744.
Schifferart, hwilcken kohlen
utan någon kännelig mel-
lanklyft stadigt efterföl-
lier, samma grufwa war
nu till 20 famnar diup
och hade et schacht till wattu-
sump, sänkt, med så kallade
nedrige satzer inrättadt,
hwilka drefwes af et 18 al-
nars 3 dubbelt skåflat wat-
tuhiul med 20 fambnars
stånggång af dubbla ar-
mar, nedre på sielfwa Koh-
len sedan Bergarten war
ifrån kjlat, uprunne gli-
la blommor af swampack-
tig materia, hwilka arbe-
tarne behagade såsom tor-
ken till goda underlig gan
gande kohl särdeles i desse
magre Kolgrufwor, som
med detta namnet skil-
lies ifrån de fetare och
mer swafwelacktige
af hwilcka äfwen några
i denna districten wore till-
finnandes och tillhörde Sta-
den
den Aken, som kolen dels till
mässingsbruken dels till brän-
sel försålde ungefär en Swänsk
arbets kärra för 1 R:dr Courant.
Under wägen emella Aken
och Luyk, wore stora Berg af
marga som till gödsel på åkrar-
ne brukas, uti hwilcken mar-
ga iag anträffade stora styc-
ken af Lapide Lyncis och åtskil-
lig fiqurerat flintsten som till
1/2 alns tiocklek med mylla och
fruktsam jord betäckes.
Wid och omkring Luyk woro
åtskillige Järnwärk beläg-
ne dåck närmast Luyk
merendels masugnar och
längre derifrån åt Huy
och Namur Hambrar, ty ehu-
ruwäl det järn som Skieppes
på Masen ifrån Luyk till
Hålland: kallas Luyker järn,
så är det dåck icke alt i Luyk-
land tillwärkat utan samlas
ifrån åtskillige orter om-
kring Namur, Limbourg, Metz
och Lützembourg i fredliga tider
745.