304.
så kan man dock säga at penningen går ut efter
den förra, emedan Proberaren för hwar gång han
gör profwet, äfwen efter hwitsiudningen, skrapar
penningen, mera i tanka at göra honom ren än för
någon annan orsak, hälst som hwitsiudningen
nu för tiden ej annorlunda sker än uti Alun
smält i watn tämmeligen tiock, hwarmedelst ehu-
ruwäl penningen warder hwit, dock sker at alunnen
sticker wid stämplarna, ok antingen skämmer den
bort eller gör dubbelt arbete at gräfwa dem åter
rena. Men at göra penningarna släta ok rena igen
efter Alunen, läggas de i et såll ok skalas om-
kring med sand. Wid år 1722 ok början af år
1723 slogos 150000 £. Sterl: af Silfwer, som
det så kallade Southsea Company infördt ifrån Span-
ska WestIndien, ok som det fants smidigare
än det som kommer ifrån de Engelske Bly wär-
ken, så gafs för orsak at detta senare är icke
så aldeles wäl finerat som det förra.
Guldmynt har i dessa tider warit i större
öfwerflöd i England ok mera til fångs än Silf:r
penga
305.
penningar, hwartil ej allenast är orsaken den
höga proportion, som sades wara emellan guld ok
Silfwer ok gör at mera guld här införes, hwar
det så mycket gäller, utan ock, som en del brin-
ga än som en orsak dertil, at det OstIndiska
Compagniet årligen sänder öfwer 600000 £. Sterl.
i Silfwer til OstIndien, hwar proportionen emellan
guld ok Silfwer är allenast som 1 til 9, ok Silfret
i så mycket högre wärde. Så har ock i de senare
tider myckenheten af Gullet i Europa ansenligen
tiltagit, sedan nya ok rikare grufwor blifwit med
tiden utfundna i Brassilien, ok de sidsta i
Gouvernementet St Paul, hwarom man hade
berättelse år 1722, at ej något nämna om Eng-
lands starka handel med Portugall, hwarmedelst
Gullet egenteligen här i landet inflyter, så wäl
som til en del ifrån Spanien, hwilket senare
Guld man gemenligen räknar ok finner wärre
än det Portugisiska, såsom mycket med Jern
ok Smergel beblandat.
Guinearne hafwa deras namn af Kusten af Guinea