66.
Skill:r eller 2 £. Sterling; i anledning hwaraf, om
man will hålla sig wid det gemena kornmåttet,
en stig kol af 12 tunnor kostar omtrent 26 d:r kppmt,
ehuruwäl kolmåttet gemenligen bestås 1/5 del star-
kare. I Masugnen brukas alt grofwa kol brända
af större träen eller stora qwistar af Ekar; de smärre,
som kolas af ung skol ok smärre qwistar, gå til ham-
marsmidian. 2 loads räknas gå til at göra 1 ton
tackjern, eller icke fyllest 1/2 stig til et skeppund, ok
3 loads mer til smidet af 1 ton stångjern, hwaraf
2 bestås til fineraren ok til hammarmannen
en. Om de smida af det sämre jern, eller hwad
de ärna at bruka wid Smidwärken för spik ok
Knippjern, betiäna de sig fuller wid den första här-
den, som de kalla finery, af träkol, men wid den
andra ok under sielfwa smidet af stenkol. Om
de smida Jern at säljas i stänger, brukas wid
bägge härdarna träkol. Förutan at under-
tiden Torf blandas med kolen wid Masugnarna
i Lancashire, som dock gör det wärsta rödbräk.
ta jern, sker ock på åtskilliga ställen at de blanda
stenkol, som först äro brände til Cinders, med träkolen,
Men förutan at smältningen ej så fort går för
sig, så at då de med träkol kunna tilwärka
15
15 à 16 ton tackjern om weckan ok mer, de på detta
sätt ej komma högre än til 5 ok 6 ton; så är
det tackjern ej tiänligit för stångjerns smide, utan
allenast i Giuterier för grytor ok dylikt.
Härifrån ledes man nödwändigt til den efterfrå-
gan, huru nu för tiden må med skogarne i Eng-
land wara beskaffat, ok hwad tilräckelighet deraf
må wara i framtiden, emedan derpå beror beständig-
heten af deras Jernwärk, warande ingen liknelse
at Malmen öfweralt i landet komma at tryta.
Det äro fuller Jernwärken i England den swårighet un-
derkastade, at minsta delen af deras ägare besitta
egen skog til deras drift ok fortsättande, utan måste
sig den samma tilhandla af andra, som sökande at
göra deraf all möjelig tienst, hindra at jernwärken
ej på så fördelagtigt sätt kunna drifwas, ok til
det höga pris, som jernet bär i England, ej litet
hielpa. Men hwad lärer dessa Wärk i framtiden
största swårigheten underlägga, är skogens aftagande
ok den mangel deraf ok brist, som på åtskilliga
ställen, såsom i Derby, Stafford- ok Shrop Shires,
hwar störste bergzlagorne äro, sig börjar mästeligen
yppa, så at man må til äfwentyrs dem kun-
67.