502.
giutformor pläga förfärdiga,
desse fogas twänne tillhopa
och stickes ut med en järnknif
så stor öpning som Silfwer
tenen deruti bör giutas,
sätties sedan 10 sådane par
efter hwarandra och giutes
deruti så stor påst Silfwer
som formerne kunna draga.
När Silfwertenarne äro
dragne igenom waltzwär-
ken till deras behörige stor-
lek och i 4kantige stycken af-
skurne till Testoner pauli, el-
ler sådan myntesort som
man ärnar präga, stäm-
plades de under et waltzwärk
drifwit med et wattuhiul
hwaräst stämplarne uti walt-
sen insatte, emot hwarannan
juss swara och kunna utta-
gas och förändras när någon
Sort skall förmyntas, sedan af-
skiärs kanterne med en durch-
schnit, jemnas med träham-
rar
rar hwart stycke för sig och juste-
ras med ofta afklippande igenom
durchschnitten.
Prober ugnen war allenast giord
af några hopfogade Tegelste-
nar och en liten deruti insatt
muffel; de bekomma Silfret i-
från Genua och sällan recta ifrån
Spanien, förblifwa altid wid de-
ras fjna och en gång satte Liga-
tur, derföre ock denna tiden
stora påster till hackmynten
i Tyskland blefwo förförde.
d 14 maij begaf iag mig ifrån
Rom till Florence, beseende under
wägen de nyligen omtalte Järn-
wärken wid Roussillon och de e-
mellan monte Fiascone och Siena
wid S:t Cassiano namnkunnige
bergen med petrificerade ostreskal
af allehanda figurer upfylte.
Tre mihl utan för Staden äre
grufworne belägne, af hwil-
ka den med figurer af trän och
ruinerade hus betecknade stenen
uthämtas, som så många uti
503.