410.
da by på berget Ayridai hade Galabin
låtit på et swagt och smalt streck, sa
lop berget upföre indrifwa en stoll
och der funnit 10 à 15 Cent: af en blå-
och Swafwelachtig Koppar malm, hwilken
war med en stark Jern binda beblan-
dad, som ock strecket syntes snarast
detta sednare utlofwa. Wid ingången
af dahlen och byn Escot, och på
berget Tarey hade St Germain låtit
öpna en stoll af 2 1/2 famnor, och der
funnit någon Koppar-malm; Gången
bestod af en blek rödachtig jord, med
någon kis och Vitrioliskt uti, och
klyfft på båda sidor. Galabin lät
derefter arbeta, och fant til 30 Cent:
malm, men nödgades sedarmera öfwer-
gifwa, emedan det föll för swår-
at bringa wed up på berget til för-
timbring i stollen, och malmen tröt.
Wid byen Les fants et strek en fot
411.
och mer bredt af en ej ohäfwen bergart, stry-
kande neder emellan klyften, i hwilket strek
syntes gnistor at Kopparmalm med något Vi-
triolskt. Man begynte der at sänka et schakt
och fölia gången, ihwilken altid fants malm
inblandad här och där, men utan stadighet,
ehura då ock då dessa gnistor syntes starka-
re och i små körtlor. De hade sänkt litet
mer är 2 famnar, och som strecket syntes å
flera orter berget upföre, och ifrån strömen, til
mer än 200de famnar och wisar sig, i synehet
på et ställe nederst wid, til en famn bredt
med et smalt strek af Koppar malm mit utij,
der man ock sedermera arbetat; Malmen
war af god art, och lägenheten beqwämli-
gare tör smälthyttan än någon annan,
så woro de hinnade emot wåren 1723 här
at fortfara. Och ehuruwäl denna malm
syntes friare ifrån jern än de andre,
så fants doch på flåtet i detta lilla schakt
men i synerhet i gången neder wid strömen
klara tekn deraf. Så wida är sant
at alle Koppargrufworna här i landet är
med Järn binda bohäftade.
Wid