106.
til de haft arbetsfolk ifrån Birmingham, som der
en god ok ordentelig Masugn upbygt, hwarwid nu skal
blåsas til 200 à 300 ton tackjern om året. Ok sades
de nu wara i wärket at uprätta en hammarsmidia
af 2 hammare. Nu ehuru en del om detta Wärk
göra sig godt hopp, så hafwa andre tagit anledning at
annorlunda derom döma deraf, at en Joseph Far-
mer ifrån Birmingham, som i samma wärk war del-
agtig, ok at göra sig derom underkunning så wäl som
om de öfriga lägenheter i Colonierne, dit giordt nyli-
gen en resa, så snart han derifrån hem kom, sin andel
försålt.
Det förnämsta Jernwärk i dessa orter skal wara i
Virginia, 17 mil ifrån Jamestown ok 24 Mil if:n
stora siön. Det kallas Rappehannock, ok ligger
wid floden af samma namn, hwilken bär båtar
ok fartyg neder til hafssidan. Det hörer en Öfwerste
Spottswood med 2 andra Interessenter til, ok skal wara
på samma ställe belägit, hwar af gamla tider ok nä-
stan ifrån första inrättningen af Colonierne et
Jernbruk warit anlagt ok begynt, hwilket wid den
Allmänna de Engelskas massacre af Indianerne d.
22. Martij år 1622. blef förstört ok lagt i grus
Nu
Nu förmena de sig wara ifrån slik fara ok anfall alde-
les fria ok säkra, dymedelst at flygtingarne ifrån Pfaltz,
som kommo i Drottning Anna's tid öfwer, sig nedsatt
ofwanom Wärket, tiänande dertil för en mur eller förswar.
Malm hafwa de nog, ok om man må tro Interessenterne,
ej mindre än 36000 Acres skog, mäst bestående af Ek.
Efter berättelse skola i de senare år wid detta wärk om-
trent 3750 skeppund tackjern wara tilwärkade, hwaraf störste
delen ankommit til Bristol, ok der försålts för 7 £. 5 Sk:r
p ton eller 34 D:r 25 :/: skeppundet. Ok omskönt det är ej
af det bästa, så gör det dock godt stångjern när blandat
med annat tackjern, ok har dessutan brukats i Jerngu-
terierna i Bristol.
Nu ehuruwäl dessa Wärk i Colonierne förutan de för
omtalte förmöner niuta en annan, som är at fragten
är helt ringa emot en så lång försel ok resa, som til
England, ok ej kostat dem öfwer, 7 Skill:r p ton, tiänande
jernet för Barlast. Dock ligga de under den swårighet
ok hwilken dem mäst trycker, at arbetslönen der fal-
ler för dyr ok arbetsfolket är knapt. Hwaremot dock
swares at när de fått sätta sig i stånd, de skola här kun-
na arbeta för bätre köp än någon annorstädes förmedelst
107.