842.
Koppar och Silfwerhaltige
malm efter Tirolske ma-
neret med många wid-
lyftigheter smältes som wid
S:t Sebastian, Priesenthal och Guter-
hats uti åtskillige Keysaren
tillhörige grufwor sam-
mansamkas, hwilka gruf-
wor under jnspruchiske Cam-
marens direction privat ge-
wärken i Landet äre förlän-
te som med egen bekostnad
hålla al bygnad, drifwa
arbetet och sällia Mallmen
till Kietzpuckel enär andra
Hyttor som på flere ställen uti
Jnthal, wid Verobiel, Leogang
och Eben äre inrättade för-
utan de Rattenburgisske hyttor
hwilcka den Malmen meren-
dels upsmälta som ifrån Schvats
på floden Jnn ditbringas.
Grufworne äre här i orten mån-
gå och små bredewid hwarandra
optagne och ofta eij med mera
än 3 a 4 arbetare belagde, men
bringa
bringa dåck för dess myckenhet
wacker quantité malm tillwä-
ga, hwilken arbetarne för des
godhet för 2 a 3 Keyser groschen Cent.
försällia och nära sig wäl af
grufarbetet efter de eij anat
hafwa lärdt, men kunna
sällan om weckan mer än
en gülden och några grosch.
deröfwer förtiena, hälst efter
Keysaren äfwen i de grufwor
som för dess räkning bearbe-
tas efter Centnern ochså beta-
lar. Samma Malm, win-
nes med skiutande uti stry-
kande gånger och är dels
ren blyglants dels en art
så kallad glasErts af mörk
järnacktig färga som till
5 skålpund Koppar och 2 lod Silfwer
men är mycket torr och
mager under smältningen
derföre han ock med kes till
steen smältes, och sedan med
blyglants försättes. Dessutan
war ock har en art malm,
så mör och lös, at man med
843.