122.
efter Mallmerne i Saxen ofta äre så
Arsenicaliske, at de i sielfwa wärkbly
på drefhärden sin oart låta spöria,
men Silfret drifwes icke till någon
wiss halt, utan så högt som wärket
tillåter af de 40 Centner wärk falla
förutan 12. 30. 60. 100 till 300 qv:r ☽ 22 till
23 Centr. glitter och 20 Centner härd, hwar-
wid askan och någon tillökning giör,
samt 1 till 1 1/2 Centner abstrock, men Silfret
brännes på en öppen härd med tramp-
bläster å nyo uti med tästar inslagne
Järnskålar till 60, 70 a 80 qv:r till 15 lod
3 quintin halt, hwarefter de proberas
och Churfurstel. Zehendten inlefwereres.
Wid första börian äro wäl Frey-
bergiske malmstrek äfwen som
på alla andra Orter af någon
händelse upfundne, hwilka sedan haf-
wa gifwit tillfälle, at i negden flera
eftersökia, till dess medelst några
Grufwors uptagande en ständig Bergz-
lag daraf är worden, men sedan ar-
betaren hafwer gångarnes strykande,
Bergarten och Jordmån genom Lång-
sam
sam öfning erfarit, och förmärkt at
på wissa trackter hafwa Malmgånger-
ne sina särdeles egenskaper som på
annat ställe icke så anträffas, fast
en enahanda malm där befinnes,
så hafwa de giordt sig wissa Reglor
ock kännemärcken, hwilcka de wid malm-
ådrars sökande föllia ock icke gärna nå-
gon försökning giöra, förr än de om
dem giordt sig wäl kunnige såsom wid
Freybergiske och Obersaxiske Bergslagen,
gifwa de mycket ackt på den Bergs ar-
ten med hwilcken malmen i någon
Edel Grufwa är observerad hålla sig wäl,
hwarefter de sig på annat ställe strax
giöra förhoppning om dylik malmgång
där lika Bergart blifwer påhittat, sam-
maledes hafwa de icke nog god tillför-
sickt till en Malmgång allena,
där icke någon annan förmärkes
tillstöta, som med sitt förenande den
förra plägar förädla, hwilcket efter
de på intet annat sätt wid begynnel-
sen kunna utspana, så gripa de wär-
ket icke gärna an förr än de med wün-
123.