Show/hide image

244.

at malmen sig mera bätrar, ju längre han går emot

Öster. Äro altså på samma streck, men på en

annan högd, omtrent 1/8 Mil ifrån fordgrufwan, 2

andra schakt, som jämwäl i gamla tider warit bear-

betade ok kallas the Danes pitts, de äro straxt

in wid hwar andra, ok det diupaste ej öfwer 10 f:r.

Strecket går alt igenom kornland, strykande nästan

Nordost ok Sudwäst ok wida i längden, men underlig-

ger, som de säga, eller faller litet stupa. Det består

af Kellys, Spar ok Malm blandade med hwar an-

nan, ok är denne senare af en gul kisagtig art

men tät ok god, ok synes, som ofwantil är sagt

tiltaga i godhet, som strecket går längre emot Öster,

bredden hwaraf är på somliga ställen 2 fot, men

stundom ej öfwer 1/2 fot. De hade nu samlat en an-

senlig myckenhet malm, hwilken dock alt bestod

af bok malm, såsom med des bergart starkt beblan-

dad.

Omtrent en liten half Mil längre emot Nord-

ost på samma streck, men ännu på en annan

högd hafwa de sänkt et schakt 6 famnar diupt,

hwar gången är fuller smal ok liten, men gifwer

rik Malm, både af det gula, Lazur- ok Lazär-

blåa

245.

blåa slag; Han ligger i des bergart ok Spar, ok följer,

honom en slags fet jord, den de kalla the feeder.

På andra ok Östra sidan af denna samma högd, så

wäl som längre bort om en liten bäck, som löper

förbi, wisar sig en känning af strecket, hwarest de

jämwäl hade i sinnet at försöka. Dessa Wärk

drifwas til största delen af Interessenter ifrån Lon-

don, som dem nu hade haft i 8 månader, beta-

lande til grundäganden 1/6 del fri.

Ej långt ifrån Bridgewater i Somersetshire ligger

en ort kallad Stowey, hwarest för kort tid sedan en

Koppargrufwa blifwit bearbetad, som gaf Lazärblå Malm,

hwilken försändes til Bristol. Men som han gick

snart ut, så blef arbetet lämnat ok står nu stilla.

At ej något nämna om det petrifinerande watn i

en kula wid staden Wells i sidstnämda province,

så kommer man derifrån til de så kallade Men-

diphills eller högar, hwarest äro åtskilliga gamla

Blygrufwor ok smälteugnar, hwilka arbetsfolkets

frånwaro då hindrade at beses, ok at nu om deras

beskaffenhet widare tala. Der fants tilförne så

Loading…
Loading the web debug toolbar…
Attempt #