219.
ende på Skogsbesparing, inrättat Smält-
verken för publique räkning, och kjö-
pes till den ändan efter en faststäld
Taxa, som härhos i afskrift bifogas,
all malmen, hvilken likväl Gewärck-
schafterne äro skyldige, att till minst
3 lods halt per Centner, genom vask-
ning eller dylikt concentrera. För
Gewärckschafternes räkning drifves där
således endast Grufve brytningen och Bok-
och Vaskningen, likväl någre verk
undantagne, såsom de Thuringiska
och några i Obergebürge, för hvars
räkning malmerne på stället för-
smältas.
Utaf Tillvärkningarne afdrages år-
ligen vissa proCent till de för Bergs-
handteringens bestånd och uphjelpande
inrättade Cassor, utan afseende på hvad
afkastning Gewärckschafterne kan haf-
220.
va, men deremot Tionden eller afgiften
till Landsherren afdrages ej förr än ägar-
ne fått utbyte, då den merendels propor-
tioneras derefter. I vissa händelser bru-
kas ock att icke som här lemna vissa
frihets år, men det sällan, och då mäst
för Koppar- och järnvärk.
På Harzen äro alla skogarne Herr-
schaftlige och disponeras af ett sär-
skildt så kalladt Forst amt; Bergver-
ken får likväl deraf all sin förnöden-
het utan betalning, men skola sjelfve
låta hugga och transportera samt kola
den. Alt sådant sker för vissa utsatta
Priser, och kolarne äro skyldige, att af
ett visst qvantum ved altid lämna ett
visst qvantum kol. I Saxen är sko-
garne både Herrschaftlige och privata,
och måste Bergverken där i båda fallen