14.
fortfar intet på betydligt djup.
Några få casus undantagna, är stupnin-
gen vanligen mot Södern emellan 60 och 70
I grannskapet af Gångar och nära dagen är
den förändring underkastad, såsom wid Gruv-
van Alten Segen vid Clausthal, där skiffer
hade först sitt fallande mot Norr, men för-
ändrades på ringa djup åter mot Södern.
Vid Samson på Andreasberg har äfven dy-
likt händt, i det fallandet på litet djup vid
det vanliga, så ombyttes det mot Norden
och sluteligen åter mot Södern.
Mera ofta förändras skiffringens stryk-
nings-linea, hälst i Granskapet af malm-
gångarne, men merendels, eller i allmänhet
är den emellan Öster och Väster.
I anledning af den ordning förutnämn-
de ämnen sins emellan tyckas i akttagas
kan man nästan anse Harziska Bergen
för att utgjöra en mängd parallelt stry-
kande ock fallande gångar af olika mäg-
tighet, omgifna på en sida, till en stor del, som
bekant är, af röd Granit och på den andra
af en sort fin hård kalksten, som man
tror utgjöra deras fot, och hvartill som be-
vis anföres, att man medelst ett Schacht
genombrutit den förut beskrefne Gång kal-
ken i Iberg, och derunder funnit denna sed-
nare. Äfwenså skall vid Rübeland, hvarest en
svart marmor gränsar intill skiffern, som
har sitt vanliga strykande och fallande, och
hvarest uti en Järngrufwa, Kuhbach kallad,
ett Schacht afsänkts, den sednare kalksorten
anträffats, och järnmalmen fått sitt fort-
farande och läge emellan den och Skiffern.
Men vare härmed huru det kan, så är
dock visst, att nyssnämnde kalksort utgjör
hela Berg och trackter, och får namn af
Einfaches Kalkgebirge. Vid Grund finnes
den uti den så kallade Hybichen steins klip-
pan, hwilken till sin sammansättning af
förstenade Hafskräk, nästan liknar en Brec-
15.