70.
Uti Brender-revieren warder glants-
Erts funnen hwilken af Bly in-
tet Rjk är, men af Silfwer desto-
mera håller, och mycket mer än
den Malm som uti Hohenbirckner-
gången winnes, ehuruwäl uti
Simon Bogneis nya wärks funter
och uti Hans Saxen, under 2 til 6 maas
härtills glantsErts är bruten af myc-
ket ringa ock allenast 1. 2. 3 till
4 lod Sillfwer hållande, deremot
den rena glantsmalmen ifrån
Silfwer-sur och haus Saxen öfwer
2, 3 Maas åtminstone 16 lod Silf
håller, men uti Blyet är så wäl
denne som den först nemde med
den Hohenbirknerska glanten at
förlikna. Förutan denna
rena glantzen brytes där ock i spräng
med glants och kies förmängd
qwartsacktig malm, hwilcken
/: besynnerlig när han är mycket
bländig :/ är mäckta wild, straf
ock sträng flytande uti Smältnin-
gen, och så framt han icke med weis
rot-
rotgyldig eller något glansErts-för-
blandat är, på Silfwerhalt mycket
fattig och ofta icke öfwer 1 el. 2 lö-
digt, men när omnemde arter där
finnas, är den mycket rik, at ofta
ifrån 1, 2, 3, 4, 5, och 10 till 20 marker Silf:r
uti en Centner befinnes, besynnerl.
när bemälte ädla Malm mer
sichtbar deruti finnes. Dertill
med finnes där ock så kallad Stud-
geErts, som icke så mycket blände
utan mäst glants ock kies hålla,
och äre uti Smältningen mycket
flytande, håller ock /: emedan uti Skö-
dige Malmgångerne uti merbem:t
Brender-revier gärna angeflogen ja
ock ofta däro ock ren, Weis-rotguldig
ock glantzErts plägar finnas ofta
5. 10 till 20 marker. Sillfwer, men dessa
insprängde Malmarter förutan hål-
ler han 2, 3, 4, 5 till 6 och 7 lod Silfwer
ock äfwen uti den Malmen som
blände, kies och glants är tillsam-
man :/ hwaraf det ena intet wäl
ifrån det andra kan skillias,
Men
71.