genom Eibenstock till Schneberg, hwarest Kobolt
och wissmuth tillsammans brytes uthi en qwartz, och
fölljer gärna kobolt blyte der hoos eller zinder,
hwilket bergsmännerna hålla för at tecka, det
kobolten än längre continuerar, kobolt streket
är sällan öfwer 1/3 fambn brett, tämlig dru-
sigt och har intet wist strykande, ibland bry-
tes här och silfwermalm, men har intet
bestånd, dock när han finnes är han mycket
rijk, så att man och finner gedigit silfwer
der ibland, Kopparmalm finnes der och
men sällan. Här brytes och en drusig kobolt
som är uthantill bruun, men innan till
gråå, hwilken kallas schlacken kobolt, och fin-
nes allenest Wiernweise / som der så kallas /:
Af kobolten giöres här en stoor ymnig-
heet af blåå färg på det sättet, sedan ko-
bolten är runnen blijr han bookad.
heel reen
och Kieselsteen hwar med Kobolten beskickas,
blijr först bränd at han warder möör, och sedan
bookas han så att oreenligheeten skiljes ifrån
honom, med denna sanden warder kobolten
beskickadd efter des goodheet, till 3, 4 och 7 Cent:r
sand emot 1 Cent:r Kobolt, efter förrättad be-
skickning smältes godset i krukor af leer
giorde, så stoora att i alla 6 som tillyka sätties
i smältungnen kan bringes 5/8 Cent:r, hwardera
krukans diameter är åfwantill 1 al:, diupet
3 qvart:, och nedantill 3 1/2 qvart breed. Desse
krukor fåå eij wara mehr än half fulla,
att eij färgen kookar öfwer, och när de stådt
så lenge i stadig heeta att kobolten börjar
smälta, blijr den wäl om hwerannan rörd
med sanden, och är kobolten good, nembl. af
höög färg, tåål han at ståå i ungnen 12
tijmar, men där han befinnes swag eij
mehr än 8,