16.
Bergs Collegio ödmiukeligst tillskrifwit
hwarwid det och kunde komma i behage-
ligit betracktande, at alt sedan Hål-
ländaren desse Summatriske miner
först påfunno, hafwa de på deras
bearbetande anwändt ansenlige
medel och ehururwäl de rätt un-
der Linien belägne, och så wäl der-
af som för Jordmonens serdeles
särdeles osunda luft de Europei-
ske arbetare mycket få åhr kun-
na uthärda, hafwa de dåck Resol-
verat at sådan skatt med tålamod
efterleta ock icke utan högsta nö-
den den abandonera derföre de ock
ifrån Tyska Bergwärken fle-
re gånger Capable män dit öfwer
låtit bringa och med rikeligit un-
derhålld försedt, dåck merendels
alle innom 2 Års förlop äre blef-
ne döde och andre i dess ställe för-
satte och sökia ännu degeligen
Berg-förståndige at engagera som
till sådan Lång Resa wille låta sig
bruka. Deraf man oförgripeligen
förmoda kunde at med samma
malms
malms hitförsel till Europa icke så
hastigt lärer uphöra eller de wärk
behöfwa ödeläggas som för deras
handtering kunde blifwa byggde.
Det är wäl sant at sahl: Doctor Olsch
som a:o 1681 med flere från Saxen til
samma Bergwärck blef förskic-
kad gifwer om Malmgångernes
bestånd i dess Journaler och Relation til
General Staterne slätt hopp förme-
nande dem längden mera af än
tilltaga, men som det synes af alla
hans raisoner, at han för ortens o-
beqwämlighet och de oskickelige Schlaf-
wernes swåra direction mera å-
stundade komma tillbackas till Eu-
ropa igen, än at brist på malmen
sådan berättelse hafwer förorsakat,
därifrån ock åhrligen sedermera
ansenlig quantitet miniral är kom-
men, så tyckes till hans föregifwan-
de eij säker tro bör sättias, och så
framt desse skulle komma i läggerwall,
så berättas ock Hålländaren uti Africa
eij långt ifrån Caput bona Spei nyli-
gen Silfwer Grufwor hafwa uphittat,
derifrån och några Ladningar skola
17.