218.
2 aufgeber eller Hyttedrängar som
niuta en R:r eller 26 grs: och dertil
gå till hwar Centner 3 Korgar
kohl, hwar korg 2 a 3 grl: efter Or-
tens beskaffenhet, och järnet lefwere-
ras sedan till friskaren, som det
samma med sin dräng omsmäl-
ter en eller twå gångor, som Ma-
terien är till, och lefwererar ofta
stycker tillbakas som åter igenom
maasugnen böra sättias, derföre
ock afgången på järnet efter Ma-
teriens art differerar och betales til
3 a 4 grs: för Centnern, så framt han
icke weckolön niuter, lefwereres
det klufne järnet till Stafsmeden
eller den som räcker, hwilken äf-
wen äfwen efter Centnern till 4
a 5 grs: betalas efter järn Sorten
som smides och bestås honom ofta
eij mer än 1/6 dels afgång och ibland
något mindre.
Järnwärken äro mer brukelige
hwaräst malmen nylligare och
med lös jord mera förblandad är
som
som derifrån waskas ock bringa ä-
ganden den nyttan, at han innan
några timars tid sin malm uti
järn hafwer utsmidt fast det icke
altid så ymnnogt blifwer, som efter
maasugnarne, men kunna dåck
till 4 a 5 Centner om dygnet för här-
den utsmälta, hwilcket för den an-
dra härden efter handen räckes at
försmidas. Tackjärnet är ellinst
tämmeligen orent, så at det ofta
3 gångor i härden måste omsiu-
das och ändå det bästa af smältan
på et järnspett låta nederdrypa
eller anlöpa, som till Stafjärn
utsmides, men är Materien något
bättre, så beflita de sig at bekom-
ma så kallat profjärn, hwilken
i böjande den Circul kan utstå som
wårt Swänska järn gemenligen
till prof plägar undergå, och då
det ordinarie stångjärnet till 2 1/2 r:dr
Centnern försällies, gäller det an-
dra några Centner mer efter or-
ternes belägenhet och kommer dock
den till 50 och några grs: sielfwe till-
stående
219.