378.
arbeten i jern och ståhl, och räknade man
år 1722 at 258 wärkstäder der war
gängse och i hwarie wäckstad ifrån 2 til
4 a 5 Lärodrängar och gossar, hwilke
oacktadt denna manufacture doch
skolat tilförende warit ansenligare
och större.
Omkring staden Angouleme och i
landet, som kallas l'Angou mois, är
åtskill:e Jernbruk och Styckegjuterier
såsom wid Rancone, Plancheminie
Rochebeaucourt, Roussines och isy-
nerhet Rudeau, hwarifrån konungens
Arsenal och flotta i Rochefort för-
ses med Stycken, Bomber och kulor
warande jernet af en god och smidja
I Landet Limousin och omkring
Limoyes äro Jernbruk wid Coussac
Bonneval och St Trier, och ehuruwäl
dessa ej räknas så ansenliga som
de i Angoumois, så är doch jernet
af en god art, och brukas up så wäl
til at giöra ståhl wid deras stål
hammare
379.
Hammare på samma sätt som förr sades
och mift i mäst alla Provincierne
sker, som til ståltråd och andra Ma-
nufacturer. I Staden Tulle göres
Bössor och gewär hwaraf en stor
del går til Colonierne. Ifrån Li-
mons går en myckenhet spik och i
synnerhet skosöm åhrl åt landet.
Wid staden Brive war et strek af
grön Kopparmalm, som efter profwet
get 4 pc:t. Men då Entrepreneu-
ren af dessa slag werk war år 1722
sysslesatt i Pyreneiska Bergen, stod
detta stilla.
I Perigord är förnämligast bekant Sty-
ke bruket wad Bergerac, hwarifrån
Stycken skickas på Dordonne floden
under, tils hon förenar sig med Garon-
ne, och så til de åtskill:a. Franska
Handelsstäder i WästerSjön. Men
ehuru goda dessa stycken må wara
och wäl gutna, så äro likwäl de Engel-
ska