slagg och 36 kärr: 2 á 3 gånger förändrad blyslagg, och har man der af erhålit
51 Z: 4 lödig Skärsten.
Flera Beskickningar må eij wid detta arbetet inryckas, emedan de ofta af
så många slags malmer komma att inrättas, så att man sig intet wid ett der
utinnan hålla får, utan måste alltid rätta sig efter godzet befindtl: gång
och beskaffenhet huru det will wara tracterat i elden, och der något obekandt
förefaller, så behielper man sig merendels med förut anstäldt prof och exa-
minerande i det första fierdedehls ell: halfwa smeltnings Schichtet, och ser då
dels af Skärstens och dehls Slaggprofwen hwad som wid arbetet står till
att ändra och förbättra, allt till det ändemålet att Skärstenen warder
ju mindre och rijkare af Silfwer och Slaggen der emot alldeles utan halt
så mycket som möjeligit är; ty elliest lede man skada och kunde med
så widlyftigt och kostamt werk icke fortkomma. Imedlertid
hålles kortel: i all Råsmeltning för en general regle, att när man kan haf
malm, som är till 1/3 del glantzig och af god art oansedt ingen kies der wid
finnes, der till med allenast 1 lödig och i qvantitet af 200 Z: om weckan att
igenomsättia, så tages gemenl: der till åt minstonne halfparten Swaf:kies ell:
i proportion der emot något mindre der kiesen håller någon koppar, och
lika så mycket seeg blyslagg; hwar af man gör sig förslag på att bekomma
en fierdedehl näml: till 50 Z:n, Skärsten emot sielfwa malmen, och den sam-
ma af 5 á 6 lods silfwerhalt.
Hafwer
Hafwer man Silfwerrijk malm så sätties desto mera kies till, aldenstund
då ingen menage af kiesen anses, utan allenast att få silfret noga ut,
Doch så att Skärstenen eij warder för mycken och arm till undwikande af
alt för widlyfftigt arbete.
Malmer af myckna medförande och skärstensökande mineralier såsom arseni-
cum, antimonium etc: och der hos litet Swafwelkiesiga, erfordra så mycket
mindre kiesstillsatz, men der hoos emot mäst seegachtig Slagg till att
temperera hetzigheten.
Rätt kiesiga Malmslag sättias i större ymnoghet genom än de torrare, ja
till 230 á 280 Z: om weckan, aldenstund de behielpa sig af sin egen fluss i
det stället de senare mycken kies tillsatz behöfwa.
Den rensofrade Köpkiesen kommer mäst ifrån de serskillde kies-
grufworne, hwilka några få ja, 2 á 3 Bergsmän, kies Ziehmer kallade,
på hela grufwen med lätt möda och omkostnad bearbeta, föryttrandes
till Hyttorne ell: de smeltande Grufworne en Höhle ell: lass för af
16 Z: för 4 guld:, och hafwa de der wid undertiden wacker förtienst
Orsaken hwarföre ingen råsmeltning utan kiess förrättas kan, är be-
kandt, näml: att malmen elliest sitt silfwer till en stor dehl i Slaggen
lämnade och blefwe så allt för ringa ell: ingen Skärsten på hwilken
dock hela arbetet syftar.
De till detta arbetet samt förbly- och Stensmeltningarne brukelige
och förr