igenom det öpna Håhlet af wattnets stadigtwarande rörelse uppsqwal-
pas och rinner i AustrageRännan och widare i Gefället ell: Hedel-
grafwen, hwaräst det bästa och tyngsta sig sätter; dernäst löper grum-
let till Mittel- och så Schlammgrafwarne hwar efter annan i rad.
Det som hämtas uhr gefället och hedelgrafwarne kallas Rösche ell:
grof och god Hedel, uhr Mittel grafwen Zähe Hedel, uhr Schlammgraf-
warne intill den siunde Rösche- ock der nedan före zähe Schlamm, och
sidst utur Schlammsumparne Sumpff Schlamm, hwilken är den segaste
och wid glantz weissErtz bokwerken brukelige samt ringaste sorten. Alla dessa
grafwar måste hwar dag efter som de befinnas blifwa fulla till ut-
ösas. Waskningen angående, så warder Rösche Hedel öfwer 3:ne
Planhärdar på bekandt sätt utdragen och afskiöld, till dess all bergach-
tigheten går ifrån honom besynnerl: i Glantz arbete, och kallas sedan
Hedel- ell: gut Ertz; ZäheHedeln och mittelSchlammen waskas på
2:ne Planhärdar bättre neder i Bokwerket till Zähe Hedel och Mittel-
SchlammErtz; Men den öfriga Schlammen på de andre Planhär-
darne, som ligga hwar efter annan allt flachare och flachare, eme-
dan han blifwer continuerl: lättare och magrare, och kan derföre
icke annorledes qwarhållas. Den schlammen som samlas uhr den
siunde och de nedre Sumparne är så seg af gråberg och orenlighet
samt
samt fattig på det goda, att han icke löhnar mer mödan till waska öf:
dukar, utan allenast öfwer bara härdar, gifwandes den ringaste och
knapt 1 lödiga ZäheSchlamm Schlichten, hwar uti det dugeliga ganska
osynligit är; Sådane bara ell: GlauchHärdar äro 5 á 6 i ett Bokwerk
och mer så framt wasken något rijkhaltigt med sig förer, liggandes de
helt flacht och går det arbetet mycket långsamt.
De renwaskade sorterna äro förnämbligast 5 handa näml: HedelErtz
2 1/2 lödig, Zähe HedelErtz 2 lödig, Rösche SchlammErtz 1/2 löd:, Zähe Schlamm-
Ertz 1 löd: och ändtl: af WeissErtz Bokwerken Sumpff Schlamm om 1/2 á
3/4 lod på Z:n. Utaf de 4 första slagen måste Bokstigaren sambla
prof och af deras examinerande så till anseendet som undertiden probe-
rande döma om någon försummelse wid waskandet förelupit, att den
då i tid bootas kan; Sedermera slås dessa tillsammans i den så kallade
Ertzskistan, bland der på det bästa med Skyfflar, föres till Hyttan och
befinnes der gemenl: efter Hüttensteigerns giorde Prof hålla 3 högst
4 lod Z:n, och warda de strax der på lagde i Rostmurarne, att brennas
och wändas till förblyande, kallades man sådan blandad Schlich med ett
ord Gewaschen Ertz; men SumpffSchlammen plägar hwarken probe-
ras, waskas ell: rostas utan föres som han uhr Sumparne upptages
till hyttan och bringas der genast på ugnen till Råsmeltning.
Arbetet