204.
wanligit, at sedan förstarne i Tysk-
land erhållit af Keysaren det ho-
nom förr tillhörige jus regale öf-
wer de Metalliske grufwor som i
deras Land kunde finnas, så haf-
wa de altid låtit för sin egen
räkning månge grufwor be-
arbeta, deraf de tillförenne äro
kallade och ännu behålla nam-
net af Herren Zechen, som der-
igenom skillias ifrån de till pri-
vat participanter förlänte gruf-
wor kallade Guwenhen Zechen,
men efter Churfursten hafwer
längesedan erfarit at Grufwor
med bättre sparsamhet bearbetas,
samt stadigare fortdrifwas då
de af särskillte private Societeter
innehafwas, så hafwer han sig til
sådant företagande ey welat låta
intala, utan förnögt sig äfwen
som största delen af de Tyska Herr-
skaperne, med den regale myndig-
het at hafwa mackt allena
at
at förläna andra tillstånd at upta-
ga Grufworne, tillsättia sina be-
tiente till föreståndare öfwer
Bergwärken, gifwa dem wiss
lag och förordningar at efter-
lefwa, samt förbehålla sig af
tillwärkningen wiss afgift,
hwilcken afgift af de ädlare
Metallerne består som förr är
sagt i 10:d och 9:de om Erbstollen hål-
les, samt slageskatten och förkiö-
pet på Metallen, men af de ringare
metaller såsom järn niuter fursten
icke altid 10:de särdeles af de gruf-
wor som ligga på priviligerade
ägor eller där som Grundäganden
hafwer ober och untergericht, då
possessor fundi sådant mackt hafwer
allena at prätendera, utan i sådant
fall bekommer Churfursten dels
deraf intet, dels är tillförenne
en wiss Zeiss af större eller min-
dre Summa till 20 a 30 R:dr om åh-
ret ljka som strås-afrad eller åhrlig
205.