584.
pande sig inkomsten deraf til
några och 30000 stl. Von achten
åhrligen, förutan sådant salt
giöres på åtskillige ställen i
Spanien, som bekant är, salt af
Siöwattn, hwartill strax wid
Cadix och Porto S:t maria flere gruf-
wor äro inrättade nästan af
samma beskaffenhet som de
fransöska wid Roschelle, hwarom
härefter warder förmält.
Twå mihl ifrån S:t Veith wid
en ort kallad S:t Sigismond är ett
amethistenberg belägit, hwaräst
Amethisterne finnas wid footen
af berget uti en klyft af röd
och swartblandad jord, derutur
de med långa Instrumenter
af järn skrapa jorden och hen-
ne sedan söndersmida at i-
frånskillia amithisterne som
liggia 6kantige lika andra
Christaller, ibland af hwit, ibland
violett och mörkare färga,
som lyckan tillbär, hwilka som
andra
andra Christaller slipas och poleras
till des deras godhet blifwer nog-
samt förfaren. Samma Berg
hafwer den lärde Ray i England
besedt, och mig derom berättelse
gifwit, sägande derhos, at mån-
ga af sådane stenar häfta som
andra drusser fast wid bergen,
men dem sällan wara gode,
utan allenast de som uti den
lösa jorden särskillt äre in-
weklade. Denna Ray har ock
wid Tartosa sedt de röd och gul-
spräcklige Jaspis grufworne
af hwilka så wäl som af det
gröna och swarta slaget myc-
ket synes uti Italien och till åt-
skillige Kyrkio zirater brukas.
Samma Sten blef som annor
marmor utkjhlat, sågad med
wattn och sand til taflor, Pe-
lare och hwad som begärtes,
och då färgorne ej woro efter
behag fördelte, sättes af arbe-
585.