Show/hide image

16.

2, 3, à 4 efter middagen, sine wissa 8 stunder om

dagen, beredandes sig till neder farten på det sättet

att sädan som bönen är giorder, så af kläda gruf-

drängarne sig kläderne, och hafwa intet mera på

sig än allenast Böxorne och ibland Strumpor, bin-

da, så ett bräde wid wänstra benet, som de kalla

Träckbräde, och ett wid armen kallad Axell-

bräde liggiande sålunda altijd på wänstra sijdan

då de arbeta och uthugga Schifwern. Och när

de nu någorlunda flattz hafwa undanhuggit

för sig, så sättes den ena efter den andra till

8, à 10 Pärssoner att arbeta, och fortfara der

med uti så starckt brytande, som Handspelet

kan uppfordra

Grufwe arbetarne bruka här uti Stollar och Schach-

ten sine Schlägell och Eijssen de kalla, som på

strykande gånger elliest practiceras; men uti

Grufworne, efter som Schifwern där i sin gång är

merändehls löös, så betinna de sig allenast aff

sine Hackor dem, de kalla Kilhanen; der med

de borträdia först den så kallade, lätte Schifwern

eller Steen, som rätta, koppar Schifwern altijd ifrån

det underliggiande fasta berget skillier, sädan

athugga

17.

afhugga de med små wiggar af Schifwern, så högt

den går, och så mycket som dugel:t fins, hwilcket

de grant weta af des art och egenskap, som

den wed alla wärcken ständigt behåller. Men

när flöttzen eller Schifwern är så fast och hård,

att den med eld måste löösbrännas, /: som endast

skier, när de träffa den Schifwern, som efter

deras sätt kallas Ober- och Unter Koberg :/

så ansätta de bem:te flöttz med sin små hoopbundne

qwistweed, som de kalla Holtzwällar, läggian-

des 12 sådanne i rad, under Schifwern i sönder; då

de efter hwar eld af desse 12 Holtzwällar kun-

na få 2 Centner Schifwer, när den god är.

Des utan så bruka de äfwen spränga med kruut

särdeles wed Wiederstettiske wärcken, hwar-

till åhrl: 110 Skåhlpund consumeras, och få

de bem:te kruut 1 mijl derifrån wed en Dorffeller

stoor By, som heter Sieda åt Qvedlingburgiske

sijdan hwarest kruutbruket är.

Wid desse Schifwerwärcken öfwer alt finnes ellist

åtskillige jordarter förrän man kommer till

sielfwa Steenhällan, som mäst är en Kalcksteen

ell:r Zechstein efter deras sätt; hwilcken allestädes

betäcker Schifwern; och är ifrån gambla tijder ob-

serverat särdeles wed Eislebiske Revieret, att

kalck-