400.
enahanda prjs oäcktadt miss-
wäxt skulle tillslå eller införslen
på hwariehanda sätt hindras.
Förutan desse Wärk äro
ännu i Steirmark flere af nästan
samma art, såsom särdeles uti
Messintzer-Dahlen, hwaräst till
twå mihl wäg det ena Järn-
wärket wid det andra är
belägit och på många flera
ställen, af hwilka iag processen
af smältandet, på Lupp- och floss-
ugnarne korteligen will infö-
ra, icke hållande nödigt alla
wärken i Steirmark, Cärndten
och Cräyn särskillt at beskrifwa,
som iag ock dem omöjeligen
alla hinte besee, efter hwad
som wid det ena wärket pra-
cticeras, äfwen ock wid de an-
dre på lika maner är bru-
keligit.
Emedan ingen flossugn til-
låtes å nyo at upbyggas,
utan allenast de som af ålder
warit uprättade, så hafwa de
påfunnit
påfunnit desse så kallade styck eller Lupp-
ugnar, hwilka icke så mycken Malm
och Kohl consumera som floss- och blås-
ugnarne giöra, blifwande järnet
som sagt är intet igenom något
hol här utslagit, utan ugnen war-
der alla Schicht wid bälgorne opbru-
ten och järnat sedan det något
kallnat, uttagit. Sådane ug-
nar äro 3 slag, Stora, små och
medelmåttiga, de små äro mäst
brukelige. De stora Styckugnar-
ne äro på fölliande sätt upbyde;
Det är et foder af gråsten upp-
murat 4 eller 6 alnar i fyrkant,
under 1 1/2 aln och öfwerst en aln
tiockt, medan det ofwan 1 1/2 aln
indrages, och hafwer detta fodret
allenast et långt hwalf, derun-
der balliorne ligga och trum-
morne Korswjs äro underbygde,
högden är intet så stor som wid
floss eller Blåugnarne, utan så-
som wid Högugnarne i Tyskland; utj
detta fodret blifwer ugnen opbygd
401.