352.
de malmer så kan besticka, som
bäst finnes wara; Och på thetta
sätt komma the 400 á 500 qv:r Silf-
wer, som berättades årligen här
tillwerkas, af alla thessa werk
samtl:n att beräknas. Men
Blyet, som the till friskning bru-
ka, skaffar Bleijstadt werket, som
ligger 3 á 4 stunder härifrån, och
hwars Blymalm här jemwäl
smältes.
Minste delen af then malm
som här brytes, om han är af
rik halt, rostes, emedan then
starke Mineral och Cobold, som
är therhos, i rostandet röfwar
Silfret, som ock sielfwa Schlicket,
när thet är bokat smått, och
kommer att ligga en liten tid,
hettar sig och brinner i högen,
hwarigenom ock en del Silfwer
sades förtäras. I öfrigit
är thenna smältning så swår,
att en karl, som bör stå sin
Schicht för ugnen af 12 timar,
ofta icke i 4 håller ut. All
malm sofres på Grufbackan, och skil-
jes ifrån thess berg och Cobold, och
om han kunnat slås ren theri-
från, sättes han straxt upp på U-
gnen med tillsats af 4 á 5 Cent:r Bly
till en Schicht af 12 á 15 Cent:r malm;
och på thetta sätt handteres mäst
then malm, som kommer ifrån
der Einigkeit.
Wid utslaget sätter sig ofwan-
på Blyet, som tå har Silfret hos
sig, en hwit Speis, som ej är an-
nat än starke Mineralen eller Re-
gulus arsenici, allenast att han hål-
ler 1 1/2 á 2 lod Silfwer, och hwaraf
the sålt en del till klockgiutarna
i Prag för 6 fl. Centnern. Of-
wan på thenna sätter sig en Stein
eller skärsten, som håller till 7 á 8
lod Silfwer af Cent:n och rostes se-
dan om på flera eldar, samt
sättes åter upp på ugnen.
Hwad af thenna Einigkeits-
-malmen ej kunnat slås rätt
ren
353.