318.
sichtbar som gediegen af Elden ut-
drifwes, hwilcket deras yttersta
kannemärke i gemen om
råstens beskaffenhet hålles.
När råsten således är utbränd,
föres han åter uti Hyttan för
ugnen i Stybbet till denne smält-
ning giöres fastare och hårda-
re än till malmsmältningen
och warder en twär hand un-
der forman tillslagit och giöres
under förwäggen eller ugns-
dörren et jemtstående bröst
med 2 hol eller ögon stående en
god spann ifrån hwarandra
och behöfwes ingen slaggdegel
utan 2:ne gator tillredes ifrån
ögat som föres till hwar sin
utskuren degel eller sump deruti
Kopparen ligger.
När smältaren arbetar måtte
altjd et öga wara igen til des
slaggen och oberlechen aldeles
uttages tillika med König kop-
paren.Smältaren bör på et
weckowärck en råsta och dertill
60 barer
60 barer malm oparbeta, smälter
på en råsta 24 timar, och behöfwer
derwid ingen tillsatts, utan ibland
något ugns gods at qwicka up ug-
nen, elliest flyter råsten utaf
sig sielf mycket lätt, och bör smäl-
taren wäl ackta sig, at när han
slaggen utur degelen aflyffter,
oberlechen icke medföllier, som dock
af dess hwithet och tunnhet wäl
kan igenkännas och af Königkop-
paren afspritas. Råstslaggen
warder swartz och gelfertzen tillsla-
gen, men oberlechen så mycket
som utaf råsten faller, hwilket
dåck öfwer 20 Centner icke skie bör,
warder till den andra råsten
och de 115 Centner frischlech tillslagen,
och utaf en sådan råsta faller i ge-
men 53 till 55 och 60 Centner gelff-
Koppar. Emedan uti Herrengrundt
2:ne slags malmer äre, eller swartz-
Erts och Gelff, så warda de bägge
för sig a parte smälte och råstade
och den deraf fallande Koppar af
bägge arterne till Gårhyttan
brackter at gårbrännas, dåck
319.