Anmärkningar öfver tillståndet af the Bergvärk, hvilka på Hartzen blifvit befarne år 1748. Företal. Ibland de flere kundskaper, som en Bergsman har nödigt at inhämta, blir wäl kännedomen af malmgångar samt deras ock Grufwornes rätta bearbetande, det beswärligaste. Ty alt annat kan han i det mästa med beqwämlighet lära i sin kammare, ofwan jorden, på fältet, i prober-kammaren ock smälthyttan etc. men detta, såsom grunden till thet, som är Bergwärkens egit, nemligen; kännedomen af gångarne ock de wärkstäder, hwaräst Metallerne af naturen tillwärkas, måtte nödwändigt läras på sjelfwa stället, i bergen ock mästendels under jorden. Här will intet förslå at lämna malmarne efter ögon-märken eller Composition: at läsa hwad äldre ock nyare bergs kunnnge Män skrifwit om gångar ock deras förhållande: at man känner alla orda-sätt, hwarmed gångarnes beskaffenset utmärkes: at se gångarnes utstrykande i dagen, ock hwad förändringar bergen undergått dersammastädes m.m., ehuru alt sådant dock är nödwändigt; men med all denna apparatus; skulle dock en Bergsman, då han wille bese gångar ock grufwor, utan den ringaste underwisning på stället, blifwa ej ej mindre brydd än den, som trodde sig derföre wara en god snickare för det han kände alla wärktygs ock listers namn men ännu aldrig satt handen till hyflen eller något snickare arbete. Bergsmannen lärer finna inne uti bergen en hel ny werld eller en del af naturens stora bok, som han måtte lära sig at läsa med ögot ock begeppet, sammanfoga Theorin ock practiquen, anmärka beskaffenheten ock alla de förändringar som förefalla med gångarne, wänja ögot at med lätthet skilja gång från wägg ock ej af klyft ock kast förledas från gångens rätta stryk ock stigning o: s: w: samt i grund deraf lära grufwedriftens rätta art ock styrsel. I sådan afsigt lärer han få aflägga en hop krops beqwämligheter, wänja sig wid flere faringssätt i grufwor ock at fördraga der tillstötande ombyten af luft ock ofta obehagliga dunster: ej spara sin möda at sjelf lägga handen wid allehanda bergs arbete, på det han må kunna judicera om arbetarens skyldighet ock hwad therwid förbättras kan: iaktaga hushållningen efter grufwornes ock Bergwärkens olika beskaffenhet, samt derwid begågne felaktigheter. Huru angelägen denna gångarnes kännedom är, ock huru litet man derutin derutinnan kan förlita sig på arbetares ock Gruf Fogdars berättelser, ehuru de ofta hela sin lifstid dragits med grufwe arbetet, ock på hwilkas kundskap grufwedriften mycket ankommit, slutes nogsamt deraf, at icke allenast i forntiden utan äfwen i wåra dagar, stora ock mägtiga gångar uti gångbara grufwor, antingen icke blifwit eftersatte eller ock lemnade i wäggarne, under förewändning at de gått ut: At sjelfwa grufwe-arbetet ofta blifwit inrättat efter en enda grund, af perpendiculair afsänkning samt band ock fästens qwarlemnande, utan afsigt på gångens förhållande i stryk- ock stugning, så at från första början af en Grufwas anläggning, grunden tillika blifwit lagd till des alt för tidiga undergång ock till stora stalp, hwarigenom grufwe-arbetets fortsättande blifwit hindrat eller i förtid kostsammare än nödigt warit, ock at grufwan måst ödeläggas fast ännu gång ock malm warit för handen: At man ofta försummat anmärka förädlande klyfter, såsom rättelse hwaräst malmen borde eftersättas. Det har ock händt at en malmgång blifwit ansedd för oduglig, för det han med flere malmslag warit blandad eller ock mindre rikhaltig ock at en malmgång på hela sitt fält blifwit äfwenså förlastad, för det at han på de anträffade ställen ej fört någon eller lönande malm, då han likwist på andra ställen hade kunnat wara malmförande: at hela fältet, som warit begåfwat med lönande malmgångar, blifwit lemnat oarbetat, för det några sina skjärgningar deruppå warit beswärade med starkt watten tillop: At ofta förmente oöfwerwinnerliga hinder blifwit lagde bergsdriften i wägen, som kanskie kunnat i rättan tid hjelpas. I anseende till alt sådant blir det nödwändigt för en Bergsman, at sjelf befara flere grufwor ock Bergwärk, på det han icke allenast måtte blifwa hemtamd med gångarne, deras föränderligheter ock deraf härflytande olika arbets ock hushållnings drift, utan ock se hwilka felsteg blifwit begågne, samt om ock huru de blifwit hulpne, ock hwilka swårigheter man ej må gjöra sig beswär at mota, såsom wärkeliga omöjligheter, ock änteligen at kunna underwisa de mindre Bergskunnige, hwad de i alla fall böra weta ock wärkställa, Sedan Sedan jag befarit de förnämsta bergwärk i Fäderneslandet ock på åren 1741 ock 1742 besedt så wäl de Suden- som Nordenfjeldske Bergwärken i Norriget, i synnerhet det af Tyskarne i förra Seculo började, ock efter des belägenhet, förträffeligen anlagde ock inrättade Kongsbergiske Silfwerwärket, wille jag ännu se mästarenas egne anläggningar i deras länder. Omständigheterna befunnos dock hos dem, under senare resåren 1748, 49, 50, 51. 52 ock 1753 i några delar emot förmodan, mindre fördelacktige, besynnerligen de gamlas arbetssätt, än jag förestält mig. Tyskarne hafwa i gamla dagar just icke warit större trollkarlar i grufwerdriften än de Swänske. Med förundran funnos wid de tyska Berqwarken stora öpningar ock infallne Grufwor: Tillmakning med wed brukades på stora gångar ock Stockwärk: gångbara Grufwor igenfylldes ofta med sten. Men under alt sådant tyckes doch Tyskarne hafwa förändrat sine felsteg, ända dertill at hafwa wändt sig dem till gagns, för än här i Swärget skjedt. Dock regera ännu på sine ställen wisse antagne sedwanor, antingen de nu mera behöfwas eller ej, såsom förstämpling i grufworne worne på sin wissa distence emellan kasten, där dock bergarten är fast nog ock klyfterne utgågne. Beskrifning öfwer Tyska grufwornes gångar är egenteligen mera nyttig för den, som dem besedt, till öfning kännedom ock minne, än för andre; men som hos oss ofta likhet förekommer med gångarnes ock grufwornes bearbetning, med Tyskarnes; så kunna ock en del af deras arbetssätt här i Landet anbringas, besynnerligen tillmakning på stora gångar eller hela gångens borttagande, utan at grufwan derföre skulle infalla: Fursten- ock Strassenbauverschrämen wid aflösande wäggar: Grufwors ock bearbetade gångars igenfyllning, med farorters, arbets ortens ock upfordrings Schachters lika fullt conserverande eller inrättande o: s: w:. Hafwa wi i Sweriget hårda bergslag, så behöfwa ej heller grufworna med så mycket träwirke eller stenbyggnad förwaras mot stalp, som hos Tyskarne; men som de hårda wäggar ändå i stora öpningar gifwa sig ut, för klyfters skull, som them igenom skiära, ock änteligen stjelpa; så äro deremot igenfyllning samt swälfde sträckorter ock Schachterde bästa. Stollar Stollarne äro ganska fördelaktige så wäl för watten- som wäderfordring ock för det at grufworne hela fältet ock tracterne igenom, kunna afsänkas till större djup, än eljest warit möyeligit, jämte det, at flere gångar uptäckas ock dagwattnet brukas kan på flere efter hwarandra i grufworna, öfwer stollarne, inrättande watten konst hjul. Hushållningen på Hartzen med grufwornes penninge förråder är ganska förträffelig. De hafwa icke allenast sjelfwa tillgång på penningar, när några större kostnader skola gjöras med durchslag, konst byggnad, ny förstängling etc, utan kunna ock understödja andra nya upkommande grufwor i deras drift. Inrättningen med Gewärkschafter eller bolag af ett lagomt ock tjenligit antal grufwedelar eller så kallade Kukes eller Kuxar, är så beqwäm, at sådant Intressentskap på ganska kort tid, ofta af ett par dagar är färdigt, när en anledning befunnits arbetswärdig. Den arma grufdrängen eller arbetaren trängs ofta om deltagande i sådane nya gewärkschafter. De wåga gjerna en liten del i qvartalet af sin förtjenst, i förhoppning at framdeles få sin skada igen af förmögna gewärker eller bolagare, när arbetet blifwer lönande. Hwad Hwad jag nu i dessa ämnen kunnat anmärka wid Utrikes Bergwärk, har jag hopdragit uti denne första, ock skall förtsättas uti påföljande Tomer, så snart de hinna renskrifwas. Men härwid mötte jag widgå, at som jag icke förestält mig det Samlingen skulle få det hedrande öde, till at en gång komma för bergkunnigas ögon, så är han ej heller upsatt med någon wältalighet, utan aldeles på sätt som tankarne ur pennan flutit, ofta i hast ock under mindre beqwämlighet, hwarigenom ordningen icke är i bästa skick, eller wissa ämnen fullständigare utförde, än för mig warit nödigt: jämte det at misstag ock felsteg, såsom mänsklighet åtföljande, ofta icke kunnat undwikas. Mina omständigheter tillåta mig ej heller nu mera, at omstöpa samlingen, utan får jag efter concepterne lemna den samma renskrifwen, såsom han för mera än 30 år tillbakars författades. Dock har åtskilligt måst uteslutas såsom olesligit ock så några ställen äro tilläggningar gjorde. Till undwikande af widlyftighet uti hwarje grufwas beskrifning, har man wid de förnämsta Bergwärken, under namn af Generalia anfört sådant, som i allmänhet kunde röra deras förhållande ock hushållning. Under Under Specialia förekomma egenteligen grufwornes ock gångarnes beskrifning, med hwad särskilt i hushållningen wid någon grufwa befunnits. Sådane Grufbyggnads sätt, som warit mindre brukelige i Sweriget, ock antingen i de gamla bergs böckerne icke blifwit i alla delar aftecknade, eller ock i senare tider påfundne, har man sökt med ritningar at förklara. Utaf tillwärknings Tabellerne inhämtas så wäl tillwärkningen af flere slags Metaller, som wid några wärk kostnaden ock åtgågne Materialier, jämte den winst genom utbyte gewärkschafterne tillfallit, så mycket man kunnat åtkomma; men för äldre tider är åtskilligt hos de gamla bergs auctorer antecknat. At wisa grunden ock säkerheten på utbyten ock annat mer, skall framdeles uti det så kallade bihanget bifogas dertill tjenliga allegater, hwaribland äro the wid bergwärken qvartaliter utkommande trykta underrättelser, under namn af ausbeuthbogen eller austheilung der ausbeutz, hwarutinnan gewärkschafterne blifwa underrättade om utbyte eller hubuss, härrörande af grufwornas tillstånd. Wid smältningarne har jag endast igenom gått ock observerat dem, som jag trodt kunna blifwa nyttige i hem orten, såsom besyn besynnerligen blejschmeltzen ock silfwer drifningen wid Unter-Hartzen: Stensmältningen ock stora silfwerdrifningen i Freijberg, hwaröfwer anmärkningar på sina ställen äro införde, ock hwilka kunna tjena till underrättelse för smältarne. Det som emedlertid upwäkt min största förundran har warit den fast otroliga myckenhet af större ock mindre grufwor ock deras föränderliga tillstånd, som finnas i mästandels alla bergwärks orter besynnerligen uppå Hartzen ock i Sachsen, såsom owädersägeligen en betydande styrka till bergwärkens bestånd uti en långlig framtid. Till förklarande af denna sanning, har jag utur ausbeuthbogen uppå Hartzen ock i Freijberg, ifrån början af detta Seculo utdragit, icke allenast i gång warande, utan ock under den tiden uptagne grufwors ock skärpningars beskaffenhet ock förändringar, på det at derutaf skulle ses at en grufwa icke kan bestå ewärdeligen; utan som den för mångahanda orsaker skull måste lemnas, antingen aldeles eller på tid, så böra andra uptagas ock i de förras ställe drifwas, ock så medelst Bergwärken beständigt uppehållas, these utdrag äro upförde på Tabellerne under sina särskilte tittlar ock förklarade signa. dock Dock torde tillfälle gifwas wid berättelsen om Freijbergiske grufworna eller ock framdeles wid slutet af hela samlingen, at anföra några reflexioner i detta ämne ock flere hushållningsmål. Umärkande af gångstrykningen är olika hos Tyskarne, men här äro the mästendels upförde antingen efter wäderstrecken eller efter timarne, 12 timar räknade på halfwa Compassen, men stupningen utmärkes beqwämast med wäderstrecket. Med perpendiculair stupning förstås så många utmärkte grader hwarmed gången afwiker från perpendiceln, ock med Horizontel stupning de utmärkte grader hwarmed gången afwiker från Horizonten. Mått ock wigt äro icke lika öfwer alt ock besynnerligen äro några mått wid Bergwärken osäkre ock otydelige, emedlertid har man försökt at dem efter möjligheten förklara. Uti anmärkningarne ock Tabellerne förekomma olika mynt sorter, hwarföre thet torde wara nödigt at berätta thet en florin eller Specie Riksdaler är 2 gülden ock mästendels skrifwes flgr: En R:dr En Riksdaler courant R:dr thr eller r:dr är 1½ gülden. En gülden fl. är 16 güte groschen g:gr. En groschen är 12 penningar pf. En mariengülden är 2/3 af en gülden ock skrifwes m.fl. m gulden En mariengroschen 2/3 af en gutegroschen, m gr. Men uppå Hartzen utmyntas alt silfwer i fint ock i gulden stycken med stämpel af 24 mariengroschen samt mindre fördelningar, undantagandes de Specie Riksdalrar som uppå Ober-Hartzen i Communion myntas till utbyte ock grufworne, men hafwa sine särskilte stämplar. Almsta wid Norrköping den 24 December 1784. Alexander Funck Besedde Bergvärk uppå Unter-Hartzen år 1748. Hartziske Bergwärken. Hela den landt tract, som är belägen ifrån Pommern igenom Meklenburg ock Hamburg, samt sedan widare igenom Hannover af Braunsveig, är tämmelig jämn ock flack, såsom Skåne, bestående af stora hedar, upbrukad äng ock åker, föga skog samt sandblandad jordart. Fem mil söder om Braunschweig stad tager den bekante hartzwald wid, hwilken i gamla tider sammanlängde från Pohlen igenom Saxen Braunschveig Hessen Thüringen ända bort åt frankriket. Nu mera är han flerestädes stympad, så de berg ock dalar som sträcka sig wäster om Bloksberget (Monsbrukterus) till en bredd af 3 à 3 1/2 mil, samt ifrån Goslar ända ned till Hessen 5 à 6 mil, egenteligen kallat Hartzen ock är belägen uti Hertigdömet Braunschveig, bestående af berg ock dalar med mästendels granskog bewäxne, ock små strömmar emellan bergen försedd, af hwilka de förnämsta äro 1 åker 2:o 3:o Töse 4 Sieber 5 Ecker. Bergen närmast åt slätlandet äro mera höga ock branta på alla sidor än lång slutte ock ligga ej eller i någon serdeles ordning utan kröka sig det ena efter ock inuti inuti det andra, att efter som watnet kunnat skjära sig fram. Alla de bergwärk, som i dessa bergen tid efter annan kunnat upfinnas, hafwa generaliter namn antingen af Unter Hartziske, som allena begriper i sig Rammelsberget, eller ock oberhartziske, hwarunder alla de andre på Hartzen belägne bergwärk förstås. Emedlertid beskrifwas de nu såsom de blifwit besedde A:no 1748 in Augustii etc: Rammelsberget på unterhartzen Belägit af alla dessa bergen närmast mot norden, emellan Riks Staden Goslar mot norden, Floden Ocker mot öster, ock är en tämmelig hög Bergkulla med jord betäkt ock på östra sidan med granskog bewuxen, tyckes sträcka sig i N: O, ock S: W: till längd på höft 14 a 1800 fr ock är longslutt mot Norden, men twärt öfwer till något mera än hälften af längden, samt så brant at man med möda kan stiga det upföre. På wästra sidan ock straxt nedan om den starkaste branten, är en mindre stupande widd, hwarunder grufworne äro belägna, wid pass 1000 fr: från Gosslar, warande fordring Schakter belägne straxt. under under förr sagde brant, men några ock 40 Lachter högre än wid Goslar, för Breit Thor utfallande tjeffe stolle. På sudwästra sidan från Rammelsberget ligger äfwen ett sådant berg, Hertzbergs kallat, skilt från annan med en djup dahl, uti hwilken up från dalarne mot den endaste till grufwe driftens behof belägne dam, watnet sig samlar. Om detta bergwärks ålder från 900:de talet samt åtskillige tilldragne öden, finnes i många Bergs Böcker, dock är derom en liten Collection wid Oberhartzen infört; men om den stora öpning som synes en 30 à 40 lacht. högt upp uti berget öfwer fordring schachten, anmärka at den samma öpning som synes ej på in i grufwan, utan när stora widder i gamla tider blifwit utbrutna, så at grufwan efter hand satt sig så har det bransa berget förlorat sitt stöd ner wid foten ock således måst gifwa sig efter; ock ehuruwäl at en sådan sjunckning dageligen skjer, så at den stora öpningen äfwen blifwer större efter hand, så har dock grufwan på en gång kunnat gjort en generalle sättning, då så många arbetare berättas wara ihjälslagne, men ej hafwa de tagit skada af den öpning, som skedt i dagen. Föröfrigit git består berget uti denna öpning af en fin grynig tät ock hård flolägrig, brunaktig sandstens art, som stryker uti ost nordost med 25 à 30 graders stupning från Horizonten mot sud sudost; men huruwida berget mot östern må bestå af samma sten art, det kan man ej se. Eljest stryka igenom denna sandsten åtskilliga ock i lika stund med bergstrykningen tomma perpendiculaira dag klyfter med liten stupning mot östern, slika dagklyfter synas ock längre ned wid grufworna ock schifter berget, som nedan berättas. Ifrån Hertzberget utstryker en morgongång igenom dahlen ock in i Rammelsberget på des nordwästra sida, hwarpå hela grufwan är funderad. Dess stund är ej altid ock på alla ställen lika ty utom det at gången i Rammelsberget slagit en ganska stor buk på sig, hwilket wäl warit ordsak at man considererat detta för ett stock wärk, så tyckes ock gången i östra fältet wilja wrida sig åt ost süd ost ock uti det wästra mera åt nordan. Äfwen så behåller ej heller gången beständigt stupande på djupet, utan stundom öfwer stundom under 45 grader der mot wästern, hwilket tillika går emot eller under högden af Rammelsberget. Mögligheten at denna gång är ock olika; ty så länge han hölts för ståckwärk arbetades han af de gamla utom någon särdeles ordning, tills det skjälpte öfwer ända ock formerade att stalp af lös berg, som kallas altenman ock sträcker sig till 100 f:r på djupet från dagen; men sedan man med twär orter gått igenom gången på flera ställen, har man förnummit at han äger sina riktiga afläsningar ock är ej mer än en enda gång, hwilken man således funnit på 60 L: djup från dag hålla sig mägtigast uti Breitlinger till 46 L: bredd, stickande upp i alten man som upp i dagen ännu heter Kichtschachtet, men eljest continuerar han af på djupe ännu snart lika mägtig. Deremot märkes att gången af wästra fältet blifwer ju längre ju smalare in till 2 alnar samt at gången i det östra fältet åter igen fördrummar sig ock aldeles utgår; doch äro dess drummer i förstone ock när de med 2 à 3 alnars mellan berg usstryka utur gång buken, af 2 à 3 alnar mägtighet ock föra god malm; men räcka ej länge förför än de förtryckas ock blifwa oäkte. Emedlertid är denne gång emellan sine halband icke altid ock af rena malmen fyld, utan stiger ofta utur wäggarne stora strimmor ock kötlar af berg, som med malmen sitter anwuxen. Så håller sig ej heller malmen lika. Mästendels faller han uti en fin, lät ock hård blandning af kins, ♀ malm, ♄ glants; blände ock hwilken tillika räknas guld haltig; men eljest håller ♀ malm med Zink, ♄ malm med Zink båda uti en kins art för sig sjelf. Sällan håller blyglants ock ren ♀ malm ock då will gjerna berg blande sig ibland, hwadan de få namn af ♄ ock ♀ kniester ock göra i smältningarne någon hjelp emot de eljest så lättflytande malmerne. Hängande består af en mörkgrå, hård dock rasibel flolägrig, torr schiffer är, doch berättas denne wäggen ej wara mera än af 20 L: tjocklek då en rödaktig sandstensart skall emottaga, hwars tjocklek ej heller skall wara bekant. Liggande åter består af något lösare ock Gröfre schiffer art, hwaruti närmast gången små ♀ ock ♄ samt samt kinsstrimmor ock drummer instiga ock hwilka göra lägren af schiffren olika mägtiga, warandes eljest båda dessa wäggar med större ock smärrre drummar ock klyfter af spat i åtskillige directioner ock hwilka torde bidragit till gångens fyndighet, ock är strykningen i gemen af wäggarna paralel med hufwudgången. Sjelfwa malmslagen äro ej synnerlig rika på sölf eller koppar, men mera på bly, öfwer alt får man räkna 1/2 L: på ett centner ertz ock på wärkbly 2 lod på Centnern, men blyet till 30 à 40 procent, dock blir stohrdel innestickande uti smältningarne. Föröfrigit anmärkes i gemen wid detta bergwärk följande omständigheter, 1:mo att alla uppå denna gång anlagde grufwor ock hwilka räknar 14 till antalet, äro allesamman-bygde, hwarigenom så wäl frisk wäderwäxling kan erhållas i grufworne, som wattnet med fördel ledes från den ena grufwan igenom den andra till wattn schachtet ock konsten, med hwilket det fordras upp till den djupaste belägne stolle, till besparing så wäl så wäl af flere konst byggnader som at ej behöfwa låta den samma gå uti dagen. 2:o Belägenheten af grufworne har gifwit anledning at kunna betjena sig af stollar, hwaraf här äro besynnerligen fullbragte twå stycken, nemlig: obernstoll ock tjeffern stolln, hwilka ock kallas fortunati stollarne. Den sednare infaller uti Fruer Gezäher-grufwan ock inbringar up ifrån dag ock utsatt ortploch 41 7/8 L. Upp till denne stoll måste alt watnet updragas af djupet utur nu mera kallade kunstträcker grufwan, ock afrinna igenom stollens längd 1445 Lachter. Obern Stolln inbringar ej mera än 20 7/8 Lachter ock är 474 L. lång igenom denna utrinner alt konstwatnet eller alt det wattn, som drifwer ofwan denna Stoll, i grufwan stående 2:ne wattenkonst hjul. Desse hjul äro också placerade det ena efter samt under det andra tillika med det nedersta stående reserv-hjulet, som allenast brukas då något behöfwer at repareras på någotdera af andra, at wattnet kan falla från det ena hjulet på det andra. Det watnet som åter samlar sig emellan Ober- ock tjeffer-Stollarne, utledas igenom den senare. Men watnet watnet till hjulen inledas igenom en liten stoll, dels hwälfd dels öppen ifrån dammen, som är belägen emellan Rammels ock Hertzberget. Denne dam äger mit på et hwalf som sträcker sig ända fram till watnet, där han är tilgord ock hwarigenom pumpröret går in i dammen men hela bottnen af hwalfwet är öfwertäkt med wattn till den högd som behöfwes at inrinna i grufwan, men skulle det starkare tillflyta så flyter det öfwer i en annan ränna bort. 3:o Fordringen utur alla dessa grufwor skier igenom 6 schacht med hästwindar, jernkjedjor ock runda tunnor men som drif-Schackten ej altid kunna sammanslås med arbets orterne, ej eller dessa Schackt kunna med beqwämlighet drifwas tillika djup med de förra, så betjenar man sig af små handwindar eller en ock annan under hwarannan till 20 L:r djup. Dock måste desse Hasplar ej sättas perpendiculairt under hwarannan utan litet på sidan, at hwar Haspel kan hafwa sin fyllort. På Hasplarne brukar till undwikande af malmens störtning icke tunnor utan små korgar om 2 1/2 à 3 kannors rymd utaf widjor sammanbundne ock ock som på en sida der handtaget är äro flata, så at 2:ne korgar kunna tillhopa ställas ock hakas på kroken, 4 sådane korgar passas sedan på skott kjärran ock skjutas till fyllorten, om han är långt från belägen, samt utstjelpes sedan uti Schackt-tunnan, ock de toma korgar föras altid tillbakars igenom små schachten till sine djup. Schachten äro eljest ej allenast med förstämplingar försedde emot fall, utan ock med spiror, hwarmed tunnan ock kedjan slipper fila sönder berget. 4:o Malmen winnes så wäl med tillmakning som sprängning alternative ock efter omständigheterna ock fuller båda antingen med schramen ock strossar, eller ock med Fursten; Ty som det wille blifwa både långsamt ock kostsamt at med sprängning winna sådan myckenhet malm som här faller, så måste man äfwen bruka tillmakning, ock des utom är hettan efter tillmakningarne i denne grufwa en hufwudsakelig omständighet till des uprätthållande, ty som en stor del af altenman eller det gamla stalpet består af victriol ock uplöst berg, hwilket icke såsom i Fahlun hårdnar utan af frucktigheten uplöses ock nedfaller, samt samt igenfyller gångarna i altenman så tjenar warmen at hålla honom torr, så mycket möjeligit är; ock på de ställen kunna murar brukas, man måste på de ställen dit warmen ej kan komma orterne med förlinning emot stalp förwara, lemnandes emellan desse murar, hwilka ofta hwälfwas tillsamman, sand eljest igenom försinningarne, så stort rum som behöfwes till fordring ock faring grufworne emellan. Till bruk i desse murar har man den fördel at ej behöfwa annat än det på golfwen fallande stoftet eller syltan, hwilket blandas med wattn, är godt bruk nog, emedan det som sten hårdnar, där det får torka men på fuktige ock kalla orter går det långsamt. Slåledes blir als intet berg upfördt utur grufworne utan det samma anwändt till grufwans befästande, ock des utom många 1000:de tunnor berg till sådant behof nedfördt. Verschrämen skier wid gångens liggande, men Furstenbau wid des hängande, men båda äro inrättade at med fördel ock besparing af wed, samt winning af mera malm, kunna drifwa grufworne ock skjer det det på följande sätt nemligen. * Värschrämen upslås hela fältet efter omständigheterne 30, 40 à 80 Lachter på gången, dock så at den ena ändan altid hålles lägre dit åt watnet med beqwämlighet kan afföras eller updragas. Wid liggande uphakas salbandet, antingen med kilhacka eller en hammare ock liten kil på skaft, 1/2 al: bredt ock 2 till 3 qvarter djupt, eller ock så djup man beqwämligen med wärktygen kan åtkomma, så at derigenom fås emot liggande en fot på hwilken man med skott kan aflösa 3 à 4 a:lr twärt öfwer gången, ock som det öfriga af gången är mycket docerande, ock öfwer hufwudet hängande, så har man med tillmakning tillfälle af lösa malmen med fördel hela fältet utåt, ock till den bredd, som gången antingen är mäktig, eller eljest på denna mägtiga gång 4 högst 5 Lachter. Sedan tillmakningen blifwit rengjord, kan wid liggande wägg några skott göras in till des man widare, som förbemält, med Verschrämen måste börja ock fortfara. Men som orterna igenom denna arbetning blifwa nog stora ock widlöftiga ock man derjämte måtte. * Till detta bau höra Tab: I. II. III. IV. V. VI. Fig: 1. 3. 5. 7. 9. 11. Considere considerera de arbeten som mot hängande förehafwas så at det ena arbetet ej må fördärfwa det andra, så lemlängd nas till grufwans styrka emellan hwar 30 Lachters på fältet et bergfäste / Ertsmåttel / i sjelfwa malmgången af 9 Lachters längd ock djupet, swarande altid sådane Ertsmittlers öfwersta bryna Horizontelt emot hwarandra, så at faring öfwer ock emellan dem altid kan göras, uppå de efter hand upmurande murar. Äfwen så komma på djupet at wara 18 à 25 La: emellan desas Erzmittel; dock hålles de ej perpendiculairt under hwarandra utan alternerandes så at hwart annat hwarf kommer under annat. Ock som emellan Ertsmittlarne ända äro ansenlige widder, så blifwa murar dragne från den liggande wäggen efter hand ock under öfwerhängande taket af gång, alt efter som grufwan avancerar på djupet; Men igenom desse murar göres tillika öpningar, som antingen hwälfwes eller gå rätt upp till taket, så man derigl. har fordring öfwer Ertzmittlen. Under tiden lemnar ock sådane öpningar igenom murarna för wäderwäxlingen skull. På det murarna må få fast fot ock ej halka utföre på liggande wägg, så uplägges utur den den samma några skott hwarpå murarne sedan fotas. Murarne göras om 5, 6 à 7. qvarters tjocklek af den härwarande skifferarten, men emellan hwarje mur ock sjelfwa wäggen kommer af fyllas 5 6 etc: alnar med fyllberg, allenast derwid acktas at ej kjer gjerna må medfölja, emedan den samma plägar börja at brinna, ock skall ofta gjort mycken skada, då grufwan eller närmaste tracten kring branden för röken skuld blifwer owandelbar. Wid sådane tillfällen är ej annan bot än at igenfylla alla öpningar i kring branden, så at han må förqwäfja; dock plägar det wara swårast at weta egenteligast stället af branden. Förråd af sten befordrar mer eller mindre dessa murars upwäxt, då i senare fallet de förr omtalte nedsände stenar anwändas; ock efter murarne på många ställen måtte göras torra, utan bruk för fuktigheterne skuld, så måste de dock läggas försiktigt ock updragas nästan perpendiculairt allenast litet stupande in åt liggande wäggen. Den omständigheten måtte ock med murarne egenteligen aktas, at murarne icke updragas till under taket, emedan berget eljest som berättas dageligen sätta sätta sig, skulle för tidigt börja at trycka på murarna ock således wara mägtigt at uttrycka murarne innan flere nedantillkommande murar kunde stödja de öfre. Nyttan af dess murar blifwer derföre intet allenast at slippa upfordra en hop onyttigt berg utur grufwan, utan ock at det samma må göra nytta till grufwans uprätthållande. Man har ock sedt på flera ställen at skutor utur taket utfallit några famnar öfwer Schramen, men ej gort arbetet skada efter den stadnat på murarne. Så är ock begripeligit, at om än berget uppå de murar, som redan uppehåller berget, skulle drig så mycket lossna eller sönder remna så kan det doch ingen städes falla ned; På detta sätt blir alt det som af gången utbrytes igenbygt, så at grufwan ej kan falla, dock han dylikt ej practiceras wid andra än mycket donlägige gångar, emedan man eljest ej har någon fot åt murarne eller fylningen; För öfrigit ock efter som en sådan schram går ganska långsam at slå, så at en man behöfwer 3 à 4 weckor at slå en schram om 1/2 alns bredd 3 al:s djup, ock hela fältet ej eller en är så tätt med arbetare belagdt än at karl måste slå slå flera schramer efter hwarandra till dess hela fältet är Verschrämt, så går dermed ganska långsamt, emel lan tillmakningarne, ock på 4 års tid skall hela schramen ej avancera mer än 1 Lachter, ock är arbetet öfweralt så inrättad i grufwan, at ej mera malm weckotals må lös winnas, än wed ock kolfourneringen wid grufwa ock hytta, tål. Wid borningen märkes at en karl slår ock en wänder, bytandes med hwarandra om, så kan ock en karl i nödfall berga sig med liten borr. Der watten är i skottet brukas pappers patroner at krutet, som är doppade i hartz. Borren är spetsig med fyra skjär alla inbögda ock slås med en kulrig hammar, Tab: IV. Fig: a. Furstenbau åter, skjer nedan ifrån ock upåt emellan 2:ne afsänkte Schacht, eller åtminstone at början skjer wid diupet af en annan ort, där strossen är qwarlemnadt, då alt onyttigt berg störtas på sålan, ock arbetet med tillmakning kan avancera upåt, samt på sned, alt efter hängande wägg. Detta arbetet kommer ej närmare än på 9 fl: nära till schramen, så att ett mellan band ock samma tjocklek bibehålles. Man kan * Till detta bau höra Tab: I. II. III. IV. V. VI. Fig. 2. 4. 6. 8. 10. 12. kan hålla detta arbetet bredare än på schramen, mendå måste man ock lemna här ock där tjenliga perpendiculaire Pelare som passas ofwanpå Ertsmittlen uti schramen, men för wäderwäxlingen skuld, har man ej fältet så långt med fursten upslagit, som med Schramen. Wid schachten måste fyllningen af goda stenar upmuras ock litet på smed in åt orten at muren ej må uttryckas eller falla ned i schachtet, samt at han må hålla fyllningen innom sina gräntsor. Man kan alternera med borrning om man will up i taket samt emot stora osäkra knösar sätta stöd tills tillmakningen skjer. 5:o När man uti altenman genom tunnor på träffar ofwan öfwer sig stora malmskutor, eller ock en oborttagen del af gång, makas det till på honom ock alt fyllberg qwarlemnas på bottnen ock arbetet drifwes upåt, men på sidan eller där fast wägg är, lemnas nödig öpning till faring. 6:o I anseende dertill at fältet af thenna gång i Rammelsberget i genom alla här warande grufwor så ganska långt fort strukit ock nu kan räknas snart till till 300 L:, så avancera grufworna med förr sagda arbets art ganska litet på djupet, till icke ringa besparing uti malm ock watten fordring, som altid med djupet förökar sig, ock des utom drager ock all den malm som winnes i Altenman, minsta fordrings kostnad. 7:o På några ställen förer det starka richriol wattnet med sig myckes koppar, hwarföre man på sådane ställen, på det sättet samlar ♀ren, at allehanda gammal Jernredskap lägges i öpna tälåder, med botnar af trägallror så at när watnet dryper på järnet, det samma sedan må nedfalla uti understående hoo, hwaräst ♀ren cementerar sig ock lägger sig på botnen, som en gur, hwarwid berättas, at om watnet skulle stå på jernet, faller ♀ren icke neder, utan at watnet måste på föresagde sätt drypa på jernet. Dock fäster han sig fast på jernet, ock sådant gjer antingen omat at skilja jernet från ♀ren, eller ock at låta jernet följa med uti smältningen. 8:vo Eljest måtte man ock af ofwan anförde föreställa sig, at desse grufwor icke äro långt från annan belägne, eller hwar för sig drefne, utan har man kallat lat en grufwa närmast hwarannan arbetade orter ock hafwa flere sådane grufwor, samfälte upfordringsschacht, men alla förses med det samfälte wattukonst wärket. Undanstående Tabell föreställer grufwornes namn ock djup i lachter under tillhöriga fordrings-schacht från dag. 1 Fruer Gezäher Gruf: 41. 7/8. Lacht à 80 toll 2 Serenissimorum Tiefste 79. 3 Rats tiefste 86. 4 Kunsträcher. 126 5 unter nachtigal 111. 6 Bleizecker. 87. 7 Voigtsche 89. 8 Kahnekuhler 80. 9. Breitlingen 67. 10 Ober Nachtigal 80. 11 Inniger 74. 12 Hohenvarter 72. 13 Esche-Wallen 72. 14 Lüder-Vüller 44. desse desse åter igen äro fordring Schachten med deras djup från dag, som ej altid öfwerens stemmer med grufwornas djup, efter några ligga i dagen diupare än andre. 1 Rats Tiesse Schacht 40. Lachter. 2 Serenissimorum villgo Scutsh Schacht 72. 3 Kahnekuhler 84. 4 Inniger 81. 5 Voigtscher 72. 6. Lüder füller 44. Utom dese äro allestädes i grufworna större ock mindre fahrings schacht, samt korta fordrings schacht för hasplarne. Tieffe Stolln infaller uti Fruer geHäler, ock hufwudkonsten står i Kunstträcker. Tillhwardera stolln hörer 8 à 9. Lichläcker, af hwilka någre måste wid makt hållas, så konsterne äro 5 lachter emellan hwar sättning, ock så långt eller efter bredden hälften emellan förstämplingen. 9:no Mått ock wigt angående, så håller en Scherben 6 centner i 110 pund C:n på grufwan. 70 Scherben kallas en en Treiben. 1 pfund är 32 lod. 1. Lachter är 80 toll, hwaraf 12 på en fot eller 2 gräbel. 1 malter wed är swenska 7 qv: hög 11 qv: Lång, samt weden äfwen af 7 qws: Längd. All penninge räkning wid grufwan skjer uti Mariengulden, samt mgl. den förra räknad till 20 Mariengroschen. 12 af ofwan nämde toll gorde ej mera än 11 3/4 swenska. Och i Goslar war 1 aln 1/2 tum kortare än Swensk aln. 10 Utur alla grufwor berättades i hwarje wecka præsteras 11 högst 12 Treiben, eller emellan 4 à 5000 Centner Ertz. Till hwar Treiben åtgingo från 4 till 16. malter wed efter olika wäderdrag, som mästendels efter flera räkningar utgjöra i weckan emellan 113 à 120 malter; starkare får ej drifwas för nödig menage på bränslet. Wid grufwan sofras malmen wid hwarje schacht serskilt af en person, neml: uti ren ♄glants, ren ♀malm, den wanliga gångkjesen eller blandat Ertz af alla slag, jemte ♀ ock Zink, samt berg eller Sylta, hwilken senare wid grufwan från orenlighet wid en sort af waskning, där watnet hastigt öfwersköljer ock borttwättar orenligheten, rengöres, ock ock sedan tjenar till täckning på rostarne. Eljest skjer Ertz leverantsen af grufworna i följande mohn, weckotals. Scherben Serenissimorum grufwor tillsammans 490 eller 70 scherben af hwardera Kads grufworna emot contant betalning 280. samt tijonde för Stollarne 20. som gör i weckan 790. 11:mo I anseende till den kostsamma malm fordringen med hästwindar, har redan länge ock nu nyare ober-Geschworner Beerman yrkat på en fordring med stånggång ifrån dammen up till Kahnekuhler schachtet, hwaräst månatl: fordringen eljest bestiger sig 748 m:gl: men det har ännu eij blifwit wärkstält. 12 Wid alla dessa grufwor äro Ertsarbeiter 42 st: Men Bergsbetjeningen uptages under Generalia på oberhartzen, såsom stående under Berg amtet dersammastädes. gedingers 40. Jungens 9. Ringehelffers 14 Schreiders 4 Austrägers 4. Macht Machs zähllers 2. Steigers 14. kunst Steiger 1 Kunst knekt 1. 13 Hela wärket tillkommer konungen af England ock Herrtigen af Braunschweig Wolfenbyttel, hwaraf den förra har 4 ock den senare 3 delar, äfwen som öfweralt på hela Communion; dock hafwa de lemnat till Magistraten i Goslar frihet at bryta i några grufwor såsom Rats Tieffte, Inniger, Hohenvarter, Esche stalln ock Ludersuller emot Contant à 5 marien grossen för Sherben utur den första, men å 4 utur de andra tre, emedan Eschestalln allenast ger kupferRauch som hwar 4:de wecka tages ock af Magistraten till godo göres till grön Victriol i deras wärk i Goslar, dock kommer af denne malm betalning all grufwe- ock arbets-kostnad at afdragas. 14 All tillwärkning undantagandes sölfret lefwereras till den så kallade Bergs handlingen eller 2:ne i Goslar antagne personer, hwilka sörja för warornes afsättning, förer Correspondance ock göra räkning. Skifferbrott: Skifferbrottet wid Goslar. Ehuru wäl at alla bergen här omkring mästendels bestå af odugelig schiffer i dagen, så har man likwäl en liten stund från Goslar, ock 1/4 mil från Rammelsberget anlagdt några brott efter den här brukeliga takschiffern. Hwarwid märktes. 1:o Sjelfwa damjorden af 2 ock 3 alnars mer ock mindre mägtighet, hwarmed berget war betäckt. 2:o Twå à 4 alnars tjokt schifferberg, som af tiden war förderfwat, hwarunder står 3:o Then rätta blå talschiffern. 4:o Thenna schiffer stryker ungefär lika med Rammelsberget men är mera stående ock således 12 à 15 gr: från perpendiceln mot sudosten. 5:o Stryka åtskillige horizontelle dagklyfter toma, samt något anwuxne, genom berget, så at schiffern ser ut, som han låge uti sine wisse lager, det ena under det andra. 6:o Twärt öfwer strykningen af schiffern stryka åtskillige perpendiculaire klyfter, från hårs till fingers mägtighet, fulla med fin hwit spat, så at schiffern wid dem söndergår; dock stå de ofta 2 à 3 al:r från annan, ock taga stundom stundom till, ock stundom af. Arbetningen af Schifferbrottet. Tab: V: Fig: a. Wid anläggningen af schiffer brott, ser man sig egenteligen före, at man med minsta kostnad må kunna afleda wattnet ock utfordra berget. I anseende hwar till ock sedan damjorden samt den öfre odugeliga (1:o 2:o) schiffern blifwit afrögde, kommer brotten så at inrättas, at sålan af grufwan hålles nästan horizontel, så at wattnet kan åt den nedersta ändan afrinna antingen ut på berget, eller, som man här inrättat, genom öppen stoll tills affal finnes, igenom hwilken utfordringen jemwäl skjer. I förstone är wäl ett sådant brott litet, men som det altid utwidgar sig på sidorne, så måste damjorden äfwen på sidorne undanrödjas, at den eij nedfaller ock berget tages efter, då brottet blifwer med tiden altid större. Sjelfwa schiffern winnes med ett slags werschrämen ock strossarbete, som derutinnan skiljes från de wanliga, at werschrämen skjer wid solan eller grufwe bottnen ock strossarne gå horizontelt ock twärt på schifferstrykningen. Hwar ock en stross hålles hög ungefär i anseende till schifferns stupning 4 à 4 1/2 aln, tjock på twären af schiffern fern 1/2 aln mer eller mindre, samt lång efter strykningen 2 à 3 alnar, alt efter som de stående spatklyfter (6:o) wilja tillåta, emedan wid dem bäst lossnar; dock der inga sådane klyfter woro, springer schiffern likafult emot ofwanliggande eller nästa stross. Eljest när en sådan sten eller stross skall lossas af föresagde storlek, så måste med hackor så djugt werschrämas jemt med solan af grufwan, som strossen skall blifwa tjock, ock sedan med järnwiggar och stora kunster på långsida löskjlas. Hela detta stycke sönderkjlas sedan i mindre delar, at det med hand kraft kan inbringas till den, som det ytterligare skall bereda till takschiffer, hwilket skjer med ett smalt, hwast järn, nästan som en kohlknif, samt en träklubba, då man på flere ställen makeligen upslår en springa intill thes man på den starkaste ändan af schiffern kan aldeles drifwa järnet emellan, samt således klyfwa schiffern till den tunnhet, som takschiffern fordrar, till 1/2 à 2/3 Tolls tjocklek. Alla ojämnheter afpickas ock med thetta järn. Then större schiffern om 2 1/2 à 3 qvarters diameter är den bästa, kallas taksten ock försäljes till Goslarboarne à 10 Mariengroschen lästen, men till främmande à 12 à 12 mgl: men den sämre schiffern, som är mindre kallas pfalsten, kostar allenast 7 mgl: lästen. En läst är på kant stälte schiffer tät tillsamman 3 fot, eller 1 1/2 aln longt. Till hwarje sådan läst höra ock fyra stora schifferstenar, som tjena på sidorne eller hörnen af taken. Sådane försäljes schifferstenarne ifrån grufwan, men innan de komma på tak måste det ojämna i kanterne afslos samt ett hol hackas igenom den ändan, der stenen med en spik fastslos. Stora schifferstycken, som tjena till bordskifwor säljas stycketals. Nu för tiden arbetas 2:ne schifferbrott i thenna tracten, ock eljest har man närmare åt Goslar öfwergifwit de tillförene arbetade brotten. Magistraten i Goslar är endast ägare af schiffern, hwilken ock med 16 à 18 man desse grufwor eller brott belagdt; warandes ingen privat person tillåtit at bryta schiffern i den Goslariska districten. Anmärkningar öfwer smältningarne af de Rammelsbergiske eller Unterhartziske malmer. Ehuruwäl onödigt tyckes wara at något anföra om det här brukeliga smältningssättet, sedan Schlüter uti sine hyttewärk så omständeligen alt sådant beskrifwit; så kan det dock ej wara utur wägen, at något i allmenhet derom till pappers föra, samt till minneshjelp, hwad eljest märkwärdigt i synnerhet kunnat i agt tagas. 1:o Märkes at här är en synnerlig slags malmart at till godo göra, hwilken förer flerehanda Metaller ock mineralier, såsom swafwel, victriol, hwit, blå ock grön, bly, koppar, zink, sölf ock änteligen litet guld: at desse sorter dock äro eij alla sammanblandade eller uti malmen öfweralt, utan skiljas de förnämligast uti 3:ne sorter, nemlig: 1:o Bleyertz eller den som förer swafwel, Bly, zink ock silfwer. 2:o den som förer lika arter med den förra, undantagandes för bly ock silfwer, koppar, fast äntå gerna något blyagtigt wäsende medföljer, ståendes båda uti en tät kjesart, samt 3:o de sämre arter ter af båda förenämde ock hwilka då få namn af blykniest ock kupferknist, alla i anseende till kiesen mycket jernhaltige. Hwartill kommer den så kallade kupferräuch, eller i grufwan sammangyttrad jord ock stenblandad victriol, hwaraf gröna victriolen endast beredes, men småstenen, efter den mäst består af kupferkniest ock malm, tillgodo göres wid smältwärken ock kallas där wictriolklein. 2:o De första båda arterne (1:o 1:o 2:o) äro ganska lättflytande i smältningen, fördenskull tjenar kniesten (1:o 3:o) så wäl som den wid oberhartzen fallande blyslaggen, efter de derwarande trögflytande malmer, samt någon del af godsförande slagg utur här warande gl:a slaggwarp, till desse arters tempererande 3:o Och som desse malmslag föra ganska mycket swafwel, så har man warit nödsakad at påtänka de hos Schlüter beskrefne 3:ne rostningar hwar efter annan, den första under bar himmel ock de 2:ne senare under tak. Igenom hwilka rostningar jernarterne blifwa aldeles mortifierade, så at de gå in i slaggen. Men som kniesterne ej äro så kjeshaltige, så undergå de allenast den den första rostningen. 4:o Sättet at samla swaflet är så mycket fördelagtigare, som det ej fordrar synnerlig tillrustning eller kostnad; dock går en stor del bort, efter wäderleken mycket härtill hjelper; ock lärer denna method ej eller på andra ställen kunna nyttjas, der icke rostarne göras med flata desse flata /ofwanpå /conf: Schlüt. Cap: XXI § 8 et Seqventes. 5:o Den myckna uti kiesen fallande zinken har förmodeligen gifwit anledning till den synnerliga råsmältning, som här redan i flere mansåldrar warit brukelig ock på andra orter ej finnas skall. Ty som zinken sjelf icke allenast mycket ock snart förbrännes, utan ock, då han upgår i elden röfwar de andre metallerne med sig, blyet jämwäl stundeligen förbrännes, sedan det flutit ock står uti elden, så har man mäst warit betänkt, att förekomma både desse olägenheter, hwilket ock tämmeligen lyckats ock då märkes för zinkens skuld at blästern ej såsom uti andra ugnar stuper ned åt eller ned uti härden, utan snarare litet upp åt, blåsandes twärt igenom ugnen på sjelfwa zinkstolen, hwarigenom den uplöste zinken med med blästern skiljes från det smältande blyet ock föres emot bröstet af ugnen, hwarifrån han ej kan nedfalla i härden, emedan han emottages af den så kallade zinkstolen, men för blyets skuld, at det samma drager sig straxt wid forman ned i det lätta stybbet ock de derunder liggande stora kohl, neder uti den stora diegeln, hwilken har sitt rum så till sägande utom ugnen ock blir den af kohlen ock redningen altid öfwerhölgd, så at hwarken blästern eller slaggen, som stadnar ofwan stybbet, kan komma åt at förbränna blyet. Så äro ock desse ugnar derföre så smala gorde framåt bröstet, at ej någon sådan circulation må skje uti ugnarne, såsom uti andra merendels fyrkantiga ugnar ock at blästern altid må kunna sammandrifwa zinken emot bröstet. Således kan man föreställa sig, det alt godset nedergår wid formwäggen. Från forman till bröstet går zinken öfwer med blästern. Från zinkstolen går zinken igenom de emot bröstet ständigt stilla liggande kohlen upp uti flores, som här nedan mera (5:to) omtalas: I stället för det at blästern i andra ugnar swäfwar horizontelt i kring ugnen ugnen wid forman så går denne circulation verticalt eller upp ock ned. 5:o Tyckes denna zink ej samla sig ock stadna öfwer zinkstolen under hela smältningen, emedan bröstet är altid så hett, som är nödigt honom at förbränna, så at han wid bröstet obehindrat måste upgå med elden, hwarwid han ej heller kan göra godset någon skada, efter det altid upsättes hårt emot formwäggen, utan kommer allenast så mycket zink till godo, som befinner sig wid bröstet då, när ugnen går neder wid slutet af smällningen. Detta bestyrkes så wäl deraf, at när man under smältningen welat antingen göra ett hol på zinkstolen, eller ock på den Canalen, som i sednare åren i den ena sidwäggen, nedåt stupande från zinkstolen, blifwit anlagd, så har man fådt ganska ringa eller alsintet zink, som ock at när bröstet, wid slutet af smältningen ock när ugnen går neder, öpnas, sitter zinken droppewis hela bröstet upföre ifrån zinkstolen i de små kohlen, hwilka droppar eljest nedfalla på zinkstolen ock inrinna i Canalen, när man med hammaren eller ränspiken klappar eller stöter på bröstet ofwanifrån ock nedåt, nedåt, kort förr än bröstet öpnas. Dessutom utmärker eldens purpurfärgade låga zinkens upgång med elden under hela smältningen. Obs: Hwad eljest detta maneer genom det lätta stybbet at smälta angår, så är det wisst det artigaste ock fördelagtigaste sätt, som wid sådana zinkblandade blymalmer brukas kan; ock tyckes jämwäl annorstädes med sådane oartiga malmslag kunna nyttjas, allenast blästern ej styres i stybbet, blästern må eljest stå stupande efter omständigheterne. Generelt tyckes alla röfwande mineralier, h:e: de som sublimera sig, bäst med sådane upp åt stående bläster kunna skiljas från godset; dock måste båda smälta wid forman. 6:o Kopparmalms smältningen är också inrättad efter den zinkblandade (1:o 2:o) malmens beskaffenhet, hwadan stupningen af forman är ganska liten uti denna krumoffen: stybbet går ända upp under forman ock härden skjäres smal ock aflong, hälften innom ock hälften utom bröstet: Bröstet upmuras såsom wid blyugnarne med zinkstol ock canal, fast sådant i Schlüters tid ej wara brukeligit. Dock är zinkstenen ej så tjock som wid blyblyugnarne, hwilket med alt annat synes af modellerne. Uti upsättningarne brukas kopparkniesten till Worschlag: Öfwer forman hålles nas: Utstickning skjer så ofta härden eller spåret är fullt af gods; således blifwa utstickningarne hwarje gång större, emedan härden utbrännes. Slaggen hålles altid inne jemt med zinkstenen ock rinner sjelf uti ett frammanför ugnen gordt långt slagg lopp: zinken fångas såsom wid blyugnarne, när ugnen går neder: Redningen in uti ugnen stupar något mera, än efter Schlüters ritning, 4 à 5 toll under zinkstenen: Förhärden stötes först in ock sträcker sig från zinkstenen på sned utföre ända till mitt uti ugnen; Och sedan hården inuti ugnen ända upp under forman på nysslagde sätt: instötningen skjer med en tung klubba på lång stång ofwanfrån ugnsbröstet: Skjärsten spritas i tunna skifwor sedan han är utstucken. 7:o Hwad wändrostningen angår, så lönar den icke någon anmärkning, ty den är här den slätaste ock owuligaste som någonsin wara kan; dock är det lycka at kopparen kan derigenom tillgodogöras, ehuruwäl at det är fruktan wärdt at mer än mycken oart lärer lerer medfölja kopparen uti öfriga smält eldarne. 8:o Rost- eller kopparbruket war ej uti gång; dock skall sådant skje genom samma krumoffen, som kopparemalmen smältes. Emedlertid ock alt efter som 9:o Kopparen efter rostbruket är mer eller mindre kopparhaltig, ock som det lilla blyet, kopparen gerna förer, intet förmår af noga utdraga sölfret, så kommer kopparen först med bly at beskickas, innan han kan undergå segringen. Hwarwid märkes, at ju rikare kopparen är på sölf, ju mera bly måste tillsättas ock ju armare desto mindre bly. Till denna beskickning kommer jemwäl slaggen efter segringen ock darrningen. Detta upsättes på den så kallade kupferfrischoffen, som inuti ugnen icke har någon härd, utan dess redning stupar ifrån forman fram under bröstet ock förhärden, uti hwilken godset under hela smältningen samlar sig ock hwar utur utstickningar så ofta skje, som härden blir full uti en på sidan horizontelt stående tackjärns kum eller Seiger pfanne af den dliameter, som seigerstückerne skola wara. Pannan består af 2:ne lika halfwor ock smörjes med leer i watten, medan pannan ännu är warm. 10:o 10:o Desse seigerstücken blifwa sedan i ordning stälte på seger ugnen hwars järnhällar blifwit förut med leer bestrukne. För kohlbesparingen skull är härstedes en ugn försedd med hwalf, ock eldningen skjer på sin rost inuti ugnen på sidan, med wasar: Emellan segerstückerne fordras tätt med runda kjäflingar, hwilka till någon del hindra, at ej segerstückerna så snart må falla tillsammans. Sedan eldas så wäl under härden som uti rosten; ock när den emellan fordrade weden blifwit wäl antänd, släppes luckan för ugnen ned, så at lågan må wäl instängas. Blyet rinner sedan ned i den för segerugnen gorde härden, hwarutur det efter hand i tackjerns formor utslefwas. I denna flamugnen kan man icke äfwentyra, at kopparen skall smälta ock medfölja. När nu intet mera bly will utrinna, återwändes med eldningen på rosten, ock den nedsläpte luckan öpnas. Künstückerne lösbrytas ock uttagas efter hand ock efter som de blifwa kalla; men under härden hålles likafult eld, på det om något bly under lösbrytningen af kün stückerne skulle nedfalla, det då må kunna i härden nedrinna. 11:o 11:o Till denna ugnen hörer darrugnen, såsom ett bihang uti hwilken künstyckerna med wed något starkare brännes, så at hwad af bly eller blyaska ännu sticker uti dem, må utrinna eller förbrännas till slagg, emedan kopparen eljest ej gerna will låta gåra sig, ock måste sedan desse stücker, när de blifwit kalla, utbrytas ock den påsittande slaggen med små hammare afpickas, hwarefter kopparen då kommer till gårnings, om hwilket något särdeles ej anföres, emedan uppå härden ej upsättes mera, än 3 à 4 Centner till en gårning. Elljest är kopparen i anseende till de många eldar han passerat igenom ock det altid medföljande blyagtiga wäsendet, icke allenast spröd utan ock i elden ganska oartad, hwarföre ock denne koppar icke brukas till mässing, utan allenast till ♀smide. Wid gårningen afrinner slaggen af sig sjelf genom ett hol, som på den ena af de 2:ne järn plåtar, hwilka hålla kohlen i härden tillhopa, är igenom slagit. Eljest kan ock kopparen gåras med wasar eller ris i en drifugn. Härden tillredes ock instötes af leer ock kohlstübb: 30 till 36 centner insättes swartkoppar hwaraf 1/3 plägar afgå. När kopparen nedsmält nedsmält, utkrattas slaggen genom gletholet; ock hålles godset så hett, at kopparen står ock småkokar, till hwilken ända den stora gluggen nästan aldeles igenmuras med en tjock tackjärns klabb, twärt öfwer gluggen, hwarpå muren fotas samt under honom wid ändarne, ett par flata tegelstenar, at man under klabben kan se förhållandet i ugnen samt taga gårprof. Ju närmare till går, ju tätare eldas med wasarne, ock när kopparen blifwit fulldrifwen utstickes han uti 2:ne för ugnen tillredde härdar ock spritas. Med denna gårning besparas ej allenast kohl, utan kan ock på en gång innom 24 timmar 5 à 6 gånger mera gåras, än på lika tid på gårhärden, efter den allenast drager 3 à 4 centner i sönder. 12:o Silfwer drifningen skjer för kohlbesparingen skull i hwälfd drifugn med wasar. Härden slås efter wanligheten ock hwarwid besynnerligen agtas at de sidor, som swara mitt emot blästern ock högst upp i kanten af härden, må bli fast slagne, så at orenligheten af bly, som åt desse sidor af blästern drifwes ock hwilken plägar wara het ock frätande, ej må kunna upbryta härdkanten ock blyet tränga sig emellan. Uti ugnen insättes insättes wid pass 60 till 64 centner bly, hwilket till större delen in wid rost- eller eldholet, i en sträcka högt upstaplas, ock det öfriga på båda sidor om stora gluggen, så lagandes at de öfre styckerna ej må nedfalla i det smälta blyet, utan at smältningen altid skjer ofwanifrån. Sedan eldas så wäl på rosten, som inuti ugnen med wasar makeligen till dess blyet nedsmält, hwarefter kohl ock aska afkrattas genom gletholet, bäljorna släppas i gång ock fyras friskt på, till dess en hop slagg ock orenlighet samlar sig utur blyet, hwilket jemwäl efter hand utkrattas igenom gletholet under namn af abstrich. Denna slaggmateria är mycket frätande ock het ock står liksom småkokande i ugnen, hwarföre man för härdens säkerhet inlägger ifrån gletholet ock in till stora gluggen samt samt på andra sidan från gletholet tills mitt under stora eldholet, straxt efter abstrichen är gord, några rent afhuggna stycken af härdbly, så lagandes at den ena delen af hwarje stycke ligger ned i det flytande blyet, ock den öfre delen på härdkanten. Emedlertid kunna desse abstrich göras flere gånger efter nödtorften. Sedan slaggen således blifwit afkrattad men eij före eller eller så länge blyet ej skilt denna orenlighet från sig, börjar blyet at gå till glet, då utur glethotet så mycket af ifyllningen borttages, som nödigt är at anlägga gletgatan, hwarefter drifningen på wanligit sätt skjer intill dess blicket kommer, hwilket straxt med sjudhett kokande wattn igenom en träränna på sidan af blicket, afswalas. Utaf 64 centner wärkbly från blyugnarne får man wid pass 8 qv:r sölf, som gör 2 lod silfwer på 1 centner bly, ock hwaraf man kan sluta huru fattig sjelfwa malbly men måste wara på sölf; men det som faller efter segringen är rikare på sölf. Hela arbetet med härdens inslagning samt drifningen påstår wid pass 24 timmar, hwaraf sedan bälgorna släptes, 19 à 20 timmar. 13:o Märkes generelt, at all slagg, så wid råsmältningen, som wid de andre operationerne, är ganska lätt flytande, ock hwilket wid alla smältningar är en nödwändig hufwudsak; ty där slaggen är seg ock tjock, der måste han länge hållas inne i ugnen innan godset kan sjunka utur honom, fölgagteligen går det långsamt med upsättningarne, kohlen förtäres likafult antingen mycket eller litet gods på lika tid kan gå igenom ugnen. dock dock måste ej berget eller flussen snarare smälta än malmgodset; ty då blifwer det nerom forman opsmält ock ugnen gror igen. winnes All malm som wid Rammelsberget göres till godo wid följande hyttor: 1:o Ocker eller Frau Maria Seigerhytta. 2:o wid Astfelt eller Hertzog Julius hytta. 3:o wid Langelsheim eller Frau Sophiae hütta. Den första är belägen 1/2 mil från grufwan i nordost wid ocker floden. Här smältes bly, koppar, med alt hwad deraf dependerar ock äro nu för tiden i jemn gång 3 Blyertzugnar, 2 kopparugnar med går-frisch Seger- darr- ock 2:ne drifugnar. Den andra i nordwäst från grufwan 1 mil. Den tredje 1 1/2 åt samma tract, ock är der ej annat än bly ock sölfhandteringen med hwad därtill hörer. Den förra har 3, den sednare 4 Blyugnar etc: Wid Julius hütta äro ock brän- eller rostugnar hwälfde vid: Schlut: Cap: hwaruti tillförene oberharziske schlicher som här tillsattes i smältningarne, rostades; men brukas icke nu för tiden. Här äro ock andre sorter sorter af rostugnar, hwarom Schlüter förmäler, men brukas ej. Här är swafwelluttringen anlagd, hwaräst alt från alla hyttor kommande swafwel af rostarne luttras ock renas. Wid Sophia hytta lakas malmen till hwit victriol sjudning; men luten föres i tunnor till staden Goslar, hwaräst sjuderwärket är anlagdt. Det stora potask sjuderiet är här jemwäl litet från hyttan anlagdt. Det afdrefne sölfret fineras icke här wid unterhartzen, utan sändes up till oberhartzen, derest det först af myntdirectoren Spangenberg i Clausthaliske, kommer at skiedas och guldet utdragas. Halten af guld är så ringa at det ej lönar skiednings kostnad, men för honneuren af Rammelsberget skjer det äntå. För skiedningen betalas 14 mgr: för hwarje qv:r sölf, som utgör en ansenlig summa. Hwart annat qvartal skjer skiedningen, så at man af det förut tagne silfret i 2 qvartal kan se huru mycket guld silfret håller. Kohlen utur Hildesheimiska Biskopsdömet samt andre kjöpkohl komma på 2 riksdaler karren. Men egne som kolas wid wärket ock hwartill wed nedkommer med med strömmen wid flodtider, för Brännare lön från 1 till 1 1/2 r D:r. Torfkol kosta grufwarelön 19 Dr: karren forlön 17 gr: hoc est tillsammans 1: 6 mgr: kärren. Mässings Bruket wid Ochers Hüttan Straxt ofwan om smälthüttan wid ocher är ock ett litet mässings Bruk belägit, communion tillhörigt, detta är wäl det minsta Mässings Bruk man hittils sedt, så wäl i anseende till tilwärkningen om 600 Centner, som ock efter man så litet betjenar sig af machiner, utan at mästa arbetet skjer för hand; ty när man undantager 4 trådragar bänkar, samt hamrar till kjettelsmidet så skjer alt det öfriga med handakraft. Uti hüttan äro 4 ugnar med 7 dinglar i hwar ugn; ock till en sådan ugn tages följande sats. Arco eller gammal mässing 53 pund koppar 30 - "gallmeija 45. 1 1/2 pund gallmeija reknat på hwarje pund koppar à 100 Lübsk. räknande emot 104 här ock wid silfwerhyttorne brukeliga wigter som som, tillika skall wara Colnisk. Det lemnas i sitt wärde, huruwida 45 l[pund] galmeija kan på de tillsatte materier gifwa 52 l[pund] tillwäxt; men mässingen upfabriceras någon del till tråd, ock största delen till kjettlar; warandes i Landsorterne häromkring starkare afsättning af denne wahra än tillwärkas kan. Men af wärket ej starkare drifwes skjer så wäl för Kohlbeparing skull, som för gallmejian; ty hwad kohlen angår, fastän de lefwereras af Herrskapets egne skogar, så måste dock med skogen hushållas, ock kommer en kiärra kohl den ändå at stå till 1. r:dr 2 mgrs:; ock gallmeijan sofras utur gamla hütte warpen wid silfwerhüttan, hwarföre centnan betalas med 8 güte groschen, då hon likwäl är mycket oren ock måste rengöras innan hon kan brukas. Emedan den Rammelsbergiska kopparen är för spröd till mässings gjutning, ty han är dels blyagtig, dels har ock passerat igenom så många eldar; så måste man annorstädes ifrån förse sig med koppar, ock fuller ifrån Riegelsdorff, Lauterberg ock annorstädes, då centner här wid bruket skall komma at stå till 30 R:dr. Här är ock en liten inrättning till fin fin Latun mässing med tillhörande liten bänk, som ofwanpå är kullrig om 4 alnars längd 6 qvarters högd 2 1/2 qvart: brede. På denna fästas den förut så fint smidde mässings skifwan, som möyeligit warit, ock sedan hyflas skifwan på bäncken med ett tungt, stort ock hwast jern gordt som en bandknif, intill mässingen fådt den åstundade tunheten. Här brukas ock wid detta mässings wärket i stället för den wanliga betan af säd, den så kallade baitze eller kjärwatte, som samlas wid kohlmilorne ock hwilken betalas med 20 pfenning ottingen som ungefär håller 5 swänska kannor, ock hwaraf 9 à 10 stycken göra en tunna om 48 kannor, så at tunnan kommer at kosta 16 à 17 güte groschen. Thenne beta brukas på detta sätt: På bottnen af ett rundt kar lägges ett träkors, på det om någon tjära wore i watnet den då må sälla sig på bottnen, när betan är islagen. Sedan inlägges Latun eller mässings tråden 3 à 4 timmar ock afsköljes sedan i wattn. När betan, i hwilken mässing flere gånger kan inläggas, ej mera aftärer, slås hon bort, Kjettilmässingen försälges till 35 r:Dr centnern ock mässings tråd efter des finhet från 33 till 37 r:Dr courant Latun Latun mässing från 35 till 39 r:Dr Centnern. Af betan consumeras här wid pass 600 ottingar. Kopparhammaren wid Ocher Nedan för smälthyttorne wid ocher är en kopparhammare belägen, Communion tillhörig, bestående af 1 större hammare med lyftarmar, 1 mindre wid Kniphammar stock samt djup hammare; smälthärd ock 2 warmhärdar. Här smidas allehanda kjettlar ock bottnar af den koppar, som faller wid kopparugnarne, hwilka sedermera jemte de små kärillen fullbordas, en särskilt nyligen inrättad wärkstad wid mässings bruket, så ock hädan efter ingen mera koppar försälges, som tillförene skedde, antingen till private hämrar eller kopparslagare i Goslar. Så ligger ock närmare Goslar en annan privat hammare af mindre widlöftighet. Wictriol ock Saltpetter wärkningen i Goslar. I staden Goslar ligga 2:ne victriolwärk, af hwilka det ena tillhörer Magistraten dersammastädes ock det andra Communion. Nu för tiden göras allena hwit victriol victriol, emedan den blå hwars inrättning är 5 à 6 år gammal ej göres oftare, än afsättning derpå kan fås. Sätten till båda finnas beskrefne i Schlüter. Magistraten wärt der allena den gröna rictriolen göres, war ej i gång, hwilket eljest uppå lupferränken ock victriol pökeln i Rammelsberget är funderat. Den hwita victriolen kommer Communionen at kosta wid pass 1 r:dr ock försälges dock till 10 à 11 r:dr centnern, den blå kommer wid pass på en R:dr 30 skilling, men afsättes för 5 à 6 r:dr centnern. Så är ock sednare tider et litet Saltpetterwärk af Magistraten anlagdt, hwartill jord samlas utur de wid Stads murarne belägne många torn. Inrättningen är ännu ganska slätt ock liten; men berättades likwäl redan af sig lastat 500 r:dr, då sjelfwa inrättnings kostnaden af pannor ock kar samt inredning i ett gammalt hus i muren wid den ena ändan af staden ock sig ej skall bestigit till 300 r:dr, wore afdragen: at man nu hwar wecka kunde koka 1 Cent: saltpetter, hwilken med aflönings kostnad wid kokning, wed ock jordens försel kommo wärket wid pass at kosta 12 r:dr men försäljes till 23 r:dr, så at avancen. weckotals weckotals steg öfwer 10 r:dr, at den utlakade jorden förwarades under hwalf eller tak ock befugtades med af skum ock sådant mera stök, som faller wid saltpettern, så långt det räcka kunde, till befordran af saltpetters generation. Ock änteligen at uti Goslar woro så många torn ock myckenhet af jord, at den samma ej kunde brista. För öfrigit war wid wärket 1 mästare ock 2:ne ständiga drängar. Någon främmande wille eljest säga mig at detta wärket ej wore af den godhet, som berättat blifwit, utan at sådant wore snarare ett skryt, till at hålla dem af Magistraten i godt mod, som ej kände saken, intill dess wärket kunde bära sig. Med början af detta seculo hade man wid Rammelsberget upskrifwit alla the främmande som sedan den tiden i en bok besedt Bergwärket, ock som jag theribland fant åtskilliga af mina Landsmän, så gorde jag för ro skull följande utdrag öfwer them, nemligen 1:o 1704. Egidius Pincier. Laurent: Benzel. 6 Georg Wallerius 10. Anders Svab. Nathanael Ekman. 1715 Johan Dauer. 22 Emanuel Svedenborg. 24 Jacob Fischer. 1725 Georg Brandt 37 Carl H: Wattrang Herman Spöring 40 J: G: Hacker 28 Adolph Christiernin 41. A: Nordenflykt 28 Carl H: Grundestierna O Murén 30. Detlof Heijke Carl Westerton 32 Eric Benzel Carl. J: Uggla 33 Gustaf Bonde Johan Törner 34 Eric Stockenström 42 O. Kalmäter Sam Sohlberg 45. Th: Blixenstierna Nils Psilanderhielm 46. B: Roth. Anthon Svab. Utom ofwanstående, woro äfwen wid grufwan Dorotthea på oberhartzen följande upskrefne ibland them, som befarit grufwan, nemligen 1728 d: 14. aprill Fred: Friehendorff. 1733 _ _ Gab: Polheim 1741_ _ Joh: Fred: Lohe, 60 L: djupt Dela Gardie. Klingenberg. Förteckning på tillvärkningarne wid Unter-Hartzen eller Rammelsberget för redanskrefne år. Obs. 1. Centner bly räknad 116 Skålpund. 1 Centner Koppar vid Hyttan. 112. Skålpund; men af Berghandlingen utsälges à 110 Skålpund. Besedde Bergvärk uppå Ober-Hartzen år 1748. Generalia på ober Hartzen. På ober Hartzen förefaller i gemen at märka, innan man kan om grufworne särskilt berätta. 1:o Hela Bergwärket hörer efter en wiss öfwerens kommen delning, antingen till konungen af Engeland, såsom Kurfurste af Hannover enskilt ock mästen dels nämnas Clausthaliske Grubenhagiske eller Kinsejtige, eller ock till Communion, hwarmed förstås så wäl det nys nämde Hannoverske, som Braunschveig Wolffenbyttelske huset ock det förra äger 4:ra/7 men det sednare 3/7; ock kan uppå de Communion tillhörige Bergwärk, inga nya uptagas, utan at de straxt efter en sådan proportion tillhöra både husen. 2:o Alla grufwor drifwas genom gewärkschafter heller intressentskap, då hwar ock en grufwa dels uti 128 kuxar heller delar, hwaraf dock hwar privat kan taga så många han åstundar, efter det pris som af Bergamtet åsättes, icke allenast då, när grufwan med gewärkschaft belägges, emedan hon förut af särskilt tehuschaft kan af begynnelsen uptagas, utan ock sedan hwarje wecka till deras rättelse, som wilja sig sådane kuxer tillhandla, grufwan må wara i dett tillstånd, at hon kan gifwa utbyte eller ej. Så snart grufwan ger utbyte, reknas det till 135 kux, emedan 4 reknas till Herrskapet ock 3 till Scholans ock kyrkans underhåll. 3:tio En i gång warande grufwas tillstånd, kan ej wara annars än täggehanda, nemligen 1:mo antingen at hon ger utbyte, 2:do at hon bygger sig fri (Frejbau) det är at hon bär sin kostnad utan tillskott, eller ock 3:tio at hon går Zubuss, ock sätter sig jämwäl ofta dessutom i skuld för låntagne penningar. 4:o Alt hwad som hörer till grufwornes hushållning, det må hafwa namn af drift, bygnad, ausbeüt, Zubuss, inställning, hörer altsammans, utan det ringaste öfwerenskommande eller rådgörande med gewärkschafterne, under Bergamtets fria disposition, till hwilket alla förskotter till grufworornas drift, hwilka stå uti zubuss ingifwas; ock hwaraf utbyten efter grufwornes tillstånd determineras. Äfwen som på alla de ställen som af någon privat skjerpes, måste först mutas, när arbetet är befunnit arbetswärdigt ock kehuschaft af skjerpningen till 80 kuxar samlas, hwaraf mutarn sjelf får behålla 12, ock ingen sådan grufwa sedan med gewärkschaft beläggas utan syn ock approbation af Bergamtet; warandes föröfrigit med ett ord ibland andre generelle principier på Hartzen, ej den minsta, at gewärkschafterne ej det ringaste får sig bebefatta, med Bergwärkets drift, eller hushållning, efter alt sammans då nödwändigt, skulle förfalla, 5:o Så snart en grufwa kommer i det tillstånd, at hon icke allenast kan bära sig sjelf, utan ock gifwa utbyte, så brukas öfwer alt den hushållningen, at icke hela avancen går ut till utbyte, utan någon del hålles inne uti zehnten i Bergamtet för grufwans rekning, under namn af förråd, hwilket årligen ock så länge grufwan gjer utbyte föröker sig, men wid allehanda tillfallande swårigheter, ej allenast tjenar till dess egit uprätthållande samt utbytens beständiga utdelande, utan ock at deraf understödja andre grufor på sätt som nedan. Sådane förråd har man redan wid många grufwor ifrån några 100 gülden till 1000:de tals ända till 270 m.fl: Ock som det är owist huru snart, till huru stor del hwar ock en grufwa kan hafwa sine förrad af nöden; det jämwäl wore oförsigtigt, at dessa medel skulle stå stilla utan at anwändas till någon nytta, så få de grufwor, hwilka eljest qvartaliter skulle gifwa mer, än wanlig zubus, det är öfwer 5 à 6 marienkomma gülden eller eljest, at göra någon ansenlig kostnad med byggnad etc:, af desse medel låna hwad nödigt kan blifwa; wore ock derutinnan någon brist, så undsätter Herrskapet hälldre knaptschafts Cassan, samlad af dem, som sofra uti gamla warp, ock i Communionen nu skall bestå öfwer 70000 gülden emot 5 procent årligen. 6:o Detta lån kommer sedan at återställas till casan eller zeheten, när grufwan kommer i skick ock sådant göra kan; men har af lånet den fördel utom sin hjelp till uppkomst, at ej behöfwa derföre betala något intresse, änskönt lånet aldrig så länge nyttjas. 7:o Men i den händelse, at en grufwa, som tagit sådant lån, efter hand så skulle försämra sig at hon änteligen, efter syn af Bergamtet, befunnos owärdig till widare drift, så äro gewärkschafterne eij förplicktade lånet at betala, utan skall sådant ankomma uppå Herrskapet at wederbörande förnöja, men deras qvartals hubuss måste de kännas wid. Eljest kan man sig föreställa at denna omständighet af ersättning till wederbörande af de instälte grufwors lån genom öfwerheten, lärer wara mer ljudande än wärkelig; ty som de förmögne grufwor någonsin icke lera få af nöden at tillgripa hela sitt Capital af förråd, så lerer ersättningen der intill skje på papperet, utom det at sådane Casus, med inställande grufwor, sällan kunna förefalla. Skulle ock Casus existera, så har öfwerheten så tillräckelig winning af avancen uppå alla Materialier, som gewärkschafterne af öfwerheten måste köpa, at ersättning af skulden utan känning för öfwerheten kan göras. 2:o Alla Materialier, som höra till Bergwärkets drift, såsom träwärke till grufwe byggnad, kohl, wed, krut stål, järn, ock unschlitt eller talg ock smörga, måste gewärkschafterne köpa af öfwerheten. Dock äro prisen på desse waror olika, alt efter som grufwornes tillstånd kan wara, så at somlige betala fult med någon avance, somlige allenast så mycket det kostar Herrskapet, Exempli gratia krut 1 centner utan winst betalas med 27. fl: m:, half winst 38 fl: 5 gr, hel winst 49 fl: 10 mgr: unischlitt eller talg öfwer alt lika med 22 fr: för Centnern, stång järn eller Borr-Centriern betales med 3 fl: 6 mgr: härtill kommer och en wiss afgift för skogs bruket under namn af förstzins efter wissa Taxor samt qvantum af tillwärkningen reknat. 9:o Nu som ofta en eller annan af privatis ibland gewärkschafterne låna wid den qvartaliga tillsättningen ej Zubussen, så at de den samma ej betala, det är at de warda aufflässige, så hafwa de altid twänne qvartals tid at sådant erlägga, ock om de efter 14 dagars längre tid som kallas retardering, ej betala sina hubuss så blifwa de Caducerade, det är göras sina Kuxar förlustige, så at andra utaf samma samt flitige gewärkschafter eller ock derutom emot återstående hubussars betalning, blifwa på det sättet ägare af de caducerade kuxar; eller ock alt efter som man par politiqve, till at hålla gewärkschafterne wid gott mod, har af nöden, at antingen befordra ansenligit utbyte ock des bestånd af någon grufwa hjelpa någon grufwa i utbyte, frejbau, ock så widare. Alt hwad till utbyte af en grufwa blir anslagit, utdelas uti Specie riksdalar, der efter beskickade, emellan gewärkschafterne. På Communion äro wid 4 grufwor särskilte stämplar derföre, såsom Lauthenthals glück, har en jungfru med luta. Wejser Schvan har en Swan. Regenbogen en regnboga ock Gute dess Herren, strålar utur högden öfwer en gäbel en gäbel; men wid de kinsejtige eller Clausthaliske brukas sådant ej nu för tiden mera. 10:mo Alt det öfriga sölfret utmyntas i fint obeskickat sölfwer till gülden à 24 m:gl: halfwa gülden à 12:do ock så widare, hwarom ytterligare wid myntet. 11:mo I anseende till gongarnas förtstrykning i fält, samt flere inkommande drummer, på hufwud gongarne, hwilka jämwäl efter deras förhållande arbetas, äro grufworne indelte i sine wisse zuger ock refier. Zug kallas det jämte sitt nomen proprium, hwaräst flere grufwor äro belägne på fortstrykningen af en gång. Men refier äro närmast hwarannan belägne grufwor, hwilka af därtill förordnade berg betjenter med beqwämlighet kunna skötas, fast de eij lågo på en ock samma gong. Eljest synes deras namn ock antal på tabellen. 12:o Till desse samfalte bergwärk höra 3 hufwud stollar, nemligen Trankenschamer, 19 zehenlachter ock 13 lachter, af hwilka den förste ligger högst upp ock så i ordning under hwarannan, men inbringa djup i grufworne efter de sammas belägenhet olika i dagen. Utom desse äro ock smärre ock flere durchslag grufworne emellan gorde, utom 16 zehenlachter-stolln, på hauptzugen i Communion. Dessa stollar äro af ansenlig ock olika längd, alt efter som de ligga djupt till. Ock äro för flere tider tillbakars utaf ock ifrån Communion Herrskapet indrefne, så at de jämwäl nyttjas på den Clausthaliske ock Burgstäter igen. Men som dessa stollar ock på gongarnas fält äro fortdrefne sins emellan in till des man måst afwika ifrån gongen, för at finna närmaste utgång, så har ock sådane stollar med mycken fördel utur grufworne kunnat sammanslås, men eljest har man måst betjena sig af lichtlock på behöriga ställen. Hit hörer stolln Historien. Alla de grufwor, som nu betjena sig en eller annan af desse stollar, måste till Stollnären betala neuenter, som dock aldrig högre utgår, än till hälften af neuentendet är adertonde delen af hwad grufwan producerar i sölf, bly, glete, men många grufwor betala allenäst 1/4, 1/8 delen deraf, ock andre äro ock aldeles därifrån befriade, hwilket alt ankommer på deras bättre eller sämre sämre tillstånd; ock fast en grufwa hade flera stollar betalar hon doch lika som för den ena ock djupaste, ock fuller för honom lika mycket, som när den högre upp war hännes djupaste. Dessa stollar äro alle på Herrschaftelig kostnad drefne, men nyligen har man utur Lautenthal anlagt en stoll, som kommer at gå upp igenom Communionens zuger af ansenligit djup. Ock som till den samma höra åtskillige kostsamma Lichtlöcher, så hafwa ock gewärkschafterne tillfälle at befordra denna stolls fortkomst, hwarigenom de undslippa at erlägga neuenten, utom det at de i tiden desto förr kunna hafwa gågn af stolln. De depencerne som årligen åtgå till stollarnes underhållande tagas utaf neuenten. Fördelen af sådana stollar, är så stor, at utom dem ofta en grufwa eij kan på ansenligit djup fordrifwas; ty djupwatnet upfordras allenast till den djupaste stolle dag wattnet igenom de öfre, ehuruwäl neuenten ändå erlägges allena för den djupaste; weder wäxlingen, som igenom desse så mycket igenbygde grufwor befordras, är ej heller det ringaste, ock leder watnet frånde öfre de öfre stollarne på konst hjulen uti grufworne ock afrinner sedan på de andre. På samma sätt förhålles ock med många schacht, så at när grufwan af gewärkschaftet blifwit belagd, arbetar Herrskapet sedan dagschachtet igenom, hwarefter grufwan sedan betalar för schachtet Schachtsteuer en wiss penning för hwar treiben, såsom uti Haus Celle 16 m:gr: för treiben, från 13 Lachter stolln upp till dag. 13:do Wid grufwe brytningen förefaller eij annars än twanne arter, nemligen Strossenbau eller Fürstenbau ock fuller båda med sprängning, emedan tillmakning här skulle falla alt för kostbar. Ock efter eij tillförene blifwit nämt om denna arten med strossar måste jag nu därom berätta. * 14:mo Fältet af gongen upslås under dag antingen så långt det är fyndigt eller grufwan sjelf äger det samma 1:mo antingen wid fordrings schachtet, om det är belegit på den ena ändan af det upslagne fältet, eller ock som mäst brukas, at samma schacht hålles mitt på fältet, börjas strossarne at anläggas af 2 3 à 4 alnars högd ock längd, eller som man bäst ock grufwan starkt belägga * Till båda dessa bau höra ritningarne Tab: VII. VIII. IX. X. XI. XII. XIII. ock XIV med theras förklaringar. belägga will, samt till den bredd, som gongen äger 1 2 à 3 Lachter; ty mägtigare kan man icke gjerna taga orten eller strossarne, för stämplarnes skull, som eij längre passa sig. Häraf ser man at schachtet 2:do måste altid gå förut på djupet, ock ju djupare det avancerar ju flere strossar efterkomma, pallwis upåt på fältet. 3:tio Gesäncket hålles af 4, 5 à 6 famnars längd, på det om något skulle komma wid konsten, at hon på en tima eller flere behöfde lagas, watnet ock förtaga arbetet ej må stiga för hastigt uppå strossarne. 4:o Så snart schachtet är 3 à 4 fr: djupt ifrån strossen, ock den samma indrefwen 1 famn eller 2, begynnes förstämplingen emellan både wäggar. Är gongen 3 Lachter bred, som winnes, så sättes stämplarna åfwan 3 famnar högt emellan hwarje hwarf; men är gongen smalare, kan wara till 4 à 5 Lachter emellan hwarfen. Uti liggande wägg inhugges bylöcher för hwarje stämpel om 1 qvarter eller mindre djup nedan till, men djupare ofwantill, emedan generellt alla stämplar komma så at ställas, at de formera med hängande wägg en angulum auctum ock med liggande en de en obtusum, så at tyngden må mäst utöfwa sig åt liggande wägg, der stockarne äro inhuggne ock der mästa styrkan är, ock emot hängande aldra minst; men at stämplarne likafult icke uttryckas, emedan de dertill äro för långe, neml: längre än ortens bredd. Detta är generelt med all förstämpling; Men distancen emellan stämplarne rättas efter brädden af orten; ty ju bredare, desto tätare stämplar. Således blifwer på 3 famnar stämplar, 1 alr bredd emellanhwar ock så efter breddens förandring något längre. Alt som strossen avancerar i fält, så tillökas desse stämplar efter längden af orten, så at emellan sålan af strossen ock sjelfwa stämpelhwarfwet, aldrig hålles längre än 3 à 4 alnar. Man plägar ock inrätta strossarnes högd efter tätheten af stämpelhwarfwen, så lagandes, at samma sola må wara 1/2 à 1 aln högre för wighet af nedanstående faring öfwer till Schachtet förstämplingarne. Enär hängande ger sig under, el:r gången blir mägtigare ned åt, måste man ofta hugga hål för stämplarne jämwäl i hängande, så at de eij tryckas ut. Ofwanpå stämplarne lägges spiror 3/4 qvarter mägtige mägtige eller ock klufne af gröfre werke så långa som emellan hwarje stämpel; ock deröfwer lägges alt onyttigt berg, som mot ändan åt orten lägges något ordentligare, at det eij må nedfalla, men räcker eij aldeles fram till schachtet. Der stående ock mägtige gångar äro, blifwa stämplarne, som äfwen snedt äro infällne, underhulpne antingen med 2:ne andre, som mötas åt mitt på stämpeln ock hafwa sin inhuggne fot i hwar sin wägg, eller ock läggas dessa stockar alternative ifrån hwarthera wäggen, så stupande at de formera ett smalt korss, med hwar annan. Så ser man ock af föregående, at de djupast ned samt åt schachtet belägne stämpel hwarf, äro de kortaste, men ju högre upp ju längre de warda, intills de hinna stossen af grufwan. 5:o med igenfyllningen gar af berg på desse förstämplarin eller lafwar, märkes jämwäl at den samma skjer ej straxt när lafwen är good, utan sedan allenast till så stor del, som, om stamplingen står mycket på sned, at göra honom med bergfyllning Horizontell ock eljest at spirorne ej må rubbas; ty 6:o ofwanpå desse förstämplingar skjer skjer sedan fordringen af strossarne till schachtet, så at godset ej behöfwer störtas alla strossar utföre till gesäncket; men efter hand ock alt som den öfwersta strossen ock efter honom hela djupet ut åt, kommit till stossen ock eij längre drifwes, så igenfylles des tillhörige lafwe, hwaröfwer faring skedt, eller med ett generelt ord, så snart fårningen eij mera behöfwes, igenfylles han tätt up under den förra lafwen, eller des förstämpling, ock sådant äfwen successivement, så at öfwersta stenarne kunna stoppas under hwarfwet ock fyllningen avancera twärt öfwer hwalfwet, så brant möjeligt är. 7:mo den nedersta kilen af watten konsten står altid i en djupare hola i gesäncket wäl med stockar förwarad emot skott, kunnandes också winkas på sned hwart man nödigt finner i gesänket. 15:mo Hwad åter Fürstenbau angår, så är det så till sägandes ett upp ock nedwändt strossenbau, hwarmed äfwen altid så avanceras upp åt, som det andra på djupet. Härwid märkes egenteligast 1:mo at äfwen som på strossars anläggning, måtte man hafwa eller ock uppslå, uppslå en fält ort på gången, innan arbetet kan anläggas, så skjer ock här, dock med den skilnad, at denne ort måtte wara på något djup, så at malmen blir ståendes öfwer hufwudet, hwilken meningen är at borttaga. Har man 2:ne schachter på fältet så slas de på djupet tillsamman med fält ort, eller är någon annan grufwas fäll utbrutit eller någon ort dit fältet kan gå, så är sådant i anseende till wäderwäxlingen fördelaktigt; men eljest kan en sådan arbetning anläggas på en fält ort från ett schacht eller ort, hwäräst ingen mera wäderwäxling eller communication igenom fält orten till någon annan ort är för handen. 2:do komer at i akttagas så wäl längden af hela orten som högden af det malmfält, hwilket med arbete skall beläggas, så at om malm gongen är mägtig, orten må göras smal för at få god fot åt den tyngd, som på komma skall. Om fältet är långt, så måste man ock i tid öfwerlägga huru långt emellan hwarje samt hwaräst små rullschacht (rollschacht) igenom fyllningen kommer at nedgå, så at de straxt ock alt efter som fyllningen avancerar avancerar på längden, kunna anläggas ock avancera derjämte åt högden. 3:tio mitt uti denna sträck ort (1:o) börjar man då med skott at taga sig upp åt in till des man wunnit en å 1 1/2 famnars högd, samt 2 à 3 f:rs längd, alt efter omständigheterna; ock om schachtet är fast, kan man också med arbetet begynna från schachtet, då taket af ortginan bortskjutes ock de upp ock nedwände strossar anläggas, hwilket kallas swäfwande förste. 4:to Hwad af denne begynnelse för onyttigt berg samlas, det lägges litet å sido, så at man, under det nya brottet med starka förstämplingar på sned efter före sagde principe ock så högt upstående mot hängande wägg, med beqwämlighet kan hafwa derunder sin sträckning eller fordring. Ofwanpa stämplarna, komma, såsom wid strossar, spiror ock der ofwan lägges det wändne fyllberget. Alt efter nu som, man fortdrifwer detta första inbrottet eller fürsten åt fältet, så följer ock bygges altid förstämplingen efter ock fyllningen skjälpes därpå. Har man fast ock säker fot i orten; så kan man ock hwälfwa denna ort i stället för förstämpling, emedan sådant är durablare ock fordrar fordrar eji som förstämplingen, omwäxling af stämplar ock spiror när de förra blifwa rutne. 5:o Således har man uppå denna förstämpling eller hwalf liksom en ny såla, hwarifrån äfwen en ny fursten på sätt som den förra kan anläggas ock sedermera wändes med honom åt fältet. Här är dock den skilnad at 6:o man under denna ock de flere fursten som föras efter hwar annan, eij behöfwer någon ny förstämpling, utan fyllest altid med continue Berg up, alt efter som Fursten avancerar så wäl åt fältet, som nya åt högden; dock måste man så laga at icke Fursten hålles alt för hög öfwer sålan; ty då risqverar man at hela förstämplingen med fyllberget infaller, om något stort stycke skulle utur Fursten inbusa. 7:mo Ock på det arbetarena må med beqwämlighet kunna hafwa sin wandring från den ena Fursten till den andra, ock det instjälpte Berget ej rasa nedåt, så måste på ändarne af hwar sådan fyllning stenen läggas torr, med mera försicktighet ock i mur tillsammans, samt lutande litet mot fyllningen, så at den samma må ligga fast. Desse murar sträcka sig från sålan af den nedre fyllningen ock till den högd, som Fursten fursten är så at man derpå med beqwämlighet kan stå ock förrätta borning. Således blifwer sålan af hwarje fyllning litet högre än den nedanföre belägne Furstens tak. Ock så snart hwar ock en Fursten avancerat ett par famnar åt fältet, så ökes fyllningen efter tillika med mur för ändan. Desse fyllningar hållas ofwanpå Horizontelle samt den öfwerste skärpan wäl med små Berg tillgord, at eij malmen må kunna inrinna emellan fyll berget ock förspillas. I från sålan af hwar fyllning wid murarne stå stegar för faring; man kan och hafwa stentrappor; men 8:do som det blefwo widlyftigt, när fursten förökar sig, at antingen störta heller handa godset utföre, alla fyllningar ned till sträck-orten, så anlägges emellan hwar 8 à 10de famn ett rullschacht, hwarigenom godset nedkastas till sträck orten, hwarifrån det kan utfordras. Detta schachtet anlägges in wid hängande wägg, så at den formerar ett latus deraf ock de andre sidor muras af grof sten, emot fyllningen om 1 aln à 5 qvarter i fyrkant; kan ock efter omständigheterne med trä förwaras. Och ehuru wäl det skulle tyckas wara wara beständigare at lägga dem wid liggande, så kommer det mäst derpå om at rullschachtet nedkommer på den lägsta sidan af förstämplingarne, så at stenarne ej därigenom må falla mitt på hufwudet af dem, som fara i orten derunder. Är hela fältet som således skall winnas långt om 60 à 70 famnar, så har man wal och af nöden at lämna mitt på fältet ett ställes litet större schacht, hwarigenom farter till beqwäm mare faring för arbetarne därigenom, än ut före alla fyllningarne. alt efter som Fursten avancerar på högden så måste äfwen rultschachten efterbyggas. Man rättar eljest 9:o antalet af fursten in, alt eftersom grufwan starkt skall bedrifwas eller eij, ty de kunna wara både långa ock korta. Dock har man wid långa fursten om 5, 6 à 7. famnar mera fördel, än wid de små eller korta, när man kan hafwa långt fält, emedan godset säkrare kan samlas ock sålarne eij så ofta behöfwas göras täta. (7:o) men högden blir ej gärna öfwer en karls högd (6:o), fast man uppå upslagne stämplar eller bockar emellan wäggarne, får sätta båraren, när så påfordras, besynnerligen på öfwersta fursten fursten. 10:mo skulle några lösnor wilja wisa sig osäkre men likwäl eij kunna utkilas, så måste sådant med en stående stämpel understödjas så långe borningen förrättas. 11:mo Således ock som Fursten antingen utgår emellan 2:ne orter eller schacht, eller ock de nedärste båda ändar utgå i den under belägne sträck orten, kan detta arbete ansenligen upgå åt högden för säker wäderwäxling skull, hwartill jämwäl rullschachten icke ringa hjelpa. Desse slags grufwe brytningar af fürsten ock strossenbau äro wäl tillförene beskrefne uti äldre Bergs böcker, äfwen som nya scribenter; torde widlöftigare hafwa utfört dem. Emedlertid kunna dessa mina egna anmärkningar jämföras med böckren, uti hwad skiljacktigt wara kan. The fördelar har man således utaf fürstenbau jämwäl i jämförelse emot strossar at förwänta, neml: 1:mo at alt onyttigt berg blifwer qwarliggande i grufwan, ock gjör tillika det gagnet, at hålla grufwan säker mot stalp, 2:do at watnet eij kan incommodera arbetet, emedan det altsammans måtte nedrinna till orten ock schachtet, deremot watnet altid suddar strossarna utåt. 3:tio kan arbetet tilltagas tagas om den bredd, som gången fordrar, hwilket med utan risqve strossarne eij gjerna till mer än 4 aldra högst 5 famnar låter sig gjöra, för stämplarnes längd skull. 4:o Bespares en myckenhet träwirke som uti de många förstämplingarne måtte brukas öfwer strossarne, emot en enda i fürsten ock ännu mindre, när orten kan hwälfwas. 5:o Följakteligen fordrar detta arbete ej sådan förbättring med förstämplingarnes omwäxling ock årliga reparation, som wid strossarnes. 6:o Blifwer hela den delen, som utur gången bortbrytes tätare upfyld, ock drar jämwäl mera berg, än wid strossarne, emedan emellan hwarje stämpel rum hwarf, måste på fyllningen så mycket lemnas, som nödigt är till faring samt stämplars omwäxling, fast desse öpningar sedan igenfylles (14:o 6:o). 7:mo ock fastän borningen uti fürsten ej kan med den beqwämlighet förrättas upåt, som eljest nedåt på strossar, så lossar det dock så mycket bättre, ock många stycken kunna med kallkilning löswinnas, som i strossar måtte sprängas. 8:o Bespares omak med stämplarnes nedfordring i grufwan, omwäxling, lühe löckers Lühelöckers slående ock den derwid fallande kostnad, tillika med bergets fordring från strossarne på förstämplingarne. 9:o Änteligen efter noga gord calculation, kommer lika stort stycke utur gongen med fürsten at winnas uppå 1/4 mindre kostnad än med strossar. Eljest kan man inrätta fürstenbau med dubbla orter på det sättet, at hwarken förstämpling eller hwälfning kan behöfwas; men som det och fordras sin kostnad så kan det eij annorstädes emploijeras, än der man har ett ansenligt fält ock högd med fürsten at winna. Föröfrigit märkes på hwad sätt skotten, som stå up åt uti högden af fursten laddas: träröret fylles med krut då den ena ändan igensmetes med en lerbit, ock den andra öppen stickes in uti krut pappers Cardusen, hwarmed han ock införes i borrhålet. När laddningen som ordinairt sedan blifwit tillslagen, skäres på ofra sidan af röret ett hål, till krutet, hwaräst swafweltrå sättes etc. 16:o Till undwikande af den kostnad ock widlöftighet, som fordrades om hwarje grufwa skulle hålla sin egen konst, upp till djupaste stolln, alla grufwor ej wor ej eller äro lika anfäcktade af watten, utan någre ganska ringa, så at den lilla watten sqwätten blefwo ganska dyr at updraga, så är emellan grufworne antingen wattensträckor på större djup än stollarne upslagne, eller ock der grufwornes fält emot hwarannan är upslagit, föres watnet öfwer förstämplingarne eller desse nyss sagde watten sträckor, ifrån ock igenom flere grufwor tillsammans till en generell sump: deräst det med en hufwud konst upfordras, antingen at herrskapet sjelf håller denna hufwudkonst emot wiss afgift, eller at gewärkschaffterne den samma hålla, men i hwarje grufwa behöfwer då watnet ej upfordras högre, än till desse sträckor, som leda i generelle sumpen ock derifrån af hufwudkonsten, som kan bestå af 8 à 10 stänger upfordras till tjeffe stolln. Således har man på hauptzugen i Communion 8 stånger i Krimsche-wein ock därtill hörande grufworne närmast där omkring. 17:o Ett sådant schacht ock konst för flere grufwor förses ock gjerna med en reserv konst, som icke allenast nast i flod tider måste tillhjelpa at utdraga det då starkare tillöpande watnet, utan ock at när någon stång behöfwer lagas, denna då kan brukas, det är at man med stängerne kan alternera alt efter som omständigheterna fordra, men watnet tillika behörigen utdrages. 18:o Så händer ock wid starka flodtider, at de öfrestållarne alt för mycket beswäras af dagwatnet, så at det stiger upp på stämplarne ock röter dem; fördenskull har man på rännorne på sine tjenlige ställen så inrättat med pipstockar utföre ett litet schacht, at man därigenom kan uttappa det öfwerflödiga watnet ned till den ståll, som är mindre beswärad, ock åter till sluta när det är lagom. 19:no Wasser-orter kallas ett slags orter, hwilka indrifwas på högden at därigenom kunna fånga ock afleda på stolln det watten, som eljest igenom klyfter etc: drager sig ned på djupet. Omständigheterne härmed kunna wara variable; ty watnet kan först samla sig uti gamla grufwor närmast omkring arbetande grufwan, ock därutur igenom berget draga draga ned sig på djupet. En dahl, en dam, en ström ofwan grufwan kan ock sila watnet igenom klyftorne på arbetningen, ty det watnet, som från djupet uptränger, tyckes hafwa längre wägar ock omgångar, än det genom orter kan uphämtas. Finner man då ordsaken till watten-tilloppet ock at det kommer ofwan ifrån, så jugeras hwart åt ock på hwad högd med ort, watnet må upsnappas: till exempel, kommer mig watnet genom gångens aflösning för ort, ock i dagen ligger öfwer gongen watten, så måste fältet på tjenligit djup upslås, ock när watnet inkomer i den samma, apteras orten, så at klyften kommer mitt i taket, eller allenast så långt från wäggen, at watnet kan få rinna i en renna ock afledes dermed på stoln. Sådan är ock händelsen med gammal grufwa på fältet af den grufwa som arbetas. Men ligger grufwan, hwarutur watnet samlar sig på en parallelle gong eller wattu dahlen deröfwer, så måste man noga examinera genom hwilka klyfter watnet inkommer, samt i anledning af deras stupning ock strykning strykning i jämförelse med andre dylika ock historien af watten tilloppet, som ofta plega förändra sig, ock deraf jugera hwaräst ock hwarthän en sådan wasser ort kan anläggas, då det jämwäl torde blifwa angelägit at utlägga orten, sedan man funnit watten klyften efter dess fält ock ifrån båda ändar upsnappa watnet med föresagde rännor. Desse arbeten lyckas wäl icke altid, men äro af stor fördel, när man dermed wäl gått igenom. 20:mo Dammar ock wattenledningar äro anlagde efter som Naturen därtill kunnat gifwa anledning, neml: emellan 2 högder äro dammarne af sten, med fyllningar framföre, längre ock kortare, utur djupet går trumman till watten ledningen, hwilken fortföres till den högd, der man då först will bruka watnet igenom horizontelle ledning, antingen wid bok ock waskwärk eller ock till något grufwe hjul, hwarifrån det sedan går genom ytterligare horizontelle ledning, fast ofta nog krokog i anseende till backarne, omkring hwilka det föres, till andra ofwan dag stående hjul, ock sist på hjulen öfwer stollarne så at så at det må flere gånger kunna nyttjas, intill des det på det nedersta utrinner. Häraf händer ofta, at den öfwersta stolln ej har något mundlock, såsom nu berättas om Frankenscharner stolln, ock at man sådant med flit tillgordt, at ej behöfwa underhålla det samma. 21:o Af detta upkommer den frågan hwad nytta man då egenteligen kan hafwa af flere stollar öfwer hwar andra ock hwarföre icke man så gerna straxt kunnat göra den djupaste stolln, som sist? Härpå tjenar till uplysning, at hwad nyttan af de öfwer hwarandra belägne stollar angår, så kan icke allenast watnet från dag inledas på hwarje stoll, emedan det skulle blifwa för drygt för den nedersta stolln, at draga ensamt alt watnet, efter som det skulle i honom upstiga alt för högt ock röta stämplarne, emedan man här måste föreställa sig en tämmelig starkt tillopp af watten, som åtminstone will bestå af en Column af en alns bredd, ock 1 1/2 qvarters djup, då när jamn ock stark flod är, utan är ock ifölje däraf godt, at man emellan hwar stoll, kan hafwa flere konst hjul, ock för hwart hjul utföra på slags watnet på det på den närmaste stålln, om det icke behöfwes påflere under belägne hjul. Dessutom förefaller wid en djup stoll den omständighet, at han icke altid kan utföras på gongen, der grufwor äro belägne, utan måste efter belägenheten i dagen, föras bort ifrån gongen till sitt mundlock, der man det samma närmast hafwa kan. Är nu djupet alt för stort, så blifwa lichtlöcherne djupare än sådant låter sig göra; men sedan en stoll gått igenom ock grufworne emedlertid avancerat på djupet, så at man är säker, om deras bestånd, så får den undre stolln hjelp af den öfre i så måtto, at lichtlöcherne eij behöfwa göras djupare, än ifrån den öfre stolln, hwilket man då är säker må betala sig. Man wet eljest om stollar, at de ej längre kunna drifwas utan lichtloch, än högst 200 famnar eller som här brukas 300 till 350 fl: emellan hwart lichtloch, då utur lichtlöcherne arbetas emot hwarannan på stoll djupet. Detta så wäl som de kostnader wid djupa lichtlöcher plägar förefalla så wäl i anseende till berg fordringen, som wattnet, har gifwit anledning till Speculation tion, at i stället för lichtlöcher lägga den ena stolln öfwer den andra ock medelst korta lichtlöcher dem emellan befordra wederwäxlingen, då det främsta lichtlochet altid igentäptes, så snart ett nytt gått igenom. Och ehuruwäl det samma ännu ej blifwit practicerat, tyckes det wara möijeligit. Hwad eljest angår wederwäxlings befordring i stollar igenom lutt, då stolln är fördelt i 2:ne delar ock tätt af planckat, så går wäl sådant an ett godt stycke ock, så länge in till des öpningen af lutten eller den nedra afdelningen står öfwer Horizontel linien med taket af mundlochet, eller ock skulle sålan af stolln föras så ganska Horizontel, då man återigen har led samhet af watnet, hwilket så långsamt utrinner. Men detta tyckes på sådant sätt kunna hjelpas, att den mindre afdelningen lemnas up wid taket af stolln, hwilken tätt afdelas ock med en utan för mundlochet uprättstående pipa äger beständigt communication, så at högden af pipan altid må öfwergå Horizontelle högden af mynningen utaf lutten in uti stolln. Eljest ock där man allenast kan hafwa stollar. till det till det djup, at konst hjulen kunna stå ofwan dem uti grufwan, så blir sådant icke försummat, emedan därwid bespares huset ock tak och watnet jämwäl mindre är underkastat olägenhet af köld, under, än ofwan jord. Föröfrigit ock der fältet af grufwan är så fyndigt at det blefwo borttagit, men stolln på samma högd ock förstämpling borde igenomgå, brukar man häldre at föra stollen in i fasta Berget igenom, omkring grufwan eller paralelt med gongen, ock det fuller hälst i liggande wägg, intill des han åter antingl på en annans grufwas fasta fält eller om brott inträffar, så wäl derföre at om klyfter i stollen inföllo, skulle den samma ej så lätt föra watnet ini grufwan, som eljest utur liggande, som äfwen at hängande, hwilken utom des altid för des tyngd skull, är mera benägit till stalp än liggande, må blifwa orubbad ock eij behöfwa widlöftig motstämpling. 22:o Här borde nu wäl införas hwilka zuger ock grufwod höra särskilt till Communion samt Clausthaliske, men emedan sådant tydeligen kan inhämtas utur utur tabellerne så åberopas de samma här. 23:o Belägenheten af gongarne synes utaf Chartorne; dock märkes förnämligast, at ehuruwäl de ofta skiljas ifrån hwarandra, ej heller löpa altid så jämsidigt, så är dock 1:mo deras generelle strykning på klålkan 6 med liten stupning mot söder. 2:o tyckas de alla löpa åt Bloks berget på 2 tyska mil à 3 härifrån belägit mot östern, hwaräst de på ansenligit djup tyckas skola skjera hwarannan, ock hwarutaf åtskillige förmena i detta berg stora skatter ligga förborgade. 3:tio äro desse gongar från 1 till 2 lachters mägtighet till 4, 8 à 12 d:o, alt eftersom flere drummer sammanlöpa ock petran instiger i gongen, men fyndigheten dependerar ej af mägtigheten. 4:o ligga mästendels alla gongar nedåt dahlen på en eller annan sida af berget, men gå eij upp i högderne. 24. Hwad wattenkonst byggnad angår, så kan man wäl icke säga, at Hartzerne äro några trollkarlar derutinnan, ty deras stongbrott äro alt för grofwa, med dylika Casus, at icke falla en hwar i ögonen, hwadan ock CommerceRådet Polhem i sin tractat nämner om sådana brott, at därom at därom finner man eij för hans tid i böcker trykt fast grunden ock hjelpen eij kan echapera en Mathematicus. Men hwad generelle anläggningen angår, så weta de dock at betjena sig af alla de fördelar, som naturen kanmedgifwa, så at om hjulen ej kunna stå i grufwan ubryde wid tan ofwan dag, så står det ena konst hjulet part seijatd rfert det andra, på det watnet eij må falla något djup utan nytta /. confer: om wattenledningar 20 puncten /. Alla pumphufwud gå uti järnstöflor, men det öfrige af pumparne är granträd ock ofta smalt nog; dock måste jag tillstå, at mera watten har jag aldrig sedt häfwas, äfwen som Resten altid har sine gode. 11 qwarter. Hit hörer ock den så kallade krummesatz, det är at kilen af konsten i stället för ned i gesänket der konsten står, ledes å sido till någon watten sig tig sänkning ock går der ned. Dock måste denne trummesatz ej gå alt för långt under, emedan pipstockarne eij kunna hållas så täta, eij heller med silt perpendiculaira djup längre ned, än wanligit wid sjelfwa konsten. På hela Hartzen har jag eij sedt mer än en enda etc observeras jämwäl, som mera watten i upfarten. tilltillkommer utur sträckorne, så äro alla öfwer hwarandra stående pumpar större än de andre, så at det ej må nedrinna utan kunna upfordras, hwarwid den förmån med pumpledret, at när det öfwersta i pumpen är förslitit, flyttas det i den derunder ock så wid. Detta är oförlikneligit. 25 Wid fordringarne har man i akt tagit de fördelar, som grufwornes belägenhet medgifwa. Ock efter schachten äro förstämplade ock med spiror påliggande försedde, har man eij annat än järn kedjor till fordring, hwilka wäga en centner, 5 famnar af nedersta delen. men i djupa schacht öfwer 100 till 150 fr: går ej mer än 4 fr: på en centner på den öfwersta delen, efter som den samma ej allenast måste bära tunnan, utan ock hela den nedan warande delen af kedjan. Härtill hörer watten hjul med wals straxt wid grufwan, såsom, Communionen, eller ock stänggong från hjulet till walsen wid schachtet, såsom wid de Clausthaliske. Är djupet alt för stort, såsom uti Thurm-Rosenhof, ock Sanct Andreas på Andreasberg öfwer 250 fr:, så är på 100 fr: djup en wall, hwilken af de från dag nedkommande kedjor. alternatim alternatim omkringdrifwas ock de, uppå honom från djupet kommande kedjor, updragas ock tunnan utskjälpes ock fordras sedan bort till ett annat schacht, at fordras på wanligt sätt till dags. Uti Lautenthal har man på några ställen schachten ej längre än till stollen, då watnet till fordrings hjulet afrinner på stolln ock hjulet sitter således högre än mynningen af schachtet. Utfordringen skjer sedan med hund på ställen som af twänne personer, 1 som drar ock 1, som skjuter, förrättas. Hunden äger 4 små järn hjul om 1 à 1 1/4 qwarters högd, som löpa på 2:n spiror, så skilde at en järnstyl mitt under hunden går där emellan, hindrandes hunden at kunna löpa utom spirorne. Men där fordringen skjer med skott kärra emellan fordrings schachtet uti låga stollar, fylles kärran emellan motlagde små bredstumpar på sidorne, at hon håller snart så mycket i råga, som innom egna bräddar. På skaften sitter en rem fastbunden af den längd, at den samma kan hwila på länderne af karlen, hwilken med händerne lutar sig mot rågan ock så fortskjuter kärran af hwilka 2 gå på en tunna, som upfordras, såsom uti Thurm Thurm Rofenhoff från wallen i det djupa schachtet till dagschachtet. 26:o All malm sofring skjer för hand under tak för oweder, då malmen urskiljes, hwad ren stuft blifwer ock skall komma under torrbokaren ock hwad till waskning lägges; ock förrättas sofringen antingen af pojkar eller gamla hjon, hwilka hafwa sin stigare till upsyningsman. 27:o angående mått ock wigt, så har man här på oberHartzen mätt the här på berg amtet warande måtten. En lachter, som är indelt i 8/8 delar hwarom 10 toll tillsammans 80 toll, håller swanska 12 qwarter 5 3/4 toll. Dock äro desse lachter toll olika med de eljest brukeliga aln toll. En aln som är indelt i 24 toll hölt uti swänskt mått 23 toll 6 2/3 linea h: e: at den swänska alnen för håller sig till den ober-Hartzeska, som 1000 till 993 1/18 del. Et ober-Hartziskt forstmalter Maas hölt 7 qv: 2 toll 4 1/2 l: dito hytten malter Maad swänsk 7 qv: 5 lin. Ett unter Hartziskt forst malter Maas 7 qwr: 2 toll 5 1/2 l. Dito hytten Malter (conf: unter Hartzen (9:o) 6: 4: 4: ordsaken ordsaken hwarföre måttet för forstmaltern är större än wid wärken, kommer deraf, at som bark ock qwistar affalla under förandet, så har man inrättat denna jämkning emellan maltern. Men antingen måttet af denna maltern skall reknas på wedens högd eller längd i upstafringen; det wet jag intet; ty med de wid under Hartzen upstafrade wed maltrau går detta Malter maas icke ihop. Dessutom är maltern nedåt smal. 400 skålpund wictualie wigt göra af den här brukeliga Colniske wigten 361 skålpund 2 lod. En kärra kol berättades skola innehålla 17202 rehnländska cubie Toll En klafter som är 4 fot i fyrkant skall hålla 5 à 6 malter. En kärra kol, hölt i Zellerfeld på Communion längd 17 qwart swänsk bredd 7:do högd 6:do ock således cubiske swänske qwarter 714. 28:do Widlyftigheten af desse unter ock ober Hartziske bergwärken utmärker nogsamt at de eij kunna skötas, utan utan tillräckelige betjenter. Således äro här 3:ne berg amt, 1 wid einsejtige i Clausthal, 1. wid Communionen i Tellerfelt ock 1 wid unterHartzen i Goslar. Dessutom ett forstamt i Clausthal ock ett dito i Communionen uti Zellerfelt. Till Clausthaliske Bergamtet höra. Berghauptman, vice Berghauptman, drost, zehutner, bergsyndikus, zehutgegenschreiber, bergsschreiber hylten keüter, Bergsschreiber zu andreasberg, vice Bergsschreiber ibid: Berg gegenschreiber, eisenhytten knüter, Machin director. Extra Ordinarie Von der heder, Bergs amts-auditor, Buchschreiber und aschen-factor. Bediente Von leder. Ober Bergmeister, vice Bergmeister zu Andreasberg. 3 unter Bergmeisters. 7 geschworners kunst meister. 2 Einfahrer. Zu Andreasberg 2 ober geschworners. 2 geschworners. 1 Geschworner Altenau Laut Lauterberg 1 geschworner Forszamtet uti Clausthal alle bediente von der feder. 4 ober försters 1. forstschreiber. 1 forst-Auditor. Järn hytten Bedienten Ober factor zu Königs hytte. 1 Revisor 1. Factor 2 Factorei schreibers 3 Hytten schreibers, 1 Bukhalter, 1 geschworner, 1 Berg Voigt. Übrige Hartz bediente Einsejtige Münts director. Berg Medicus. Berg Medicus zu Andreasberg. 1 münts gwardein. 1 Revisor. 1 Eisenschneider 1 Berg factor. 1 Berg Probierer. 1 Knapschafts Schreiber. Silberbränner. 1 Berggegen Probierer 1. Magazin vörwalter 4 Hytten schreibers 1 oberhytten Meister 4 Hytten Meisters 2 Hytten wächters. 2 Apotheqver 2 Markscheider da von ein zu Andreasberg 4. Berg Chirurgi. 1 kornmässers. 11 schicht meisters 7 dito zu Andreasberg, altenau v Lauterberg. Commun: Communion Bergamt in Zellerfeld Berghaupt Man vice Berghaupt Man årligen alternerande, årlig lön kläd: pgr rDr rDr Drost Berg amts Auditor 600,, BergSyndicus extra 300 rDr, 500. 8 500: 8. zehutner 470: Bergschreiber extra 27. 4: 315: 4. 8: Forstschreiber Hytten Reüter 209: Berg schreiber 250: 8: Revisor. Extraordinarie von der heder Secretarius Bediente von Leder V. Ober Berg Mejster 260: 8. 4 Unter Berg Meister 260: 8. 5 obergeschworner 115. 20 8: 6 Geschworner 115: 20 8: 1 vice geschworner 1 Berg Voigt 86: 24 Communion Först amt. die Herrn Berghaupt-Leute. die Unter Hartzisken Bergbedienten von der federund 1 Oberforst Mejster 3 forstschreibers 1 Oberförster, Wolfenb: zejte 1 forstamts auditor, Hanov: sejte Ubrige ober Hartz Communion Bediente. Berg Medicus af grufworne 109: 32. 100. Müntzmeister Bergqvardein und probierer 78. 1 Berg factor. 1 Puchschreiber 1 v: Berg factor 1 Silberbränner 1 Ejsenschneider 2 Berghandlings factoren 1 Stolleschreiber 1 Knapschafts schreiber 1 Markscheider 86: 24. 2 Hyttenschreiber. 3 Hytten Meisters 2 Hyttenwächters 3 Berg Chirurgi 11 Vicht Meisters Communion Bergamtet i Goslar. Alla Berghauptlente wid ober-Hartzen, Zehutner. Bergschreiber. Hytten Reüter. Zehutgegenschreiber. Von Leder. Berg Voigt. Obergeschworner. 2 geschworner. Ubrige unter Hartz Communion Bediente Berg Physicus. 2 Factorer tillika Hyttenschreibers 1 Factor. 3 ober Factorer. 1 Berg Factor ock Ertsschreiber, 3 Schicht meisters. 1 Berg Chirurgus. 3 Hytten Voigt 3 Hüttenwächters. Hwad löningen angår, så märkes desutom at Bergbetjenterne hafwa åtskillige extra douceurer, hwilka såsom owissa, ej kunna uptagas, ock som mästendels ankomma på hwars ock ens flit till exempel. En stuffgeschworner har en wiss penning för hwar treiben Malm, som fordras ur grufwan, etc: så hafwa ock en del betjenter såsom Berghaupt Man sin Lön icke utur utur zehnten, utan utur kammaren; så lönas ock Berghauptmännerne ock dess Auditorer af hwar sin Herre allena ock eij för Communions rekning, som mästendels de andre betjenterne. 29:o Till slut måtte man anföra någon Comparation emellan desse både bergwärken, de: Kinsejtige eller Clausthaliske ock Communion, då förut igemen märkes, at som wid andra Bergwärk, som gräntsa tillsamman har jalousien äfwen här rotat sig in å båda sidor, som länder Bergwärkerne till föga fromma. Således sticker det Communion gruseligen i ögonen at de Clausthaliske grufwor gifwa så wäl, at de kunna hålla många, neml: grufwor i utbyte: at månge grufwor hafwa stora ock ansenlige penninge förråd, at det wärket dependerar under en Berghauptman ock eget bergamt, at betjenterna hafwa större lön ock åtskillige andre douceurer; men deröfwer får Communionen gloriera sig at de äro stollnärer, så at de Clausthaliske måste betala stollzins, o: s: w: deremot anse de Clausthaliske Communionen för ringa, för det at tillwärkningen stiger. långt nedan deras, ock så få grufwor nemligen nu för tiden tiden allenast 5 i utbyte, hwilka dock alla tillsamman litet förslå emot Dorothea; at grufworne hafwa så ringa förråd, så at Carolinas förråd, allena egalerar emot held Communionens: at ingen ting kan företagas utan både Berghaupt männernes öfwerläggning i Communion-Bergamtet: at betjenterne hafwa slätare wilkor ock stå under 2:ne Herrar, fast berghauptmännerne höra till hwar sin; warandes härigenom emellan både Berghaupt Männerne en ständig twist ock correspondence, som ofta skall utkomma på rena sansagor, fast de eljest i synen äro gode wänner ock altid umgås tillsamman. 1:mo först kan wäl man icke neka, at icke de Clausthaliske derutinnan hafwa en stor förmon, at deras grufwor äro så rikeligen wälsignade allenast på 2:ne Refierer, / Andreasberget undantagit / så at malmen eij så widlyftigt bryter, då likwist Communion har brist på god malm, ock måste den samma hopleta utur flere Refierer, par consequence med mera brytnings kostnad; men har deremot den apparenterliga förhoppningen, at de snarare på sine widt upslagne fält blifwa en gång gång soulagerade ock hjelpte än de Clausthaliske, när det en gång på deras små refier skulle koma at brösta, besynnerligen som deras på detta 1700:der talet gorde försöker ock långt upslagne fälter, slagit felt. Det är sant at sådant kunde wäl en gång hända; ock är löjligit at Communionen frögdar sig med längtan öfwer den stunden, liksom derigenom dem något fördelaktigt skulle tillfalla; men utom dess af Bergstätter ock kosenhöffer zugerne i Clausthal ännu hafwa mine at uthärda i många år, så borde Communion wända Reflection öfwer de Clausthaliskes olycklige försöker på sig sjelfwe, at dem kunde äfwen så gå, åtminstone hafwa de intill denna dag icke så synnerligen kunnat berömma sig at lyckan slagit, in; ty hwad deras utropade Lautenthals glüch angår, så wises nedan, at om hon skulle hafwa de onera som Dorothea ock flere andra i Clausthal, så skulle hännes utbyte ansenligen förminskas. Efter opartiskt begepp at säga skulle man snart tänka, har Communion gongarne i så långa tider icke uptäckt några Dorotheiske skatter, sedan de blifwit så wida upslagne, ock har fyndig heten heten uti Dorothea ock thes nästgransande grufwor Carolina ock Benedieta uppå en så stor ock fyndig gong ej continuerat synnerligen i fält, så är det långt mindre apparence, at slätare gongar skulle förbättra sig. 2:do De Clausthaliske hafwa icke allenast ansenlige penninge förråd, utan ock sådane förråd, som wärkligen befinna sig uti zehnten. Ty när man drager af deras samfälte grufwors förråd nu för tiden wid pass af 793000 m: fl:, deras skuld i Cassan, ock som deraf är tagen 183000 d:o så blifwer en wärkelig behållning af 610000 m: fl: deremot om man Considererar communionens förråd, så lärer man finna at den icke allena ansenligen är mindre än Clausthalskes, utan ock at det som är det curieusaste at han wärkeligen icke finnes in rerum natura; ty Communionens skuld i Cassan har icke allenast uttömt detta, utan mera till, som förmodeligen är lån från öfwerheten ock knapschafts Cassan emot intresse ( ) hwilket icke litet på dubbelt sätt beswärar Bergwärket; ty 1:mo äro intet deras grufwors förråd at tillgå, som wärkeligen hafwa afsatt förråd. 2:do måtte de andre grufwor wor, som sitta i skuld, betala intresse, hwilka båda omständigheter icke förefalla i Clausthal. Hela Communions förråd är mgf. 172000 pr. pr: Hela Communions skuld är mgf: 392000 pr: pr: så at der finnes wärklig brist ock skuld 180000 pr: pr Hwarföre Interesse betalas. 3:tio The Clausthaliske grufworne gifwa nu förtiden wid pass qvartaliter utbyte Speci: r:dr 23000. deremot ger Communion Specie r:cr 7000. öfwer 3 gånger mindre. De Clausthaliske bygde 67 grufwor med ungifär lika Zubuss qvartaliter, som Communion bygger 60 grufwor, fast detta är tämmeligen lika i desse tider. När Clausthal betalar sine utbyts grufwor sölfret med 16 à 17 fl: så ger Communion af sine utbytsgrufwor 20 à 21 fl: till märke at utbyte eljest wore swagt nog. Men på det förra profiterar öfwerheten ansenligit. 4:o Emellan ärtzfordringen är icke synerlig skilnad; ty då Clausthaliske 1748 qvart: Crucis presterade i weckan 86 triben, presterade Communionen 80 treiben; men det är till märkandes at Communio: munionens ertzer bestå mycket i Blände ock gråberg ty hwad silfwer halten angår af blyet, så är det hos båda lika wid pass, kunnandes Dorotheas liggande drums Rikhaltighet på sölf, swara emot Hauptzugen i Communion. Eljest heter det i Communion, malm hafwa wi rätt så mycket som de Clausthaliske; men wi rå icke för wälsignelsen, han är icke så rik. Det tror jag ock, men med den skilnad, at jag eij håller blände eller grå berg för malm. 5:o Will man nu jamföra de båda förnämsta grufwor på Hartzen med hwarandra, nemligen Dorothea i Clausthal ock Lautenthals glück i Communionen, så finner man utaf hwar ock en grufwas anmärkningar at Dorothea har på 2 gongar tillsammas fält, 140 Lacht; arbetas med 100 personer malm i weckan 17 Treiben hwaraf faller 90 r:cr sp: utbyte har förråd 255414 m.fr: Kuxen gåller 9000 à 8600 r:dr. Lulenthals Glück. 376 Lachter Öfwer 200 personer 17 à 18 Treiben 44. r:cr Specie 115756 mfl: 5000: 9500. r:dr Får för silfret 16 mfl: marken Betalar 10:de 1/120 del af Tillwärkningen Öfwerheten profiterar på sölf priset allena 1/5 af tillwärkningen. 21 m: fl: 6 m:gl: marken. Fritt profiterar ingen ting hwarken på sölf elr: Materialer. 6:o Har man igenom Historien om grufwornes till ock afkomst, så finner man at de Clausthaliske uppå sine zuger nästan för hwart enda Decennium hafwa uptagit nya grufwor, deremot finnes många decennia uti Communionen då zugerne icke blifwit hulpne, fast de hafwa därtill mera tillfälle än de Clausthaliske. 7:mo Efter de Clausthaliske ej hafwa så widlöftige Refierer, så plågas de ej heller af så mycket watten, till hwars utbringande de dock försedt sig med tillräckelige dammar i dag, deremot äro Communion zugerne ganska hårt beswärade af watten ock kunna ej heller förse sig med tillräckeligt dam watten; således stodo denne sommarn åtskillige zuger i Communion, som på hwart sitt ställe är anfört; men hos de Clausthaliske war altid full gong. Ock på Burgstäters zugen är icke liten swårhet dermed at de måste hålla sitt aufslags waser i dagen, ock få ej släppat igenom stollarne, så at de ej kunna kunna nyttjat så ofta, som om watten konst hjulen fingo sättas i grufworne. Eljest är om denna rika grufwan Dorotheas upkomst ännu uppå Hartzen i friskt minne, huruledes Berghauptman Busch i slutet af förra Seculo ock in på detta, ensam ock med mycken kostnad fortsatte grufwe-arbetet efter hufwud gången uti Grufwan Bergmans trost, sedan alla andra gewärker, så wäl i den, som närmast in till belägne grufwor, för deras mindre indrägtighet skull, lemnat honom allena. Man har anledning at tro, at han haft någon kundskap eller förhoppning at gången längre ut på östra fältet skulle öpna sig. Åtminstone lyckades det honom, så at han hant fram till den liggande näbendrummen som förädlade gången uti Dorothea ock hwarom på sitt ställe widare förmäles. pag: 122 etc: Specialia eller Grufve-Beskrifningen på Ober-Hartzen uti Communionen. 1:mo Bochsvieser ock Pisthaler Zügerne belägne emellan Hanenklee och Spiegelthaler Zügerne, en 1400 Lachter nordan om Cellerfeld, äro belagde med följande grufwor. 1:mo Grufwornes namn Grufwornes djup hwad neue grum bacher stoll inbringer hwad Anton Ulric stoll inbringar. Sält Lacht Lacht lacht lacht 1. Brauner Hirsch 112 36. 76. till 121. i anseende till flere Schacht. 2 Hertz: august und Joh: Fred: 266 20 60 3 Hertz: Anton: Ulric 140 18. 45. 109 4. Neue Cellerfeld 84. 24. 50. 106. 5 Neue Gefällschaft 112 46. 106. 6:o Haus Wolffenbüttel 112. 7. 36. 38. 7. N: Cellerfeld Hoffnung 112. 31. 8 Neue Edmund 112. 9 Haus Hanover 112. alla uppå en i den förra Zugen i östern strykande ock i den sednare i ost sudost eller emellan 7 och 8 strykande gong med 10 à 12 graders perpendiculair stupning mot emot sud sudwäst. Bochvieser gongen är på åtskilliga ställen kastad utur sitt fält in uti hängande ock äger en nåbendrum uti liggande. Pisthaler gongen fortsätter ett jämt strykande ock äger en näbendrum i hängande. 2:do Alla desse grufwor förutan de twänne sista ock en ännu mera på östra fältet instäld Landes Herrn grufwa, äro sammanslagne igenom Grumbacher stolln till det djup, som ofwanstående Tabell utwisar. 3:tio Hufwudgången består af 1 till 2 Lachter mägtig gong af wågig qwarts, i hwilken bryter stundom någon hwit hård fält spat med blyglants ock någon grön koppar malm; wäggarne bestå af den här wanliga swartaktiga hornschiffer, twärt öfwer hwilken stryker åtskilliga större ock mindre hwita kalkstrimmor ock körtlar. Strykningen af schiffern är wäl paralel med gången, men stupningen är ända till 20 Lachter djup från dag i liggande wägg, 60 grader från perpendiceln mot gongen, men blir sedan på större djup mera stående ock conform med gongen, ock alt efter som schiffern reser sig, så rätta sig desse kalkstrimmor ock ock körtlar derefter, sättades altid ad angulos rectos igenom schifferns stupning. Dock märktes den förändring i Anton Ulrius fält, at liggande består af en straten wis swäfwande twär hands ock stundom fingers mägtige hwarf af ler ock ordinairt schiffer berg. Eljest är gongen öfwer alt låssande mot båda wäggar. 4:to Then liggande nåbendrummen har man med ett 73 Lachters långt twärslag uptagit ock 70 fr: fortdrifwit på desse fält, hwaräst ett schacht nedsänkes för beqwämare fordring. 5:to Grufworne stodo nu för brist af fordrings watten fulla med watten till Grumbacher stolln; dock hålles Haus Wolfenbyttel ock Neue Cellerfelder Hoffning, rena, hwilka med förstenbau woro belagde. Emedan forlönen wid den här fallande malmen, som är mycket bergblandad, faller ned till Grumbecher waskwärket, tämelig dryg, besynnerligen för de längst åt östern belägne grufwor, så blifwer wid grufworne icke allenast den rena stuffen för sig sjelf utslagen, utan ock hwad bergblandat är, sönderbokas för hand af små pojkar ock sinssättes tes, om hwilket så wäl som rengörningen af den små i grufwan fallande malmen, omtalas wid bokwärken 2:o Zum Hanenklee. 1:o Thenna Zug är belägen i norden från de förra 7 till 800 Lachter ock har följande grufwor. 1:o Beständigkeit. 2:o Theodora. 3:o Auffrigtigkeit. 4:o Carlsgnade in Scheiffsteinstahl. 2:o Hufwudgången stryker emellan 5 ock 6 med 10 à 12 graders perpendiculair stupning mot södern, ock kastar han sig åt östra fältet uti ett annat strykande på 4. Bergock gång-arter äro här samma som wid näst föregånde Zuger, men gongen är ganska mägtig 8 till 9 Lachtter, intagandes berg utur wäggarne ock står bly glantsen i större ock mindre strimmor wid wäggarne, ock tyckes liggande, hwaruti en liten malmdrum på 45 Lachters djup tillsätter, wilja kasta sig mot norden ock gången derigenom ännu mera öpnas. 3:tio Theodora ock auffrigtigkeit hafwa samfält schacht uti Beständigkeit. Här stod Lieutenant Winterschmidts nya nya wattenfordrings Machin hwilken redan i 3:ne weckor gort gagn, men nu söndertogs at förbättras, af inventoren, hwaröfwer jämwäl särskilt anmärkning. 4:to Igenom twärslager har man förnummit, at petran blifwer längre från gången, af en hårdare schiffer. 5:to Carlsgnade har ingen gemenskap med dessa gångar utan ligger längre åt nordosten. 6:to Emedlertid äro här jämwäl flera gångar upfundne, af hwilka besynnerligen en paralel nordosten från mundlochet af Hanenkleer, hwilken Stolle betjenar alla dessa grufwor, 2 à 300 Lachter, nu nyligen med gewärkschaft under namn af Hertzogin Philippine Charlotte, är belagd, på en half alns mägtig qwarts gång, hwaraf man gorde sig mägta god förhoppning 3:o Lautenthaler Zug. Belägen 1 mil ifrån Cellerfeld i nordwäst samt i wäster från Hanenkleer Zugen, med hwilken han tyckes äga någon gemenskap, ock med följande grufwor belagd. 1:mo grufwornas hwad Tjeffe. Grufwornes Grufwornes Namn. Fält Saxen stolln djup under inbringar samma Stoll. 1:o Lautenthals gegendrum 2:o Güte dess Herrn 144. 46. 94. 3:o Lautenthals Glück 376. 44. 99. 4:o Kleiner St: Jacob 164. 34. 91 1/2. 5:o Seegen Gottes 144. 35 1/2 6:o Hertz: Fred: Albr: 35 1/2 7:o Lautenth: Hoffnung 8:o Dorothea Fredrica 9:o Neuer Bergstern alt, Leopold Stoll 27 1/2. 47 1/2 10:o König David am Borberge. 2:do Medelst tjeffe Saxen stolln äro grufworne sammanslagne till ett fält af 8 till 900 Lachter uppå hufwudgången som stryker uppå klåckan 7 med någon perpendiculair stupning mot södern. Gången är af flera Lachters mägtighet; men består eij derföre öfwer alt af malm, utan af hwit grof fält spat, grof brunaktig blände, samt petra ordinaria uti större ock mindre strummor omblandade ock hwar ibland malmen men strimwis äfwen faller. Stående stundom åt den ena, stundom åt den andra wäggen, ock ofta mitt uti gången, alt efter som de förtryckande berg arter trycka ock kasta malmen, så wäl som bländen. 3:tio Thesse förtryckande berg arter, äro 1:mo den hwita fält spaten, enär den samma blifwer alt för mägtig ock intager gången. 2:do Enär schiffern utur wäggarne instiger ock antager då tillika en mörkare färg än ordinairt samt blifwer mera hornaktig ock klyftig med sine wanlige små körtlar ock spatdrummer, då plägar ock malmen gjerna förswinna. Deremot ock ehuru wäl den ganska grofwa ock owanliga bländ arten plägar ofta intaga en stor del af gången, så är man dock med honom så mycket mera förnögd, som han icke allenast plägar strimwis föra malmen uti sig, utan jämwäl wid skilnaden emot de andre bergarterne. 4:o Så är ock denne gång ofta worden kastad utur sitt ordinaira fortstrykande in uti hängande wägg, hwarwid malmen också plägar förtryckas intill thes gången åter hämtat sig. 5:o Uti liggande wägg ligger ock Morgonstern Näben Näben drum paralel wid pass med hufwud gången, ock hwilken förmenes wara den samma, som under namn af Lantenthals gegendrum, blifwit på wästra fältet fortdrifwit, men förer därsammastedes intet gods; hwarföre igenom hängande fortdrifwes en ort, på twären af bärget, at upsöka hufwud gången, som där förmenes framstryka. Men som en dahl åtskiljer desse arbeten från hufwudgången, så tyckes det wara ordsaken at man ännu ej råkat samma hufwud gång där man eljest hade förmodat. 6:to Lautenthals Glück, såsom den förnämsta på hela Communionen, är, för sin widlyftighet skull at bedrifwas, fördelt uti Schvartze grübe, obern Mas, untere Mas, samt wästersträcke, hwar till särskilt stigare höra, presterar eljest tillsammans 18 Treiber malm i weckan af 40 tr: på Treiben. Men som malmen är mycket berg ock bländ-blandad, så ger malmen ej öfwer 3 lod på Centnern. Eljest hörer till thenna grufwa thenne Annecdot: man har gärna på Communion åstundat at äga någon stor grufwa, som någorlunda kunnat swara. emot emot Dorothea på Clausthaliske sidan, hwilken ligger Communionern Hjerteligen hårt i magen, samt at hafwa någon grufwa af anseende, ock som denna grufwa skickat sig af allom bäst därtill, så har Communion Herrskapet icke allenast lemnat denne grufwan stora Privilegier därutinnan, at alt sölfret betalas hänne till det pris, som det utmyntas 21 fl: 6 m:gr:, at hon får krut med mera för samma pris, som det kostar Herrskapet, utan har man efter hand jämwäl tilldelat hänne så ansenligt fält, som fyra gånger öfwergår Dorotheas; men sådant will ändå icke hjelpa, emedan den sednares wälsignelse öfwergår hela Communionens på wisst sätt, ock hwarom redan i det generelle är anmärkt. 7:mo König David am Borberget har en mager gång ock ligger afsides 1/4 dings weg från Lautenthal åt norden; ger ganska litet malm ock har mera genom förseende än förtjenst kommit in uti Bergszedlarne. 4:o. 4:o Hauptzug. Thenne Zug är fortstrykningen af Clausthaliska Bergstädter Zugenock tager sin begynnelse wid södra ändan af Bergsstaden Cellerfeld, fortstrykandes så at wästern Communionen upföre. Haus Celle är den första grufwa på denna Zug ock ligger på gräntsen emellan bägge Bergwärken i sjelfwa Cellerfeld. gongen stryker på kll: 10 med 10 à 14 graders perpendiculair stupning mot sudwästern, nu 140 Lachter djup med fält af en fundgrufwa ock 4 maas tillhopa 154 Lachter. Igenom denna grufwa stryker från Bergstädter Zugen de bekante stollarne, franckenschamer, 19 zehn lachter, ock 13 zehnlachter till Hauptzugen ock af hwilka den sednare här inbringar 60 Lachters djup från dag. Utom desse stryker också från denne igenom Haupt Zugen 16 zehn Lachter stollen. Här förefaller en synnerlig ändring på bergarten i wäggarne, hwilken eij på de befarne grufworne funnits, neml: at petra består af en fin grynig grå kalk art med inbrytande större ock mindre röda fläckar af samma art, men litet bleierts blandat, warandes både, så lösa, at de utaf watnet med tiden uplösas ock flyta ta som ler. Twenne gångar uti kalkblandat qwartsberg om 2 till 5 à 6 qwarters mägtighet, framstryka genom nys nämda petra, till några Lachters distence från annan, af hwilka den liggande på 13 Lachters stollns djup är belagd med ett fürstenbau af 28 Lachters längd, hwaräst malmen i smala strimmor, större ock mindre, bryter, ock den hängande på något större djup äfwen med ett litet furstenbau bearbetas. Emellan desse båda gångar löpa åtskilliga små ausrejser ock fyndiga klyftor, hwilka ock stundom eftersättas. Dock äro arbetarena på hela grufwan ej flere än 15 man, efter som djupet, för dess oädelhet, redan är instält. I anseende till nys nämde lösa bergart märktes wid rollscharterne den skillnad mot andre, at de äro med trä förstämplade ock brädslagne inuti, så at de äfwen kunna brukas till farning. Till förwaring af långa stämplar under sträckorterne af furstenbau, wore de samma understödde med en kortt nästan perpendiculairt updrifwen stämpel från sålan af orten ock med en järnnagel mot den öfra fästad. Ock eljest där stämplarne lågo Horizontelt Zonfelt woro de äfwen mitt på underhjelpte med uprättstående stämplar, på hwilka en annan långstäck Horizontelt lagd, understödde flere stämplar, hwilka båda händelser synas på ritningen Tab. Figur * Watnet uti de öfra stollarne föll altid ned på wattenkonst hjulen, ock äfwen sedan genom de nedrigare stollarne, på sätt som mera af generelle anmärkningarne ses kan. Schvaner Zugs glück hwars trejbschacht kallas Freue, tar straxt wid mot wästern från Haus Celle. Här faller åter den gamle hornschiffern in med twänne sådane gångar som den förra, samt med den skilnad, at i dem faller jämwäl af den hwita grofwa Lautenhaliske spaten. Strykningen är en half på 11 med lika stupning som i den förra, dock at den samma på djupet blifwer något starkare. Fältet är ock 154 Lachter. At denne grufwa pekar med sitt strykande gångarne så wäl utur kron-Calenberg på Klp: 6, som utur alte Hertzog utur Clausthaliske, men på hwad ställe de infalla på gången, kan man för de tillbygde stollar, ej se, äfwen så litet, som skilnaden emellan kall ock schiffer berget. * Rossler har sådana med flere byggnader aftecknade. Uti Uti de ytterligare på denne Zug besedde grufwor, såsom, Ring und Silberschnur samt regenbogen med deras tillhörige schacht af olika namn, märktes förnämligast at igenom fältet ströko åtskillige smärre ock större gångar, hwilka utgorde efter berättelse en mägtighet af 30 famnar, samt af Haus Cellespetra samt den ordinaira schiffern bröto om hwarandra, at gångarne förde ringa qvantitet af Erts, men at han däremot skulle wara mycket rikgifwande emot andre; at denne Zug af de gamle blifwit mycket drefwen, hwarföre man af deras arbeten ofta blifwer oroad med watten eller en oredig grufwebygnad, utan almänna wattenkonster, wassersträcka ock wasser orter, gedoppete-Bau med mera, som uti Generelle anmärkningarne är anfört. 5:o Schulemberger Zug Belägenheten af denna Zug tillika med de grufwor som däruppå arbetas, synas så wäl af Chartan No * som Tabellen No pagina 210. The besedde grufwor äro. Glückskad och Gelbelilje uti hwilka förefalla twänne gångar strykande på klc: 7. med 10 à 12 graders stupning mot södern från * neml: grund Ritning öfwer gångarne på Ober Hartzen 1748 ännu ej numrerad. pep: perpendiceln, af desse får dock den hängande wid pass på 45 Lachters djup något mera dohnläge, så at båda uppå djupet tyckas wilja divergera från annan. Emedlertid falla wid desse gångar äfwen sådane bergarter, som wid Bocks ock Lautenthaler Zugerne nemligen 1:mo at wäggarne bestå af den ordinaira swartgrå schiffern igenom satt af korssade kalkstrimmor. 2:do Den wågiga Bocks vieser qwartsen med qwartdruser. 3:tio den grofwa hwita fält spaten. Men hwad malmarterne angå, så hålla sig 1:mo blyglantserne tillika med 2:do Bländarterne uti större ock mindre strimmor wid hwarannan, ock tillika med nys nämde spat (3:o) ock qwartsen (2:do), utgöra 2:ne Lachters widd wid pass. Men något besynnerligt förefaller här 3:tio Icke allenast en grön kopparmalm wid den ordinaira blyglantsen, fast han öfwer alt får namn grön utaf kupferkjes, utan ock 4:o en drusig crocus veneris hwilken sätter sig i större ock mindre drakhol, blir hwita ofta med spetsiga fina spatdruser öfwerdragen * Föröfrigit märktes här at berget ej hade samma strykning med gångarne, utan snarare twärtemot * de bröna spiror gå hel ock hållne till koppar, de hwita till bly, Auct: BergsRådet v: Svab: Vide: couranta stuff-Registret 1:sta Skåpet N:o 654. 655. emot med stupning emot östern af 70 à 80 grader. Hela Zugen ägde sin egen stoll genom alla grufworne af 12 till 1300 Lachters längd, hwilken de sjelfwe hwar i sitt fält underhålla. I glücks Rad inbringar denne stoll 60 Lachter, i gelbelilje 57, samt sedan alt efter belägenheten ofwan jord. Och ehuruwäl at den här fallande blyglantsen ej är så synnerlig rik på silfwer, så äro dock anbrotten på Glücksrad de bästa man uppå Communion sedt, näst den öfwersta forsten uti Lautenthals Glück. 6:o Spiegethaler Zug. Belägen 1/2 mil ifrån Cellerfeld at wästern emellan Bocksvieser ock Stuffenthaler Zugerne. Hufwudgången består af flere drummer, ungifär på kl: 7. De södrare stupa mot södern, de Nordrare mot nordern; ock få på djupet de sednare ett starkare stupande af 20 à 24. graders stupning. Således divergera drummarne aldehwarandra les från åt djupet, ock stiger af petran emellan dem. Bergarterne så i gång som wäggar äro enahanda med sistnämde Zuger. (1:mo 3:o) dock med blandning af Rosenhoffiska (1 pag: 130.) gula kalk arten eller den den så kallade Ejsensten, sittandes ofta så wäl som Kiesen ock qwartsen i druser, ock blyglantsen strim- ock fläckwis i bland desse ganska magert insprängd till sammans om 1, 2, 10 à 12 qwater. Himlische HeerZuegs stolln betjenar hela thenna Zug, utfallande wid Wildeman om 1200 Lachters längd wid pass. Men som högsta djupet af honom inbringas allenast af 26. Lachter i Frische steiger, ock Zugen des utom är mycket beswärad af watten så at Zugens grufwor äger 18 à 19 pumpsättningar öfwer hwarandra, så har man ej kunnat sätta hjulen i grufworne, eller föra konstwatnet ut igenom stolln, utan stå alla hjulen ofwan dag, hälst ock som watnet måste nyttjas till Bokwärken. De besedde grufwor, woro Silbern mond, kleblat, könig Salomon, Frischesteiger BauCassen glück, men djupet så wäl af dem, som de öfrige stod under watten, men några små arbeten gingo upp i grufworne, hwilka eljest skulle wara 120 till 140 Lachter djupa generelt. Hütschenthaler Zug Obesedd af allom på Communion, ock som här hwarken ken skall wara någon stoll, ej eller grufworne af synnerlig importence, så får man allenast märka, at grufworne äga sine watten konster, som fordra watnet till dag ock at gångarne såsom sammanhängande med Spiegelthaler Zugen tyckas wara af samma beskaffenhet, äfwen som här ej eller äro några utbytes grufwor. Einsejtige Kinsejtige eller Clausthaliske Grufwor. På Burgstädter Zugen äro följande grufwor besedde, 1:o Dorothea är nu uti gesänket. 148 Lachter djup. Hela hännes fält är allenast 90 Lachter på hufwudgången ock på näben drummen 50 Lachter. Gången stryker nordwäst med stupning mot sudwäst till 12 à 15 graders stupning från penpereiceln. Uppå detta fält äro 17 strossar utaf 2 till 2 1/2 lachters högd samt af olika längd på sålan från 4 till 6 Lachter, Denne blyglantsgång är af ansenlig mägtighet från 4, 5, 6, till 9 à 12 Lachter ock efter berättelse wäl till 20 Lachter innan man är säker om wäggorne. Men likafult blifwer icke hela gången borttagen utan allenast 3 Lachter bredt, stundom wid hängande, stundom wid liggande, alt efter som gången under tiden plägar göra några kast, ock malmen jämwäl håller sig, än wid den ena än wid den andra wäggen; men mästendels fyndigast mitt uti. Emot sjelfwa hufwud gången infaller utur liggande wägg en stående ock här så kallade ligende Näbendrum, strykande tämmeligen i Norden, ock följer sedan med med uti stora hufwud gången åt sudostra fältet. Denne drum, som han sjelf warit fyndig, så har han ock från det ställe, hwarast han infallit på hufwud gån gen den samma ansenligen, ock som förut mot norden war ganska ofyndig, mot södern förädlat, igenom denne ock närmast åt södern belägne 2:ne grufwor Carolina ock Benidicta, hwilket altid continuerat in så djupet som grufworne nu hunnit ock wid hwarje särskilt nämnes; dock håller malmen sig icke lika ock öfwer alt i hufwud gången, utan instiger dels spat berg, dess utur wäggarne åtskillige större ock mindre strimmmor ock sträckor, som länge continuera så på djup som fält. Hufwudgången har sine rena ock tydeliga aflåssningar i både wäggar, warandes de samma ofta af 2 à 3 qwarters skjölberg, utan gods. Emedlertid som conjunctionen af hufwudgången Continuerar ofwan det djup af 66 Lachter, deräst han igenom struem-zehn-Lachter-stolln blifwit ertappad, så har man äfwen på 48 Lachtars djup, ett arbete af några försten, samt ett par strossar, hwarmedden den där befintelige malm borttages. Hängande består af aske grå tät horn schiffer med inbrytande oordenteliga fläckar ock strimmor ock lösgrynig spat. Liggande är en grof rasible schiffer swart med små fina kalkstrimmor. Glantsen är dels grof dels ock finare ock förer stundom någon weisgulden. Den förras halt är 4, 5, à 6 lod, ock det som waskas blir rikare, äfwen som weisgülden är rikare. Ordinairt är glantsen utur Nåbendrummen rik till 10, 12, à 14 lod på Centnern. Så faller ock uti blyglantsen större ock smärre qwartsdruser, ock emellan dem en brun lätt ock bladig malmart, hwilken dock skall bletter Ertz kallad, hålla 2 mark: pl: fast man däraf ej fått någon myckenhet, at det i stort kan till godo göras, hålles ock något rar; i Carolina skall ock däraf fallit. Här äro 3:ne stollar 1:o Franckenschamer Stolln, som efter berättelse inbringar djup från dag Lachter 38. 2:do Neuentzehen Lachter stolln Lachter 66. samt drej zehen Lackt stoll d:o 82. Grufwan gjer i weckan 17 Treiben malm, treiber räknadt till 40 tr:. Här arbeta 100 Man. Som alt arbete skjer med strossar, så måste grufwan förstämplas ock komma stämpelhwarfwen hwar 3:dje Lachter at sättas ock berget därpå at störtas. Det måtte ock wid denna grufwa märkas, at som ganska mycket malm qwarlämnas, så äger grufi väggarne wan ej allenast derutinnan ett stort pris för andre, utan kan jämwäl ganska länge stå bi, i fall djupet skulle antingen gå ut, eller ock andra omständigheter hindra thes afsänkande, emedan man då får gå tillbakars till det lemnade ock af gången förr oarbetade. Dock förefaller därwid någon swårighet, emedan det sitter ej altid på en sida om grufwan, utan stundom emot hängande stundom emot liggande, hwilket eljest allenast wid liggande hade bort tagas, så at gamla förstämglingen ej må inkoma, när det nu wid liggandet skulle komma at tagas. bortt Eljest är denna grufwa nu för tiden den förnämsta grufwa på hela Hartzen; men tyckes redan hafwa passerat högden af sitt wälstand; ty icke allenast uti storleken på utbyten ifrån är 1734 af 110 C:r på kuxen kuxen i qvartalet till nu 90 R:dr samt i Kuxpriset från 9000. r:Dr till nu 8600 r:Dr har hon försämrat sig, utan ock därutinnan at fordringskostnad med djupet altid tilltage ock all grufwans förbygnad blifwer jämwäl drygare derigenom. Ock när man considererar den tid från 1708, då hon började at gifwa ock sedan beständigt gifwit så ansenliga utbyten, hwilka göra tillsammans 1883790 R:Dr specie, så måste man wäl lemna at denna grufwa är den rikaste i Europa ock kanskje i hela werlden. Considererar man allena hännes förråd uti zehnten, som man nu allenast till 250 m:Gulden will taga, så gåfwo det allenast à 6 proCent 15000 m: gülden om året interesse, om det på sådant sätt anwändes. 2:o Carolina 128 Lachter djup från dag, är belägen straxt wid Dorothea åt södern ock på samma hufwudgång, så at både deras fält sammanstöta ock blifwer borttagit utan at något bergfäste lemnas grufworne emellan. Hännes fält är allenast 82 Lachter. Gongen är af samma beskaffenhet, som i Dorothea, efter som Dorotheas Näbendrum altid följer inuti hufwudgången. Dock faller här i weckan ej mär än 13 1/2 Treiben malm. gången gången är belagd med 13 strossar från Dorothea tilldjupaste gesänket, hwilka tillsammans utgöra 24 lachters högd, ock från gesänket till den åt söder mötande grufwa Benedicta, 7 strossar om 14 Lachters högd, så att hela hännes fält äger 20 strossar. Här arbeta in alles 84 man. 3:o Neue Benedicta 114 Lachter djup från dag, belägen näst Carolina åt södern ock på samma gång som både föregående. Och ehuruwäl hon äger ett ansenligit fält, så är det dock mästendels ofyndigt, undantagandes på 2:ne små strossar närmast in till Carolina, som äro rått wackra af 3 Lachters mägtig gång ock fyndighet, bestående mäst af grof ock ren Blyglants. 1 1/4 treiben i weckan. Man har wäl högre upp åt sudostra fältet ett par strossar, äfwen som man på flere ställen undersökt gången, men han håller sig allenast af ett par alnars mägtighet, ofyndig, ock smalnar alt mera af på fältet. Ifrån Benedicta åt östra fältet har grufwedriften ganska långt blifwit fortsatt uppå gången, men then samma har dock aldrig öpnat sig till malm förande. En generelle anmärkning måste ännu göras för desse 3:ne grufwor Dorothea, Carolina ock Benedicta, nem: som den liggande näbendrummen är vertical ock hufwudgången stupande mot den samma ock båda mötas åt i Dorothea med auctangel, hwarifrån fyndigheten börjar ock sträcker sig som beskrifwit är ända in i Benedicta; men denna Conjunction således på sned afsätter från det södra fältet åt det nordra, så måste, så wida icke några obesedde förändringar kunna tillfalla, Benedicta först förlora sin malm, alt efter hand, som hon avancerar på djupet, sedan börjar det at brista i Carolinas sudostra fält, ock änteligen kommer det in i Dorothea, fast den samma aldrig lärer hinna till det djup at hon någonsin behöfwer äfwentyra den händelsen. Detta har man ock redan märkt i Benedicta, så at ju djupare ned, jumera drager sig malmen in åt Carolina. Thetta föreställes med nedanstående Figurer. Grund ritning föreställande en del af Burgstädler-Zugen igenom grufworne a Bergmans-trost, b Dorothea. c Carolina. d Benedicta e Printz Fred: Ludvig. f liegende näbendrum eller den ädla tillstötande drummen i liggandet ock hufwud gången förädlande igenom Dorothea, Carolina ock Benedicta. f a e b. c d b c d 9 Vertical profil efter gångens stupning på djupet med samma bokstäfwer tecknat som på grundritningen. Dock är g krökningen ock slutet af malmförandet som på djupet drar sig utur Benedicta in åt Carolina. Med de utprickade perpendiculaira streken, menas hwarje grufwas utmål. Det blå illuminerade är blyglantsgången. Det swarta är det oädla på samma gång. Laveringen på grundritningen utmärker gångens fallande åt den sidan eller hängande wäggen. Thurn Rosenhosfer Zug vid Clausthal. Thenne Zug har tämmelig likhet med gångarne på communion ock fuller mäst med Haugtzugen, till hwilken han närmast emot sud wästern gräntsar, ock hwarföre här jämwäl förefalla enahanda bergarter med den samma, neml: 1:o Den grofwa fält spaten, 2:o en gråagtig kalk art, som här hölts för en ejsenstein efter han skulle föra järn. 3:o En gråagtig kalkart till petra, sådan som uti Haus Celle, dock mera mörk ock hård jämte de röda inbrytande fläckar fast ej till den myckenhet. 4:o den swarta torra ock malmen uttryckande schiffern. Här faller ock utom de wanliga grofwa glantzer en sort weisgülden, fast i ringa qvantitet. Till Turn Rosenhoffer hufwudgång, som stryker på klåckan 6 med 10 à 12 graders perpend: stupning mot södern, fast han på en 50 Lachters djup, fådt någon starkare stupning, men på 90 Lachter återhämtat sig, insätter utur liggande wägg ock utur klåckan 9 ock 10 3:ne grenar, hwilka som de sjelfwa äro fyndige ock med grufworne Braune Lilie, Zilla ock St: Johannes äro äro belägde, så hafwa de ock förmodeligen förädlat hufwudgången, på hwilken Thiern Rosenhoffer drej könige ock alter Seegen äro belägne. Här äro äfwen sådane afskjärande klyfter eller Andreasbergiske Ruschel, som kasta gångarne 1, 2, à 3 f:r inuti liggande eller ock uti hängande, när man föreställer sig med arbetet på gången hafwa kommit från det andra fältet. Desse ruschel äro så wida goda, som gången gjerna wid dem plägar förädlas, fast grufwo bygnaden stundom blifwer mindre beqwäm, eller sammanhängande. Här talas ej så mycket om gångarnes mägtighet utaf flere drumer, utan fast mera at drumer korsa, möta, skjära eller följa hwarannan, dock at hwar ock en drum igenkännes af sine bergsslager ock wäggar. Af alla grufwor på denna Zug war Thurn-Rosenhoff djupast, neml: efter berättelse 260 Lachter; är drefwen på Herrschafftig kostnad, ock äger 3:ne schacht på Lachters fält, hwarigenom hufwudkonst nedergår stycketals i hwarje schacht för hela Zugen ock dit hwar ock en grufwa fordrar sitt watten genom wasser wassersträckor med liten konst (gener: annot: 16:o). För öfrigit ock i anseende till grufwans stora djup, som jern kedjorne till fordring från dag ej kunde bära sig ned till djupet, ock grufwan dessutom war så smal, at genom gångens stundom mer stundom mindre stupande, så krokug at en wändwall med stong gång ock hwef kunde mitt uti grufwans djup inrättas, hwaröfwer likwäl åtskillige deliberationer skall warit; så har man på 100 fr: djup från dag inrättat en wals af den beskaffenhet, at de ordinaira kedjorne från dag gå omkring walsen i hwar sin skifwa ock uti 2:ne andra skifwor på samma wals gå jernkjedjor ned på djupet ock fyllorten, således alternerande öfwer kjedjorne at draga walsen omkring, hwarefter de undre kedjorne måtte sig rätta. 10 à 12 fr: under walsen stjälpes tunnan ut ock fordras till annat schacht med skottkjärra. Styraren af konsten i dagen har emedlertid märka på kedjan när han skall wända om, då en krok wid kedjan fästad om behörig längd, hakas uti en ring fästad mitt i botten under tunnan, så at när styraren wänder om, tunnan nan af sig sjelf utstjelper ock straxt, af en karl lössas utur kroken ock wräkes i schachtet, emedan de nämde järn kedjor ändas en famn öfwer schachtet. Dock brukas denne tunne stjelpningen öfwer alt, hwarigenom tunnans intagning, afhakning, utstjelpning, påhakning ock utkastning undwikes, emedan det här altmed sammans skjer i en mouvement ock commoditet af en karl förrättas. Thenne grufwa skall ännu oagtadt sitt djup någorlunda bära sig; men dertill lärer det mycket. bidraga, at hon af de andre grufworne får betalningen för konsten, ock således hålles hon altid till generelle watten-pump, hon må gifwa malm eller eij, ock hwad derjämte af malm kan falla, så är det wäl. Skall eljest fordra 2 Treiben ertz i weckan med 16 arbetare, fast på hela igen äro 350. Så har ock hela denna Zug sin egen stoll, Raberstolle kallad, hwilken inbringar 36 Lachter djupt från dag, men skall bestiga sig till längd öfwer 11 à 1200 Lachter (Conf: Stoll Hist:). Andreasberg Silfwerwärk Thetta Bergwärk är belägit uti sudosten från Clausthal mil. Och ehuruwäl det samma äfwen räknas till de Hartziske Bergwärken, så är dock en stor skillnad uppå de gångar, som här förefalla emot de andra Hartziske. Här märkes förnämligast 2:ne slags gångar i anseende till strykningen, nemligen 1:o Ett slags morgongångar, som stryka emellan 6 ock 7 ock 2:o Ett slags d:o gångar, som stryka emellan 8 ock 9 ock änteligl: 3:tio de, der ordenteligen tillsätta förenämde båda. 4:o Samlingen af alla desse gångar (1. 2. 3) har besynnerligen warit fyndig, antingen båda fört malm eller de af det andra (2:o) slaget. 5:o Utom desse korsningar förefalla wid desse gångar en synnerlig händelse, hwilken ock plägar gifwa anledning till malm, nemligen om ock hwaräst gångarne utaf tomma klyfter, som stryka ock stupa i åtskilliga directioner ock hwilka här kallas ruschter, blifwa afskurne ock tillika kastade utur sitt läge, 1. 2 à 3 Lachter, så återhämt, de dock sagteligen sitt förtstrykande så i fält som på djup. 6:o Desse ruscheln /5:o/ äro jämte the uti både wäggar till till hufwudgångarne löpande små kalkdrumer ock klyfter, orsaken dertill at gångarne undergå så wäl på djup som fält, åtskilliga förändringar ock kast, hwarigenom jemwäl händer at ofta hängande blifwer liggande ock twärt om; Men det har man märkt egenteligen höra Kuscheln till, at om man fölgdt efter en oädel gång in till Kuscheln, så har gången icke allenast blifwit fyndig, utan ock fördelt sig uti 2:ne grenar, intill thess en annan Kuscheln mött, då gången åter blifwit samlad ock fått sitt förra lynne åter, som förr utom desse Kuschlar. Thet är at tillståndet af gångarne utaf fynd ock ofyndighet alternerar emellan desse Kuschlar. 7:o gångarna äro af olika mägtighet från 1 till 2 3 ända till 6 à 7 qwarters mägtighet, men efter berättelse till 4 à 5 Lachters mägtighet, hwarwid man dock förmärkt at mer eller mindre mägtighet af gången, icke bidrager till malm halten, utan förnämligast ofwansagde omständigheter (6:o). 8:o Sjelfwa gång arten består utaf 2:ne slag nemlig: antingen utaf en lös skifrig ock drusaktig kalksten, hwilken ock stundom faller tämmelig hård, eller ock utaf qwarts. Malm brytes promiscice uti båda. Ock få jämwäl båda namn af Taubmittel, när ingen malm medföljer. Emedlertid confundera båda desse bergarter så wäl här som annorstädes på Hartzen, ock nämnes öfwer alt för spat. 9:o Enär gångarne öpna sig ock blifwa mägtige, plägar understundom öpningar eller drake hål större ock mindre finnas, hwaräst druserne gemenligen wäxa. Nu för tiden falla de mera skifrige ock ordenteliga än tillförene. 10:o Utaf malm arter faller nu för tiden 1:mo rik eller ringhaltig blyglants, den förra wid andra rika malm arter ock den senare för sig sjelf. 2:do Sölfhaltiga Coboltar. 3:to Kolgülden ertzer ock 4:o föga gedingen silfwer. 5:o Weisgülden ertzer samt stundom någon kopparmalm, ty hwad glas ertzerne angår, så falla de ej mera; dock märkes om rot- ock weisgülden at de aldrig falla annars, än uti smala strimmor om fingers högst twär hands magt, mitt uti gången. 11:o gångarne hafwa sina tydeliga salband mot båda wäggar. 12:mo 12:mo läggarne bestå här af en swartgrå rasibel hornschiffer med små bruna rander, fast af samma lynne, som de andra schiffer bergen på Hartzen. Dock altid hårdare än gången, undantagandes der qwartzen råder. 13:o Grufworne drifwas genom gewärkschafter äfwen som andra på Hartzen, ståendes dock altsammans under Bergamtet i Clausthal, äfwen som hela wärket tillhörer Konungen af England. Här är en Bergschreiber ock 2:ne Obergeschworner ock nödiga mindre Betjenter. 14:o I gamla tider war detta Bergwärk af tämmelig importence; men nu tyks det wara nära mot sitt slut, efter det i långa tider aftagit, ock ej någre synnerliga rika anbrott infinna sig. Hwad eljest sjelfwa grufwe driften angår, så 1:o Äro de fläste här warande grufwor samman slagne igenom den så kallade Griner Hirschen Stolln tillsammans, till en längd af 900 à 1000 Lachter, ock hwilken uppå de längst från mundlocket belägne grufwor, ock bland dem Gnade Gottes, inbringar 59 Lachter från dag. 2:do 2:do Utom thenna är Sieber-Stolln om 1500 Lachters längd indrefwen till Felicitas, ock inbringar i den samma 67 lachters djup eller 32 Lachters djup under Grüner Hirsch Stolln, ock kommer widare at fortdrifwas genom Samson ock Caisa Neüsang; till att icke nämna de smärre durkslag, som äro, emellan de närmast annan belägne grufwor, genomdrefne. 3:o Alla konster stå ofwan dag, jämwäl fordringar hwartill höra tjenlige wattenledningar ock dammar, ibland hwilka besynnerligen räknas oder-Feik, belägen 2:ne stunder från grufworne. Detta är en stor sten dam emellan 2:ne backar twärt öfwer en djup dahl, om 70 Lachters längd ock 8 Lachters bredd ofwanpå, docerande på både sidor neråt, samt af den högd ofwan toppen at efter berättelse 9 famnars högt wattn kan aftappas. Denna dam skal ock innehålla en tämmelig widd af wattn uti ofwanliggande dahl ock sig bestiga snart till 2 stunder i omkretsen. I denna sommar hade han till 5 famnar högd blifwit tömd, så at watnet nu allenast war 4 famnar högt öfwer trumman. Wid den ena ändan af dammen war utloppet för öfwerflödigt flödigt watten gort af 3 Lachters bredd, så at då wattnet dit upstigit kunde det af sig sjelf afrinna. Sten till denne dam hade man tagit af den här i negden fallande schimmer ock qwartsblandade fältspaten, heidenstein kallad, ock skulle dammen jemwäl mitt uti wara försedd med flere murar, hwaremellan fyllning af torf ock grus till watnets utstängande, skulle fast wara tillgord. Ifrån denne dam ock dess trumma, går ut åt dalen en mot kjölden betäkt graf till grufworne, hwaräst watnet både fördelas till flere, eller från, en till annan nyttjas flere gånger. 4:o Alt arbete på gångarne skjer med schram ock sprängning. Schramen upslås till 1 1/2 qwarters bredd med hammar ock til, antingen i endera wäggen, när gongen är fyndig eller ock inuti gången när han är ofyndig, emedan han då plägar wara lösare än wäggarne, ock sedan upskjutes med skott, så wäl gongen, som hwad mera kan wara nödigt till faring af 5 till 6 qvarters bredd. Men wid schachten hållas widdarne större för någon mera Commoditet wid fordringen. En stross af 3/4 Lachters högd ock 1/2 Lachters längd på fältet fältet at indrifwa ock bortskjuta, bort accorderas för 18: m: gülden samt med en wiss tillgifwen portion af krut, ock arbeta därpå 2 karlar dag ock natt alternative, efter berättelse i 5 weckor. Äro nu strossarne högre ock bergarten hårdare än wanligit, jämkas priset derefter. 5:to Där som gången är ofyndig lemnas berg fästen, men eljest förstämplas han som wanligit wid strossarbete; ock lägges berget därpå, när man deraf hafwer; ty en stor del af stämplarne, som äfwen stå längre från annan för de smala gångar skull, stå tomma. Så brukas ock inga stegar på strossarne, utan slås träklotsar emellan wäggarne, hwarpå man icke allenast kan upp ock nedstiga, utan arbetarne jemwäl därpå sitta ock sitt arbete förrätta. The besedde Grufwor äro 1:o Catharina Neufang om en Sandgrufva ock 5 mas eller 182 Lachters fält samt 160 Lachters djup, kommer under förestående generelle anmärkningar. Hännes gång stryker på 8 med någon stupning mot nord nordost; äger tillsammans på flere fältorter orter 65 strossar, hwartill höra jämte 2 stigare ock lafkarlar 45 personer, då somliga strossar drifwas beständigt ock andra med mellan- eller weck-arbeten, ock hafwa derföre särskilt auorel. Grünner Hirschen stolln inbringar 84 Lachter från dag. 2:o Samson af 1 Fundgrufva ock 4 maas eller 154 lachters fält, samt 162 lachters djup; ock af samma beskaffenhet, som den förra. Wid denna grufwa märktes egenteligen att berget i wäggarne på djupet ej strök jemsidigt med gången, utan snarare twärt öfwer ock på klåckan 3 med 45 à 50 graders stupning mot 9; men högre upp åt dagen, war det mera stående. Grufwan är eljest belagd med 33 strossar. På östra fältet möter denna grufw a hufwudgången uti Gnade Gottes, med hwilken hon berättas fortstryka uppå 6 ock 7. 3:o Andreas Creutz 126 Lachter djup ock 126 Lachters fält, belägen östan ifrån de förra, på den så kallade auswertige Zugen. Thes hufwud gång stryker på 8 med 5 à 6 graders perpendiculair stupning mot nord nord ost, ock har i gamla dagar blifwit fortdrefwen på ramlingen af en utur hängande wägg inkommen ock så kallad, grüner grüner-hirschen-stolles gång ock som berättades hafwa fölgdt med hufwudgången åt östra fältet. Sedermera har man på 77 lachters djup uti liggande wägg ock 10 Lachter från hufwudgongen, träffat en annan näbendrum på 8 à 9 med 15 à 18 graders perpendiculair stupning emot hufwudgongen. Denne förer ej allena sjelf wacker weisgülden med grof Blyglants, samt stundom någon rotgülden, utan ock förädlar hufwudgången, alt efter som han på större djup ock fuller först på östra fältet den samma ramar ock efterföljer, ock sedan efter hand på djupet åt wästern. Hufwudgången är af föränderlig från 1 till 3 qvarters mägtighet, ock blifwer af åtskillige små infallande kuscheln fördrummad, hwilka drummar dock efter 2 à 3 alnars kast, återkomma tillhopa både på djup ock fält. På flera högder äro tillsammans 33 strossar, 24 hauers, understigare. Grüne hirschstolln inbringar 59 Lachter; men under den samma 32 Lachter är Sieberstolln anlagd. Här måste man jemwel införa, at ibland alla Andreasbergiske grufwor är St: Andreas den djupaste. Men som den här fallande ringa weisgülden Ertzen, hwarken ken hinner betala sin egen upfordring, longt mindre at hålla sin wattenkonst, ock malmen jemwäl i flere år bortåt på djupet snarare aftagit än liknat någon förbättring, så är hon i denna höst på 265 1/2 Lachters djup instält. Dock gå ännu några strossar på fältet, intill dess wattnet, som den gamla konsten ej hinner afholla, dem efter hand borttager. Lauterberg Kopparwärk. Belägit i södra ändan af Hartzen ock 1 1/2 mil i söder från Andreasberg, förer allena kopparmalmgångar, ibland hwilka grufwan kupfer kose tillförene warit i godt tillstånd, så at hon qvartaliter skal gifwit 300 Centner koppar; Men nu mera på djupet försämrat sig, så at man på blifwit nödsakad at inställla den samma 130 Lachters djup med fält ock en Fundgrufva af 6 mas; men eljest war beskaffenheten så mycket på 30 famnars djup kunde utrönas, samt efter berättelser, denna 1:o Under sjelfwa dam jorden, har man träffat en sandgång wäl af 20 Lachters mägtighet, uti hwilken 2:do Åtskillige större ock mindre kopparmalms ådror strukit, tillika med sjelfwa sandgongen någorlunda i öster ock wäster med 12 à 15 graders stupning mot norden. 3:o 3:o desse malmsträckor hafwa bestådt utaf rika kopparmalmer, Lazurer kupfer-blau und grün, hwarwid fölgdt en mild spat art, stundom ock en tung hwit röd schiffrig spat, hwilken med skjäl soupconeras föra något metalliskt, ock hwilken förmodeligen är samma bergart, hwaraf sandgången blifwit formerad, samt gul kopparmalm med inbrytande fläckar af blå victriol, jemte en rödagtig jernhaltig bergart såsom en Eijsenmann, hwilken af wattnet ock tiden uplöser sig ock dermed flyter. 4:o På 60 Lachters djup har denne sandart återwändt, ock i thes ställe en hwit grofgrynig kalk art, sig infunnit, hwarutinnan ock så länge små gongar ock drummer af sistnämde järnart (3:o) spelat med koppargångarne, hafwa de samma warit någorlunda rikgifwande, men som de förra uppå djupet aftagit, så har ock kopparhalten uppå djupet förminskats ända till 1/2 fingers bredd, uppå de långt från annan skilde strimmor, så at ej längre kunde löna driften, utan måste grufwan inställas. Så besåg man här också det igenom sanden updragne schachtet, hwilken bygnad man warit nödsakad at göra. 5:o I an145. 5:o I anseende dertill at sanden warit så ganska lös ock lättrunnen, at han trängt sig i genom the finaste hol på schachtets förstämpling. Wid företagande af thenna byggnad, hafwa åtskillige swarigheter mött; ty utom det at sanden altid skulle inrasa ock incommedera arbetet; så skulle schachtet hafwa en fast ock säker fot, ock efter det ej war perpendiculairt, så skulle det emot hängande med hwalf befästas: Ock som den här utom sandgången fallande skiffersten ej kunde tjena till murning, emedan han med tiden uplöste sig, så hade man jämwäl ondt efter mursten. Emedlertid gordes ett litet prof i ett mindre forderschacht, hwarefter det störa på följande sätt anlades. Uppå den första kalk klyften /4:o/ inhögs i liggande wägg perpendiculairt neder så stor öpning, at schachtet kunde derpå få fast fot, då murar samt hwalf bogar updrogs derifrån upp emot hängande af schachtet, hwilket från grunden indeltes till den längd, som så wäl för fordring som konst schachten tillsammans kunde wara nödig, då hwardera schachtet blef 4 1/2 aln långt i anseende till liggande, 2 1/2 bredt emellan både wäggar, då hängande altid är hwälft emot liggande, 3/8 Lachters skiljemur emellan båda schachten, hwilken dock altid blir tjockare emot hängande i anseende till båda hwalfwen, ock murarne woro eljest öfwer alt 3/8 Lachter tjocka. Uppå denne skiljemur war på hwar 4:de Lachter tjenliga hol för samfälte stämplars skull åt konsten, samt faringen, samt små hol lemnade i murarne och till deras fäste. På 30 Lachters djup der den så kallade tjefse stoll inkomer, woro jemwäl tillräckelige hwälfde öpningar igenom schachten, ock på hwar 10:de famn berättades, i liggande inhuggningar wara gorde, till fasta fötter för schachtet hela wäggen upföre i den afsigt, at om den nedra delen skulle komma at lida någon rubbning, så måtte icke derföre hela schachtet taga skada, utan den öfrå delen lika fult kunna stå beständigt. Sten hade man tagit af den ordinera kallgången (4:o) med bruk af ideliga kalk, hwarmed icke allenast emellan stenarne war brukat, utan jämwäl schachtet in uti tjökt bestrukit. Arbetet hade begynt nedan ifrån ock för hwarje lachter som i högden skulle avanceras måste sanden först bort borttagas ock motbyggas kring schachtet, undantagandes liggande, till tjenlig widd, ock derefter muren updragas emot Horizontelt liggande hwalf bågar, med ålagde famns långa bredstumpar, in till thes schachtet hunnit i dagen. Vide: Tabula XV. 6:o Emedlertid ock som watnet ej kan längre upstiga, än 30 lachter till tjefser stolln, ock man blifwit warse söder om denna grufwa under dam jorden ett dylikt sandslag, så är stolln dit åt med arbete belagd, under namn af Lauterbergs glück i afsigt att upsöka nya gångar. Denne grufwa har eljest sitt egit foderschacht af 18 famnars djup från dag till stolln i schifferberg, emedan utfordringen i gamla grufwan blefwo för widlöftig; men wattnet utrinner igenom stolln. De nyare grufwor ligga några hundrade lachter åt norden från desse; äro ännu ej af särdeles Consideration, emedan de sitta i Zubuss ock äro mästendels fortdrefne med fält-ort på gångarne från dag, ock gifwa litet malm. Hyttor ock Värkstäder på Ober Hartzen vid Communion Hyttan vid Lautenthal i Communionen. Består af fem brännugnar, fem blyugnar, en bleij frischoffen, 3 drifugnar, En gårhärd, 1 segerhärd ock 2:ne kopparsmältugnar; altsammans belägit uti Bergs staden Lautenthal. 72 centner slich upwäges ock störtas på en gång deraf 1/5. till exempel klockan 1 uti brännugnen, som förut är tillbörligen eldad, eller warm ännu 3 timmar efter sista rostning. Luckan tillslutes sedan några wedträn till upfriskning blifwit inkastade, ock står så altsammans till klockan 4, då luckorne åter uplåtas ock godset första gången omröres, ock mera wed derefter inkastas, at hettan må bli starkare. Således continueras, sedan hwarje timma med omrörning ock wedinkastning; det förra, at slichen ej må fastna tillhopa ock det senare at hettan må souteneras, in till kåckan 10, då slichen utkrattas uti de framför ugnen stälte jernplåtar. Och ugnen står ledig till klåckan 1, då slik ny operation begynnes. Utaf 1/5 sådan på en gång i ugnen störtad wåt slich af hela summan 72 Centner, ock som wid pass wäger 14 à 15 centner är afgången från 1, 1 1/2 till 2 Centner, alt efter som slichen har mer eller mindre oart med med sig. Men på stuff malm är ej afgången så stor. Wid en sådan rosta förbrännes wid pass 3 malter wed. Desse 5 delar som kallas 2 rostar, warda sedan till smälthyttan affördel; angående Bokwärken Emedan de här wid grufworne på Lautenthaler och Bocksvieser Zugerne fallande malmarter äro ganska ynnige på blände, så bjuder man till på det högsta at skilja bländen från godset genom bok- ock waskwärk. All malm som kommer till hyttan består antingen 1:o af ren stuff utan bergart ock blände, eller 2:o af glants, blände ock bergart, eller ock 3:o utaf affal af både förenämde sorter, hwilket tillhopa samlas så wäl i grufworne på strossar ock Furstar som på hållar, ne der godset utstjelpes ock af orenlighet äro så öfwerdragne, at man ej kan igenkänna det goda. Efter som den första malmarten (1:o) hwarken har något berg eller blände med sig, så behöfwer han ej at waskas, utan bokas torr. När han är bokad, sigtas han till dess han blir helt fin. Och hwad som ej igenomgår slås tillbakas under Bokwärket. Det andra slaget (2:o) bokas wid ordinairt Bokwärk, hwarefter det bästa godset eller det som faller faller närmast bokwärket i sumparne, kommer på schlamkistorne, hwaräst berget förnämligast frånskiljes, hwilket tillika med det som faller i de yttersta sumparne wid bokwärket på planhärdarne, kommer at renwaskas. Men den främsta delen af schlemkistan omslammas flere gångar på samma sätt, intill slichen blir ren, ock kallas då slamschlich. Men som denna schlich ännu har blände med sig, så kommer han tillika med den schlich, som af nys nämde sämre sand wid bokwärket faller, at på planhärdarne renwaskas. Genom denne waskning blifwer wäl berget skilt från godset; men som bländen likafult följer med blyglantsen, så skiljas de åter på det sättet, at alt godset nedsköljes på den 5:te duken af planhärden, hwars nedersta kant uppehålles af 2:ne pojkar, så at godset ej längre kan komma, men watnet likafult afrinna. När då alt godset blifwit nedskölgdt på samma duk, låter man watnet likafult rinna, men godset på duken kommer derunder at swalpas ock omröras, då pojkarne alternera at uplyfta hwar sitt nedersta hörn af duken på sned, så at wecket löper ända framtill den andra pojkens hörn. Under alt sådant rörer en af pojkarne med en liten schlamkratta i godset, så at bländen bländen, som då uplyftes uti wattnet, må tillika med afswalpas. Denne Operation warar så länge in till thes at schlichen blifwit aldeles befriad från blände, hwilken ock här är något lättare än blyglantsen. Det tredje (3:o) malmslaget kommer först at rensköljas antingen uti en hoo, uti hwilken berget trågtals inkastas ock under beständig ock hälst nedstupande force nedfallande watten omkrattas, at orenligheten må afsköljas samt upskyflas sedermera till den som sådant skall Sintsätta. Under hoändan är ett större kärill, dit watnet faller ock der det fina af gods kan samla sig ock efter hand renwaskas på planhärdarne; Men om detta 3:dje slagär ganska smått ock fint, wräkes det på en liten liksom planhärd; i hwilken watnet ej så starkt inrinner, at under omkrattande afskölja orenligheten, hwarföre det ock bäst passar sig på brädden af ett warp eller backe, så at watnet beqwämligen kan afrinna för sin förstock ning i rännelen. Båda således rengorda gods komma sedan at sintsättas, det är at aldeles skilja odugeliga stenar ifrån de goda, utan at altsammans skulle pasera bokwärket. Härtill höra ett kar med watten, ett ett såll af mässingtrå om 1 Lineas eller 1/8 tolls stora håluppå 1 1/2 qvarters höga träbräddar med handtag samt 3 à 3 1/2 gr: diameter. Sållet fylles af nys sagde renskölgde små, berg ock hålles ned i wattukaret, som der wännas ock runkas up ock ned, så at de godstunge stenar må samla sig åt bottnen på sollet, men det öfwersta afkrattas till bokning ock mera berg fylles i stället i sållet ock så lika sätt sintsättas, in till dess sållet blir 3/4 fult af gods, som då samlas till annan stuff malm. Och hwad sig sätter på bottnen af karet ock gådt igenom sållet, det samlas sine tider emellan till wasknings, emedan der ibland är mycket fint gods. Eljest äro här i Lautenthal 5 Bokwärk jemte torrbockare ock samfält med desse uti hela Communionen 18 stycken bokwärk i gång, hwarwid dock märkes, at flere äro bygde, som antingen efter omständigheterne utläggas eller hwilla till des förråd af waskgods faller så mycket, at de måste brukas. Järnvärket ria Gittel. Communionen äger ett litet Järnwärk bestående af en ugn ock twå hämrar. Här tillwärkas ock är ej eller i anseende i anseende till swårhet om kohl tillåtit at tillwärka mera, än Communion bergwärket förtärer, hwilket sig ej öfwer 1000 Centner bestiga skall. Järnmalmen, som är mästendels glaskopf eller en art hamatites, bryter uti de åtskilliga gångar ock grufwor uti Iberget (Hartzhartan I) af hwilka dock en del redan äro lemnade. Halten är från 11 12, 30 à 40 procent; ock som man ej har mycket af den rikaste, utan alla slagen måste blandas med hwarannan, så kan det utbringas till 24 à 26 procent. Ugnen 11 alnar hög drar 8 karren kohl ut fyttning, efter 1 karren kohl 5 centner tackjärn öfwer hufwudet, samt i smedjehärden 3/4 karren på 1 Centner. ärket som i anseende till förestående omständigheter, drifwes ganska lamt, kan ej gå hela året igenom, ock är dessutom utaf ringa importence för Communion Herrskapet. Föröfrigit ansåg jag mindre nödigt, at något anmärka om blåsningen på dessa malm arter, som gifwa sämre järn ock sällan förefalla i Swerget. Mentet i Communionen i Cellerfeld Alt det sölf som tillwärkas uti Communionen blir wid detta mynt till pengar gordt, mästendels i fint utan beskickning skickning uti hela gülden eller 24 mariengroschen-stycken samt halfwa 1/4, 1/6 12 dels dito. Men Specie dalrar åter, de warda beskickade ock slås ej eller flere, än de som gå till utbyte åt gewärkschafterne. Guldmynt slås nu ganska sällan, ock ej oftare än serenissimi utaf Rammelsbergiska guldet låta slå skode penningar af ducats storlek med pregel; en fenning Scheidemüntz, 1 qv:r guld utmyntat à 180 r:dr courant. Wid myntet är inga särdeles inrättningar af machiner, utan förrättas mästendels altsammans för hand. Äfwen som man i allmänhet haft wid bergsarbetet mera afsigt på folks ock manskaps underhåll, än på penninge besparing. Sedan silfret wederbörligen under muffel blifwit finerat, smältes det samma uti en stor diegel ned efter hand uti en liten wind ugn. Dinglarne äro af en art bleijerts eller wasserblej ock kunna 3 till 400 qvr sölf hålla, ock göres i Biskopsdömet Tassau wid Donau. dingelen står på en annan afskuren diegel fot på tillorne. Silfwertackorne glöggas först efter hand alt som de inläggas i det liqvida silfret i dingeln, ock så snart altsammans blifwit indränkt ock nedsmält, skjer gjutning gjutning på följande sätt. Uti en järnram såsom till en såg sitter en grof buldans rimsa fästad wid ena ändan wid en krok ock den andra wid en skruf, så at hon kan spännas styft. Till hela gulden är denna remsa en toll bred med upstigande kant på båda sidor af 1/6 toll; ty wid ändarne ligger en träbit af den bredd, at den bredd af rimsans kanter kan mot den upwikas ock med en trå fastbindas. Men längden af ramsan innom träbitarne kan wara 2 1/2 qvarter: Till större ock mindre mynt äro ramson ne i propartion tilltagne. Dock drager sölfret sig så till sammans när det stelnar at det håller ungefär 2/3 bredd af rimsan. Sådane ramar till aldrig så stor gjutning behöfwes ej mera än 3:ne, ock lägges de kort för gjutningen uti ett litet kar med fötter under samt 1 qvarter högt wattn. i karet, samt af den högd at en karl kan beqwämligen sitta på en pall ock hålla gjötet i händern, stödjandes armarne på karbräddarne, hwilka äro höga från bottnen 2 1/2 qvarter. Wid bottnen är en tapp at wattnet kan uttappas, när det blir hett, ock nytt kalt i stället inslås. är nu sölfret färdigt, tages deraf med en jernslef utur dingeln ock gjutes i buldans gjötet, som af en karl på föresagde sätt hålles horizon horizontelt öfwer wattenkaret ock tillika litet runkas at tenen må blifwa någorlunda jemt öfwer alt, ock så snart silfret ofwanpå börjar stelna, hwilket röjes med små hwita blommor, som spritta på silfret, lägges hela gjötet ned i watnet på botten af karet, ock ett annat gjöte derutur uptages, hwari äfwen så gjutes, ock när det samma nedlägges, kan man taga det förra gjötet, allenast man på gjötet wiker, så at silfwer tenen kan utfalla; ty om hon straxt skulle utkastas i wattnet, när gjötet nedlägges, wore hon för swag ock skulle gå sönder. Desse stänger tagas sedan upp utur watnet, af hwilka hwar wäger ungefär 1 1/2 qv:r ock lägges liksom på ett litet halster med glöd under at torkas, hwarefter de utwägas till smederne ock klappas med ett par stora hamrar af 2 karlar till 1 Tolls bredd. Glögges sedan uti en liten ugn, hwaräst elden ligger under bottnen, men flamman spelar upp igenom ett hol bak i ugnen öfwer denna botten. Sedan afklippas stängren ungefär till guldens wigt i fyrkantiga klumpar, som dock sedan af en annan justeras wid en wåg, då hornen afklippas. Derpå klappas hwardera klumpen klumpen doppad i watten med en stor hammare på jämt städ med 2 à 3 starka slag, så at hwardera stycket får wid pass en rund figa, hwarefter de åter glöggas, ock lägges efter afswalning tillsammans den ena wid den andra på kant uti en liten träränna ock fattas ungefär 100 sådane klumpar med en särskilt dertill gord tång tillsammans, så at hela denna Cglinder af penningar kan läggas på stadet twärt öfwer ock med en särskilt hammare som har sitt järnskaft i ändan, klappas ock wrides alt omkring, på det pengarne må blifwa runda. Sådan glöggning ock rundklapp, ning förrättas 2:ne gånger, hwarefter hwarje penning, efter de under rundklappning ofta blifwa bulige, jemslås med ett starkt slag med platt hammare ock på platt städ. Sedan göras de rene i wanlig lag ock stämplas för hand under prägel, men Speciedalrar stämplas under wånlig machin med swängbohm. Hyttor ock Värkstäder på Ober Hartzen wid Clausthaliska. Franxenschamer Hyttan vid Clausthaliska. Denna är wäl den största hytta samt kostbaraste wid Hartzen ock belägen 1/4 mil sudwäst om Clausthal wid grantsen emot communion, består af 9 i gång warande blyugnar ock en Frischoffen under ett tak; 1 bränhytta om 12 Bränugnar under ett tak, af hwilka dock 9 äro i gång. Thes utom i smärre hus 5 drifugnar, 1 SegerhärdAlla hyttewäggar äro afgråstensmurar med hwälfda portar på. Smält processen är enahanda på desse hyttor uppå Hartzen öfwer alt, ock kan deröfwer consuleras Schlüter ock Buschenfelts rese beskrifning tillika med Buttervegs modellerne öfwer ugnarne. Wid denne hytta är allenast silfwer ock blyarbete; men wid altenau äger einsejtige jemwäl en hytta, hwaräst så wäl silfwer ock bly-från en del grufwor på Bergstädler Zugen, som kopparsmältning än, förrättas. Hwad eljest blysmältningen angår wid ober Hartzen, så lärer wäl den samma ännu fordra någon förbättring, ty efter all mänsklig utsigt tyckes den samma samma wara tämelig ofullkomlig. Jagwet icke om jag skall säga at godset är lättsmalt eller trögflytande; ty i anseende dertill at upsättningarne så ganska fort gå igenom ugnen, så at man derpå ej kan räkna en timma, skulle man tänka at det samma är ganska lätt flytande. Men deremot när utstikningarne skjefår man icke något flytande wärkbly, utan en flytande oren glants med mycken ofund rök, hwilken, sedan han blifwit gjuten i sine järnformar, såsom wid unterhartzen ock uttagen, äro blytackorne så spröda, at med ett hammarslag, springer tacken af och wisar en blyglants, utom det uti slaggen är ganska mycket bly i behåll, så at man räknar den at hålla 30 proCent. Således kan man ej annars än anse denna blysmältning för annat, efter som alt berget blifwit skilt i waskningen ifrån godset, än den rostade slihfe chens sammansmältning i en consistente massa, utan at deraf något afgådt mera, än om något berg warit qwar i godset, ock någon mineral, hwilken dock till stor del måtte wara qwar i godset, efter det så ansenligen röker efter utstickningen, medan det änne ännu är Liqvid. Derutinnan ligger wäl orsaken till det i slaggen qwarblifwande myckna Blyet, at blyet för de täta utstickningar ock slaggens seghet etc ej så hastigt kan tränga sig igenom, hwadan man uti slaggskifworne, när de afkylas ock omwändas, ser åtskilliga blyfläckar, som med forken afkrafsas ock widare upsättas med annan slagg; men det tyckes ock ej kunna stiga till sådan myckenhet. Det må nu wara med alt detta huru det will; ock som det icke är min sak at förbättra denne smältning, hwaruti wederbörande sjelfwe äro så charmerade, så är äntå deras egen bekännelse, at till exempel för qvartalet Cruc: 1748 fallit 60 qv:r silfwer mindre än efter profwet i wildemanner hytta i Communion, at ej kunna få ren slagg samt hela operations förhållande, nog bewis om den efterlängtade förbättringen. Hwad nu för orenligheter kan wara uti detta slags wärkbly, det får afdrifwaren betala, då det antingen alt för snart will kallna, när drifningen borde gå jemn, eller ock när han går warm, upskjära härden. Ofwanstående utwisar at wid thetta smältwärket är är icke något särdeles fördelagtigt at lära. Römgs Hytte Järnvärk Belägit 1/4 stund nedan om Lauterberg, tillhörer det Hannorerska huset särskilt ock består af 2:ne sammanbygde masugnar, 4 smedjor, hwardera om en hammar ock en härd, hwartill kommer en tråhytta, spiksmiderie, plåt smiderie samt rå ämnens smiderie till gewär jemte gjuterie af hällar ock kakelugnar i hyttan. Järnmalmen winnes dels i egne grufwor wid Andreasberg, dels och wid Elbingerode. De förre gifwa mäst här så kallade rika arter af glaskopf, men de sednare sämre arter af ejsensten, hwilka dock till smältningen äro nödiga. Glaskopfen berättades gifwa 60 procent, hwilket lemnas i sitt wärde ock at wid smedshärden skulle wara wid pass 1/3 h: e: 33 proCents afgång på tackjärnet. De rikare malmarter kunna ej rostas, emedan de falla så smågrynige, men de sämre rostas i små fyrkantiga rostar med wed ock kohl, blandas sedan hwarftals uti bridor efter en wiss försökt proportion, hwaraf uppsättningen till 7 à 8 kunfat i sönder, hwar tima, med med fyra fat kohl ock utstickning derefter hwar åttom de timma. I weckan berättas kunna falla tackjärn 230 à högst 240 Centner à 112 pund, hwartill 28 karren kohl om 9 à 10 maas. För hwar härd kunde i weckan smidas 50 à 60 Cent: stång järn, till hwar centner 3 maas kohl eller tunnor, nemligen kohl efter bok, Ek eller löfträn, hwarwid jemwäl märkes at färskningen ock wärmningen skjer tillika ock i samma härd. En fuder eller wid pass 16 cent: järn malm skulle wid bruket komma at stå till 3 1/2 riksdaler, kohlen, som mäst woro hårda, berättades till wärket försälgas, så wäl från frammande orter, neml:. Ejckstadt till 3 riksdaler karren, som egna à 1 till 1 1/2 riksdaler. Stångjärnet försälgdes åt främmande till 3 riksdaler 4 ggl: Centnern; Men som wärket förnämligast hade afseende påskrärkets fournerande med nödige järnredskap wid Hartzen, så war måsta consumtion äfwen der, ock lefwererades till Clausthal emot beräkning af 1 1/3 riksdaler Centnern. Järuplåtarne consumerades mäst wid saltwärken à 7 R:dr centnern. Gewäramnen fordrade en särskilt beredning emot annat snide smide, ock skulle järnet 2:ne gånger omsmältas, hwaraf de rå amnen sedan smiddes ock kommo sedan at fullbordas på en wid slottet Hettzberg, 1 mil härifrån belägen gewär Fabriqve. Amnen till järnkedjor i grufworne äro nu för tiden af den tyngd, at sedan kjed deraf blifwit gord, wäger 5 Lachter 1 Centner. I wärkstäderne woro icke några synnerlige machiner. Masugnarne woro små, men wäl ock fast bygde med 6 qvarters högt upstående pipa från golfwet af hyttekräntsen. Mu rarne öfwer härdarne woro försedde med hwalf i stället för boljärn. På trådragar bänkarne märktes den skilnad mot mässingsbänkar, at tången ej drager längre än 7 tum i sönder. Wärket bestyrdes igenom en oberfactor samt flere underbetjenter, hwilka uphögde det samma till det förnämsta i desse Traiter. Sant är det at järnet war godt; men af ofwanstående omständigheter med mera som dertill hörer, finner man at det måste komma Bruket tämmeligen dyrt, at i massugnen måste gå mycket trögt ock fordras mycket arbete med slaggen i anseende till de orostade arter; at de hårda kohlen stå längre bi än andra koftså så at ej så mycket kohl fordras wid denne handteringen, som eljest ordinairt, ock at 1 lispund stångjärn efter swänskwigt kostar här 10 à 11 r:dr. Myntet i Clausthal Äfwen som Communion, äger ock det Clausthaliska sitt egit mynt, hwaräst alt det sölf, som faller wid oberhart, zen ock tillhörer konungen af England, blifwer upmyntat. Här slås gulden med dess fördelningar i halfwa, äfwen som uti Communionen, men endast med Engelska wapnet. Specie dalrar slås med Engelska wapnet ock på andra sidan antingen en häst eller Andreas med sitt kors. Grufworne hafwa inga synnerliga stämplar såsom uti Communionen, utan tillförene har man brukat några symbola med grufwans namn i kanten på desse dalrar, hwilket nu blifwit indragit. Guld mynt slås sällan, dock stundom ducater med en häst ock Engelska wapnet. Mynt Directeuren har ett besynnerligit accord med Konungen, hwarigenom han är förbunden at aflefwerera en wiss qvantitet pengar efter emottagit sölf, med en wiss afskrifning för forbränning, då honom honom alla materialier skola anskaffas efter rqqvisition ock hus med wärkstäder ock machiner hållas jemte ett wist arfwode för sin person, hwaremot han håller alt mynt folket för sin egen räkning. Som unterhartziska sölfret skall skiedas, så har han frihet at altid hålla inne ett beständigt capital af 7 à 800 qv:r emedan skjedningen fordrar, lång tid, ock får jemwäl för hwarje mark sölf, hwarutur guldet skjedas, 14 m: groschen. Här wid myntet har man sådant skjärwärk, som i avesta, hwarmed myntet rundklippas uti en rund form, walswärk ock så widare. Men stämplarne äro ej särdeles wackra ej heller är det nödigt, ty alt detta fina silfwer myntet blir genast i dessa hartziska bergstäder inwäxlat emot 28 procents tillökning, af här boende commissionairer ifrån Holland ock England, ock dersamnistädes nyttjas uti ostindiska handeln, hwadan det ock ganska litet kommer i allmänt bruk, fast det hwar 14:de dag utbetalas till bergsfolkets aflöning etc: Häraf synes omöjligheten at riksdaler Specie eller ock silfret kan nu för tiden wara i samma pris som före, än. den ostindiska handeln upkom i Europa, utan måtte i samma mahn blifwa dyrare, som handeln utwidgas. Sammandrag utur allehanda Documenter om början ock förändringar wid Hartziska Bergwärken, samt en liten Stollhistoria. änno Christ 968 eller 972 år Rammelsberget upfunnit utaf händelse, at när Jägaren Ram bant sin häst fast wid ett trä i skogen, fant han wid återkomsten at hästen med foten af sparkat mossan eller jorden af denna sedan bekanta malmgong. Arbetades sedan derpå . 34 år. Men 1006 är första gången lemnad öde i 10 år. 1016 andra gången uptagit ock arbetat 89 år. Under desse tider wid pass 1070 började man jemwäl på Oberhartzen at arbeta Grufwar. 1105. Rammelsberget andra gången öde i 6 år IIII: Rammelsberget 3:dje gången uptagit ock arbetat 70 år1181. Är Rammelsberget af Henrico Leone ock Bergmästa ren von der Govisch, hwilken af arghet mot kejsaren, begaf sig till Freijberg, wordet ruinerat ock stådt i 28 år. hwilket öde de Oberhartziske jemwäl måtte försöka. 1209. Rammelsberget fjerde gången uplagit ock drifwit 140 år. 1349, inföll en stor pest på hartzen, hwarigenom 1349. Rammelsberget eller rättare straxt derpå efter det 1353. timade stora fallet, hwarom Agricola Lib: VI berättar, blifwit öde uti 100 år det Cellerfeldiska 175 år det Clausthaliska 205 år 1453 är Hammelsberget femte gången uptagit af rådet i Goslar, som det samma jemte tionde rättigheten besuttit till är 1552. Men måste det då afstå till Herrtig Henrie den yngre jemte en skogstract af några mils widd, men bergwärket beständigt drifwit tills datum. 1473. skal warit så het sommar på Hartzen, at skogen af Solen blifwit antänd ock till ansenlig widd upbrunmit. 1520 eller 1524 uptogos återigen de Zelliska ock Wildemanniska på Oberhartzen 1521. Upfants Andreasberg; då grufwan St: Andreas Creutz är worden malmfyndig, hwarefter Bergsstaden Andreasberg anlades. 1524 gaf St: Georgen 60 riksdalers utbyte på kuxen wid Andreasberg 1535 Bygdes Bergsstaden Wildeman. 1554. 1554 Uptogos återigen de Clausthaliske ock Clausthal bygdes ock således 30 år sednare än Cellerfeld. 1568. Upfants saltwärket Hartzburg på Communionen. På begynnelsen af 1600 talet woro ej mer än 3 mediocre grufwor på Burgstädter Zugen. 1709 har döden starkt ravägerat på Hartzen. 1748. instältes den djupaste grufwan St: Andreas uti Andreasberg 265 1/2 Lachter. Angående Stollarne. Wwid de Kinsejtige eller Clausthaliske Till Rosenhoffer Zugens behof. 1554. börjades Furstenstolln ock drefs från mund. Lchter 180 locket till Himlischer Heer 248: widare till St: Johannis den gamla 201. till 3 Brüder Schacht till Wetterschacht. 120: 749. Således Summa längd 1573. börjades Raaben stolln ock drefwen till 511. Seyjdels Lichtlock 201. till Himlischeheer till St: Anna 175: lachter 112 till St: Johannes 100. Rosenhoff dreij brüder 99. 121. Wetter schacht Fummar 1269. 1617, d: 28 Martii är durkslag från Raabenstolln igenom gådt med Thurm Rosenhoff, sedan man i 49 år med mycken kostnad drifwit samma Stoll. Till Burgstädter Zugens behof. Är fuller St: Johannis stoll worden drifwen, men som thes mundlock genom kulen spiegler teik är sederme, ra blifwit satt under watten är 1628, så är han lemnad 1524 är tieffe Wildemmanner nu mera 13 zehnlachter stolln anlagd, ock igenom Communion ock Hauptigen in uti treuer fält indrefwen till heil: graber Schar2390 Lachter. 1693. började de einsejtige at fortdrifwa denna stoll genom Burgstätter Zugen, då han 1697. med Hertt: Johan Fredrius fält blef durchslägig. 1548. är Franchenscharner stolln uppå Ober Celterfelder eller untern Gesus anfångs Stolln påbegynt ock fortdrifwen i drefwen i Communion till Rehinischen wein 1160 La. på Hauptzugen 1666 fortbragt uti Burgstätter Zugen till Haustuneburg 1551. är 19 zehenlachter stolln wid Wildeman då kallad getroster Hedvigs stolln, börjad ock genom HauptZugen fortdrifwen till Hertz: Joh: fredrie 2284. Lach: 1672. Uppå Communions kostnad ytterligare 12. till uti St: Lörentz fält, men sedan på kin sejtiges kostnad genom Burgstätter Zugen fortdrifwen tills JagerBleiker Theich öfwer Prinzess: Elisabeth schacht 130. L: 1630. är Ober Zellerfelder eller obern Gesus anfångsstolln, efter hans sola för des ädehet blifwit så mycket medtagen, resolverad at inställas. Stollarne wid Andreasberg Lachter 1529. Johannis stolln börjad ock indrifwen till weinstock 596. 1334. Jacobs stolln börjad ock igenom Keichentrost, St: Margareta, St: Jacob, St: Burkhard, St: Jöhannes, St: Georgen, veinstock indrefwen 258. 1534. Leichnams stoll börjad, men Jacobs stolln på lika djup med nu warande reichetroster gång 210. 1536. Spotter stolln börjad ock igenom kauterkrantz, Auerkul Heilige 3 Könige, Samson, Hauser-Zech, CatharinaNeufang, Hulffe Gottes, gnade Gottes, St: Moritz. 5. 640. Becker Mosis indrifwen 1556. St: Hinrie stolln börjad ock genom St: Anna könig David, Theurer Danck ock vogelfang 210 L: Tiesfe Fursten stolln ock igenom Samuel 208. L: gegendrum, st: Nicolai Uti Communion Äro utom förenämde 3:ne stollar, Frankenscharner, Neuntzehen Lachter ock drejzehen Lachter, 1555 Himlischeherr Zugs stolln anlagd till Spiegel ThalerZugen. 1560. Tieffe Hütschen Thaler-stollen till Hütschen Thaler Zugen 1564. Obern Stuffenthaler Stolln. 1570. Julius stolln eller en wassersträcka på Hauptzugen i Communion, har intet mundloch, äfwen som 16 zehen lachter stoll på d:o Zug, warandes egenteligen en wassersträcka på hela denna Zug. I dessa tider är ock den så kallade Lautenthaler koffnung-stolln anlagd. 1741. 1741. Resolverades at denne stoll skulle på gewärkschafternes kostnad i Lautenthal, icke allenast såsom en försöknings stoll på gången, utan för Hanenkle grufwornes fördel, såsom stollort, fortdrifwas. Sedan föll man 1744 på den Speculation, att med denna stoll hjelpa de wattensjuka Bocksvieser grufworne. Ty fast grumbäcker stolln redan war igenom, så woro de derföre ej aldeles hulpne; ock denna inbringar 39 3/4 lachter under grumbacher stollen, således blef ibland andra projecter detta antagit, då denna stoll med 1/3 Herrschaftig kostnad, på Lautenthal gången, kommer at drifwas 406: L: 686:do igenom twärberget till Boksvieser gång 149:do ock på Boksvieser Zugen till Johan Fredric Tillsammans 1231. Härtill höra 4 stycken Lichtloch, af hwilka 3 på fwärberget det sörsta lichtlochet skall blifwa djupt 37. det andra 81, det tredje 66 ock det fjerde eller Braune Hirsch 84 1/4 La: Och som lichtlöchen för wederwäxlingen ej kunna slås så djupa, så komma 2 Rösche till lichtlöcherne at drifwas. En inbringar i första lichtlochet 7 Lachter i andra 32. lachter lachter. Den andra röschen är ännu icke anlagd. Hela dessein är anslagen efter förslag till 200437. mfl: 15 gl: uppå 40 års tid at wara färdigt. Innan jag lemnar Hartziske bergwärken, motte jag något berätta hit hörande, som till en del icke torde. wara så bekant. Är 1747 uppehölt sig i Swerget Bergemts Auditoren på Communion Hartzen Herr von Heinitz ock Lieutenanten wid fortifications staten i Braunschweig Winterschmitt, den förra en qwick tysk Bergsman, ock den senare en god practicus uti Grufwekonst byggnaden. Desse foro med mig i Salberget; men tycktes ej särdeles ansederwarande grufbrytningssätt, fast Heinitz hade i Fahlun haft mera nöje af derwarande allmänna Grufwehusholdnings inrättning. Desse träffade jag. Communion 1748, ock berättade mig, at deras förnämsta göromål warit i Swerget, at rådgöra med CommerceRådet Polheim om en Siphon Machins inrättning på Hartzen i afsigt at med mindre påslags wattn än ordinuere wattukonst hjul, kunna upfordra lika mycket wattn utur djupet ock således anbringa en sådan konst konst i de högsta bergen der man hade minsta tillgång af wattn i dagen, eller der wattnet kunde införas på en dagstoll ock afrinna tillika med djupwattnet på en djupare Stoll, eller ock änteligen som belägenheten kunde medgifwa. Polheim som i många werldenes år förut, i sin ungdom warit på Hartzen ock wisat swagheten af deras konstbyggnader, skall nu med mycket misnöje förebratt desse ynglingar, at wederbörande den tiden ej welat göra honom någon wedergjallning, för det at han då blifwit anmodad hjelpa dem med en sådan Machin. Men nu årkade han på sin ålder ej bry sig dermed, hälst han ock hade andre byggnader för händer. Änteligen sedan Heinitz slagit gubben i sidan med 100 sp: ducater ock accorderat icke allenast om hederlig recompense, utan ock om en ewärdeligafgift till honom, eller hans arfwingar, utaf avancen eller besparing, som en sådan machins nyttjande förde med sig emot en wanlig wattukonst, förfärdigade han ett modell till Machinen med beskrifning, ock sände HartZarne dermed hemåt. Emedlertid blef inrättningen af en sådan Machin i Communion Bergamtet icke ansedd sedd för dugelig, utan Casserad tillika med det dryga contractet med Polheim. Winterschmidt, som förmodeligt. af modellet fådt någon uplysning, tillböd sig at för långt lindrigare wilkor, göra en annan ock simpla re Machin. Detta antogs ock fick han förskott till inrättningen af sin prof-machin, hwilken han placerade uti beständig krit schachtet 17 fr: djupt, ofwan dag stolln pa hanenhleer Zug. Inga andre än Herrarna af ob: Bergamtet fingo se denna Machin; men som jag altid lefde i godt förstånd med Winterschmitt, så fick jag ock se Machinen på stället, hwilken sedan han på 3 welkor med märkelig beqwämlighet ock snabbhet tömt det ta watturika schachtet ock dess tillhörige 2:ne grufwor Theodora ock auffrigtigkeit, nu skulle nedtagas, ock en större konst med någon förbättring inrättas på en annan Zug. Jag sände emedlertid Herr Secret: Ser Elvius i kongl: wettenskaps acadenien en ritning ock beskrifning på denne prof-machinen, så godt jag kunde åtkomma. Men om den framkom eller ej wet jag icke, ock Elviuswar med döden af gången innan jag hemkom 1753. Den större ock förbättrade Machinen wille likwäl icke icke lyckas, oagtat flere reparationer ock påkostningar; utan när ober Berghauptman på Hartzen ock Communionen, Baron Imhoff är 1749 war uti Schemnitz i Ungen, ock sock sne den därstädes i flere är afdronningen i Ungern, genom Gescciten Sater Frants uti Wien, inrättade ock af höllwärkstälte Machin, (hwarom ytterligare på sitt ställe wid ungerska Bergwärken) skref han genast till Hartzen med befallning at ingen ting skulde widare göras till den Winterschmidiska Machinen, utan all påkostning uphöra, intill Schemnitiska Machinen kommo i stånd. Ty i Ungen woro redan så mycket påkostat ock ännu mera påkostades på denna Machinens i stånd sättande, än på Hartzen mägtades. Jag kunde emedlertid icke missunna Winterschmitt denna Terperaturen, ty han glorierade sig med sin lilla Machin öfwer en slags seger mot Polheim, hwilken han på stod icke ägt någon Theorie ock at han icke funnit sig uti uträkningar. Denna lilla profmachin war eljest gånska simpel; just derföre tyckes så mycket närmare sin fullkomlighet; ock ju mera förundrar man sig, at slikkonst så sent blifwit upfunnen, ock at des nyttjande i stort skall ännu wid kännas så mycken hwårighet. Machiuen. Machiuen bestod af 2:ne små metabl- Glindrer eller Epistomer om 3 qwarters högd, 3 tolls diameter, 2 qwar: skilde från hwarannan, men hade i nedra ändan communication genom ett sam fältwör, som till en rätt winkel sammanstötte på sidan af Epestomerne. På detta winket-hörnet stod ett annat smalt rör 16 famnar högt upp till dag ock där warande watten-Recervoir, som altid hölt röret futt med watten. men under detta rör war ock ett annat kortt, för wattnets affallande på stolln. På samma winket hörn där Cylindrarnes samfälte rör ock röret från dagen infaller, war en rörlig ventiså inrättad med sina genom borrade hål, at när wattnet utur det långa röret, igenom ventilen updrifwit kolfwen den ena Epistomen, till sin bestämda högd, wred sig ventilen om då watnet gick in i den andra Epistomen ock updref dess kolf men watnet utur den förra utrann genom affalsröre ock des kolf nedgick tillika: ock så alternando med båda Epist merne. Uti hwardera kolfwen sätt än perpendiculaire stadig jer ten fästad, så lång, at han stod några tum öfwer Epistomen, nåwattnet war utrunnet, ock fästad uti en Horizontell stämsom med den ena ändan war fästad med en märla på en stock eller eller i grufwe wäggen, ock derföre kunde ledas upp ock ned, ock med den andra ändan, till några tum utom Epistoncen, updrager den widfästade pump stången som gick tillsättningarne neder i grufwan, hwarigenom åstadkommes den åstundade rörelsen till wattnets updragande. Men then hufwudsakeligaste omständigheten, af ventilens så hastiga wridningierfordras fram ock tillbakars, utan uppehåll för det fallande wattnet utur infalls röret, war then swaraste at åstadkomma Till den ändan styrdes ventilen af en i honom Horizontell fästad jernstyl, hwilken med den andra ändan sätt ledig emellan ett par pinnar, liksom i en på kant stående kam, hwilken kunde flyttas Horizontelt så långt fram ock tillbakars, jämnsidigt med Epistomerne, som behöfdes at dermed skjuta stylen ock wrida ventilen, för wattnets in- ock utfallande igenom ventilens borrade öpningar. När nu den ena stången gick upp, lyftade han med sig en tung liksom på sitt skaft stående hammare, hwilken med en lätt jernkjed, efter af passade längder, war fästad wid hwar sin stång ock med skaftet häftad nedan för kammen, men kunde dock leda sig, så at han, upplyftad från den ena sidan till ock öfwer sin perpendicell, föll, när kolfwen upstigit till sin högd högd i Epistomen, i ett moment ned på den andra sidan ock drog tillika kammen med ventilens styl så långt fram, som behöfdes. När åter den andra pumpstången uppgick, lyftades hammaren på samma sätt tillbakars ock genom sitt återfall drog kammen ock fölgakteligen wentilen tillbakars. Hamma ren kunde emedlertid icke falla djupare än kjedjorna från stängren tillåto. Ventilens hål eller öpningar inuti, kunde wäl icke synas, men woro förmodeligen så gjorde, at när ventilen wred sig på den ena sidan, wände sig hans öpningar till den ena Cylindern, hwari wattnet upsteg ock till den andra Cylinderns affals rör, ock så twärt om, när ventilln wreds tillbäkars. Eljest kunde denna lilla Machin tjena till en Modelle för den stora i ungern ock Schemnitz, hwilken dock war flere är förut, fast med en enda Epistom inrättad, för änvinterschmitt gjordt sin lilla på Hartzen är 1748. Så jag en enda gång såg denna lilla Machin gå, hörde jag wid hwarje ventilens wridning en stöt ock rörelse af någon mera betydning, än den tycktes kunna åstadkommas af ham maren. Wid Hölliska Machiuen uti Schemmitz, får man se hwad denna stöt will säga uti stort ock hur han sönderslar derslår Regeringen ock de till konsten hörande delar. Uti Freijberg i Sachsen, woro Tyskarna ganska uppmärksamme då de hörde härom talas, ock sedan jag beskrifwit Machinen för Berg-Commissions-Rath von Oppeln, gjor de han en sådan liten Machin af jern bleck i sin sal, med infalls rör igenom taket up ifrån winden, at dermed roga smna wänner; men han pastod at Machinen ej kunde nyttjas uti stort, utan at stöten af wattu tyngden skulle förstöra Machinen, emedan Wentilen ej kunde wända sig fort nog till wattnets ombytande i Epistomerne. Tabell som föreställer de förändringar, hwilka Bergwärken uppå Oberhartzen, bestående både af Communionen ock utaf de Clausthaliske eller Grubenhagische tillika med Andreasbergiske, undergådt, under hwart 10:de års förlopp i 50. års tid, tillräknandes från är 1696 till ock med är 1746, i så måtto, at man deraf kan sen så wäl huru hwar ock en grufwa sig förhållit desse tider igenom, som besynnerligen huru grufworne med hwarannan omwäxla, så at somlige för flerehanda orsaker blifwit på tid instälte eller ock aldeles utgåt, betecknat med (4:), andra åter upkommit, smed utmärkt namn i dess Decennio) i stället, hwarigenom Bergwärket kunnat bestå å längden, jemte hwar ock en grufwas utbyte /i R:dr Speue eller Florin/ eller ock tillskott till grufwedriften ( Zubuss) på hwarje Kux uti mariengulden (f:.) ock mariengroschen (gl:) samt hwilka grufwor kunna bära sin kostnad, betecknat med freijDan (F: B:) eller ock deras aftagande tillstånd (a:. T:) ock änteEigen (H: 2:) Herrschaftelig zeche, som af landherrarne enskilt drifwes. Utdragit för ett qvartal af hwart 10:de år utur allmämna utdelnings-zedlarne i Cellerfeld in Octobri 1748. Uti Communionen på Oberhartzen. Uti Communionen på Oberhartzen. Uti Communionen på Oberhartzen Uti Communionen på Oberhartzen. Uti Communionen på Oberhartzen. Uti Clausthalische eller Grubenhagische. WiClausthalijce Grubenhag k sche eller Cinseitige Uti Clausthalische Grubenhagi-sche eller Einseitige. Uti Clausthalische Gruben-hagische eller Einseitige Andreasberg under Claus-thalische Bergamtet. Under Clausthali-sche Bergamtet. Tabell. som föreställer de för tiden i gång warande Grufwors tillstånd uppå Oberhartzen, så wäl uppå Communion, som på Einseitige eller Clausthaliske, med Andreasberg, altenau ock Lauterberg, för qvartal cruuis är 1748, i anseende till hwarpe grufwas, 1:o Malmwinst weckotals i Treiben à 40 tonnen, 2:o Behållning af malm såsom osmält sedan förra qvartal, (3:o Dess wärde i penningar praeter propter i mariengülden, 4:o Förråd af Contant i Berg Cassan eller zehuteni mariengulden 5:o Skuld för gjort lån, i marungulden samt 6:o Utbyte för hwar kux eller grufdel i R:dr Specie eller ock (7:o Zubuss i maruengulden i hwarje qvartal, ock änteligen 18:o Kux priset, samt arbetsmänskapet i Communionen, jemte andra Tabeller om grufwornas flerahanda tillstånd i äldre tider, silfwer tillwärkning, tionde afgift, med mera efter Titlarnas innehåld för hwar Tabell. Tabell Tom föreställer alla utbytes Grufvor urd Grubenhagisch Clausthalische samfälte Bergwärcken på Oberhartzen; ifrån cch tilhwrlka är the bestandigt gifvit utbyte, när de blifvit lemnade och ater uptagne samt qvantum af hela utbyte, jemte hwar ock en Grufvas fält, som alt efter Titlarne i Columnernes kan inhämtas; extraherat ej ter OberBerg Mästaren Hartzigs samlingar: Cellerfeld d: 29 November 1748. Fortekning på Ausbeute och Zubuss wid Clausthalische Grufvorne ifrån 1597 til 1676, inclusive utur Schreibers Historische Berigt ob: Bergm: Hartzigs samlingar i Clausthal. [marginalia: wid andreasbergische grufvornes första uptagning.] Tabell Tom utvisar hvad Njonde för-tollarne, Burgstädter Zugen i Claus thal betalar til Communionen, hwarpa dock märkes at nägre grufvor t tala en half, andre en fierdedel af Njonden och de mästa ingen ting, samt at af denne Njonde tilkommer Wolfenbuttelske Huset, såsomidinairt 1/7 delar. Men den Hlanoverska portionen af 1/7 delar, är deneftergisven; dock mäste warorne lefvereras til Communionen fult för alli 17 delarne. I deue Columner åro Centner och fjerdedels Centner infordiUtaf denne Tabell kan man ej judicera om hela tilwärkningen, emedan alla grufwor ej höra härunder och betala olika Stollzins; så år och Dorothea inberäknad i desie, om hwilken färskilt Tabell anföres. kejandd Tabelt för Dorothea öfver den Stollzins af halfva Neuenten eller 18deen för nedanstående år af Fin tilvärkning betalt til Communior Register Unter-Hartzen Rammelsberget pagina 2. Schifferbrottet vid Gosslar25. 28. anmärkningar wid smältningarne. Mässings bruket wid Ockershyttan 44. Kopparsamarn wid D:o 47. Victriol ock Saltpetter tillwärkningen wid Gosslar47. Tillwärknings Tabell af guld, silfwer etc: 51. Ober-Hartzen. Generalia både för Communion ock Einseitige 54. Specialia på Communionen neml: 105. Bockvieser ock Pistaler Zugerne 105 108. Hanenklee Do Lautenthals D:o 109. Haupt Zug D:r 115 Spiegelthaler d:o 119. Hutschenthaler 5:o 120. Specialia på kinseitige ock Clausthaliske sidan neml: 122. på Burgstädter Zugen Dorothea. 126. Carolina Benedicta. 127. Generel anmärkning för Dorothea, Carolina ock Benedicta 128. 130. Thurn Rosenhoffer Zug. 134. Andreasberg Silfwerwärks Generalia. 140. Cathrina Neufang grufwan 143. Lauterbergs kopparwärk 149. Lautentals hyttan 150. Bokverken. Järnvärket vid Gittel pa Communion. 153. 154. Myntet wid Zellerfeld 159. Franckenscharner hyttan Königs hytte järnwärk Clausthaliske 162. 165. Myntet i Clausthal. Första uppkomsten ock tider emellan förändringar af Hartziske Bergwärken tillika med en stoll Historia 167. wattn 174. Winterschmidts upfordrings Machin. Tabell öfwer Hartziske grufworne på Communion ock theras förhållandefrån 1696 till 1646 inclusive 183. Dito öfwer Clausthaliske, andreasbergiske ef på samma åren 194. Tabell för hela Hartziske Bergwärkens rörelser uti winst ock afkomst ock forlust if. för qvartal Crucis 1748. 201. Tabell öfwer tillwärkningarne wid Communionen på Ober Hartzen från 1734 till 1748 inclusive 215. Tabell öfwer Dorotheas wid Clausthal årliga utbyten på 217. en kux ifrån des början 1709 till inewarande år 1748 217. Tabell på samfälte Clausthaliske grufwors utbyte ock Zubuss från är 1597 till 1676. 218. Tabell öfwer Clausthaliske ock Andreasbergiske gruf worses omskifteliga utbyten, ifrån deras början 219. Tabell öfwer den Stoll-neuenten som grufworna på Burgstädter Zug i Clausthal samfält med Dorothea erlägga till Communionen 223. Tabell särskilt för Dorotheas Stoll Zins till Commun: 224. Sist följa Ritningarne af 15 Tabeller tillsammans med sina motskrefne förklaringar. Följande Beskrifningar ock Ritningar föreställa uppå Unter-ock Ober-Hartzen brukelige grufbrytnings sätt af stross ock Förstenbau, Worrschremen ock till makning, upstälte efter Concept Ritningarne in Novembri 1784. af Erie Th: Svedenstierna. Tabula. 1. Fig: 1. Profil-ritning på tväran af gången uti Rammelsberget på Unter: Hartzen, hvilken tillika med de flere igenoniskurne Tabeller, utwisa hela byggnadssättet af en fortdrifvande Schram med tillmakning, sprängning ock afsänkning, såsom påbörjad från ett Schacht eller ort, tillika med updragande murar till takets understödjande efter hand, alt som arbetet fortsättes i fält ock afsänkes på djup, hwaran:1. är det lemnade Ertzmittlet längs efter fältet, som efter hand afsänkes. N:o 2. Sjelfva affänkningen emellan hängande ock liggande efter gångens stupning. N:o 3. Den senast updragande muren tillika med dess fyelberg. Fig: 2. Profil-ritning till början af ett Fürstenbau med tillmakning ock sprängning, uti en sträck ort emellan tvänne Schachter eller orter; längs efter gångens fält, hvaraf no 1 ock 2 äro Schachterne eller orterne. N:o 3 gången som Skall borttagas. N:o 4. Begynnelsen till Fürsten. 1:o 5. Det lemmade fyllberget på sålan af orten. Tabula 1. Tab: II: Fig: 3. Continuation af förenämde bau tillbakars Tab: I. Fig: 2. m:o 1. Det lemnade Ertzmittlet. N:o 2 afsänkningen, på hvilken N:o 3, endel mot liggande är med skott lösvunnen. N:o 4 den första muren Tab: I Fig: 1 N:o 3. N:o 5 den andra tillökte muren tillika med no 6 den hvälfde sträckorten, som altid fortsättes hela fältet igenom, till faring ock ut fordring utur af sänkningen n:o 2 till Schachtet på andra sidan af detta fält. Fig: 4. Fortsättning af förestående Fürstenbau Tab: 1. Fig: 2, der Furstenbau ock Fyllberget avancerat på högden. Tab: II. Tabula III. Fig: 5. Continuation af förenämde 6 au Tab: I ock 11, utvisande huru murarne ock Fyllberget efter hand updrages i högden alt som af sänkningen skjer på djupet. N:o 1 förrättande Schram wid liggandet innan ytterligar tillmakning gjöras kan. Fig: 6: Fortsättning af förestående Fürstenbau Tab: 1 ock 11, avancerande up åt högden tillika med Fyliberget ock dess fastare murar mot sido-orterne. Tab: III. Tabula IV. Fig: 7. Continuation af förenämde bau Tab: I. 11, ock 111, utrisande icke allenast murarnas ock fyelbergets updragande i högden samt sträck. orten igenom murarne till foderschachtet, utan ock hvad genom sprängning ock tillmackning, efter den gjorde Werschremen Tab: III Fig: 5, m:o), blifvit vunnen af gången Fig: 8. Föreställer en ort eller Schacht till förenämde Fürstenbau TabI, II. III, hvarictur malmen upfordras, samt upgången på andra sidan om Schachtet till ett dylikt Fürstenbau Fig: a. Föreställer uti Rammelsberget brukelige borrar uti grund ock profiler: Tab: IV. Tabula V. Fig: 9. Continuation af förenämde bau Tab: I, II, III, IV, utrisande icke allenast murarnas updragande i högden ock af hvilka den öfversta slutar sig. nära under taket, äfvensom de nedrigare murar på samma sätt komma at efter hand updragas, hära under taket, utan ock hwad man wid liggande med:ne Skott kunnat brysta utur gången efter tillmakning. N:o1, 2 ock 3 utvisar det inhugne fotfäste i liggandet för murarne. Således afsänkes hela fältet af gången under beständigt alternerande af Werschremen, tillmakning ock sprängning, samt murarnes beständiga upförande i högden. Fig: 10. Profil tvärt öfver gången Tab: I1 Fig: 4. Fig: A. Foreställning af Schiffer brytningen vid Gosslar hvaraf N:1 Damjorden. N:o 2 Strossarne. N:o 3 Werschremen. N:o 4 ock 5 klyfjärnet ock träklub ban. N:o 6 sålan. Tab: V. Tabula VI. Fig: II. Profil öfver förenämde bau Fig: 1, 3, 5, 7, 9, långs efter gången med murarne ock Fyliberget, som mitt på föreställes genombrutit, för at visa sträck. orten som gar igenom murarne till det imaginerade fordrings schachtet Fig: 12. Fortsättning af föregående Fürstenbau Tab: V Fig: 10, hvaruppa några förlorade stämplar kunna sättas emellan tak ock fyllberget, om någon del af gången, för tillsättande klyfter Skull, befunnos wilja infalla, intill dess dekunna blifva lösbrutne antingen med kallkilning eller sprängning. Alla desse ritningar äro icke gjorde efter någon schala eller mått, ty Schram-arbetet kan fortfättas ut åt hela den upslående fältorten, då det förses med sine fordrings Schacht, ock Fürsten bau intager mägligheten af gången ock den längd, som andruarbets orter eller fordrings Schacht, kunna tillåta. Tab: VI. Tabula VII. Denna genomskurne Tabell tillika med de efterföljande VII, VIII. IX. X. X. III. ock XIII med sina figurer utvisa, på en fort gående fält ort, Fürsten- ock Strossenbau på Ober Hartzen uti Profiler tvärt öfver en gång ock dess stupning, der de uti beskrifningarne omtalte förstämplingar, fyliberg på Kasten, rolllöcker, de omvände strossar på Fürstenbau, strossar på båda sidor om gefänket i strossenbeförestallas. Tab: III. pag. 64. Tab: VIII. Tab: IX. Tab: X. Tab: XI. Tab: XII. Tab: XIII. Tabula XIV. Föreställer förenämde Fürsten- ock Strossenbau uppå Hartzen Tab: VII. VII. IX, X, XI., XII. XIII, uti profil längs efter gången, med dertill hörande strossar förstämplingar ock Kasten, samt rollock ock gefänk, då man föreställer sig hela den liggande väggen vara borttagen. Tab. XIV. Tabula XV. Det murade Schachtet vid Lauterbergs kopparvärk, genom der varande fina sand, till 60 famnars djup ock der infallne grofgrynige kalkart, hvaraf Fig: 1. föreställer Horizontel profil af hela Schachtet, med sina tvänne hwälfda afdelningar till faring ock konst, emellan hängande ock lig gande. Fig: 2. Terpendiculair profil af samma Schacht ock efter gångens stupning från dag till djupet, dock afbrutit förestält, tillika med öpningar på mellan-muren, ock inhuggningar till sotfäste i liggande vägg, samt det nedersta hwalfvet af Schachtet till sträckorterne. Fig:3. Face af sjelfva Schachtet nederstvid fältorten, tillika med dess hwalf, hvicket likvist uti ritningen blifvit lägre, än uti motsvarande profil Fig: 2. Här synes ock hwalfmuren, som betäcker båda Schacht-afdelningarne emot hängande, ock tillika muren emellan afdelningarne. Tab: XV.