Utom andra wackra manufacturier fans her ock ett af en handels-,
man på egen bekostnad i twänne hus inrättadt och under en Hollän-
dares upsigt i treffelig gång bracht Sidenspinn- och wäfwerij, wa-
randes till det förra ännuu allenast 4 qwarnar ferdige, näml: 3 run-
da och 1 aflång; de runda bestodo 2 af 300 och en af 200, och den af-
långa äfwen af 200 rullor; Förutan dessa uppsattes ock 2 nya
runda qwarnar hwardera af 600 Rullor, men woro ändå intet wid
mitt warande i orten fullkomnade. Wid de 2 qwarnarne af 300
Ruhl: arbetade 7 personer mäst qwinfolk, näml: en till kringdragan-
det ell: skiutandet och de öfriga till rull- och härflandet; men wid
den aflånga allenast 3:ne. Silkesnystandet förrättades i ett ser-
skildt rum och i ett annat blefwo ändarne fördubblade och tillika upp-
windade på härflar i 5 rader, hwilka senare omdrefwos af 4 kugg-
hiul med smala, långa och trinde kuggar sittiande på 2 proportione-
rade wändstockar som åter af ett annat hiul der bredewid genom
en persohn omdragne wordo. Af det ordinarie wäfSilket
kunde på 1 qwarn af 300 Rudl: till 70 Salb: om weckan twinnas,
hwarutaf man effecten af de större nyss anlagde qwarnarne sig myc-
ket ansehnligare prometterade, och war her till dags åhrl. Silkes-
consumtionen öf. 40 Baller, kommandes det mästedelen redan
12 dubbelt
12 dubbelt twinnat från Meijland i Italien öfwer Holland och Ham-
burg Elb- och Spree Strömmarne utföre. Qwinfolken widt
Silkesqwarnarne åtnöto 18 áà 20 ggl, men de öfriga alle ast 12 á
24 ggl: efter arbetets swårhet, om weckan.
Ock detta Silket wardt i serskillde rum allehanda sköna Tyg och sam-
met wäfne och i den fullkomlighet, som på någon annan ort.
Elliest woro ock wissa rum till Silkesfärgandet, som skedde dehls med
färgornes kokande i koppar ell: Tennpannor och dels med kallt indoppan-
de efter hwar och en färgz beskaffenhet.
Den för 7 åhr sedan af en holländare strax uton staden inrät-
tade Sågqwarnen war icke bland de ringaste her befindtl. wäl con-
ditionnerade Machiner, ock meriterar förden skull dock som kortast att
omröras. Till Dess utwärtes anseende war hon en Wäder-
qwarn eij olijk med twänne stadiga och wäl proportionerade wingar,
stod i grunden på starke ohngef: 2 1/2 al: höga murade Pelare; På
twänne sidor mitt emot hwar annan woro låga lider i en linéea
utbyggd, till Sågestockarnes genom det ena uhr Elfwen af machi-
nerne till sågandet indragande och de sågade Brädernes igenom det
andra på med rullor gående långa Schlitten kallade, Meedar
utskiutande. Hela qwarnens högd war 40 al: från backen
och
Wäder-Sågh-
qwarn.