80.
straxt kunna weta, när the falla på
nogon gallmeja, emedan the tå med
Kilhackan höra, om wäggarne eller bot-
nen äro hårde, hwilka i annat fall
ej bestå af annat än lös jord, som
måste förtimras. Gallmejan går
och emot botnen, men här kunna the
intet wäl följa henne efter diupare
för watnet skull, ty nödgas the ock
att gå in med Stollar och orter på
alla sidor så långt som theras grund
will tillåta. Bly finnes här in-
tet ibland, så är ock thenne gallmeja
intet god att brukas allena i smält-
ningen, emedan hon gör messingen
för hård och spröd; förthenskull hon
och altid blandes ut med then ifrån
dem Altem berge på andra sidan
om Aken, tå af then förra tagas
2 delar, och af then senare en del.
Ty ehuruwäl thenne Buss Bacher Gall-
meja må gifwa så mycken eller
mer towäxt än Altenberger Gall-
mejan, så är dock thenne, som gör
messingen miuk och smidig. Then
ifrån Ilendorff, om theraf tages för
mycket
för mycket, gör messingen oartig och spröd,
ty äro ock nu få, som henne bruka, tå
the taga theraf 10 skålpund till 30 skålpund af Busch-
bacher och 20 skålpund Altenberger-gallmeja,
hwarom mera längre ned.
Hwad nu först Kopparen widkomer,
theraf the sig betiena i messingbruken,
så hafwa the tillförene haft en ansen-
lig del theraf ifrån Japan, så att efter
then berättelse här gafs, på ett år,
tå thet warit på sitt högsta till
1100000 skålpund ankommit, men på någon
tid ej när så mycket, och the 2 ell: 3
sista åren alsintet, warande förnäm-
ligast thenne, som i anseende till thess
mangel eller myckenhet reglerar pri-
set af Kopparen i Europa, och mera
egentel i Stollberg, hwar till äfwentyrs
så mycket messing tillwerkes, som
annars i hela Europa och hwar årligen
2 á 2 1/2 millioner pund Koppar förbrukas.
Att ej mera nämna om then Swen-
ska och Norrska Kopparen, af hwilka then
senare nu är nästan then begärli-
gaste, så hafwa the ock ifrån
Tyskland
81.