540.
uti hwilcken åtskillige Källådrar
löpa, så hafwa de dämt utgången
af samma dal in emot Idria, och
kasta sedan weden continuerligen
deruti, och då wattnet så wäl af käll-
ådrorne som tillfallande Regn-
wattn är ökat at weden deruti kan
förflyta, öpnas dammen och weden
föres med särdeles force fram til
Bruket.
Nästan sådan invention öfwas och så
uti Crayn och Steirmark på flera
ställen där också Kabbar som på
Bergen huggas och för markens
oländighet ey kunna framfö-
ras på dertill giorde bryggor
eller långa smala spänger som
med Sidstockar äro förwarade
och om wintern på botnstacken
med wattn begiutne at det till
js må frysa och halt giöra, för-
skiutes och af sig sielf löpa utföre
Ijsbryggan emot et hwast mot
ändan stående järnkorss, där de
wid det starka och häftiga an-
stötandet ej kunna annars än
sprängas eller i 4 styker Klyfwas
efter
efter sådan brygga ofta till hela 1/4
mihlen och längre är tillredd och
Kabbarne allenast 2 til 2 1/2 aln
långa, merendels af Tall och gran
som lätteligen springer, på hwilka
slags Trän derpå orten i stoor
ymnoghet finnes, och närmare
åt Italien mer Ek, Bök och Castagne.
Derifrån gick iag tillbakars
till Venedig och öfwer Mestre, Fresciso
och Feltre til Agort; denne ort har
för ungefär 60 åhr sedan blifwit
bebygd af en Venetiansk Nobel be-
nemd Cavalliere Grotta, hwilken af
Bergwärken warit älskare
och efter åtskillige giorde försök-
ningar, här et Kopparstrek lå-
tit bearbeta, hwaraf Republi-
quen sedermera en del anta-
git, hwilcken Fursten för des
egen räkning låter drifwa
och en liten del possidera 2:ne an-
dre venetianske adelsmän. Sielf-
wa grufwan ligger mycket
afsides emellan stickligte och ru-
de berg, dit man ingen annan
541.