158.
sökt bruka Masugnar, men kunde de
med för malmens mildhet skull
ej komma tillwäga, efter han uti
den långsamma hettan aldeles
bortbrände i kohlen woro här för
Skogarnas ymnoghet skull nogsamt
tillfångz, och i stället at i Saxen mäst
Eke, Biörck och så kallade hårde Kohl
förbrukades, så war på denne
tracten jdel Furu och Gran, at en
wagn kohl af 12 Korgar eij betalt
högre än till 24 grs. deremot hon
Saxen merendels gäller 40 grs.
Tillwärkningen sades här Åhrligen
stiga till 2500 Centner hwaraf stör-
sta delen oparbetades i förteende
bläck och trä.
Samma grefwe Nostits tillhörer
Kräslitz Koppar grufwa, liggande
et högt Berg strax utan för Staden
hwaruti en Kiesig Kopparmalm uti
swäfwande gånger finnes fallande
så flacht, at så wäl Arbetaren på
slätt liggande bräder nedfara,
som ock Malmen på samma sätt
upsläpas
upsläpes. Brytningen skier med sprän-
gande som på strykande gånger och Ber-
get försättes med stänglar.
Den upfordrade Malmen skudas
strax på Lafwen och det renaste
föres genast till Hyttan, men det
små affallet till Bokwärcket at
slammas och waskas.
När malmen är kommen till
hyttan kallrostas han en gång i
några dagar och smältes sedan
til skiörsten, beskickad med Slagg,
en slags swart kies och en art spat-
fluss.
Ugnen är giord som en Krumofen,
gående härden 1/2 aln under forman
slutt neder emot Öga som altjd är
öppet.
Uti en wecka smältes 250 Centner
malm, deraf på et Schicht igenom-
sättes 16 Centner Malm en gång
råstad, som håller 1 Centner ifrån 2 till
10 qv:r Koppar.
22 Centner obränd malm håller Cent:r
2 a 3 qv:r ♀
6 Centr godskiärstens slagg.
18.
159.