136.
ok hwarest alla trätor dömas, som upkomma antin-
gen Grufwofolket emellan, eller dem som Grufworna
drifwa, så wäl som emellan dem ok främmande, i an-
seende til den handel ok wandel, som drifwes dem
emellan med Tenn. I hwarje af dessa Rätter
praesiderar en Steward, hwilken utsäger ok fäller
domen efter det utslag, som Nämden gifwit ok funnit
skäligast, bestående denna Nämd af 6 män eller Tinners
som i deras Stannary laws ok Sedwänjor äro kunnoge.
Desse Stewards tilsättas af den warande Lord
Warden, som är altid en Person af högt stånd ok
anseende, nämnad af Konungen, ok til hwilken appal-
leres ifrån den nedrigare Rätt eller Stannary-
Court, men ifrån honom är ingen Appel utan til
Konungen ok des Råde; ok är han ej allenast för-
sedd med magt at döma, utan ock lagen at uttyda
ok explicera eften den equitet, som han tycker
fordras. Man må fuller med Klagommal gå in för den-
na Lord Warden, utan at göra Saken anhängig wid
the Stannary Court; Men så remitterar han då gemen-
ligen saken til samma Rätt der at skärskodas ok
afdömas, ok i Saker af större wigt eller de, som alla
Tenbergzlagorna i gemen widkomma ok beträffa,
kallar han en Jury eller Nämd af 24 Män /:
princi-
principal Tinners:/ 6 af hwart Quarter eller Lagsägn,
ok hwad de då sluta ok beramma, bör hela Bergzlagen
i gemen rätta sig efter. De 4 Stannary-
towns i Cornwall eller Städer, hwar denne Stannary-
Rätt sitter hwarje 3 weckor, äro Helston, Truro,
Saint Austel ok Lestuthiel, i hwilken senare är
jämwäl den så kallade Stannary prison eller fängel-
set, der arbetarne i Tenwärken i denna province in-
sättas för skuld eller annat förbrott, som det förtiänar.
I Devonshire äro Plimpton, Tavistock, Ash-
burton ok Chagford ok fängelset i Lidford Castle.
Dock äro desse Rätter med Grufworna nu aldeles ne-
derlagde. Ok rätta de sig wid dessa Domstolar efter
de Lagar ok förordningar, som i åtskilliga tider wid de-
ras allmänna Möten ok så kallade Parliaments blif-
wit giorda ok stadgade; Ibland hwilka är förnämligast
wid detta tilfälle at agta den Sedwänjo ok Stadga, som
angår deras så kallade Bounds eller Rör ok Rå-
märken.
Det har ifrån gamla tider stått hwarjom ok enom
fritt, at om han wiste eller tänkte at i någon grund
eller stycke land war någon Tengrufwa eller Malm,
han kunde utan at fråga om lof herren af grunden,
eller den som landet ägde, bound, som de säga, sama
137.