misspickel, Swafwelkies och kopparmalm med sig. En art
durchsichtig drusig Blymalm af åtskilliga färgor men mäst hwijst
är för 20 åhr sedan wid pass i teml: qvantitet funnen på Tyscherpper
Gruf:n, men sedermera intet. Den så kallade Gilben har
sig en tid bort åt wijst på Beschert- och unterhoffet Glücker gruf:ne,
dock ganska mager och icke till liknandes wid Bränder Gilben, som
ofta 4 á 6 marker Silf: hålla plägar och bryter bland ädla malmarter.
Af alla mineralier är nu kiesen den öfwerflödigaste wid hela denna
Refieren och warder utsofrad och beskickad till grufwornes egen
Malm, dehls ock hwad som kan wara öfwer försåld till andra Gruf:r,
som till äfwentyrs någon brist der på hafwa, för 4 á 5 Meissn: Guld:
lasset efter 2 hästar. Misspickelen befinnes her ock meren-
dels föllia kiesen åt, blifwandes gemenl: då han kan rent utsof-
ras och skillias för odugelig och i smeltningen röfwande bortkastad,
men om han är alt för tätt och grann i Malmen inwuxen och
melerad, måste han wäl gå med på Smeltugnen dock allenast
ell: mäst i Rohe Arbete, ökandes Skärstenen nästan så ymnogt
som Kiesen sielf. Af Bergarter praedominerar alle-
städes men besynnerl: på HoheBircke den så kallade hornste-
nen, hwilken för sin ogemena hårdhets skull med inga Grufjern
ell: ordinarie redskap undantagandes med steenjern ell: knoster
står
står till twinga kan; finnes elliest både röd, hwitgrå, grön, dock mäst
brunachtig och blandad med små klara och runda qwartzgnistror.
Widare är också den så kallade Geneissen en af de aldraslemmaste,
hård- och seegbrutnaste Bergarterne, men finnes störstadelen utom
sielfwa Malmgångerna wid Salbanden, undantagandes wid rijka ådrar,
deräst han är ofta bland det aldrabästa isprängd, och fördenskull mycket
swår att winna och skillia. Blende wankar her allestädes i
stor ymnoghet, men serdeles i kuheschachtet, hållandes gemenl: intz
så framt han icke föllier dess ädlare Malmsorter, såsom den så kallade
BektBlenden på hertzog Johan Georgner Zugen, hwilken befunnits
hålla 1 á 2 marker Silf: på Z:n På kröhner Fundgrufwan
har sig nyl:, då jag i orten wistades, uti stora Glantzdruser yppat
ett slags hwijtskinande Stenmärg, så som en lös fetma och ganska
leen till påtagande, glittrandes när man honom gnuggar och lådan-
des wid fingerna, elliest sprakar han ock i elden och är in summa
af helt annan egenskap än den ordinarie uti hwittergrufworna
wid Chrenfrindersdorf och flerestädes brytande medulla lapidis,
hwilken der i orterna för en ringa penning och i ymnoghet för-
sällies. De öfriga många mäst onyttiga arterne
will jeg numera gå förbiij och sluta her med den öfwerflödiga
Qwartz- och Spaden, som nästan alla malmgånger oundwijkel:
medföllia