ka på jernet, än at det är märkt på bägge
ändar, ock at stången när hon bäres, mycket
swigtar. Det stora Compagnie des Indes, til hwil-
ket Konungen i FrankRiket har updragit
den handelen, alla andra des undersåtare ute-
slutna, skickar nu dit långt Jern, men in-
tet Voyage, hwilket dock i Nantes wäl skul-
le finna afgång. Prisen på Swänska
Stångjernet löpa åtskilligt dels efter des sor-
ter dels efter orten, der det kan afsättas,
ifrån 220, 225 til 230 och 240 Livres
för 1000 skål[pund]; Hwar wid kan agtas, at
wigten i Bayonne, Bourdeaux, la Rockelle
och Nantes är den samma som i Paris
och Amsterdam, och kallas här poids de mare,
görande 1 skeppund i Stockholm omtrent 275
pund deraf.
Stål hafwa de mäst öfwer Hamburg ifrån
Steyermark och andra orter i Tyskland, wa-
rande det Swänska dem litet bekant, allenast i
Nantes, hwarest det af DF är begärligit, ock
galt nu 56 á 57 £ fatet. Men som handt-
wärkaren ej gärna går ifrån det han en gång
blifwit wander wid, ock ofta allenast anser skapnaden
af fatet ock stången, så kunde man honom
lätt derutinnan förnöja, hwilket Holländarne
wäl weta sig efterrätta med de sidstnämda
fatens af DF eftergörande, dem de sedan i
Nantes til Marknads bringa, warande stål en
wara af säker afsätning.
Ståltråd förbrukes mäst i Rouen, ock kom-
mer ifrån Cöln el:r Besancon i Francke
Comte; Dock kunde något deraf försälgas i