införskrefne som på 15 åhrs tijd Engelske mässingwercken i stoor per-
fection bracht, sätijande doch de Swenske ett Skpp:d Messing twå till 50
a 60 dh:r Kmtz bättre kiöp än de Engelske, hwadan tullen derpå så
anseenlig är.
Jernwärcken.
1) I England tillwärckas åhrln in emot 130000 Skpp tackjern och 100000
Skppd stångjern. Differencen som är emellan begge summorne består i
Styckegiuterier och annat som af tackjern förfärdigas.
2) Engelske stångjernet brukas till åtskillige handtwerkz tyg och
groft arbete; Men en deel deraf är godt så at en stor quantitet
Ståhltrå deraf förfärdigas som mäst consumeras till kardors
giörande för Manufacturerne.
3) Ifrån Swerigie tages åhrl:n öfwer 100000 Skpp Stångjern, hwaraf
en stor den till Ståhl giöres, hwilket brukas till alt det nätte-
arbetes förfärdigande, hwaraf landet en otrolig profit tillflyter
så at ett skpp Stångjern kan uparbetas till 100 à 200 R:dr wärde,
hafwande en arbetare som rymt ifrån wyra bruk i Swerigie
lärdt Engelss Mennen at bränna Ståhlet bättre än förr, hwilket
de här kalla Tyskt Ståhl, efter samma man är af tysk ex-
traction.
4) Gemenl:n utskeppas här intet Stångjern förän det blifwit
af handtwerckare handterad och om något utsändes är det en
gång dyrare än wij wårt Swenske försällja.
5) Jernet kiöpes nu i Stockholm för 22 a 23 dlr kopp mt och be-
tales här med 53 a 54 dhr koppmt, så at wår tull och andra
omkåstningar therpå afdrages, avanceras therpå ungefehr
11 a 12 dr kopp mt.
6) Angående tullen på hijt ankommande Jern, så föregifwa wäl de Engel-
ske och Swenske köpmennerne at sådant är skedt i repressalier för
den tull som på Engelske kläden i Swerigie är lagd; Men Swab
berättar sig wid kringresandet i landet hafwa af trovärdigt
fålk fådt denne berättelsen: At efter Swenske Jiernet som här
i landet Ao 1684 till 70 dr Skpp:t betaltes, de fölljande åhren så föll
at Engländrarne ei kunde sitt utan skada afsätta, så blef Adelen här
i landet som af sine dyrt kiöpte skogar elliest ingen profit hade om de
eij finge giöra kohl deraf föranlåtne sig deröfwer at beswära; Efter
nu intet Skpp:d Jern här i landet under 50 dlr Kopp:mt kan tillwärckas,
och de såge at Swenske tillwärckaren eij hade rygg at hålla sin wahra
i lijka wärde med deras, utan blefwe nödtwugen at see fremmande och
sine egne köpmenner i händerne om förlag, så wille de Ao 1690 med
en anseenlig förhögning på tullen giöra det fremmande och inlänske
Jernet till ett prijs, så at de begge här i landet med profit måtte
kunna arbetas, hwaruti de och så wäl reuserat at de altsedan
förutan kiöpmans profiten haft af Swenskt Jern öfr 140000 R:dr
åhrl:n i tull, hwilka medell drottningen eij till godo niuter, utan
de anwändas till manufacturernes uphielpande, så at de swenske
tillwärkarne på det sättet at de eij kunna hålla sin wahra i
wärde åhrl:n hielpa Engelssmennen i manufacturers anläggande,
hwilket alt med hwad mera Swab widlyftigare i den nämde
relationen will utföra. Tullen på hwart skpp Jern är ungefehr 8 R:r Kopp:mt
7) Häraf tyckes föllja at wårt feel i Swerigie består derutj at förste
tillwärckaren som handterar fundamentet till all wår handell är för
mycket tryckt och hwad wåre kiöpmenner, som gärna see at
lijtet capital i wahran besticker winna det kommer tillwärckaren
aldrig till godo, hwarigenom skeer at landetz goda faller
mer af mer i lägerwall, hälst efter kiöp Mannen, som will
hafwa alt för godt kiöp, med sine medell kan twinga wåre
arme tillwärckare, hwilka af Medellösshet sig eij kunna
uphielpa; Men och Swenske tillwärckaren wore i det ståndet
som här, sökte han at omlägga sine Medel äfwen som här till
landetz cultur och manufacturers omläggande, hwaran köp-
mannen sig lijtet el:r intet bekymrar, warande här i England
ingan bergzman elr brukz ägare som gifwer en styfwers wärde af
sitt bergzbruk till publicum, utan alt är fritt, så at Brukz patronen
sielf ther han finner at kiöpmannen för mycket på dess wahra will