370.
sig kunnoge, hwarigenom mäkta
få wid Bergwärken nu finnas
som om metaller någon grundelig
wettenskap hade, utan när någon
förståndig Stigare, Konstmästare
eller Grufwearbetare fordrades,
förskrefwes de mäst utur Saxen och
Hartze, hwarifrån iag en stor myckenhet
betiente allestädes träffade. Icke eller
kan man annat ärwisa, än Keysarne
sielfwa altid warit älskare af Berg-
wärk, och som de af dem sedt sig ansen-
lige inkomster niuta, hafwa de ock sielf-
wa Bergs Städerne i fredliga tider e-
somoftast besökt, med åtskillige frihe-
ter dem benådat, och om de missbruks
hämmande som af oerfarenhet woro
inritade, giordt bekymmersam an-
stallt, som af åtskillige anbefallte
Commissioner till Grufwe- och Smälte-
arbetets förbättrande kan aftagas
och af de ständige Stipendier der af åhrl:
ungt folck wid Bergwärken under-
hållas, såsom betienternes mitgehelfer,
hwilcka dem wid deras Embetes för-
rättande altid föllia och sig så under-
rätta at wid någon Persons frånfälle
strax
strax denne mitgehulfer må wara Capable
tiensten åter at förestå; Men sedan
ofreden på desse Orter längre conti-
nuerat och ibland Keysaren, ibland mal-
contenterne Bergwärken innehafft,
har Keysärlige Cammaren ey kun-
nat om Landets possession giöra sig al-
deles försäkrad, ock derföre icke alt
så disponerat, som en så ädel skatt
syntes meritera.
Bergstätiske Cammaren hafwer
tillförenne altid hört till Ungern
och från Österrjkeske huset tillförene
hafwer försträckt Konungarne
i Ungern stora penningar, hwar-
emot Cammar-Inkomsterne uti
Ungern äre wordne pantsatte,
så äre de blefne incorporerade med
Österrjkeske Cammarens förwalt-
ning, af hwilckens Håfcammare
Bergwärken nu warda dispo-
nerade, ehuru hårdt och ofta ungerske
Ständerne påstått hafwa, at nemde
Bergwärcks disposition icke Erts-
Hertigdömet af Österrjke, utan til
Konunga rjket åter skulle läggas.
Det hafwer wäl Keysaren ofta wa-
rit sinnad at låta de samtelige
371.