Relation öfver Åtskillige Bergverck uti Tyskland författad under Utrikes Resan åhren af Framledne Commerce Rådet Henric Kahlmeter och efter dess Död, hopdragen utur dess efterlämnade Dagböcker, samt af des EnckeFru til Kongl. BergsCollegium ingifven Den Till hwad tillförene i then förra delen av Relatiornen till Kongl. Bergs Collegium är wordet sagt om Kopparwärken och i synnerhet then wid London, kommer att tilläggas, hwad som sedermera wid Vauxhall är wordet inhämtat, hwarest en John Rans är mig bekant ibland them, som ther arbeta. Kopparmalmen rostes och Calcineres under tiden, och thet med en lindrig hetta i 6 à 10 timmar, alt som han är swafwelagtig till; Men hwad the Reglul eller Skärstenen angår, så rostes han för hwar gång han smältes, som wid Bristol är omtalt, at thet tils han all blir til ♀. Thetta sker här 4, 5 à 6 gångor, eller mer, tå ♀ren, som för hwart utslag, sätter sig wid botnen i löpningen rostes ej mer men Skärstenen som står ofwanpå, rostes alt forttils sålund alt blifwit koppar. Kopparen rostes återigen med en lindrig eld och hetta i 4. timar, tils, som the säga, ♀ren faller eller sätter sig inuti, och Skärstenen sätter sig utanpå, tå kommaren will bryta sig, och tå börja the röra om ♀ren i windugnen alt stadigt och utan uppehåld, så att han warder helt små, med hwilket omrörande the måste hemt fortfara, på thet ♀ren ej må fastna ihop i klimpar eller komma att smältas och rinna. Sålunda hålla the honom ännu i 4. timar omtrent och gifwa sedermera en starkare heta, så att thet kommer till smältnings, och låta så honom löpa ut igenom stickholet, eller ösa honom ut med slefwar. När Råkopparen sålunda är tillwerkad, återstår att rafinera eller gårgöra honom, hwilket hwilcket sker egentel:n 2 gångor, ehuru han smältes 3 resor om. I then första gårningen sättes intet ther till, utan sker thet på sätt, som redan är sagt at med en afbränning af omtrent 200 skålpund i en ton af 2000 skålpund. Wid then andra gårningen sätta the litet fint träkolstybbe till att skumma kopparen (: to Skim it:) och thet i sådan myckenhet som fordres, tils ♀ren är ren, och the se, att han är dry, torr och spröd. Wid thessa 2 gårningar faller en Slagg eller Litharge, som the kalla Glassslagg, hwilken drages af godset, rätt förr än thet öses ut med slefworna. Then 3:die smältningen eller gårningen kallas the toughening, emedan ♀ren, som förr war hård och spröd, blir therigenom giord miuk och smidig, och tienlig att gå under hammaren. Thenna toughening sker medelst till sats af träkkol omtrent 1 bushel kol till 600 skålpund koppar, mer eller mindre som ♀ren ♀ren är torr och spröd till, hwilket kan ses af thess brott, ty om han bryter af en mörk och swartagtig färg, är han mera torr och spröd och fordrar mera tillsats af kol; Synes han af en högröd färg, fordras mindre träkol thertill. Wid thenna smältning faller knapt någon slagg; och om ther är något, kan han lätt dragas af medelst litet träkol-stybbe. Then föresagde Glass slagg, som faller wid then första och andra gårningen, är af en gulagtig eller röd färg, hwilket the till skrifwa ♄:t, som är theribland, och reduceres han åter till Koppar på följande sätt: Thet sker antingen i windugn och med Stenkol, eller i bröstugn och med träkol, hwaraf thet sista maneret är thet bästa, men thet förra kostar mindre i England. Slaggen sättes up på bröstugnen i små stycken, om hwilken ugn är wid Redbrook wordet talt, och tages omtrent 3 à 4 små skoflor Skoflor med träkol till en Skofwel Slagg, på hwilket sätt man håller ugnen wid magt alt fort och som han drager och behöfwer, warande Slaggen af then art, att han lätt smälter och rinner och blir han wid thenna smältning till Råkoppar, hwilken åter gårgöres som förr. The smälta i bröstugnen omtrent 1200 skålpund Slagg i 12 timar, och är afbränningen ungefär 1100 skålpund i 2000 skålpund, så att han ger 900 skålpund Rå♀. Om thenna Glass slagg reduceres till ♀ i en windugn, måste han gemenligen först calcineras och rostas, efter som han må behöfwa, hwilket the åter döma af thes brott och färg, ty om han är röd, är han lättsmält, om han är gråagtig, säges han wara mitt emellan, och så widare. Sedermera om man finner, att thenne Slagg är torr, att ther är som ett glas ofwanpå, och han ej i windugnen will komma till smältnings och att rinna, na, sätter man, som här säges, Swafwel till, och thet till omtrent 1 pennyweight till 1 unts Slagg i profwet, men i windugnen ungefär 100 skålpund swafwel till 2000 skålpund Slagg, hwilket swafwel är ej annat än Mundick eller Kies, och, som sades, aldrig sättes up i bröstugnen, men allenast i windugnen. Och males thenna Kies först sönder helt små. Sålunda smälta the till 1000 skålpund Slagg i 12 timar, och gårgöres Rå ♀ren, som theraf faller, åter som förr. NB. Man må smälta kopparmalm i samma windugn, som blymalmen smältes uti, men ♄malm kan intet smältas i ♀ugnen, emedan thenne senare eller ♄malmen fordrar en starkare botn, och skär sig diupt in i botnen af ugnen. Myntet i Antwerpen innehafwes af en så kallad Entreprenneur, som thet förpacktat, och allenast slår penningar, när någon Köpman eller enskylt enskylt Person sänder in Guld eller Silfwer. Af thet förra slogos tillförene i Nederländerna the så kallade Souweyrains, hela och halfwa, hwilka böra hålla i finhet 22 Carath med remede af 3/4 grain. Om något litet skulle fela, att penningen ej hade 22 Carath 3/4 grain, så är Myntmästaren eller Entreprenneuren förbunden att remboursera eller betala i reda penningar till Konungen eller nu för tiden Keijsaren thet som under skiuter på hela then myntade post. Af thet senare neml:n Sölfwer slås eller war wanligit att slås i Nederländerna Ducatons, hwilke höllo i fint 11 Deniers och 8 grains med remede af en grain, men med samma wilkor och på samma fot, som om Guldmyntet är sagt. Widare slogos Ecus eller Patagons af 10 deniers och 11 1/2 grains i fint med samma remede och wilkor som the förra. En Ecu eller Patagon är 8 Shilling:r. Sist Eschellings eller Schillingar, som hålla i fint 6 deniers 23 1/2 gr 23 1/2 grains, med remede af 1 1/2 grain på samma fot och wilkor som sagt är. NB. marken deles här jemwäl i 12 deniers Sch: som i Paris, ehuruwäl Proberaren sade sig funnit Antwerper-wigten starkare än then i Paris till 5 unts i 100 marker. Hwad Profwen angår, så är först att märka, att af Guldmyntet eller penningar, som slås, af hwarje 500 stycken En tages ut, och förwares i en kista med nycklar och lås; Af the större Sölfwer Species En af 30 mark, och af Schillingar En af 10 mark, och på thessa göras sedan Prof in för La Chambre des Comptes i Brussells. Hwad halten widrörer therefter penningarne utgå, såsom hwit siudningen litet eller intet kan göra till the Species af finare halt, så kommer thet förnämligast wid Schillingarna att i agt tagas, såsom the ther hafwa mera Alboij eller Koppar. Och ehuruwäl therutinnan må finnas en åtskillnad efter Hwit siudningen af 1/4 eller 1/2 grain; Dock likwäl, som Probe Proberaren gör sitt prof oskafwit, och therefter beräknar myntemästaren thess remede, således att thenne tillwäxt dock är för Konungens räkning, så sker att penningen går ut efter oskafwen halt. Messingswerk äro i och wid Namur 4 til antalet, hwaraf thet största består af 9 ugnar, och hörer Les Veuves Raymond en Compagnie till; men nu arbetade the allenast i 6 Brännugnar. Thet andra werk består jemwäl af 6 ugnar och hörer en Henri Biwort till. Thet 3:die har likaledes 6 ugnar och thet 4de som ligger 2 á 3 mil ifrån staden och wid floden Sambre har äfwenledes 6 ugnar; men the 2:ne sista drefwoss icke med någon serdeles styrka, utan stodo ofta stilla. Hwad Compositionen angår wid thessa werk, så berättades, att när Giut stenen är ny och the wilja giuta thet första blecket, taga the af thet Skräp och askan, som faller af Pottorne, när the röres om, förän [marginalia: Messing] förän the ösas ut, och hwilken aska är waskad och rengiord, eller ock slaggen af Pottorne 50 skålpund, 25 skålpund Koppar och 50 skålpund Gallmeija; men sedermera taga the altid till the 8 Pottor, som stå i hwar Bränugn 35 Mitraille eller gammal messing, ty arco bruka the här icke så mycket, 35 skålpund Koppar och 60 skålpund gallmeija, tå towäxten blir 15 skålpund ungefär, thet är, att the theraf hafwa 85 a 86 skålpund messing. The lägga först in gallmejan och then gamla messingen eller Scruff, och när thet är uphettadt och nästan smält, tages Pottan ut och Kopparen lägges in i små stycken, giutande man blecket eller messingen ut utur Pottorna hwarje 12 timar. Giutstenarne hafwa the ifrån St. Malo, men hwad Kopparen widkommer, så betiente the sig tillförene af then Japonesiska Kopparen, hwilken är i små Korta stänger af ett fingers tiocklek och helt miuk, och hwaraf thet berättades 500000 skålpund på en gång warit ankomna till Holland, och hwilken sist sist hade gullit ƒ: p⦂ i Holland; men som theraf ingen warit till fångs, eller till Europa ankommit thessa 2 år, och the thessutan litet eller intet haft af then Swenska, hwilken the ock klaga icke komma up i godhet emot hwad han tillförene warit, så bruka the nu allenast Koppar ifrån Norrige, som kommer i stora gårskifwor, som then Swenske, och then the räkna för then bästa. Han hade sist gullit i Amsterdam 65 ƒ p⦂ Messingen försåldes nu här eller egenteligen i Bruscelles, Antwerpen och the omliggande orter i Nederländerna, hwarest theras förnämste afsättning är, för 62, 63 á 65 fl. p⦂, i ketlar eller messingtråd. Hwad tillwerkning här sker årligen af messing, har icke så egenteligen kunnat erfaras, emedan the 2 först omtalte Werk stå undertiden stilla, för 2 eller 3 månader om året, och the 2 sista med ingen serdeles drifft fortsättas. Gallmeijan hafwa the dels ifrån Landen 2 mil härifrån, dels ifrån dem [marginalia: Skärverk för ♂] Dem Alten berge wid Aken, emedan then förre icke låter gerna bruka sig förutan then senare. Wid Burneau, som är en liten fläck faller en Bäck eller liten ström inuti floden Meuse, på hwilken äro åtskilliga Bruk och Werk, i ordning som följer, och thet ena straxt ofwanför thet andra. 1:o Ett Skärwerk för Jern till Spik, hwilket är af thet slag man kallar Enkla Smidwerk, emedan thet ej hafwer mer än 2 Hiul på hwar sida, och ett Hwattuhiul på hwar sida om Huset, warande bygdt som the Slitting Mills i England. Der äro 2:ne Glöggugnar, wid hwilka bägge om thet arbetas på en gång, the kunna skära 50 á 60000 skålpund jern om weckan; men gemenligen arbetes allenast för en glöggugn, tå the komma till 2500 om weckan eller mer. Mästar-Arbetaren niuter 2 1/2 eschellings för hwar 1000 skålpund han skär, och betalar theraf Drängen och en gosse, som wäger; men för hwart par nytt Skärwerk /: Slitters ell: taillants :/ som han gör har han 10 R:dr 10 R:dr, hwarje R:dr af 8 eschellings. Afbränningen belöper sig omtrent till 4 skålpund på 100, och betiena the sig alt af Stenkol i Glöggningen, omskönt mästaren förmente them göra jernet mera brukeligit. Knipjernet försåldes för 2 1/2 R:dr ell: Ecus p 10 skålpund netto. Thetta Skärwerk, som war nyligen upbygt, berättades med alt tilbehör af dam, Byggnad af Skär- och Waltswerk, Glöggugnar, och Rummet för Magazin af Jernet, som war under samma tak, hafwa kostat 3000 Ecus i byggnings omkostningar. 2:o Härifrån kommer man ett litet stycke up till en Hammarsmedja, som tillika med thet förenämde Skärwerk hörde en M:r Gerard Raymond ifrån Namur till, och består af 3 härdar, el:r 2ne affineries och 1 Chaufferie. Härden i then senare är 3 fot lång, 2 fot bred och 1 1/2 fot diup; men som jernplåtarne, som göra härden, icke stå rätt upp på ända, utan stupa utföre, så skiljer thet wäl till en fot, att härden icke är så bred nedan dan som ofwantil. Härden i the förra, neml: les Affineries, är, snart sagt, af samma storlek som som then nu omtalte, allenast att Bäljorne och Forman här mera stupa, så att blästen faller diupare in i härden. Hammaren är af smidt jern, och wäger 500 á 550 skålpund. Städet är gutit, och thess wigt är jemwäl öfwer 500 skålpund. L'Affineur, Fineraren eller Smältaren har i arbetslön 20 styf:r p 1000 skålpund. Drängen 16 styf:r. Le Chauffeur eller Hammarsmeden niuter altså 20 styf:r p 1000 skålpund. Drängen 16 styf:r, och thet antingen thet är platt eller fyrkant jern, groft eller fint; men rundt jern slås i thessa Länder intet. Afbränningen är icke i thessa orter faststält till något wisst warande alt för Ägarens af Werket räkning. WId the Werk, som ligga i Landet entre Sambre & Meuse, beräknes then gemenligen sålunda, att 13 poises, hwarje af 124 skålpund, göra 1000 skålpund jern i stänger eller Fer Marchand. Wid the sistbemälta Werk Werk räknar man ock, att en Hammarsmedja af 2 Härdar, en Affinerie och en Chaufferie, kan smidja 14 á 15000 skålpund Jern hwarje 12 dagar eller 2 weckor; Eller, som är thetsamma, och här wid Burneau beräknes, att wid en sådan Smedja, som sades bestå af 3 härdar, man slår hwarje 2 weckor 28 milliers stångjern, och till hwar millier räknas wid Smedjan En bene kol, hwarje bene af 27 Vants, hwilket mått måste i Namur gillas och märkas. Bruksidkarne köpa gemenligen kolen wid Werket, tå en sådan Bene eller Charrée kommer ther att kosta 14 á 15 fl. Milorne göras af 10, 20 á 30 famnar eller Cordes skog; hwarje Corde har 6 fot i fyrkant, och weden är huggen till 4 1/2 fot i längden. Man räknar, att 6 sådane famnar af god gammal skog göra en bene kol, hwilken i Landet emellan Sambre och Meuse, hwar kolen äro dyra, gäller 10 Ecus eller 28 fl. lefwererad till Werket. Här säljes i Landet intet Tackjern ifrån Masugnen, utan hwar och en Bruksidkare smider sitt egit jern, hwaraf här räknas 3ne 3:ne slag; Thet 1sta kalles Fer fort, or tough, och galt nu 70 á 72 fl p 1000 skålpund. Thet andra är Fer mediocre, och thet 3:die Fer tendre or coldshear, som brukes mästedels upp i Smidwerken för Knippjern; thet galt nu 52 fl p 1000 skålpund. I staden Namur galte thet första slags jern, som brukes mäst till grofwa Äggetyg, 7 1/2 fl p⦂; Thet sista slag 6 1/2 fl, och thet i smärre poster; Så kan ock wid thetta tillfälle i agt tagas, att Jernet som tillwerkas i Landet Namur och emellan Sambre och Meuse, är alt af thet sämre och Kallbräckta slaget; men thet, som slås i Landet Luxembourg, räknes till större delen af then första och bättre Sort. Stål göres intet här i Landet eller rundt omkring, men hwad som förbrukes af Knifwar the andra Smeder i Namur föres them tillhanda Rhemchedt ifrån Steijermark, och såldes nu för Sols ell: styf:r 6 p skålpundet. Hwad widare måttet angår i Namur, så brukes här i Brabandt aln, eller en som fants swara emot 2 fot, 2 tum och 2 lioch 2 linier Engelska omtrent. Wigten är ock thensamma som i Antwerpen. Kolen sades beräknas efter 27 Vants till en bene; En Vent håller 4 Mesures och 10 1/2 boiteause, ell:r som the säga här 4 1/2 mesures och ännu 1/8 mesure och 1/2 boiteau. 16 boiteaux eller 32 halfwa göra en mesure. Thenne mesure eller mått, hwarefter kolen mätas wid masugnarne och Hammarsmedjorna, eller rättare, hwarefter theras kolmått gillas och ajusteras, är rund, hållande 16 1/2 tum i diametre, och 8 1/4 tum i diupet eller högden men måttet i Staden är litet drygare. När man wid Masugnen säger, att 10 brouttes eller Skottkärror malm göra en Charrée, så förstås gemenligen en Skottkärra af 2 mesures, dock wäl mätt och rågad. I öfrigit, om man må tro berättelse, så skola Bruks Patronerne häromkring i the senare åren sins emellan slutit och öfwerenskommit, och thermedelst ansenligen lägrat priset både på kol och Folkets arbetslön. 3:tio 3:o Litet högre har man Burneau masugn, samma Raymond tillhörig, hwilkens beskaffenhet skall här i korthet anföras, emedan alle the andre masugnar här i Landet äro bygde på samma sätt, och högden blifwit funnen thensamma, fast allestädes, ther lägenhet gifwits tylika Werk att besigtiga. Ifrån botnen af härden till ofwantill äro fot 20; Hwilket jemwäl så befants wid afmätningen af Waipion masugn 1/2 mil ifrån Namur, allenast att botnstenen, som kunde hafwa 1 á 1 1/2 fot i tiocklek, ännu ej war inlagd. Wid botnen är han 8 fot bred i fyrkant, hwilken widd och bredd sålunda håller fort till litet mer än 7 fot högt, eller straxt ofwanföre, hwar the så kallade echelles, eller bosches i Engelskan, lyktas, och hwar Waipion masugn egenteligen fants hålla 8 fot i längden och 7 1/2 fot i bredden, thet är ifrån formsidan till le contrevent eller sidan mittemot. Här börja wäggarne att att stupa, och ugnen draga sig ihop småningom och småningom tills öfwerst, och hwar upsättningen sker, hwar Burneau-masugn hade 13 tum i bredden, på samma sätt som nu sades, och 26 tum i längden; men Waipion masugn war ther 2 1/2 fot lång och 1 1/2 fot bred. Sedan masugnen eller egenteligen utanwäggarne theraf sålunda äro bygde och färdige, kommer thet så kallade Ouvrage att insättas, med hwilket förstås muren, som bygges up innantill på alla 4 sidorna af en slags god Sandsten, som wäl må tåla elden, och hwilka murar och wäggar göra egenteligen Härden. Thenne är gemenligen 14 tum bred, 28 tum lång, och 11 tum diup ifrån Forman till botnen; men ifrån Härdens botn up till toppen af bemälte Ouvrage eller murar, äro på then sidan, hwar Forman är, 5 fot 2 tum, och på Contrevent-sidan eller mitt emot, 5 fot. Wid toppen af thessa murar och ouvrage börja ,the så kallade echelles eller boshes, thet thet är, att ther går en mur upföre, som stupar eller sluttar bak emot och emot wäggen af Masugnen, görande på alla 4 sidorna, som en Åkebacke utföre. Then echelle som är på Contrevent-sidan eller mitt emot Formsidan, är 2 1/2 fot hög; men then som är på samma sida som Forman, göres så hög man kan, upp till 3 fot a 3 fot 2 tum. Thesse echelles byggas af god Sand wäl slagen och hård som en sten. L'ouvrage eller wäggarne, som göra härden, stupa jemwäl litet och småningom bakemot eller emot wäggen af masugnen, och thet ifrån botnen till toppen, sålunda att wäggen, som är på Formsidan sluttar bakwärts till 4 tum ofwantill, thet är, att ther skiljer eller felar 4 tum att göra en perpendiculair linea med bottnen af samma wägg. Wäggen, som är mitt emot Forman, sluttar på samma sätt till en fot bakwärts, och the på the andra 2 sidorna eller wäggarna, 3/4 fot. När masugn kommit i gång i gång, sätta the upp 12 gångor i 24 timar, eller ock när ugnen är nedbrunnen till 4 fot eller så, efter som han är wid ofwantill eller smalare; hwar upsättning består af 5 Vents kol först och 17 eller 18 bashes malm therefter, med 2 bashes Castine eller en slags sten till fluss. 4 Bashes göra en brouette eller Skottkärra; 10 brouettes göra en Charrée. The slå ut 2 gångor i 24 timar, tå hwar tacka, om the ej giordt mer än 6 upsättningar i 24 timar, som ofta sker i anseende till malmens art och beskaffenhet, wäger omtrent 18000 skålpund. Masugnarne blåsa öfweralt här i Landet 2 á 2 1/2 år, och understundom 3, men mindre än 2 år må the icke gerna gå. Wid Burneau Masugn woro 7 arbetare. En Maitre Fondeur, som niuter 5 Rd:r eller Ecus ell: 14 fl hwar 14 dagar eller 2 weckor; En boiqueur á 3 Ecus ell: 8 fl. 8 sols; En Maitre Chargeur á 3 Ecus, hwarje 2 weckor; Twå Chargeurs á 6 fl. hwarthera om weckan. Twå briseurs de mine de mine, hwartere á 6 fl. Widare äro ther the så kallade Recuiseurs, som boka och slå sönder Slaggen och waska honom; The niuta en eschelling om dagen, och samla under then tiden omtrent 100 skålpund Jern. Bäljorne äro här alt af läder och 18 fot eller mer långa. Malmen finnes dels här i neigden, dels föres floden Meuse upföre ifrån the grufwor, som ligga nedan om Namur, gifwa then bästa malmen, och komma straxt att omtalas. 4o. Widare är wid Burneau, eller som then orten ock annars kallas, Rivaire, en Hammarsmedja med 2 Härdar, eller en Affineries och en Chaufferie, som jemwäl hörer bemälte Raymond till, så wäl som en Macka eller Hammare straxt therhos. I Hammarsmedjan smides Jernet allenast ut i korta stänger af 7, 8 á 9 fot i längden och 2 1/2 á 3 tum tiocka eller mer; men wid thenna Smedja eller Macka af en Härd slås thet thet ut till fint Platt eller fyrkant, eller af hwad sort man will, wägande hammaren här 2 1/2 Cent:r. Straxt wid masugnen är ock en sådan Macká, bemälte Raymond tillhörig. 5:o. Så har ock en wid namn Chaumur på samma lilla ström och straxt ofwanför the omrörde Werk en Hammarsmedja af 3 Härdar och en Macká, hwilka drifwes med jernet ifrån Waipion masugn, sammt Chaumur tilhörig. 6:o. Straxt härhos på samma ström äro les batteries eller Diuphamrarne för Messings Ketlar, Mess:r Raymond tilhörige, som ther låta uparbeta then messing the giuta i Namur. Till hwart batterie eller Rum höra 2:ne wändstockar, och till en wändstock 3 Hammare; men till then andra 4. Tillsammans äro ther 4 batteries och Rum, af hwilka 3 hafwa hwarthera 7 Diuphammare wid 2 wändstockar; Thet 4:de 6. I ett annat hus straxt therhos äro 2 Hammare att smida ut messings Plåtarna till Lattun, och therhos ett messingstråd-drageri af 6 par par Tänger |: Tenailles :| hwaraf thet första tienar att först draga messingstråden rund, sedan skifwan blifwit klypt, och the öfrige 5 för finare tråd. 7:0 Något högre ligga Mons:r Bivort's diuphammare, tit han försänder sin i Namur tillwrkade messing att förarbetas. Ther äro 3 batterier eller Rum, och i hwarthera 7 diuphammare, och therhos 5 Tänger att draga messingstråd. Sedan om staden Namur och in wid floden Meuse ligga ock Jernwerk, hwilcka skola ock här omröras, att theraf, så wäl som af hwad redan är sagt, må om theras beskaffenhet och the therwid förefallande Omkostningar kunna dömas. Tre mil ifrån Namur wid lilla staden Aridenne ligger masugnen Ruedoute, som hörer en Bauvry till, och hwarest nu grytor, Spishällar och annat giutwärk tillwerkas, men i Örlogstider Stycken och Kulor. Thenne är then nederst belägne masugn i Landet Namur emot Luijk sidan. En half mil högre emot Staden Namur är SclegnoSclegno-masugn, och ännu en half mil närmare emot Namur och wid Byen Nameche är Hegno masugtn, och 1/2 mil högre upp wid Byen och Abbayet Marche les dames är Marche masugn jemwäl en Bauvry tillhörig. Man betienar sig här wid Smältningen dels af malm, som kommer ifrån grufwan Cogneley, hwilken nedanföre skall omtalas, och hwilken malm kommer att kosta wid ugnen 33 à 34 Sols eller Styf:n hwar Charrée eller kärra af 10 skottkärror, och hwarje skottkärra af 2 mesures de Namur; dels af malm, som kommer ifrån grufwan Bramboue; dels af annan malm, som the hafwa i granskapet. Ramboue-grufwan ligger på ett berg eller en hög och fruktbar slätt en mihl ifrån masugnen. Malmstreket berättades stryka wida i längden, och ligga i thess fält och diup 1 1/2 a 2 fot diupt; men hwadden theraf kan man icke egenteligen weta, emedan thet sträcker sig hela fältet eller åkern igneom BruksBrukspatronerne, som låta bearbeta thenna grufwa, betala till grufdrängarna 22 Sols på backen för hwar Chariot Charrée eller Kärrlass, och 22 à 23 sols ell styf:r i forlön, så att hwar Charré malm kommer wid masugnen att kosta 44 à 45 styfwer. Thenne malm, som är utanpå rödagtig och het, och innantil gråagtig är rik och gifwer 1900 à 2000 skålpund tackjern af 2 Charrées malm; Men som han är, thet the här kalla pesant och fendre eller Kallbräckt, så blandes han wid masugnen ut med en slags swartagtig malm som gräfwes up i åkrarna in wid Byn Marche, tagande man till en Charrée eller kärrlass af Bamboue malmen 3 brouettes eller Skottkärror af then senare eller swarta. Till thenna masugn höra 5 arbetskarlar: En Maitre fondeur, som niuter 24 sols för 24 timar eller dygnet, eller, som är mäst thetsamma, för 2 gueuser eller tackor. En petit fondeur à 10 styf:r om dygnet; Twå Twå Chargeurs, en à 11, then andra à 10 styf:r om dygnet; En Briseur à 14 sols eller styf:r om dygnet. Så höra ock till thetta werk 2 hammarsmedjor, hwarthera af 2 härdar och en Mackáa, hwilken senare dock nu icke war i gång. Lasfineur har 20 sols i arbetslön för hwar millier eller 1000 skålpund jern, och drängen 18 styfwer. Le Murteleur eller hammarmannen och thess dräng, niuta samma arbetslön. Afbränningen beräknas stiga till 5 à 600 skålpund på 2000 skålpund tackjern. Man räknar här och i förslagswis, att 2 benes kol gå till att göra en millier stångjern, hwilcken bene Kol förledne år kostat wid masugnen 4 1/2 Ecus eller R:dr eller 12 fl. och 12 Sols, men i thetta år skolat stigit till 6 V:s eller Patagoris, som göra 16 fl. 16 styf:r, warande alt thetta räknat i argent de permission. Thet hade en eller annan af Bruksidkarna i Landet Luxenbourg, eller egentligen ifrån then tracten, som kallas le bois d'ardennes, låtit tit hämta af ofwanrörda malm ifrån Bamboue, tå en Charre kom att kosta i Dinant staden 5 mil ofwan om Namur tit han fördes på floden Meuse, 11 eschellings eller 3 fl. 17 styph:r, och widare therifrån landwägen till masugnen 3 fl. 10 styf:r, som gör tillsamman 7 fl. 7 styf:r p Charrée af 10 skottkärror. Bruksidkarna här i Landet betala af theras werk aldeles ingen afgift till Keijsaren såsom theras nu warande Souverain, hwarken af malmen, tack- eller stångjernet, allenast en så kallad och liten Recognition för le cours d'eau eller wattenfallet hörande alla Strömar Printsen till. Tillförene betala Marche Bruket en Rocognition af 50 fl. om året; men nu sedermera är thet ansenligen afslagit. Hwad andra mineralier och Metaller angår, om the något erlägga och betala, så säges thet wara i anseende till thet så kallade Octroij eller lof oc htillstånd att söka efter och beararbeta grufwor. Medelst thetta Octroij gifwes frihet på en grund af En, 3 à 6 mil i omkretsen, sålunda att med samma androm börbiudes att therinnom försöka. Nu följer en Lista på the masugnar, som finnas belägna i och omkring Landet Namur. I Provincen Namur. 1 Ruedoute masugn. 2:o Sclegno masugn. 3 Hagno. 4. Marche. 5 Waipion. 6. Rivaire eller Burneau. 7 och 8. Envoije eller Rouillon 2 masugnar och 2 hammarsmedjor, hörande till hwar masugn, som här upräknas, en smedja. Wid the här anförda werk tillwerkas fer tendre. 9. Gognij, masugn, Smedja och Macká. 10. Acos, masugn och smedja. 11. ferouil masugn. The thertill hörande smedjor ligga i Landet Luijk. 12. Cherpine masugn. 13. Houe. 14. Mogna Jernbruk ofwan om Namur eller emot Landet entre Sambre och Meuse. Om Jernwerken i Landet Luijk se längre ned. I [marginalia: ♄] I Provincen Hennegau. 1. Boutonville wid Chimay sidan, masugn och Smedja 2. Mouligny d:o 3. Sermy d:o 4. Slogne d:o 5. Macon d:o 6 du Hayon d:o 7. Ferran val masugn och Smedja höra under Länet af Mauberge. 8. Villay d:o i hennegau. Wid staden Charleroy, som är belägen på floden Sambre 10 mil ofwan om Namur äro åtskilliga Smedjor och 3 Smidwerk för knipjern till spik, hwaraf ther i Landet göras en fast stor myckenhet, skolande ther wara Byär, hwar 4 á 500 Spiksmeder bor, hwilken spik försäljes i hela Franska och Keijserliga Flandern, Piccardien, Artois och andra orter. Så äro ther och åtskilliga glasbruk för Bouteiller och gröna glas. Ifrån Namur Nordwäst åt ligger en liten By kallad Vedrin, och omtrent 1/4 mil theirfrån, mitt uti en åker, och ett godt land, en Blygrufwa, hwilken efter berättelse A:o 1603 först skolat blifwit uptagen, men sedermera åtskilliga gångor gor lämnad, tils nu åter ett Sällskap, hwartill höra härtigen af Aremberg, Jesuiter- och Benedictiner munkarna i Namur och andra, samma grufwa antagit, men drifwa arbetet lamt. Malmstrecket löper nästan Norr och Söder, och har blifwit bearbetat mellan en längd af 600 famnar ungefär, som kan ses af the åtskilliga Schacht och gråbergshögar, och skall thess bredd, om berättelsen är trowärdig, warit wid botnen på somliga ställen till 18 fot emellan klyften å båda sidor, hwar malmen funnits öfweralt. Nu för tiden, och sedan then Konsten, som warit inrättad, är förfallen och till intet, står botnen aldeles under watn, så att thet lilla arbete, som nu sker, och then oansenlige del malm, som the nu få, brytes i the gamla arbeten ofwanpå malmstrecket och 33 fl:r under dag, hwilcken malm the på 4 åtskilliga ställen efterhämta, och i 4 åtskilliga Schacht upfordra. Ther äro tilltillsamman 14 grufdrängar, som niuta 10, andre 12 styf:r om dagen. Ägaren af grunden har 11 af malmen, tagen på grufbacken, men hwad afgiften angår, som betales till Keijsaren, så som Souverein af Landet, så är then här olika, medan strecket löper igenom twäggehanda grund och land, och efter thet bättre wilkor, som then ene för then andra sig kunnat förbehålla. Thet ena hörer Byen Vedrin till, och betalar hwar 10:de tacka af alt smält Bly. Thet andra hörer Soknen S:t Marc till, och betalar hwar 3:die tacka till Keijsaren, hwilken theremot gifwer af thess skog nödig wed till förtunning i grufwan, dock så att then måste hämtas i skogen. I ofwanrörda By Vedrin äro 2:ne Bröstugnar, hwar blysmältningen sker, hwilka ugnar dock ofta stå stilla, i synnerhet om wintern, tå frosten gemenligen förhindrar them för en par månader att arbeta, och om sommaren, tå tå torkan gör, att watnet them tryter för äfwen så lång tid eller mer. Böljorne till thenna ugn woro af läder och 11 fot långa tättan inräknad. SIelfwa ugnen är bygd af sten, och bröstet 5 fot högt; men widden ofwantil är 2 fot i fyrkant. Nedantill och wid härden är han en fot bred, thet är ifrån Forman till wäggen mitt emot, och 3/4 fot lång. Forman är allenast giord af god stark lera, och på then sidan, hwar utslaget sker, är en liten mur nedan till giord af tegel, hwilka kunna bestå i Elden, och hwilken mur underrifwes, så wäl som bröstet, när smältningen är öfwer. Hwarje upsättning består af 10 skoflar malm, som kunna wäga wid pass 30 skålpund, eller af 8 skoflor, om malmen är het eller och helt små, och en mesure Kol. Som af hwad ofwan är sagt thet finnes, att grufwan gifwer nu mera litet malm, så betiena the sig till smältningen af af then blyslagg, som the sofra utur warpen rundt omkring hyttorna, och hwilken the gamla så okunnogt handterat i smältningen af malmen, att thenna slagg, ännu gifwer till 25 pC:t bly. Han bokas, waskas av så smältes, mutande keijsaren jemwäl af thet bly, som häraf faller, 1/11 del. Så finnas ock in wid hyttan sedan af gammalt, högar och warp af en små och hel fin malm, som ser ut, som en rödagtig sand, men kännes igen af thess wigt, och hwilken waskas och upsmältes. En ugn, när han går wäl, kan tillwerka 17, 18 á 20 tackor om weckan, och hwar tacka bör hålla 362 skålpund, hwilka 2 skålpund dock icke räknas; när blyet kommer att säljas. Utslaget sker af somliga en gång i 3 timar wid en dylik ugn, såsom wid blywerket wid Aken, men här sker thet efter behag, och esomoftast eller flera gångor i en tiena, tå med Spiken ett litet stickhol öpnas under ofwansagda lilla tegelmur, och blyet rinner i en Sump nedanföre, ther ther thet hålles warmt, och sedan giutes till Tackor af bemälta storlek. Wid hwarje ugn äro 4 Smältare, som baka, waska och smälta malmen eller Slaggen, och niuta 14 fl. för hwarje 1000 skålpund Bly. En fierdedels mil ifrån samma By Vedrin norrut kommer man till Cogneley Jerngrufwa, hwaraf malmstrecket löper ifrån öster till wäster, hwilket man bearbetat till en ansenlig längd mitt igenom en stor åker, och sänkt åtskilliga Schacht ändalångs på strecket av och af 9 famnars diup. malmen är icke aldeles så rik, som then ofwanrörde ifrån Bamboue grufwan, rödagtig och af flera slag, som kan bäst ses af handstenarna jag haf:e Grufdrängarna niuta 15 a 16 styf:r för hwar Charrée på backen, och förlönen therifrån till Floden Meuse som är litet mer än en mil, och så widare till Marche Masugn till watn belöper sig till 18 Styf:r p Charrée. Ther äro åtskillige Bruks [marginalia: ♂] [marginalia: Gallmeja] Bruksidkare, som drifwa arbetet, betalande efter wanligheten här i landet, till Äganden af grunden 1/11 del af malmen, äfwen som thet sker af andra mineralier; Men Lähnherren eller Printsen har intet. Landerine är en liten slätt By, men bekant för Gallmeijan, som ther gräfwas, och thet wid 2:ne åtskilliga werk, bägge omtrent 1/4 mil ifrån byn. Thet äldsta werket kallas Haye Monnaye Sudwäst ut ifrån Landenne, hwarest man fortfarit med arbetet ända ifrån Högden af en Kornåker eller Fält under uti dalen, som är att se af the många upkastade Jordhögar. Ther woro 4 Schacht undersänkta efter hwarannan; men nu för tiden brytes här icke mycket Gallmeija, och arbeta the gemenligen wid thetta werk om sommaren, undantagno i skördetiden, förthenskull thet ock nu icke så noga kunde beses, och wid thet thet andra werket eller Velin om winteren. Velin eller Lavry, som är thet andra stället, hwar Gallmeijan brytes, ligger nordost ut ifrån byen, så att man therföre billar sig in thet wara, så till sägande, att streck med thet förra. Orten ther ther man arbetet och funnit gallmeja, är icke serdeles wid, i synnerhet emot högden, warande werket belägit på twäran theraf, hwarest man cosk sänkt ett Schacht af 18 famnars diup, och ett annat straxt therhos till att gifwa luft och wäderdrag till thet förra. Ty att här öfwer alt brukas, att få snart the sänkt ett schacht för upfordringen, therifrån the sedan komma att drifwa in en eller annan Stoll, så slå the ock wid samma tid ett annat schacht neder för wäderdrag, at thet ej öfwer 12 fot ifrån thet förra, hwilket jemwäl wid Stenkolwerken är att finna. Gallmejan går ej mer än på the andra ställen i något streck eller gång, utan i körtlar, här här och ther, hwilket gifwit anledning till the många stollar och försökningar på alla sidor om schachtet. Hon ligger i en rödagtig jord, och är af thess tyngd lätt att igenkänna. Hwad som faller i små stycken som jord eller Sand, kommer sedan att waskas. Gallmejan ifrån Velin hålles för bättre än then ifrån Haye monnaye, och, om man må tro messings Giutarna i namur, then bästa i landet, och ju så god som then ifrån Wien; hwilket ehuru så må wara i anseende till towäxten, som hon gifwer, så är det dock wisst, at the utan thenna senare icke kunna sig begå, såsom then ther gör messingen mera smidig och miuk, förthenskull the och årligen af bemälte Albenberg-Gallmeja wid Wien hämta en ansenlig del. Men besynnerligit är hwad som om Velin Werket berättes, att watnet tager till i Grufwan, som Solen stiger i sitt lopp el, ler dagarne förlängas, och åter faller och tager af, som thesse warda kortare, så att man här icke kan arbeta längre gre än ifrån Michelsmässan till Påsk, under hwilken tid 3 arbetskarlar, ty flera äro ther icke, hade brutit 60 Charrées eller kärror Gallmeja. En Charrée håller ock här 10 brouetter och en brouette eller skottkärra 3 Mesures, som the brukas i Namur. Till en Grufdräng betalas 12 styf:r och till the andra 2, 10 styf:r om dagen, men till ägaren af grunden hwar Ellofte Charrée på backen, hwilken sig belöpande andel han senast hade sålt lefwererat i Namur, för en pistole el:r 10 fl: 10 d. p Charrée. The som köpa eller låta bryta gallmejan, låta ock bränna henne i Namur, och äro the förbundna att gifwa wid handen hos le Comnus du Receveur des deniers du Souverein, när the wilja bränna Gallmejan, medan han måste wara therhos tillstädes att wäga thensamma, och bewaka Printsens nytta, som niuter en rättighet af 15 Sols för hwarje 10 skålpund bränd Gallmeja. omkring [marginalia: Stenkol] Omkring staden Liege ligga åtskilliga Stenkolswerk, och hwarpå thersamma beror i anseende till thet gemenare folket, som therwid i stor myckenhet arbeta. I förstaden St. Giles ligger ett ansenligit kolwerk Grumay, hwar upfordrings schachtet är öfwer 100 f:r diupt, och ett annat Schacht straxt therhos nedslagit för wäderdrag. Kolen äro af 3:ne slag, mäst i anseende till storleken, och säljas för 6, 9 1/2 á 16 shill:r hwar mesure, hwilken mesure är fyrkantig och 2 fot 1 tum diup, 3 1/2 fot lång och 2 fot 10 tum bred Engelskt mått. Then som är Seigneur eller herre af grunden, niuter här hwar 80:de mesure, men wid andra werk har han hwar 30:de el:r 40:de eller theromkring. Men Printsen och Proprietarien niuta intet. Wid thessa werk brukas till upfordringen ej annat än Jernkedjor, hwilka alla 14 dagar böra af en thertill förordnas person ransakas, som dock ej hindrar, att ju som oftast oftast olyckor hända. Hwar ring i kädjan kommer att kosta färdig 5 sols eller styfwer, tå jernet nu galt 2 1/2 styf:r skålpund i smått. På then lilla floden Weze, som löper förbi Spa och Theu, äro åtskilliga jernwerk, hwaraf thet öfwerst belägna är 1:o Marteau Bruk, som nu står öde. Straxt ofwan och nedan för Theu äro 2:o Gloutge Plattinerie eller Plåthammare. 3:o Rain au fausse Plattinerie. 4:o Marche, plattinerie. 5:o La Boucguerie straxt wid Theu, 2 plattineries, samt en Macká eller hammarsmedja. 6. Chuflenirlle 1/4 mil nedan om Theu, hwar är en masugn, som förses med bästa malmen ifrån Beaufaye Grufwan 2 mil therifrån, samt en hammarsmedja af 2 härdar, 1 astinerie och 1 Chaufferie widare är straxt therhos en Platterierie. 7:o A la forge Thierry litet längre ned äro 2:ne Plattineries. 8:o 2:ne Mackas eller hammare för smide af fint Stångjern, och 1 Skärwerk för knipjern. Thetta Smid-werk [marginalia: ♂] 42. werk är ett af the bäst bygda man må se, belägit på samma floden Weze, hwarifrån man giordt en stark och wäl anlagd dam. Thet hörer en M:r de Jong till, som bor straxt therhos, och hwilken berättade sig först hafwa anlagt thetta werk för 24 á 25 år sedan, tå han af Konungen i Spanien hade erhållit ett patent, nu sedermera af Keijsaren bekräftat, att ingen annan skulle hafwa tillstånd att inrätta ett dylikt werk i Provincen Limburg, hwar thetta werk är belägit, eller hörer under. Han betalar till thess Souverein ingen afgift, utan allenast en Louis d'or om året i Recognition, och alt thet jern, som kommer in eller går ut af Landet under thenne ägarens certificat, att thet är för eller i från hans werk, är fritt för all afgift och tull. Till Smidwerket höra 2 glöggugnar, så bygde, att the äro hwälfde, eller som en boge af ett Hwalf ofwantill; Botnen består af jernstänger lagde ändalångs och Korswis, hwar man lägger stenkolen, och hwarunder är sedan en öpning ändalångs ugnen att gifwa wa wäderdrag. När man arbetar wid bägge ugnarne, kan man skära 60000 skålpund jern om weckan; men gemenligen arbetes allenast för en glöggugn, hwilke ugnar böra altid stå på then sidan, som Walts wärket är; men på then sidan hwar Skär werket är, är en annan liten widugn, hwar man glöggar the små stänger af Knip jernet, som brukas för band att binda jernet i Knippor, och straxt therhos är en wågskål att wäga jernet, läggande man altid 50 skålpund i en Knippa. Ägaren sade sig köpa thet jern, som nu här förbrukas, ifrån Luxemburg Landet, och thet alt Fer tendre eller gement, hwilket nu kom att kosta wid werket inemot 18 Ecus hwar millier, som gör 1100 skålpund. Theremot försäljes Knipjernet för 7 fl. 15 styf:r p⦂ eller 100 skålpund nett, hwilket gör 19 V 15 sols p millier eller 1000 skålpund. I somliga Hammarsmedjor i Luxembourg gifwas 10 skålpund på hwart 100de, och wid andra allenast 6 skålpund, som thenne Ägare ock köper sitt jern på then sista fot, och som i smidningen blir en afbränning af 4 skålpund 43. af 4 skålpund p⦂, så har han ännu 2 skålpund till godo. Hwad som mäst är att märka är att the häldre betiena sig af Sten- än träkol, ej allenast therföre, att the förre äro starkare, och gifwa en starkare eld, utan förnämligast therföre, att afbränningen på jernet tå ej blir så stor, som med the senare förthen skull the och komma ända ifrån Luxembourger-landet, hwar Skärwerk äro, ned till Luijk att köpa stenkol. Man sade att i från Luxembourglandet mäst kommer Fer tendre, som sändes till största delen till Luijk. Men hwad jern, som smides upp wid Plåthammarna och the så kallade Mackas på floden Weze, kommer till en stor del ifrån Aremberg Jernbruk i Luxembourg, så wäl som ifrån Schledt Bruk hit om Trier staden, hwilka werk sku gifwa thet bästa jern man må begära 9:o Wid Va och på bemälta ström äro 2 Mackas eller hammare, hwarest på sätt, som förr är sagt, thet finare jernet Jernet smides ut. Ägarne af thessa werk köpa jernet i korta grofwa stänger, af 6 á 7 fot långa, och 2 goda tum breda eller mer, ifrån Aremberg-bruket, eller ock förnämligast ifrån Chevie. bruk i Julich-landet, tå thet kommer att kosta wid Va 10 1/2 fl. Centnern. Thesse grofwa stänger skäras wid the så kallade Mackas i smärre stycken smidas så ut till then längd och tiocklek, som fordres att göra theraf Böss- eller Gewär pipor. Hammarsmeden niuter här 25 sols p⦂, och betalar theraf the 2 drängar. 10:o. Wid Frepont är ock en Werkstad. för Gewärpipor, samt et Trutbruk. 11:o Wid Preyon och likaledes på strömen Weze äro 2:ne Mackas och en Plattinerie eller Plåthammare för Pannor och Bösspipor. Jernet, som nu wid thessa förstnämde werk förbrukades, war köpt ifrån Aremberg masugn i stänger af 6 á 7 fot långa, 3 tum breda, och 1 1/2 tum tiocka, och thet för 10 fl. p 110 skålpund wid Smidjan. Till hwad ofwanföre om dylika werk är wordet sagt, kan ännu märkas, att Ham[marginalia: + Victriol och Swafwel] Hammaren wog 250 skålpund, och att till hwar Macka höra gemenligen 2 hammare, hwaraf then ena är flatt inunder then andre spitsig, efter arbetet man will göra, som thet ock therefter betalas. Wid Plåthammaren smides mäst jernet ut i bleck eller tunna stänger för gewärpipor. Böss smederne lefwerera jernet till Plåthammaren efter skålpund 103 p ⦂, och betala för utsmidningen theraf 3 eschellings p ⦂, tå ägaren af werket måste lefwerera them samma wigt tillbaka. wid alla thessa werk betiena the sig endast af stenkol. Icke långt ifrån Preyon ligger then så kallade Souffriere eller Swafwelbruket, hwarest göres Victriol och swafwel. Grufwan, hwar Marcasiten eller stenen brytes, af hwilken swaflet och Victriolen göras, ligger wid foten af ett berg, är 20 famnar diup, och är tämmeligen wid ofwantill och wid dagen. Som, när Wezefloden swallar öfwer, eller starkt regn faller, hon gemenl. är är wattusiuk, så stod hon ock nu full med watn, warande therwid trenne Machiner eller egentel wattuhiul, hwilka drifwas medelst en ränna ifrån berget, och sätta hwarthera till gångs 2:ne pumpar medelst en stark jernwef wid hwar ända af wändstocken. Thesse pumpar arbeta i 3 åtskilliga Schakt af 22 famnars diup. Compagnie, som drifwer Werket, kunna wid pass sysslesätta 60 Personer, när alt är i fullt arbete; af hwilka en del niuta 20 sols eller styfwer om dagen, såsom then som raffinerar Swaflet och kokar Victriolan; en del 15 styf:r, såsom grufdrängarne och the flere. Then Swafwelkis eller Marcasite, som kommer ur thenna grufwa, slås först och bokas sönder helt fint och smått. Ther är en ugn omtrent 7 á 8 fot lång eller mer och 1 1/2 á 2 fot bred. Han består egentel af långa jernstänger, och andra korta, lagde i korswis, att luften kan spela therigenom, till hwilken ända ock inunder är en öpning emellan marken och thessa jernstänger, aldeles som wid en glöggugn, och på thessa stänger läggas Stenkolen och eloch elden. På hwar sida eller kant, / Bord :/ af thenna ugn och ändalångs bygges en mur af tegelstan, i och på hwilken krukorne komma att sättas. Thesse krukor hålla ungefär 5 fot i längden, och äro, så att säga giorde som en Alembic, men ej så krokota, fyrkantiga och breda nedantill, men ofwantill hålla the ej mer än et finger i fyrkant, dock innom brädderna. The göras af godt starkt ler, utblandadt med gl:a sönderstötta Pottor och krukor, i synnerhet sådane, som wid messingsbruken warit brukade wid giutningen, så wida jag kunnat inhämta. Thessa krukor stå först en god tid att torkas, och brännas sedermera i en ugn att få så mycket större styrka. att tola elden. Af thessa krukor sättas gemenligen 8 stycken eller läggas twärts öfwer förbemälta ugn then ena litet ifrån then andra och alt i en rad, och muras omkring med ofwansagda tegelmur på hwarje sida om ugnen, spelande således lågan ifrån kolen rundt theromkring. Ofwanföre thenna rad. kommer kommer en annan, dock så att the öfre ej ligga mitt öfwer the nedra, utan såsom mitt emellan, så att lågan ock kan spela up till thessa senare, warande ther således 15 krukor öfwer ugnen, hwilken ofwantill är igen murad som ett hwalf. Man fyller krukorna med Swafwelkis igenom en fyrkantig öpning, som är på sidan neder wid stora ändan, gående ungefär 200 skålpund till en kruka, och sluter så samma ända till. Formedelst elden och hettan, som spelar rundt om, sker, att en hop swafwelrök och dunster arbetas och drifwas ut af stenen, hwilka dunster gå ut igenom then mindre öpningen af Krukan condensera sig i luften och falla neder i en blyränna, som står rätt under ändalångs med ugnen, har höga bräddar och är altid full med kalt watn, som rinner in althämt och stadigt. Härmedelst stelnar swaflet. sätter sig åt botnen och ther samlas i små korn, men groft och af en swartagtig färg, förthenskull thet och sedermera mera bör fineras. Ofwansagde krukor fyllas up en gång hwarje 6 timar, eller som på ett annat ställe berättades, hwarje 12 timar, och efter 24 timar tömas the ut thet ur, att stenen drages ur Krukan, och annan fylles in. Att finara Swaflet har man en stor Jernkettel, hwaruti en god del groft eller rådt Swafwel kan smältas på en gång, och när alt börjar smälta, måste thet röras om med en jernstång, emedan, ther thet ej skedde, elden skulle fatta theruti och alt förbrännas; När swaflet synes klart och rent och af en fullkomlig gul färg, som sker ungefär, efter 4 timars Kokning, öses thet med jernskopor ut, antingen i mått giorda af trä och till långa stänger, warande måtten så giorda, att swaflet giutes in igenom ett hol ofwantill, men delar sig sedan till många mått och stänger; eller giutes thet ut i Pottor och till stora klimpar och stycken för Krutbruken. Till fineringen ringen af swafwel betienar man sig endast och allenast af träkol. Wid thetta werk göras till 80000 á 90000 skålpund swafwel om året, hwilket nu försåldes till 3 V ell 12 fl p ⦂. Slaggen som blir öfwer och wid botnen af kettelen efter fineringen, smältes om å nyo och fineras; men hwad tå blir öfwer, kastes ut ibland jorden, theraf Victriolen göres. Sedan swaflet således, som sagt är, har blifwit dragit utur Marcasiten eller stenen, kastes han ut i stora warp och högar, hwarest han ligger för ett år eller halftannat, och, så till sägande, brinner, medan elden sitter altstadigt theruti; men skulla hända att pannorne ej gå, så blifwer han wäl längre liggande. När thenne tiden är förbi, lägger man samma sten eller jord, som then må kallas i Cisterner af bräden af 8 à 10 fot i längden och bredden och en fot i diupet, och låter så rinna watn therpå, hwilket står ther i 3 dagar att impragneras med then innehafwande Vitriol och sälta therpå Therpå låter man löpa thenna lut igenom rännor in i pannan att kokas hwilka Pannor äro här 2 och af bly, hwarthera 8 fot lång, 4 fot bred och på litet när 3 fot diup frammantill, men bak till är hon ei så diup till 3 à 4 finger, på thet luten må så mycket bättre kunna löpa af. Pannan fylles till 4 finger under brädden, och drifwes så med en god stenkoleld till hon är nedkokad till ett fingers diup, tå ny och frisk Lut åter släppes in till samma högd, och thet åter kokar till samma afminskning i pannan, som första gången, therpå hon åter fylles som förr 3:die resan. Tå måste man låta pannan koka så länge, tils lutan kokat in till 2 fingers diup och afminskning, och låter så henne löpa af in uti brädsumpar i golfwet, hwilket sker en gång i 48 timar mer eller mindre. 2 Pannor Lut fylla 12 af thessa Sumpar, hwar sedermera och med tiden Vitriolen sätter sig till botnen, och wid brädderna, så att efter 2 á 3 weckor man kan samla till 3000 skålpund theraf. Men men som all Luten icke sätter sig till Vitriol, så kokes then, som blifwer öfwer, sedarmera med ny och frisk lut tillsamman, tå af then förra tages 1/3 del, och af then senare 2/3 delar. På thetta sätt betienar man sig af samma sten eller jord flera gångor äfwen till 6 resor, men tå måste han för hwar resa han stöpes, tages ut ur Cisternen och brännas om igen, thermedelst att man lägger wed och eld under. I sielfwa siudningen brukes ingen till sats att præcipitera och ränsa Luten, hwarken i pannorna eller Sumparna, och är Vitriolen af en grå- och swartagtig färg, och ej af then bästa. Han galt 4 fl. p⦂ 12:o På andra sidan om floden Wete mitt öfwer Swafwelbruket, och hwar tillförene stod en masugn, är nu en werkstad och Borhus för Gewär pipor och 3:o Litet längre ned wid Slottet de la Rochette ett Smidwerk för knipjern. Ifrån Swafwelbruket till warma Badet eller Chaudes Fontaines räknas en liten half mill, hwarest 14:o [marginalia: o] 14:o äro 2:ne Mackas eller Hammare för fint Stångjerns smide härifrån till en ansenlig By Vau är 1/4 mil hwar 15:o äro 3:ne Smidwerk och en Macka I öfrigit bo i thenna By ock så ända utföre till Byen Cheynée en stor myckenhet Spik smeder, som sälja theras Spik alt till Luijk, hwarifrån han går till Holland. Ifrån Vau till Chinde är 1/2 mil. Thenne är en ansenlig By, en mil ifrån Luijk, och hwar the små floderne Outre och Weze sig förena, och löpa så neder till Maes flodden. 16. Här är en Plattinerie eller Plåthammare, hwar bleck och plåtar utsmidas och sandas så till Holland, hwarest allehanda Steke- och dropppannor theraf förfärdigas. Så är ther ock ett wackert och wälbygt Smidwerk för Knipjern, hwilket hörer en M:r Bonhomme till ifrån Luijk, som har straxt therhos ett wackert hus. Thetta Smidwerk är af them man kallar fenderies doubles emedan thet är på ett annat sätt bygdt, än the som kallas fenderies Simples, om hwilkas beskaffenhet se mera längre fram. 17:o 17:o Litet längre ned ligger Grevigny masugn, och hwarest ej annat arbete giutes än grytor, som sändas alla till Holland, samt något litet af Jerngaller /: grille de Fer :/ för eld fat &c, hwilka senare the giuta i sand, hwarutinnan måttet blifwit giordt efter en Form och Modell af trä. Ther äro 4 arbetare wid ugnen hwaraf le maitre fondeur har 40 styf:r om dygnet, the andra 20 styf:r The slå ut 2 resor i 24 timar, och tillwerka under then tiden 1800 skålpund jern eller mer. Upsättningen sker 7 gångor om dygnet, och först af 4 korgar kol, hwaraf 18 göra en Charrée, och kosta 6 V ell 24 fl. wid masugnen, och sedan therpå af 20, 21 à 23 fatt malm, efter kolens godhet och styrka. För Ställningen få the thessutan 1 R:dr. Then som gör måtten har 3 skill:r p 100 skålpund gutit jern. Måtstocken att mäta i ugnen, när upsättningen bör ske, war 4 fot lång. Malmen köpa the ifrån Huij sidan, och sätta äfwen upp gammalt malt Jern theribland, till en 20 skålpund, mer eller mindre af kulor eller annat skräptill hwar upsättning 18:o Litet längre ned på samma flod, som här kallas Outre, är Oven masugn, hwar likaledes grytor allenast giutas, så wäl som 19:o wid Fremont masugn straxt nedanföre, som dock nu en tid hade stått stilla. Thesse 3 masugnar ligga snart sagt innom 1/2 mil ifrån Staden Luyk. The werk, som ligga på floden Outre, förr än han förenar sig med Weze wid Cheynée, äro. 1. Sauhay, hwarest war tillförene en masugn för grytgiuterier, men står nu obrukad. Dock äro ther nu för tiden en Smidja och 2 Smidwerk i gång. 2. Colensterre masugn litet längre upp tillwerkade ock tillförene grytor, men går nu mera intet. Twå Smidwerk äro ther för knipjern till Spik, hwilken göres häromkring i myckenhet, och går förnämligast till Holland. Sedan the ofwantalte Werk sålunda blifwit anförde återstår att nämna the öfriga i Luykska Landet belägna Jernbruk. Jernbruk, som äro, som följer. 1 Florennes eller de la Valette masugn Hammarsmidjan ligger i grefskapet Namur 2. St Aubin masugn. Hammarsmidjorne som höra thertill, ligga ock i Namur. 3. Ives masugn. En Smidja ligger i Namur, En i Luyk landet. 4. Battefer d:o. Smidjan i Namur. 5 Fallinprise masugn, Smidjan i Hainault. 6. Mariemburg masugn och Smedja. 7. Nimes masugn och Smidja. 8 Pernelle d:o emellan Mariembourg och Rovroy 9. d:o Pernelle Masugn och Smidja The Jernbruk, som jag kunnat erfara wara belägna i Landet och grefskapet Luxembourg äro the följande 1. Vupar masugn, 2 mil ifrån Theu, och 4 mil ifrån Luyk. 2. Serreau masugn, 3 1/2 mil ifrån Theu. 3. Roche à Fraime masugn, 2 mil ifrån Sevreau. 4. Rule Jernbruk, 2 mil omtrent ifrån Longevie Emot thensamma sidan äro ännu 2 Jernbruk 63 och masugnar, hwilkas namn jag ej kunnat [marginalia: Anun Vitriol och Swafwel] [marginalia: 11] nat inhämta. 7. Buchenau dito emot sidan af Lothringen. 8. 9. Rave masugn ej långt ifrån then förra. 10. Chauvansuple d:o 11. Orval masugn wid munkeklöstret, och Abbeyet af samma namn. 12/13 Mailly masugnar 2. 14. Meche masugn belägen 1/4 mil ifrån byen af samma namn. 15. Aramberg Jernbruk, som hörer hertigen af thet namnet till, och består af en masugn, hammarsmidjor och Skärwerk, skall, som redan är sagt, gifwa thet bästa jernet, så wäl som Schledt masugn wid Frier. Om några flera Jernerk, som ligga i Luxemburgiska Landet men emot tyska sidan, ses längre fram och wid Achen. Wid Byen Engis 4 mil ifrån Luyk tillwerkas Alun, Vitriol och Swafwel. Här äro tillsammans 5 Schakt, hwaraf 3 tiena till upfordring af malmen, och wid the andra 2 äro konsthiul inrättade med pumpar till wattnets utdragande. Thesse Schacht äro ifrån 22 till 30 f:r diupa men sielfwa stenen eller malmen ligger här 10 f:r under dag, och i en strykande gång, som löper öster och wäster, ända ifrån byen Flemal till inemot Huy, hwilket streck på åtskilliga ställen bearbetas, såsom wid Engis, Flemal, Bois de Marie &c, förutan att tillförene emot Namur-sidan Alun blifwit tillwerkad, hwilket ock ännu sker wid Viset staden halfwägs emellan Luyk och Mastricht. Strecket håller 4 á 5 f:r i bredden hwar bredast; men wäl ofta mindre, och arbeta the gemenligen på thet sättet, att the gå in eller följa gången med 3 så kallade Voyes hwarje af 7 á 8 fot i bredden eller mindre. Först börja the med en Voye, och gå thermed i fält till 30, 40 á 50 f:r, efter som jordmonen tillåter och kan uppehållas, och när the hämtat all malmen the kunnat, låta the thenna Voye eller Stoll falla igen, gå så tilbaka till samma samma början som förr, och drifwa therifrån in en annan Stoll parallel med then förra och till samma längd, hwilket the, som nu sades, göra gemenligen 3 gångor. Wid ändan af hwarje Voye eller Stoll sänka the ett nytt Schakt eller burre, och förtimra sig för öfrigit i Stollarna, ther then lösa jorden thet fordrar. På somliga ställen är malmen hård, på andra lös att bryta, och äro 2:ne karlar, att fullgöra theras dagswerke, förbundne att lefwerera 120 Mesures, hwarje mesure af 3 septiers, Luyks kormått, så att the på thet sättet förtiena 14, 15 à 16 styf:r om dagen, alt efter som orten är god och ymnog till på malm. Gossarne som skiuta malmen till Schaktbotnen niuta 9 à 10 styf:r, men qwinfolken, som winda honom upp och skudta till hopen, undfå 7 1/2 styf:r om dagen. Här måste han nu rostas och brännas nas, hwartill the taga in en plats af 30 eller 40 f:r eller efter behag, och lägga therpå först 4 fot högt med Fagots eller små wed och ris, och therofwanpå malm 2 fot högt, hwarmed man jämwäl murar omkring och betäcker weden på alla sidor, lämnande dock här och ther små hol och öpningar elden therigenom att ansticka, hwilken när han brunnit i malmen ifrån then ena dagen till then andra, lägges ny obränd malm på then förra och thet till en fot högt, på hwilket sätt man fortfar dag ifrån dag, läggande dock undertiden små wedknippor eller trän mellan malmen, och på thet han ej må falla af rosten, slår man utom omkring af then smärsta och minsta malmen, som är litet wåt och som ett stybbe. Gemenligen börjar man med rostandet i Martii månad och lyktar emot Jul, kunnande Rostaren / le fadeur / förtiena 20 fl. om månaden eller 28 dagar. att weatt weta om malmen är nog rostad och som sig bör, slår man honom sönder att se om ther är något swart lemnat in uti stenen, tå han ej är nog rostad, men är han öfwer alt lika hwit eller röd utan och innan, är thet wäl och malmen tienlig att läggas i the så kallade Cuves eller Cisterner att stöpas. I hwar Cuve eller Sump läggas 40 mesures malm af 3 Septiers hwar mesure, och om malmen, tå han är stöpt, delar sig i tunna små skifwor, och liksom smälter eller löses upp, är tekn att han är rätt rostad Wid Engis Alunbruk, hwarest äro 3:ne Pannor att koka alunen, äro 10 af the fwanbemälta Ches och Sumpar, bygda af bräder, af 16 fot i fyrkant, och 1 1/2 á 2 fot diupa ifrån brädden ifrån brädden till Plankorna, som göra then första. botnen, på hwilken malmen ligger; ty att inunder thenna är en en annan, som kallas le faux fond eller falsk botn, som är giord af ler wäl slagit, helt slät och hård, och hwilken stupar litet fram åt la Crane eller tappen, att watnet kan ther utrinna, när så behöfwes. Luten eller watnet, som sugit in sältan af stenen i sumpen, dryper igenom the öpningar och springor, som äro emellan botnplankorna ned på then falska botnen, och rinner therifrån när berörde tapp öpnas, uti la bashe eller lilla sumpen eller tunnan, som är framman för then stora Cisternen, och therifrån, när så fordras, backen utföre igenom rännor in uti Pannan att kokas. Malmen stöpes i thessa Sumpar 3 dagar och 3 nätter, dock kommer ther friskt watn på 2 gångor i then tiden. Till Exempel, när man begynner ett nytt werk, slår man watn på malmen, så att han betäckes theraf, at så blir thet stående i 24 timar, tå Luten ten är tienlig att gå på Pannan. På samma malm låter man andra gången rinna friskt och nytt watn, hwilket blir åter ther stående i 24 timar, och hwilken andra Lut man pumpar in uti en annan sump, på ny ostöpt malm, och när hon ther stådt i andra 24 timar, är hon god för pannan; Men malmen, som har blifwit stöpt 2:ne gångor, brukes har intet mera. På somliga ställen, hwar malmen är fet, stöpes han 3 gångor, och thenne 3:die lut går therifrån på en malm, som blifwit stöpt 2 gångor, och sist på malm, som är frisk och stöpes första gången. Karlen som arbetar wid thessa Sumpar, niuter i arbetslön 12 styf:r om dagen, och then, som them tömer och fyller, 9 styf:r. Pannorne, i hwilka Luten kokas, stå i ett hus nedan för backen, äro gutne af bly, och hwila på jern på jernplåtar 2 tum tiocka, af hwilka ther äro 9 under hwar panna: äro fästade i tegelmuren och ligga på jernstänger, som gå ändalångs med ugnen, hwilken har 3 fot i högden therifrån att räkna, hwar under botnen theraf äro andra jernstänger 2 tum ifrån hwarannan, och ändalångs med pannan, lagde i korswis på 3 starka stänger, en wid hwar ända af ugnen, och en mitt uti, på hwilka jernstänger lagde i korswis på hwarannan, stenkolen läggas och elden göres, warande till thenna ända en öpning ändalångs under ugnen att gifwa wäderdrag. Men för sielfwa ugnen är en jerndör, then man kan öpna och igensluta, som man behöfwer att kasta in eller röra om elden. Hwar panna är 8 fot lång, 4 fot bred och 2 fot diup baktill, men frammantill är hon litet diupare. När När ett nytt werk begynnes, fylles pannan först med watn eller lut, som kommer ifrån Sumparna på berget; men när man kommit så långt, att man tillwerkat alun, och man återigen måste fylla pannan, sättes thertill något af then lut, som redan blifwit kokad, och hwilken man pumpar utur the så kallade Bagues /: Saphians karen :/ hwar le Sablon eller then grofwa Alunen satt sig, som nedanföre skall sägas. Af thenna Lut /: mutterwatn :/ låter man in i pannan 40 á 50 Sår i samma tid eller straxt efter, att man låtit fylla pannan med lut ifrån berget. NB. Man bör agta, att then omtalta Lut utur thessa bagues ej bör koka allena, och tager man theraf mer eller mindre efter mineralens art och beskaffenhet, såsom undertiden och på somliga ställen ej öfwer 30 Sår, men men här wid Engis tages wäl 80. Man kan bäst finna, huru mycket fordres, igenom prof dag ifrån dag, tå man i början tager mindre theraf, och ökar sedan på, tills man finner, att le Sablon, eller gruset och alunen i samma bagues warder alt för elak, och att thensamma i fineringen gifwer litet Alun eller mindre än hon annars bör. I öfrigit kan man ej wara thenna samma tiocka Lut förutan, emedan thet är then egenteligen som gör wärket. Pannan fylles icke up till brädden, utan till 4 finger therunder, och när hon kokat så länge, att Luten förminskats till 4 finger mer, bör hon åter fyllas up igen till samma högd som förr, på hwilket sätt man fortfar tils tid blir att töma pannan, som sker efter 48 timars förlopp, fyllande man pannan gemenligen hwar 4:de tima, efter som elden eller Stenkolen äro gode till de till. Man tömer gemenligen Pannan om morgonen, när the 2 dygn äro förbi, och aftonen förut när Luten wid then tiden är inkokad till förbemälta 4 finger, tager man litet af Luten i pannan i en liten glaserad stenskål eller potta, och thetta prof låter man stå och kallna till nästa morgonen. Om tå ingen eller åtminstone mycket litet grof alun, som the kalla Sablon, /: Saphian :/ satt sig till botnen och sidorna af pottan, bör man, när tiden är ute, töma pannan, dock så, att hon ej är inkokad till mer än hälften af thess förra förminskning, thet är 2 finger; Men har ther satt sig mycken Sablon eller Alun, bör pannan åter fyllas till sina 4 finger med Lut ifrån berget, och therpå straxt tömas, ehuruwäl thet på 1/4 dels tima ej så noga kommer an. För öfrigit bör hetan och elden ifrån början till slutet wara lika och jämn. Att Att töma Pannan, låter man Luten rinna uti en af the så kallade Refroidisseurs eller Kylare och Swalkar, hwaraf här äro 2:ne, och hwar hon blir stående i 3 eller 4 timar, tils hon warder klar och swal, och tå låter man henne rinna i the så kallade Bagues eller Sumpar och Saphians kar af bräder, hwilka äro 9 fot långa, 5 fot breda och 3 fot diupa, och för delta i 3 delar, emellan hwarthera af hwilka dock är Communication wid botnen, och hwilka hålla tillsammans en panna Lut. Här blir Luten /: Kokningen kallad på Swenska :/ stående i 3 dagar, under hwilken tid le Sablon eller then grå och grofwa Alun sätter sig till botnen och brädderna, och tå drages then ofwanstående Luten af, och Alunen skrapes och samles tillhopa. Han twättes sedan i ett kar med rent sött watn och igenom en widiekorg, och lägges så i en Lår att förwaras, tils man har så mycket att finare, som kan göra en Charrée eller ler tunna. Thenna gråa och grofwa Alun /: Saphian :/ som så kalles i anseende till thess art och beskaffenhet, fallande annars små som grus, fineres på thetta sätt, att pannan, när hon är uttömd, sopes, twättes och göres wäl ren, hwarwid man dock bör agta, att hon ej kommer att brännas, och när thet skedt, slår man theri 3 eller 4 Sår, af sött watn och urine, om man then senare så hafwer, och therpå så mycket grå Alun, som man tror will fylla tunnan; När thet alt är wäl smält och börjat koka med 3 à 4 upkokningar, tömer man pannan eller låter rinna luten i en stor trätunna, och när Pannan är till hälften utlupen, slår man ther åter in 2 á 3 Sår med sött watn rent eller urine att stilla kokningen. Öfwerst up i samma tunna ligga några trästickor i kors, som förhindra, att Luten med thess fall ej slår botnen ur tunnan, hwar hon kommer att stå att stå i 12 dagar, tå Alunen har formerat sig antingen i stora stycken eller små fina Spiror, och är helt hwit och fin. En sådan tunna håller 2000 á 22 à 2300 skålpund. Tillförene betiente the sig af urine att praecipitera alunen, på sätt som sagt är, och hon är thertill god o tienlig, men nu för tiden brukes hon ej mer, emedan hon ej så altid är wid handen i then myckenhet som fordres, och hälst efter man funnit ut thet medlet att betiena sig af Lut ifrån Sumparne på berget i thess ställe, hwilken Lut, som sades, låtes in i pannan, rätt som hon bör tömas eller lossas, och hwilken tillförene ej brukades. Luten, under tiden hon står i the så kallade Refroidisseurs eller Swalkar lemnar wid botnen en drägg och orenlighet, på hwilken man sedermera pumpar en del af then lut, som stadnar ofwanpå i Sumparna, ther alunen först står och sätter sig, och en del sött rent sött rent watn; man rörer om thensamma och kastar af och an i watnet, låter sedan stå i 5 dagar tå ofwanpå sätter sig en hop orenlighet som ett skum, hwilket man sedermera låter löpa af och bort med watnet, men wid botnen har sig satt en sand och grus, hwilken man samlar och slår litet theraf, mer eller mindre, som man therpå hafwer förråd till, i hwar panna, som bör tömas, och thet litet förr än hon losses. Orenligheten, som sätter sig i botnen af then stora trätunnan, hugges af ifrån then stora Klimpen och massan med en yxa, och smältes jämwäl om i pannan, som är snart fullkokad och bör tömas. Och är thenne drägg eller afskräp fast bättre än then ifrån Kylarna, omskönt man tager så wäl af then ena, som af then andra, och ofta af bägge tillika. Wid thetta Engis werk äro 4 alunpannor, wid hwilka the kunna siuda till 6 á 7 af the före sagde Charrées de Charrées eller trätunnor i 4 weckor, och såldes alunen nu för 12 fl. p ⦂. Mästararbetaren therwid har 25 fl. om månaden; The andre 2 niuta 23 fl. om månaden i arbetslön, och står hwarthera för pannorna sina 24 timar. Stenkolen, som förbrännas wid Alunsiudningen kosta 15 sols hwar hästbörda, som kan wäga 350 skålpund; 10 styf:r wid grufwan och 5 st:r för körslen, och förbrukas theraf om weckan till 8 hästbördor. Bruket hörer en M:r Burette köpman i Luijk och Comp:e till, hwilka betala hwar 1/25 eller 4 pc:t till grundäganden. Ther äro emellan städerna Huy och Liege 7 sådana Bruk och 32 Pannor, hwar Alun siudes, men wid Werket wid Engis tillwerkas thessutan Swafwel och Vitriol, emedan i grufwan finnes en swafwelkis och sten på sidorna och ändalångs om Alunstrecket, hwilken handteres på samma sätt, som ofwanom wid Swafwelbruket är sagt. Karlen som bokar och slår sönder sönder thenna sten eller Kies och förser alla 15 krukorna thermed, niuter 12 fl. om weckan, men betalar theraf the andra arbetskarlar. Swaflet säljes för 4 á 5 V p ⦂ och Vitriolen för 4 fl. p ⦂. För omtrent 4 år sedan begynte man i samma grufwa wid Engis att finna Gallmeijesten, hwilken, som alunmineralen sades stryka öster och wäster, så skar thenne honom af, men finnes dock allenast i Körtlar, och är förmodel:n ej af then bästa, och sade Ägaren sig wilja lefwerera Gallmeija bränd i Holland för 3 fl. 4 á 5 sols p ⦂. Messing Efter berättelse skall wid åren 1612 och 14 wid pass 50 el: 60 messingsgiutare warit i Staden Achen af RomerskCatholiska och Protestanter; men som år 1626 ett förbud utkom, att inge af the senare, skulle få tillstånd att bo och arbeta i staden, eller mera egentel: att inge nye skulle få sig ther nedersätta ifrån then tiden, dock dock så att the, som redan ther bodde, måtte ther blifwa, tils the efter hand dödde ut, så hände ock therpå, att the antingen flyttade bort till Stollberg, eller dödde ut både Protestanter och Catholiske, så att nu på någon tid tillbaka ingen messing blifwit tillwerkad i Achen. Sedan Magistraten funnit, hwad ansenlig afbräck skedt staden igenom en så stark manufactures, som thenne här warit, dämpande, therigenom hon ock dragit sig till ett annat ställe, hafwa the nu nyligen gifwit en Luthersk man wid namn Wilhelm Enhholtz fritt lof att uprätta ett messingsbruk innom staden Achen, och till en upmuntring förunt honom 25 års frihet för all accis och utskylder af hwad namn som hälst, warande han sinnad att, förutan the 7 Bränugnar han hafwer i Stollberg, inrätta ännu 6 i Achen, och jemwäl, som han sade, förskaffa sig erfarna Kopparsmeder och Gårmakare ifrån Hamburg, them han wille sysslesätta sätta wid sina Kopparhammare utom staden. Han berättade sig hafwa brukat Japansk Koppar, när han fants, omskönt han räknade honom ej så god att göra messing af, som then Swenska och Norrska, men nu på en tid har man ingen Koppar haft ifrån Japan. Then Swenska Koppar, som han sidst hade köpt, och thet i plåtar, hade kostat honom i Holland 63 fl. p ⦂, och then Norrske gårkopparen 85 fl. p ⦂. Then förre skall nu mera ej wara så god som tillförene, och i synnerhet myntplåtarne af år 1723 och 24; men 1722 års gårkoppar hade warit tämmeligen god. Thenne Enhholtz förmente orsaken wara then, att the ej gårgöra kopparen så wäl som sig borde, att en stark jernbinda måste wara therutinnan, eller att the blanda åtskillig slags och elack malm tillsammans, eller ock wäl, som han mente, att the smälta och blanda ett slags och sämre Koppar med en annan och bättre. Ty bruka the ock att wid Stollberg å nyo gårgöra then sämsta kopparen, som them kommer mer i händer, hwartill the hafwa en liten gårhård, tå ännu en afbränning faller af 1 á 1 1/2 skålpund p 100. Ungersk Koppar är ock icke så god och tienlig, att göra messing af, eij heller then ifrån Bergenlandet, men then ifrån Hartz är tämmeligen god. Ifrån Eisleben i Sachsen hade the tillförene then bästa Kopparen för messing bruket; men sedan the ther begynt att draga ut silfret och blyet, är han ej mera så god. NB. att weta, om en Koppar är god och tienlig att göra theraf messing, så tager man Kopparskifwan, lyfter henne upp, och låter så henne falla; ju mera tå kopparen gifwer ett dumt liud lika som bly, ju bättre är han och god i messingsbräket, såsom mera skicklig att taga emot Gallmejan, hwilken altid är böijlig till bly; men ju mera Kopparen liuder likt sillfwer och af ett större Klang, ju mindre tienlig. Theremot är then Koppar, som mindre duger i messingsbruket, thesto bättre för hammaren att göra Kättlar och dylikt, warande ther Koppar, hwilken blandad blandad med gallmeija gör en så hård och spröd messing, att han straxt bryter under hammaren. Till att göra messing för giutarna, som giuta stakar, och allahanda tylik redskap, är all Koppar god nog. Om gallmejan skall nu allenast märkas, hwad ock här berättades, att omskönt gallmejan ifrån dem Alten berge wid Achen, hwilken är i sig sielf bättre, än then ifrån Stollberg, kunde gifwa mer towäxt än 15 skålpund på 40 skålpund Koppar, så sköta the dock intet om, att hon skulle gifwa mera, emedan messingen tå skulle warda therigenom så mycket swagare, hwilket måste therhän lämnas. Stenkolen, hwaraf han sig betienar, äro the bäste och fetaste, som komma ifrån Stollberg-sidan, omskönt man ock theraf hafwer Werk närmare wid Achen. Omtrent 1/4 mil ifrån Stollberg ligger ett berg, hwar gallmeja gräfwes, hwilken af bergets eller ortens namn the kalla Bussbacher gallmeja. Grunden hörer Abboten af Cornelis Munster till, som niuter för hwarje 100 skålpund bränd Gallmeja Gallmeja 3 Rettermäntgens, och består grunden ej af annat, än en torr sandbacka och högd, hwarest man begynte försöka för gallmeja, sedan messingsbrukarne satt sig ned wid Stollberg, tå the funnit henne ej långt under dag. Nu äro ther omtrent 20 schakt och Sänkningar, och så många särskilta Rotar af arbetsfolk, af hwilka hwarthera arbetar för sin egen räkning, och hafwa ifrån början tagit af grundäganden eller Öfwerherren ett wisst stycke grund att försöka och arbeta uti, såsom en del af 4 famnar i fyrkant, en del 5 famnar, mer eller mindre, therutom the ej kunna gå. The bryta, upfordra, ränsa och bränna gallmejan och sälja henne så till Kopparmästarna för 24 Rettermäntgens p 100 skålpund på backen, betalande thesse senare then afgående Rättigheten till Abboten. Thet diupaste Schaktet, och hwar jag åkde neder, är af 17 f:r, hwarest man ser gallmejan ligga här och ther i Körtlar, och ibland sand eller en lös rödagtig jord, förthen skull the ock straxt straxt kunna weta, när the falla på nogon gallmeja, emedan the tå med Kilhackan höra, om wäggarne eller botnen äro hårde, hwilka i annat fall ej bestå af annat än lös jord, som måste förtimras. Gallmejan går och emot botnen, men här kunna the intet wäl följa henne efter diupare för watnet skull, ty nödgas the ock att gå in med Stollar och orter på alla sidor så långt som theras grund will tillåta. Bly finnes här intet ibland, så är ock thenne gallmeja intet god att brukas allena i smältningen, emedan hon gör messingen för hård och spröd; förthenskull hon och altid blandes ut med then ifrån dem Altem berge på andra sidan om Aken, tå af then förra tagas 2 delar, och af then senare en del. Ty ehuruwäl thenne Buss Bacher Gallmeja må gifwa så mycken eller mer towäxt än Altenberger Gallmejan, så är dock thenne, som gör messingen miuk och smidig. Then ifrån Ilendorff, om theraf tages för mycket för mycket, gör messingen oartig och spröd, ty äro ock nu få, som henne bruka, tå the taga theraf 10 skålpund till 30 skålpund af Buschbacher och 20 skålpund Altenberger-gallmeja, hwarom mera längre ned. Hwad nu först Kopparen widkomer, theraf the sig betiena i messingbruken, så hafwa the tillförene haft en ansenlig del theraf ifrån Japan, så att efter then berättelse här gafs, på ett år, tå thet warit på sitt högsta till 1100000 skålpund ankommit, men på någon tid ej när så mycket, och the 2 ell: 3 sista åren alsintet, warande förnämligast thenne, som i anseende till thess mangel eller myckenhet reglerar priset af Kopparen i Europa, och mera egentel i Stollberg, hwar till äfwentyrs så mycket messing tillwerkes, som annars i hela Europa och hwar årligen 2 á 2 1/2 millioner pund Koppar förbrukas. Att ej mera nämna om then Swenska och Norrska Kopparen, af hwilka then senare nu är nästan then begärligaste, så hafwa the ock ifrån Tyskland Tyskland en god del och många slags koppar, och thet öfwer Ceulen, hwarest bor en Adolph Von Rechlinghusen, som i the senare åren på then handelen ansenligen wunnit. Han brukade så wäl som åtskillige andre, och i synnerhet en eller annan af Kopparmästarna wid Stollberg att contrahera och sluta wid mästa Werken i Tyskland för wissa år, som 3 à 4, för all then koppar, ther måtte tillwerkas, och thet till ett wisst pris, och som the främmande prisen sedermera altid stego, så war therwid en stor fördel att erhålla. Men nu sker thetta icke så mycket, dels emedan Kopparen så stigit, dels emedan the Tyska, numera icke gärna på thet sättet sig förbinda. Tillförene skall, efter berättelse, then Tyske Kopparen gullit 54 fl. p ⦂, när then Swenska galt 76 fl. Nu för tiden såldes then bäste tyske kopparen, hwilken är af åtskillig art och godhet, för 60 fl. ell: 30 R:dr p 108 skålpund i Stollberg. Then bäste skall wara then, som kommer ifrån Lautenberg i Luneborg. Ifrån Fischbach Fischbach omtrent 1 1/2 mil i från Birckenfeld kommer ock Koppar, wid hwilket werk omtrent 3 à 400 Cent:r tillwerkas om året. Ej långt ifrån samma ort är ett annat Kopparwerk, hwarest ock till 300 Cent:r årligen skola tillwerkas. Then 3:die grufwan berättades wara therhos, men är nyligen uptagen. I Stollberg äro nu för tiden 32 Kupfermeisters, som messing tillwerka, och 48 serskilta Bruk el:r hus, skolande dock nu ej mer än 120 Bränugnar wara gängse; Twå af thessa mästare göra Fingerborar, och 5 á 6 messingtråd; The öfrige Diupkätlar. När Giut stenarne äro nye, smälta, the första gången, hwad the kalla Colus, eller Slaggen af Pottorna, som är bokad och renwaskad, och theraf så mycket som kan fylla stenen. Thenna smältning påstår ej öfwer 3 timar, och tages tå hwarken gallmeja eller Koppar thertill. Till hwar Bränugn, af hwilka i hwart hus äro gemenligen 3, och i ett eller annat 4, omskönt ej just just alle gå tillika, höra 8 Pottor förutan then 9:de och större, som står mittuti. Nu att först göra then så kallade Arco, att sedan thermed fylla up Pottorna, tå större plåtar böra göras, emedan the sig icke här så mycket betiena af Scruff, tager man 40 skålpund Koppar och 60 skålpund gallmeja, neml 20 af then ifrån Altenberge och 40 skålpund af then wid Stollberg, och är tå towäxten af 15 à 16 skålpund. När Plåtar böra giutas, taga the 20 skålpund Arco, 18 skålpund Koppar och 60 skålpund gallmeja, tå towäxten är 10 skålpund, räknande man, att för hwarje 10 skålpund Arco, ett skålpund går af i towäxten. Till att göra en Plåt af 100 skålpund, såsom för Bryggeketlar och tylikt, taga the af then sämsta Koppar, till 18 á 19 skålpund, 30 skålpund wask eller Scruff och wid pass 50 skålpund gallmeja, tå towäxten blir 16 á 17 skålpund, om the hafwa af altenberger gallmejan, omskönt the till thetta arbete icke taga mycket theraf. Så berättades ock, att till smärre Plåtar tagas 20 skålpund koppar, 40 skålpund gallmeja och 10 á 12 skålpund Scruff, Scruff, tå towäxten blir therefter i proportion. The giuta hwarje 12 timar, och som till the 8 pottorna gå 80 skålpund gods eller mer, så wäges gallmejan tillsammans, och när Pottan bör fyllas, tager karlen först 2 gångor 2 göpnar theraf och kastar in i pottan, och therpå lägger han in litet Scruff och Kopparen slagen i små stycken, hwilka senare äro serskilt wägda för hwar Potta; Therpå kommer åter 2 göpnor med gallmeja, och åter kopparbitar ther ofwanpå. Gallmejan blandes med litet träkolstybbe, och när alla pottorne äro insatte, kastes Risknippor theröfwer i Brännugnen, och så stenkol ther ofwanpå. Till hwar Bränugn hörer en arbetskarl, som niuter 2 schillingar eller 14 styf:r om dygnet. När messingen sålunda är guten till skifwor eller Plåtar, skäres skifwan med en stor Sax i kortare stycken, om thet är för kätlar, och i längre, om för tråd. The förre slås, som bekant är, under Hamrarna ut till runda botnar, och thesse sedan under under diuphamrarna till Kätlar, skolande i Stollberg wara till 150 hus, hwar kätlar slås, hwarthera af 3 diuphammare, men somliga wäl mindre, eller mera egentel, att ther äro 160 wändstockar för Hammare, hwar wändstock af 3 hammare, för hwar Bränugn är ther en wändstock, och the öfrige för messing trådragerierna. The som diupa Ketlarna, niuta i arbetslön En schilling Specie p ⦂; The som laga the kätlar som brytas, hafwa 5 Pettermäntgens p ⦂; och then, som swarfwar them färdiga, har 2 Specie schillingar p Cent:r. Kätlarna gullo nu i Achen 30 R:dr p ⦂; Tråden 31 R:dr ell: 62 fl. p ⦂. Ett skålpund messingskädja galt 32 Pettermäntgens. I Stollberg är en man, wid namn Lingen, som håller, som förr är sagt, en gårhärd, hwar messingen omsmältes, som faller af Pottorna, eller the Scruff, och the små stycken, som waskas ut utur askan och stoftet; så att här all gallmejan går bort i rök, och Kopparen blir qwar. Bäljorne äro omtrent omtrent 8 fot långa, och härden ej större, än att han kan hålla 100 skålpund, warande bygd i rundan efter wanligit sätt neder på golfwet. När han will smälta, och härden är upeldat, fylles han först med träkol, ty andra brukas här intet, och ther ofwanpå sättes en del af messingsslaggen eller Kopparen upp, som han will gårgöra, och som thet smälter ned, sätter han upp en skofwel med kol och så en skofwel gods. Ägaren af ugnen niuter för thess bruk och kolen 12 Specie schillingar för hwart 100 skålpund, som gåras, hwarwid han finner så mycket bättre sin räkning, som han är then endaste, hwilken här äger ett tylikt werk, trängande alle till, att hafwa theras Scruff eller elak Koppar gårad, ty, som är sagt, att thet händer wäl, om the hafwa mycket elak koppar, att the låta gårgöran andra gången. Arbetskarlen niuter, om han gårar Koppar eller messing, 4 Specie schill:r i 12 timar, som är ock then tid, att han fulländar gårningen. Om han smälter Koppar Kopparmalm, som händer ibland, får han 6 mark ell: 2 Stuvers mer. När man går Strömen och dalen upföre ifrån Stollberg, har man tillfälle att se åtskilliga messingsbruk och Diuphammare, och kommer så igenom en liten skog omtrent 1 mil ifrån Stollberg till then så kallade Plattenhammer, hwarest en wid namn Heusch har en 1:o Plåthammare; hwarest han låter smida ut thet gröfre jernet till botnar eller Plåtar för pannor, som ther förfärdigas af 6 Personer, som han ther håller. The 2 Smeder wid Hammaren niuta styf:r 21 p ⦂ i arbetslön, och afbränningen ifrån Stångjern till plåtar räknas till 12 skålpund p ⦂; men att göra stång- af Tackjern, räknes här i landet, af thet senare skålpund 1500 att göra 1000 af thet förra. 2:o En fierdedels mil högre ligger JonKishammer Jernbruk, bestående af en masugn, 2 hammarsmidjor och ett Smidwerk, som är af them man kallar dubbla. 3:o 1/4 mil längre upp auf dem Zweistel Zweistel är ock en masugn och Hammarsmedja. Skogen är häromkring i stor myckenhet och ymnoghet, bestående mäst af en stor allmänning, som hörer Churfursten af Pfaltz, såsom hertig af Julich till. The, som här hafwa Jernwerk, hafwa mästedels af gammalt slutit med Landsfursten om så mycket skog årl: att betala till ett wisst pris, eller ock köpa the thensamma af Furstens Betienta ther till satta. Och som man kommit till Jernwerken på thenna sidan, så skola ock the öfrige Bruk, belägne Gülicher-Landet, nu anföras, som äro 4. Scheiffenhütte masugn och Smedja, 1 1/2 mil ifrån Stollberg. Ther är och ett Smidwerk, hwarest någre Tyskar arbeta, hwilka niuta en Rd:r ell: 6 Schill:r Specie p 1000 skålpund. 5. Lennertsdorff masugn och smedja, 1 1/2 mil ifrån Staden Düren. 6. Mundschau d:o 7. Simonskall d:o 8. Garbunden d:o wid Steinfeld in der der Eijfel är ock Gülichskt. 9. Freisenroth masugn och Smidja ligger i Landet, som hörer under Abboten af Cornelis Munster. Förutan thessa fants ock om the följande Jernwerk underrättelse. På samma strön och i samma dal, som går up i Landet ifrån Stollberg, och omtrent 10 mil therifrån, ligger Schleudendahl, hwarest äro 8 masugnar och så många Hammarsmedjor, hörande under grefskapet la Margue, hwaraf Keijsaren nu är öfwerherre. Theras namn äro som följer. 10. Gemünt Masugn och Smedja. 11. Olleff d:o 12. Schleiden. 13. Offerhausen d:o 14. Blümenthal d:o 15 Zu dem Bruch d:o 16. Kiersseifen d:o. 17. Zellenthall 8:o. 18. Cronenburg masugn och Smidja ligger in der Eijfel, och hörer till grefskapet Blanckenheim, hwaraf Keijsaren är öfwerherre. 19. Junkenroth masugn och Smidja ligga i samma fria Riks grefskap. 20. Millenbohr d:o likaledes. 21. 21. Die Zuinte, masugn, grytgiuteri och Smidja ligga i Trierska Landet, 2 mil ifrån Trier. 22. Carlshütte d:o hwar ock grytor giutas, ligger ock i thet Trierska, 10 mil ifrån Trier. The emot thenna sidan belägna Jernbruk i Luxembourger Landet äro 23. Die Stollhytte auf der Aar masugn och Smidja. 24. Auf der Eijserschmiede bey Hammerroth d:o 25. Auf der Eijserschmiede bey Lutzelburg, 3 mil ifrån Staden. 26. Så berättades ock här, att wid Saarlouis i Lothringen är en masugn och Smidja. 27. Sist är ännu i Gülig-landet Eisenpfey masugn och Smidja, 8 mil ifrån Düren. 28. Det 3:die Smidwerk i Gülicher-landet ligger en half mil nedan om byen Eschwiler, omtrent 3 mil ifrån Stollberg, och 3 mil ifrån Aken, och hörer några Kopparmästare till ifrån förstnämda ort, som hyra thet ut till förberörde Heusch wid Jonkishammer emot 80 R:dr om året. Dock arbearbetes här intet hela året omkring, utan då och då, sändande han till then tiden folket ned ifrån sitt andra Smidwerk, wid Jonkishammer, hwarest ejeller arbetet går året omkring. Mästar arbetaren är en Grisard ifrån Luijk, som emot then tiden kommer tit. Wattuhiulet war litet mer än 3 fot högt ifrån wändstocken till Skoflarna, thenna ej inräknad, och skoflarne woro 10 tum diupa. I öfrigit är thet ett dubbelt werk, bygt på samma sätt som Smidwerket wid Jonkishammer, med bägge wattuhiulen på en sida om huset, och med en ränna, samt 4 Kugghiul på hwar wändstock inuti huset. The smida, när bägge glöggugnarne brukas, 50000 skålpund jern om weckan, och hade the först tyskt arbetsfolk ifrån Stollberg; men som thesse ej woro så serdeles färdige i Konsten, så låta the nu them komma ifrån Luijk. Mästaren niuter 5 Specie schill:r p 1000 skålpund och betalar tå drängarna, men bryter eller hugger intet sönder Jernstängerna, som böra waltsas och och smidas, utan hafwa the folk serskilt till then ändan, emedan jernet ej klyppes här med Sax, warande i korta tiocka stänger. Thet kommer ifrån the berörda werk ofwanföre, men i synnerhet ifrån Gressnich ell: Scheifenhütte, hwarest man sade ock wara ett Smidwerk. Knipjernet säljes för 33 R:dr p 1000 skålpund, hwarje R:dr 80 Albus eller slätta penningar. I grefskapet Limburg, 1 1/2 mil ifrån Aken ligger thet stora gallmejberget, eller, som the i Stollberg säga, then alten berg, hwilket tager wid en mil ifrån staden omtrent, och är thetta werk thet största för gallmeja, som är i hela Landet rundt omkring. Man säger, att 500 år äro nu förledne, sedan thet först bearbetades, och att gallmejan tå fants uppe wid dagen; Ifrån then tiden hafwa the sänkt och arbetat helt ansenligen. Och som the tillförene ej brukade att sänka Schakt, utan kastade up jorden rundt omkring, som ur en grop, så är ther nu en stor öpning nästan i rundan ifrån dagen till 20 f:r diupt, i thess anseende ej olik stora grufwan grufwan wid Fahlun; Thenne öpning kan hålla omtrent 1/4 mil eller stund i omkretsen, och therinnom allenast hafwa the funnit gallmeja, warande annars många orter och Stållar på alla sidor förgäfwes inslagne emot högden och berget. Grunden består egentel:n af en Sandhög, som ligger mitt uti en torr hed, och af en rödagtig slags jord, i hwilken man finner gallmejan, på somliga ställen 6 á 7 fot under dag, på sidan af berget, och på andra ställen diupare, warande inga tekn ofwan dag, theraf man måtte döma ther wara gallmeja, utan måste man försöka med sänkande. Thet diupaste Schaktet är thet, hwar Pumparne arbeta att draga upp wattnet, och thet på 24 f:rs diup ifrån Handwinden, hwilken är 20 f:r under thet öfwersta af berget; Dock arbetes ther nu intet så diupt för gallmeja, utan omtrent på halfwa wägen, tit man kan åka eller gå neder på Konststegerna, hwilken Konst består af ett wattuhiul af 24 fots Diameter, hwars jernwef förer stånggången i Pumpstocstockarna. Om the ej arbeta diupare på botnen, så gifwa the före gallmejan ther gå ut, omskönt andre willja mena, att thetta werk ej drifwes med all then styrka, som ske kunde, om thet af några enskylta Personer bearbetades. När gallmejan sålunda på botnen felar, fylla the up the gamla werken, och gå sedan tillbaka upföre att efterhämta then gallmeja the förr lemnat. Eller att egentel: sålunda thermed tillgår, att the sänka på ett eller annat ställe igenom jorden och Sanden, hwilken the och här och ther finna med Klyfts inblandad, tils the falla på gallmejan, hwilken the efterfölja så diupt hon ligger, och när ej mera ther är till fångs, gå grufdrängarne in för Landsfurstens Commissaire, hwilken kommer hit en gång om året, tå han reser omkring i landet att bese Furstens Domaine, på theras Ed förklara, att gallmejan på sådant ställe gått aldeles ut, hwilket tå föres in i protocollet och Acterna, Rummet fylles upp, och arbetsfolket, som nu sades, gå upföre igen emot dagen, att att med arbetande finna then Gallmeja the förr gått förbi. Gallmejan går icke eller här i något streck emellan thess feeder och leader, klyft och bergart, utan i Körtlar mindre och större, såsom uti Pumpschaktet, hwar han fants wara 4 fot bred. Undertiden har wäl gallmejan en wild Klyft på then ena sidan om sig, och en röd- eller Gulagtig jord på then andra, men hon sielf kännes igen af thess glittrande i jorden. The bryta henne anten med Hackor eller jernkilar och hammare; och när Schaktet är sänkt som the tycka, gå the in med Stollar på alla sidor, och timra, hwar så behöfwes, emot fall och ras. När Gallmejan är upfordrad ur grufwan, och sofrad så att then hos gående Klyft eller jord är med hammare afslagen, måste hon brännas och rostas, hwartill the hafwa bygt ett hus, som är öppet på alla sidor, och allenast täckt ofwantill. Här lägga the nu först wed på marken, och therofwanpå en god del med träkol, hwarpå the mura med the gröfre Gallmeje-stenar, och fortfara så, tils the hafwa giordt ihop ihop 100000 skålpund omtrent i en Rosta, läggande the smärsta stenar öfwerst upp, och små kol så mitt uti, som ofwanpå Rostan. Elden tändes an i weden inunder, och brinner Rostan så i 6, 7 á 8 dagar, förrän elden går ut, warande i stenen ett swafwel, som honom närer, hwilket ock är att döma af Lågans gröna och Gulblåa färg. Then så kallade Feuermeister gifwer agt på Rostan, huru han brinner, och tager bort the stenar, som han ser wara nog brända, emedan gallmeja, som är för stark bränd och rostad, är till intet dugelig. När hon är af en hwit eller grå färg, och lätteligen brytes, är tekn att hon är bränd som sig bör. The taga stenarna af Rostan och bryta eller knacka sönder them så fort som the äro brundne, och the, som ännu äro rödagtige inuti, måste å nyo brännas, men hwad som ser swart ut och är för hårdt rostat, eller hwad jord och oart sitter therwid, kastes bort, och thet öfriga går till förråds huset. The göra ihop åtskilliga sådana Rostar om året, af hwilka hwarthera sades hålla omtrent 100000 skålpund. För 20. år år sedan eller mer, skola the hafwa haft 1 1/2 million pund af gallmeja af thetta werk årligen, men i the senare åren för flera år tillsamman 1 million skålpund, tils i the 2 sistförflutna åren, tå the ej haft öfwer 800000 skålpund om året, tagande gallmejan af på många ställen. Omtrent 1/2 stund ifrån samma Gallmeje berg, och 2 stunder wäster ut ifrån Aken ligger en blygrufwa i en låg grund med högder och backar omgifwen, och har af urminnes tider blifwit bearbetad. För ungefär 60 år sedan och mer, hade någre köpman ifrån Brusselles, Antwerpen och Aken tagit arbetet i hand, men lemnat thet af igen med förlust, dels, som man nu sig inbillar, att wattnet blef them för mägtigt, dels att the skolat förlorat malmången öster ut. En Penêt och Comp: hade för 4 år sedan erhållit ett Patent och öpet Bref samma grufwa att bearbeta på 60 års tid. Strecket löper rätt öster och wäster, och har, som man will berätta, först blifwit funnit wid dagen wäster ut, hwar [marginalia: ♄] hwar grunden ligger hög. The gamle hafwa ther arbetat till 600 f:r i längden, och 13 f:r diupt, som the ock hafwa inslagit en trumma att leda af watnet, och skola the funnit en ansenlig del malm, hwilket man jämwäl dömer af the stora arbeten, som blifwit giorda på gången. Så snart the nu warande Interestenter hade haft botnen ren, hade the funnit strecket, hwilket, hwar bredast, hade 2 fot och mindre, men, hwar smalast, af 1 fot, sänkande sig emot botnen, och gifwande mäst altigenom malm. På then ena sidan är en ådra af blå jord, och på then andra en hård swartagtig klyft. Som thet sades, att the ärna sänka ifrån botnen af Konstschaktet ännu 6 f:r diupare, att thermed komma under the gamlas werk emot wäster, så hafwa the ock emot öster drifwit in en Stoll af 7 á 8 f:r, och ther åter sänkt ett litet Schakt, i hwilken wäg the skolat öfwer alt funnit malm, och thet i sådan bredd, som nu är sagt. Under påstående sista kommar hade the tillwerkat 60000 skålpund bly, ty om wintern arbeta arbeta the icke stadigt, emedan then lilla strömen, som drifwer Konsthiulen, tå ofta fryser. Malmen, som är rik, och i smått prof gifwer 2/3 delar, är grofspeisig, men af wild och hård art och natur. The rosta honom först i små Rostar med wed under och kol ofwanpå och theribland, blandande jemwäl litet kalk theribland wid hwart hwarf af malm; emedan thenne hielper att göra honom mera flytande och lättare att smälta. Ugnen är bygd efter samma maner, som the wid Namur, och af folk, them the hade låtit komma therifrån. The hade smält till 6000 malm i weckan, slående ut en gång i 3 timar, och tå 4 á 500 skålpund hwar gång; men som the ej funno thenna ugn swara theras ändamål och wäl smälta, så woro the sinnade att bygga en annan, och hade till then ändan förskrifwit en Smältare ifrån Saxen, som hade om dagen 25 styf:r. Then renaste malm eller Potter Oar säljes för 20 R:dr p 1000 skålpund; R:dn af 8 schill:r; och kolen köpas wid grufwan för R:dr 25 kärran af 24 mesures. Arbetskarlarnes larnes antal består af 20, af hwilka grufdrängarna niuta 22 styf:r om dagen, och arbeta 8 timar, men när watnet löper starkt in, 6 timar om dygnet. Mästar-Smältaren hade annars egentel: 25 styf:r om skiften, och the öfrige mindre. Alle omkostningarne sades nu belöpa sig till 100 R:dr alla 14 dagar. Byen och Soknen Remschedt, som ligger wid pass 8 stunder ifrån Düsseldorff är särdeles bekant och märkwärdig för the mångahända arbeten ther drifwas i Jern och Stål, hwilka största delen af Inwånarena, som äro i ansenligit antal, sysslesätta. Och skall här altså först talas om maneret att tillwerka stålet, hwilket här dels förbrukes, dels, och thet i stor myckenhet försändes till Holland, England och andra orter. I Soknen Remschedt äro 7 Stahlhütten, som the här säga, men på floden Wopper ända Landet upföre, att räkna ifrån staden Lennep, som ligger 1 timas wäg ifrån [marginalia: ♂] ifrån Remschedt, och till nedan om thenna By skola efter berättelse wara öfwer 100 Stålhammare, förutan them, hwar allehanda slags Stångjern utsmides. Tackjernet, som här förbrukes, och hwaraf ifrån Stålet göres, kommer masugnarna omkring Ziegen i Nassau, såsom Ferendorff, Zum Loh, Freudenberg, Hockhesen och Mössnerhytte, hwilka skola gifwa thet bästa, så wäl som ifrån the åtskilliga andra masugnar i Surland, såsom Kaldenbach; Auf der Eijbach; Rübelterath; Lopen med flera, som längre ned äro anteknade, wid hwilka alla både jern och stil tillwerkas. Ifrån Neuwitt wid Rhemströmen och ofwanom Coblentz kommer jämwäl Tackjern, hwaraf Stål tillwerkas. Thet ifrån Nassau och Surland gäller i Remschedt, hwar thet lefwereras af forbönderna ifrån till 15 R:d:r, och thet ifrån Rhenströmen 12 R:dr hwar Karr eller Kärrlass á 970 skålpund Burgwigt eller 1000 skålpund Cölnisk wigt. Huru nu thetta Tackjern blåses blåses och handteres wid berörda masugnar, att thet får som en serdeles art och natur, att thet inclinerar starkt till stål, eller är allaredan, så till sägande, ett groft och rådt Stål, och huru wida thet beror på malmens art och blandning, lärer längre fram komma att omröras; Ty ehuruwäl grunden af thetta tackjern är så beskaffad, att, som nu sades, thet inclinerar till Stå, dock sker wäl, att af ett och samma slags tackjern, både stal och stångjern kan smidas, hwilket beror på Ställningen i smälthärden, tå blästen till hwarthera slaget är annorlunda inrättad, så att han till thet förra i synnerhet, mera drifwes och sprides omkring i härden, för hwilka ända Forman också är giord, som nedanföre skall sägas. Men så gör thetta icke hela werket, utan måste, om stål skall tillwerkas, grunden wara thertill i Tackjernet, hwilket härrörer af malmens mens art och handterande, hälst som omskönt man kan Hammarsmedjan smälta allhanda Tackjer till Stål, thet dock befinnes, att thet sedermera under räckoch glöggningen åter warder till jern. Tackjernet är, när thet sönderslås kalt, antingen helt hwitt och tätt såsom thet man kallar Sättjern, hwilket the icke här wid Remschedt egentel:n till skrifwa en upsättning af mera malm och mindre kol på masugnen, utan, att thet icke är smält och drifwit, som sig bör; Eller är thet af en grå färg och knottrigt, såsom thet man kallar nödsatt, hwilket, ehuru thet må annars härröra af mera kols och mindre malms upsättande, the dock här säga, att thet är bättre smält och drifwit, hwilket kommer på ett ut. Härden i Stålhyttan är 2 1/2 fot lång och 1 1/2 fot bred ifrån Form- till Blås wäggen, hwarwid är att agta att then fot, the här bruka, håller litet mer än 11 Engelska och Swenska tum. Diupet under Forman är 7 tum, hwilken intet sitter mitt uti härden härden, utan 8 tum ifrån then så kallade Hintertachen eller Ryggwäggen, och är 2 1/2 tum bred. Bäljorne äro 6 1/2 fot långa och 2 fot breda baktill, och tättorne 2 fot långa. Forman stupar litet och till en tum ifrån en rätt Horizontal linea, och är hon intet rund, utan är thess näsa /: hwilken är af starkt smidt jern, så wäl som hela Forman :/ af thenna skapnad och storlek, som hosstående Figur wisar, och thet till then ändan, att hon må sprida blästen så mycket bättre omkring i härden och twinga godset. Härdens wäggar äro bygde af jernplåtar, then undantagno, som är frammantill, eller hwar slaggen rinner af. Twå af thessa Jernplåtar stupa litet bakwärts ofwantill, men then plåt, som gör Form-wäggen, och hwarpå Forman hwillar, öfwerhänger litet eller stupar framåt till en tiocklek af ett halmstrå, må thet att blästen må gå thesto bättre igenom härden. Forman ligger 2 1/2 tum in i härden. Sålunda Sålunda är Smältehärden bygd och beskaffad för Stål, men i Hammarsmedjan och för jern är han 2 tum längre, 2 fot bred och 9 tum diup under Forman. Wäggarne eller Jernplåtarne stå ther rätt upp och på ända, och är forman eller näsan theraf just icke rund, men ock icke så flakt, som i Stålhärden. Tackjernet kommer ifrån masugnarna i tunna tackor, hwilka först slås i smärre stycken med en stor Hammare, och thesse stycken läggas åter öfwer kolen på härden att hettas, tå the sedan kunna lätteligen slås och knackas sönder till små bitar och mindre än en hand, sådane som the böra wara, när the ska sättas upp på härden, hwilken wid början af smältningen först och efter wanligheten wäl kommer att upeldas. The betiena sig i Stålhyttan ej af annat än träkol, som the hafwa här mäst af Bok, och hwilka bönderne rundt omkring lefwerera wid hyttan för 2 R:dr 7 1/2 styfwer ett kärrlass, lass, som en häst kan draga. Hela Smältningen påstår i 15 timar ungefär, i hwilken tid the göra 3 tackor Stål, eller, som the här säga, Schreijen, hwarje af 90 skålpund wigt mer eller mindre, ty att hwarje smältning påstår 5 timar, och att till hwarthera sättas upp 140 á 150 skålpund tackjern, och thet i 4 serskilta gångor och upsättningar. När härden är upeldad och fyld med kol, sättes första resan upp mindre tackjern, thet är att karlen makar jernbitarna under kolen och in i härden. Then andra resan sättes litet mera jern in än then första; och then 3:die resan ökes ännu något mera på; men then 4:de och sista resan åter mindre, och omtrent så mycket som wid första upsättningen. När Jernet börjar uplösas, kastes thet af blästen tillika med then fallande slaggen omkring i härden och ibland kolen, men smälter äntel:n neder under forman, hwilken, som hon ofta täppes till af slaggen, måste ock som oftast med Spiken upstötas. Jernet och slaggen falla sålunda tillsammans i böri början af smältningen, men sedermera sker igenom eldens Kraft, och thet stadiga omrörande med Jernstången, att the skilja sig åt, och godset sätter sig åt botnen, hwilket the kalla att godset warder gar: att weta, när med godset så wida kommit är, känner arbetaren med stången i härden, och om han märker, das es Klebt, som the säga, eller warder segt och hänger wid, så är tekn att thet warder gar. Men att bringa godset thesto bättre thertill och att gå hett i härden, kastar man, när thet först börjar smälta, en par händer fulla med skräp af gammalt smidt jern öfwer kolen i härden, hwilket jemwäl sker ännu en eller twå gångor under then smältningen, om man ser att härden går kall och godset ej kommer att warda gar, hwilket när thet skedt, är tid att öpna stickhålet och låta slaggen löpa af. Egentel:n att säga, så låter man wid första upsätningen och när then wordet gar, slaggen stå litet längre inne, men wid wid the andra upsättningar måste slaggen aftappas, när godset är gar och altså tid en annan upsättning att göra, ty att när then del af godset, som först sättes in, är gar, sättes then andra upp, och sedermera på samma sätt then 3:die och 4:de upsättning, hwilken sista när hon är gar, som sades ske i ungefär 5 timar, och Slaggen utlåten, tages hela massan ut, rulles öfwer Ler, som är blandat med Smidsinder, att godset ej må springa, och lägges så under hammaren, hwarest thet med en Kiesel hugges i 4 stycken, hwilka thet ena efter thet andra smides ut i stänger 4 á 5 fot långa, tå thet kallas rådt Stål. Sådana Smältningar göras ther, som förr är sagt, 3 i 15 timars tid, och till hwar smältning går 1/3 kärrlass kol, allenast att wid början och upeldningen af härden något mer må gå thertill. Mästarsmeden har 2 schillingar, eller, som är thetsamma, 15 styf:r för hwarje meissen á 136 skålpund, och drängen 8 styf:r. Afbränningen räknes sålunda, att 1000 skålpund jern göra till thet högsta 5 meissen groft stål, hwilket the och sällan få, räknande andre 4 meissen Stål allenast komma af 1000 skålpund jern. Tackjernet betalar ingen inkommande Tull, men för wattufallet betalar hwar Hammare till Landsfursten 1 1/2 R:dr om året. Utgående Tull för stål, när thet är färdigt och som sig bör är 12 styf:r p 1000 skålpund. Man sade i och wid Soknen Remschedt wara wid 100 Stålhammare, som thet grofwa och råa stålet utsmida och arbeta, hwilket the köpa antingen af wissa köppmän, som till then ändan resa omkring i landet och kallas Vorkopers, eller ifrån Stålhyttorna i Surland, eller ifrån them wid Remschedt, tå en Meissen rådt stål af 136 skålpund Berggewigt kostar till R:dr 6 eller theromkring. Dock räknas thet stäl, som kommer ifrån hyttorna i grefskapet Marck och omkring Meijnerzthagen, 1 gülden eller 2 p Meissen bättre än thet ifrån Nassau eller omkring Ziegen. Men på thet att igenom en en för stark tillwerkning then ene ej må förfördela then andra, så har så konungen i Preussen som Churfursten i Pfaltz förbudit, att hädanefter inge flere Stålhammare må anläggas så i Marcks som Bergslandet, i hwilket senare jämwäl masugnar warit i gång, men redan mästadels för en rund tid tilbaka blifwit ned-lagde för skogens mangel och utödande, hwilkens widare wäxt och återkomst, som then mäst therigenom warit hindrad, att allmogens Boskap betat i then unga skogen och på allmänningen, så har ock sådant blifwit aflyst och förbudit, warande the i hopp, att therigenom åter komma i stånd att inrätta masugnar i landet, emedan god malm ther icke skall tryta. Thet så kallade och på sätt, som sagt är, tillwerkade Rohe Stahl glögges och räckes ut under stålhammaren ifrån the omtalta tiocka och korta stänger till helt långa stänger och högst 1/4 tum tiocka och en par tum breda, och thessa när the äro så räkta och sist ännu heta heta och glödgade, doppas i kalt watn att härdas. Therpå brytas eller slås the dels i bitar, dels i smärre stycken af ungefär 1 fot i längden eller litet mer. Af thessa stycken lägges först ett på bänken eller bordet, och therofwanpå läggas och Sorteras andra stycken och bitar, och åter ther ofwanpå ett annat stycke som thet första, så att the alla tillsamman göra en Knippa, hwilken, som nu sagt är, är emot 1 1/2 fot lång och emot 3 tum tiock, och hwilken knippa fattes i then ena ändan med en stor tång, som åter omslås med en ring, att stålknippan, eller något af the ther i liggande bitar och stycken ej kunna falla lös; När man bryter sönder stålstången, sedan hon är räckt och härdad, ser Stålsmeden af brottet af hwad art stålet är i hwar bit och stycke, bättre eller sämre, och therefter läggas thesse bitar och stycken hop i Knippan, dels på thet, att alt stålet må under wällningen warda lika, dels att thessa att thessa bitar läggas om hwar andra efter som the wilja hafwa stålet till, som bör smidas, såsom helt fint, godt och hårdt såsom för Rakeknifwar, goda Klingor och tylikt, eller sämre, så som för yxor, borar etc. Knifstål göres af twäggehanda art, antingen, som i England är wordet i agt tagit, att emellan Stålet ligger en ådra jern, hwilken dock ej går ända ut till Ryggen af stålet; eller att jernet så lägges emellan stålet, att thet förra kommer ut igenom ryggen eller baken, af Knifwen, liggande emellan stålet, som en Kil. Thet förra kallas Krampestahl, och går mäst till England och Frankriket, och göres thet bästa af Wolfferts wid Mosbach 1/2 mil ifrån Remschedt, hwilket ock sist försåldts i Holland för 16 fl. p 100 skålpund. Och kan här widare, märkas, förutan hwad som i England härom wordet inhämtat, att stålet just icke så lägges med 4 stänger eller delar af stål, och en mitt uti af jern, utan handteres här i Remschedt stålet såsom redan är sagt, att thet brytes i stycken och bioch bitar, hwilka läggas tillsamman och Sorteres i en Knippa, och jernet, när man will smida Krampeståhl, emellan, och thet bestående af en stång allenast; och bör jernet, som lägges i Knippan och emellan stålet, wara till thetta senare i thess wigt och myckenhet som 1/12 del; dock så, att thet ej lägges mitt uti stålknippan, utan mera till then ena sidan, så att, när Knifsbladet är giordt, jernet ligger närmare till en god del emot ryggen, som jag ock funnit, att tå i stålknippan woro 9 stålskifwor eller Lag, 6 woro lagda på then ena sidan om jernstängen och 3 på then andra. Stålskifworne och bitarne woro tunne, men jernstången war wäl 1 1/2 tum tiock och 1 1/2 fot lång, och bör jernet wara af godt Kaltfest ell:r segt slag, som the ock här mäst bruka osmunds jern. Thet senare Knifstål, som fuller göres på samma sätt, allenast att, som sades, jernet så lägges, att thet går ända ut i baken på Knifsbladet, kallas Hollendsch Messerstahl af landet, ther thet mäst förbrukes. När ståNär stålet sålunda är Sorterat och lagt i Knippan, och thenne fästad i tången, lägges hon in i härden att glöggas, tå the som oftast med ett litet jern kasta ler therpå blandat med thet skräp eller Zinder /: Schrot :/ som flagnar af stålet, när thet räckes, och hwilket hindrar, att stålet ej må brännas utanpå, innan thet innersta kommer att uphettas. Therpå smides Stålknippan under hammaren, att alla stycken och bitarne komma att wällas ihop och till ett stycke eller stång, hwilken hugges mitt på med en Kiesel nästan i tu, och the twå ändar böijas så ihop, och stången glögges igen, wälles ihop, hugges och böijes åter en gång eller flera, alt som man will göra finare eller sämre stål till, och räckes änteligen ut antingen till stångstål, som är i 4kantiga stänger, 8 i en Knippa, eller till tunna och längre stänger för Klingor och Knifwar, eller och till helt smala långa stänger för borar, ståltråd &c, och andra slag. Hammaren, som i hyttan ther ther stålet smältes, wäger till 150 á 180 skålpund, är i stålsmedjan mindre, och wäger ej öfwer 70 á 80 skålpund och är lagd under äggen med Stål så wäl som öfra kanten eller äggen af städet. The bruka i sina smidjor än annat än stenkol, och måste the hålla en klar eld och som the säga här, ein hohle feuer, att kolen brinna rent och ej falla ihop och inpå stålet, förbrännande the gemenligen 1/4 Karre eller kärrlass stenkol till en Meis stål á 136 skålpund, och räcka om dagen 1 1/2 á 2 Meis stål, alt som Sorten är till. Jernet, som förbrukes till the otaliga slags arbeten och Manufacturer i Jern, som förfärdigas i byen och Soknen Remschedt, emedan snart sagt ingen ting är, som icke ther göres, eller kan göras, om thet beställes, kommer ifrån werken i Surland och wid Rhenströmen ofwanom Coblentz, och är i thess art, som the säga, kaltfast eller rödbräckt; Eller ock i synnerhet till lås och allehanda werktyg betiena the sig af osmundsjern, som the köpa wid Smidjorna i Surland, och sades nu gälla wid Smidjan 13. Cölni13. Cölniska R:dr á 58 1/2 styf:r p R:dr för 992 skålpund Burgwigt. Wid Werle i Cölniska Wästphalen äro Saltwerk, som ifrån urminnes tider ther warit i gång och göra thenna orten mäst bekant. Ther äro 3 Saltkällor eller Brunnar, hwaraf then ena är in uti staden, och som fördelt i 4 andra medelst en timring af bräder. Thess diup är af 28 fot, och pumpes watnet här upp i ämbar och ledes igenom rännor till hwarje Salthytta, hwilkas antal är till 33, som förses med watn ifrån thenna Brunn, och så månge serskilte Ägare. The säga sig kunna med stark Pumpning i en timas tid så töma brunnen, att the må se ådran, hwilken skall springa ut helt starkt och så wid nästan som en mans lif. Then andra Brunn är i Stadsgrafwen, och omgifwen med sött watn rundt omkring. Här pumpes watnet up af en karl, och ledes så ett godt stycke wägs i ett dike till thet andra Saltwerket, som består af 3 Hyt[marginalia: ?] 3 hyttor eller pannor. Karlarne, som pumpa, äro 2:ne lösande hwarannan af, och niuter hwarthera 7 1/2 styf:r om dagen. Thet 3:die wärket, som ock har sin egen brunn, är straxt wid thet andra och omtrent 1/4 timas wäg ifrån staden. Thet kallas thet nya wärket, som thet i senare tider blifwit anlagdt; Och som Churfursten påstod att wara ägare thertill och drifwat för egen räkning, så upkom en träta och Rättegång therom med SaltJunkerna /: ty så kallas Ägarne af werken :/ hwilken äntel:n så blifwit bilagd, att thesse skulle fuller äga och drifwa Werket, men betala theraf dubbel tijonde till fursten, och äro ther nu 7 Salthyttor. Thenne brunn är then diupaste och af 20 f:r, och bringes watnet up i stora tunnor, hwaraf then ena går upp, then andra ned på en wind, som drifwes medelst ett stort hiul, thet en karl trampar omkring, hwilken löses af alla 4 timar, och niuter 10 styf:r om dagen, men om om natten arbeta the intet. Till hwar Salthytta, eller Panna hörer ett så kalladt Leckhus, emedan som watnet, när thet kommer ur brunnen, ännu säges wara med en god del sött watn beblandadt, så måste thet först en tid långt wärkas och arbetas, innan thet doger att siudas till Salt, och thertill tienar thetta Leckhus. Thet är en hög Byggning, bestående af 4 wåningar, så att säga, eller rättare af 4 Cisterner, eller, som the här kallas, Kistor bygda af bräder. Nederst och wid marken är en mycket stor och bred Cistern, 3 fot diup och mera, och afdelt i 2:ne ansenl:n olika delar. Watnet ledes ifrån brunnen in uti then minsta ther af, och therifrån pumpas thet med händer, eller, som thet sker wid thet nya Werket, medelst ett wattuhiul och en stänggång, upp till then 4:de öfwersta kista eller Cistern, hwilken är ofwanpå taket, så lång som sielfwa huset, men smal efter som resningen eller spetsen af taket will tillåta. Thenna kista har på båda på båda sidor en myckenhet tappar, tätt wid hwarannan, hwarigenom watnet läcker och dryper ut, fallande så taket småningom utföre, hwilket är belagt med halm afwen som en Bondkoija. Watnet, som efter hand suger sig igenom halmen ned till ändan af taket, hwilket sluttar utföre som på en annan bygning, faller uti en ränna, och therifrån igenom en pipa mitt på rännan uti then 2:dra kistan, hwilken fuller är bredare än then 3:die Kistan, som nedanföre kommer att omtalas, men smalare än then förste och lägste. Under then andra Kistan och ned till then första eller lägsta hänga på tog en stor myckenhet halmknippor, omtrent 1 fot långa och tiocka som en arm, helt tätt till hwarannan, igenom hwilka knippor watnet läcker och dryper ifrån then andra till then lägsta och största Sumpen. Och sker härmedelst, att watnet ej allenast arbetes igenom halmen på taket, ther Solen och luften hielpa till att thet söta watnet evaporerar, utan och sedermera igenom bemälta halmkniphalmknippor, så att på thet sättet thet warder tienligit att kokas till salt; Förthenskull the ock med skopor kasta watnet ofta gångor ifrån then nedersta sumpen på och igenom halm knipporna. Men när thet rägnar eller then wåta årstiden kommer in, så hafwa the under taket af huset och under then 4:de och öfwersta Kistan en annan eller then 3:die, hwilken tå brukes i stället för then öfwersta, och under och ifrån hwilken hänger en wägg af biörkris, hwarigenom watnet nederrinner eller dryper, som igenom halmknipporna nedanföre. Then största och lägsta Sumpen eller Kistan är egenteligen giord till then ändan, att en stor del saltwatn kan ther förwaras i förråd, hwilket watn the på sätt, som sagt är, arbeta wid årets slut eller emot hösten, och låta thet stå till winteren kommer in, tå kölden ej tillåter them att arbeta i Leckhuset, imedlertid the hafwa thetta watn att tillgå att fylla Pannorna. Och förthenskull arbeta arbeta the under then tiden allenast i then mindre delen af then stora Cistern. När watnet sålunda är arbetat och som sig bör, ledes thet ifrån then nedersta kistan in uti hyttan och Pannan, hwilken senare är på wanligit sätt giord af Jernplåtar ihopfogade, och är till 1 fot diup, 15 fot lång, men ej aldeles så bred. Pannan fylles med Salt watn nästan up till brädden, och när hon kokat så länge, att saltet börjar sätta sig åt botnen, fylles hon återigen som första gången, på hwilket sätt fortfares tils Pannan är mäst full med Salt, och tid är att töma henne, hwilket sker efter 48 timars förlopp eller mindre, alt som Pannan, är stor till, under hwilken tid hon fylles upp 7 á 8 gångor med watn. Wid somliga hyttor tömes pannan en gång i 30 timar, i synnerhet om the bränna stenkol, och tå fylles hon 5 à 6 gångor. Att saltet må så mycket bättre sättta sig, skäras och Siperas, taga the här ock wid thessa werk ett stycke, af ett af ett ungt och friskt Alderträ, hwilket stycke hugges omtrent ett fot långt eller mer och klyfwes mitt i tu, och kastes i pannan rätt i samma tid, som hon fylles sista gången förr än hon bör tömas, och thet sålunda att saften af trädet kommer att blanda sig med watnet; Eller ock taga the en Knippa, ungefär så stor som en Knytnäfwa eller mer af ung och grön bark af Ek eller Bok och kasta then in i pannan med thet sista watnet. I alla 4 hörnen af pannan står ett fyrkantigt Jernkärill till en fot bredt eller så med låga bräddar och ett långt handtag, att thet kan tagas ut och sättas in, när så behöfwes, i hwilket kärill all orenligheten af pannan kastar och sätter sig, och kastes för hwar gång bort som pannan bör fyllas med watn under siudningen. Till hwar hytta höra 2:ne arbets karlar; En att agta på pannan och siudningen, hwilken i arbetslön niuter 2 styf:r för hwar hausen salt, och thess utan askan, som faller, i stället hwaraf [marginalia: ♀] hwaraf han måste hålla sig sielf lius, i hyttan. Så kommer ock honom till att om Sommaren öfwer arbeta i then öfwersta Cistern eller Kistan ofwanpå taket i Leckhuset, och niuter han therföre 7 R:r om året. Then andre karlen arbetar watnet i Leckhuset, och betalas med 10 styf:r om dagen, och håller sig sielf med kost och tylikt. Thet berättades, att hwar hytta och panna skall årligen bringa in till Ägaren 3, 4 á 500 R:dr i winst, alt som saltet är i pris, och att år, warit, tå Churfurstens inkomst af tijonden bestigit sig till 10 á 12000 R:dr. Och försäljes thetta salt ej allenast i Landet rundt omkring, utan går, thet ock, men i synnerhet i krigstider, till Braband Flandern, &c. The masugnar, som ofwan om Cölln och wid Rhein- och Mosellströmarna äro belägne, äro så wida man kunnat erfara, förnämligast Lint masugn wid Lintz hörer en Clos till, som ock har kopparhammare, af hwilka senare ock äro Wid wid Nauditt. Honefelt masugn bey Neuwitt. H:r Bachem Niester Hüutten. Hartman. Ems Von Mariotte. d:o Von Mariotte zu Langenau. Wid Mosellströmen Abbenthier Hauzeur ägare Quint Pidolle Uti Soknen Meynertzhagen i Altenaamtet äro ej öfwer 4 Stångjernshammare och 2:ne Hammarsmedjor in wid Byen af samma namn, men omtrent 12 osmundshammare, hwilke senare förses med Tackjern ifrån Masugnarne i Bergsland, och the therom belägna hyttor i grefskapet Homburg, såsom thet ther är af en stark och god grund. Thesse hammare kommo ej beses, emedan the nu stodo stilla, warande öfwerenskommit Ägarna emellan, hwilke mäst äro Bönder, och hafwa under sig satt wissa upsynsmän och Commissarier, att hamrarne skola stå 3 gångor om året, näml:n för Påsk, Juhl och Michelsmässan och tå en månad hwar gång, på thet att tillwerkningen ej må warda för stark. Efter Efter then berättelse, som therom inhämtades, så är Härden i Osmundshammaren af lika storlek och bygnad som i Stångjernd hammaren, allenast att han är till 3 finger diupare, och att Forman är Kortare samt sitter diupare, warande annars rund, så att blästen hålles ihop, och till 3 finger wid i pipan. The smälta omtrent skålpund 50 på en gång, dock så att tackjernet föres in i Härden efter hand, och påstår thenna smältning en par timar eller så, alt efter kolens och jernets art. När thet börjar smälta, agtar man att Slaggen bör koka och stå rundt om jernet, hwilket annars skulle förbrännas och warda hårdt, och bör thet alt stadigt röras om och wändas up och ned, tils slaggen aldeles skilt sig och står tunn som watn, men godset börjar sätta sig tillsamman i en Klump och segnar ihopp, tå thet ock fastnat till jernet, som Smeden stuker in i härden att röra om godset, hwarmed han ock bringar ut Klumpen eller Galten under hammaren, hwilken här ej är så stor som i en Hammarsmidja. Ther smides smides han ut i stänger 5 à 6 fot långa, som sedan förbrukas i Jerntråd, och andra finare Manufacturar, som fordra ett godt, segt och miukt jern, såsom lås, åtskilliga werktyg och tylikt. Kolen äro dyrr här i landet och komma ifrån Plettenborg-sidan en liten stad 4 stunder öster ut ifrån Meynerthagen. Ett kärrlass, som en häst kan draga, kostar 2 R:dr, och räknar man att 4 á 4 1/2 kärror gå att smida en Karr Odmundsjern, som består af 36 hundert, hwar hundert håller 27 skålpund. Men i stångjern håller en Kärr 1000 skålpund. Thet förra kostar här i landet 28 á 29 R:dr p karr; thet senare 23 à 24 R:dr z. För Stångjerns smide niuter Hammarsmeden 2 R:dr p karr, men för Osmund har han i lön 3 R:dr p Karr och drängen 1 R:dr, och smida en karr i 4 á 5 dagar, gifwande Ägaren werktyg och alt. Afbränningen sades räknas till 200 skålpund af en karr tackjern à 1000 skålpund; men till stångjern något mindre. The öfrige och mäste Osmunds hammare till 20 á 30 i antalet, ligga i Soknen Lunsched. Söder Söder till i Bergsland äro 3:ne masugnar nu gångse. 1. Middellacher hüitte. 2 Drehsbeh 3. Berger hüitte 1 stund ifrån Hessbett i Soknen Eckenhagen belägen, så wäl som the 2 förra. Tillförene woro ther månge, flera, såsom Ebacher, Terlope, och im Oberrath-aüft der klusen; men brist och mangel på skog har giordt, att the nu ligga alla öde, som the och nödgades hämta malmen ifrån Hombergerlandet, betalande theraf till grefwen af Homberg 1/10 del, men för hyttan betalas allenast till Churfursten för wattufallet 1 Gold Güulden eller 1 1/4R:drd så wäl som för en enkel Hammarsmedja. I grefskapet Homberg äro die Brüichlscheü hüette 2. Die Nöchelaer. 3 Kallmehr 4 Bennerthüätte. The öfriga såsom Engels Kirchen och Calembach, wid hwilken senare Stycken äro fordom wordne gutne, stå öde. I Schwartzenburgiska Gebietet eller grefskapet Plankenberg, som hörer Furhörer Fursten af Schwartzenburg till är Brücnhhusen hytta. The öfriga ligga öde. Thesse masugnar förses alla med malm utur Homberger-landet, warande mäst Bönder theraf Ägare. Om the öfriga Werk i the angräntsande Länder ses wid Sieger i Nassau. Wid en liten By Hesbett i Bergsland 2 1/2 mil ifrån Meÿijnertzhagen äro Silfwergrufwor belägna, hwilka af urminnes tider blifwit bearbetade, men sägas i thet Tyska kriget warit ödelagda. Thet första men minsta Werket ligger 1/4 mil ifrån Byen öster ut och kallas die SilberKüichle, hwilket någre Bönder för ett r, sedan hade börjat af gammalt att uptaga och ränsa, samt att drifwa in en Stoll till watnets aflopp; och hade the nu för 4 weckor sedan fått grufwan ren, och sedermera samlat en god del malm. Schachtet war 12 f:r diupt, och thessutan 12 famnar öfwer Stollen, så att the af watnet hade ingen nöd. Strecket går ifrån Norr och söder och i sitt liggande emot wäster; Thess klyftt är af en wild blåagtig sten, och under malmen [marginalia: ☽] [marginalia: ♄ ☽ ♀] men ligger en Ketten eller smal, ådra af blått ker. Gången fants här wara på somliga ställen 2 á 3 fot bred. mer eller mindre, och som han sänker och för stärker sig emot botnen, så hade the om thetta werk godt hopp. Emot norra ändan och på wästra sidan om the gamla Werken, och hwar the gamle ej brutit, kommer en annan smal gång, som sänker sig emot norr och hugger in med then förra, så att här fants Bly, Silfwer och Koppar. Werket är fördelt i 32 stämmor, eller karter, som besittas af 6 Bönder af swag förmåga. The hålla ther en Stigare, som niuter 13 styf:r om dagen och 3 grufdrängar à 10 styf:r dags penning. Proberaren wid Wielberg, hwarom längre ned, hade efter giordt prof lofwat att gifwa them af 200 Cent:r. malm, 70 Cent:r bly och 12 1/2 skålpund silfwer, som gör till 2 proc:t. men af Schlick 4 pc:t. Omtrent 1/4 mil längre emot Söder ligger ett gammalt werk Heberg, som nu står fullt med watn, och skall warit ett rikt werk i forna dagar. dagar. Man förmenar ej utan grund, att thet är på samma streck och gång som thet föregående och efterföljande Werk Wielberg, hwilket ligger ifrån der Silberküchle en stund och ifrån Heberg 1/2 stund emot Söder. Under wägen tit finner man här ock ther slaggwarp och högar, hwar i forna tider Smälthyttor stådt. Willberg är ett urgammalt werk som länge stådt stilla, tils för 12 år, sedan Pfaltziska Geheimen Rådet gref Goldstein, Reynardt Meynertzhagen och von Hack ifrån Cölln och andra 3 eller 4 började åter att uptaga och rengöra werket, thet the delt i 162 stämmor eller delar. Thess diup, hwar the nu arbeta, och hwar Stollen, som the drifwit, kommer in, är af 50 f:r; och skola the gamla Werken ock wara snart så diupa therinunder, men stå nu fulla med watn, Här arbetade nu 30 karlar, mäst Sachsar, som niuta i lön 1 R:dr á 60 styf:r om weckan, arbeta 8 timar om dygnet och hålla sig sielfwa kosten med 132. med mera. The hade wid thenna tiden haft 50 mass malm om weckan, hwaraf hwarje mass gaf till 18 Cent:r Bly och Centriern bly 6 á 7 lod Silfwer; Och mente the hädanefter att drifwa arbetet starkare och ränsa thet gamla och diupa wärket. The betala här äfwen som wid the andra werk 10 del af tillwerkningen till Churfursten af Pfaltz, såsom Landsherren, men hafwa therhos then förmon för the andra, att ther äro 2:ne Soknar anslägna, af hwilka hwar Bonde måste göra 5 dagswerken om året. Kolen, som här i landet äro dyra, och annars när till ej att finna, hafwa the utur Churfurstens Allmänninge, then Bergsfogden förpacktat, hwilken är delagtig i Werket och then högste upsynesman öfwer Bergswäsendet i Bergsland. För ett år sedan hade the upbygt en hytta med 3 Smältugnar, En gårugn för Koppar, emedan grufwan ger theraf här och ther något litet; En Segerugn och Finerteft på samma sätt som wid Almenau i Thuringen är brukeligit, ifrån hwilken ort Fineraren eller af drifwaren ock war, niutande här 5 R:dr om om weckan och fritt husrum. Bemälte Interessent von Hack har slutit om alt Blyet, som här tillwerkes och ger 4 1/2 R:dr p Cent:r, ther han thetsamma dock till 5 à 6 R:dr kan försälja; men theremot måste han förlägga Werket med hwad penningar thertill fordras och taga emot blyet wid hyttan En och 1/2 stund ifrån Byen Hesbett ock i Bergsland har samma Hack uptagit ett gammalt Kopparwerk så kalladt amdorn. Thet skall wara 20 f:r diupt men bestå i Körtlar, så att the ej werkat öfwer 15 Cent:r thet förledna året, omskönt malmen är rik och god. Så är här ock en kopparhytta upbygd. Wid Delingberg ej långt ifrån thet sist bemälta berättades ett nytt kopparwerk för kort tid sedan wara upfunnit af några Bönder, med hwilka thenne Hack interesserade. Malmen war af ett Lazur blått slag och helt rik. Men som Bönderne thetta werk ej i rättan tid skolat angifwit, så blef thet them af Öfwerheten stridigt giordt Olepe en liten och slätt Bondoch inlandsstad i thet Cöllniska Curland, har en [marginalia: ♀] [marginalia: ♂] har en ansenlig näring, hwilken ej så egentel:n beror på the Manufacturer, som på Landet drifwas, såsom mera på the ansenliga Manufacturer i Jern, som ther förfärdigas, men förnämligast Plåtsmidet, hwarföre thenna ort är serdeles bekant. I Gericht eller Häradet Olepe äro en Kopparhammare, som med förses med Koppar ifrån Daden, 8 Hammarsmidjor, hwar groft Stångjern smides för Plåtarne, 3 Räckhammare för Bandjern; En Stålhammare, och äntel:n 15 Plåthammare. Thesse senare köpa Stångjernet ifrån Nassau och hammarsmidjorna wid Olepe, men tackjernet för thessa senare, kommer ifrån Bergsland och Nassau Dillenborg. Thet grofwa stångjernet säljes wid Plåthammaren för 26 á 27 R:dre p karr à 1000 skålpund, men i öfrigit räknes härpå en Cent:r eller hundert 108 skålpund. Tackjernet kostar wid Hammarsmidjan 10 à 11 R:dr och wid hyttan 8 á 9 R:dr p karr, warande thet ifrån Bergsland altid bätre och dyrare än thet ifrån Dillenborgslandet, emedan grunden af thet förra är bättre och håller sig bättre i synnerhet, till Saltpanne- och andra Plåtar. StångjerStångjernet, som brukes till Plåtsmidet, är i stänger, eller som the här kallas, Stücnken 5 à 6 fot lång långa, 4 tum breda och en tum tiocka. Tillförene brukade köpmännen i staden att låta smida plåtarne för lön, tå the gofwo för en så kallad wage eller 120 skålpund 1 1/2 R:r eller 12 R:r p karr, görande 8 wagen en Karr, och thet i smidarlön till Mästaren eller Ägaren af Plåthammaren, hwilken ock tå borde bestå kol, wärktyg och afbränning med mera, hwilken senare löper till 10 á 11 skålpund på hwar wage, eller som man gemenl:n säger, att 9 wagen stüicken eller stångjern, mer eller mindre, gå till att göra Swagens plåtar, tå thet är inräknat, som klyppes af kanterna af plåten när han är färdig. Men för Saltpanne- och tylika stora plåtar betaltes wäl 14 R:dr p karr i smidarelön. Nu mera hafwa the så kallade Rechmeisters, eller the, som hafwa hammare, kommit under sig öfwerens, att the willja arbeta för egen Räkning, och sielfwa sälja theras plåtar, hwilket kommer på ett ut, emedan the måste måste köpa stångjernet af köpmannen, tå the betala therföre 1 R:dr 15 styf:r p wage, och sälja åter Plåtarna till honom, priset hwarpå är 5 R:r hwarje wage wid hammaren, och thet, om thet är grofwa och tiocka plåtar eller tunna; men Saltpanne-plåtar kosta 54 R:dr. Hammaren i Plåtsmidjan wäger 3 1/2 Cent:r och är i äggen lagd med stål. Kolen äro här i landet dyra nog, och komma ifrån Billstein 5, 6 á 8 stunder bort, brukande the ej andra än träkol. Ett kärrlass, som en häst kan draga, kostar 2 á 2 1/2 R:dr och räknas 1/2 á 1 kärra kol gå upp till att smida en karr plåtar. The smida till 4 á 5 karren plåtar om weckan att räkna med 2 Personer, mästaren och thess dräng, hwilken senare niuter i lön 10 Rettermängens eller litet mer än 11 styf:r p wage, och håller sig sielf kosten. Plåtarne, som här smidas, gå dels till Cölln och Holland för ugnar, Spishällar och stylikt; dels brukas för Stekepannor och skopor, dels för Spador och tylikt Man sade Man sade ther wara ej mer än 15 Plåtsmidjor, och flera må ej byggas, ej eller må the smida hela året omkring, utan måste hwila en månad för Juhl och en wid Jacobs mässan; men mästarnes tal är wäl af 150 stycken, ty att månge hafwa del i en Smidja eller Hammare, hwilken del the beräkna sålunda, att the säga: En sådan Person har så många dagar, i månaden i Hammaren, antingen, 10, 12, mer eller mindre. Och arbetar hwar Reihmeister för sig, när ordningen kommer till honom eller hans dagar, och tå sätter hwar och en en sin egen hammare, Städ, werktyg, kol och tylikt, men bäljorna betala the tillsammans. Sålunda smider han tils hans dagar äro ute, och när man will tala om wärdet af en sådan Plåthammare, säger man, att han är wärd 100 R:dr om dagen, thet är att then som säljer sin del, får therföre så många 100 R:drr, som han har dagar i månaden rättighet att arbeta i Hammaren, thet ware sig sig 8, 10 á 12, mer eller mindre. Men ingen kan komma in i Skrået, som ej hafwer åtminstone 2 eller 3 dagar i en Hammare. En Lärjocke måste tiena 3 år innan han niuter lön, och måste han, när han antages, aflägga sin Ed, att han skall ej bringa handtwerket utom lands, som ock nu ingen annan antages i lära, än mästare Söner. Plåtsmederne hafwa först öfwer sig en kunstt meister, then the af theras egen Corps tillsatt, och hwilken bör gifwa agt, att theras stadgar och lagar wid magt hållas med mera, och sedan en Bergsehenden, som på Cherfurstens wägnar har inseende på alla hyttor och Smidjor i landet, och dömer i alla saker them angående, dock så, att thet ifrån honom må gå till Bergsamtet i Briloh. Så bär han ock upp Strömpenningarna, som löpa till 1 á 2 R:dr, som Plåtsmidjan är till. Plåtarne smidas på wanligit sätt, och sålunda, att stången hugges af i korta stycken, efter som plåten bör warda stor, och stycket smides så uti uti rundan på båda ändar, och när thet är tunt, bögas the bägge ihop och smides åter ut, nu i rundan, nu i längden och nu i bredden, efter måttet af plåten the böra göra. När Plåtarne äro helt tunna, tåga the wäl 2 à 4 gessan på en gång i tången, thet är 4 eller 8 bleck eller Plåtar. Hwad som här mäst är att i agt taga, är att när Plåtarne och blecken äro tillfyllest smidda och nog tunna, och kalla wordne, glödgar man them åter rödheta, lägger them så på blotta marken, hwilken dock bör wara helt jämn och slätt, och slår therpå, med en trästamp eller klappträ, äfwen som qwinfolket bruka att slå Linnet, tils plåtarne äro helt jemna och släta, och slagen efter hammaren rättade, tå ock sker att the härmedelst få then rätta jerngråagtiga färg the böra hafwa. Siegen kan med rätta kalas en Bergstad, emedan han ligger ändalångs på högden och utföre twäran af ett [marginalia: ♄] af ett stort berg, i ett helt bergagtigt land och är med berg och bergwerk omgifwen; Såsom man ock i wägen ifrån Olepe hit wästar åtskilliga, såsom thet gamla Kopparwerket, Rolnart kallat:. wid Byen Lusem, 1 mil ifrån Olepe, är en masugn, som drifwes med Stälsten ifrån Berget Elbertslagen. Längre fram in i thet Nassau-Sigiska landet, wid byen Litfe en masugn, som säges, gifwa så godt rådt stål som någon, och förses med malm ifrån Elbertshagen. men egentel:r ifrån Muzen, hwarom mera längre ned. Ifrån thenna by till Siegen 3 stunders wäg, har man här ej mindre än 5 masugnar och Hammarsmedjor wid wägen. Ifrån Siegen 2 stunder öster ut ligger en By kallad Duütz, hwar fordom stått en Smälthytta, på samma ställe ock nu en von Fleischberg begärte tillstånd att bygga en hytta till smältande och afdrifwande af thet bly, han kunde winna wid thes Werk Willsdortf, som ligger 1 mil therifrån, och hwilket warit ett gammalt Werk, men war nu å nyo af honom nom uptagit. Wid en ort Amtshusen här i landet har han ock ett werk, som ger litet koppar, och Bly med Silfwer, och thet han med flera Interessenter har åter af gammalt uptagit. Jernwerk äro här inga ofwan eller öster om Siegen, allenast en masugn Marienborg 1/2 stund ifrån staden. Ifrån Siegen 2 1/2 stund Norr ut ligger Byen Loh, hwilken kom att beses för the efterföljande Werk skull 1 är ther en masugn, hwar Tackstålen thet må så kallas, tillwerkas af malm ifrån Mitzen grufwa, hwarom straxt med mera. Han är bygd på thet sätt, som wanligit och bekant är, och fants wara 14 fot hög ofwan om das Gestell eller Ställningen, och thetta är gemenl:n 6 fot högt. Sohlan eller botnstenen inräknad. NB. Foten, som the här bruka, hölt rätt 11 tum Engelska och Swenska. undertill eller rätt på Ställningen hade masugnen 5 fot i 4kant. Upsättningen sker, när ugnen är i full gång, af 4 fot kol, hwilka, när the [marginalia: ♂] the äro rogade, göra en Zehen. Måttet, som kalles Zehen, håller 4 fot i längden, 3 fot i bredden och 2 fot i diupet; dock är thet rundt emot botnen. Ofwanpå kolen sättas gemenligen 60 skoflor malm upp, och agtes här wid att som stålmalmen är af en Kall natur, så att ehuru han lätt flyter, rinnande ned som watn, blir han dock för blästen helt kall, gifwande ett sprödt och elakt stål, så bör under honom blandas en annan slags sten, som är en brunagtig jernmalm, men arm, så att han ej håller öfwer 6 proc:t och ju armare, ju bättre att blandas med stålmalmen. Af thenna bruna sten tages En á 1 1/2 del till 20 delar Stålsten, alt som thenne senare är till, hwilken finnes af åtskillig art och brott. Wärst är, när Koppar är therunder, tå stålet warder sprödt och elakt. Then brune stenen blandes under stålmalmen i Rostningen, hwilken sker sålunda, att kol läggas först under till en twär hand och så malm, åter kol och malm, thet ena laget laget öfwer thet andra som wanligit är. För hwart Lag stålsten lägges litet af then bruna ibland, och thet efter föresagda proportion; men om sedan i Smältningen finnes, att thet ännu går för kalt, sättes litet mera till efter masmästarens tycke. Och bör thenne stålmalm wäl rostas, såsom then ther hafwer en stark mineral, dock så att han ej mer än annan malm bör rinna tillsammans. The sätta upp 18 gångor i 24 timar, och slå ut en gång i 8 timar, och göra om dygnet, efter som ugnen är stäld och kolens art, ifrån 21 till 30 stallen, hållande en Stall 166 skålpund Cöllnisk wigt. Kolen kosta här wid Loh 7 R:dr hwarje wagen ell:r 2 kärrlass eller 10 Zehen. Masmästaren niuter för sig och sina 2 drängar om dygnet 42 albus 1 1/2 heller, görande 45 albus 1 R:dr och 8 heller 1 albus. Thertill har han ett mass öl under then tiden. Drängen niuter theraf 12 albus. Widare har masmämästaren att ställa ugnen 1 R:dr Wid utblåsningen 1 R:dr att besigtiga och söka ut ställstenarna 1. R:r. att utbryta ugnen 1 fl. á 40 styf:r Then, som rostar malmen, niuter en Kopfstück, som gör 13 1/3 styf:r om dagen, och rostar så mycket på en gång, som kan sättas upp i 6 dygn. 2. Är wid Loh en Hammarsmidja, hwartill tackjernet köpes, som galt nu 23 R:dr hwarje wagen, eller 2 karren wid hyttan, och i forlön 3 albus p Stallen. Hammarskaftet war emot 8 fot långt, och Hammaren är här till 3 fot lång, 1 fot bred och 2 tum bred i äggen, sägande the att han slår mycket bättre, omskönt han ej häfwer så högt som andra hammare. Hammarsmeden måste lefwerera 120 skålpund stångjern af 170 skålpund tackjern, eller åtminstone beräknes honom afbränningen så till godo, men han niuter intet öfwerjern. The räkna att the smida wid the 2 härdar 2 Härdar här äro skålpund 2000 om dagen, hwartill går en wagen kol; men så arbetas ej öfwer 4 dagar om weckan, räknande the, att the öfrige gå till Hammarbygnaden. Hammarsmeden smider 2 Luppen om dagen, smältande ej här mer än en gång; På andra ställen smältes 2 gångor. Han niuter i arbetslön 8 albus p wagen à 120 skålpund, och måste theraf betala drängerna, theraf han bör hålla 3 wid hwar eld, samt laga werktygen, hwartill dock hereskapet ger jern- och stålet. 3. Äro här 2:ne Stålsmidjor, som drifwas på sätt, som wid Remschedt är sagt om Stålhyttorna, hwilka äro bortförpaktade för 125 à 101 R:dr om året hwar Härd, efter som the hafwa watn till. I hwar Smidja äro 2:ne Härdar, och wid hwarthera en mästersmed och en gosse, som kunna smälta 2 á 2 1/2 högst 3 meissen om dagen, och bekomma p Meissen sen 25 albus. Af 9 Stallen Tackjern eller Stål, hwarthera stall af 164 skålpund måste han lefwerera 7 meissen Rådt stål, och thertill gå 13 Zehen kol. En meisen stål är 137 skålpund, dock böra the i Remshedt göra 140 skålpund ut. Thet så kallade Rohe Stahl såldes nu här wid hyttan för 36 R:dr the 7 meis, och fast sättes priset therpå, efter öfwerenskommande af Ägarna af Werken i landet, 2 gångor om året. Thessa nu omtalta och wid Loo belägna werk höra then Reformerta Fursten af Nassau-Siegen till, och förses thenne masugn, så wäl som the andre 6 hyttor, som ligga i thet reformerta Nassau-Siegiska landet, och endast blåsa Tackjern för Stål, med stalmalm ifrån Mützner grufwa på berget Mertenshart. Thenne Loo masugn, såsom Fursten tillhörig, må blåsa så länge the kunna, och ther är förråd på kol och tylikt, och thet är i 16, 18, högst 20 á 24 weckor om året; men the andre masugnar eller hyttor, hwar stålsten stålsten smältes, må ej blåsa mer än 48 dagar om året under 10 R:dr böter för hwart dygn. Ej eller få the i hammarsmedjan arbeta för Klockan 3 om morgonen, eller efter Klockan 9 om aftonen, wid 1/2 R:dr wite om timan, warande hammarsmederne här i landet alle under ett instängt och slutit Strå och Embete, samt Edswurne, att the ej må gå ur landet. Tackjernet, som föres in i landet Nassau, betalar 15 albus tull, och stångjernet, när thet går ut, 17 albus hwarje wagen á 2000 skålpund eller 2 Karren. Rådt stål, när thet af landet utföres, betalar i tull 3 Kreutser p karr à 1000 skålpund, och i licent 11 Kreutser och en heller. En R:dr håller 90 Kreutser och en Kreutser 4 heller. För wattufallet betales olika efter myckenheten af watn. En Stål masugn ger 2 Riks Gülden mer eller mindre; En Hammarsmedja ger 2 á 3 R:dr. Thessutan måste en hytta eller masugn betala en schatSchatzung af en Kreutser om dagen, och om thenna schatzung går öfwer landet och fordres in flera gångor om året, såsom 2 gångor ell: 2 3/4 schatzung, så betalas för masugnen så många gångor 1 Kreutser om dagen, thet är att räkna efter the 48 dagar, som masugnen må gå. Will nu någon blåsa längre, måste han begära lof och tillstånd och betala 2 R:dr om dygnet; är blåst utan lof, så äro therwid 10 R:dr böter, som förr sades. I the hyttor, som höra Bönder till, har hwar och en sina wissa dagar, sättande hwar och en upp för sig. När om morgonen Kl. 4 börjes sättas upp för en annan interessent och en annans räkning, så beräknas ock honom the utslagen, som ske efter middagen. Ifrån Lo till Müzen en liten Sokn och by räknes 1/2 stund. Här är snart sagt ej annat än berg, men i synnerhet bekant thet inwid byen belägna Berget Mertenshart, och thet för thess åtskilliga grufwor grufwor och Werk, ibland hwilka är thet förnämsta thet så kallade Müzner-stahlberg, hwarifrån the 6 hyttor, som i Sieger-landet blåsa Tackstål och thermed förse the många stålhyttor ej allenast här i landet, utan ock i Bergs- och Marcks-landet, egentel:n undfå theras malm, som thenne ock skall wara then bäste af thet slaget. Grufwan ligger mitt på twäran af berget, och går man antingen neder på twära stegar till 40 f:rs diup, eller ock kan man gå in igenom wattu stollen, som sträcker sig öfwer 350 f:r i längden och kommer in på föresagda diup, warande dock ännu en ort emot 10 f:r diupare. Och ehuruwäl thetta werk synes stryka emot Norr och Söder, hwarefter the thet till 100 f:r i längden bearbetadt, så är thet dock egentel:n ett Stockwerk, finnande sig stålstenen öfwer alt, så wäl på botnen, som i wäggarna, allenast att här och och ther klyften inhugger, som är af en hård, wild och swartagtig art. I öfrigit är thetta werk öfwermottan wäl anlagdt och drifwit i stora höga rum och orter, med Bergfästen och Pelare wäl förwarat, och efter all Bergsbygnad och konst fortsatt. Om thess ålder har ingen kunnat gifwa besked, emedan inga handlingar finnas, omskönt thet är klart, att här och häromkring i långa och gamla tider blifwit bearbetat, och, som folket säga, öfwer 300 år. Werket är fördelt i 312 Mass stein, thet är namn eller delar, hwilka the 6 i Nassau-Siegen belägne och omtalte Stålmasugnar, Lo, the 2 wid Müzen, Dahlbruchhyttan, Holckhusen och Aldembach emellan sig delt. Men förutan then andel, som Fursten niuter, såsom ägare af Lo-masugn, så har han ock 1/10 del af all malmen och thet på grufbacken. Widare drifwer han för egen räkning then så kallade Herrschaftliche ort grufgrufwan, om hwilken, omskönt han härtills ej warit så serdeles, Fursten nu går till rätta för Riks Cammar Rätten i Wetzlar med the andra interessenter sina bönder och undersåtare, såsom the ther ock therutinnan påstå lika del och gemenskap som i the andra. Man räknar, att alla år brytes ur thenna grufwa 60 loss stålsten eller malm, hwilken är af en hwitagtig färg, och ju mera grobspeisig ju bättre, och 20 loss brun Jernsten eller malm, hwilken winnes litet längre upp emot berget, ligger närmare emot dagen, är af ringa halt, och brukes allenast i smältningen att ställa then starka flussen af stålsten och sätta then till rätta; så att hela utkomsten af hwad som brytes stiger till 80 loss, hwarje loss á 13 wagen eller ock 14 1/2 wagen, när Furstens tijonde del ej är afräknad. En wagen håller här 4 Karren eller Kärrlass, som gör om året 4160. 4160 Karren. Grufdrängarnes antal besteg sig nu i allo till 37, hwilka niuta arbetslön efter hwar loss malm, the bringa upp, neml:n ifrån 1 till 1 1/2 R:dr och theromkring för hwarje loss á 14 1/2 wagen, alt som orten är god och ynmog ther the bryta. Men för then bruna stenen niuta the 1 fl. á 40 styfwer p loss, och måste skaffa sig lius och låta smida werktygen, hwartill them dock gifwes jern och stål af Interessenterna. Så måste ock arbets folket skaffa Krutet, hwarmed the spränga, som här är thet wanliga maner att arbeta, och betala bygnings omkostnaderna i grufwan, som dock ej äro så serdeles store. Öfwer Grufdrängarna är en Bergmeister satt, som ordnar och styrer grufarbetet, och är sielf en af arbetarna. Han niuter i lön, utom hwad han med sitt arbete kan förwärfwa, 12 R:dr om året; Näst honom äro 2:ne Geschworne, som böra gå then förra tillhanda i råd och dåd och dåd, och niuta hwarthera 312 albus eller 1 albus för hwar mass stein och namn i Werket. Så är här ock på Furstens wägnar en hytteskrifware, som tager emot all malmen för Lohyttan och wäger och säljer ut thet råa stålet till hammaren. Thenne måste göra sina räkenskaper till Furstens amtman, som är therhos Hyttwerwalter, har öfwer alla the andra att säga, och niuter för thenna tienst 30 R:dr om året. Några 100:de famnar högre emot samma berg och emot Norden eller Nordost, ligger then andra grufwa kallad der wilde man, hwilken och drifwes af andra Interessenter, som delt Werket i 135 Kucksen eller delar. Ther skall ock af gammalt warit bearbetat; men sist begyntes å nyo för 14 á 15 år sedan, tå the sänkte ifrån dagen i tanka att finna af then brunna torra jermalmen, then the ock funno i bör[marginalia: d] [marginalia: ☽, ♀, ♄] i början, men sedermera stålsten, så att man ej utan orsak menar thetta wara en arm af then nedanföre belägna Stock. När the sänkt 9 famnar diupt, föllo the först på Silfwermalm, finnande the jämwäl här och ther Bly- samt Kopparmalm, hwilka alla 3 ligga här och ther i Körtlar och inuti stålstenen, och finnas ofta i en sten tillsammans. För 14 dagar för min ankomst hit hade the träffat an en ort eller körtel af Silfwermalm, hwar strecket war till 2 fot starkt emellan thess hängande och liggande, och gaf stort hopp. I öfrigit arbetades i thenna grufwa på 5 ställen af 14 grufdrängar, som niuta 8 weispfenning eller albus om dagen hwarthera, arbetande 8 timar, men måste skaffa lius och smidarelön för Werktygen. Och som alla thessa slags malmer finnas Näst- och Körtel wis och ibland stålstenen, så sitta på grufbacken en hop gossar, som sofra ut hwart slag för sig till smältning, warande rande wäl the, som ej utan grund wilja döma, att när the komma med arbetet diupare och lika emot stålstenswerket nedanföre, thenne tå tör taga öfwerhanden, och Silfwermalmen med the flera förlora sig. Uppfordringen sker medelst en så kallad Hund eller Skottkärra igenom Wattustollen, som blifwit inslagen till öfwer 90 famnar i längden, och på 22 f:rs diup, hwar grufwan och är diupast. Och har thenna grufwa en tid ej blifwit så starkt drifwen, som kunnat ske, emedan under Furstens, som är ther en stark Interessent, omyndiga år man gått med arbetet sakta tillwerka. Stålstenen är nästan af samma art och godhet, som then ifrån nedra stålberget, så att then bäste skall gifwa till 50 proc:t. Silfwermalmen är af åtskillig art; Then rikaste har gifwit till 2 qw:r Silfwer af 1 Cent:r malm; En annan 1 qw:r och therhos 11 á 12 p:ct Koppar och så omtrent. Then Then Kopparmalm, som finnes särskilt, är af en Kisagtig art, och ger till 15 proc:t och theromkring; men så måste ock then Kopparen segras, såsom Silfwerhaltig. Blymalmen har gifwit till 40 proCent i bly och 6, 7 p:ct i Silfwer och mer. Ifrån d. 19 Decembr. A:o 1721 till d. 19 Aprill 1726, som äro 4 1/2 år, har wid thenna Wildemans grufwa af 1600 Cent:r malm och Bokschlick blifwit utbragta 978 qw:r 9 lod 4 1/2 gran fint Silfwer, och 58 Cent:r 86 skålpund gårkoppar, hwaraf man löst i penningar 16395 R:dr 26 albus 4 heller. Theraf i utbyte fallit 3586 R:dr 40 albus. Fursten niuter af thenna grufwa sin rättighet sålunda, att förutan the delar han sielf drifwer, har han hwar 10:de R:dr fri i omkostningarna, och thessutan niuter han hwar 10:de R:dr af utbytet. Betienterne wid werket bestå af en Stigare, som styrer grufwoarbetet; Schichtmästare, som håller Räkenskaperna, och wäger ut och in wärket med mera, att ej nämna na Fineraren och Smältarna wid hyttan; och entel:n en Berg Inspector wid namn Fresenius, som drifwer och wäl förstår Segerwerket. Hans lön har warit 250 R:dr om året; men nu niuter han under Regeringen ej mer än 80 R:dr. Emellan thessa bägge sistbemälta är en annan gammal ödes grufwa, kallad die Brase, och som nyligen blifwit af några bönder å nyo uptagen, och thesse drifwa arbetet lamt, så kan man ännu ej något therom nämna. Längre emot Norr är åter en gammal grufwa, then the kalla then Alten berg, och hwilken någre Interessenter nu börjat ränsa och drifwa in en wattustoll. Så ser man ock thessutan öfwer alt häromkring gamla Sänk- och försökningar och slaggwarp, hwarom man ingen kunskap hafwer, skolande efter berättelse thetta berg Martenshart wara fullt med gångor och Streck, som alla gå Norr och Söder. På then andra och östra sidan theraf äro ock åtskillige Stollar [marginalia: ♀] Stollar och gamla werk drefne och bearbetade wordne. 1 1/2 stund härifrån bortom Holckhusen ligger Rohrbach Kopparwerk, hwaraf malmen, som är af en Kisagtig art, smältes wid hyttan i Müzen, och har thetta werk gifwit till 100 Cent:r Koppar om året. Wid Byen Müzen är först en Smälthytta, ther malmen smältes, som winnes wid Wildeman, och är ugnen bygd på sätt, som i Tyskland brukeligit är och annorstädes omtales. Sedan är ther en så kallad Bränugn, hwarest Skärstenen, som faller af then första smältningen, emedan han är mycket Speisig och arsenicalisk, rostes och brännes, sedan han är slagen helt små, i 14 á 16 daggar, och sedan sättes åter upp på Hyttan att smältas till Koppar. Thenne Bränugn war 16 fot lång, 7 fot bred och mitt uti 3 1/2 fot hög, hwälfd aldeles som en bakugn, och är han egentel:n en windugn, warande på then ena sidan eldstaden, som är tämmeligen liten att bespara thermed wed, och hwarifrån lågan spelar upp igenom ett fyrkanfyrkantigt hol in i ugnen, och så öfwer godset och ut igenom skorstenen på andra sidan. Men hwad mera härtill hörer i anseende till Segerwerket och thess ugnar, kommer längre fram att omröras. The Jernwerk och masugnar, som i Nassauiska och the omliggande länder finnas, äro som följer: I Nassau-Siegiska landet af Reformert Religion äro 1:o Holckhusen. 2 3 } Mützen masugnar 2:ne. 4. Dahlbruch. 5. Allembach 6. Loo. Thesse 6 masugnar smälta och blåsa stålsten ifrån Müzner stahlberg. The öfrige blåsa tackjern, såsom 7. Niederscholden. 8. Gosenbach 9. Birlenbach 10. Auf der Sing 11. unter dem Hehn. Widare äro på samma reformerta Bottn 10 Stålhammare, 11 Stångjernshammare, och en Räck-hammare. I Nassau[marginalia: ♂] I Nassau-Siegiska landet af Romersk Catholisk Religion äro följande masugnar 1 2 3 } in Eisern 3 masugnar. 4 5 } Eiserfeldt 2 d:o 6. Marienborn. 7. Dieffenbach. 8. Wor der Hart. På samma Catholiska botn äro 7 Stångjerns Hammare och 1. Räckhammare. I Nassau-Dillenborgiska landet äro masugnar 1. Ewersbach 2. Heyger 3 Oberschelt 4. Unterwilt. 5. Waldbach. 6. Salgendorff. 7. Neünkirchen 8. Schrüthütten 9. Zebbefelt 10. Wiederstein. 11. Auf der Helle. Auf der Lippe är en Kopparhytta. Sammaledes äro ther 4 Stångjerns hammare. I then så kallade Freyen grund eller Seinischen, hwilket hörer Grefwen af Hackenburg till, äro följande masugnar, hwilka stå alle på ett watn 1. Als dorffer hütte. 2. Die alte Grühnemich. 3:o 3. Die neue d:o 4. Threspicher hütte 5. Biesdorff. 6. Daden. 7. Modersbach. 8. Brechtbich. Wid Daden äro ock 2:ne Kopparhyttor och ugnar, som förses med malm ifrån grufwan af samma namn, som är ett godt och berömdt werk, belägit im freyem grund, hwilken skall wara half Dillenborgisk, half Hackenburgisk. Så är ock i Dillenborger-landet en Jernplåt- och Blechfabrique wid Eybelshausen. I grefskapet Wittgenstein äro 2:ne masugnar och 11 hammarsmidjor. I thet så kallade Wildischem lande emot Rhein sidan äro 2:ne masugnar och 5 hammare. I grefskapet Braunsfels 3 masugnar och 7 hammarsmidjor, 1 stålhammare och 2 Jerntråd-dragerier wid Asslar 1 stund ifrån Wetzlar. I grefskapet Nassau-Weilburg 3 masugnar och 3 hammarsmidjor. I grefskapet Usingen 2 masugnar och 4 stångjerns hammare och en Kopparhammare. I Nassau-Idsteiniska Landet eller Furstendömet äro 3 masugnar, och 6 hammare [marginalia: ♀] [marginalia: ♀] [marginalia: ♂] Hammare. I Landgrefskapet Homburg och wid Ober ursel äro 4 Kopparhammare och 1 stångjerns hammare, samt en nyss inrättad tråd fabrique. Wid Hoffheim i Maijntziska landet är ock en stångjerns hammare. Thessa äro the Jernwerk, hwartill höra the wid Cölln upräknade, som äro belägne på thenna sidan om Rheinströmen. På andra sidan och i Pfaltz äro wid Stromberg 2 masugnar och 2 Hammare. I amtet Kirchheim, som är Weilburgisk är en masugn och 1 stångjerns hammare. I Saarbruckiska Gebietet 2 masugnar och 4 hammare. I thet Leiningiska 1 stångjerns hammare. I öfrigit kan märkas, att, efter en Bruks Patrons berättelse utur grefskapet Braunsfels, gå masugnarne ther och theromkring gemenligen 24 weckor om året, och blåsa till 3000 skålpund tackjern om dygnet; men i Hammarsmidjan smida the till 1200 Cent:r stångjern om året, och om weckan ofta till till 120 Cent:r eller 40 skeppund, och thet wid 2 eldar, och 3 drängar wid hwar härd. Widare berättade han, att han räknade sin winst af en Hammarsmedja med 2 Härdar till R:dr 1000 om året. I Staden Homburg bor en Lifländsk Baron benämd Creutz, bekant i alt landet omkring för thess kunskap eller åtminstone arbeten i Chymien, hwarutinnan han pratenderade till ofantel:n stora wettenskaper, såsom e.gr till att döma af the mineraliska Geister, som han må draga ut af en eller annan malm eller sten, om strecket eller gången är likt att föröka sig på diupet eller ej; oaktadt all thenna wettenskap hade han på ett obegripeligit sätt lagt neder till 40000 fl. /: efter berättelse :/ i en skog, en stund ifrån Homburg och i en Sandbacka, ther ej annat än drefsand och lös jord war, hwarutinnan han hade sänkt till 22 f:r, drifwit en stoll, som dock alt föll straxt igen och stod [marginalia: #] [marginalia: ♀] [marginalia: ♄] [marginalia: ☿] stod med ingen förtimring att twingas; inrättat Konst, haft Rutgängare, och ännu werkeligen arbetade emot allas inrådande. Hans Interessent war Landgrefwen af Homburg, så i thetta, som i ett litet Kopparwerk, kallat Winehr 5 stunder ifrån Coblentz, hwar the hade arbetat i 4 á 5 år, och haft till 200 Cent:r arm malm, hwilken blifwit smält i en hytta, then Creutz låtit bygga wid Homburg. Nu sades the träffat en ny gång wid Winehr, och fått litet förråd af malm, görande sig bättre hopp. Litet Blymalm hade han ock smält, then han köpt ifrån en ny försökning wid Limburg an der Lohn. Så har ock thenne Baron Creutz en qwicksilfwer grufwa i Pfaltz, 8 stunder ifrån Maijntz wid Musches landsberg och Nieder Wiesern. Thet har warit ett gammalt werk, lagt öde i thet Tyska Kriget, som man menar; A:o 1720 har B: Creutz thet åter uptagit, och låtit rensa, tå han fant, thet the gamla tämel:n all malmen efterhämtat hämtat. Men som han sänkte något litet therifrån, så föll han på åtskilliga Körtlar, som gifwit så mycket malm, att han tillwerkat till 2500 skålpund ☿ på ett år, och sade sig förtient wid thet werket till 4 á 5000 R:dr. Nu war han i werket att drifwa in en Stoll att leda ut watnet, omskönt grufwan ej skall wara öfwer 9 f:r diup, men arbetat i längden, finnande man ej, att malmen stryker emot diupet. Af ☿:t betalar han tijonde delen till Fursten. En och 1/2 stund ifrån ☿ grufwan i Pfaltz sade B: Creutz sig ock hafwa ett Kopparwerk, hwaraf han skolat tillwerkat till 600 Cent:r Koppar; men nu står thet stilla för en Process med Landsherren. Så berättade han ock om ett rikt blywerk i Würtembergiska landet i Schwaben. I hertigdömet Zweijbrucken har man i the senare åren ock börjat finna Qwicksilfwermalm på flera ställen, och har nu Hertigens Swärfader Von Hoffman en [marginalia: ♀] [marginalia: ♄] [marginalia: ☿] en förpaktning eller Patent på alla dylika befintel:e Werk ther i landet, som han ock werkeligen låtit försöka på några orter, men ej med serdeles styrka och drift. Malmen skall gifwa till 60 á 70 p:ct. Andre werk äro intet i Zweijbrucken, allenast att wid thetta tillfälle kan nämnas, thet 1/2 stund ifrån staden af samma namn är en Qwarn, hwar Agath och Jaspis slipes och poleres, ock allehanda små saker theraf förfärdigas, såsom Knappar, skålar, jettoner &c. Wid Oberstein, som hörer halft till Ottweiler, halft till Zweijbrücken, äro åtskillige sådane Poler-qwarnar för Agath, och skola arbets folket wara med Ed förbundne, att ej gå ur Landet eller lära någon främmande. Stenen gräfwes 9 mil ifrån staden Zweijbrücken. Wid en liten stad kallad Oberursel 3 stunder ifrån Ifurt, och omtrent 1 stund ifrån Homburg an der Höhe, hafwa hafwa 4 Interessenter nyligen bygt en Smedja med 2 Smälte- och 2 Räcke härdar, omskönt the sällan smälta och uparbeta något tackjern, hwilket i alt fall the köpa ifrån masugnarna i Braunsfels och theromkring à 2 fl. p Stahl á 170 skålpund. Mäst förarbeta the stångjern, thet the nu köpte i Ifurt för 5 fl. p wagen à 120 skålpund, och hwaraf the antingen göra allehanda groft arbete för Ifurtboerne, eller smidat ut helt fint och dragat sedan till grof tråd, till hwilken ända the hafwa bygt ett hus ofwanpå Smedjan, hwarest woro 2 par tänger för grof jerntråd, såsom Fenstertennar och tylikt. Eij långt ifrån thenna stad är ock en Kopparhammare, hörande en eller annan i Ifurt till, men gick nu intet. Wid Staden Hofheim i Maijntziska landet och några stunder ifrån Ifurt är ock en Hammarsmedja för allahanda groft arbete; Och thesse twå äro the endaste häromkring. [marginalia: ♂] [marginalia: ♀] [marginalia: ♂] Om Nederhessen och thet Casselska Landgrefskapet är mera Ruggogt och Bergogt än Öfwerhessen och thet Darmstädtiska, så är thet ock fast mera med Bergwerk försedt, hwilka så af the forna Landgrefwar, som i synnerhet af hans nu Regerande Durchläntigkeit blifwit så wida bragte och befrämjade, att, när man undantager Qwicksilfwer, Bly och Tenn, the andre Metaller alle här i landet tillwerkas; och om icke antimonium och Wissmuth här gräfwas, hwilket senare torde till äfwentyrs följa på Cobolden wid Rigelsdorff, Arsenicum och Swafwel ej eller ther göras, så är then bristen nog ersatt igenom the ansenliga Alun och VictriolSalt- samt Stenkols werk, så wäl som igenom then nytta af åtskilliga Jordarter och tylikt årligen hämtes. Förutan the åtskilliga stenbrott för Byggningssten, så brännes på flera ställen Gips af Alabaster, och Marmor, Achat och Jaspis poleras på Polerqwarnarna wid Cassel och Franckenberg, till hwilken till hwilken ända hans Durchleutigkeit Landgrefwen skaffat folk ifrån Zweijbrücken. Kopparwerken äro egenteligen twå, Rigelsdorff och Franckenberg, hwilken senare Koppar segras; Och ehuruwäl nedanföre och wid hwart werk i synnerhet skall med mera talas om theras styrka och then ungefärliga fördel the årligen bringa, så skall dock här ock förut anföras, hwad som om Hessiska Werken i gemen, blifwit wid handen gifwit, tå Rigelsdorffer Werket wordet räknat bringa en årlig winst af 9000 R:dr; och thet wid Franckenberg af 5000 d:o. Masugnarne och Hammarsmidjorne tillika med Messingswerket och the twå Kopparhamrarne skola kasta af sig årligen 6000 R:dr; Dock the så kallade Forstuntzungen, eller then nytta och fördel, som Fursten har af thess skogar och allmänningar ej inräknade, så att årliga inkomsterne af nu ofwan anförda werk, efter thenna berättelse, kommit att stiga till 21 á 22000 R:dr. Jernwer[marginalia: ♀] [marginalia: ♂] Jernwerken bestå af 4 gångbara masugnar och 2 Enkla och 2 dubbla Hammarsmedjor, af hwilka förra then förnämste och fördelagtigaste masugnen ligger wid Feckernhagen wid Weserströmen 3 mil ifrån Cassel; Then andra hyttan samt en dubbel Hammarsmedja ligger wid staden Homberg 4 mil ifrån Cassel. Then 3:die masugn och Hammare är wid Byen Demsberg 5 mil ifrån berörda Hufwudstad; och then 4:de masugn och Enkla hammare wid Staden Rosenthal 1 1/2 mil ifrån Franckenberg. En dubbel Hammarsmidja ligger serskilt wid byen Lippoltsberg wid Wesern 4 mil nedan om Cassel. Men som för brist på skog mästedels 3 masugnar allenast nu för tiden drifwas, så räknes att the gifwa årligen tillsammans till 5000 Cent:r tackjern, och att stångjerns tillwerkningen stiger till 3000 Cent:r om året, kommande Smalcalder werken serskilt att omröras. Thesse Thesse nu nämnade Koppar och Jernwerk drifwas af Landgrefwen sielf och för egen räkning, så wäl, som the följande Stenkolswerk, af hwilka ett ligger i Grefskapet Schaumburg, wid OberKirchen, skall gifwa the mästa och bästa Swarta Stenkol, hwilka så kallas, emedan the äro af then färgen egenteligen, och i öfrigit feta, bitumineusa och the Engelska lika, och att skilja them ifrån the bruna Stenkol, som gräfwas i Hessen. Årlige winsten af thetta werk skall stiga till 4000 R:dr. På thet höga Meissenerberg äro 2:ne Stenkolswerk, som med mera komma att omtalas, och winsten hwaraf räknades till 20000 R:dr om året, och thet emedan 15 Saltpannor wid Allendorff drifwas altstadigt med kol härifrån, tå hwad thesse Pannor kasta af sig, ock bör begripas härinunder. The 2 Werk wid Habichtswald, och Hoff ej långt ifrån Caffel 3000 R:dr wid [marginalia: Stenkol.] [marginalia: ♀] wid hwilken föregående uträkning thet oförgripeligen synes, som hade man icke att befara, thet man giordt ett eller annat werk förnär och thet ringaste för thet högsta anfördt. Öfwer the BergInspectorer och Betienta, som sitta hwar wid sitt werk, är i Cassel Die Bergstübe, hwilken undertiden bestådt af 2 eller 3 BergsRåder, men nu allenast af en, neml. Bergsådet och öfwer Berg Inspectoren Carl Zumben; En BergSecretario och En Scribent. NB. Thenne Zumben äret, som war tillförene på Hartzen, som han ock mig berättat, att bemälta samtliga Bergwerk på Hartz bringa Churfursten af Hannover in 180000 R:dr hwart 1/4 dels år; och att ther förbrukades årligen till 36000 fuder kol. Hans måg Fulda är Bergbetient wid the nya Keijserliga Kopparwerken Meijdanbeck och Orwitz i thet eröfrade Panath, thet är Gebietet Temesvar, och som thessutan bemälte Bergsråd Zumbens Son samma werk besedt, så berättade han, att thet woro nu 7 år 7 år, sedan the blifwit af Keijsaren å nyo uptagne, skolande under then tiden, Turkarne them besuto, warit drefne af Greker och med Slafwar. Ty woro ock Schachten i Medanibeck till 40 famnar diupa, och the i Orovitz något mer; Och Stollen wid then förra orten till 400 f:r lång. Arbetskarlarnes antal i bägge werken besteg sig till 600. En del af malmen rostades; en del, såsom then rikare intet. Wid Medanibeck skola till 12000 Cent:r malm blifwit wundna om månaden, och wid Orowitz till 1000 Cent:r, och i 3/4 år af 1725, 6000 Cent:r Råkoppar blifwit wid bägge Werken utbragte, hwilken Cent:r Rå Koppar ther galt 45 Keijserliga fl. à 40 styf:r. Andreas Hildebrand ifrån Illmenau, nu för tiden Finerare wid Wielberg, i Hertigdömet Bergen, hwarom förr är talt, hade ock för tu år sedan warit i Orvitz 12 mil bortom Temesvar, tit Keijsaren låtit honom komma. Han berättade att grufdrängarne, som arbetade [marginalia: Stenkol.] arbetade wid thessa werk, woro wid 600, och att Koppar tillwerkningen steg till 60 á 70 Cent:r i weckan, hwilken dock ej war segerwärdig, och altså för honom intet arbeta thersammastädes. I öfrigit woro ther ett godt land och för ringa pris att lefwa, och öfwerflöd på matwaror, men på penningar stor brist. Som Keijsaren har gifwit allehanda encouragement för främmande att sätta sig ned i thessa eröfrade länder, så hafwa ock werkel:n en myckenhet begifwit sig tit utur Tyskland, som ifrån Maijntz, Trier Fulda &c. Nu följer att serskilt tala om the förenämda och andra BergWerk, efter som the hwart efter annat kommit att beses och befaras tå man först går till them, som ligga wäster ut ifrån Cassel, och ibland hwilka straxt förekommer Stenkolwerket wid Habichts walde, belägit till en par stunder ifrån Staden, och på thet höga berget, hwar hwar Hans Durchleuchtighet then nu Regerande Landgrefwen låtit upprätta then ofantel:e bygnad Winterkasten 152 steg i högden ofwan Bergets topp, och ännu therofwanpå en Hercules af Kopparbleck sammanslagen 30 fot hög. Straxt här bortom är bemälte werk, hwilket gifwer af the stenkol, som kallas här i landet Bruna kol, emedan the äro mera lika ett förmoltnat trä, än them man egentel:n kallar stenkol, som ock undertiden ansenliga stycken finnas theribland, hwilka man ej swårt kan döma wara öfwerlefwor af någon öfwerswallad skog eller timmer. Dock skall ock wid Winterkasten af the rätta swarta Stenkolen tillförene något blifwit gräfwit, men närmare emot dagen än the bruna. Thessa ligga på somliga ställen till 5, 6, 8 á 10 fot diupt i theras lag, och hafwa öfwer sig ett tak af Ler eller drefsand, eller ock bägge. Man går igår in igenom en Stoll, then the indrifwit till 200 f:r i längden, och sedermera gått med andra trummor hit och tit att bryta kolen, som ligga widt och bredt i fältet. The woro nu i werket att sänka ett wäderschakt ned på Stollorten ifrån högden af berget, hwilket stiger alt fort ifrån början af bemälta stoll; warande man för öfrigit ej mindre i thetta werk med elak och swår luft och skadeliga dunster beswärad än i the öfriga werken af thenna art. Ther arbetade nu 6 Grufdrängar, hwilke niuta för hwart mått, eller, som the säga, Hund Kol, som the lefwerera wid dagen 8 Heller, thet är 2/3 albus, och håller thetta Kolmått 4 Engelska och Swenska fot i längden mindre 4 tum; 20 1/2 tum i diupet; 18 tum i bredden baktill och 17 tum frammantill. Ett sådant mått Kol försäljes wid Werket för 3 albus och 1 heller, och ger Werket gemenligen 15 à 18000 mått om året. FörtimFörtimringen i Stollen är ock förtingad, tå att sätta in en Churstock, /: stämpel :/ med Grundlade /: som ligger på botnen i stollen och kalles ock annars en Pfahl eller Ampfal, emedan Churstocken foges therin :/ och Kappe /: är thet trä, som ligger twärts öfwer stollen och håller upp taket, warande Supporterat af Churstockarna :/ betales med 2 albus; men så måste stigaren först hugga them till rätta. The som fälla och hugga them i skogen, niuta för en schock Churstöcke eller 20 stycken 7 albus; för en schock Kappen eller 40 stycken 5 albus; för en schock Pfäle, hè, 60 stycken 5 albus, att hugga them till i skogen. Forlönen betalar Landgrefwen, som sielf drifwer Werket. Omtrent 1 stund längre bort ligger thet andra Stenkolwerket kallat Hoff, hwilket sades wara af samma art och beskaffenhet som thet förra, arbetande ther nu 5 Grufdrängar. Ifrån Cassel räknas 7 stunder till then [marginalia: ☉] then lilla Maijntziska staden Fritzlar belägen i wägen till Ifurt och in wid flodden Eder, hwilken springer upp i Grefskapet Witgenstein, flyter så igenom Furstendömet Waldeck och 4 mil wägs igenom thet Hessiska, och faller entel:n ofwan om Cassel i Fulda strömen. Omtrent 1 stund nedan om thenna stad och på Hessisk grund, så wäl som ofwanom staden och i thet Waldeckiska, förer bemälte flod Guld, skolande efter sägn i thet sistnämde land wara en eller annan gång eller Streck, hwarifrån man menar thetta Guld sköljes af och släpas fort. Land Grefwen har förtingat guldwaskwerket, sedan thet af ofwanrörde Bergsåd Zumben blifwit på banen bragt, till wissa Ed sworna Personer af Landsfolket, hwilka arbeta och waska ther om sommaren, niutande efter slutat förting af H:s Durchleuchtighet 5 R:dr för hwart lod Guld the kunna lefwerera. Alla omkostnader inräknade, kommer ett lod att stå Fursten i 7 1/2 R:dr; och som thet är Guld af 22 Karath och 10 gran, hwilket hwilket är 2 grän öfwer finheten af ducaterna, som the nu slås, så är thet i sig till 10 R:dr wärdt. Men thet går thermed smått till; 300 Cent:r Sand, neml:n then grofwe och owaskade, gifwa 1 quintin Guld, och när han är så waskad, att thet gröfsta är borta, kommer af 100 Cent:r 1 quintin. Ther arbetes dock alla Somrar, och hwad ther blifwit samlat af Guld, har lupit ifrån 4 och 6 upp till 12 lod på ett år. Ibland the Bergwerk, som Flötswerk kallas, af theras flata liggande och strykande fort i marken, så att man gemenligen säger thet the icke falla öfwer en famn i tijo, har thet wid Franckenberg thet besynnerligt, att thet ej består af någon Schieffer eller hård sten och malm, utan af en lös Letten, eller fet jord och Ler, hwilket förer med sig allehanda främmande Kroppar, som hålla dels Koppar dels Silfwer, theraf man ock tagit anledning att sluta, thet the må wara så många öfwer[marginalia: ♀ ☽] öfwerlefwor och tekn af en allmän, eller besynnerlig wattuflod, som kastat thessa kroppar tillsamman här i fälten, eller rättare spridt them omkring här och ther i then lösa jorden. Och kan thet ej obemärkt låtas, att thetta med the följande werk wid Saffenberg, Gottelsheim, Nordenbeck, Entzen och Itter, ja the som längre fram förekomma i thet Waldeckiska, och ligga i bara Sand, och entel:n wid Stadberg i Cöllniska Westphalen, förutan att theras art och Beskaffenhet i många stycken kommer öfwerens, ligga som i ett streck och ifrån Söder till Norr, warande i neigden af alla thessa orter förmodeligen många flötzer och fält, som ännu ej blifwit utfundna eller sökta. Men hwad the omtalta främmande Kroppar, ware sig Figurata eller Petrefacta, angår, så äro the wid Franckenberger-werket endast och förnämligast till seende Thetta Werk skall först wid wid år 1600 blifwit bekant, och dels af Land Fursten dels af Interessenter drifwit till år 1616, ifrån hwilken tid thet stadigt på Lands Furstens omkostnad och för thess räkning wordet bearbetat. Thet består af åtskilliga Fält eller Flötzen belägna till 1/2 och 1 god timas wäg ifrån Staden Sud-ost ut. En del af thessa Fält och Flötzen ligga diupare, tå man gemenligen wid sänkandet af Schackten finner 12 f:r diupt och under Damjorden en hwit- eller Gulagtig sten, hwilken när Grufdrängarne finna, weta the ther ligga en Flötzmalm under, omskönt man ej kan döma om thess art och styrka. Thenne gule sten sträcker sig på diupet till 7 fot, och följer sedan ett wildt berg af åtskillig art, tils man kommit 6 f:r diupare, neml:n therifrån, hwar thet gula berget börjar, tå man åter gemenl:n räknar 6 famnar ned på botnen och Solan af Flötzen, hwilken mästedels täckes täckes af en Kalksten, af hwilken art then ofwansagde gule ock synes wara, men sielfwa taket af flötsen består af en icke mycket tiock schieffer eller swart sten. Dock träffar icke alt thetta på alla ställen in, ty att en del fält ligga på mycket mindre diup, så att the ofta wisa sig upp emot dagen, i hwilka then gule stenen ock ej är till finnande; men så hafwer man ingen annan utwäg att uptäcka och söka en sådan flötz än med Sänkning af ett eller annat Schacht till försökning. Thessa Fält och Flötze ligga alla i ett fruktbart och besådt land och Kornåkrar, och komma mästadels i från Söder och gå ut emot Nord-ost, allenast att thet så kallade Cronfeldt löper twärt emot; Och stryka the widt och bredt i marken, tills the antingen af en dal eller inhuggande berg afskäras. Alla äro af then art, att the bestå, bestå, som sagt är, af en lös blåagtig jord eller Ler, uti hwilken så malmen ligger, som the främmande kroppar, som sades finnas theribland, antingen thet äro Kohlgraupen, hwilka så kallas, emedan the äro eller hafwa alt anseende af petrificerade kol; Stangengraupen, såsom stycken af små stänger af petrificerat trä; Kornax petrificerade; Flingenfittichens, så kallade theraf, att the ligga i Leran, som intrykta wingar af flugor och tylika insecter, eller som små örter, eller som skal af sädeskorn, med mera, hwilka alla hålla ♀ och ☽, ja thet senare ofta wäxit och gedieget. Thet första och närmaste Fältet emot Staden är das Neue Gnadenthaler feld, som ock warit thet rikaste, men står nu stilla för wattusiuka skull; förthenskull en Stoll ther indrifwes, som redan war 240 f:r lång, men ifrån Schaktet /: Lichtloch :/ hwar förtimringen börjar jar, 174 fam:r, och återstodo ännu till 200 f:r, innan man med arbetet och Stollen kunde komma in i fältet, om hwilket mycket godt hopp hafwes. Thess största diup ned på solan af flötzen och hwar Stollen kommer in, är 27 famnar, och thess Schakt 6 i antalet, neml: Printzessia Wilhelmina; Landgref Carl; Marien schakt; das erwartende Glück; die wunschende hüuffte och Prints Maximilian, nu alla fulla med watn. Then waskade malmen ifrån thetta fält hölt af Centneren 10, 12, 14, 16, 20 och wäl flera skålpund ♀, och 1/2 3/4, 1, 1 1/2 á 2 lod Silfwer. I concentrations arbetet, hwarom nedanföre war therpå så stor afgång och theremot så stor tillökning i halten, som af the andra slags malmer kan dömas. The rikaste graupen af kol och stangengraupen funnos ock i thetta fält, och höllo 1, 1 1/2, 2 á 3 lod ☽ p:ct, och 12, 13, 14, 15 till 20 och undertiden öfwer 30 p:ct ♀. 2. Thet andra fält kallas Cronfeld Cronfeld, ligger på andra sidan om dalen norr ut, är 11 f:r diupt, och står nu stilla för watn 5. der Alte gnadenthal är utarbetad och står stilla. Thess högsta diup war 15 f:r NB. I Schacktet Prints William besågs en wetterlotte, eller windfang, som är bygd af bräder en fot eller mer i 4kant, hwars öfwerste del, giord som en Kupa eller toppen af en skorsten, kan wändas emot wädret att fånga thetsamma och bringat ned i Grufwan. Thenne Lotte går ned till Schachtbotnen 15 f:r diupt, och thermedelst ledes wäret tit ned och så widare igenom en trumma, som går rundt omkring orten, hwaräst arbetas, och hwilken trumma löper ändalängs wäggarna och är igenmurad, men inuti så wid, att en karl kan krypa therin, när behöfwes. Och går trumman, som sades, runt omkring Orten, så att wädret kommer in på en sida en sida af schachtet eller fyllorten, och går åter ut på then andra sidan igenom samma trumma. 4. Thet 4de fältet är der Freudenthal, och nu thet bäste och rikaste, sedan der neun Gnadenthal står stilla. Här äro 3:ne Schacht sänkta, neml:n Printz Leopold, är 24 f:r diupt, och betalas arbetet här med 27 albus famnen, hwarom nedanföre. 2. Schachtet die hoffnung, är 30 f:r diupt. Gruffolket niuta här 28 albus 8 heller p famn. 3. die neue hoffnung, 27 f:r diupt. Famnen betalas här med 27 albus. I thetta fält finnas nu åtskilliga figurata, som flingen fittnhens, Stangengraupen och Kornaz, hwilka senare hålla till 3 à 4 pc:t ☽, och 16 á 18 pc:t ♀, så ofta hålla Gedieget. Then waskade malmen härifrån håller ungefär 13 áà 14 skålpund ♀ och 1/2, 3/4 á 1 lod ☽ riktigt. Efter Concentrationen, tå omtrent 44 á 45 skålpund gå bort i oart på hwar Cent:r waskad malm, håller Cent:r Cent:r 25 áà 26 skålpund. 2 och 1, 1 1/4, 1 1/2, 1/34 lod. Silfwer. 5. Fältet Rosenberg står stilla, emedan watnet tagit öfwerhanden, warande i öfrigit ett nyl uptagit fält. 6. Fältet Huhnsland är thet andra, som nu bearbetas, har 2 Schacht: Printz Fredric är 24 f:r diupt, och är arbetet ther förtingatt till 24 albus famnen. der nöthige Durchsschlag, 23 1/2 famnar diupt; arbetet på flötzen betaltes med 23 albus 8 heller. I thetta fält brytes. then renaste malmen, och theribland the figurata, som kallas flingen fiettihens. Then waskade malmen håller 3 a 3 1/2 pc:t ♀ och quintin ☽ knapt. Then concentrerade malmen håller 4 á 5 skålpund ♀, gående till 35 á 36 skålpund bort af oart p Cent:r waskad malm; I ☽ håller han 1 á 1 1/2 quintin. 7. Thet 7:de fältet, men thet 3:die och aflägnaste, som nu är i arbete kalles Koppelbielerfeld. Thet har 2:ne 2:ne Schact till 4 á 4 1/4 famnar diupa. Thet 3die i är nedslagit på fallet af Flötzen, att watnet må draga sig tit och i Sumpen, och blir thetta Schachts diup, när färdigt, af 6 f:r. Durchschlaget emellan the 2 förra Schachten är 33 1/2 famnar, och grufwearbetet förtingat för 20 albus famnen. Här finnas jemwäl kohl- och Stangen graupen, samt ett slags runda blå kulor och grön sandmalm, hwilka dock äro arma af halt. Ty att then waskade malmen af thetta fält håller ej öfwer 7 och 7 skålpund ♀ och 1 á 1 1/2 quintin ☽. I Concentrationen går ungefär bort oart af 1 Cent:r waskad malm till 29 och 30 skålpund, och håller sedan 1 Cent:r. 9 till 9 1/2 skålpund ♀ och 1/2 till 3/4 lod ☽. Grufwearbetet förrättes på thet sättet, att ett Schacht först sänkes ned på solan af flötsen, hwilken the sedermera efterfölja härts och twärts, antingen med durchschlag och öpning emot ett annat Schacht eller med andra trummor och levells i fältet, them the kalla Lauf strech, såsom i såsom i hwilka fram fordringen sker, ifrån fält till fyllorten. SIelfwa flötsen eller laget af leran, i hwilken malmen ligger, är på intet ställe öfwer 10 eller 12 tum hög; men hwart Durchschlag och Lauf strech bör af grufdrängarna huggas 63 tum bredt och 26 á 28 tum högt, efter som flötsens högd är till eller trummans längd. Förthenskull i Koppelbielerfeld till Exempel, hwar durchsslaget är ej så långt, arbetet fants nedrigare en god del än i Freudenthaler feld, hwar Lauf strechet nu war öfwer 150 f:r långt, och i hwilka långa trummor man finner taket sätta och sänka sig snarare, ehuru med timring, hwar som behöfwes, understödt. I thessa trummor ther man ej utan möda på händer och fötter kan draga sig fram sitter karlen med föttren i kors, och halsen och hufwudet på sned, hwilket ock gifwit them så här som annorstädes namn af Krum hälsers och theras theras arbete krumhälser arbeit, af then wanan the få att låta hufwudet hänga på en sida, och hugger så med Kilhackan lös jorden och malmen, eller ock, om några wacken i e, hårda stenar och klyft enkomma, med Eissen und schlägel; men fram fordringen sker allenast af smågossar, som skiuta hunden eller kärran till fyllorten. Som flötsen sträcker sig widt och bredt i fältet, så arbeta the först ett streck ända fram, så långt the kunna och malmen går, Sedan gå the tillbaka, fylla upp och förmura thet förra arbetet och trumman och börja åter ett annat, thet the drifwa till samma längd som thet förra, fortfarande sålunda, tils the hela fältet igenombrutit. I botnen af hwart Schacht gemenl lämnes en sump af 7 fot diup, hwilken täckes till med bräder, och hwar thet till, flytande watnet sig samlar och windes sedan upp i tunnor wid början af hwarje Schicht. En sådan schicht är af 2 timar ifrån klockan 4 om morgonen gonen till klockan 4 om aftonen, dock en tima fri räknad till middagen; och är hwarje grufdräng ålagt, att i then tiden bryta ett wisst stycke fält, såsom i Koppelbieler-feltet 1/2 famn i Schichten; I Frendenthal 5 famnar i 11 schicht, och så fort, men bredden och högden äro ofwanföre ammärkta. Hamnen räknas af 7 fot, hwarefter Grufdrängarna niuta sådan lön, som redan wid hwart fält är sagt wordet, och måste theraf betala thet öfriga arbetsfolket, neml en Anscläger, som fyller kupelen eller tunnan i schakten, och niuter 3 1/2 albus om schichten; Twå haspelers, som winda upp malmen, och få 4 1/3 albus hwarthera om schichten. Och gossarne, som skiuta fram malmen till fyllorten, hwilkas lön är 2 2/3 albus om schichlen, och theromkring. Grufdrängarnes antal besteg sig nu i Freudenthaller feltet till 28; I Huhesland till 16; I Koppelbieler 20, och i Stollen 6 drängar och gossar. Öfwer hwilka alla äro 2ne Stigare, som grufbygnaden, och arbetet böra bewaka och ordna och af och af hwilka then äldsta niuter 1 1/4 R:dr, then andre 1 1/2 R:dr om weckan. 32 albus. eller weispfenninge göra 1 R:r. När malmen är upfordrad ur grufwan /: tå han är miuk som ett wått ler :/ antingen han består af en Blankertz, hwilken ligger i en tum skålla emellan leret, som i der alte hoffnung, eller af Schalen, thet är, af tunna på hwarannan liggande Skölar och schieffer, eller och af Sandertz, som i koppelbielerfelt; eller af en Letten och ler, så måste han ligga en god tid i luften att förwittras, och thet ju längre ju bättre, till tu eller 3 år, alt som ther är förråd till, tå leret eller oarten mollmar eller smolnar bort och faller till stoft, men the inblandade malmkorn, och och tylikt, hårdna och warda tyngre, så att the under waskningen ej så lätt kunna flyta fort. När thetta så legat en tid, föres thet till Konstwasket, som ligger straxt ofwan om then nya hyttan, och hwarest äro 2ne kar till 2 1/2 a 3 fot á 3 fot diupa, och af 8 á 10 fot i diameter, af starka Ekbräder sammanslagne. Malmen skiutes in med skottkärror ifrån högen, som ligger utanför huset, och up i then andra wåningen, så att säga, hwarest han slås in i en Lar, äfwen som i en qwarn, wid foten af hwilken och nedantill är en lucka eller bräde, hwilket, när thet drages upp, rinner malmen ned i karet, hwarest han står i watn i 12 timar att löses upp, och göras miuk. Igenom botnen af karet går nedan ifrån upp en wändstock, som wid thess nedersta ända och fot har ett Kugghiul / lanthom / hwilket i ett annat rum under ther karet står, drifwes omkring af ett kamphiul, som sitter på wänd stocken af stora wattuhiulet. Stocken, som går upp igenom karet, är igenomslagen med 2 andra stockar i Korswis, hwilka ligga horizontelt rätt öfwer bräddarna af Karet, och thessa 4 stockar hafwa en hop. en hop träpinnar igenom slagna, hwilka pinnar gå ned i watnet, och när först then perpendiculaire wändstocken går omkring och thermedelst the 4 qwärstockar, röra thesse pinnar om malmen i karet alt fort, så att leret och slammet kommer att lossas och gå af. På en sida om karet och i brädden theraf, något ofwan om botnen är ett fyrkantigt hol, hwarest then lätte orenligheten och slammet rinner med watnet bort igenom en stor ränna, och ut ur huset in i en Sump, hwarutur thet sedan samles i en hög och förwares, tills, när tid gifwes, och annat wask ej förehafwes, thet waskas i Slamkistorna och entel:n på Planhärden att thet hosgående godset må så hämtas åter. Bredewid thetta förra hol är ett annat wid botnen af karet, hwarest, när man så will eller att malmen är nog waskad, man låter honom ut i en bred och diup ränna af bräder, hwaruti han siktes igenom 2:ne sikt giorda af messingstråd. Thet Thet gröfsta är, så att ett stort finger knapt går igenom, så att thet gröfsta af malmen blir liggande i Siktet, hwilken malm är egentel af thet slaget, ther the omtalte flingen fittichens finnas påtryckte, och kastes han så bort i warp och högar åter att för wittras i luften, bokas sedan sönder, och waskas i slamkistorna och på Planhärden, tills alla the swarta kornen, som dock tå äro sönderbokade till stoft, äro samlade. Then malm eller thet wask, som går igenom thet grofwa siktet, och faller ned i rännan, siktes åter igenom ett finare Sikt af messingtråd, ther ett litet finger ej går igenom, och här sökas ut och samlas mästedels the berörda kohlgraupen, kornax och blommor, som äro rena och rikare stycken, och ej komma att bokas, utan sättas så hela upp på smältugnen Wid Konstwasket äro 6 arbetskarlar karlar, hwilka niuta tillsamman för hwar Centner the samla af thessa rena stycken, 6 albus, men för then små waskade malmen 3 albus p Cent:r, hwarwid kan aktas, att Centneren wid wasket är af 114 skålpund men wid hyttan af 108 skålpund. Man sade waskad malm /: Gewashene ertze :/ Så kallas egentel then smärre och finare malm, som går igenom thet andra sikt och blir liggande på botnen af rännan dock närmare upp emot karet, och hwilken föres sedan till hyttan, hwarest han tillförene så smältes, men nu Concentreres. Thet som flyter ned till ändan af rännan med watnet, och har ännu mycken oart med sig, bokas, slummes och waskas på Planhärden. Then waskade malmen sades tillförene blifwit, som han då war, på smältugnen uppsatt, men nu Concentreras; Ty som thet fants, att han ännu hölt en stark oart och i synnerhet, Jernbinda Jernbind, så har BergsRådet Zumben inrättat thet så kallade Concentrations arbete, hwarmedelst malmen renses widare ifrån thess oart, så att tå gemenligen till 3600 Centrer waskad malm årligen fallit wid werket, the igenom thenna Concentration blifwit reducerade till 2000 Centner; Och som till smältnings af hwarje 100 Centner malm räknas högst 1 Reis kol áà 4 R:r, så har besparing i längden af tiden ej något oansenligit inbragt. Thetta arbete består therutinnan, att die gewaschenne ertze, som komma ifrån Konstwasket, bokas här åter, men torra och utan watn, på thet the sedan må thesto bättre kunna siktas ty att när the äro bokade, the siktas igenom ett tämmeligen fint messings sikt, och the som falla therigenom, waskas först i en Sump, tils the äro rene, som skönjes af watnets klarhet; men slammet, som rinner bort med wattnet, slammes åter i 3 på hwarannan följande jande Kistor, och änteligen waskas på Planhärden efter wanligheten. The, som ej gå igenom siktet, bokas åter torra, slammas och waskas. Thet kan therwid agtas, att samma siktande ej sker med hand, som wid Konstwasket, utan sålunda, att wändstocken af wattuhiulet, som drifwer Bokwerket, har ett kamphiul med 8 á 10 Kammar, emot hwilka slår en lång kugge, som går ut ifrån och twart igenom en liten stock uprest i hörnet, och hwilken stock thermedelst wrider sig, och med andra kuggen drager eller skiuter fram en stång, som går längs wäggen af huset och på andra ändan är fästad till en qwärstock, then samma sålunda att wrida af och an. Thenne qwärstock är åter på ett eller annat sätt fästad till sikten, hwilken ligger på ett bord öfwer en Lår, föres på bemälta sätt upp och ned och skakes, så att malmen kan falla ned i Låren. 1. 1. är wändstocken, som drifwer Bok werket och Kamphiulet. 2.2. är then ene långe kuggen i then lilla stocken, och hwilken kugge, tå han lyftes eller rättare tryckes fram af en af Kammarna, wrider sig 33. then lilla stocken, och 44. then andre Kuggen på andra sidan i stocken kommer att arbeta. 5, 5, 5, 5, wisa Resningen, som uppehåller then lilla stocken 33. 66, är stången, som går längst wäggen och är fästat till kuggen 4, 4. med med then ena ändan, och med then andra ändan till 7, 7, qwärstocken sålunda, att när Luggen 22 tryckes af Kamphiulet, wrides stocken 3 3 och Kuggen 4 4, drager med sig stången 66, och thenne åter wrider hwar stocken 77, af och an, fast ej som man lätt kan tänka, rundt om, utan litet emot then ena och andra sidan. När Kammen släpper kuggen 22, faller altsammans af sig sielft tillbaka, hwilket förer stången 66, och stocken 77, twärt emot, som the drogos tillförene. 8, 8, beteckna en Styf widja eller boga, som går neder ifrån qwär stocken 7,7, är fästad till öfra ändan af 9. 9. Sikten, och altså förer henne fram och tillbaka, görande ryckningen i werket, att samma sikt nog kommer att skakas. Hon ligger på ett bord öfwer en Lår, ther malmen faller ned. I öfrigit kan man på thetta sätt arbeta flera Sikt, efter som qwärstocken är lång till. Bokstigaren Bokstigaren eller then, som har upsigten wid Concentrations arbetet; niuter 1 1/4 R:dr om weckan, stadig lön, antingen han arbetar eller ej, och fritt husrum, men waskgossarne få 20 heller om schikten, och är malmen, när han sålunda är Concentrerad, färdig att sättas upp på hytteugnen, hwaraf här äro 3:ne; twå i then nya hyttan, belägen straxt nedan för Freündenthaler-feltet, och emot en stund ifrån staden, och En i then gamla hyttan, som ligger 1/4 stund ifrån then förra, och närmare emot staden och Ederfloden, dock sker nu mera sällan, att alla ugnarne gå. Han är af thet slaget, som man kallar einen krummen Offen, om hwilkens bygnad, att något utförligare må talas, thet först kommer att nämnas, att i marken göras 3:ne rännor och Canaler rätt under ther ugnen kommer att stå, och thet, dels att gifwa wäder till ugnen, hwilken, som bekant är, ej annars kunde godset smälta smälta och arbeta, dels till aflopp af then fuktighet, som kan samla sig therinunder. Then förste af thessa Caraler, hwilka alla äro af enahanda bredd och diup, neml:n 8 tum, löper längst efter under ugnen, och sträcker sig framom härdelaget in i golfwet, men går baktill ut under bäljorna, hwar han har sin öpning Then andre Canal går twärts igenom then förra och ligger rätt under Smälthärden eller thet man kallar die Spüuhre. Then 3:die skär jämwäl i korswis af then förstbemälta rännan, och ligger rätt under framhärden, eller thet man här kallar den Vingel. Och som thessa 2 sistberörda Rännor ock böra hafwa theras öpning och utgång, åtminstone åt en ända, så kan thet ske thermedelst, att the gå under Golfwet ut om hyttan, eller, som här fants, att thessa twärtsrännor emot båda ändar och på båda sidor om Smältugnen böija sig småningom upp, stigande upp i muren af ugnen, hwar the hafwa theras theras ingång i ett fyrkantigt wäderhol eller en med the förra lika wid ränna och öpning i muren eller wäggen, och således hafwa fritt wäderdrag. 1. skall wisa then först omtalta rännan, som går längst under ugnen, och ut under bäljorna. 2, 2 beteckna twärtsrännorna, som böija sig upp åt och ändas i 3,3 then fyrkantiga öpning i wäggen eller muren af ugnen, hwilken, omskönt thet ej här kunnat uttryckas, man dock kan tänka, att hon är en god del högre än the andre rännorne och ett stycke upp i muren och ifrån gålfwet. Thesse rännor och Canaler muras först och täckas sedan öfwer med tegel tegel, hwarofwanpå fylles med slagg, till 1 gvarter eller 1/2 fot högt. Dock aktes, att slaggen ej fylles så in, att botnen blir jämn och horizontel, utan stiger härden och botnen småningom och efter hand upp emot och under Forman, dock mycket litet, tils stybbet kommer att slås in. Slaggen fylles therföre i härden, att luften må thesto bätre kunna spela therigenom och fuktigheten drifwas ut, när hon af hettan och elden börjar rarifieras, ty slås ock fuller slaggen små, dock ej till stoft utan i smärre stycken. Ofwanpå slaggen slås in en Lersola en god twär hand eller 1/2 fot hög, och therofwanpå stybbet, hwilket är af twäggehanda slag. Thet första och understa består af en Skottkärra Ler och twå Skottkärror kolstybbe wäl sammanblandada. Häraf slås in ofwanpå Lersolan 2:ne lag i härden ungefär 1/2 fots högd. Här ofwanpå kommer thet andra Stybbe att slås in, hwilket består af 3 Skottkärror kolstybbe och En Skottkärra Ler i Ler i hwart lag, och thet slås in, tills härden är nog hög och stybbet kommer ända upp under Forman, antingen ther gå 3 gepock eller Lag, eller 4 thertill. Forman är af jern och i thess öpning aflångt rund, neml:n efter thess horizontele Läger är hon 3 finger lång och har i högden 2 finger. Hon ligger ofwan om taket af förbemälta ränna och Canal /: der Abzug :/ 3 fot högt, och fuller icke just horizontelt, men så felar ock icke stort, stupande hon mycket litet, emedan Nasen, när hon kommer att sätta sig, tryckes af then ofwanliggande tyngd af thet upsatta werk neder, så att blästen tymedelst drifwes ned emot härden. Men wid gårhärden åter bör Forman ligga mera stupa, på thet att blästen kan falla som mitt in i härden och godset. Egenteligen agtes wid formans insättande i hyttugnen, att man mäter ifrån Formans mynning med ett snöre eller träspielka eller wattuwattuwägen / wasserwage :/ fram öfwer härdelaget och Trittstenen som the säga, hwilken ligger frammanför degelen eller framhärden, och gör then öfwersta trappan af the twå eller tre, som smältaren stiger upp, när han will sätta upp på ugnen och när man håller samma snöre horizontelt med forman, så finnes, att hon ligger och bör ligga 13 1/2 tum högre än bemälte trittsten eller Surfacen af framhärden. Widare att finna Formans rätta läger, så giuter man litet watn therin baktill wid bäljan, och om thet rinner helt sagta och småningom utföre liksom droppewis så ligger hon wäl och altså mycket litet under en rätt horizontel linea. Hon går intet längre in i ugnen än wäggen eller bakmuren, och gör nasen, som man håller på Forman att hon kyles och ej bortsmältes. Thenna nas, som thermedelst Formeres och wid magt hålles, att man sätter sätter upp malm på eller öfwer forman, bör altid wara 1 qwarter lång på forman och in i ugnen, och ju holigare hon är ju bättre. på thet att blästen, som går i korswis ifrån bägge bäljorna, må spridas kring i härden, och dock ej komma alt för kall therine. Blåsbäljorne funnos wara i thet så kallade Stiehlwerk eller undre delen 9 1/2 fot långa, och tättorne 2 1/2 fot. Nu härden är full, omskönt något högre baktill emot forman än fram emot bröstet, och stybbet inslagit och stampat, komma mitt theruti att skäras ut the så kallade Spuhre och Kiegel, eller sielfwa smälthärden. Then förre är egenteligen thet fall, stupande eller then ränna, som går ifrån forman under bröstet af ugnen, och hwar godset rinner ned i framhärden eller degelen. Hon skäres ut med ett Spuhreissen, som är en Krokot knif nästan rund, sålunda att hon under forman, hwar hon börjar, ej är ej är öfwer 2 tum bred och helt grund eller låg, tagande så i bredden som diupet småningom och efter hand till, alt som hon stupar slutt utföre, tils hon blir ther, hwar hon kommer att göra ett med degelen eller härden, thet är mitt för Stickholet, 10 tum bred, och 12 tum diup, och, som sades, mindre i proportion upförra. Degelen eller sielfwa härden är Circelrund och bygd utom ugnen och i sådan belägenhet, att tå die Spuhre gör med sitt fallande som en hypothenusam, så ligger härden rätt, och thess Surface gör som en lineam rectam horizontalem, hwilken skär af then förra. Egenteligen är then yttersta brädden och kanten af thenna degel eller, som man honom här ofwanföre kallat, framhärd en fot utom bröstet af ugnen, thet är wid trittstenen, och är thess diup, som redan är sagt, 12 tum. Man kan straxt, och innan stybbet bet börjar slås in, mäta af, ifrån öfwersta kanten af trittstenen nedan emot, thessa 12 tum, och ther sätta in en liten sten till märkes, att så diupt måste och bör härden utskäras. Härmedelst sker nu att godset, alt som thet smältes och ökas, så faller thet in i Spuhren, och rinner therigenom in i härden, till hwilken ända then förra ej allenast stupar ifrån forman fram emot, som sagt är, utan ock stybbet är så inslagit i ugnen, att thet faller och lutar litet och småningom ifrån wäggarna eller sidorna till mitt uti och emot samma Spuhre. På sidan af härden är Stickholet, hwilket, när thenne är full, som sker gemenligen wid Schichtens slut, thet är efter 11 eller 12 timar, öpnas och godset löper ut i en rund Sump och Stickhärd, slaggen af Ler och stybbe i marken, och omtrent 1 1/2 fot Wid ofwid ofwantill, men spitsigare emot nedan som en gårhård. Stickholet slås igen med stybbe af thet andra slaget man omtalt, och ofwanom holet lägges en sten och slås till med ler, på thet att när holet öpnas, stybbet ej må rasa ned och stoppa igen thetsamma. Ugnen fants wara 8 fot hög ifrån rännan nederst till /: dem Abzug :/ eller botnen upp till thet öfwersta af bröstet eller then så kallade Dachstein, med hwilken förstås wäggen, ofwan om bröstet på båda sidor, hwilka wäggar slutta upp att och falla bakwärts, på thet att thet fina Schlick, som kan gå upp med röken och falla therpå, må åter rulla ned i ugnen igen, eller åtminstone ej förloras. NB. Then här brukelige foten håller 11 och en god fierdedels tum Swänsk eller Engelsk, och har man här öfwer alt folgt then förra eller Hessiska. Ugnens bredd ofwantill wid bröstet. stet war 2 fot en tum och nedantill wid bröstet 2 fot 2 tum. Längden, thet är att räkna ifrån Formwäggen till bröstet, war af 3 fot 3 tum ofwantill wid bröstet, och nedantill wid foten theraf, 3 fot och 6 tum. I öfrigit, som forman sades sitta 3 fot högt ofwan om rännan, så blir ugnens högd ofwan om forman 5 fot. Dock må härutinnan finnas wid en och annan ugn någon åtskillnad, medan en sådan ugns afmätning på ett annat ställe blifwit upgifwen till 7 1/2 fot i högden, neml: ifrån rännan till forman 3 fot 2 tum, och ifrån Forman till bröstets topp 4 fot 4 tum. Thess bredd nedantill sades wara 2 fot och längden 3 fot 2 tum; men ofwantill bör han ej wara så bred och lång, på en tum när i hwarje sida, att elden och hettan må slutas och hållas inne. Muren, som ugnen står emellan /: das futter :/ är å hwar sida da om bröstet 2 fot tiock, och som bröstet är ock ungefär 2 fot bredt, så blir hela bredden af 6 fot, och therutan om kommer sedan sielfwa muren och ofwanpå Skorstenen, som är tämmeligen hög. Bröstet /: die Vorwand :/ består af 4 stycken. Thet öfwersta är en sten, som altid blir sittande. Thet understa, som sitter straxt ofwan om spuhran, är ock en sten, hwilken dock som oftast måste sättas en ny. Emellan thessa twå komma 2:ne stycken att sättas in, giorda af ler med halm beblandat, och slagna i mått af murmästaren, och sedan torkade och brände. När ugnen sedan kommer att tändas an, brinner halmen bort och leret blir sittande emellan wäggarna af ugnen; dock måste thessa stycken ofta sättas in nya, och är bröstet till 4 finger tiockt. Om ugnen och härden är ny, måste han med wed wäl upeldas i 12 ti. i 12 timar, och åter, när stybbet är in slagit, kolas therpå i andra 12 timar; men när han är redan brukad, kolar man allenast på stybbet, tils thet är wäl tort, thet är i 3 eller 4 stunder. På en sådan ugn sker nu ej allenast både Sulu iat rostbruket, utan kan man ock therpå smälta allahanda slags malm, och then samma /: som här förmenes åtminstone :/ aldrabäst twinga på thenne trummen offen. Will man smälta Bly, så agtes allenast, att man gör ugnen ej så bred och lång på en tum, när ofwan och nedan, och att forman kommer att stå 1/2 tum högre, thet är, 14 tum högre än trittstenen eller framhärden. Så kan man ock tå slå oftare ut, neml:n så snart härden är full. När man nu will börja smälta, och ugnen är upfyld till bröstets högd, sätter man sedan upp efter som man finner nödigt och man har wärket till; Så gör ock gör ock mer eller mindre öfwerflöd af watn en åtskillnad härutinnan, så att till 24; 26 á 28 upsättningar hinna ske i en Schickt af 12 timar; först sättas upp 2:ne Lutfat malm och therpå ett fyllfat kol, och thet 3 gångor efter hwarannan, tå thet heter en Satz, hwilken sålunda består af 3 fat kol och 6 fat malm, dock kolen emellan som nu sades. med utslaget går ock ej lika till; gemenligen sker thet efter en Schickt af 12 stunder, eller som man har en armare eller rikare malm; Och wid slutet af schickten, måste the Jernnasar, som satt sig i Spuhran och härden, brytas ut med Jernstången, så mycket man kan utan att skada stybbet. Man räknar att man smälter här i en Schicht 12 Cent:r malm, hwartill man tager 12 à 14 Cent:r fluss af kalksten eller Spat och Slagg, och thet sålunda att förstå, att till fluss för then armare. re malm tages Slaggen af then rikare. Men af Koppar eller Frisk slagg tages ej mer än 1 á 2 Cent:r, af Spat eller kalksten likaledes 2 Cent:r, så att then mäste fluss består af slagg, som faller wid malmsmältningen eller Sulubruket. Kolen beräknas här sålunda: 60 malter skog eller wed kosta, alt inräknat, som går till Skogwagtaren, Säljaren &c. Rd:r 13. En malter wed håller 5 theras fot i fyrkant. 60 malter wed göra 12 Reis kol. En Reis håller 12 mass. En mass är 2 fot 5 tum hög och 2 fot bred i fyrkant nedantill och 3 fot ofwantill, Swenskt mått. En Reis kol kostar i kolare lön 14 albus, hwaraf man sade 32 göra en R:dr men när man köper kolen redan brända, ger man här wid hyttan 4 á 4 1/4 R:dr för en Reis à 12 mass och en sådan Reis eller ock wäl 13 mass räknas gå upp i en schickt, gemenl:n en mess om timan. Till. Till hwar Schickt höra 2:ne Smältare, så att till hwar ugn äro the tillsammans 4, neml:n 2 mästare, som niuta hwarthera 9 albus 7 heller om schikten /: 12 heller göra en albus. 1. Thess syssla är, att skötta ugnen, sätta upp werket och taga af Slaggen. Twå Vorläuffers, hwarthera á 5 albus och 4 heller om Schikten. Hans göra är att gå mästaren tillhanda, sätta upp kolen och skiuta in wärket. En Rostwändare, som har i lön 2 albus för hwar Cent:r waudrost-wärk. För Spuhrstens wärk har han en Albus p Centrer. NB. wigten, som här brukes, är then Colniska, Centneren af 108 skålpund. Skärstenen, hwilken faller wid thenna smältning, rostes och wändes i wanliga Rostmurar; Then af Gnadenthaler malmen på 6 eldar Skärstenen af Freündethaler malm på 8; Lüppelbieler på 9; Huhesländer på 10 eldar. Thenne skärsten, om han ej är wäl rostad, lemnar åter i Rostbruket en hop Spuhrsten Spuhrsten, som i utslaget och stickhärden står emellan Kopparen och Slaggen. Thenne Spuhrsten, när theraf blifwit samlade 40 á 50 Cent:r. rostes åter på 6 eldar, gifwande sedan i smältningen 1 Cent:r ♀ af 2 Cent:r Spuhrstens wärk. Wändrostwärket, som fallit af Sulubruket, tå thet sättes upp andra gången och på Rostbruket, smältes theraf 60 Cent:r, mer eller mindre, i 2:ne schickter, och Råkopparen, som theraf faller, går till Segerhyttan. Att wäga in och ut then waskada. och Concentrerada malmen, skärstenen, spuhrstenen och wändrostwärket med hwad mera, är ther en Schichtmästare, som niuter 2 1/4 R:dr 2 om weckan, och bör therhos göra alla profwen, hwarwid kan agtas, att Franckenberger malmen ej proberes på ♀ men på ☽ allena; men så skärsom Spuhrstenen proberas både på koppar och Silfwer Thet Thet hyttarbete, som här är wordet omtalt, drefs nu för tiden ej för mera än en ugn i nya hyttan; För ugnen i gamla hyttan ställte the och nu, och började ther ett annat arbete, emedan öfwer BergInspectoren och BergsRådet Zumben hade föreslagit, att åter omsmälta then slagg, som fallit wid Kratzugnen wid then förra och forna Koppar- och blysmältningen, och hwilken slagg fants hålla en god del koppar, ♄ och ☽:r förthenskull ock Printz Maximillian hade sig af thess herr Fader Landgrefwens durchleuchlighet the gamla slaggwarp och högar utbedet och erhållit, så att thenna smältning för högbem:te Printses Räkning kom att inrättas och drifwas. Dock war ej allenast afseendet på berörda slagg, utan ock att söka nytta och till godo bruka the gamla nasar och ugnsbrott, som wid hyttebruket sätta sig i härden, och egentel:n hålla en stark jernbinda, men ock therhos en god del Koppar, såsom såsom jemwäl af theras färg kan dömas, och hwilka ugns brott härtills blifwit bortkastade. Att nu få rätt therpå, war först en tillsats af swafwel nödig, hwilket jernet måtte angripa och lemna ♀ren, och hwilket swafwel bestod af en Marcasit eller kis, som hölt litet eller intet koppar. Håller han ♀, är så mycket bättre, emedan han så wida ökar godhet under smältningen. Thenna kis lät man föra till hyttan utur Colniska Westphalen, tå omkostnaden ej kom öfwer 4 goda groschen. eller 12 wåra styfwer på Cent:n. Han bör först rostas, att thess wildhet må förgå, hwilken rostning sker, i ugnar, bygda som wåra wänd rostmurar, med ett lag eller 2 af wed therinunder. Han bör ej rostas för hårdt och ej för lindrigt, utan så att han får en hwit färg. Widare som i then ofwansagda Blysslaggen är en del Koppar, så sättes upp något jernslagg ifrån Hammarsmedjan smedjan och thet till Kopparens bättre nederslag, emedan thet therwid hängande swafwel griper straxt an och förenar sig med jernet och låter fara ♀ren. Bestod altså hela Beskickningen för en Schikt af följande Slag och myckenhet. 20 Skottkärror, hwarje Skottkärra räknad till 2 Cent:r wigt, gör 40 Cent:r Blyslagg. 5 Skottkärror eller 10 R:r Jernslagg. 2 1/2 d:o eller 5 Cent:r ? kis. 2. d:o ugnsbrott eller jernbindiga nasar. Dock är ej utan, att man härutinnan har att göra en ändring, efter som man har förråd af ett eller annat slag, eller som bruket gifwer anledning. Thessa anförde delar blandas tillsamman på hyttgolfwet, och sker upsättningen therefter till 20 á 21 gångor om Schikten af 12 stunder, tå utslaget gemenligen sker. Hwar upsättning består af Ett Fat kol, 2 Lutfat wärk, och åter ett fyllfat kol ofwanpå, hwarmed med åter fortfares, så snart man ser, thet ugnen smält ned till emot bröstet. Slaggen flyter här i myckenhet. Then som straxt stelnar och låter lätt kasta sig bort är ren och håller intet mera, men then slagg, som legat emot bröstet och under the små kolen hwilka taga till sig något af godset, är seg, dryper af Forken, och håller ännu något, förthenskull han ock smältes om igen, och sättes upp med then förra. En sådan beskickning, som nu sagt är, gaf i then första Schikt 2 Cent:r. 12 skålpund skärsten, hwaraf hwar C:r gaf efter profwet 28 skålpund ♀. 1 Cent:r 4 skålpund bly, hwaraf Centnern efter profwet gaf. 2 1/2 lod ☽. I andra skickten föllo ock 2 C:r 12 skålpund ♀. men 130 skålpund bly. När utslaget sker i Sumpen, sätter sig blyet underst och skärstenen ofwanpå, hwilken drages af i tunna skifwor som en gårkoppar, och ♄ öses therpå ut med slefwar i gutna och runda Jernmått. Som Som man sade, att all Frankenberger Råkoppar segras, så är i Segerhyttan först att agta Friskugnen, hwarest beskickningen sker till the stycken, som segras skola; och är thenne ugn bygd af wanlig gemen sten, men bröstet af tegel, warande han en Hessisk fot och 10 tum bred, och 3 fot lång ifrån bröstet till Forman, i öfrigit lika ofwan och nedan. Thess högd ifrån rännan /: der Abzug :/ till öfwerst af bröstet är 6 fot 4 tum, och ifrån samma ränna till Forman 2 fot 10 tum. Bäljorne så wid thenna som wid krätzugnen ligga, snart sagt, horizontelt, och äro af samma längd som wid Smältugnen i hyttan. Inuti ugnen är här ingen Spuhre eller härd, utan är botnen jemn och slagen med wanligit stybbe. Wid foten af bröstet är i tegelstenen ett rundt hol, som altstadigt hålles öppet, och hwarigenom godset utrinner i härden frammanföre, hwilken och är rund och bygd af samma slags stybbe, samt af then storlek, att att han kall hålla ett Segerstycke, hwilket wäger till 2 1/2, à 2 3/4 Centner eller mer, är omtrent 1/2 hand tiockt, och 1 1/4 aln i diametern. När han är full öpnas stickholet inunder, och godhet, som imedler tid hållits warmt i framhärden löper ned i sumpen eller stickhärden äfwen af samma stybbe slagen, och får Segerstycket här egentel:n sin runda skapnad och then storlek, som beskikningen är giord till. När ugnen är upeldad och nu full med kol, och att med upsättandet bör begynnas, så sättes först Kopparen upp, neml:n så mycket, som till ett segerstycke är beskickat, och therpå ett fyllfatt kol; Sedan then beskickade del af hwad man kallar herd, och som faller wid drefugnen, ther Silfret afdrifwes; åter Ett fat kol; Så blygettet i thess proportion; Ett fat kol therofwanpå, och sist friskblyet, hwilket i thess nedersmältande drifwer och nederbringar thet öfriga af upsättningen med sig. Och kan härwid agtas, att att man gemenligen räknar 130 skålpund glett emot 1 Cent:r ♄, och att 140 skålpund herd ge ock 1 Centrer ♄. Hwad Beskickningen angår till bemälta Segerstycken, så är thensamma åtskillig, efter som en på Silfwer armare, eller rikare koppar är för handen. Wid Müzten i Nassau-Siegen, till Exempel, hwar man har en rik Koppar att segra, göres beskickningen sålunda, att till ett och hwarje segerstycke tagas, 70 skålpund Koppar, hwaraf Centnern håller 5 qv:r Silfwer, gör i 70 skålpund ♀ 52 lod ☽. Widare till thess försegrande tagas, 1 Cent:r 20 skålpund friskbly 1 1/4 d:o glett, therutinnan är 1 Cent ♄ Härutaf faller wärk efter segringen, som håller p Cent:r, 18 lod D:r, och theremot håller then segrade ♀ren ännu 10 lod ☽ p Cent:r, så att han ännu en gång måste beskickas på friskugnen och segras. Och är tå Beskickningen sålunda till ett och hwarje Segerstycke: 70 skålpund ♀ 70 skålpund ♀ à 10 lod, therutinnan 6 1/2 lod. Thertill wärkbly á 5 lod 60 skålpund, therutinnan 2 3/4 lod Friskbly. 36 skålpund. Glett 108 skålpund 81 skålpund bly Herd: 54 skålpund 27 skålpund bly. s:a 24 skålpund bly på Ett Segerstycke. Häraf faller wärkbly, som håller 7 till 8 lod Silfwer p Centner, och hwilket på drefugnen eller Testen kommer ett afdrifwas. I Frankenberg gafs följande Beskikning upp, neml: på arm koppar och till Ett och hwarje Seger stycke. 82 skålpund Rå ♀ Cent:r á 6 1/2 lödig, therutinnan 19 1/2 quintin 25 skålpund d:o uti 50 skålpund 4lödiga Krumbeln /: eller ugns brott af friskugnen :/ therutinnan 7 1/2 quintin 1 Cent: ♄ uti 1 Cent:r. 36 skålpund glett. 18 skålpund d:o uti 36 skålpund hwil 20 skålpund friskbly 108 skålpund Rå ♀. 1 Cent: 38 skålpund ♄, therutinnan 27 quintin. Af thetta slag wägas 18 Segerstycken före, thet är att beskickningen sker thertill på en gång, tå man altså tager thertill öfwer hufwud 13 C:r qv:r Lod 13 Cent: 72 skålpund 2 á 6 1/2 lödig, therutinnan 5 8. 56 skålpund Krumpeln á 4lodiga, theruti 2 2. 18 Cent:r ♄ uti 24 Cent:r Glett, theruti 3 Cent:r 3 skålpund bly uti 6 Cent:r herd, 3 36 skålpund friskbly. 46 Cent:r 50 skålpund ♀ och ♄, therutinnan 7 qv:r lod Häraf faller werkbly, som håller 4 á 4 1/2 lod p:ct. NB. Centneren, hwarefter man så här, som ofwan wid Müzen sig rättat håller 108 skålpund. Zum reich frischen eller till beskickning på rik koppar tager man för ett och hwarje stycke. 67 skålpund ♀ á 8lödig, therutinnan 19 3/4 quintin. 31 skålpund ♀ á 9 1/2 lödig, therutinnan 10 3/4 quint: ☽ 1 Cent: 46 skålpund Werkbly á 3 3/4 lodig, theri 21 1/2 quint. 54 skålpund d:o á 4 1/2 lödig, theruti 9 quintin. Widare 24 skålpund ♄ i 32 skålpund glett, therutinnan. 34 skålpund friskbly s:a 90 skålpund ♀ och 2 Cent: 50 skålpund ♄ theruti 60 3/4 quint: ☽. Af thetta slag skola 28 Segerstycken göras på en gång, tå tå öfwer hufwud tages thertill qv:r lod 17 Cent:r 40 skålpund ♀ á 8lödig, therutinnan 8 10 3/4 8. 4 skålpund ♀ á 9 1/2 lödig, therut. 4 12 1/4. 39. 100 skålpund wärkbly a 3 3/4 löd, theruti 9 3 1/2 14. wärk á 4 1/2 löd, theruti 3. 15. 6 Cent 24 skålpund bly uti 8 Cent. 32 skålpund Glett 8. 88 skålpund friskbly, therutin: 94 Cent. ♀ och ♄ 26 qv:r 9 1/2 lod ☽ Thessa 28 stycken försegrade på 7 ugnar hafwa låtit falla 52 Cent:r. werkbly á 6 lödigt, therutinnan 19 qv:r 8 lod Silfwer; äro altså i the så kallade Kühn eller segrade stycken och i krätze blefna qwar 42 Cent 40 skålpund koppar och bly, therutinnan 7 qv:r 1 1/2 lod Silfwer. Man agtar, att man icke gör Beskickningen till en Segerugn eller 4 Segerstycken öfwer 70 lod rik på sllfwer, medan i widrigt fall Silfret icke kan så drifwas ut Förthenskull, när man här rik Koppar att försegra och beskicka, gör man små Segerstycken, af 50 eller 60 skålpund eller så, på thet man må så mycket, bättre kunna bryta och slå sönder then then i besagda Küuhe stycken blefna och segrade Kopparen, hwilka Kuhnstycken åter proberas, och å nyo på berörda sätt friskas och beskicka andra gången. En annan Beskickning på rik koppar. 100 skålpund Rå♀ á 1 Cent. 9 1/2 löthig, therutinnan 35 quint: ☽ 1 Cent: 3 skålpund ♄ i en Cent. 40 skålpund glett 15 skålpund i 30 skålpund herd 36 skålpund friskbly. 10 skålpund ♀ 1 Cent. 54 skålpund ♄, therutinnan 35 quintin. Till 28 Segerstycken af thetta. slaget, skall öfwer hufwud tagas, qv:r lod 26 Cent. 12 skålpund ♀ á 9 1/2 lödig, therutinnan 15 8 28 Cent. 84 skålpund ♄ uti 38 Cent. 40 skålpund Glett 3 Cent. 96 skålpund ♄ uti 7 Cent:r 84 skålpund herd. 9 Cent 36 skålpund friskbly 68 Cent:r 12 skålpund ♀ och ♄, therutinnan 15. 8. Nu följer en kort uträkning, huru mycket Bly måste ungefär och gemenligen tagas emot hwart quentin ☽, som är i Rå ♀ren, hwilken hwilken skall segras, och thet, när man will bringa werkblyet till en wiss halt, neml: att göra 6lödigt werkbly räknar man skålpund lod på 1 quintin ☽ 4. 20. 5 lödigt d:o 4. 28. 5 1/4 d:o 4. 24. 4 3/4 d:o 5. 4 1/2 5. 4. 4 1/4. 5 8. 4 lödigt 5 12. 3 3/4 lödiga. 5 skålpund 16 lod ♄ The Seger stycken, som efter then nu omtalta Beskickning falla wid friskugnen, och ther wid utslaget få theras runda form och figur komma thernäst att sättas på Segerugnen, tå i segringen Silfret med blyet skiljes ifrån kopparen; Thet förra faller ned igenom ugnen Then senare står qwar i så kaltade Küuhn stycken. Thenne Segerugn, som i öfrigit har thet gement med andra Smält- och hyttugnar, att under i botnen och marken äro afloppsrännor rännor i korswis till fuktighetens afledande, är eljest aldeles öppen, och består allenast af 2:ne serskilta murar, hwilka stå parallelt wid hwarannan, warande åtskilda medelst en smal öppning /a b / som går ifrån ofwan till nedanwid marken, och kan wara till 3 finger bred eller 4. Murarne äro bygde af god eldbeständig sten, i synnerhet wid insidan eller emot then smala öpningen, och slagne så på then sidan, som ofwanpå med godt Ler, och beläggas sedermera hwarthera med en Jernhäll, lutande så jernhällen som muren något emot öpningen öpningen a b. Högden af muren i stenarna eller under Jernhällen är 2 fot 3 tum, men hwarthera jernhäll är 4 fot 9 tum lång hwilket ock gör murens längd :/ 1 fot 2 tum bred, som likaledes är murens bredd, och 3 tum tiock. På thesse 2:ne murar eller Jernplåtar af Segerugnen, hwars ena ända står emot hyttewäggen, sättas Segerstyckenen altid till 4 i antalet på hwar ugn, och rätt twärts mitt öfwer öpningen murarna emellan; Sedan fylles med träkol mellan och öfwer bemälta stycken, mellan hwarthera af hwilka sätkes en jernspik, som slås en i stycket och håller them rätt och fast, att kolen kunna makas ned efter hand och sättas längst yttersta kanten af murarna på alla sidor stora. höga jernbleck, med ler öfwerdragna hwilka dels hindra att kolen ej rasa neder, dels hettan thess mera innesluta. När kolen äro antända tända och the oftasagda Segerstycken igenomwarma, börjar blyet, med hwilket Silfret, som war i Kopparen, sig redan förenat, att lika som swettas och drypa ut, fallande så igenom öpningen murarna mellan neder på botnen eller marken, till hwilken ända murarne sades slutta litet emot samma öpning, och så rinner thet fram uti förhärden / C / ther thet står täckt med kol och i smältning, tils segringen är förbi, och alt blyet, så mycket mögeligit, ute, tå thet öses ut med slefwar i Jernmått, och thet får ther sin runda form, och kallas sedan wärkbly, som kommer att afdrifwas på drefugnen eller Testen. Kopparen, som under segringen ej får hetta nog att smältas, står qwar på ugnen i swampuga, holuga och ihopfallna stycken. som sedan kallas Kühnstücken. Wid thetta Werk, hwar tillwerkningen är ej så ansenlig, går ej mer än en Segerugn, omskönt en karl Kanarbeta arbeta af och skötta till 3 à 4 ugnar tillika. Sällan kan man göra öfwer 2 Segringar på en ugn och på en dag, emedan jernhällarne annars blefwa så heta, att sielfwa ♀ren kunde smältas och falla med ♄:t neder, till så mycken förlust och skada. Arbetskarlen har 2 2/3 albus för hwar ugn han segrar, och räknar man, att till hwar segring gå i thet aldraminsta 1 1/2 mass kol, sådane, som ofwanföre äro omtalte, hwarwid ock ej bör gås förbi then förbränning, som sker på bly, hwilken beräknas åtminstone till 44 skålpund ♄ på hwar Centr gårkoppar á 100 skålpund. Men huruegerkrätsen eller affallet, som the kalla Vörrleins eller Seigerdörner, och består mäst af ett slags glett, som sätter sig så ofwan wid Segerhärden, som nedre på botnen, åter godgöras, kommer här nedanföre, wid Krätzugnen att omtalas. Drefugnen är 6 fot hög. ifrån aflopps Rännorna, som gå under [marginalia: Dreftesten el:r ugnen.] under botnen af hela ugnen och muren korswis, och äro altså twänne, till hwalfwet eller Hätten; Ifrån aflopsrännan till Blästen är 3 fot, el:r ther tättorne ligga; men öfwer rännan fylles först med Slagg En fot i högden, sedan slås en härd in af Ler 1 fot hög; Blir altså ännu en fot öfwer till blästen, ther en härd åter slås in af träaska. Ugnens widd i diametre är 8 fot im lichten eller innom muren, men murens tiocklek är 1 fot 6 tum ofwäntill, men starkare emot botnen och i grunden, neml:n till en aln. Murens högd ofwan om grunden är 2 fot 8 tum. Mitt i Härden, som sades wara giord af aska, är en grop, eller så kallad Spühr, dock litet närmare emot blästen, hwar Qvicksilfret stadnar. På en sida af muren snedt öfwer Tättorna, är die glötgaste eller en öpning, ther glettet flyter eller drages af. Thessutan äro i muren 4 Spuhrlöcher, 2 på hwar hwar sida, ther drefweden lägges in twärt öfwer. Bäljorne ligga med Tättorna nästan horizontelt, men bägge till en fot ifrån hwarannan, utan forma och på bara muren. Fram för Tättan hänger ett Jern eller lock, kallat Schnepper, thermed man regerar blästen medelst en Schwantz eller Jernspik, så att han först faller till höger om tättan, sedan när blyet mäst är borta och litet i härden, wides thetta Jern så att blästen af bägge tättorna går i korswis, och liksom stryker rundt om Blecktackan. Man drifwer af på en sådan härd ifrån 50, 60 till 66 á 68 Cent:r. wärkbly, och när så 66 Cent:r ♄ afdrifwas, räknar man, att 28 till 29 á 30 Cent:r gå bort i rök och afbränning. Huru länge en sådan afdrifning påstår och warar, ses längre ned wid arbetarnes aflöningar. Näml, att honom honom bestås och beräknas 3 Schicht ell 36 timar att slå härden och drifwa honom af, till 60 á 70 Centr. Om drefugnen med thess ritning och afmätningar, kan jämföras, hwad nedanföre wid Freyberg skall anföras Silfret, som sålunda är afdrifwit, går sedan till den brennofen eller Finerugnen, hwilken är en liten windugn, giord af trä- och benaska. Botnen af ugnen hålles upp af jernstänger, och på hwar sida af ugnen wid botnen theraf är ett drag eller wäderhol. Testen sättes in i en jerntest eller Potta på ugnsbotnen, och öfwer Testen kommer muffelen, och therofwanpå slås kolen. Här får Silfret sin rätta halt och finhet. Se wid Freyberg. Darrofen. The så kallade Kühn stycke, som blifwa igen, sedan Kopparen är segrad, och ännu hålla något Silfwer och Bly, som under Segringen gringen icke så noga kunnat utdrifwas, sättas åter in på Varreller Darrugnen. Thenne behöfwer ingen aflopsränna, och är en fyrkantig aflång ugn emellan 2:ne sidomurar och hwälf ofwantill. Thess högd ifrån der Sohle eller botnen till taket eller hwalfwet är 7 fot eller litet mer; Längden 9 fot. Längs efter ugnen äro 4 så kallade gasten eller öpningar, åtskilda ifrån hwarandra med smala murar af eldfast sten, hwilka murar äro 3 fot 4 tum höga ifrån theras botn, och ifrån thessa murar till hwalfwet är 3 fot 10 tum. Hwar gata eller öpning är 7 tum bred. Emellan och under thessa gator ligga jernstänger, hwarpå weden lägges in, så lång ugnen är, dock så att godt rum är therunder, så wäl som under skiljomurarna gatorna emellan, att askan och Blyet kan falla therned, aldeles som wid wid Segerugnen sker. Baktill i wäggen eller muren är för hwar gata eller öpning ett fyrkantigt hol af en twär hand för bättre wäderdrag skull. I hwalfwet och taket äro likaledes 3 sådane wäderhol, ett mitt i taket och ett på hwar sida. När nu Kühnstyckenne äro insatte, som ock sker till 4 på en gång, och på hwar Gasse, samt på kant öfwer gatan, mures ugnen igen frammantill med Tegel, och gifwes först en lindrig hetta tills kopparen kunnat fästa sig, att han med Blyet ej nederfaller, och tils han liksom börjar swettas, och blyet drypa ned; när tå kopparen satt sig, som man säger, gifwes starkare eld. Och stå Kühnstycken här inne 36 timar, tå the tages så heta ut, och kastas straxt i kalt watn, att Slaggen och annan orenlighet må springa af med thetta arbete fares gemenligen fort i 3 áà 4 dagar, alt alt som man har koppar i förråd att darra. Then öfwerblefne skrofluga kopparen gårgöres sedan, och Blyet drifwes af med thess öfriga wärkbly på drefugnen. Sist kommer Kratzugnen att omtalas, hwarest å nyo smältes then affall eller Pratz, som faller wid Segerugnen eller Seigerkrätze, tarrkrätze, som falla efter darrningen; Rickschiesser, som springa och hackas af kühn eller darrstycken, sedan the äro afkylta i watu sumpen, och entel then swarte kratz, som faller wid drefugnen. Kratzugnens widd ofwantill är 2 fot. Ifrån aflopsrännan till forman är 3 fot. Ifrån aflopsrännan, till toppen af bröstet /: die Vorwandt :/ är 7 fot 6 tum; Längden ifrån forman till Bröstet 3 fot 4 tum. I öfrigit är han lik en krumoffen till Roharbeit eller för Skärstens- och Sulubruk, som ock härden i thenne Kratzugnen med thess Spuhr slås på samma [marginalia: Kratzugn.] samma sätt som then förra. Then ofwansagde kratz och affall waskas först och beskickes, thet är blandes under hwarannan i behörig proportion. Ofwanpå thenna Schicht eller blandning strös på hyttgolfwet Blyslagg, sådan som faller wid thenna Kratzugn, och så mycket man tycker sig behöfwa, hwilken slagg här tienar för fluss. När ugnen är upwärmd, fylles han först med Blyslagg, och sedan sättes up en Sats eller 2 af kratz, hwarom wid malm smältningen frammanföre kan ses, och äntel:n 81 skålpund härdbly af drefugnen /: Herd :/ och sedan slås ut till thet första stycket. Man märker härwid, att till hwart stycke the wilja göra, sättes 81 skålpund sådan herd upp, men thet sker intet förrän härden är full, och the se sig hafwa i ugnen omtrent 2 1/2 Cent:r godt till ett stycke, och tå the slå ut. Rätt i thet the öpna stickholet sättas thessa 81 skålpund herd till, på thet blyet må i smältningen thesto bättre bättre bringa neder och förblya kratzen. Thessa Stycken göras och runda, och sättas sedan på Segerugnen lika med the förr omtalta, och handteras i öfrigit på samma sätt. En Kratz schicht göres egentel:n som följer 8 Skottkärror Korrkratz. 10. Skottkärror Segerkratz. 6 Skottkärror Pickschie Ser. 4. Sk: kärror Swart drefkratz och sedan wid utslaget sättas the 81 skålpund härdbly till NB. En Cent:r glett gifwer 8 skålpund bly. 1 Cent:r hert el: Härdbly ger 56 skålpund bly. Änteligen hwad arbetsfolkets aflöning angår, så har hytte fogden /: så kallas här then, som gör och swarar för arbetet i Seijgerhyttan :/ 1 1/2 R:dr i weckan, när han intet arbete har. När han arbetar, måste han theraf lemna 1/4 Rd:r, och får thessutan efter arbetet eller Schichten, som följer: När När han står för Friskugnen, niuter han för en Schicht af 12 timar, 9 albus 7 heller. När han arbetar wid Kratzugnen, likaledes 9 albus 7 heller. Wid drefugnen niuter han 1 albus och 4 heller för hwar Cent:r wärkbly, och bestås honom 2 drängar eller Vorläuffers, som gå honom till handa, beräknande man, som förr är sagt, 3 Schicht till att bygga ugnen eller härden, och att drifwa af thensamma. Drängen niuter 1/6 R:dr om Schichten wid drefugnen. För Gårmakarelön niuter han 3 albus 6 heller p Cent:r och betalar tå sielf drängen. Der darrer, eller then som står för Vorkugnen, har 1/4 R:dr och drängen 1/4 gulden, om Schichten, hörande till thenna ugn 2:ne darrers och 2:ne Vorläuffers, emedan arbetet warar gemenligen i 3 à 4 dagar. Inspectoren wid Werket, hwars namn nu war Lennart Hildebrand, har 350 R:dr om året. SchichtmäSchichtmästaren war en Meyer; har 2 1/4 R:dr om weckan, som förr är, sagt. Hyttefogden Schätsel war en förståndig Smältare. Hwad hela Tillwerkningen wid Franckenberg anbelangar, så är fuller thenne åtskillig; men stigger nu för tiden gemenligen i Koppar till 550 Cent:r Råkoppar, eller till omtrent 500 Cent:r Gårkoppar. Igenom Segerarbetet bringas ut till 240 á 260 qv:r Slfwer årligen. Om man må tro berättelse, så skall wid thetta werk thet ena året med thet andra, i synnerhet, när någon tillgång är på Rikhaltiga malmer, falla ett öfwerskott eller utbyte af 8000 R:dr, tå alla omkostningar äro afdragne, som årligen bestiga sig till 8000 R:dr. År 1725 har Frankenbergers werket bragt in 5400 R:dr ren winst. Man lemnar nu åter the Casselska Werken, och efter then then ordning af tiden, i hwilken man kommit att bese the följande i Waldeck och Weffphalen, skola thesse först omtalas, och sedan fortfaras med the andra. Twå stunder ifrån Frankenberg och halfwägs till Gottelsheim kommer man igenom en liten stad Sassenberg i grefskapet Waldeck, hwarest the nu nyligen hade funnit ett flötswerk sådant som wid Goteshem, och hwarwid kan märkas thet, som och redan är anfördt, att Fransenberg, Satsenberg, Gottelseim, Norden beck, Entzen och Itter äro så många flötswerk, och ligga alla i ett streck, ifrån Söder till Norr, warande theromkring och emellan ännu många fält och flötter, som ingen tagit upp fast mutzedlar äro tagne på ett och annat. Pottelsheim, som annars är en oansenlig by, är sedan år 1709 bekant, tå grefwen af Cantstein fått Mutsedel på thetta wärk och thet anlagt anlagt år 1719. grufworne ligga 1/2 stund söder om byen i åtskilliga kornfält. Ther äro egentel 5 sådane fält och grufwor, men 2 stodo nu stilla, och ibland the 3, som woro gängse, war das alte Glück thet ansenligaste, skönt af samma beskaffenhet, som the andra. Maneret att söka och finna thessa flötzer är endast med sänkande af Schacht, ty ehuruwäl the må döma af kalkstenen, som ligger i dagen, att ther äro flötzer under, dock är sänkningen thet endaste medlet att göra sig försäkrad therom. The ligga aldeles intet diupt, som ock nu thet diupaste Schacht ej war öfwer 6 faml:r, och the andre till 5 och 6 f:r. När the begynna arbeta, sänka the först så diupt, som Flötzen går, eller till die Sohle theraf, och som Flotsen på somliga ställen är 5 á 6 fot diup i thess fält, på andra 8 á 10 fot och mer, så gå the gå the in med trummor ändalångs i fält till 3 af Flötsens högd och följa honom i fält, så långt han går. Sedan gå the tilbaka, fylla up thet nedra rummet med gråberg och förtimra, och arbeta så ofwan om thet gamla eller förra och nedra arbetet, tils hela flötsen är utarbetad. På thetta sätt fara the fram både i längden och bredden, hwarigenom ett werk kommer att undergå så många förändringar, att man innom en kort tid thet icke kan igenkänna. Näst öfwer malm flötsen ligger en kalkklyft, taub und wild, och under Solan af Flötsen ock en taubgestein, men emellan the 2 malmflötzen, allenast att näst in till thenna ofwanpå ligger en flatt sten schieffer eller skålla, hwilken stundom är 2 á 3 finger tiock, stundom mindre eller ock mycket mer. Under thenna ligger en trummer eller ett Stratum med malm, som besom består af blå och gröna korn och geiströr, liggande i ett blåagtigt eller rödagtigt Ler. Så följer åter en Flötze af sten, therpå åter en trummer malm, at således ifrån ofwan till nedan. Här och ther kommer en klyft in, som hugger af Flötzen och kastar honom 1, 2 á 3 fot i högden, och gemenligen gör honom arm och oädel, tils han åter förbättrar sig. I thessa omtalta 3 grufwor, neml: der Brunsthal, das alta Glück, och das neüe glück med die kaue woro till 90 Grufdrängar, som niuta 2 Mariengroschen p Cent:r malm, betala theraf fram- och upfordringen, och måste therhos förmura the gamla och uthugna arbeten. The hade i the sista 14 dagar brutit 1225 Cent:r malm. I öfrigit falla thesse flötzer mäst ut emot öster, och ligga egentel i stora körtlar, om man må så säga, högst 100 f:r i längden. Thesse malmarter, som the the ligga i Ler, hwilket, som wid Frankenberg är sagt, förwittrar och mollmar bort i luften, så waskas the ock i ett Konstwask äfwen som å berörda ort, och sättas så upp på ugnen. Men waskarne få här ej mer än 4 kreutzer p Cent:r. The grofwa stycken, som ej gå igenom the grofwa Sikten, kastas bort, ty att här ingen malm bokas. Och är thenne malm så, lätt att smälta, att han utan Rostning gifwer Råkoppar i första smältningen. En del malm, som faller wid grufwan das neue Glück, hårdnar i wittringen och i luften, och waskas intet, utan sättes så som han är, uptill smältnings. Hyttan ligger i en dal nedan för grufwan, och består af 2:ne, så kallade ungerska eller Hohen offen, hwarom mera nedanföre, och en gårhärd. Omkostningarne wid thetta Gottelsheimer- och Nordenbeuk's werket, som ligger en stund therifrån nordost ut ut och hörer tillsamman med thet förra, löpa till 10000 R:dr om året. År 1725 hade the tillwerkat 440 Cent:r koppar, och haft 4500 R:dr utbyte. Kopparen försäljes dels till Frankfurt am Maijn, dels till Stollberg wid Aken, och hade förr gullit 33 R:dr p Cent:r, men war nu fallen till 30 1/4 Rd:r. Afgifterne till fursten af Waldeck bestå i 1/10 deler af gårkopparen, hutten Zinsse 50 R:dr och grubenzinse 4 R:dr hwart werk, som gör wid Gottelshem 12 och wid Nordenbeckgrufwan 4 R:dr årligen. I Gottelsheim falla ock Kraupen, som sökas ut wid waskningen och sättas så upp till smältnings; Item Schieffer, som hålla koppar; men ingen koppar segres här, omskönt then finnes, som håller till 6 lod Silfwer p Cent:r. En stund, som förr är sagt, ifrån Gottelsheim ligger Werket Nordenbeck, hwilket hörer samma Ägare re till, och är likaledes ett flötz werk och af samma art som thet förra, allenast att flötserne äro här mycket tiockare och starkare, och att malmen ligger theremellan i en Schieffer, hwilken är af en swartagtig art och ej förwittres så i luften, ty sättes han owaskad på ugnen, och allenast blandad med Schlichtret ifrån Gottelsheim. Här arbetade 30 Grufdrängar, som knapt samlade 200 Cent:r malm i 14 dagar ur bägge schachten, hwilka äro en par famnar diupare än the i Gottelsheim Wid Nieder-Entzen 1/2 stund ifrån Nordenbeck är åter ett flötzwerk af samma art och beskaffenhet med thet wid Itter, ty skall ej mer therom röras på thetta ställe. Thet ligger på en högd i en skog, ther the andre ligga i åkrar. För 9 år sedan sedan war thet först uptagit, men stadnade åter. För 2 1/2 år sedan begyntes thet å nyo och rättel:n att drifwas, förthenskull ock ännu ingen tijonde theraf betaltes. Thet war fördelt ibland Interessenter i 128 Kuchsen, hwaribland war fursten af Waldeik, sielf en. Ther äro 2:ne Schacht för upfordringen och i 2:ne andra arbetades; Ibland alla war thet diupaste 9 famnar. Grufdrängarne woro 70 till antalet, som niuta weckolön, 30, 32 till 34 mariengroschen. The samlade till 250 Cent:r malm om weckan, hwilken hölt dels 2, dels 3, 4 á 5 p C:t, såsom i synnerhet, the schieffer, som äro tätt igenom med grönt och blått isprängda. Men thet bästa är, att malmen ej behöfwer waskas, utan kan straxt sättas upp på ugnen och blioch bli till Rå ♀r. Sista året 1725 hade the smält med 2:ne ugnar hela året omkring på 7 weckor när, räknande man p meduim att the tillwerka 10 Cent:r gårkoppar om weckan, för bägge ugnarne, warande en gårhård straxt therhos. Smältugnen är af thet slaget som the kalla ungersk eller Hohen, Offen, och har ifrån afloppsrännan till forman 3 fot, och ther från till ofwan wid bröstet 3 a 3 1/2 fot. Längden ifrån förman till bröstet exclusive är 3 fot; Bredden 2 fot. I öfrigit är han lika wid öfwer alt. Forman sättes in, efter som malmen är till e gr. Om malmen är mycket lindrig, lutar hon litet öfwer sig så att när man slår theri, rinner thet ut baktill. Men är malmen icke alt för lättflusig sättes forman stupa utföre och thet thet gemenligen mycket litet, så att watnet knapt kan rinna therut. Stybbet slås in upp under forman, och går stupa utföre fram emot Bröstet. Ingen Spuhr göres här, men mitt framman för Bröstet ligger en lång sten, och på hwar sida om stenen är en härd. Godset blir intet stående i ugnen, utan rinner alt fort ut. Hwad som smältes under then ena Schichten, rinner i then ena härden, och hwad under then andra i then andra härden. Ty att när the wilja sticka, som the säga, thet är, när Schichten är ute, slås holet igen på then ena sidan om stenen och wid foten af bröstet, hwilket bröst går neder till stybbet, lamnande altså ingen framhärd, och stickholet öpnas straxt efter på then andra sidan, Råkopparen Råkopparen, sedan slaggen är afdragen, drages ut i skifwor och Kyles i watn äfwen som gårkoppar. Till fluss wid thenna smältning bruke ej annat än slagg af Råkopparsmältningen, hwilken på hyttlaget strös öfwer Schichten. Hwar smältare skrifwer på en tafla upp, huru mycket han satt upp i hwar Schicht i malm och kol, och hwad han fått i koppar. Såsom nu tå jag war här, stod Schichten för the förra dagar i weckan, som följer för bägge ugnarna. för then första ugnen. För then andra ugnen NB. 4. Risp göra här wid wWerket en mass; 12 Mass en Reis kol, hwarom mera nedanföre. DahlItter DahlItter en liten By wed en Bäck af samma namn, belägen i ett amt, hwilket hörer Landgrefwen af Hessen-Darmstad till, har här i Landet blifwit serdeles ryktbar för thet rika Kopparwerk, hwilket A:o 1709 ther blifwit upfunnit, och A:o 1712 först gifwit utbyte. Thet består af 2:ne Werk, Grufwor eller fält, neml: Rosengarten och die Güte des herrn. Thet senare är thet älsta. Then ther nu warande Ober BergInspector Ludvig Baltzar Müller war myntmästare i Hanau, och kom först hit i landet att söka inrätta ett Guldwaskwerk wid Edern, och som thet ej wille lyckas, så föll han på then tanka att låta sänka i ett fält wid Dorff Itter på norra sidan om bäcken af thet namnet, mästedels thertill för anlåten af then witterung och the kalksteKalkstenar, som sköto sig upp i dagen, warande thetta thet förnämsta tekn af the här befinteliga flötz werk, hwilka man för öfrigit med sänkande måste igen finna. Och woro the icke komne långt på diupet, förr än the hade werkel:n flötzen. Therefter hafwa the och sänkt på Södra sidan om then lilla Byen Vahltter och om Bäcken Itter 1/4 timas wäg eller mer ifrån then förra flötsen, hwilket werk nu war thet förnämsta. Thetta senare werk, som ligger mitt i kornfält och på en högd kallad Rosengarten och 1/4 stund ifrån Entzen Schieser eller flötswerk, består egentel af 3 upfordrings Schakt. Thet första är das Himlische Hehr, som är fund grufwan, och har således gifwit samma namn till hela thetta. werket, och är thet 22 f:r diupt ned på ned på wattustollen. Thet andra är das wasserschacht, 20 f:r diupt ned till botnen af stollen. Thet 3:die Schakt är das meijerschacht 15 f:r diupt. I Sänkningen finner man först ett löst berg af allehanda art och slag, men mäst kalkagtigt, tils man kommer ned på Flötsen, hwilken på många ställen är till 4 fam:r diup och mer, på andra stället mycket mindre, omskönt han ej just altigenom är ädel och gifwer malm, utan stundom mitt uti, stundom ner emot botnen och Solan. När the råkat på flötsen, sänka the ned på Solan theraf, och tils the falla på then hårda, swarta och wilda klyften inunder, och börja så att gå in med orter och trummor att hämta malmen. Om flötsen är så hög, att en karl ej når hugga honom ut i en högd, så följa the flötsen sen efter i längden så långt the kunna, och fylla och mura så åter upp thetta rum med stenarna, som ligga emellan malmen flötz wis, förtimrande them med grof wed och stämplar, tils the gå widare ifrån thetta ställe, tå the taga bort weden och åter mura med stenar, ther thet kunnat skiuta eller sänka sig, på thet att weden, om han skulle komma att stå qwar och bryta sig, ej måtte med samma skiuta ut muren, förutan att härmedelst mycken wed bespares, som kan brukas i en annan, förtimring. Sedan the så murat och fylt upp orten nedantill, börja the att bryta then malm, som sitter ofwanföre, tills the hela flötsen nedbrutit. På thetta sätt gå the längs och twärts igenom werket Werket, och som thetta werk är så wida åtskilligt ifrån the förra, som man omtalt, att thet har mycket starkare flötser af sten och malm eller Schieffer, så arbetes här på thet sättet, att the först göra en Einbruch med Kilhackan, huggande bort stenschiefern, som ligger öfwer och under flötsen, och slå sedan ned flötsen med knostret eller Jernet, äfwen som man arbetar i ett stenbrott. Flötzen faller ock här ut emot niordost så till sägande, och har Söder till en Bergrygg, som löper igenom kornfältet, och skär aldeles af flötsen. Underst wid Solan och öfwerst wid taket ligger altså och i anledning af hwad förr är sagt, en fkötz, som är en gråagtig och hård stol, och therunder en Schieffer, som består af en lösLetten Letten eller Ler och jord, dels blå och swartagtig, dels brun och liusare, i hwilken then gröne och blåe kopparmalmen ligger i små korn, inblandad, eller ock i schieserwis, och ända efter sten skölen. Sålunda ligger flötsen och schiefern, thet är sten och malmskölarne s. s. s. öfwer och om hwarannan, warande bägge på alla orter af åtskillig högd, the förre ifrån 1 till 12 tum och mera i högden, the senare ifrån en tiocklek af ett Knifsblad till en twärr hand och mer, hwilka om the wid brottet se gröna ut alt igenom, gifwa thesto ymnigare Koppar. I öfrigit händer ock här och ther, att en wild och hård klyft hugger in, hwilken kastar skolen eller flötzen upp i högden mer eller mindre, wid hwilket språng han ofta blir ädlare, men fast oftare oädlare; och och swagare. Till watnets aflopp hafwa the drifwit in en Stoll, hwilken kommer in 4 f:r under Solan, af flötzen eller Skolen, så att the af watn ej hafwa någon nöd. Ey eller är thetta werk så beswärligit, som i Frankenberg, emedan flötsens högd här tillåter att drifwa på the mästa ställen höga och beqwämliga Rum och orter. I thenna nu omtalta grufwa das Himlische Hehr woro 70 grufdrängar i arbete, att theribland räkna den Obersteiger, som har i lön 3 fl. och ther untersteiger 2 fl. om weckan, hwilkas syssla är, att på grufbygnaden och folkets arbete gifwa agt. The gamlare grufdrängar niuta 1 R:dr, the yngre 4 kopfstück om weckan. Die Haspelers eller som winda upp malmen, niuta likaledes 4 kopfstück, men af denen Karrenläuffers eller the gossar, som skiuta fram malmen malmen i Skottkärror till Fyllorten, niuta the större 1 gülden, the smärre 2 1/2 kopfstück om weckan. Thet andra werket ligger, som sades, norr ut ifrån thet förra, ej långt ifrån Byen Itter. Thet är thet älsta, och i öfrigit af samma art och beskaffenhet som thet nu omtalta i anseende till thess flötz och schiefer, hwilka i synnerhet i början hafwa funnits af en fast ansenlig högd och styrka. Hit höra 4 upfordrings schacht, som nu äro i gång, nemligen: 1. Die gute des herrn, som är fundgrufwan, och har gifwit namn till hela werket, är 11 f:r diupt. 2. die Bergmans Hoffnung 14 f:r 3. die Enigkeit 21 f:r. 4. der neüe trost 24 f:r. I thenna grufwa arbetade nu 30 grufdrängar, hwilka sades lefwerera till 300 Cent:r malm om weckan; Men utur then andra andra grufwan, das Himlische Hehr sades nu till 500 Cent:r malm om weckan upfordras, hwaremot grufwe omkostnaderne i bägge werken till 160, 170, 180 och högst 200 fl. om weckan. Werket är fördelt i 130 Kiuchsen eller delar, hwaraf den Landgrefl. Darmstedtiske Ober Berg hauptman Baron von Fürstmeister har 40 Ober BergInspectoren 40; En Öfwerste, som war then 3:die Hufwud Interessent 40. Landgrefwen af Darmstad har 4 namn fria, hwaremot han består weden, som fordres till grufwearbetet. Till arfPrintzen skänktes 2 namn straxt i början, till Kyrkan och Skolan likaledes 2:ne, the öfriga 2 drifwa af en annan Interessent. Och har hwarje del och namn gifwit till 70, 80 á 100 fl. utbyte om året. Wid början af werket haket hade the smält i 4 ugnar och 2 gårhärdar, men nu gingo allenast 2 Smältugnar och 1 gårugn så att i stället the tillförene hafwa tillwärkat till 12, 15 och 1600 Cent ♀ om året, hade the är 1725 icke kommit långt öfwer 800 Cent:r The hafwa then förträsteliga förmon, att the kunna sätta upp malmen, så som han kommer ur Grufwan och owaskad, tå han ock straxt och wid första smältningen gifwer Råkoppar. Ugnarne äro af then arten som wid Entzen och smulto the under then Schikten af min närwaro wid then ena ugnen 79 skålpund ♀ af 13 Skottkärror malm räknande man ungefär att 2 kärror göra 3 Cent:r och thertill gingo 66 Risp kol, NB. 6 Risp. göra här 1 mass och 12 mass. 1 Reis. eller futter. Wid then andra ugnen hade the 72 skålpund ♀ af 14 Skottkärror malm, hwartill har de gått 65 Risp eller Fat kol, dock sades thetta wara af thet ringaste och minsta the haft, emedan the ofta tillwerka 80 á 100 och mer skålpund Rå♀ om Schikten. Smältaren och Förlöparen niuta i lön hwarthera 1 R:dr om weckan. Gårhärden är här så wäl som på the förr omtalta ställen icke större, än att the kunna gåra till 1 1/2, 2 á 3 Cent:r på en gång, och thet i 2 á 3 timars tid, tå 8 á 9 fat kol gå thertill, och räknar man högst 10 á 12 skålpund afbränning på Cent. Gårmakaren har 5 kopfstück ell: 66 2/3 styf:r om weckan, drängen 1 R:dr eller 60 styf:r. Hytte omkostnaderne stego ifrån 32 till 40 fl. högst om weckan, kolen undantagna, hwilka the köpa i Landet omkring och som här falla dyra, räknande man 1 Reis eller Füder af 12 mass till 5 R:dr wid hyttan. Jag tror intet jag bedrager mig mycket, om jag räknar ett sådant Fuder lika emot en Swensk storstig. Och skola the, när Werket gick som starkast och med 4 ugner emot emot 20000 fl. gått upp i kol om året eller 2400 Reis. UnderBetienterne wid grufwan och hyttan, såsom der Schiktmeister, Huttenreuter och Hütten meister niuta hwar sina 3 fl. eller 2 R:dr om weckan. Afgiften till Landgrefwen består i tionden af gårkopparen, och försäljes thenne till köpmän i Frankfurt och Colln, som thermed förse messingbruken wid Stollberg, warande thenne koppar för thess godhet ther nog begärlig, hälst som ingen theraf segres, ehuru han är litet Silfwer haltig. Sedan man komit in i thet Waldeckiska Landet är wid Byn Berendorff ett besynnerligit ♀werk, emedan malmen ther ej brytes, och finnes i gångor eller Streck, körtlar eller flötzwerk, utan öfwer alt i jorden, och i små gröna korn och hagel som sitta i en hwit fin Sand. För 8 á 9 år sedan började the först att [marginalia: ♀] att sänka in wid Byen, sedan malmen wist sig upp i dagen och wid landswägen. Men thet werk lemnades sedan af, antingen malmen gick ut, hwilken ej skall ligga öfwer 12 fl. diupt hwaremot andre sagt att under Sanden skall ligga en Letten eller fet jord, som håller ♀malm; eller att werket mycket lamt befordrades af Entreprenneurerne, som äro Furstinnan af Waldeck och åtskilliga af Regeringen och CammarRåden. Nu i thetta år hade åter Bönderne i byen Berendortf börjat högre up i kornfältet sänka ett Schacht till 4 f:r och ther straxt funnit ♀ malm, hwilken the nu hade till 1/4 famn hög och öfwer alt i Sanden. Malmen waskas med ett Konstwask, som i Franckenberg och Gottelsheim sker, och måste Bönderne, som med the ofwansagda Interessenter hafwa sådant Contrait att the för för hwar Cent:r gårkoppar, som theraf tillwerkas, niuta 15 R:dr, under samma köp underhålla grufwan, och lefwerera malmen ren wid wasket. 8 Cent:r Sandmalm gifwa gemenligen 1 Cent:r Schlick, och 21 Cent:r. Schlick 1 Cent:r Rå ♀ lefwererande Bönderne mästadels 42 Cent:r Schlick om weckan. I thetta året 1726 hade the haft 40 Cent:r ♀ af Werket. hyttan ligger 2 stunder härifrån wid Ellerichhausen, och är ej utan, att thenne Sandmalm är något swår att smälta, hwilket the med tillsats af rostad kalcksten söka att hielpa, dock gifwer han wid första smältningen Rå ♀. Wid Gebrinckhusen lät nu Fursten af Waldeck skärpa för Bly och Slfwer, som thet war angifwit före, men stenen wisste ej annat ut än Jern. Thet synes som thet Waldeckiska Landet innehöllo en god del underjordisk Rikedom, men anstalterne äro ther slätte och ringe. Wid Byen Buntkirken äro 2:ne masugnar; Then nedre hörer Waldak, till; Then öfre till Cöllniska Westphalen. Man sade att hyttorne häromkring förses med malm ifrån Martenberg, hwarest han kostar 1/2 R:dr hwarje fuder malm. Kolen komma här att kosta 3 R:dr p Reis. Masugnarne i Waldeck äro 6 hwar och en med sin hammarsmedja, neml:r 1:o Cylhausen. 2:o müllhausen 3. Ellrichhausen. 4. Beyrich. 5. Bunt Kichen. 6. Im Striche The sättas alla till gångs wid Jacobs mässo dagen, och böra efter förordning icke blåsa öfwer 28 weckor, räknande man att the göra till 2 Karren om dygnet eller ock mer. En Karre håller 12 Cent:r á 108 skålpund. I Cöllniska Westsphalen är Staden Brilon mäst bekant för the omkring liggande Gallmejwerk, och hwad thenna angår, så kan man straxt en wid Staden och up i dagen se en wittring eller känning theraf i en röd Sand eller jord, men werken ligga 1/4 del och 1/2 timas wäg söder ut ifrån Staden. Thet ena kallas auf dem Vorwerke, och består af 3:ne Schacht, hwaraf thet ena hörer Churförsten allena till; The andra till Staden och Interessenter. Thessa Schakt, äro 28 á 30 f:r diupa, men hade nu öfwer ett år stått stilla och 14 famnar under watn, så att then lilla gallmeja, som ther blifwit samlad, warit bruten här och ther på wäggarna. Ej eller lönar Werket mödan, att drifwa ther in en Stoll. I öfrigit skall gallmejan ligga på botnen alt i ett fält och så hård ett hon måste brännas och makas till therpå. Hon är egentel:n och kalles Vrusen, eller Knochen-Gall[marginalia: gallmeja.] mej fallande i stora stycken, och Körtlar, dels af then hwita arten och helt fet, dels af blå Gallmeja, som är fuller ock rik och fet och gifwer mäst i Towäxt, men messingen blir spröd och kan ej dragas till tråd, ty är han bäst till Arco. I thetta werk finnes ock här och ther litet Blymalm. Thet andra werket Bosslanst ligger längre bort i åkern, och hörer Landgrefwen af Hessen Cassel till, med andra Interessenter. Ther äro 2:ne Schacht sänkta af 16 f:rs diup och äfwen så många wäderschacht emedan the i the förra ej längre kunde arbeta för brist af wäder wäxling. Dock woro the icke ännu Durch schlägige, ty stod och arbetet stilla. Här hafwa the gallmejan i Körtlar allenast, så på wäggen som i botn, men hon är af thet röda slaget, och ger then bästa messing. Then mindre eller smärre gallmeja waskas och siktes, tå orenligheten, sanden och jorden flyter bort, men gallmejan faller till botnen, och som finare går igenom Siktet. Then gröfre brännes i en ugn, som är 6 á 7 fot hög och lika wid i fyrkant. I hwart hörn går ett fyrkantigt hol af en twär hand neder igenom muren ifrån ofwan till nedan. I Rosten lägges först en fot högt eller mer med gallmeja, och så fortfares S: S: S: tills Rosten är full. The fyrkantiga holen i muren fyllas med glöggade kol, thermed elden tändes i weden under Rosten, hwilken sedan brinner i 8 dagar. Dock aktes att han ej brännes för starkt, hwilket man ser af Röken och elden, och therefter lagas wäderdraget och luften i Rostan. En Roste håller 400 Küpels Knochengallmej. En sådan Bergs Kupel har 14 Engelska eller Swenska tum i diupet, 15 i längden, och 11 tum i bredden, warande aflång, och rund. Han brukes ock wid Jernerken. Af thessa Rostar har man förr brändt till 11 och flera om året, nu sedermera ej öfwer 2, och i thetta år 1726 als ingen. Wid Astinghausen 3 stunder härfrån bröts ? kis, som fördes till Franckenberg att brukes wid smältningen af then gamla Slaggen och Nasarna. Jernwerk, som ligga i thet Cöllniska Westphalen, och höra under Brilon, samt förses med malm ifrån thet Briloniska så kallada Eijsenberg, äro följande 1. die Brilische Hütte 2. En Waldthammer; stångjernshammare 3. En masugn wid Oksberg. 4. En Waldthammer uti Byen Hoppich. 5. En Waldthammer i Byen Messing hausen 6. En masugn thersammastädes. 7. unter dorff en Hammare. 8/9 2:ne Hammare wid Almen. 10. 10. En masugn wid Bundt Kerchen som hörer till thet Collniska. 11. Kunnicher masugn 12. En Walthammer thersammastades 13. En Krus Ejsenhammer, kniphammare, 14. Berimchhuser masugn. 15. Kloster Bridelar hammare 16. Kloster Bridelar masugn. Thessa werk ligga alla wid floden Hoppich, som wid Stadberg faller i Diemel floden. I thet Stadtbergiska äro 2:ne masugnar och 4 Hammare, af hwilka the förre förses med malm ifrån Adortf 3 stunder therifrån. Andre mente att talet af Jernwerken bestege sig till 30, belägna dels wid ofwansagda flod, dels wid Rührfloden, som springer upp wid Winterburg och faller sedan in i Lippefloden. I thet Paderborniska wid Altenbeichen är ock en masugn, Wid Frechsgen i thet Paderborniska war ock förr en ♀ hytta, men then stod nu stilla. 3 stun[marginalia: ♀] 3 stunder ifrån Brilohn ligger och en ♀ hytta Brunscappel; malmen brytes dels straxt therhos, dels wid Girshagen wid Stadtberg. 3 stunder ifrån Brilon är ock en ♀ hammare; En wid Gottning hausen, En wid Essloch. The förses med koppar mäst ifrån Stadtberg. Hwad Jernmalmen angår, så håller ett fuder 18 Küpel i grufwan, men på backen 16 küpel. Thenne håller 14 tum i diupet, 15 tum i längden och 11 tum i bredden. Ett foder ♂malm kostar 16 marieng:r eller 2 Koppstück. Wid Stadtberg i Westphalen äro först 2:ne masugnar, then 3:die står öde; Sedan äro ther 4 Kopparhyttor, hwilka förses med malm ifrån the omliggande Werk, och hade året förut tillwerkat till 500 Cent:r ♀, men tillförene wäl 600 Cent:r. Then första hyttan är anlagd A:o 1724, och hade i första Gwartalet A:o 1726, neml: för Marti, Aprill och Maii månader, tillwerkat 22 1/2 Cent:r. och 13 skålpund och 13 skålpund går♀. Thenna hytta förses med malm ifrån Berndosten, Kirschhagen och Beilstein Werken. Then andra hyttan hörer Interessenter till, har malm ifrån Kirschhagen och Berndosten, är anlagd år 1716 och hade i föresagda quartal giordt 36 Cent:r 18 skålpund ♀. Then 3:die hyttan är Inspectoren Fresenii, som drifwer Werket wid Berndosten och henne thermed förser. Hon är gammal, och har i samma quartal tillwerkat 33 1/2 Cent:r 13 skålpund ♀. Then 4:de hyttan ligger 3/4 stund ifrån Stadtberg och är bygd A:o 1720 Hon förses med malm ifrån Maltzgrufwan i thet Paderbormiska hwilken malm är af samma art som then wid Berndosten, neml: en ChonErtz. Så hafwa the ock wid hyttan en waskmalm. Thess tillwerkning i samma quartal war 3 Cent:r 7 skålpund ♀. Alla 4 tillsammans 123 Cent:r 51 skålpund. N.B. En Cent:r håller 100 skålpund. I thet följande quartalet förmodade the att kunna bringa tillwerkningen gen högre, emedan the i thet förra Quartalet haft brist på kol, hwilka här gälla 3 R:dr p Reis. Masugnarne wid Stadtberg betala i tijonde i ett för alt 2 Cent:r Tackjern om weckan; Cent:n räknad till en R:dr i penningar. Stångjerns hammarne betala 2 R:dr flussgeld årl:n, och till Staden äfwen så mycket. Och kan en hammare smida 200 á 300 wagen stångjern om året, en wagen till 120 skålpund. Hwad ♀ grufworna angår, så är först in wid Staden Beilstein ett Flötzwerk, i hwilken en Letten eller Lera ligger emellan flötzen. Thenne Letten hugges af wissa gossar med Knifwar af, och waskes; Och när han sedan leget ett år eller tu i luften, skiuter sig åter ut eller hårdnar therpå en grön färg, hwilken åter af gossarna afhugges, och sedan smältes. Men i then friska Letten, som kommer ur grufwan, ligger en hop grönt slag slag, hwilket är thet som gifwer ♀. Arbetsfolket få 8 R:dr för en Kasten waskad malm, som håller 24 Cent:r, och en sådan Kasten ger 1/2 3/4 á 1 Cent:r Råkoppar. Ägaren betalar weden till förtimbring i grufwan. 1 1/2 stund ifrån Stadtberg ligger der Kalte Bühl ell Kirschhagen feld, och straxt på andra sidan om dalen thet Leitmariska Fältet. I thet förra woro nu 9 Schacht i arbete. I thet senare woro 6 åtskilliga werk; som drifwas af så många serskilta Compagnier; 15 Schakt woro ther i gång, och många stå öde. Thet öfwersta eller Berndostenwerket, är 16 f:r diupt och thet diupaste, emedan thet ligger högt. I the sista 10 år hade thessa werk starkt warit drefna. ♀ malmen ligger i gröna gnistror i en fet jord eller Letten, ej öfwer en fot högt igenom hela stora Fältet, i hwilket hwart Compagnie sig en wiss del eller stycke niutat; waskas sedan och smältes. / die knapschaft :/ Grufdrängarne få i arbetslön 6 R:dr för en kasten Schlick i 24 Cent:r, tå herren betalar all omkostnaden. Waskaren får 1 1/2 R:dr för en kasten Schlick. För en kasten Achter, eller thet han waskar om igen, 2 R:thlr, och gå 11 á 12 foder, hwarje af 11 Skottkärror, att göra en Kasten Schlick. Arbetsfolket i Berndosten Gruf:n få 6 R:thlr. för en Kasten Schlick à 26 Skäppor eller Cent:r, och thet likaledes wid wasket; En Kasten ger en Cent:r går ♀ mer eller mindre. Till en Cent:r ♀ räknas wid hyttan 3 fuder kol, hwarje fuder à 3 R:dr eller mer, och gå 4 weckor om, innan the få ♀ ut. Härifrån ligger Byen Berndosten 1/2 st emot söder. Men emot norr äro inga flera ♀ grufwor bekanta, utom Beilstein och die maltzgrube, rätt på gräntsen af thet Paderborniska, och så långt långt sträcka sig nu the omtalta Flötz och Schiefer werk, thet ena efter thet andre. Något öfwer 6 mil ifrån Cassel ligger thet så kallade Riegelsdorffer kopparwerk, hwilket är ett flötzeller Schiefferwerk af urgamla tider bearbetat tils thet i Tyska kriget, och som berättades, A:o 1623 ödelades, men blef för omtrent 50 år, sedan i nyo uptagit å nyo, och i början drifwit af Interessenter, tills Landsfursten thet entet indragit, hwilken ock nu för egen Räkning samma werk drifwer. När man kommer Berget upföre ifrån Nentershausen, kan man se hwar flötsen och Schieffern wisa sig i dagen, hwilket och gifwit the gamla anledning att sänka på flera ställen i skogen tils the enteligen kommitt in på sielfwa fältet. Så ser man och en gammal wattustoll, som åtskillige Nürmbergare, och Strafburgare, hwilke tå för tiden drefwo Werket inslagit, men så är han nu förfallen, och war man i werket att drifwa in en annan, hwilken går 12 famnar diupare än then förra, och war redan till 500 f:r lång, warande ther 16 wäderschacht; och sades ännu 200 f:r återstå, innan the komma in i rätta fältet. När man åkit ned igenom thet 15:de wäderschachtet, finner man, att the litet längre fram i Stollen först träffat en Schiefern, hwilken är ther tämmeligen mäktig, och emot en fot hög, men helt arm, allenast att här och ther finnas i klyften små Körtlar af helt rik malm, och kupferglas, i synnerhet i taket, och i then så kallade Zechstein. Arbetsfolket niuta theras betalning efter famnetalet, och thet alt efter som berget är hårdt och arbetet mödosamt. Wid arbetet emellan thet 15:de och 16:de wäderschakt hade the 18 R:thlr famnen; På andra ställen hade the haft mindre, och på andra mer, såsom till 20 20 och högst 30 R:thlr, men måste sielfwa skaffa sig lius, krut och låta laga werktygen, allenast att Fursten gifwer them nya. Omkostningarne af thenna Stoll kommo här tils till 9000 R:thlr. Schieferns och flotsens strykande är ifrån wäster till öster, hwar han har sitt utgående, men faller ut emot norr, och egenteligen på strecket emellan klockan 10 och 11; och woro nu wid Werket 5 Schacht i gång, hwar Schiefer fordrades, såsom Maria Amalia 34 f:r diupt ned på Schiefern; Eleonora, 34 f:r. Maximilian 36 f:r; Frederics Schacht, 32 f:r och Frederica Schacht, 24 f:r, hwarje famn räknad, som här öfwer alt är brukeligit till 7 fot. Att ej nämna om damjorden och then åtskilliga slags sten, och i synnerhet kalk, som the måste slå sig igenom, innan the komma på Schiefern, så är allenast att märka, thet then så kallade Zechstein, som ligger näst öfwer Schie sern och är egenteligen en Kalksten, hwilken dock är träffeligen hård, ligger altid 4 famnar högt, under hwilken kommer en tum oädel schieffer, och therunder åter then ♀haltige schieffer, hwilken senare är ej öfwer 3, 4 och högst 6 tum mägtig emellan flötsen, och sielfwe orten ej öfwer 18 tum hög, som i Maria Amalia Schacht befants, så att thesse werk ej äro utan möda att befara. Arbetet förrättes på thet sättet, att grufdrängen först med Schlägel och Eijsen hugger undan klyften i taket att göra sig rum, sedan hugger han med kilhackan en diup skura mitt i Schieffern, och slår så therefter then öfra och undra schieffern lös. Utfordringen till fyllorten sker med en lag kärra eller Hund, then han binder sig wid foten, släpande sig ut på ett par bräden, ett under then ena axlen, och ett under Låret, emedan grufdrängarne ligga alle så på en sida och äro helt och hållit af thet slaget man kallar Krumhälser för then wana the få att bära en bögd och krokot hals. The niuta olika lön efter arbetets swårhet, och efter som schieffern står mägtig till, såsom ifrån 6 till högst 9 R:thl för hwarje Fuder schieffer, som the lefwerera på grufbacken, tå the måste hålla sig lius och Werktyg. Ett sådant fuder består af 24 Schieffer mass, hwart mass á 2 Cent:r, och är thetta ett ovalt mått, som håller 2 fot 5 tum i en diametre, 2 fot 2 tum i then andra, och 13 tum i diupet, Swenskt mått. 4 sådana schieffermass göra ett kol mass, och räknar man ungefärligen, att ett fuder schieffer ger 1 Cent:r Koppar, och att till smältande theraf gå Ett fuder och 4 mass kol, hållande som förr är sagt, ett kolfoder 12 [marginalia: Cobold.] mass. Thet berättades, att the haft till 1000 foder Schieffer. om året och theromkring. Förutan the 5 ofwanrörda Schieffer Schakt, äro här 2:ne Cobolt Schakt, nemligen Wilhelmina, som är 33 famnar, och Dorothea, 30 famnar diupt. Thet är ej öfwer 6 á 7 år, att man har börjat att samla Cobolden, hwilken brytes fuller i samma Flötz- och Schiefferwerk och fält, men under schieffern och på the så kallade Rücken, thet är en wild och hård klyft, som kommer in på flera ställen i fältet, och kastar, tå Schieffern i högden, på somliga ställen till 3 famnar mer eller mindre, strykande så schieffern fort, tils han åter af en sådan Rygg och Klyft kastes neder till samma diup och Lag, som thet förra fältet I thessa I thessa Ryggar och Klyfter ligger Cobolden, och thet i en rätt strykande gång af Spat, hwilken gång är mästadels helt smal, och sänker sig alt fort på botnen. Arbetet förrättes här med Sprängande, och grufdrängarne niuta dagspenning, neml. 1/4 fl. eller 4 ggl. om skiften, tå han måste bora och skiuta 2:ne skott, hwarthera af 25 tum i diupet. En stund ifrån Riegelsdorff wid Iba skalt ett gammalt schieferwerk wara, och jemwäl på Cobold ymnoghet, then the gamle intet känt eller wetat af. Cobolden är af 2:ne slag; then derbe och rene, som såldes nu för 18 R:thl p Cent:r; then andre kallas Gemeiner Cobold, och är med Spat och Bergart beblandad, förthen skull han af gossar måste sofras och knackas ren, hwilke niuta 8 heller ell:r 2/3 albus för hwart skålpund sofrad Cobold; Priset hwaraf är 9 R:thl. p Cent:r. Han försäljes till färg qwarnarna wid Strasburg, Sahlfelt, och nu sedermera till then nyss anlagda qwarnen wid Siegburg eller Carlshafen i Hessen. Grufdrängarnas antal wid bägge werken war till 140, förutan gossar, som sofra Cobolten. Schiefermalmen, sedan han är på grufbacken sofrad och slagen ifrån thess hosgående bergart, föres till hyttan, hwilken är belägen 1/2 stund längre bort och wid byen Riegelsdoff, theraf werket egentel:n fått sitt namn. Hyttan består af 2:ne Smältugnar och en gårhärd, af hwilka the förre äro af thet slaget man kallar Krumma ugnar och bygde på thet sätt, som wid Franckenberg är omrördt. Ugnens högd ifrån forman är 5 fot 3 tum; Thess längd ifrån bröstet till Formwäggen nedan till och wid Forman, är 4 fot, och ofwantill ther bröstet lycktes, 3 fot. Thess bredd nedantill är 3 fot 3 tum och ofwantill 2 fot 2 tum, att räkna efter then Hessiska foten, som håller 11 tum Swenska. Schiefer malmen rostes först, och thet i stora Rostar och högar, hwarest the ej lägga annat under än Ris, och låtat brinna tills elden af sig sielf gått ut, och göra the sedan theraf till några och tiugu á 30 upsättningar om skiften, bestående wid thetta werk, hwar Schiefern är så arm, att han mästadels ej ger mer än 1 á 1 1/4 och 2 p c:t, all fördelen theruti, att the en så ansenlig myckenhet kunna upsätta och smälta om skiften. I grufwan brytes ock af then så kallade Fisch-schiefer, emedan theruti synas figurer af Fiskar tydeliga nog, men thenne är rikare och gifwer till 7 á 8 p c:t. Utslaget sker 2 gångor om weckan, neml. hwarje Ons- och Lördag, tå the göra till 10 á 12 Cent:r. skärsten hwar gång, hwilken skärsten, som han nu föll, räknades fuller gifwa af 2 Cent:r en Centner ♀, men gaf dock werkel:n mer, ofta till mer än 60 skålpund af Cent:n. Wid thenna smältning är i synnerhet att märka, att the för hwart utslag slå in en ny härd, och thet sålunda: att så snart godset är utlupit, brytes thet gamla stybbet ut tillika med Jern nasarna, som satt sig i härden, hwilket att thet så mycket lättare må låta sig göra, bygga the härden af löst och swagt stybbe, och när thet är alt utbrutit, föra the under ugnen med stora meisser och Spikar ett stort groft wedträ, hwilket fyller hela ugnen inunder, så att intet gods kan falla ned i härden, sättande therhos ett par fat kol upp, att ugnen må wara full och sålunda draga thesto mindre. Om under thetsamma, att then gamla härden brytes ut, wedträdet förbrunnit, sätta the in ett annat, och börja så slå in framhärden med breda klapp träen, och therefter then så kallade Spuhre, in i härden och under ugnen, hwilken Spuhre the skära ut i Stybbet med ett trä till then storlek. han bör hafwa. När härden sålunda är åter inslagen, sättas Bäljorna till gångs igen och fortfares med Smältningen. Härigenom sker, att ugnen kan gå 1/4 år och mer, om ingen af the 3 stora högtider kommer emellan, och att en hop wed och kol bespares wid ugnens och härdens byggande, till hwilken ända ock bröstet, thet är, ett eller annat stycke theraf ofta sättes en under sielfwa smältningen. Skärstenen wändes gemenligen på 10 eldar i Rosthuset, till the första hwaraf the ej bruka annat än Ris, men till the senare, och när Swaflet börjar förgå, wed och små kol. Wändrostarne äro tämmeligen brede och theras murar helt höge, hållande the före att thermedelst hindres, thet med röken intet af sielfwa Metallen må förgå. Rostmurarne byggas fuller af sten ofwantill, men nedantill, at så långt som Rosten stiger, äro the bygde af the Jernnasar, som sätta sig i härden wid smältningen, och antingen brytas ut för hwar gång the draga ut then gamla härden, eller bita sig så in i botn stybbet, att the icke kunna brytas ut, utan när ugnen rifwes ned att byggas å nyo. Thesse senare, som the falla helt store, och swårt låta bryta sig i stycken; så lemnas the en tid lågt i luften, tå the theraf så wäl som af regnet wittra och warda liksom skörare, att the sedan kunna slås sönder och muras in i Rostmurarna eller eller i botnen af Wänd Rostugnen och framman för Rosten. Och som thesse nasar för then orsaken skull icke sättas upp på smältugnen, att man skulle bränna mera kol therpå upp än the äro wärde, och att the göra Gårningen så mycket swårare och kostsammare, så muras the in i Rostmuren till then ändan, att Kopparen må med tiden liksom wittra sig ut och flyta in i Rostugnen, hwilket the säga erfarenheten wist, tå the haft them så inmurade i några års tid. Wid Rostbruket, som sker på samma härd, som förr är sagt, slås ut till 30 á 60 skålpund ♀ och mer på en gång; och hwad gårhärden beträffar, så är then samme större än mästadels i Tyskland, emedan the här gåra till 10 á 12 Centner på hwar härd, hwilket påstår i 10 timar mer eller mindre. Gårmakaren bör af 1 Cent:r Rå ♀ à 108 skålpund lefwerera 101 skålpund gårkoppar, och ofta gör han mer; men af kol bestås honom 20 Fuder till 12 Cent:r ♀. Then här wid hyttan boende Berg förwaltare Schröder har, så wäl som hans fäder först, haft ett Contract med Landgrefwen om Koppartillwerkningen sålunda, att h:s Durch: gifwer och består honom fritt husrum, och för hwar Cent:r går♀ 1 3/4 R:dr theremot han måste bestå omkostnaden att rosta skärstenen, thet är köpa Riset och weden thertill, betala Rostwändaren, hwilken niuter i lön 3 R:dr för hwarje 150 Cent:r går ♀, som tillwerkas; betala smältarna, hwaraf Öfwersmältaren niuter 6 goda groschen; the 2 Smältare niuta hwarthera 5 gg:r, och the 2 Vorläufer 3 1/2 gg:r, hwilken lön them beräknes för en schikt af 12 timar, omskönt the stå ej för ugnen mer än 6 timar på en gång. Gårgörningen förrättes af Bergförwaltaren sielf, hwarwid Öfwer smältaren hielper till, hwilken ock bereder stybbet, som fordras till bägge ugnarna och Gårhärden, och bör anskaffa hwad stybbe nödigt är i hyttan emot 1/4 fl. om weckan, dock så till förstående, att leret föres honom tillhanda utan ifrån. Så bör ock Bergförwaltaren under thetta Contract bestå all Reparationen på Bäljorna och skaffa werktygen, som äro nödiga i hyttan och wid smältningen. Hwad Bäljorna angår, så brukas här, i stället för kammar på wändstocken, Waltzar till theras drift, hwilka sitta emellan 2:ne trän eller armar, fästada i wändstocken, löpande Waltzen omkring under thet han trycker ned bäljan, och gifwer thetta werkeligen en jemnare och bätre gång af blästen, än thet wanliga sättet med Kammar. Riegelsdorffer Kopparen håller 4 á 5 lod Silfwer, men segres dock intet, utan har blifwit försåld dels till Francfurt dels till Stollberg wid Aken och andra orter. Hela tillwerkningen har bestigit sig till 7 á 800 Cent:r ♀ om året, men i thet sista året ej öfwer 700. Och som alle omkostningarne wid Berg- och Hyttwerket räknas belöpa sig till 14000 R:dr årligen, hwaribland äro inslutne the 1200 fuder kol, som årligen förbrukas wid hyttan, hwarje Fuder räknat till 5 R:thlr, altså har utbytet stigit hwart år till 7, 8 á 9000 R:thlr, men i the senare åren, tå Stollen blifwit drifwen, till något mindre. I thet näst förledna år 1725, tå man hade anwändt på samma stoll till 3000 R:thlr, har utbytet warit af 4000 R:thlr. Jerngrufwan, eller som man här säger efter gammal wana, der Stahlberg, wid Selgenthal i thet Saxen Meinungska Landet, ligger på berget Kammerberg, och är ett urminnes gammalt werk, emedan man af acter på 1200 åratalet finner, att thet tå redan kallades ett widtberömt werk, och man för någon tid sedan funnit i the gamla arbeten på klyften uthuggit årtalet 1316. Thet hålles af åtskilliga före wara ett Stockwerk, i anseende till the stora arbeten, Rum och Bergfästen ther finnas, men kan dock icke egentel:n så kallas, emedan thet icke går på diupet, warande, hwar diupast, ej öfwer 52 famnar, hwarest ock then nyare wattustollen blifwit på sielfwa Solan inbragt i thet så kallade Neuberger-werk. Och huruwäl man i tanka att finna malmen på diupet, hade drifwit in en Stoll på Simonsbergerwerket 13 famnar diupare än then förre, så fants dock intet tekn thertill, ej mer än tå the sedan borat 9 f:r therunder och fallit på en röd klyft eller Sandsten, hwilken tyckes wisa intet mera wara ther till förmodande. Rätteligen må werket sägas bestå af en Swäfwande gång, emedan malmgången stundom stiger, såsom i Simonsberget, wid ändan af hwilken District han åter faller emot Neuberger Districter, stiger åter emot thet så kallade Brüder Schacht, faller och åter stiger emot the små gamla werken, som kallas die Tags-löcher, hwar han har sitt utgående i dagen norr ut. Thess strykande är ifrån Söder till norr, eller egenteligen ifrån klockan 11 till kl:n 11, och som af hwad redan är sagt, man kan finna ther wara 3:ne åtskilliga Districter, Fält och arbeten, så är thet som ligger mäst emot Söder på gången och ther han stryker in emot berget, och hwilket Fält kallas Simonsberg, thet största och gången ther som mägtigast, till 54 f:r bred, och 30 f:r hög, hwarest the öfweralt brutit och bryta en träffelig rik Jern malm. I thet andra fältet och arbetet, som kallas der Neuberg och är nu durchschlägigt med thet förra, behåller gången ännu en ansenlig styrka; men som emot thet 3:die fäl3:die Fältet eller Bruderschachtet åtskilliga armar och små streck gå af ifrån stora gången, hwilka wisa theras utgående på flera ställen i sidan af berget, så förswages han therigenom, och är ej öfwer 20 fam:r bred och mindre, och till 15 f:r hög, hwar som starkast. Han behåller dock sitt hufwudstrykande emot norden, förthenskull man säger, att the förberörda werk die Huhe och die Mummel wid Schweina äro i samma Zug eller streck med thessa. Gången, som öfwer alt har en stark blandning af Spath, säges hafwa 2:ne liggande och intet hängande, emedan på hwarthera sidan på qwäran af gången är en wild oädel Spath, eller ock en wild Klyft af gråberg, som gör liggandet /: das liegende :/ emellan hwilka gången stryker, dock så att han emot Solan och taket tryckes ihop, tils han går ut, förthenskull man säger honom ligga såsom i ett Foder eller som i en forma och mått. Och som efter the stora arbeten ther blifwit giorda, man nu har för ögonen hwad som återstår af malmen, så hafwa åtskilliga af thet werkets Kannare hållit före, att man på thess beständighet i långa tider, icke kan göra förslag; hälst om upfordringen skulle hädanefter ske så starkt, som härtills, i anledning hwaraf nu werkeligen en Commission månde hållas wid werket. I öfrigit är hela längden och Districten af thetta werk eller the 3 omrörda Hufwud fält af något mer än 400 f:r. Grufdrängarnas antal på hela Stålberget war nu till 70, hwilkas lön består af 5 Kopfstück eller 1 R:thlr 2 gg:r 8 d. för hwarje 6 tunnor malm the fordra. Hwar tunna håller 6 Schmalcalder mass och räknes i wigt till 4 Centner, dock måste grufdrängen hålla sig lius och lampor, korgar och Fat, men gruf Interessenterne bestå Krut, Rep, Jern, Stål och annan Grufwebygnad, gifwande Landgrefwen allenast waden till förtimringen i Stollarna. Malmen, then the dels i stora widlyftiga Rum, dels i Trummor och orter eftersatt, brytes på somliga ställen med sprängande med Krut, annorstädes med Kilande. Utur then District, som kalles Simonsberg och har 6 upfordringsSchacht, böra efter Inrättningen och Förlänings Instrumentet alla 2 weckor ur hwart Schacht och för hwar Stam komma 6 tunnor malm, thet är ur alla 6 Schachten 36 tunnor malm alla 14 dagar, och gör på the 8 stammar i samma tid 288 tunnor, men i hela året 7488 tunnor, hwilka i fast otaliga små delar förskingras, emedan thetta werk har lidit the mästa Subdivisionerne. Utur Neüberg, som ej har mer än ett upfordrings Schacht fordras alla 14 dagar 72 tunnor malm, hwilka måste under the 12 Stammar och theras afdelningar utbytas. Gör om året 1872 tunnor. Utur Brüder schachtet, som ock har ett schacht allenast, böra alla 14 dagar upfordras 108 tunnor malm och delas the 3 Stammar emellan, så att hwar och en får 36 tunnor malm. Gör om året 2808 tunnor. Hela Summan af upfordringen gör altså om året 12168 tunnor; Och som thet händer, att thet ena året fordras mer upp, så fordres åter mindre ett annat år, Förutan thenna upfordring, som deles Gewerken och Interessenterna emellan, brytes och samles en andel malm, som kallas Cassenstein, emedan han går till then allgemena Cassan, och anwändes till att underhålla Bergwerksomomkostningarne, och hwad thertill hörer. Och att härom bättre må kunna dömas, så will man taga 1724 års upfordring till Exempel, i hwilket år på Stålberget, der ordinarie Zug el: upfordring warit tunnor 12 183. Hwarje tunna wärd och försåld 1/2 R:thlr. Cassen stein ur alla werken 6288 t:r á 1/2 R:thlr p t:a. Widare är utur alla 3 Rivieren samma år upfordrat af sämre malm. 3848 t:r á 2 Kopfstück p tunna; Ett kopfstück håller 4 batsen; 18 batsen göra en R:thlr. Utur the små werken eller die dags löcher. 378 t:r á 7 batsen p tunna. Ur Jerngrufwan die mummel. är samma år fordrat 10824 tun:r malm á 2 kopfstück p:r tunna. Summa 33 531 tunnor. die mummel, 1 stund ifrån Schweina, är en jerngrufwa, som förser med malm the åtskilliga omliggande werk. malmen är af en swartagtig art, men rik och hörer werket under Schmalcaldiska Gebietet, warande, som förr är sagt, i ett Zug och streck med Stahlberget. wid Selgenthal. Ifrån der mummel har man en god stund till Selgenthal, tå man under wägen far förbi ett annat Jernwerk die Hühn, ock på samma streck som thet förra och Stålberget, hwilket man har till wäster 1/4 stund ifrån bemälta by. Tijonden af förenämda malm gör R:thr 1273 12 bath. 7/10 d. Som flera Interessenter äro, hwilka äga del i grufwan, men ingen Hammardel, och måste altså försälja theras malm, och åter andre, som äga Hammardel och ingen del i grufwan, och måste altså köpa malm, så måste så then som köper som then som säljer, betala en wiss afgift, neml:n then förre betalar 2 Phenninge för hwar tunna malm, och thet kalles Erkänstgeld. Then senare betalar till fursten lika mycket, och thet kallas Werkauffgeld. Widare måste ock betalas Zugg geld för för hwar tunna malm 1 1/2 d, görande 18 Schmalkalder pfenninge el: 16 Gute d: En batsen. År 1724 besteg sig thetta ZugEr- och Verkauff geld, så för Stål- som Jernmalm, hwilket bör erläggas till Öfwerheten till R:thlr 245 14 bats 1 1/2 d. Omkostningarne wid Simons berg räknas årligen till Rdr 550. Wid Neüberg 225 á 230. Brüderschacht. 3 12 d:o neml the, som Interessenterne bestå Hwad Grufdrängarne bestå i lius &c är ther ej inräknat. Nu ehuruwäl thenne grufwa kallas egenteligen der Stahlberg och malmen Stahlstein. så tillwerkas dock theraf så Jern som stål, och af thet första thet mästa, warande äfwen thet senare i godhet ej att förlikna emot thet, som smides i Surland, hwilket hwilket dock ej stenen, som är af en träffelig god art och grund bör tillskrifwas, utan sielfwa bearbetandet, ty att thet sistnämde går 3 gångor igenom elden och 2 gångor under Hammaren; men thet Schmalcaldiska smides allenast en gång. Och theraf kommer att thetta kan säljas för bättre köp, så wäl som Manufacturerne, hwilka theraf förfärdigas, warande bägge delarne ofta slätte nog. Hyttorne, som förses med malm ifrån berörda grufwa, och hwilka blåsa Stahleisen, som Tackjernet här kallas, äro 3:ne, och höra alla under herrskapet eller amtet, Schmalkalden och Hessen. Then första kallas die weite Brunnenhütte, ligger straxt utan för staden, och må blåsa efter then giorda inrättning och förordning 4200 Cent:r. Stahleisen om året. Then 2dra eller die Assbacher hütte ligger En stund ifrån Staden, och må tillwerka 1600 Cent:r. Stahleisen årl:n. Then 3:die är die Happelische hütte 1 1/2 stund ifrån Schmalcalden, gör alla 3 år 1200 Cent:r Stahleisen. Om theras bygnad är icke något att nämna, emedan the bestå af en rätt hohen offen eller masugn, allenast att the slå som oftast ut, hwarje halfannan eller 2 timar, och tå till 1 Cent:r eller mer hwar gång. Forlönen af malmen till then förstsagda hytta är 9 gute groschen af 6 tunnor; till Assbacher hyttan 1 fl. Till 1 Cent Stahleisen räknas 1 1/2 tunna malm à 1/2 R:dr gör Ggl. 18. Forlön. 1/2 Ggl. Till 41 Cent:r. Stahleisens tillwerkande har gått 31 tunnor stahlstein; och 14 Karren eller wagnar, kol, En sådan wagn håller 9 Stutz. En Stutz håller 2 Schmalcalder malter, och har 3 fot 6 tum i diametre, såsom helt rund, och 20 tum i diupet; En Karre kol kostar wid hytt, tan 2 R:dr. Masmästaren, then the kalla der Bläser har här en ansenlig lön af 5 fl. om weckan; hwar hyttedräng 4 fl. Rostaren har för hwar tunna malm 1/2 albus á 32 albus p R:dr. Tackjernet eller thet råa stålet går så till Stålhammrarna, hwilke ock alle ligga i Schmalcaldergebintet, och har hwar hytta eller masugn sina wissa Stålhammare att förse, warande ingom fritt, att nu mera bygga någon hammare, allenast att Landgrefwen nu sades ärna anlägga en Hammare och för egen räkning upsmida Jernet, som faller af Tijonde malmen, hwilket Interessenterne på alt sätt söka afbedja och disputera. Till welte-brunner-hyttan höra altså 13 Stålhammare, som theraf drifwas och theraf bero; Af assbacher-hyttan 4, och af then 3:die en härd eller Hammare. Stålhärden är 5/4 fot bred och 2 fot lång och 12 tum diup, dock bygd ofwantill, som wore han rund, att logan och elden kunna bättre circulera. under botnen ligger en tiock Jernhäll; men innantill är härden bygd på alla sidor med god sten och ler. Forman ligger 8 tum ifrån botnen och står diupt, emedan thet bör gå skarpt. Hon är af thenna skapnad , en tum lång och 1 tum hög. Först sättes up på Härden 1 1/2 fierdedels eller 1/2 Cent:r. Stahleijsen; och när thet är gar och profwet tagit med ett jern, äfwen på samma sätt och med samma Profmärke, som sker wid ett gårprof af ♀ sättes åter upp så mycket rått stål eller mer, hwilket sker efter 1/2 timas tid eller längre; och när thet börjar Kleben eller blifwa gar, och profwet är åter tagit, sättes gammalt skräp af smidt Jern eller och Smider upp på Härden till en liten Skofwel eller 2, hwilket gör, som the här säga, die Läge, och liksom binder stålet och sedan går Härden tils thet blickar, thet är att man ser åtskilliga flammor spela öfwer Härden och elden, äfwen som i en blickning af Silfwer, tå Bäljorne ställas och smältningen är giord. När godset står rent i Härden, och kolen och Slaggen äro afdragne slås watn på efter hand, att thet stelnar och hårdnar, tå thet bäres under Hammaren, hwilken här wäger till 1 Cent:r. Af ett Smide eller, som mäst är thetsamma, af 1 Cent:r. Stahleijsen, smides 20 21 á 24 stänger stål mer eller mindre, men korta; förthenskull och stycket, när thet är uttagit ur Härden, hugges med meisselen i så många stycken och delar. Thetta Stål, som thet ej räckes och smides mer än en gång, så är thet ock i sig i sig sielft groft, omskönt af god art. Icke eller beflita Ägarne af Werket sig om, att göra thet finare, emedan the hafwa debiten qwick nog, thet man ser i Schmalcalden, ther handtwerkarne rifwas om Jernet och Stålet, när thet kommer till torgs, och hielper thet lindriga priset så mycket mera thertill, som af nämandet beror på thet myckna fattiga arbetsfolk och många slags Smeder här i Landet, hwilke allehanda slags Manufacturer i Jern och Stål förfärdiga, och thet för ett så ringa pris, att man måste sig theröfwer förundra, warende till Exempel Knifwar sålde till 3 och 4 dutsen och mer för 1 R:dr, tå fuller waran ej kan wara serdeles god, men finner dock sin afgång. Smeden får 1 1/2 Cent:r. Stahleijsen eller rätt stål, hwilket räknas till 2. R:dr p Cent:r, till att göra Cent:r stal, och till 1 1/2 Cent:r 4 stutt kol, hwar stutz räknad till Et kopfstück, hwar Reijmeister eller Ägare af en Hammardel är mästarsmed, emedan ingen må äga en Hammare, som ej lärdt Hantwerket ut; men som thesse Reihmeisters nu mästedelen äro StåndsPersoner, Licentiat i Juris, Advocater och sådane, så hålla the theras oberKnechte, och niuter en sådan 5 batsen och der unterknecht 3 batsen 4 Cent:r. smidt stål; thessutan får then förste gemenligen i stadgepenning eller Liebnitz en gång för alla 4 3/4 R:dr, Then andre 3 R:thlr. Engen Hammare må smida mer än 8 Cent:r stål om weckan, så att hwar Hammare gör 400 Cent:r om året, om the hafwa watn; men wid hwarthera af the 13 Härdar, som höra under weite-brunner hyttan, göras 350 Cent stål årligen. Hwar Stålhammare ger i årlig skatt till Landgrefwen 33 R:dr 6 batsen; theremot har han 350 tunnor stål sten eller malm fria ifrån alla imposter årligen och tå kommer thet som som försten niuter, till 12 R:d omtrent, ty om en Hammare ej förbrukar sielf så mycket malm, så må han sälja thet öfriga, tå thet honom lika fullt till godo beräknas. En Centrier Stål galt nu 5 R:dr och 8, 12 á 16 gga, en Centrer räknad till 100 skålpund Nurnberger-wigt, hwilka äro lika med 1100 skålpund Leipziger och, som en del säga, 18 skålpund hessiska, hwar wid dock aktes, att en Centner i hyttan håller 110 skålpund, men wid hanmaren 100 skålpund. I öfrigit räknar man Hammarägandens förtienst till 2 R:dr på hwar Cent:r stål. Härtills är talt om Stålsmältningen och Stål smidet; nu följer om Stångjernet, hwilket jemwäl till en del tillwerkas af samma grufwas malm, så att skillnaden beror egenteligen på smidet och Härdens beskaffenhet och drifwande; dels af andra grufwors malm i herrskapet Schmalcalden, som thertill förskiuta, såsom die mummel och die Huhn och och flere. I bemälta herrskap äro 13 Stångjerns Hammare, och 10 theraf, som werkeligen äro i gång, hwilka årligen förbruka och undfå 13000 tunnor malm och 10000 Karren kol. I Sachsen-Eijsenach äro inga hyttor I Sachsen-Meinungen äro 2 BlauFrüer och 2 Rein feüer. I Sachsen-Gotha äro 10 Blau feüer I Sachsen-Zeitz 13 Blau feüer. The utlänska eller utom bemälta Herrskap Schmalcalden och i the nästgräntsande Länder belägna Jernwerk och Hammare, som dock härifrån undfå och köpa malm, äro i antalet 26, hwilka årligen bringa ur antet Schmalcalden 12800 tunnor malm betalande wid utförslen en afgift till fursten af 3 Phenninge för hwar tunna malm. NB. 18 lätta ell:r Schmalcalder d. göra en batsen och 16 gute d: 18 batsen R:dr. Man har här allenast talt talt om Stångjerns hammare, emedan hwar Hammare har sin. serskilta och egna smältugn, eller som then här kallas Blaufeüer, hwilken är aldeles olik till en masugn eller then, som the kalla Hohen Offen. Then förre är fast wid alla werk af olika högd och widd efter hwars och ens tycke och wana, at så ofwan, som nedan rund och af en skapnad som en tunna. Hwar han är högst sades han wara till 11 fot hög, som wid Hollborns Stångjerns hammare straxt nedan för Stålberget, och ther stod Forman 8 tum ofwan om Solan, hwilken här bygges mäst rund. Ofwantill har han en fot i diametre, och på ett annat ställe fants han hålla 2 fot; och som han mitt uti är som widast, fast thet är icke något ansenligit, så drager han sig nedantill åter ihop, så att han wid härden ej är öfwer 1/2 fot starkare i diametro än ofwantill. Här slås ut mäst alla 6 stunder, och aktar man allenast, att när the sätta upp af then armare och hwita eller rättare brunna Jernmalm /: ty then andre och bäste är swart :/ så sätta sig frammanför Stickholet Stycken af jern, som ther löpa tillsammans, af en Cent:r eller mer i wigten, hwilka så straxt bäras under Hammaren att smidas och räckas till Stångjern; men tackorne, som slås ut, glödgas först i Räck härden. The drifwa alla Lördagar wid thessa ugnar. Smältaren /: Der Bläser :/ har 1 1/2 R:dr om weckan, och betalar theraf en gosse, som han håller, Smed drängen har 4 gga p ⦂ och betalar sin underdräng. Af hwar inlandt Stångjerns Hammare betalas till Land grefwen 6 R:dr för wattufallet årligen. För stångjern och stål stål, som går ur landet, betales i tull 2 ggr p Centrer, och för Manufacturer betalas ad Valorem 1 dreijer p R:d. En dreijer är 4 slätta och 3 goda d. NB. En Centr stångjern skall i arbetslön kosta att tillwerka 5 batsen och 5 d. På thessa nu omtalta Ståloch Jern-werk bero the många Manufacturer, som af uråldriga tister äro inrättade dels i Schmalcalden, dels i en by die Ruhl, 3 stunder ifrån Eysenack, hwarest skola wara till 600 á 700 knifmeder, i byen Broterode och Klein Schmalcalden, Steinbach Zell och Suhl i thet Meinungiska hwarest allehanda gewär förfärdigas, och i Melitz, Wasungen, Heinersch, Malmisch, Bentzhusen, Schmiedefeldt, Feyert och flera andra orter och Byar. Af the 10 Werk, som ifrån Staden Sahlfeldt ligga dels wäster ut, såsom ♀grufwan das Haus Sachsen 1/2 stund therifrån, hwilken sades wara 40 famnar diup, och bestå af en skölgång med Qwartz och Spat, i hwilken malmen ligger Körtelwis och är af en Kisagtig art: Dels ligga thessa werk Söder ut ifrån Staden och wid en ort kallad Weiswitsch såsom Sanct Johannis grufwa, äro allenast thesse nämde, som något gifwa, och ett utbyte af 3 R:dr på namnet wid thet sista Quartal 1726. Koppartillwerkningen stiger till 80 Cent:r om 1/4 året af bägge werken, och omkostningarne till 7 à 800 R:dr om året. Till Fursten betales ingen afgift, så länge Werken stå i skuld, förlag eller förlust. Häremot har Fursten behållit sig förköpet af all then ☽malmen, och thet efter ett wist faststält pris, hwarwid dock sker, att under thenna pratept ♀malmen ofta går ifrån Interessenterne. Fursten har sin Segerhytta wid Grafenthal 3 st:r ifrån Sahlfeldt, men Smälthyttan är wid Sahlefloden ej långt ifrån Staden, hwarest äro 3 Krumma ugnar och en gårugn under ett tak. Dock går ej nu mer än en ugn, hwar then arme Schiefermalmen smältes för Vitriol siudningen. Smälthyttan hörer Hertigen till, hwilken niuter af then som smälter 4 gg:n om skiften, och för Victriolen, som här göres 16 gg:n p Cent:r. Till thenna Schiefersmältning tages på en Schicht 20 Skottkärror Schiefer och 4 Skottkärror Kies, förutan Slaggen, som sättes upp. I 15 Schikt smälta the wäl till 500 Cent:r af then Schiefern. Här göras till 3 à 400 Cent:r blå Victriol om året. Straxt therhos är ock en ugn och qwarn, hwar blå Färg blifwit giord af then Cobold, som wants förr auf dem Rothen Berg straxt på andre sidan [marginalia: Cobold] sidan om floden Sahle, men nu stod alt stilla. 1/2 timas wäg ifrån staden wid der neüe mühle är ock ett sådant, werk, hwar the göra till 3 à 400 Cent:r blå färg om året, litet eller intet af Ffc. men mäst af Fc: och MC och OC: Werket hörer hertigen till, men thet drifwes lamt. Cobolden sades köpas ifrån Rigeledorff i Hessen, tör kan ske till största delen komma ifrån Schneberg. Straxt här ofwanföre har stått ett alunwerk, men nu stilla och öde. Schlackenwald i Böhmen är serdeles berömd för thess Tennwerk, som nu sades gifwa till 400 Cent:r ♃ om året neml. Berg-Centrer á 140 Prager skålpund p Centnern, hwilken nu hade sålts för 64 fl. Grufwan, som ligger 1/2 stund Söder ut om staden, och sades wara öfwer 400 år gammal, består egenteligen af ett Stockwerk, hwilket och och är ett af the considerablaste af thet slaget i Tyskland. Och som för en in fallen the Catholiskas fäst, samt att thet war osdygn, icke tillfulle gafs att befara thet stora werket, så måste jag låta mig nöja med then berättelse, att hwad samma werk angår, så brytes malmen öfwer alt som i ett Stockwerk, är wanligit, allenast att här och ther klyften hugger in, warande werket i stora Rum bearbetat, och med Fästen och Pelare försedt. Thet stora werket innehåller en grund af 28 mass, och hwart mass håller efter then bekanta Tyska Bergsordningen, 28 Lachter i längden och 14 lachter eller famnar i bredden, warande ett sådant mass eller arbete fördelt i 128 Kuhsen eller delar. Werket drifwes. af flera Interessenter, ibland hwilka Keijsaren tå war then starkaste, och sades drifwa för egen räkning till 1300 delar, eller inemot 1/3 del af werket, mutande för öfriöfrigit Tijonden af alt Tenn, som här tillwerkes. Wid thetta stora werket woro nu 5 upfordrings Schacht, ibland hwilka thet diupaste war das alte wasserschacht, som war 56 f:r diupt ifrån dagen ned på Stollen, och 40 fam:r under Stollen. Här går man gemenligen neder. Konst schachtet war thet 6:te, som war till 3/4 f:r diupare, och står Konsthiulet 40 f:r diupt ned i Schachtet, häfwande watnet up i från botnen till Stollen, som thet samma afleder. Widare är ther ett wäderschacht, som är durchschlägigt med alla the andra, och ther Röken och Oset går ut. Malmen håller alt fort emot botnen, så att om thetta werks beständighet ingen twifwel hades, och winnes han dels med sprängande dels med brännande emot Klyften. Dock drefs arbetet nu ej så starkt som tillförne, ne, tå Grufdrängarnas antal stigit till 2 á 300, ther the nu ej woro på Stockwerket öfwer 50, hwilke niöto ej mer än 56 x:r om weckan, tå the arbeta 8 timar i dygnet eller schichten; men Stigarne niöto 1 fl. 5 x:r om weckan, och war här för öfrigit en allmän klagan öfwer slätt och sen betalning. Förutan thet stora Stockwerk äro på alla sidor theraf arbeten anlagda på the åtskilliga strykande gångar och Streck, som gå ut ifrån sielfwa Stocken, och hwilka woro af wissa grufdrängar förmutade, som them för theras egen räkning bearbetade, warande ock thessa arbeten utmätta i sådana mass, som ofwan äro beskrefna. Af thessa kom nu att befaras Ett, ther Schachtet ej war mer än 9 fam:r diupt, och en ort indrifwen ifrån Schachtbotnen till 5 à 6 f:r, hwarest the hade twenne helt smala ådrar med sitt hängande och liggande, hwilka dock med theras strykande syntes wilja förena sig, och enteligen komma in med sielfwa Stocken. Malmen eller Zwittern war af samma art som i stora grufwan, så wäl som then gråaktiga klyften, allenast att thenne senare ej war så hård att twinga, som i thet stora werket. Af thessa werk sades wara till 15 eller mer, som till 50 grufdrängar sysslosatte, och woro månge af arbetarna i stora grufwan, som härutinnan interesserade. The boka och waska sielfwe theras wundna malm, men Smältningen sker på Interessenternes hyttor i Hufwudwerket, tå en Zinse betales af 1 R:dr för hwar smältning, antningen then är större eller mindre, och kolen bestå malmägarne; eller ock gifwa the thet Gestübe, som sätter sig ofwan om ugnen, och gifwer en anseenlig del Tenn, i hwilket fall the betala inga Penningar, och har altid Hyttägaren hälst thetta sednare. I thet sist förledna Quartal hade then stora grufwan gifwit 503 Schicht Zwitter eller malm; En Schicht räknes till 10 Fuder, och 1 Fuder håller 3 Kärror, sådana som en häst drager. Men wid hyttan mätes malmen, sedan han är bokad och waskad, med ett mått, som är rundt och har 14 Engelska tum i diametre och 7 tum i diupet, och räknar man att 2 sådana mått af stora grufwans malm gifwa 1 Centrer ♃, men af Biwerkens malm räknades 2 1/2 mått att göra en Centner tenn, warande thetta att förstå om then ordinarie malmen, ty hwad the bekanta Kraupen angår, som finnas här och ther i werket eller ock i the Streck och gångar, som äro mägtigare, så gifwa the fast mera. [marginalia: Oct: 1726.] Thessa Kraupen hafwa i synnerhet blifwit fundna i thet 3:die werket, som ligger något till öster ifrån stora grufwan, och kallas Hanna. Men thetta werk gaf nu ingen malm, emedan thet stod under watn. Men som the Interessenter ifrån Nürnberg, hwilke i thet stora werket hafwa del, nu woro begrepne att drifwa in en Stoll till watnets afledande, så giorde man sig om thetta werk ett serdeles hopp; och hade bemälte interessenter till theras afbetalande förbehållit sig, i anledning af Bergsordningarna, hwar 9:de tunna af all then malm, som ther med tiden kunde winnas. Hwad weden angår, som fordres till Werket, så hafwa the thensamma ifrån Öfwerhetens allmänningar theromkring, dock emot en wiss afgift af 7 x:r för ett stort trä, betalande sielfwe huggster- och forlönen. Icke Icke långt bortom thetta stora Werk ligger Schönfeldt, som är så wäl som Schlackenwald en Bergstad, och egentel:n then äldste, så att Bergstingen ther böra hållas; Ther brytes ock Tenn, men werken, som ther bearbetades, sades wara af icke något serdeles anseende, och, om man skall tro berättelse, alla härröra af then stora Stocken. Något längre bort ligger Lauterbach, then 3:die Bergstaden hwarest ock ♃ brytes; dock war ther nu litet eller intet arbete. Zwittern eller malmen, som brytes wid Schlackenwalder-werken smältes i 7 Hyttor, som ligga alla wid en liten bäck eller ström emellan sielfwa werket och staden Schlackenwald; En theraf, som består af 2:ne ugnar, hörde Keijsaren till, hwilken ther lät smälta thess egen malm; The andra äro the öfrige Interessenters hyttor, och har hwar hytta sitt egit Bok- och waskwerk; men nu hade alt stått en rund tid stilla för brist af watn, så att the theremot samlat ett ansenligit förråd af malm. Malmen rostes först i stora Rostar i jorden, att thess bergart och klyft må twingas och thesto lättare gå af i Bok- och waskningen; men som ännu och sedan malmen är waskad, theri sticker likwäl en stark och wil Mineral af Wolffert, Blende och Unkraut, som the kallas, så brühes, &.c. brännes och rostes han andra gången i en så kallad Brüh-offen, hwilken är bygd rätt som en bakugn, men ansenligen större, och hwarest Schlicket bredes ut på botnen till ett starkt finger tiock eller mer, läggande the sedan små och torr wed ther ofwanpå, hwilken brinner tills Schlicket är igenomhettadt, och blir liksom hwitt af wärman, dock så att thet ej smälter; och när weden är utbrunnen, låter then som therwid arbetar, thet litet kylas, rörer och wänder sedan om Schlicket i ugnen, och lägger mera wed therpå, hwarmed han fortfar, tils han ser all eller then mästa Mineralen wara förbränd och förrökt, hwilket ofta i 24 timar kan påstå. Smältugnen bygges nedantill och wid härden af 3 stora stenar, af hwilka then förste sättes på kant och gör Solan; the andre twå komma på sidorna. En sådan sten kostade till 2 fl., emedan han brytes ej långt ifrån hyttorna, och kunna the på sidorna räcka nog länge, men Solstenen måste alla år ny insättas. Ugnen fants wara 6 Engelska fot hög ifrån Solan; och ifrån Bakwäggen, hwar Blästen är, till framwäggen, hwar Framhärden /: der Vorherd :/ är och Tennet rinner ut, 1 1/2 fot lång. Hwad bredden angår, så är then olika, neml:n baktill wid blästen är ugnen 1 fot 3 tum bred, och frammantill 11 tum eller 1 fot mindre 1 tum. I Sachsen äro ugnarne ej så höge, men baktill bredare, fordrande thenne Schlackenwalder-malm, som är wild och hård att smälta, en skarpare eld och mera twång, som ock Bäljorne, hwilka äro till 7 fot långa omtrent, stå tämmeligen stupa, och blåsa diupt i härden. Forman är allenast bygd af sten, och thess öga till en twär hand rundt, och bygges hon af olika högd efter Smältarens tycke och malmens art. På båda sidor af framwäggen, /: die Vorwand :/ som wittar wittar åt hyttgolfwet, är muren litet utbygd till 2 fot eller mer, så wäl som ofwantill, hwarest han är igenbygd på 3 sidor, och gör ett hwalf, warande på then 4:de wäggen eller sidan öpningen, ther uppsättningen sker. På thetta hwalf sätter sig en rök och damb af Tennet, som smältes i ugnen, hwilken Rök tå och tå sopes af, samles och brukes att göra theraf en blå Färga till gemen målning. Nedan wid foten af Framwäggen, som här egenteligen ej kan kallas bröst, emedan uppsättningen ej sker ther, lemnes altid ett litet Stickhol öppet, hwarigenom Tennet ouphörligen, och så fort thet smälter ned, rinner ut med Slaggen i Sumpen frammanföre, (der Vorherd) och när Smältaren tror sig hafwa en par Centner eller mer, öpnar han ett Stickhol ifrån thenna Förhärd, att tennet, sedan slaggen är afdragen, kan rinna i en annan sump, som är i hyttgolfwet, hwarest thet står och kyles. Som ugnen sålunda under berörda hwalf eller öfwer framwäggen är sluten och igenmurad, så sker, som sades, uppsättningen på en sida af ugnen och emellan Bak- och framwäggen theraf; men på the andra 3 sidor, ther ugnen är igenmurad och hwälfd ofwanpå, äro wäggarne något högre och slutta in åt, på hwilka sig ock thet ofwan omtalta Gestübe eller rök, som är thet finaste af malmen, sätter, och sedan afsopes. Slaggen, som faller wid hyttan, smältes många gångor om, emedan the under sielfwa smältningen och alt fort, som slaggen faller, boka och waska thensamma, och åter med malmen på ugnen uppsätta, räknanknande the, att the i 24 timar kunna smälta 20 af the ofwan beskrefna malmmått, tå likwäl Slaggen, som theraf faller, är ock till godo giord och inräknad, eller om starkt går, att the alla 2 stunder kunna göra en Centner tenn. Hwad Kolen angår, så räknas 5 Küpeln gå till en Schicht af 8 stunder. 6 Küpeln göra ett Fuder, som här kostade 3 fl. Smältaren, om han ej arbetar eller smälter, niuter 1 fl. 5 x:r om weckan; men när hyttan går, har han 20 x:r eller 1/3 fl. om Schichten, och förrättar sielf Bokoch waskningen med egit folk. Ännu är Tennet ej färdigt till salu ty att the stora fyrkantiga stycken, som göras wid Hyttan af 2 á 2 1/2 Centners wigt hwarthera, och ther märkas med then Hyttans märke, hwar the äro tillwerkade, samt wigten och antalet af Styckena, föras sedermera utan för staden till then så kallade Flöss, hwarest the läggas öfwer en stor och wid Sump eller grop i jorden, och på trästockar, hwilka äro stälte korswis emot hwarandra, och äro så proportionerade, att the ej bränna ut förr än tennet ock är nedsmält, hwilket, när thet skedt, tagas kolen af, och tennet giutes med skopor ut i mått till tunna och smala Bleck, som märkas med en Örn och thet Böhmiska wapn ett Leijon, och rullas sedan ihop, samt packas in i kistor att försendas till then ort, tit the äro försålde eller ernade. Märket är utskurit i måttet. Som Schlackenwalder-Tennet går för thet bästa, hwilket ock af thess rena Färg och goda Klang, när thet är i the stora stycken, kan dömas, så går thet i myckeni myckenhet till Nürnberg att brukas för folier och annat fint arbete, samt till Tirolen, Österrike, och andra aflägsnare orter. Hwad hela Tillwerkningen widkommer, som werket nu drefs lammare än förr, så war ock then mindre, och steg, som förr är anfördt, ej öfwer 400 Centner om året, hwarje Centner räknad till 140 skålpund Prager-wigt, hwilken Centner thetta år sålts till 54 fl. wid werket. Berg amtet i Schlackenwald består af en ober-Ampts-Verwalter, en Bergmästare, 2 Geschworner, 4 äldsta och en Bergschreiber. Hwilka Bergstäder och Werk tå ungefärligen woro i Böhmen, kan af följande förteckning inhämtas, som mig här wid handen gafs. Schlackenwald, ♃ Bergstad. [marginalia: 1726.] Schönfeldt, Bergstad. ♃. Lauterbach, Bergstad ♃. Alten Sattel, en By, hwarest Alun och Swafwel tillwerkas i myckenhet Henrichs-gruhn, en liten Stad 2 mil ifrån Carlsbad, gref Nostitz tillhörig. Ther war ett litet nytt Silfwerwerk, som sades knapt löna mödan, warande malmarterne arme och 4 á 5 lödige. Roda, en By, hwarest Jern tillwerkas, och hwaromkring 3 åtskillige masugnar och hammarwerk äro belägna, samt en myckenhet förtent bleck göres; ligger icke långt ifrån Henrichs-Grühn. Grässlitz, en Bergstad, hwarest Koppar tillwerkes, omtrent 100 Centner om året, och theraf messing, skolande thetta wara ett kostbart werk, som hörde Baron Schmiedling till. Frübuss, hörer grefwen af Nostitz till, och gaf till 50 á 60 Cent:r ♃ om året. Neüdeck, en liten stad, hwarest ♃ göres, är ock ett Hammarwerk ther, samt ståltråd drages. Bleystadt, hwarest 5 à 600 Centner Blymalm årligen wunnos, som wid Jochimsthal alla upsmältes. Är ock ther ett Hammarwerk. Platten, en Bergstad, wid Sachsiska gräntsen, hwar 30 à 40 Cent:r ♃ tillwerkades årligen. Här äro ock 5 Cobold hyttor på Blå färg. Bernigger, ♃. Baden, ♃, 70 á 80 Centner om året. Joachimsthal, ett stort werk, ☽. Mariaberg, ☽, som dock lärer wara thet Saxiska af samma namn. Gottes Gabe, ♃, omomtrent 100 Centner om året Hengst wid Aberdam, ♃, 200 swåra Centrer omtrent årligen, drefs af Privata interessenter. Icke långt ifrån Carlsbad war ett Hammarwerk med masugn, auf dem Birchenhammer kallat. Icke långt ifrån Ellbogen Jernwerk och jernmalm i myckenhet. Commetau, en liten stad, hwarest alun göres, är bekant för thess figurata, som finnas i Alunschiefern. Eila, Bergstad, 3 stunder ifrån Prag, ther guld tillwerkes, men nu mycket litet Kuttenberg, en Bergstad, hwarest Silfwer tillwerkas, och hwar myntet är. Malmen winnes i stor myckenhet, men är armhaltig, till 2 1/2 á 2 3/4 l. på Cent:n. Gnien, Bergstad, icke långt ifrån Eila, ther finnes Guldmalm, dock litet. Berg-Reichenstein wid Beyerska gräntsen, ther guld ock finnes, men icke mycket. Rocholitz, Bergstad emot Schlesiska sidan wid Riesen gebürge. Hohen-Elbe, gifwer ♀ och ☽, omtrent 100 Centrier af then förra och 200 lödig marker af thet senare årligen. Heiligen-Berg, på Böhmiska Psiwron, ther tillwerkades ☽, och sades thet nu komma sig före. Stalaff har en masugn och ett Hammarwerk. Böhmisch Budweiss war i gång på Silfwer, men gaf litet. Müss, en bergstad, hade gifwit Silfwer, eller rättare en Blyglantz, som hölt litet Silfwer Plahn, ther göres Victriol. Kupferberg, en bergstad icke långt ifrån Presnitz, hörer under Schlackenwerdt, och göras ther 80 á 90 Cent:r. ♀ om året, samt blå Victriol af bästa slaget á 8 R:dr p ⦂. Weinberg, en Bergstad wid Sachsiska gräntsen, 6 stunder ifrån Jochimsthal. Ther brytes Slfwermalmer, som alle måste lefwereras till sistnämde ort att ther smältas. Sebastianberg, en Bergstad 2 mil ifrån Commetau, hade gifwit Silfwermalm, som lefwererades till Jochimsthal. Sonneberg, ock en Bergstad, men nu war ther ingen tillwerkning. Schmiedberg, 3 stunder ifrån Jochimsthal, hade 2 Hammarwer. Jochimsthal äger sin uppkomst endast och allenast af thet stora och rika Silfwer Bergwerk, hwilket först 1576 kommit i gång, och samma är, innan the kommit så diupt med arbetet, att the behöft bruka lius eller Bloss, wid Quartal Orucis gifwit utbyte, och thet af Fundaf Fundgrufwan, som hon ännu kallas, och består af en morgengang, hwilken har sitt utgående mitt i staden; men så har thetta werk och warit så stor förändring underkastat, att thet, som i flera år gaf åtminstone 100000 R:thl uttyte årligen, nu knapt giorde 4 á 500 qv:r Silfwer om året, hwarunder ock räknas then tillwerkning, som sker af malm, then ther ifrån andra orter hitföres att smältas, och att Grufdrängarnes antal, som nu besteg till emellan 5 och 600 på alla werken, icke giorde hälften af Stigarnas antal, som thet tillförene skolat warit. Werket har bestått och består af många 100 gångar och Streck, som dels stryka ifrån Norr till Söder, dels ifrån Öster till Wäster, dels till andra streck af Compassen, och skära sig på åtskilliga ställen af, warande dock nu ej öfwer 28 serskilta grufwor och malmstreck, som bearbetades. Af alla thessa malmgångar, har ingen warit serdeles mägtig, när man undantager Den Schweitzergang, som skall warit emot 1 famn bred, jemte en eller annan mer, utan hålla the högst till en twär hand i bredden, och the mäste en god del mindre, men hafwa theremot gifwit malm af en träffeligen rik halt och i stor ymnoghet. Dock har ock thetta sig så wida ändrat, att tå man tillförene ej gaf akt på annat än Selfwarmalmen, och antingen intet kände eller ej wårdade Cobolden, så är nu thenne then mägtigaste och then som uppehåller werken, bestående the alla af Silfwerhaltiga Cobold-streck och thenne dels af en så kallad Gift- eller Arsenical- dels af en Farben-Cobold, som till Blå färg förbrukes. I bland the malmstreck och gångar, som nu woro gängse på wästra sidan eller wästra Berget om Staden, war Die Einigkeit then förnämste, hwilken gång stryker norr och Söder, och bearbetades nu till emot 200 famnars diup under dagen, men gaf nu litet eller intet annat än Farben-Cobold. Dock som nu i the diupa werken åtskilliga små gistror af gedieget Silfwer sig började wisa på Cobolten, så giorde man sig ock om en förädling så mycket större hopp, som tillförene i thessa werk som oftast gedieget ☽ blifwit funnit. Thetta arbete drifwes allenast af JochimsthalerBorgerskapet i gemen, som består af 200 man, och af hwilka hwar och en är undelt i grufwan i anseende till then Tomt och grund, som han i Staden besitter, och flere tages ej an, ej eller må någon wid förlust af thess borgerliga Rättighet arbetet öfwergifwa. The 2:ne store wattustollar, som blifwit indrefne igenom Werken på thenna sida om Staden, gå ock igenom thenna grufwa. Then diupaste, som kallas then Keijserlige Stollen, är 4000 famnar lång, och war här 100 f:r diup under dag och 36 f:r under then öfre eller Barbara Stollen, hwilken går hela berget igenom, och har 6000 f:r i längden, warande under thenna öfra Stollen ett Konsthiul, som häfwer watnet upp utur the diupaste orter till then Keijserliga Stollen, ther thet utledes. Omkostningarne wid thenna grufwa stego till 2000 fl. hwart Quartal, theremot hon dock nu gaf ett utbyte af 7 fl. på Kuxen om Quartalet. Ifrån berörda grufwa går man igenom then diupa Stollen öfwer 100 f:r emot Söder, dock altid på samma malmstreck och gång, till then andra grufwan, som kallas Hubert. Hon är, som sades, på samma streck som then förra. Men som klyften och berget sig redan ändrat, så är ock Mineralen en annan, bestående här af en wild ArsenicalCobold, hwilken förer med sig en rik Rothgülden Silfwermalm med en hosgående hwit Spath och en gråaktig och hård klyft. Här arbetades på flera ställen så ofwan som under then diupa stollen och till 150 f:rs diup under dag, men strecket war ej öfwer 2 á 3 finger bredt. Så är här ock en wattukonst på samma sätt som i then förra grufwan, hwilken går hwarannan dag, och then i Der Einigkeit likaledes, warande mangel [marginalia: 1725.] af öfwerfalls watn orsaken, att the ej kunna gå bägge tillika. Arbetet förrättes alt med sprängande, i synnerhet högre upp på malmstrecket, hwar klyften är som hårdast att bryta. Omkostningarne wid thenna grufwa sades wara lika med them wid then förra, och utbytet hade i året nästförut warit 17 fl. på hwarje andel, warande werket drifwit af Interessenter, hwilkom allena är i Böhmen tillåtit att tillwerka hwitt Arsenicum, af theras gift-Cobold, till hwilken ända the hafwa en Hytta en stund ifrån Staden; men theremot äro the förbundne att bearbeta en gammal grufwa kallad Elbeck, som ligger straxt wid bemälta Arsenical-Hytta, men gaf nu allenast litet Farben-Cobold, som the ock ther ej hollo öfwer 3 á 4 grufdrängar eller gruf eller grufarbetare. På östra sidan om Staden äro ibland the många malmgångar, som löpa härts och twerts i Bergen, Keijser Joseph och den unruhe förnämligast att nämnas, emedan the nu gofwo utbyte, omskönt ej mer än 4 fl. på andelen om Quartalet, warande i öfrigit af samma art som thet först omtalta werk, tå the i helt smala Streck föra en Silfwerhaltig Farben-Cobold. Hwad nu först angår then Cobold, som wid thessa werk winnes, och stiger till 6 á 700 Cent:r om Quartalet, så är om hela Quantiteten contraherat af 6 Personer, hwilke tillwerka then Blå Färgen, och af hwilka en har en Qwarn eller Hytta nedan för Jochimsthal. The andre hafwa 5 Hyttor i och omkring staden Platten emot Sachsiska gräntsen -sen. När Quartalet är ute, göres i närwaro af en eller annan Bergs Betient och Contrahenternes Factor på Cobolden dels ett digelprof, tå man then samma smälter med samma tillsats af Sand och Pottaska, som i stort sker, och af thet Blå glasets Färg dömer om Coboldens godhet, dels ett prof af 1 Centner eller mer, hwilken handteres i smälthyttan och Qwarnen efter wanligheten; Och eftersom Cobolden tå befinnes swag eller stark, så taxeras han af Bergsamtet, och försäljes therefter till Contrahenterna för 19 1/2, 13 á 9 fl. p Centner och theromkring. Tå drages ock af then andel och afgift, som öfwerheten tillkommer, hwarwid dock kan aktas, att sedan Jochimsthaler-werket så tagit af, har thet ock erhållit åtskilliga Benådningar af Kejsaren såsom Konung i Böhmen, betalande the werk, som stå i Recess och äro skyldige, aldeles ingen afgift af Tijonde, Stollrättighet eller tylikt. The som gifwa utbyte, betala mästedels ej mer än then halfwa Tijonden; men hwad then 9:de delen angår, som skulle Kejsaren hemfalla för Stoll Rättighet, sedan Tijonden war afdragen, såsom then ther bygt och än wid magt hölt Stollen, så woro the nu alla therifrån befriade. Arsenical- eller then här så kallade Gift-Cobolden kan, som förr är sagt, allenast af Interessenterne i Huberts grufwan till godo göras, emedan the allena må i Böhmen tillwerka Arsenicum, och hafwa the till then ändan theras Hytta en stund ifrån Staden afsides i Bergen belägen, hwarest the tillwerka 3 á 400 Cent:r Arsenicum om året mer eller mindre, alt som af-gången är till, hwilken om then therefter woro, the öfwer 1000 Cent:r skulle kunna tillwäga bringa. Huru Gift Cobolden rostes och brännes, tills han ej mer röker, och huru efter 12 dygn thet Arsenicum, som under then tiden satt sig i Gift fånget, samles och lägges sedan i Jernfat med Hättar öfwer och smältes åter, tå thet blir som till ett glas, med hwad mera thertill hörer, gås här förbi, emedan thet förmodeligen längre fram kommer att omröras. Här göres ej annat än hwitt Arsenicum, som försäljes för 3 R:thl p Centner, och litet gult arsenicum, hwilket göres med tillsats af 5 á 6 skålpund Swafwel till 1 Centner arsenicum, när thet bör smältas i Jernfaten, och thetta gäller 5 fl. p Cent:r. Men rödt Arsenicum tillwerkes här intet. Then brände och rostade Cobolden waskas sedan till Schlick och smältes, tå han gifwer till 4, 5 à 6 lod Silfwer af Cent:n. I stället att, som berättades, tillförne 14 Smältugnar wid Jochimsthal warit gängse, ther then ymnoge Silfwermalm blifwit smält, så gick ther nu ej mer än en ugn, hwilken drefs för Kejsarens räkning allena, ty att för något mer än 2 år sedan wid Hof Cammaren i Prag blifwit Resolverat, thet all malmen, som föllo så wid thetta som the andra små omliggande Werk, såsom Weinberg, Presnitz, Bleijstadt med flera, skulle efter wiss författad Taxa, hwilken med then Saxiska mäst öfwerens kommer, upköpas för Kejsarens Räkning och sammansmältas, hwarmedelst then armare Bergslagen, som ej har malm i stort förråd, en större nytta och fördel tillfallit, så wäl som then förmon wid Smältningen, att man the förefallande malmer så kan besticka, som bäst finnes wara; Och på thetta sätt komma the 400 á 500 qv:r Silfwer, som berättades årligen här tillwerkas, af alla thessa werk samtl:n att beräknas. Men Blyet, som the till friskning bruka, skaffar Bleijstadt werket, som ligger 3 á 4 stunder härifrån, och hwars Blymalm här jemwäl smältes. Minste delen af then malm som här brytes, om han är af rik halt, rostes, emedan then starke Mineral och Cobold, som är therhos, i rostandet röfwar Silfret, som ock sielfwa Schlicket, när thet är bokat smått, och kommer att ligga en liten tid, hettar sig och brinner i högen, hwarigenom ock en del Silfwer sades förtäras. I öfrigit är thenna smältning så swår, att en karl, som bör stå sin Schicht för ugnen af 12 timar, ofta icke i 4 håller ut. All malm sofres på Grufbackan, och skiljes ifrån thess berg och Cobold, och om han kunnat slås ren therifrån, sättes han straxt upp på Ugnen med tillsats af 4 á 5 Cent:r Bly till en Schicht af 12 á 15 Cent:r malm; och på thetta sätt handteres mäst then malm, som kommer ifrån der Einigkeit. Wid utslaget sätter sig ofwanpå Blyet, som tå har Silfret hos sig, en hwit Speis, som ej är annat än starke Mineralen eller Regulus arsenici, allenast att han håller 1 1/2 á 2 lod Silfwer, och hwaraf the sålt en del till klockgiutarna i Prag för 6 fl. Centnern. Ofwan på thenna sätter sig en Stein eller skärsten, som håller till 7 á 8 lod Silfwer af Cent:n och rostes sedan om på flera eldar, samt sättes åter upp på ugnen. Hwad af thenna Einigkeits-malmen ej kunnat slås rätt ren ren ifrån thess Cobold, rostes och deles in på Schichten med the andra slagen, e.g. 1/2 Centner eller mer till en Schicht. Malm, som är af arm och ringa halt i Silfwer, och förer Cobold, Qwartz, Schiefer och thylikt med sig, rostes först och smältes så till skärsten med till sats af 2 á 3 Cent:r Swafwelkis till en schicht, alt som schichten är stark till. Skärstenen rostes sedan på 7 eldar, och sättes så upp med tillsats af 3 Cent:r Bly till 12 Cent:r. skärsten. Arsenical-Cobolden ifrån Hubert-grufwan rostes ock först, och smältes till Sten, hwilken skärsten åter rostes och smältes, sålunda att till 5 Centner Silfwerhaltig gift Cobold tagas 2 Cent:r Herd och Glett af Drefhärden. 2 Cent:r Jern slagg ifrån masugnen, hwilken är en stark fluss. 1/4 Cent:r waskjern, eller thet jern, som bokes och waskes ur Slaggen wid wid masugnen, att Mineralen må hafwa något att fräta på och angripa, släppande så Metallen, som sökes. 1 1/2 Cent:r Friskbly. Rothgulden Ertz rostes ej, som förr är tillkänna gifwit, emedan Cobolden eller Arsenicum röfwar starkt, i synnerhet, som jemwäl är ofwan anmärkt, i the rika malmer, utan smältes han sålunda. 5 á 6 Cent:r malm. 3 Cent:r Herd och Glett. 1 1/2 Cent:r Jernslagg. 1/2 Cent:r waskjern. 10 Skottkärror friskslagg. NB. Här räknas Centnern af 100 skålpund Prager-wigt, som i Leipzig göra 110 skålpund. Wid thetta tillfälle kan ock märkas, att om man har hård och wild Blymalm, som i smältningen ej will gifwa sig, rostes han 6, 7 á 8 gångor, och smältes med fluss af Jernslagg, och i synnerhet med waskjern, bokat och waskat ur Slaggen wid Masugnen 1 1/2 á 2 Centner jern till 12 Cent:r Blymalm, eller ock mer, som man finner malmen arta sig till, kommande thetta an på försök. Ugnen wid Jochimsthal är af thet slag man kallar Krumm Offen, och drifwes blästen gemenligen helt lamt och långsamt; dels att Mineralen ej må röfwa, dels att thet ej må gifwa en för stark rök, hwilken utom thess är högst skadelig för hyttefolket, förthen skull the ock ej smälta öfwer 50 á 60 Cent:r malm om weckan. Drefhärden, ther blyet afdrifwes, är under samma tak med hyttan och så stor, att man ther kan afdrifwa till några och 20 Centner werkbly. Bergamtet i Jochimsthal dependerar af Hof Cammaren i Prag och består af årlig lön 1 Ober Ampts Verwalter 1000 fl. 1 Bergmästare 150 fl. 1 geschworner 100 fl. 1 Bergschreiber 70 fl. förutan the ordinaire accidentier. The öfrige Bergs Betienter i Jochimsthal med theras och arbetarnes löningar äro, som följer: Hütten Bereiter 300 fl. om året Hütten meister 150 fl. Schicht meister 1/2 R:thlr om weckan. Steiger 1 R:thlr à 2 fl. om weckan Unter Steiger 1 fl. 15 x:r om d:o Hauer eller Grufarbetare 1 fl. 6 x:r Haspelknecht 45 x:r Junge 30 á 36 x:r Der Röster niuter för hwar Rosta á 13 Centner 1 Keijsergroschen eller 3 x:r. Der Schmeltzer för en Schicht á 12 stunder 21 x:r. Der Vorlaufer 15 x:r för Schichten. Om Smältaren ej har arbete, niuter han wartgeld 30 x:r om weckan. Löningarne wid qwarnarna, ther then Blå Färg göres af Cobold, äro: Der Farbenmeister har om weckan 3 fl. Der Schürer eller then som makar alt fort elden under ugnen och håller then wid magt, har om weckan 1 fl. 45 x:r. Der mühl-arbeiter, eller then som arbetar under Färg mästaren wid qwarnen; thesse hafwa om weckan 1 fl. 15 x:r. Poch- und Wasche-buben 45 x:r. Gifft macher eller then, som gör Arsenicum, när han rostar, har han för 12 timar 21 x:r. När han smälter Arsenicum har han för hwar Centner 28 x:r. 3 d. NB. 60 x:r göra, som för är sagt, 1 fl. 90 Kreutzer 1 R:thlr; 4 d. göra 1 x:r. Then lille Stad Platten har, som förr är sagt, 5 Blau-Farben-hauser, som ligga wid bäcken, hwilken löper ned till Johan Georgenstadt. Så äro ock ther åtskilliga Bokwerk, hwarest Tennmalmen ifrån the omliggande werk bokes och waskes. Johan Georgenstadt ligger på ett högt berg ej långt ifrån toppen theraf i ett bergaktigt wildt och tämmeligen skogrikt land. Han kallas så Churfursten Churfursten Johan Georg IIdra till ära, i hwilkens tid han blifwit uppbygd och wid år 1653 först anlagd. Ther woro nu till 900 arbetskarlar sysslosatte, och thet på 64 Zeihen eller grufwor och arbeten, af hwilka 5 gofwo utbyte, såsom das Hohe neue Zahr und underhoffe glück vereinigt feld, hwarthera 8 R:thlr på Kuxen om qwartalet; St Görgen 5 Specie R:thlr. Die Gabe Gotles ock 5 R:thlr, och der Seegen gottes 2 Specie R:thlr om quartalet på namnet. 14 werk bygde och lönte sig sielfwa. The öfrige fordrade förskott. Af thessa kom nu att befaras das hohe neue Jahr und unverhoffe glück vereinigt Feld, så kallat, emedan Interessenterne i bägge efter en lång träta sig förent och slagit sig tillsamman, hwilket werk ligger på berget Hastenberg wäster om Staden, och är 73 f:r diupt ned på then diupa stollen, som kommer upp ifrån foten af berget öster nedan om Staden, och går igenom åtskilliga grufwor och fält in emot das hohe neue Jahr, som ligger längst emot wäster och öfwer 700 f:r ifrån Stollmunnen, och hwarest Stollarbetet ännu fortdrefs. Werket das hohe neue Jahr består af en ordentelig gång, som har sitt strykande ifrån öster till wäster med sitt liggande emot norr, och hwilken har på många ställen warit till en famn, 1/2 f:r, 2 á 1 fot mägtig bestående af ett hornslag, hwilket dels är aldeles oädelt, dels håller litet Silfwer till 8 á 9 lod af Centnern. På andra ställen förer thet en Schwartz gläntzig malm, som håller till 4 á 5 lod Silfwer och 15 à 16 proc:t bly, och som oftast en myckenhet af gedieget Silfwer eller körtlar af glas Ertz, som gifwer till 2/3 delar Silfwer eller theromkring. Hwad som af thenna horniga malmen ligger i gången närmast emot Salbandet, bokes och waskes; Thet öfriga, som ej är är af the ädlare slagen, bokes tort; wärderes efter prof, och sändes till Freijberg emot reda betalning i penningar, hwilket malmköp för 10 år sedan eller mer war öfwer alt i Johan Georgenstadt infördt, emedan thesse malmer, som äro rikare, hielpå the armare i Freijberg, och the i Freijberg, som föra mera bly med sig hielpa thessa malmer, som hafwa mindre bly, till smältnings, hwarom med mera wid Freijberg. Som Stollen blifwit på samma streck och gång indrifwen och ännu drefs, hwarwid der Stöllner, som war Landsfursten, niutit och åtniöt Thess Rättighet efter Bergsordningarna af 9:de delen af all wid werket fallande malmen, samt therhos sitt Stollenhieb, som är 5/4 famn i högden och 1/4 famn i bredden, eller all then malm, som therinnom kan brytas, så hafwa theremot Interessenterne i merberörda werk fölgt malmgången ifrån ofwan till nedan, och äfwen tå sänkt till 9 famnar nedan om stollen, hwar fuller gången nu ej war så mägtig, men förde ädla medel. När man går igenom stollen ut, kommer man åtskilliga werk igenom, som på samma malmgång arbeta och sänka, och träffar jemwäl en eller annan Spathgång an, som skär af then förra, tils man entel:n under sielfwa staden åter kommer i dagen ut. Ther woro ock andra grufwor, som gofwo ädlare malmer, såsom das Frische Glück, hwilken i en Cobold förde en Rothgülden Ertz; der Seegen Gottes och andra; men så war thet i mindre andel, och föres alt, som förr sades, till Freijberg att ther smältas, tå forlönen betalas med 1/2 R:thlr p Centner, stående Silfwerhyttan i Johan Georgenstadt stilla. Dock berättades af thenne ortens malm året förut till 1200 Lqv:r wara tillwerkade. Af Gänse-Köthig malm bröts ther nu intet. Förutan Silfwerwerket höra ock till Johan Georgenstadt åtskilliga Tenngrufwor och Skärpningar, som ligga till 3/4 á 1 timas wäg och mer ifrån Staden så wäster som öster till, och ibland hwilka S:t Christopher på then så kallade Jugel är then största, och drifwes af Interessenter, samt gaf stort hopp om sig, så framt lägenhet gifwes att bemäktiga watnet. The öfriga alla bearbetas af grufdrängar, och andra armare Interessenter för egen Räkning, görande alla thessa werk wid Johan Georgenstadt till 60, 70 á 80 Centner Tenn om året. Bokwerken så för Tenn- som Silfwermalmen ligga alla wid then förr omtalta Bäck nedan för Staden, och Smälthyttorne litet längre upp i grunden och dalen, som skiljer Böhmen och Sachsen åt; En för Silfwer och en för Tenn. Ugnen i thenna senare fants wara 5 fot 8 tum hög ifrån botnen af härden till thet ställe, hwar upsättningen sker, och 12 tum lång innantill, att räkna ifrån blästen till Förhärden; men ofwantill är han litet lägre. Bredden ofwantill är af 1 fot; nedantill är han litet trängre. Upsättningen sker ej på framsidan eller thet wi kalla Bröstet, och öfwer Förhärden, utan på sidan, som förr är anmärkt. Forman sitter 7 tum högt ifrån botnen af härden, hwilken stupar som en Spuhre emot Förhärden, och slås allenast in af godt Ler. Bäljorne woro 8 fot långa utom tättorna, och litet mer än 2 fot breda. Förhärden, ther Tennet rinner alt fort ned uti igenom ett litet rundt hol i bröstet eller framsidan af ugnen, är 15 tum lång, 14 tum bred och 7 á 8 tum diup, och ifrån sidan af thenna Förhärd går en backe utföre, ther Slaggen drages af. I golfwet nedan om Förhärden är en Sump eller Grube 18 tum lång, 10 tum bred och 6 á 7 tum diup, i hwilken Tennet låtes ut ur Förhärden igenom ett Stickhol, när thenne är full. Utur Sumpen öses Tennet med Skopor på ett Jernbord eller mått, så att thet faller ther i tunna skifwor, tå thet är färdigt till Salu. Ofwan om ugnen är ett tämmel:n högt och igenmurat hwalf, och rätt öfwer bröstet eller framsidan af ugnen Gestübkammaren, till hwilken man kan stiga öfwer ugnen och igenom thet rum, som hwalfwet gör, warande skilt ifrån samma kammare medelst en mur eller wägg, i hwilken är en fyrkantig dörr, hwarigenom lågan och röken af ugnen spela in i Gestubkammaren och så fort ut igenom then höga Skorstenen, som är i taket theraf. Thenne Gestub-kammare är bygd af bräder, och hänger rätt under taket i hyttan och frammanför sielfwa ugnen. Han är 17 fot lång, 8 á 8 1/2 fot bred och 7 1/2 fot hög, och tienar till att samla thet finare af Tennmalmen, som med logan och Röken flyger upp; Förthenskull ock staden, som thenna hytta förpacktat af Churfursten emot 18 goda gülden om året, en gülden á 21 gute groschen räknad, och består therhos alla Reparations omkostningar, med intet annat gör sig betalt, än med thetta Gestüb, gifwande then, som låter smälta ingen annan hyttolega än oftabem:te gestüb och slaggen, som blir öfwer wid smältningen. Smältaren har för then första Centner Tenn han smälter hwarje gång, 5 gute groschen, och för the andra 4 gg:n, samt then sista Zinngroschen, eller Tennkungen, som sist blir i Sumpen. Här äro ock the, som köpa i Tennhusen, hwar Jernblecken förtennas, affallet, som blir under förtenningen, hwilket gäller till 4 á 5 R:thlr p Centner, och smälta thet åter på hyttan, tå the betala för hyttebruket 1/2 R:thlr p Centner. Sist komma Jernwerken att nämnas, hwilka ligga jemwäl straxt wid Bemälta Bokwerk, och dels på Böhmiske dels på Sachsisk grund. The bestå för tiden af 1 masugn, som nu stod stilla; En Stångjerns hammare, 2:ne Frisch-hämmers eller Smälthärdar, hwar Tackjernet smältes och smides till fyrkantiga grofwa Frisch-stycken, hwilka åter therifrån gå till the 3:ne Räckeller Bleck hammare ther att räckas ut till bleck, och thessa senare förtennas i 2:ne thertill hörande Förtennings-hus. Emellan Schneberg och Schönheijd kommer man igenom Schwefelhütteoch Muldenhammer-Hammarwerk. Thet förra består af en masugn, 1 stångjerns- och 1 frisch-hammare, 2 Bleckhammare och 1 förtenningshus. Thet senare likaledes af 1 masugn, Frisch-härd och 2 Bleck hammare samt Förtenningshus. Wid Schönheijd är ock ett thylikt Hammarwerk, som the kallas; och att the häromkring belägna Jern- och hammarwerk, som alla hafwa Förtenningshus, ther Bleck förtennas, må wid thetta tillfälle anföras, så höra under Amtet Schwartzenberg, emedan Bergamtet med Jernbruken intet har att skaffa, följande Werk 1. Auerhammer stod stilla. 2 Breitenhoff. 3. Carolsfeldt, 3 stunder ifrån Schönheijd 4. Erla wid Schwartzenberg. 5 Kogel. vacat. 6. Muldenhammer. 7. 8. Pfeiler und Bohla. 9. Schwefelhütte 10. Wolffs grühe eller Ober Blauerthal. 11. unter-Sachssenfeldt vacat. 12. unter Blauenthal. 13. Wittichsthal wid Joh: Georgenstadt 14. Wildenthal. Bort om Carolsfeldt ligga widare. 1. Rautenerants Hammarwerk. 2. Morgenröth, d:o 3. Tanbergsthal. 4. Zwoda eller Klingenthal, som ligger 3 stunder bort om Tanbergsthal och 6 stunder ifrån Schönheijd, och är thet sista emot Bareüthiska sidan, hwarest hwarest, och i synnerhet wid Fichfelberg äro jemwäl thylika werk I amtet Crotendorff bortt om Schwartzenberg och omkring Wiesenthal äro följande Hammarwerk, hwarest altså jernbleck förtennas. 1. Ober Mittwejder Hammarwerk 2. Ruchstrose. 3. Rittschiesel. 4. Schmertzing 5. Schmidelsche Hammarwerk. 6 unter Mittweijder vacat. 7. Schönheijd. 8. Schlössel. 9 Fischerische hammarwerk. I amtet Augustusburg är ett wid Dittersdorff und Weisbach, som göra ett werk, bestående af en masugn och en stångjerns hammare. I amtet Lauterstein 1/2 stund ifrån Grünthal är Rothenthal Jernwerk, och består af en masugn / hohen Offen :/ Stabhammer, frischfeuer, Zinnwerk, u. Drathmühle för Ståltråd. I amtet Wolckenstein är 1. Ober Schmiedeberg. 2. Schmeltzkruge. 3. Kühn hede, alla Hammarwerk. I amtet Dippelswald är nieder Schmiedeberg, fullt hammarwerk. I amtet Pirna är Oberhutte Jernbruk, men har intet blecksmide. En Conradi, som ther har ett messingswerk, har ock en Stångjerns hammare wid Pirna. I amtet Vogtsberg är ock ett och annat Jernwerk. Af the 3 Bleckhammare, som wid Johan Georgenstadt äro belägne, ligga 2:ne på Böhmisk grund; wid Bleijstadt i Böhmen är ock ett thylikt werk och wid Roda 3, nyligen hade Keijsaren låtit komma arbetsfolk ifrån Böhmen till Ungern, hwarest ett thylikt werk blifwit anlagt. Till hwart werk hörer, som förr är sagt, en masugn eller hoher Offen, till hwilken, om ägaren ej har egna grufwedelar eller malm, thenne köpes dels ifrån ifrån Rehhübel och Eibenstocker Revier dels ifrån Schwartzenberg-grufworna. Wid Muldenhammer-masugn berättades, att the i 24 timar gemenligen göra 18 uppsättningar, och hwarje af en Gigt malm och 2 Kübel kol; dock är tå under malmen inräknad then sten, som gräfwes i myrorna theromkring, och brukes till fluss, tagande man theraf 1/3 del emot malmen eller theromkring, ju strängare malmen är ju mera. Thenne sten gäller ifrån 6 till 8 gg:n p Fuder, förutan Ladegroschen och Forlönen. En gigt håller 2 tunnor malm, och tunnan har 30 1/2 tum, Engelsk måtstock, i längden, 22 1/2 tum i bredden, och 7 tum i diupet. 5 sådana tunnor göra ett Fuder, hwilket wid Rehhübel grufwa gäller 38 á 35 gute groschen, hwartill kommer en Ladegroschen på hwart Fuder samt Forlönen, som stiger till 24 g: groschen eller mindre, som wägen är till. En Kübel, thermed kolen mätas. mätas, är i Eijben Stocker Revier 3 fot 4 tum lång, Engelskt mått, 2 fot 6 tum bred, och 22 1/2 tum diup. 6 sådane Kübel gå till en Karen; 10 Karre göra en Schock, som, när kolen köpas, betales med 12 R:thlr. Ägarne af werken, som ligga wid Mulda Strömmen, såsom Schönheijd, Muldenhammer, Blauenthal och flera köpa wed utur Konungens och Churfurstens skogar wid Auerbach och Schöneck, hwilken wed flottas på strömen ned till werken, och kostar en Schram, thet är 3 f:r flottwed wid Muldenhammer 3 R:thlr 16 gg:n och 6 d, hwartill kommer en gute groschen för mätning och sist kolarelönen. Arbetslönen wid masugnen är sålunda, att masmästaren har 34 gute groschen om weckan, och thessutan en R:thlr á 24 gg:n för ugnen, som the säga, om weckan, så långe then går, och widare niuter han alsintet. Masugnen är 10 al:r hög och 1 1/4 quadrat aln öfwer stället, 1 aln hwaröfwer forman är insatt satt. Pipan är fyrkantig, men bredare ofwan än nedan, och går ugnen 30 á 40 weckor i sender. Hyttdrängen, eller, som han här kallas, Gesällen har 33 gg:n om weckan. The 2 uppsättare /: aufgebers :/ hafwa hwarthera 27 gg:n och Bokaren, som bokar malmen, emedan han sällan rostes, niuter 24 gg:n, som är en R:thlr om weckan. Häremot räknades att 18 gigt malm, eller, som the säga, Eijsenstein gifwa 17 á 18 Centner Tackjern swår wigt och wäl mer, som the ock nu hade haft 136 Centner tackjern om weckan. 7 Sten göra en Centner swår wigt, och 5 Sten göra 1 Cent: lätt wigt. En sten stark eller swår wigt håller 18 skålpund, som i lätt wigt göra 22 Leipziger eller 20 Nürnberger-skålpund. En sådan Centner Tackjern galt nu 2 Dicke thaler, hwarje thal:r af 27 gute gro:n. I Smedjan får Hammarsmeden 1 Centner swår wigt, eller 7 sten, eller som thet wid Hammarwerken egentel:n räknes, 3 1/2 wage, som alt är ett och thetsamma, hållande således 1 sådan Centner 126 skålpund swår wigt; neml:n han får en sådan Centner Tackjern att göra 2 1/2 wage stångjern, som gör 90 skålpund swår wigt eller 110 skålpund lätt wigt, som ock är 1 Centner lätt wigt, görande 36 skålpund eller 2 Sten swår wigt, eller 44 skålpund Leipziger- eller lätt wigt, eller 40 skålpund Nürnberger-wigt, som ock alt är ett och thet samma, En Wage kortare, och efter theras maner att räkna; Han far 3 1/2 wage Tackjern, som är en Centner swår wigt, att göra 2 1/2 wage Stångjern, som ock är en Centner, men lätt wigt. Men om Tackjernet bör färskas och smidas till stycken, theraf Blecken skola slås, så måste han för 9 Centner Tackjern swår wigt, tå hwar Centner håller 7 Sten, lefwerera 10 Centner Färskstycken lätt lätt wigt, tå 5 Sten göra en Centner. Till en wage smidt jern bestås En Kübel kol, och hwad arbetslönen angår, så är then sålunda, att mästar smeden niuter för en wage smidt jern 2 1/2 gute groschen, theraf han gifwer till mästerswennen, /: dem Frischer :/ 12 d. /: Pfenninge :/ eller en gg:n p wage, och till Kolpocken 12 á 18 gg:n om weckan, smidande the till 50, 60, 70 á 80 wage om weckan, och understundom mer. För hwad som färskas för Blecksmidjorna, får smeden 2 1/2 gute groschen för hwarje Centner, hwaraf Gesällen eller then så kallade auffgiesser får 6 d. p:r wage eller ock 24 gg:n om weckan. Wid Tanbergsthal, som här ofwanföre ibland Jern- och Hammarwerken är uppräknat, är ock ett messingswerk, eller rättare, ther äro messings hammare, hwarest messingen förarbetas, som tillwerkes wid [marginalia: Messing] nieder auerbach eller Röbitz i Voigtland eller Zeitziska landet, hwilket land igenom Cardinalens död af thet namnet, fallit Konungen och Churfursten till. Thetta werk hörde en Fru ifrån Dresden Conradi till, som hade ther 5 Brännugnar, hwaraf 3 allenast nu gingo, och förbrukade hon efter berättelse emot 2000 Centner Koppar om året, och thet af then ifrån Mansfeld och Eisleben. Messingen förarbetades wid hamrarna wid Tanbergsthal i Lattun och tråd. Gallmejan kommer dels ifrån Altenberg wid Achen öfwer Hamburg och Elben uppföre, tå hon kommer att kosta 4 R:thlr p Centner, dels ifrån Tarnovitz i Schlesien, eller som then annars kallas, Polnisch gallmeja, hwilken föres ifrån Bresslau, och kostar i Sachsen till 3 R:thlr p ⦂, men så skall thenna ej wara så god, görande spröd messing, åtminstone icke så att then kan brukas allena, utan förblandad med then ifrån Altenberg. Wid messing Muldenhammer något nedan om Schönheijd war ock en messings hammare samma werk tillhörig, men stod nu stilla. Wid Carolsfeld war likaledes ett messingswerk med Hammare samt ett glasbruk, men woro nu alla nedlagda. Herrar Dyle och Weber i Freijberg hade ock 1/2 stund ifrån samma stad anlagt ett messingsbruk med 2 ugnar, Lattun hammare och Trådqwarn men Fru Conradi hade utwärkat ett Förbod, att ingen annan måtte i Sachsen tillwerka messing än hon allena, tå thetta werk förböds, i hwilket ställe Ägarne nu hade inrättat ett dragwerk af Leonisk tråd. Eijbenstock är ock en Bergstad, hwars ålder the sätta till 200 år tilbaka och mer, men liten och slätt, som ock then therunder hörande Bergslagen i the senare åren mer af[marginalia: Tenn] än tilltagit. Thenne beror dels på åtskilliga Tennmalms grufwor och Skärpningar theromkring, hwilka dock icke äro af någon serdeles indrägt och diuphet, warande Skärpningar, ther Tennmalm brytes, till 2 á 3 famnar under dag, hwarförutan man nu war i werket att drifwa in en Stoll straxt utan för Staden, i tanka att thermed öfwerfara och upptäcka en eller annan malmgång, med hwilken Stoll, som drefs af staden och Soknen, the till 90 famnar i längden fortfarit; dels höra under thenna Bergslag the åtskillige Wask- och Seiffenwerk, hwilke i synnerhet i thenna Bergslag äro till finnande, och nu räknades till 42 i antalet så små som store. Ibland the senare är thet wid bäcken Gross-Pochau 1/2 stund ifrån staden, hwarest ej allenast the gamle hela dalen igenomfarit, utan ock ännu fortfares sålunda, att the först och öfwerst, hwar theras District eller Lehn börjes, göra en graf, hwilken på then ena sidan mures med stenar, på the andra rasar Sandberget efter hand och med regnet neder, tå the med harkor och gafflar först kasta upp the större och gröfre stenar, och sedan alt fort röra om then underliggande sanden och jorden, af hwilken then lättaste af watnet undan sköljes. Tennmalmen, som jämt omröres, föres jemwäl af watnet och strömen, och waskes ju längre ju mer utföre, tils the komma till slutet af theras lehn eller District. På thetta sättet arbetes hela året omkring, tils the emot slutet theraf samla malmen, som blifwit waskad utföre, och smälta thensamma, hwart Sällskap för sig, på Stadsens hytta, och emot en sådan afgift, som förr är sagt. Thessa Seijffenwerk drifwas af Eijgenlöhners på theras egen omkostnad och fara, och hade man i förledna året af samtel: Eij[marginalia: Aqua-Marin-stenar.] benstocker-werken giordt 350 Cent:r Tenn, hwilket såsom af en serdeles ren och god art mästedes till bleckförtenning uppbrukes. Såsom af en Fundgrube /: hwilken efter Bergsordningarna håller 42 famnar i längden och 7 famnar i bredden :/ und den nächsten massen /: hållande ett mass 28 f:r i längden och 7 i bredden :/ till Churfursten erlägges i Quatember-geld eller 4 gångor om året, 8 gute groschen, så räknas lika emot en sådan fundgrube med thess nästliggande massen 100 f:r Seijffen-gebürge i längden och 50 f:r i bredden, och betalas theraf samma Quatember-Penningar. NB. 80 tum eller 3 1/2 aln Freijbergs mått göra en Berglachter eller famn. I thessa Seijffenwerk finnas undertiden the så kallade Aqua-Marinstenar, hwilkas glants, när the äro slipade, gifwer them namn af Diamanter. Så hade ock Konungen och Churfursten 1/2 stund ifrån Eijbenstock låtit indrifwa en Stoll till samlande af the Opaler, som ther finnas, undertiden till ansenlig storlek. The ligga i en ordentelig gång, hwilken för öfrigit är oädel. Wid thetta tillfälle kan ock här anföras, att på andra orter i Sachsen, och i synnerhet wid Ehrenfridrichsdorff åtskillige slags ädle stenar brytas, såsom Amethister, Chaliedoner, Carneoler, Topazer och andre, hwilke alle höra Landsförsten till. Thet förnämsta werk på Eijbenstocker Revier är Rehhübel Jerngrufwa, 1 1/2 stund ifrån Staden, hwilken består af en mägtig gång till 30 á 40 f:r bred och på diupet tilltagande, och gifwer thenna grufwa en ansenlig myckenhet malm, rik, rödagtig och glasköpfig, hwarmed the ofwannämde Jernwerken och Bruken till största delen förses. År 1725 hade wid Rehhübel Gruf[marginalia: Opaler] grufwa malm försälgningen stigit, som följer: A:o 1725. Zehenden Rechnung. als Vermessen fuder Zehende fuder R:thlr gl. d. 1160. 116. Von S:t Johannis geseink am Rehhübel. p 38 ggl. 183: 16 545. 54 1/2 Von St. Johannis obern Schacht am Rehhübel p:r 35 gl:n 79: 11. 6. 1705. Laadegroschen thun 71. 1. Latus 314. 4. 6. 700. 70. Von Maria Hummelfarth fundgrube am Rehhübel p 33 ggl. 96: 4. 700. Ladegroschen thun 29: 4. Latus 125: 8: För hwart foder malm betales till Landsförsten utom Tijonden en god groschen, som kalles Ladegroschen. Med stenen, som brukas i hyttan till fluss och brytes på åtskilliga ställen i bergen, förhålles på samma sätt, och gäller hwart Foder till 6 á 8 gg:n, hwarefter thet ock betalar Tijonden, som altid erlägges lägges i reda penningar. Grufdrängarnas antal i thenne Bergslag, räknades nu till något öfwer 200 Personer; Bergamtet består af en Bergmästare; En Geshworner, En Bergschreiber och 4 äldsta af Knappskapet, hwilke senare sitta med på Rådstugun, när Brödet &c. skall taxeras. Schwartzenbergs-Bergstad, som jemwäl har sitt eget amt och Revier, ligger 2 mil ifrån Eijbenstock och 1 1/2 mil ifrån Schneberg. Thenne Bergslag berodde förnämligast på Jerngrufworna, hwilke berättades wara i större antal och gifwa mera malm årligen än the wid Rehhübel, finnande man ock här Magneter. Så är ock ther en Silfwergrufwa, kallad der Weise Hirsch, hwilken här och ther gaf ädla medel, såsom Roth- och weiss-gülden-Ertz, men stod dock ännu under Recess, och thet ansenligen. Hwad SchneHwad Schneberger-Bergslag och Revier angår, som thet sträcker sig tämmel:n widt, så att Byen Ruckau, som ligger 1 1/2 stund ifrån staden, och hwarest jemwäl Coboldgrufwor bearbetas, hörer thernunderså woro ther nu 36 Zechen eller grufwor i werkelig gång och i arbete, hwilka alla dels gofwo Cobold allena, dels Cobold och Wissmuth, dels gedieget Silfwer therhes, och ligga alla emot Södra sidan af Staden. Grufdrängarnes antal, som therwid arbetade, sades bestiga sig öfwer 300 Personer, och har en grufarbetare 27 gga om weckan; En Haspelknecht 24. En som fordrar malmen med Skottkärran till fyllorten eller Korgstaden, 12, 16 á 18 gga om weckan. Then förnämsta ibland thessa grufwor war nu then, som kallas die geselschaft, hwartill höra flera fundgrufwor och massen. Hon består så wäl som mästa werken wid Schneberg af en Morgengang, hwilken nu war till 1 á 1 1/2 f:r mägtig, och thet på ett diup af 70 f:r, dock woro nu the diupaste werken så här som i the andra grufwor under watn, emedan för thet torra wädret Konsterna icke kunnat gå. Förutan att thenna grufwa gifwer then bästa slags Cobold och i största andel, så att som alla Quartal gifwer öfwerskott öfwer hwad thess anslagna Quantum är, hwilket öfwerskott dels förwares och lägges upp till behof, dels anwändes att fyla upp hwad som brister wid the andra werken i theras anslagna Quanto, så brytes ock ibland Cobolden mer Silfwermalm än annorstädes, samt ofta gedieget Silfwer, hwilket dels sitter på qwartzen i tunna blad dels skiuter sig i smalare eller tiockare trådar och tennar och försändes så wäl som Silfwermalmen till Freijberg ther att smältas. Ibland Cobolden bryter ock i flera af thessa grufwor Wissmuthmalm, såsom i synnerhet i Catharina grufwa, Mitlermassen, Elizabeth, St Daniel, Klingensporrn, Geselschafter Zug och flera, hwilken malm, dels och om han är af bästa slaget, försäljes så som han är, att præpareras och brukas i Medicin, dels smältes, tå then theraf fallande Metallen, försäljes, men then öfwerblefne och utbrände malmen, som kalles Wissmuthkraupen, blandes ibland Cobolden att rostas, bockas och till blå färg upparbetas. Wissmuth-smältningen är lätt, och sker nu på thet sättet /: men för någon tid tilbaka är Wissmuthen annorledes smält, som kan ses af Assessor Odesstiernas berättalse / att ther är en ugn eller mur 6 á 7 fot lång och till 4 fot bred, hwilken mitt uti är upphögd och hwälfd som en Bakugn, och under hwilket hwalf ligga 4 Jernrör, sådana som blifwit brukade nedan om Pumparna wid wattukonsterna, och hwilka Rör när the äro nästan förnötta, dock äro dugelige nog till Wissmuttsmältningen. Thenne ugnen är egenteligen en windugn, warande wid foten theraf en fyrkantig öpning mitt på ugnen och af en fot omtrent i storlek, hwilken går långs igenom muren till wäderdrag, och ofwan om thenna öpning sitta Jernstängerna, på hwilka weden lägges, theraf lågon spelar upp under hwalfwet och öfwer Rören, och har sin utgång igenom 3 à 4 wäderhol, som äro i taket af muren, warande ther ingen annan skorsten. Förbemälta Jernrör eller Pipor af hwilka 2:ne woro 7 1/2 tum wida, the andra 2 öfwer 14 tum muras fast i muren under hwalfwet wet och till 4 fot högt ifrån golfwet, sålunda att the ligga stupa emot then ena ändan. The fyllas till hälften ungefär med Wissmuth-malm, hwilken är slagen i små bitar och stycken, och innan 1/2 tima börjar godset att smälta ur stenen, och rinner utur Rören ned uti Jernpannorna, som stå under then nedriga ändan theraf. När malmen ej gifwer mer gods, eller, som thet i Apoteken kallas, Marcasit, tages han ut, och brukes sedan, som förr är sagt, ibland Cobolden att göra blå färg. Wissmuthen, som samlas i the 4 Pannorna, smältes sedan om alt på en gång i ett af the större Kören, och flyter så i en större Jernpanna, hwarest slaggen och orenligheten, som ännu kan wara therwid, drages af, godset häfwes upp och ned, som wid Tenn smältningen sker, att thet må må thesto bättre skäras och rensas, och giutes sedan ut med Slefwar i mått eller Formor, tå thet är färdigt, och förrättes thenna smältning af en eller annan grufdräng wid werket. Ofwanföre är sagt om Cobolten, att werken wid Schneberg hafwa ett wiss Quantum, som hwarthera, så wida thet kan, bör eller får lefwerera, och thet i anledning af Contractet, som Ägarne eller Interessenterne i qwarnarna, hwar Blå färgen göres eller Blau-Farbenwercken med grufInteressenterne upprättat, hwarwid ock Cobolten blifwit under 6 wissa slag, Classer eller Sorter förd, och priset therefter faststält, hwilket Contractgemenligen ställes på wissa år, och sedan kom mer att förnyas. Hela Summan, som alla werken eller grufworna böra lefwerera om året stiger till nåtill något öfwer 2000 Centrer à 110 skålpund p Centrer. Och efter then berättelse, jag nu fick, war Priset på No. 1 – 9 fl. 18 ggl:r No 2 – 8: 12. No 3 – 7: 18. No 4 – 7: 9 No 5 – 6: 18. No 6 – 4: 6. När nu Quartalet är ute, och lefwereringen sker, eller på theras så kallade Cobold-dagar, göras på Bergstugan prof af all slags Cobold, till hwilken ända the hafwa i förseglade flaskor prof af Blå färg af allahanda slag och som till hwar sort Cobold en wiss tillsats gifwes af Kiselsten och Pottaska, så se the af glasets färg, som theraf faller, till hwilken Class Cobolten bör räknas, eller huru stark och god han är, jem förande glaset stött med then then blå färgen i flaskan, och therefter taxeres han. Thetsamma sker ock wid Cammaren i Dresden, hwar jemwäl sådane Profflaskor förwaras. Ofwansagda Quantitet Cobold fördeles till och förbrukes wid 5 werk eller hyttor, hwar Blå färg göres i Sachsen, såsom 2:ne wid oberSchlem 1 stund ifrån Schneberg, hwilka bägge höra Churfursten till, och hafwa förr warit förpacktade af Interessenterna i the andra werken emot 22000 R:thlr om året, men drifwas nu af Konungen och Churfursten sielf. 1 hytta ligger wid Alle 1 stund ifrån Schneberg, och kallas die Schnorrische; then 4:de ligger emot Plaüenthal-sidan, 1 1/2 stund ifrån Schneberg, och hörer Schindlers arfwinfar till; Then 5:te wid Tzchopa emot Annabergs sidan. Thet är icke allenast en Främmande förwägrat, att utan serdeles tillstånd bese thessa werk, utan ock wid 300 R:th:r straff eller och Kroppsplikt föra utur landet eller försälja then minsta del rå Cobold, och andra gången wid lifsstraff, som mig är berättat; men som grufworne gifwa mera än gemenligen wid Hyttorna uppbrukes, och Cobolten thessutan utom landet gäller långt mera än priset war, hwarefter Hytte Interessenterne honom antogo, ofta 18 á 20 R:dr p ⦂, så är ej under, om mycket theraf hemligen practiceres ut, serdeles till the många nya hyttor utom Böhmen och Sachsen, som ingen Cobold sielfwe hafwa, skolande och så aldeles Interessenterne sielfwe thet brukat, och therföre måst ansenligen plikta, åtminstone war thenna beskyllning ett tillfälle att bringa them till att förskiuta eller skänka till K. Augustus 1:sta en Summa, om berättelsen är sann, af 150000 R:thr. Huru Huru Cobolden bokes torr, Calcineres, bokas åter, sålles eller siktes fin, blandes med fin calcinerad och siktad Kiselsten, hwartill är ett serskilt Bokwerk, och med Pottaska till fluss, smältes i glasugnar till blått glas, som bokes och males helt fint under qwarnar, förwaskas i flera kar eller fat, tå then färg, som sist sätter sig af hwarje sort färg, och är blekare, kallas Echel, samt huru Blå färgen och Eschelen torkes i serskilta torkstugor wid qwarnhuset, siktes i sina Kistor, packes sedan in i fat af en, 2 eller 3 Centner, fatet märkes med hyttans stämpel, och så försendes till Salu, woro här för widlyftigt att anföra, hälst hela Processen kommer an på sina handgrep och öfningen samt folk, som therwid äro wane. 1 1/2 stund ifrån Schneberg beså, gos 2:ne Marmorbrott, som höra Landfursten till, hwarest dels swart [marginalia: Marmor] dels Rödt Marmor brytes. Thet förra hade konungen köpt för 80 fl och hölt ther en Stenhuggare, som måste bryta, hugga lös och poussera Marmorn emot 6 gga ell: 1/2 fl. för en fot i 4kant, tå han ock sielf hölt werktygen. Att slipa stenen, som han giorde med hand, fick han 3 gga för en fot: och war straxt therhos wid floden Mulda ock en Qwarn att såga Marmorn. Poleringen skadde i Dresden. Wid Freijberg befors grufwan Hertzog Augustus eller egenteligen Churfurst Johan Georgen stehender gang belägen 1 stund söder ut ifrån staden och på thet så kallade Stadt- eller hohe Birckner Revier eller Zug. Hon består af en stehenden gang, som namnet gifwar tillkänna och hwilken har sitt strykande Nordost och Sudwäst, men sitt fallande eller dohnlege tämmel stupa och Flach. Slelfwe malmgången är, hwar som starkast starkast, icke öfwer en twär hand mägtig, men warder på många ställen förädlad af the ädla Geschick och trummer, som utur hängandet falla in. Han förer mästadels en rik ♄ glants, som gifwer 50 till 60 skålpund ♄ och 16 á 20 lod ☽ af Cent:n, bland hwilken ligger en weisgulden Ertz, som håller 20 till 30 lod ☽:r men intet ♄, utan måste hafwa ♄ till tillsats i smältningen. Bergarten är dels en hwit eller gråagtig Spath, hwilken ock af gruffolket hålles för then bästa, dels af qwartz och qwartziga druser, hwilka senare Bergmannen icke gerna ser, medan han förmenar malmgången theraf förswagas och oädlas. Grufwans diup ned på thet första arbetet är 15 stegar, eller, som the här på bergswis säga, fahrten, och en fahrt håller 4 lachter ell: 12 alnar. Egenteligen är thetta icke hertzog Augustus, som ock förr är sagt, änskönt thet namnet gemenligen gifwes, utan stod nu Hertzog Augustus stilla, allenast att en fältort drefs theremot, och ligger Hertzog Augustus widare emot Söder omtrent 1 1/2 mass, ifrån Johan Georgengang, warande jemwäl en stehender -gang, som består af flötz trummer hwilka ligga flackt och göra hufwudgången, fallande in utur hängandet i liggandet. Thesse trummer bryta uti en grönagtig bergart, men i öfrigit består gången af qwartz, Spath, Blende, Glantz och något weisgulden Ertz; Förthen skull och malmen först skedes med Hammare på grufbacken, och sedan bokes med hand små, och försäljes så till hyttan. Hwad ders glants år, håller några och 50 skålpund ♄ och 16 till 20 lod ☽ af Centnern. Ders weis Gülden ertz håller några och 20 till 30 lod ☽. Thetta Grufwe fält eller Johan Georgen-Fund grube har ett fält af en Fundgrube och 4 massen. En fund grube har i Freijberg mer än i Obergebürget, neml 60 lachter eller famnar, och 1 mass har 40 lachter samt i thess Vierung 7 lachter; En lachter är 3 ellen. Grufwans diup är ifrån dagen på then första eller Hutten i stollen af 80 fahrten. En fahrt är 4 lachter. Ifrån thenna stollen på then andra, som kallas Hermsersstollen äro 4 faheten, och emellan thessa Stollar war nu arbetet, hwar bemälte malm fordrades och bröts alt med sprängande, medan berget är hårdt. Ifrån then 2dra till then 3die och diupa stollen äro 6 fahrten, och emellan thessa bägge drefs en feldtort emot norr, ther Johan Georgengang sätter neder på then diupa Stollens diup, och warder theraf en mägtig föreliggande oädel Spats Spath hindrad att sätta diupare. Then diupa Stollen kommer nedan ifrån Freijberg, går under staden, igenom Stadt Revieret till HohebircknerRevier, och så widare till BrenderRevier och kallas egenteligen der tiesse Furstenstollen, hwars Mundloch är wid byen Cunradsdorf nedan om Freijberg eller emot norr. Under thenna diupa stollen i Johan Georgenfeldt arbetades ock nu på en stahenden gång, som kallas Gottes Seegen Macht Reich, hwars diup under thenna stollen war 7 till 8 fahrten. Thenne gång är 1 till 5/4 lachter mägtig och mindre, samt gifwer altså then mästa malmen. Han förer med sig qwartz, Spath, Blende, Kis och något glants. Man mente, att then skulle blifwa en med Johan Georgeng ang, tå han torde blifwa mägtig. På båda gångarna woro till 250 Personer i arbete, hwaraf 1 grufdräng har 27 ggn, en Häspel, Knecht 20 ggn, en Karre läusser 14 till 16 till 16 ggn, en scheide Junge 8, 10, 12 ggn om weckan. Öfwerstigaren har 2 R:dr eller 3 fl. Under stigaren 1 R:dr 18 ggr om weckan. I thetta fäldt äro 2:ne Konstwerk och hiulhus eller Radstuben, bägge emellan Hermsser- och diupa Stollarna och öfwer hwar annan, hwilka häfwa watnet ifrån botnen på gottes seegen machtrich till then diupa stollen. Alla 14 dagar lefwererades af thessa 2ne gångar till hyttan omtrent 250 á 300 Cent:r malm, som waskmalm, ty att hwad bergart, som skedes ifrån malmen i skedstugan /: die Schedstube :/ bokas och waskes åter. Omkostningarna tillsammans på konsterna och alt annat bestego sig om weckan till 300 gulden meissniska à 21 ggn p tl. Utbytet war af thenna grufwa quartaliter nu för tiden 6 R:dr Specie eller 12 fl. à 16 ggn p th. Drotningen och Churfurstinnan har ther 42. delar Alla grufwor räknas [marginalia: 1726.] bestå af 128 kuxen eller delar, hwaraf här i thenna grufwa Staden Freijberg har 2 fria delar /: freij Kuxen :/ grund herren, som är StadsRådet, har ock en del fri såsom Erbkuxe. Konungen och Churfursten har först den Stollenhies, som sträcker sig 5/4 lachter högt och 1/2 lachter i bredden, eller then malm, som ther kan träffas; men som Stollen nu är här förbi, så har han therföre intet. Widare har Landherren eller Churfursten af malmlefwereringen 1/18 del för stollen, som på thess omkostnad drifwes, och therefter, när utbytet fastställes och slutes alla Quartal, 1/20 del af malmen eller SilfwerBetalningen; Men fås intet utbyte, så får han ock ingen 20 del. Namnet, under hwilket thetta grufarbete går, är egentel Seegen- Gottes- Hertzog Augustus und Churfurst Johan Georgen - fundgrube. Icke Icke långt härifrån och på GottesG Mader-Zug ligger der Palmbaum, som ock består af en stehenden flachfallenden gang, och har samma geschicke, som the föresagde, men ej så rika, gaf och nu ej utbyte, utan fordrade Zubuss. Then andra grufwan, som befors, war wid Byn Bräunsdorff, 2 stunder ifrån Freijberg emot wäster hörande under thet så kallade Aus wärtige Revier. Gången är här egenteligen en stehender flachfallender gang, änskönt han tå och tå går öfwer klockan 3, och bearbetes af flera Sällskaper. Mitt uti är die neüe hoffnung gottes, som har ett feldt af 3 fundgruben och 14 massen. NB En fund grube har, som förr är sagt, 60 lachter eller famnar, och ett mass 40 lachter, samt thet, som ofwan ej är anfördt, i bredden 3 1/2 f:r i hängandet och 3 1/2 f:r i liggandet. Thesse 3 fält kallas die neüe hoffnung gittes, der neüe Seegen gottes nud Jörgen. Malmgången består af en qwartz och swart kneis, som förer med sig weis- och Rothgülden ertz, gewachsen silber, samt här och ther Antimonium, så hwitt och fiädrigt som rödt. Gången är 1/2, 3/4 á En famn mägtig. Diupet af neüe Hoffnung gottes war af 13 fahrten; dock arbetades ock i 2ne fältorter på 9 fahrters diup så wäl som på 6 fahrters diup eller, som the säga, på fursten eller i taket, hwar ock antimonium bröts. I thenna grufwa är en konst, som häfwer watnet ifrån botnen till dagen, emedan ther är ingen stoll, liggande grufwan i en dal, men Jörgen på berget emot öster, och der neüe Seegen gottes emot Söder eller wäster. Näst in till Jörgen på samma gång ligger die Verfrägliche Geselschaft, i hwilka bägge gångar eller Streck i synerhet rödt Antimonium finnes tå och tå. Men emot wäster bortom om den neüen Seegen Gottes ligger Sigfeed, som gaf nu ädla medel af Rothgülden och gedieget ☽, så wäl som the förra, men drifwes af andra Interessenter. Die neüe hoffnung Gottes hade nu som sagt är, ingen Stoll, men the woro i werket att drifwa en Stoll in emot die Verträgliche geselschafft och Sigfried, och möto således af bägge Stollrättigheter, neml: 1/9 del af malmbetalningen. Sielfwe betala the till Konungen och Churfursten 1/10 del, thet är af malmlefwereringen hwar 10:de fl. när utbyte gifwes; ty wid the grufwor, som ej gifwa utbyte, utan fordra Zubuss, gifwes allenast 1/20 del. Men om en grufwa som står i Recess eller skuld börjar gifwa utbyte, så kallas thet Vorlag, tills Interessenterne fått sitt igen, och så länge betala halfwa Tijonden. När Interessenterne äro skadeslöse, betalas 1/10 del af all malmen. Till thet answärtige Revier, så wäl som i Obergebürget gifwer Landfursten ingen skog eller timmer till förtimring utan emot betalning. Men i the andra Revierer emot staden drifwer han sielf stollarna. Ifrån thessa 3 grufwor, som höra tillsammans, lefwererades alla 14 dagar 200 Cent:r malm, och theraf föllo 50 qv:r Silfwer omtrent. Malmen skedes litet och bokes torr, men mästedelen theraf bokes i watn och waskes. Arbetarnas antal i the 3 Werken belopp sig till 350 Personer, hwilke nuta om weckan som följer En obersteiger 2 R:th. Unter steiger 1 1/2 R:dr Kunst Steiger 1 R:d 18 ggn Kunst Arbeiter 1 1/2 R:dr ZimmmerSteiger 1 1/2 R:dr GÄnge Häuer, som slår sönder the stora stenar, som falla, när när the skiuta och spränga 1 R:d 4 ggn. Zimmerknecht 1: 4. Häuer eller grufdräng 1: 3. Men förr än han får så mycket, måste han i 2 á 2 1/2 år arbeta för 20 ggn om weckan, och sedan ökes på groschenwis alla Quartal, eller så tills thet kommer till 1 R:dr, tå han sedan måste arbeta för then lönen ett helt år. När han will för en rätt grufdräng erkännas, måste han på en annan Zeche, eller i en annan grufwa ett wisst geding lösbryta, och thet sielf 4:de, och när han thet kunnat göra, erkännes han för en rätt grufdräng, och får tå om weckan – – 27 ggn. Haspelknecht och förderknecht 18, 19 á 20 ggn. Gruben Junge och karrn läuffer 15 till 17 ggn. Wäscher 1 R:dr 6 ggn. Wasch-Jungens Som nesten Heerd ifrån 6, 7 till 15, 16 ggn. Scheide-Jungens nud Segers niuta thet samma [marginalia: Ao 1726.] Omkostningarna wid thessa 3 werk bestego sig till 450 Meissniska Gülden om weckan, 1 fl á 21 ggn, efter hwilket tal alla theras Räkningar hållas, och thet med Konst- och andra omkostningar, och utbytet hade stigit till 2, 3 à 4 Specie R:thl:r hwart Quartal; för thet sista Lucia Quartal, som nu war före, gafs ej mer än 2 R:dr på hwar kuxe af alla 3 werken tillsamman. Then 3:die grufwa, som befors, kallas der Neüe Himmels fürsten, ligger 1/4 stund bortom then lilla Bergstaden Brandt, som är en god stund Söder ut ifrån Freijberg. Här har wäl af gammalt blifwit skärpat, och en Stoll wäster ifrån indrifwen; men som han hade icke något serdeles diup, och man ej stod ut att pumpa ut watnet med hand, så lades arbetet ned, tils nu för 8 år sedan omtrent andre Interessenter sig thetsamma arbete antagit, och ej haft orsak sig att sig att ångra. The hafwa ett stort fäldt, neml:n 3 fundgruben, och till hwarje 16 miessen, 8 ofwan och 8 nedan om fundgrufwan. Thet första werket kallas der alte Himmelsfursten, emedan thet af gammalt blifwit bearbetat, bestående af en stehenden gang äfwen som der neüe, och jemwäl af samma medel och bergart. Något längre bort emot wäster ligger then 2dra grufwan kallad das Höffende Glück, ock på en stehenden gang; och then 3:die grufwan är Dorothea gang, hwilke bägge senare egentel gå under namn som neüen Himmelsfürsten, änskönt the ligga till 3 massen ifrån hwarannan, löpande theremellan månge Spathe och Morgengänge, om hwilka man giorde sig stort hopp, warande wäl af samma Interessenter mutade, men nu ej än i arbete. Man går går neder på stegar på Dorotheagang 10 fahrten diupt, och finner, att som sades, han är en rätt stehender gang, strykande rätt ifrån Söder till norr. Dock är han af thet slaget, som the kalla en widersienigen gang, emedan har har ej sitt dohnlege eller fallande emot wäster, som en rätt stehender gang utan emot öster. Om the 4 nedra massen eller emot Söder har warit en stor process, emedan främmande Interessenter welat lägga sig theran, men mäst sedan wika. Gången består af en hwitagtig Spath, hwaribland man funnit något gedieget ☽, och hade härom stort hopp, när man kommo på diupet. För fältorten arbetade en karl, hwilken äfwan här som annorstädes mäst arbetar med sprängande, hwartill han hugger en Schram eller Rum förut så bredt som ifrån armbogen till handens slut. Man gick nu så tillbaka mot norr och på gången alt fort till Stollen, som blifwit indrifwen i från Thelersberger- Stollen, eller att thenne senare blifwit continuerad ifrån Byn Linde igenom Dorothea-feldt förbi then gamla Himmelsfürsten och till then nya, och thet af Konungen och Churfursten och Interessenterna till hälften, förthenskull ock then förre ej niöt mer än 1/18 del eller halfwa Nijonden i StollRättighet. Igenom thenna Stollen, som kommer in på Dorothea-gang Spathweise, går man in på das hofhende-Glück-stehenden gang, hwilken är bearbetad wida i längden, och hwarest arbetet fortsättes Strossenweise, thet är then ene karlen framman för och högre än then andre. På thenna gång hade Konungen först begynt att drifwa inen Stoll emot norr, äfwen som gången stryker, hwilken Stoll war durchschlägig eller en med Thelers-berger-stollen. Men så continuerades ej längre på konungens wägnar, utan arbetet öfwergafs, men togs tå an af Interessenterne, hwilke innom kort tid giorde sig ther ansenliga medel. Gången består ock här af en hwitaktig Spath, hwilken gång ej är så serdeles mägtig på somliga ställen, såsom till en hand mer eller mindre, men åter på andra ställen till 1/2 aln omtrent, förande med sig glantz, weis- och Rothgülden och Glass-Ertz, och gedieget ☽. Här funnos ock runda gråaktiga kulor i gången, rika på ☽ och stora omtrent som nötter, mer eller mindre. Som berget ofwan dag är här högre än wid Dorothea, så är ock diupet större, neml till 12 fahrter ned på diupa Stollen och 5 fahrten nedan om. Ibland the många schacht, som här äro, skall i synnerhet nämnas Konst-Schachtet, hwilken Konst häfwer wattnet upp ifrån botnen till Stollen, och består af en Krummen Zapfen. Omkostningarne sades wid thessa 3 werken stiga till 20000 meissiska gülden om året. Malmen skedes och bokes, eller och bokes dels i watn och waskes. Wid hwar grufwa omkring Freijberg är en Schichtmeister, som förer Räkningarna wid werket, och lönar af folket alla 14 dagar. En sådan Schichtmeister har i lön 2 gülden á 21 ggn eller 2 R:dr om weckan. Konungen och Churfursten har af thenna grufwa så wäl som af alla andra sin Rättighet, neml halfwa Nijonden och hela Tionden, emedan utbyte gifwes. I öfrigit har han Quatember-geld 2 ggn af hwar fundgrube, af hwart mass, af hwart Kadwasser eller wattuhiul, och Schmedestadt, och thet hwart Quartal eller 4 gångor om året. Omkring Freijberg äro således, som af ofwansagda kan märkas, 4 så kallade Revierer. 1o Stadteller Hohebirckner Revier. 2o Halsbrückner-Revier. 3. Bränder-Revier, och 4 das answartige Revier under hwilket höra the werk och grufwor, som ligga till 1, 2, 3 à 4 mihlifrån Staden. Grufworna, som ligga på Bränder Revier, bestå mäst och förnämligast af Morgen-Flachen och Spathsamt några stehenden gången, hwilke senare hafwa sitt strykande ifrån norr till Söder, thet är, som the säga, ifrån klockan 12 till 3. The på hohebirkner-Revier äro mäst och snart sagt alle stehende oct morgen-gänge, thet är ifrån klockan 3 till 6, men få, som arbetades. The på hals brückner- Revier äro fast alle Spathgänge, thet är ifrån klockan 6 till 9. Man kan märka, att när man säger, att gångarne på thet eller thet Revieret äro Morgen- eller stehenden gånge och så widare, förstår man, att när the komma till thet strecket, gifwa the malm. Halsbrückner Spathgang är en wiedersinniger Spath och gang, som faller emot Norr och Öster med thess dohnlege, ther han skulle falla emot Söder och wäster. Thetta halsbrückner Revier, som är rätt ansenligen stort, ligger 1 god stund ifrån Öster ut ifrån Freijberg, och har åtskilliga Zechen och grufwor. Ibland the bästa war nu Lorentz Gegendrom, en rätt Spathgång på klockan 9, och mägtig till 1/2 famn, 1 famn, ja ock 2 eller 3 f:r förände glants med sig af 50 á 6 skålpund ♄ och 10 á 12 lod ☽ på Centneren. Så gifwer han ock han ock ♀ malm i ansenlig myckenhet, i synnerhet tå någre kors trummer komma in och förena sig med malmstrecket, hwilka tå föra ♀ med sig. Bergarten är en grön Spath eller rättare fluss. Här äro 2:ne Konstwerk, och grufwans diup, som ligger på berget war af 34 fahrten á 12 al:r hwar fahrt. Nedan för Berget ligger grufwan kallad der Rhenische wein. I dalen nedan för Lotentz Gegendrom, hwarest ock hyttan ligger äro åtskillige grufwor, som JörgenLorentzfundgrube och Lorentzenmassen, hwilka drifwas af enahanda Interessenter, och kallas altså das Verenigte feldt. Thessa grufwor äro ock till 30 fahrten. diupa och gifwa glantz eller ♄malm weis och Schwartz ertz i en bergart af Spath och Qwartz. Som thetta Ravier har sin egen egen Stoll, så äro ock här många Konster, till hwilka watnet ledes tit igenom långa Aquaducter, bestående Konsterne af höga wattuhiul med en Krummen Zapten. Bortom thessa grufwor uppå berget och emot Söder ligger grufwan Anna und altvätter, några och 30 fahrten diup. Hon gifwer glantz, weis- och Schwartz-Ertz. I synnerhet är hon att akta för thess Konstwerk, likt med the förra, till hwilkens drift man förer watnet ifrån bergen på andra sidan om Mulda-flodan igenom en hög lång och präktig aquaduct, under hwilken store wägen löper. Och har thenne så kallade Brücke eller Bro med thet therhos liggande gods hals gifwit namn åt Revieret, till hwillet Revier äro 16 ansenlige Konstwerk ofwan dag och 4 under dag, Till[marginalia: Om Smältning] Tillförne smälte hwarje Werks eller grufwas Interessenter sin malm för egen Räkning och omkostnad, men på Konungens och Churfurstens hytter emot wissa afgifter. Men som mångt slags malm fants, hwilken allena och för sig sielft icke så lät twinga sig och med then fördel smälta, som när han med andra slag och tienliga Sorter war blandad och beskickad, hwilket i synnerhet Ober-hutten Vorstehern Zocker af åtskilliga prof befunnit, så wäl som af the smältningar, them han hade anstält af några slags malmer, hwarpå han hade slutit om förköpet. Så gafs hos Konungen och Churfursten in ett förslag till inrättande af ett allment förköp och sammanbruk af alla i Freijbergiska Berg amtet fallande SilfwerSilfwer- Koppar- och Blyhhaltiga malmer. Härpå förordnades en Commission till widare undersökande theraf, och sedan then war med berättelse inkommen, tog igenom en offentelig K: Augusti Declaration af d. 4 Maii 1710 then så kallade General Smält- Administration sin början, hwarmedelst Konungen och Churfursten erböd och förbehölt sig att af grufwe-Idkarne upphandla all malmen af the ofwansagda slag emot en wiss Taxa efter Hälten, hwilken Taxa tå fölgde therhos, dock utan något twång, ther någre intet wille sälja theras malm, men sielfwe smälta then samma som förr, allenast att the skulle wara answarige för all then mistning, som sig i theras smältning emot andra kunde yppa. Sedermera och tå erfarenheten hade intygat, hwad nytta thetta hade med sig i anseende till beskickningarna, tå the arme malmarter, serdeles tå the woro bräckta och smälta till Rohstein, kunde blandas med the bättre och theras halt således bättre utbringas, hälst mången malm gaf tillförene intet i smältningen, änskönt man wiste ther war halt uti, samt i synnerhet att Silfwer tillwerkningen, sig tymedelst ansenligen och till några 1000de qv:r årligen hade förökat, grufwe Idkarne ock funno then fördel theraf, att the hwarije 14 dagar fingo sina reda penningar, så i wiss måtto för Kopparen och Blyet som Silfret, utan att löpa någon fara wid Smältningen med mera, blef thenne Smält Administration ock införd uti the så kallade Obergebürge medelst yterligare Declaration af d 24 Augusti Augusti 1713, dock med then åtskilnad, att som the ringhaltigare malmer intet tolte omkostnaden af försslen till Freijjberg, så skulle the, sedan the ock woro inlöste efter en serskilt Taxa, smältas wid Schneberg, Marienberg och Johan Georgenstadt efter en wiss inrättad smält process, så att the ther bragtes till en Rohstein, hwilken sedan skulle föras till Freijberg att ther med andra till godo göras; men the malmer, som höllo 4 lod Silfwer och theröfwer skulle straxt föras till Freijberg till att ther smältas; Hwilket alt med mera af sielfwa Declarationerna är att se. Nu, som war år 1726, berättades mig i Freijberg, att Silfwertillwerkningen härigenom ökat sig till 8000 qv:r om året, änskönt grufworne snarare af- än tilltagit, och att Konungen och Churfursten ifrån Administrationens början skulle therpå hafwa wunnit 2 tunnor guld, och grufweIdkarne äfwen så mycket. Hyttmästaren har att göra beskickningen för hwar hytta och ugn, hwilken beskickning är lika wid alla 5 hyttorna. Till hwar hytta hörer ock en Hütten schreiber, som bör göra alla profwen. Hans Proberugn är lätt att eftergöra och utan kostnad att bygga, bestående af 4 wäggar af bara tegelsten, emellan hwilka wäggar man sätter Muffelen. Muren eller wäggen af Prober-ugnen kan wara frammantill 3 à 4 tum tiock. Högden, bredden och längden af ugnen woro lika, neml:n 18 Engelska tum. Muffelen står på 2ne stenar, en framantill och en baktill. Muffelen war 12 tum lång och 8 1/2 tum bred nedan till och 4 tum hög. Mundholet, ther Capellen sättes in, war 4 1/2 tum högt och 3 1/2 tum bredt. Thet andra therinunder eller windholet war litet mindre. Sådane ugnar kunna göras 2 eller flere jemte hwar andra, och stodo the här på ett hwalf, under hwilket är kolrummet. Wid Freijberg äro 5 hyttor. 1. Nieder-Mulde-hütte, hwarest äro 6 ugnar, af hwilka 5 gingo nu stadigt. 2. Ober-Mulde hütte, 4 ugnar 3. Vörmhoffer-Hütte 4 ugnar. 4. Müntz bacher-hütte, 3 ugnar. 5 Halsbrükner-Hütte; ther gå 6 ugnar om watn ej tryter. Till hwar hytta är ock en Stichoffen och Treisheerd eller drefhärd. Kolmåttet, som brukes wid hyttorna, så wäl som annars i landet fants wara i bredden 2 Engelska fot, i längden 2 fot och 7 tum och 2 fot diupt. Sådane mått eller Korgar gå 12 på en wagen; en wagen kostar wid hyttan 42 à 44 ggn, neml:n Administrationen betalar 42 ggn, men köpmän och guldsmeder måste betalat med 44 ggn. All Silfwermalmen smältes, som sagt är wid Freijberg; Af Kopparmalm smältes tå och tå litet i Obergebürge, men mäst i Freijberg. Koppar tillwerkningen i Saxen sades nu stiga till 1200 Centner om året. Segerwerket och Gårmakeriet äro wid Grünthal, hwilken ort ligger 3 1/2 mil ifrån Freijberg. I hyttan äro att se först 2:ne Friskugnar, hwarest beskickningen sker och nedersmältes till Segrings. 2. En hoher offen, att smälta och förwandla Slaggen med mera thylikt. 3. 4 Segerugnar, som nu continuerl:n gingo, och nöt karlen, som therwid arbetade, ej mer än 3 1/2 gg:n för en schicht af 8 timar, i hwilken tid han kan arbeta af en ugn, gående alle 4 på en gång, och måste han therhos laga them till. 4. I samma hytta är ock darrugnen, hwar the så kallade Kühnstücken af Segerugnen darras. 5 är ther en liten gårugn eller Härd, Härd, hwar thessa gedarrte Kühnstücke gårgöras. Han är liten och håller ej öfwer 2 á 2 1/2 Cent:r. Näst intill är drefhuset med en drefhärd, hwilken är fast större än then i Freijberg, neml: af 8 1/2 aln i diameter, så att the ther kunna drifwa af 83 till 90 Centner på en gång. Orsaken thertill är att the här drifwa af mycken koppar, sättande åtminstone 40 Cent:r ♀ upp ibland werkblyet; och som kopparen ej håller öfwer 4 á 5 lod ☽, så blir Silfwertackan dock ej så stor, att drifningen ju kan wäl regeras, hwilket ej kunde ske, om man skulle drifwa af så mycket werkbly, hwaraf man har ett Blick af 100 qv:r, som i Freijberg sker; men i Grünthal är Blicket af 40 qv:r allenast, tå Spuran /: die Spuhre :/ ej behöfwer wara så stor, som storleken af ugnen annars skulle fordra, hwartill kommer att thetta skulle dröja så länge att ingen arbetskarl skulle kunna stå ut thermed. Tillförene hafwa the så aldeles här haft en härd, som hölt 120 Centr på en gång. Till en drefhård i Freijberg fordres 6 al:r lång wed. till then i Grünthal 9 alnars wed Enteligen är ock här att se then stora gårugnen, som är bygd på ett serdeles sätt, neml efter thet ungerska manéeret och nästan som en drefhärd. Han är rund, och har en hatt äfwen som en drefhärd, till 6 al:n i diametre im lichten, h. é., innom brädderna, och 3 al:r hög ifrån härden under hatten. Thess hogd och grundwal är som wid en drefhärd, men härden slås af stybbe, som wid gårmakeri är brukeligit. På sidan om ugnen bredewid die glöthgasse är ett litet serskilt rum med dör öfwer, hwarest äro bygde eller murade någre twär murar eller wäggar, äfwen som i en darroffen, på hwilka stora Timbereller wedstycken läggas, hwaraf lågan spelar in i ugnen och alt öfwer godset. Här tändes elden först an, och när ♀ren, som ligger på härden, är smält, låter man Blåsbäljorna gå, som stå baktill och på sidan om thetta Rum, ther elden göres med wed. På andra sidan och mitt emot thetta Rum äro 2ne aflånga smala öpningar i ugnen, skurne i längden uppföre, hwilka under gårningen slås igen, men när kopparen är gahr, som sker efter 10 á 12 timar, öpnas thessa hol eller skuror, och kopparen låtes ut utur ugnen eller härden ned i 2ne runda härdar, som stå nedanföre och äro så byggde som wåre gårhärdar; och sker thetta till then endan att man må kunna slita gårkopparen ut i skifwor, hwilket utur stora ugnen icke låter sig göra. The gårgöra 40 Centner på en gång; men så brukes nu thenne ugn sällan eller aldrig, först emedan the ej hafwa så mycket Koppar, att ett så stort arbete skulle fordras, hälst som nu litet theraf köpes ifrån Böhmen, och litet smides upp wid the 3 ♀ hammare i Grünthal, sedan att, ehuruwäl the bespara therwid litet wed, som ock är all fördelen theraf, faran är dock therwid för stor och jemwäl skadan, om thet ej skulle lyckas. Ty gåra the nu wid then lilla ugnen, som förr är sagt. Här gick ett tal, som ♀ren i från Ollmenau skulle köpas upp och gåras här. Schichtmästaren niöt 3 R:thlr om weckan, och Factoren hade 300 Gulden om året á 21 ggn jemte fri wåning och wed. Flere Betienter äro ther intet, förutan the 36 arbets karlar, som nu woro ther Wid messingswerken skall wid thetta tillfälle här allenast berättas, hwad en Weber i Freijberg mig förtälgt att han brukade att göra messingen blank och ren, neml: att betsa thensamma i en så kallad holtz Essig, h.e.. Han tog trä eller wed, och thet i synnerhet af Erlenbaun /: Alno :/ och destillerade thet i en Kettel, äfwen som en Bränwins panna, igenom Rör, tå ther går öfwer en tiock olja, i hwilken messingen lades. NB. Som oljan ej stiger högt så måtte rören i Kättelen sitta helt nedriga, och tyckes thenna distillation äfwen kunna ske per descensum. Widi Glaubesus Concentratus. Myntet i Berlin, som nu ej gick starkt, försågs med Silfwer mäst och förnämligast /: förutan thet som köptes in :/ ifrån Bergwerket Rothenburg 2 mil ifrån Halle, hwilket är thet endaste af then art i Brandenburgiska Länderna. Thet berättades nu wara upptagit. för 15 á 16 år sedan, och drifwas af Interessenter, som betalte 1/10 del till Konungen och en årlig friwillig gåfwa af 10 qv:r ☽:r. Thet är egenteligen ett Schiefferwerk, hwaraf Schieffern ej håller mer än 2 á 5 pc:t Koppar; men Rå ♀ren håller 7, 8 à 9 lod ☽ af Centneren. Malmen, som sades bestå af en arm schieffer, med en arm Kopparkies, föres till Neüstadt an der dosse, 10 mil ifrån Berlin, att smältas, hwar ♀ren ock segres och Silfret fineres. Wid samma är ock Spegelhyttan, ther Spegelglasen blåsas, så wäl som en masugn. Ifrån år 1724 till 1725 hade the bragt thet så långt, att the tillwerkat tå 1350 Cent:r. Rå ♀r, och dragit therutur, som åtminstone här berättades 1000 qv:r ☽. Thet följande året hade thet litet aftagit och hela utmyntningen af thet tillwerkade ☽:t hade stigit till 12000 R:dr. Wid samma ort Rothenburg äro ock ansenliga Stenbrott, hwar en hård och röd sten brytes, then the ther i landet bruka till qwarnstenar, och the helt stora, förthenskull och nu konungen hade börjat att låta föra then till Berlin, att ock ther insättas i qwarnarna, i stället the förr haft stenarna utur Saxen; Och kan han thet så mycket lättare göra, som han allena har alla qwarnar i landet, och ingen annan får hafwa några, förpacktande han them till then mästbindande, och hade Han bragt thet så högt, att the i Berlin allena gofwo ett arrende af 14000 R:d om året. Straxt utan för Staden Zedenick 3 mil i från Oranienberg wid Havelfloden i thet Brandenburgiska är en masugn, som hörer Konungen till, men arrenderades nu af Splittgerber as Daum. Han drifwes med myrmalm, som gräfwes upp i mossarna theromkring, och ligger gemenl: en fot eller mindre mägtig i thess fält. Thenne malm är af åtskilligt slag, och göres theraf intet Stångjern, utan alt i kulor, Bomber, små stycken och thylckt; arbetsfolket betalas effter weckan; mästaren, som war ifrån Hartz, hade 2:ne R:dr om weckan och fritt hus. Stöparen, eller then som gör måtten likaledes; The andre 1 1/2 R:dr. The göra till 150 á 160 Centner om weckan, och sätta mäst upp 18 gångor om dygnet, tå the till fluss wid hwar uppsättning sätta upp efter malmen några fat aska af then, som Twål siudarne brukat att göra twål af luten, neml:n 4, 6, 8 fat, alt som malmen är seg eller flytande till. Ingen annan fluss brukes här till. The Jernwerk, som äro i thet Brandenburgiska, äro: 1. An der Crosse, wid Crossen. 2. Beitz masugn skall göra thet bästa jernet. 3. Freijen walde, stod nu stilla. Här brukades en slags Marle eller fet jord till fluss. 4. Neüstadt an der Vosse, hwarest är ock en Stångjerns hammare. 5 Zedenick. 1. Neüstadt Eberswalde, 6 mil ifrån Berlin. Här war nu wäl ingen masugn i gång; men så är ett Skärwerk uppbygt. Dock arbetades ther så litet, att knapt några 100de Centner skoros om året af gammalt skräpjern, som ther uppsmältes. Wid Neüstadt Eberswalde är ock en Koppar hammare, arrenderad af Splittgerber och Daum emot 2800 R:dr om året, hwarest the smida upp then koppar, som the hafwa ifrån Segerhyttan wid Neüstadt an der dosse. Kopparen såldes ifrån Hammaren i Kätlar för 36 R:dr Centrern à 110 skålpund. NB. 288 skålpund i Berlin göra 1 Skålpund eller 400 skålpund Victualiewigt i Stockholm. Så är ock wid Neüstadt Eberswalde ett messingsweck, som dock nu ej sades göra öfwer 300 Centner om året, och wäl mindre. För thet werket gafs i arrende 4000 R:thlr. Kopparen hade the ifrån Neüestadt an der Dosse och Gallmejan ifrån Bresslau.