned i Krukorne och stiger stundom besynnerl: om det går något trögt öfwer bräddarne, giutes så ändtl: ut med Jern Skopor i watten, då glaset af det hastiga kylandet i små stycken sönderspringer. Sedan tages der af 1 1/2 Z: under hwart par stenar, hwilka

hwilka äro wattentätt med bräder i fyrkant ombygde, och males med öfwerflödigt watten ohngefähr 1/2 tima, tappandes man altsammans, medan Stenarne gå och innan det fådt sättia sig, ut genom Håhlet ned i runda träballior att stå wid pass 1/2 tima till dess det renaste och grofwaste af färgan sunkit till botten, men det lättare och slammiga, som af Qwartz tillsatzen förorsakat, slås af med wattnet ned i KorsSumparne, hwilka löpa ända bort åt under Huset; Dernäst males den i Balliorne wid botten blifne färgan andra gången, tappas ut, sätties och slås af på förrber:de sätt, och itereras detta arbetet 2 á 3 gånger, till dess man träffat den rätta Fijnheten efter profwen; Denna färgan bredes ut på Bräder i TorkeCammaren att med stark hetta igenomtorkas åt minstonne i 8 timar, warder så genom tienliga och justerade florsicht till den behöriga fijnheten rensichtad och omsider i tunnor om 3 á 6 Z: det hårdaste man kan med Stampar nedpackad och med dess rätta bokstäfwer signerad. Till en Färgehyttas fullkomliga drifwande brukas her 12 á 14 Persohner, nämbl: En Factor, att hålla räknigar öfwer werket och draga försorg om de af Afnähmarne beställde Profwens richtiga och accurate förferdigande, med mera; En Schmeltz Meister sielf tredie för Smeltugnen och de öfriga dels i qwarn- och waskhuset och dels i TorkCamrarne. Tillwerkningen Tillwerkningen besteg sig nu för tiden till 7 á 800 Z: Blå färga om åhret, och fann den samma för dess godhets skull utan hinder begärliga afnähmare, blifwandes af Interessenterna en dehl i Schneeberg upplagd och en dehl, näml: det mästa, till Lepzig förskaffad, och der ifrån widare på Holland, Hamburg och flera orter förhandlad. Weedconsumtionen i en Färghytta belopp sig till 5 Schragen och 1 Klofter om weckan, och det så continuerl: åhret igenom. Wissmuthen tillwerkades i de 4 wid Grufworne slätt och rätt af bräder uppsatte små hyttorne, och wardt malmen med det samma då kobolden utsofrades ock så för sig serskildt lagd och som walnötter grann sönder bokad, sådant Wissmuthgräupel kalladt och 1 Z: på Schichtet i hwartdera Jernröhret /: af hwilka 4 befinnas i hwar hytta och de samma nästan som ordinarie Swafwel Röhr något slutt åt smaländan twert igenom Ugnarne inmurade :/ med Skyfflar inkastat, som sachtel: med weed tillellas och twingas så wissmuth metallen droppewijs i Tiegelen att nedkomma, görandes ohngef: en Trediedehl mot malmen i wigten, der han är god, och warder denna rå materien widare i samma Röhr allena omsmelt och orenligheten der ifrån luttrad. För detta hade man förrättat denna Smeltningen under bar himmel, ströendes den bokade malmen tunnt öfwer grann

grann på jerngallror utbredd weed, då wissmuthmetallen strax begynt framkomma på den nedanföre lagde jernhällan men dock altid med Slagg och orenlighet beblandad, som till wid separationen ell: luttrandet altför stor afgång förorsakat, derföre man ock den nyare processen upptänkt och nyttigare befunnit. Såsom detta arbetet erfordrar icke någon synnerlig exactitude och consumtionen af tillwerkningen är mycket ringa, altså göres föga flijt der med, utan smeltes allenast efter commoditeten när tiden det bäst kan tillsäija och tillwerkas åhrl: högst 200 Z:, dem man mäst till Tengiutare försällier för 20 R:dr Z:n. Elliest är wid den nyare Smeltprocessen stor farligh: för arbetsfolket, emedan han förrättas innom wäggar, då den förgiftiga och ohälsosamme Röken, fast än han genom den wijda mitt på HytteTaket utgående Pijpan tyckes luft nog hafwa, likwäl besynnerl: wid blåswäder sig i Hyttan öfwerflödigt och med skadelig effect utbreder. För det öfriga drifwes ock her wid Schneeberg en Silfwerhytta med en Hög- och en Stick Ugn, men smeltes all der uti allenast en ell: twå gånger om åhret qvartalet af den efter handen samblade mästedehls rijka malmen, och tillwerkas 300 marker Silfwer om åhret. Wid den äfwen her till lydande Tennhyttan, Zur Aue kallad, warder warder åhrl: högst 500 Z: tillwerkade af den Zwitter, som hämtas från 3:ne serskillde och något aflägne Refierer, näml: den närmaste och första med 8 gångbare grufwor, hwilka föra brun, rijk och för qwartzblandningens skull mycket tractable Malm, derföre den samma ock efter waskandet ingen serdeles rostning behöfwer; den andra wid Sosa, med 9 grufwor af strykande gånger och ganska oartig Zwitter; Och den tredie zur Buckau kallad af samma beskaffenhet. Yttermera komma ock under detta BergAmbtet att räknas 2 SeiffenWerk wid ofwannämde Sosa, samt åtskilliga her och der Jern kringströdde och mäst röd, streng och mager malm förande grufwor, hwilka betiena de 12 i denna districten liggande Masugnarne, de der för den stora Kohlnödens skull eij få blåsa öfwer 22 weckor om åhret och tillwerka hwardera högst 140 Z: om weckan. De 2:ne sköna 1/2 her ifrån belägne marmorbråtten äro icke hell: wid detta tillfället att förbijgå, gifwandes det ena en swartgrå och hwitådrig och det andra en rödachtig och guhlbrokot, bägge en kostelig politur antagande, Marmor, hwilken fördenskull till allehanda wackert arbete employerad warder och låter Öfwerheten så till dessas conservation som ock åtskilliga andre både ädla och grofwa Stenbråtts uppsökiande och drifwande en serdeles Inspector, Marmor Inspector kallad, i OberGebirget

gebirget continuerl: wistas, som om Sommartiden brytningarne måste på det möjeligaste fortsättia och komma således dagel: flera brott i dagsliuset. Från denna orten tog jag min wäg närmare åt Böhmiska grentzen till det för nämsta och remarquable Obergebirgiska Silfwerwerket Johan Georgen Stadt, hwars situation och malmgångernes sällsamme strykande äro att see af hosgående i liten scala transporterade Marckscheidiska grundoch ohngefährliga geographiske Ritning, hwilken föreställer dess 31 ännu redan bekandte och största delen än gångbare allesammans ifrån diupa dahlen rundt omkring och in åt det höga Fastenberget sig begifwande malmådrarne, hafwandes de samma det anseende som de in mot centrum ell: högsta kullen af Berget tillhopastöta ock en Stock formera skola, det man dock än her till dags för werkets ringa ålders eij i wisshet erfara kunnat. Dess första begynnelse har warit an: 1670 wid pass genom den händelsen att man i dagel:n förmodel: anträffat några glantziga och Silfwerrijka handstenar, hwar på strax blifwit brutit och innan kort allehanda ädla malmsorter så ymnogt sig yppat att intet Bergwerk i Europa der wid förliknas kan. Besynnerl: har her för 11 åhr sedan 380 lacht: från ingången på Frische Glückner Stollen i dess strykande 1 spann mächtiga friska anbrått skedt ett fall af pur Rothguld: Ertz, der utaf 2500 marker Silfwer tillwerkade

werkade blifwit; men så är sedermera intet så rent Geschicke antreffat, oansedt Bergwerket dock altid burit sig och merendehls gifwit utbyte. Alldenstund dessa gånger hafwa allesammans sitt strykande uhr dahlen in åt Berget, så har man dem lindrigast Stollwijs efterfölgt och her till dags utan något dagSchacht malmen framfordra kunnat, men när Stoll orterna för långt med tiden inkommandes warda, lär man nödgas till uppfordringens faciliterande dagSchacht att anlägga, hwar till ock redan på frisheglückner Stollen en begynnelse giord är, liggandes samma Stoll der Schachtet för orten nedsänkes allenast 60 lacht: diupt från dagen, hwilket diup ännu ingen af de öfriga med indrifwandet hint öfwerskrita. De prinipalaste Streken äro siu till talet, nästan alla af lika nämbl. Spathwijs strykande, falla merendehls emellan 70 och 80 grader dock understundom wiedersinnisch, och förädlas af tillstötande och öfwersättiande flacht fallande Morgen Thrümer ell: Skiöhl. Nu för tiden war frische Glückner gången den bästa och mächtigaste, och prometterade man sig än större avantage der af när igenom det förrber:de dagSchachtets afsänkande de på diupet tillsättiande och redan till en dehl bekandte Morgenklyfterna med desto större beqwähmlighet fullföllias kunna. Sielfwa Berget är hårdbrutit och fast, af en seeg och glimrig Gneiess jemte åtskilliga flera bergarter, mästedehls swartgrå till färgan, men sielfwa

sielfwa malmgångerne, besynnerl: om de äro något ädla, rasa esomoftast, förmedelst deras af det öfwerflödiga arsenico utwittrande och möör blifwande. Hwad malmen angår så finnes han af många och wäl 40 arter i en ådra, warandes de förnämsta som efterföllier: Näst det myckna gediegna dehls håriga och dels tunti en skön, brokot, schiefriglös och fetachtig bergart angeflogen liggande Silfret, är glasErtzen rijkast, hwilken förr på åtskilliga men nu allenast på frische Glückner gången sig wijst, dock icke i rena stycken utan mäst angeflogen dehls knottrigt lika som påstänckte droppar och dehls smådrusigt och swartz skijnande med hårsilf:r och rijka malmarter beblandad, kommandes nu mera för sig sielf intet till den gehalt som för detta; femhanda Rothgüldig Ertz, der ibland den dunklaste mästa Silfret håller, ja till 80 á 120 marker på Z:n, men war nu på lång tid intet i större stycken än ohngef: ett hönsägg funnen; SchwartzErtz, en swart granngläntzande och täät art, af 20 till 60 marker halt; Gänseköthig Ertz, af twänne sorter, den ena hård och mélerad med åtskilliga magra malmarter och den andra lös, hållandes bägge högst 60 marker, men denna har man af det bästa slaget eij på lång tid anträffat; Hornigt Ertz i stor quantitet, swartachtig, grå och brun brokot, och horn till färgen ljknande, men hård och något seeg der hoos, för sig sielf helt mager, men då honom Subtilt isprängde andra rijka malmer medföllie håller han wäl till 40 marker 40 marker; Gilbe, är för några åhr sehn på Frishe glück funnen af 20 till 50 marker, men nu mera knapt 4 á 6 lods Silf: halt; LebrichtErtz, lik en lefwerfärgad kiess och håller 4 á 12 marker; Bestege, en grå med små Korn rothgüldig Ertz bemängd leera wid Salbanden, hållandes högst 8 marker; GrauErtz, ganska grannstrynig och lika som med fijna glantz gnistror genomwuxen, af 2 á 5 markers halt; liusgrå glantz, som håll: 8 till 12 marker; Swartgrå Glantz, om 3 till 4 marker; Kiesig malm ofta med rijka körtlar melerad, så att han öf: hufwudet emellan 6 och 12 marker hålla plägar; Koboldig Malm, om 1 á 2 marker; En serdeles swart, ganska tung, hård och derb art, lika som en slagg, hållandes för sig sielf intet men torert emot teml: mycket då han de rothgüldige subtila strimor med sig förer, ock kan ingen ännu komma under grunden med dess natur och egenskap; WissmuthSchwärtze, en grannspiessig och swartachtig förwittrad art af 1 á 2 marker Silfwerhalt. Dessa så wäl som de öfriga differente sorterna befinnas her med hwar annan så inblandade och ofta alla i en malmgång, att det synes falla swårt dem hwar för sig till någon wiss halt att describera. Brytningen förrättas her med ordinarie Schlägel och Eisen, och det så mycket lättare, emedan Salbänderna äro merendels medh Ablosungen ell: Bestege från Sielf:e klyften skillde och på få ställen anwuxne. Den wundne Malmen sofras så grann som walnötter och till 5 serskilde

de Prof: 1.) Gut Ertz, bestående af gedingen Silf: och andra helt rijka malmsorter; 2) MittelErtz; 3) Koboldig Ertz; 4) Gläntzigt Ertz; Och 5) Wäschwerk, som tillika med de öfriga 4 nästberörde slagen tillsa i en wälfd brennugn rostas 4 Z: hwar gång och 8 á 10 timar, då de mästa och derutinnan öfwerflödande arsenicaliske oarterne afröka kunna; Sedan ske Beskickningarne altid på lika maner med jernslagg och smeltes öfwer krumugnar på Hartziskt sätt utan några serdeles curieusa handgrep. Tillwerkningen war nu för tiden till marker om åhret, som elliest ofta mycket ringare och högre, och med ett ord till säijandes wid fåå Bergwerk så variable wara plägar. Strax her hoos ligga 3 Masugnar, 1 på Sachsiskt och 2 på Böhmiskt territorio, 3 Bleckhamrar, 1 på Böhmiske och 2 på Sachsiska Siden, och äfwen till den förra 2 Stångjerns hambrar, 2 Frisksmeltor och en Förtennhytta. Dessa werk drifwas med stor flijt, hämtandes jernmalmen från bägge jurisdictionerna till öfwerflöd, och görandes dymedelst en ansenlig tillwerkning. Emedan jag ännu intet wid de Sachsiska jernwerkens omrörande specialiter infördt om Masugnar- och hambrarnes Structur och rätta beskaffenhet, ock de her befintl: hållas för de förnämsta sta, altså gifwes mig ock her så mycket lämpligare tillfälle fölliande der om kortel: att berätta: Masugnarne angående, så äro dessa så Böhmiska som Sachsiske af lijka byggnad och drifwande, hållandes Pijpan från korstrumman 12 al: i högden, och är nedan till innom de beständiga 4 al: tiocka och 7 al: utan till i quadrat breda Pelarne, 3 al: och ofwan till allenast 1 1/4 al: i fyrkant; När ugnen skall ställas lägges först en 1/4 al: tiock Bottenhäll till Ställe på trumman, och stundom 1/4 al: tiock leer- och gruusbotten der under så framt ugns grunden är något wätskachtig, men elliest intet; På Stället rätes upp på ända en Ryggsten af huggen Sandsten, 1 3/4 al: hög och 1/2 al: i qvadrat, mitt emot Timpen el: ögat; På den sidan åt bälgarne passas in näst öfwer Stället en huggen Sten, hals kallad, 1/2 al: tiock i 4kant och 1 1/4 al: lång, mitt på hwilken forman lägges, som är fram uti 4 toll wijd, betäckt med en Huggen 1 1/4 al: lång, 22 toll tiock och 1 al: bred Formsten och der ofwanpå kommer ett warf 1/2 al: i qvadrat tiocka werckstycken ell: Huggne Stenar; På den sidan mitt emot forman inlägges 3 á 4 Warf af 1 1/4 al: långa gemena werkstycken så att de göra en högd af 1 3/4 al: från Stället lika högt med förbemelde Ryggstycke ell: Brandmur; Under Bröstet insättias på Stället 2 en half el: tiocka werkstycken, Böcke kallade 1/2 al: i distance

distance från hwar andra, hwilket blifwer härdens bredd, och passa de sig i högd och bredd jemt emot Hals- samt den understa mitt emot blästern inlagde Stenens ändar; Ofwan på dessa Bockar innan till jemt wid Halsstenens ändar sätties Limpelstenen in, som är 1 1/2 al: lång, 1 3/4 al: tiock och 1 al: hög, Hwar med Stället är fyllest kringsatt och innan till just 22 toll långt, 1/2 al: bredt och 1/2 al: diupt, näml: från Timpelns nedre bryyn och till Bottenhällan; Näst utan till Timpelen fogas en annan steen, Kochelsten kallad, hwilken sig äfwen med bägge ändarne på Bockarne stödier, hållandes 1 1/2 al: i längd och 1/2 al: i bredd och högd, och blifwer Ögat her under till Slaggens och godzets utlöpande; Näst ofwan på Timpeln lägges et ordinarie werkstycke af 1 1/2 al:r längd och 1/2 högd och bredd, och warder altså en högd rundt omkring, nämbl: 1 3/4 al: från Stället ell: Bottenhällan; Ifrån denna ställningen muras pjpan widare och widare upp åt af gemen Ställsteen till dess hon hinner till 3 al: i fyrkant ell: på hwar sida, men sedan drages hon ihop till öfwersta ändan, deräst hon är 1 1/4 al: i quadrat. Detta är nu ugnens rätta och her wahnliga tillställande och gör man Stooman rundt omkring af jordfyllning och ytterst af timber med knutar i Fyrkant på samma sätt i wåra Bergslager brukeligit är. Emot Emot det blåsningen skall angå kastas först några fat kohl fram för ögat, hwilka ellas upp och continueras der med i 1 á 2 dygn till att torka ut all fuchtigheten på det rummet der förhärden kommer att anläggas och muras den samma af leer och Steen näst fram om Ögat och omgifwes med 3 werkstycken; Dernäst förferdiges en liten och proportionerad Slagghärd wid den ena sidan ell: Pelaren; Så fyller man ugnen med 30 kubel ell: 5 kärror kohl, till hwilkas antändande glöd för ögat är inkastad, och sker då första uppsätteningen af 1 Trog med lijimsten redan på Schichtet beskickad malm; när det nedgångit sätties upp 5 Fat kohl och 2 trog malm, som på 2 timar nedgår, och måste så åter 1 Trog malm tillökas i hwar uppsättning till dess man hundt till 5 Trog, hwilket gemenl: 1 dygn utdraga plägar, och kommer då först Slaggen ned i Stället hwarförinnan man intet får släppa bälgarne åstad; Sedan nu Blästern begynt gå håller man sig jemt wid 6 högt 7 Trog malm i Uppsättningen de första 4 el: 5 weckorne till dess ugnen fådt sin fulla gång, då wäl ändtl: 2 el: 3 Trog mer kunna påökas der godzet el: Malmen det synes tåla willia men eij der öfwer; De rätta uppsättningarne göras ordinairt hwar half onder tima så länge blåsningen warar och får man första löpningen wid bäljarnes åtadsläppande och den andra 14 á 16 timar der efter, dock warder her af ännuingen fullkomlig galt förr än man fått stadigt förblifwa wid 3 löpningar

Gediget Jern ningar el: Utslag om dygnet, bekommandes då 7 á 9 Z: hwarje gången och omsider hela Blåsningen allerhögst till 2000 Z:. Malmen är her af så god art att han eij behöfwer rostas utan beskickas strax rå, och tillföres från 10 merendehls i Böhmen på 2 á 3 mil när belägne grufwor, blandas som dufägg grann bokad upp på sielfwa Schichtet med 1/4 del lijmsten för dess strenghets skull, och gifwer efter 150 twebetlass om weckan åt minstonne 100 Z: Tackjern. På Sachsiska Sidan ett litet stycke från Joh: Georgenstadt war bland flera ock en Grufwa, som gaf gedieget jern i teml: stora stycken, en del såsom taggar och trådar i hwar annan flätadt och en del elliest slätt och i massiva klumpar, dock alltsammans rätt veritabelt gedinget, hwilket många icke tro willia, men den som det sielf sedt och handterat måste tillstå att naturen så wäl jernet som guld, Silfwer, koppar och mercurio sin perfection och maturitet i jorden utan menniskiohielp tillskyndar. Som jag nu de principalesta OberGebirgiska Bergwerken besedt och war in wid Böhmiska grentzen stadder, hade jag fuller gerna önskat att få anställa min tour något widt omkring i den orten till att besöka största dehlen af dess besynnerl: i forna tider mycket renommerade werk, men medlen wille mig icke tillsäija att hinna widare än 5 mil från Joh: Georgenstadt till det ända in i Böhmen till det namnkunniga kunnga TennBruket Schlackenwalde; Och är detta för mer än 400 åhr sedan uppfunnit, beståendes af twänne Refierer, den ena Ett stort och mächtigt Stockwerk 1/4 dehls mil från sielfwa Staden och den andra åtskilliga strykande och från förrbem:de Stock långt bort i feldtet sättande ådrar wid Schönfeld. Stocken anbelangande så är han indelt och förmätt i En Fundgrufwa af 42 lacht: i qvadrat, och 40 Maas hwartdera af 28 lacht: i längd och 14 lacht: i bredden; Dess diametre är ohngef: 300 lachter, hafwandes richtiga Salband och Sköhl rundt omkring, hwar med han från sielfwa Gråbergsklyften distingueras. I ett diup af 80 till 100 lachter från dagen har man erhållit den bästa och ymnogaste hwittern, då ock stort utbyte fallit, men sedan man diupare avancerat, hafwa anbråtten sig allt mer och mer förringat, som de ock nu föga löhnte omkosnaden der icke qvantiteten kunde något göra till Saken, så att man likwäl oachtadt Zwitterns magerhet till en ansehnlig tillwerkning hinner. Det största diupet än her till dags sträckte sig högst till 120 lachter och stod wäl 20 lacht: watten på botten, som med 2 nyl: inrättade konster skulle utdragas och grufwan diupare afsänkas; Elliest förhåller sig detta Stockwerket till utwertes anseende, sielfwa brytningen med Bränn- och Längorter, och Zwitter samt Bergarternas egenskap, uti allt lika med Altenberg, fördenskull synes onödigt der om Slackenwbalde

om hwad tillförne kan wara omtalt att iterera; Her är 5 dagSchacht högst 72 lacht: diupa, alla med 10 lacht:e rundt om lämnade Bergfästen för klyftens owarachtighets skull, hwilken skiönies af det myckna Stalp på siunkningarne i sielfwa Öpningen, som sig äfwen ännu åhr ifrån åhr sättier och warder, utan regard till fahran och allenast till winna den qwarstående malmen, till rasnings underbruten; hwar Onsdag, fredag och lögerdag warder her tillmakat och efter behof med den 2 al: långe Grufweden i Orterna fortfarit; Uppfordrandet skedde med hästwindar, Tunnor och merendehls Hampelijnor. Zwittern hade många oarter med sig, dock ingen wärre och mer röfwande än den grofgläntzande WolfRamen; Rena Zinngraupen wankade her ganska sällan och nu i mindre quantitet än någon tid tillförne. Till Zwitterns examinerande tog man hwar morgon efter förrättad Böhn 5 á 6 Prof af hwar och en dagen förut wunnen och sammanlagd hop, blandade dem wäl med hwar annan, bokade och waskade till Schlich i ett litet Trog och der den blifne rena Schlichen icke hinte till 1 KeijserGyldens storlek el: widd wardt malmen för oduglig och smeltningen intet löhnande casserad; Till Schacht- och andra grufwetimbringar consumerades her 120 Skock Stockar åhrl:, betalandes man 8 K:groschen Stammen för de grofwaste, men 10 á 12 Kreutzer för det grannare. Den andra Refieren ligger 1/2 mil från Shlackewalde wid den lilla lilla Bergsflecken Schönfeld, består af åtskilliga ja wäl till 20 från Schlackenwälder Stocken sig i feldtet merendehls parallelt grenande strykande och mäst perpendiculariter fallande Zwitterådrar, sambliga 2 fing: och sombl: öf: 1 spann mächtiga, förandes undertiden ren och derb Zinnsten samt sköna och stora Graugen; till det öfriga ligga de högst 15 lacht: diupt från dagen och äro wäl beständiga nog men kunna dock för deras smalhets skull icke fournera någon ansehelig qvantitet Zwitter, och warda altså emot sielfwa hufwud el: Stockwerket för ringa skattade. Såsom hwar Interessent i detta Werket får drifwa sin part så laamt och så starkt som honom behagar, altså blifwer ock hwar och ens wundne Zwitter i serskillde hopar lagd, på Egarens widare och enskyllde beskostnad uppfordrad och till Bokwerken förskaffad, deräst han först brännes, näml: från 3 till 10 Schicht el: Rost /: hwar Rost 10 twebeetlass bestående :/ på en Rosta, hwilken lägges i fyrkant alt smalare upp åt nästan lika som wid Gosslar brukeligit är, och hultas under med 15 klafter Wed till 3 Rost och proportionaliter 50 Klaffter till 10 Rost, så att hwar Rost altid bekommer 5 klafter; De största Rostarne brinna högst 6 weckor, måste sedan ligga äf:n så länge och swalna, då de efter handen utrifwas och på Bokwerken som föllier beredas: Sedan denna brände och afkylde Zwittern blifwit under

der Stämplarne grann bokad waskas han först i Grundgrafwen och hwad sig i dess öfre halfwa dehl på bottnen satt kallas Häupel och släppes igenom andra gången med watten och flitigt omrörande på MittelHäupel grafwen, sammaledes ock på den tredie nämbl: Unter Häupel härden och så åter 6 á 8 gånger på den samma, till dess Schlichen blifwit fyllest renwaskad, då han Zinnstein kallas plägar; Det som efter hwart och ett igenomsläppande i grafwarne och Härden på den nedre häften stadnat kallas Wäschwerk och warder tillika med den aflöpande Sumpslammen på Planhärdar någorlunda renwaskad, dock eij oftare än man har lediga stunder från grafarbetet, aldenstund det på Planerna går så ganska långsamt och för godzets ringhets skull föga meriterar att anwända mycken tid och möda uppå. Den således beredde Zinnstenen rostas 20 fässel ell: 10 Z: tillika ett helt dygn i wälfde Brennugnar och går honom då ohngefähr en tijonde dehl af i wigten. Wid hwart Bokwerk är her ock mästedelen Smelthytta under samma Tak, och den allenast med 1 ugn försedd, hwilken är 3 al: hög och öfwerst 15 toll i qvadrat wijd dragandes sig ihop nedan till wid ögat deräst Stickhärden ligger 5 qvarter utanför ugnen. Her på beskickas till 1 Schicht ell: Smeltning allenast 1 Rosta ell: 10 Z:, som löper igenom på 24 timar och gifwer ordinarie 4 Z: Tenn, uppgåendes der till 6 Kübel Kohl. Her Her finnas in alles 50 Bokwerk, dehls dubbla, Gewierdte Mühlwercke kallade, med 18 Stämplar och 6 Hiul, och dels enkla, Gemeine kall:, med halfparten mindre Stämplar och Hiul; Dessutan ock 25 gångbara Smelthyttor, 12 Keijsarens egna och 13 privatis tillhörige. Åhrl: tillwerkningen war nu för tiden högst 1500 Z: och gälde 1 Z: 57 Keijs: Gülden, warandes Tennet i alla måtto så godt som det Altenbergiska, och beskickades till werktenn af Tenngiutarne med 4 skålpund wissmuth på Z:n. Betiente och arbetare wid bägge Refiererne woro: En OberAmbts Verwaldter, 2 Berg Mästare, och 2 Geschworner, som med det öfriga Bergambtsfolket hwar onsdag och lögerdag Session höllo; Item 20 Schichtmästare, 300 Grufwe- och 200 Bokwerks- och HytteArbetare. På wed, werkie och kohl wiste man så her som mångestädes wid de Bergwerken i Böhmen besynnerl: in mot Sachsiska sidan, ännu intet af någon brist, utan hade skogar till öfwerflöd, men icke dess mindre måste sådant her i anseende till den långa fohrwägen dyrt nog betalas, och kostade 1 Klafter 2 al: lång Rostweed 40 Kreutzer och det öfriga i proportion der emot. Her ifrån kom jag till det widt bekandte Warma badet Carlsbad, hwaräst remarquabelt war att se huru den heta Wattuådran

Wattuådran ell: Sprudelen hardt wid en starkt rinnande ström häftigt uppsprutar, lämnandes det sedan genom åtskilliga rännor aflöpande wattnet en bitumineuse och kalkachtig wid trädet ell: Bräderna småningen tillwäxande hård materia, Badstein kallad, af åtskilliga färgor men mäst guhl och brunachtig, och i hwarjehanda figurer formerad. Elliest synes her ock icke ringa förundran wärdt att 3 högst 4 al: från sielf: heta wattusprånget en surbrunn af ijs kallt watten finnes och continuerl: full står oachtadt der af dagel: ymnogt hämtat warder. Dessa bägge Språng, men den förra förnämbligast, hafwa ifrån långliga tider en stor och allmänt bekandt werkan wijst med åtskilliga och elliest oboteliga siukdomars curerande, så att de eij utan orsak hwart åhr af många hundrade menniskior besökas och högel: berömas. Sedan fortställde jag resan igenom den lilla men herligt situerade Staden Schlackenwerde /: hwilken Prince Louis af Baden tillkommer och är för dess sköna Slotz Trägård samt prächtiga Klosterkyrkia bland de wackraste Fläckar i hela landet till räknandes :/ till det rychtbare och i forna tider förtreffeliga Silfwerwerket JoachimsThal. Det samma ligger i en dahl, hwars längd och diuphet af mångom för sällsam hålles, stigandes han allt högre uppåt emellan brandte och ganska ohyggeliga Backar öfwer 1/2 mil i längden från flacha Landet in mot den för ohörlig Kölds och sniö skull om wintertiden gans nästan inhabitable flecken Gottes gabe. Hwad detta werket fordom för stora rijkedomar och revenuer inbracht finnes dels i Chrönikorne beskrifwit dehls ock är lätt att sluta af de många qwarlåtne Gråbergs warpen och ödes grufworne; A: 1516 skall det först blifwit upptagit och kommit 1525 i bästa flor, hwarwid det continuerat öf:r 50 åhr, under hwilken tid 45000000 R:dr utbyte fallit; Der till med berättas det ock då warit belagt med 25000 arbetare in alles, såsom 1500 Steiger, 700 Haspelknechte, 600 GrubenJungen och de öfriga proportionaliter der emot, men detta synes wara nästan otroligit. I det 16:de Seculo har det begynt småningen aftaga och sedermera så i lägerwall kommit, att nu för tiden allenast 40 små och fattiga Silfwer-, 12 Zwitter- 1 Kobold- och några både koppar- och jernGrufwor i gång woro. Her tillwerkades nu knapt 20 marker Silfwer, men åt minstonne 200 Z: Tenn åhrl:. Den Kobold, som så i den förnämsta grufwan som åtskilliga små skärpningar wankade, war i de sådan ymnoghet att man icke allenast den her wid werket belägne utan ock twänne Färghyttor wid

wid Platten der med rijkel: fournerade; men denna Färgan wardt emot den Schneebergiska litet achtad och fördenskull för en ringa penning borthandlad till en nödhielp för landet. Den tillwerkade kopparen, som besteg sig näppel: till 20 Z: om åhret, segrades på den her befindtl: Segerhyttan, dock med slätt avantage. Jerngrufworne her omkring woro till ett temmeligit antahl och bestodo så af Flötz- som Stockwerk, gifwandes fuller en waker qvantitet Malm, men alldenstund inga Jernwerk i neigden funnes måste man den samma merendels till de Sachsiska nästbelägne föryttra. Till öfwerflöd har her ock för 8 åhr sedan warit ett Swafweloch Vitriol Bruk i gång, men blifwit för Kiesens utgående eij utan största skada instäldt. Med detta nödgades jag nu att sluta min tour i Böhmen, och reste öfwer Wiesenthal /: der Sachsiska grentzen widtog :/ Annaberg, Wiesenbad och Wolckensten tillbaka till Freijberg igen, der ifrån jag ock tillförne war depêcherad och fann mig för åtskilliga orsakers skull necessiterad emot min högste åstundan att tänka på Hemresan, tog så den genaste wägen öfwer Dresden Dresden, Brerlin, Stetin, Stralsund och så öfwer till Skåne, räst mig den nåden wederfors att få afläggia i Malmö min derdånigste uppwachtning hos hans Kongl: Maijestät och reste dan genom Christianstad och Wexiö directe till Stockholm, seendes under wägen Norköpings Messingsbruk, samt flera erk, dijt jag någorlunda afbryta kunde. Såsom jag altid och i sielfwa effecten erfarit den berömlige försorg gunst, som Eders Grefliga Excelence och Höglofl: Kongl: Collegium tedze osparde Haft för dem, som sig med någon åhoga på ergwerks wetenskaper applicera, ock jag sådant studium igenom af Hans Kongel: Maijestät uppå Eders Grefliga Excellences Högloflige Kongl: Collegii bewågne recommendation mig allerdigst förundte resepenningarne desto öpnare tillfälle ft att fortsättia, altså kräfwer min skylldighet att nbära der före all underdånig och ödmiuk respect och tacksamhet, d lika ödmiuk bön att denna min resa och der öfwer fattade koroch enfalldige relation måtte med gunstigt nöije ansees och i försäckran lefwa om Eders grefliga Excellences och Höglofl: Kongl:

wid Platten der med rijkel: fournerade; men denna Färgan wardt emot den Schneebergiska litet achtad och fördenskull för en ringa penning borthandlad till en nödhielp för landet. Den tillwerkade kopparen, som besteg sig näppel: till 20 Z: oc åhret, segrades på detjher befindtl. Segerhyttan, dock med slätt avantage. Jerngrufworne her omkring woro till ett temmeligit antahl or. bestodo så af Flötz, som Stockwerk, gifwandes fuller en waker quantitet alm, men alldenstund inga Jernwerk i neigden fnnes maste man den samma merendels till de Sachsiska nästt gne föryttra. Till öfwerflöd har her ock för 8 åhr sedan warit ett Swafwel och Vitriol Bruk i gång, men blifwit för kiesens utgående e utan största skada instäldt. Med detta nödgades jag nu att sluta min tour i Böhmen reste öfwer Wiesenthalsder Sachsiska grentzen widtog:/ ki berg, Wiesenbad och Wolckensten tillbaka till FreijbergDer ifrån jag ock tillförne war depecherad och fan mig fo skillige orsakers skull necessiterad emot min högsta åstunde att tänka på Hemresan, tog så den genaste wägen öfwer Dresde Dressen, Bverlin, Stetin, Stralsund och så öfwer till Skåne, deräst mig den nåden wederfors att få afläggia i Malmö min underdangste uppwachtning hos hans Kongl. Maijestät och reste sedan genom Christianstad och Wexiö directe till Stockholm beseendes under wägen Norköpings Messingsbruk, samt flera Herk, dijt jag någorlunda afbryta kunde. Såsom jag altid och i sielfwa effecten erfarit den berömlige försorg och gunst, som Eders grefliga Excelence och Hoglofl: Kongl. Collegium städze osparde Haft för dem, som sig med någon åhoga på Bergwerks wetenskaper applicera, ock jag sådant Studium igenomde af hans Kongel: Maijestät uppå Eders Grefliga Excellences och Högloflige Kongl: Cellegi bewågne recommendation mig allernådigst förundte resepenningarne desto öpnare tillfälle haft att fortsättia, altså kräfwer min skylldighet att hembära der före all underdånig och ödmiick respect och tacksamhet, med lika ödniuck bön att denna min resa och der öfwer fattade korta och enfalldige relation måtte med gunstigt nöije ansers och jag i försäkran lefwa om Eders grefliga Excellences och Höglofl: Kongl:

Kongl. Collegii widare befordran och bewågne åtanka den jag mig alt Framgent skahl söka mer ock mer att werdig göra och till dödstunden förblifwa Efdes Grefliga Excellences och Högloflige Konglige BergsCollegii Ödmiuke och hör sammaste Tienare Edmund Gripenhielm Stockholm d 6 Februarii A: 1702.