216.
så säria de dåck där intet före, utan
Churfursten drifwer den handelen
allena, men til Järnwärken
kiöpes utur de Skogar som possesso-
rerne dels sielfwa äga, dels af
Adelsmännerne dem förlänas
till Brukens underhåld, och äro
dels så kallade miuka eller
weiche kohl som till smidet hälst
brukas, dels hårda kohl af Ek och
Biörk, hwilcka til blåsningar
måst anwändas, men bägge bru-
kas till Silfwersmältningen un-
der wissa arbeten och betales för
en schregen holts af 3 alnars längd
och högd samt 2 1/2 alns bredd med 2
till 2 1/2 R:dr.
Malmen finnes sällan där, som
här i Swerige i fast klyft utan
mera i lös bergart, utan särdeles
diup, antingen den uti strykande å-
drar, fletzer eller swafwande gånger
anträffas, och warder efter dess be-
fintlighet waskad, eller sådan som han
brytes
brytes på ugnen satter, hwarast han
efter grufwans aflägenhet och dess god-
het betales med 2 a 3 grs. Centnern, och
äre i Saxen brukelige så wäl Mas-
ugnar som Järnwärk, dåck desse
mäst närmare intill Brumske
gräntzen.
Till ugnarne samblas flere slags malm
efter som de igenom öfning äre be-
fundne tillsammans tiena ock
beskickas med kalksteen till 2 a 3 skof-
lar på opsättningen, om malmerne
sielfwa ingen fluss medbringa,
hwilcka ofta så fattige äre at de ej
öfwer 12 a 15 Centner gifwa om dyg-
net, men andre, såsom Lübeliske
wärket wid Hans Georgens Stadt och Ei-
benstackiske gifwa deremot till 120
och flera Centner om weckan och på
hela 20 a 30 weckorne i sender, så
framt watnet tillräcker, hwartil
emplojeras en Maasmästare som
weckotals betales till 3 gl. eller 60 grs.
eller ock wid de större wärken 18
dr för Centnern 1 gesäll eller upsätta-
re 2 gl. eller 40 grs. eller 9 d. för Centnern
217.