698.
i rad som man behagar,
hwilcka alla med bräder
wäl täckte lemnas till 3
weckors tid så insatte, der-
efter de optagas och den hwita
på det nu utrullade blyet
sittiande materien eller fla-
gorne af blyhwittet afskrapas
och blyrullorne till nytt bruk
förwaras, men ceruessan
males emellan et par Stenar
med källwattn hel fina, och
sedan hon är torkad och genom
et flor sicktadt och det qwarlig-
gande grofwa åter å nyo malit, till
des det blifwer fjnt- knådas
blyhwittet till en hands stor krit stycken
på bräder ock torkas till des
det blir Lagom hårdt och beqwämt
at försällias som nu skiedde
till 20 schil Centnern.
Schwartbly eller blyErtzen
som brukas at giöra blyErtz
pennor af, finnes i England
wid Keswyk i Cumberland, kallad
Blacklead eller Kelloco, hwaräst
iag wäl icke warit men En-
geländaren berättade det fin-
nas
nas i strykande malmgånger
som annor blymalm och gruf-
wan allenast öpnas hwart 10:de
åhr på det igenom ymnigare till
wärkning priset eij må falla
på malmen, som dess utan icke
hafwer större afgång än
hwad till ritande och sådanne
blyarts pennors förfärdigande
behöfwes, hwilka dels i England
killredas dels i Hållande hwart
malmen i myckenhet öfwer-
föres och försällies.
Stenkohl hafwa i långliga tjder
warit de förnemsta förmo-
ner som Engeland både till
skogens besparing för Berg-
wärkens drifwande som ock
till wärmens underhållan-
de uti oeconomien och allehanda
arbetens förrättande hafwer
niutit, hwar af största de-
len af de Engelska Provin-
cierne så äre upfylte at säl-
lan någon mangel derpå
finnes, men största quanti-
teten bringas til London
från NewCastel och hwad som i
699.