härifrån till Hålland, skickade Residenten högwälborne Herr Gref Gyllenborg
sin handsecreterare till mig, med begäran at efter ifrån Bender ordres wore
komne at Hr Grefwen skulle underrätta sig om Berg wercken i England, det
jag som nyligen landet kringreest och bäst kunde tros, wille gifwa uplyssning
om efterföljande puncter som här af thes egenhändiga memorial verbotim inför.
1) En noga relation om Koppar- Jern- Messing och de öfrige Engelske bergwercken.
2) Om tullen på swensk koppar, Jern och mässing är högre än wanligit och hwarföre.
3) Om i England finnes månge Swafwell och vitriol werck sampt till hwad prijs
det sälljes i anseende till Swenskt mynt och wicht.
4:to) Om ifrån England någre förfarne ståhl Smeder kunna hafwas.
5:to Hwad elliest M:r Swab angående ett el:r annat kan wetta.
Härpå swarades at jag ärkänner med wördnad det förtroeende som högwalb:ne Her
Grefwen behagat mig wijsa; Men som jag åtniutit resepenningar af högl. Kongl.
Bergz Collegio och jag deraf dependerar, så skulle det mig eij omstå, at gifwa
någon relation till högre ort, för än den samme först mine höge förmån är
worden communicerad, hwilcka lära H: Pr:t aldrabäst kunna föreställa de saker
som deras egne affaires angå. Theroppå skickade åter högb:te Her Grefwe
till mig och bad mig considerera at H:s M:tt och thess BergzCollegium borde i detta
måhl ansees som ett och therföre kunde jag som en swensk undersåtare och den
som af H:s M:t resepgr åtnutit eij undandraga mig at gifwa härutinnan
uplysning, ju som Hhr Grefwen sielf som en persona publica kunde för miss-
tankars skull eij det samma noga efterfråga, och det stod till prosummerande
at denna uplysningen fordrar någon hast efter brefwet derom directé hijt
på England är skickat. Jag replicerade härpå at min tijd ingalunda
tillsade at upsätta någon noga relation, den jag till Högl Kongl Bergz Coliegii tienst
wid gifwet tillfälle wil utarbeta, utan alt hwad jag härwid kunde giöra, wore
at upwachta Her Grefwen och discoursewijs mine tankar förebringa, hwilket och
på 2nen ty mars tijd i dess Bok kammare skedde, hwarefter Her Grefwen, hwars
zele och hurtighet jag stor orsak har at beröma, fölijande kårte relation till
wäln:ne hr KantzlieRådet Feif som therom skrifwit, lärer afsända, den jag eij alle-
nast finner min underdånödmiuke skyldighet wara at öfwersända, utan af
i lijka ödmiukhet at anhålla det Eders högGrefwel Excellence och höglofl Kongl.
Collegium nådgunstigast techtes min här wid förde conduite till det bäste uttyda.
Jag har och åtstilige gångor efter min tillbakakomst från landet talt med
Öfwersten och Parlaments Herren för Cornwall M:r Pendavees som är min särdeles
Gynnare och mig här i England stor gunst och höfligheet wijst, hwilcken sig utlåtit
at han gärna skulle see det de Swenske förde bräder och timmer till Cornwall och
toge Kopparmalm tillbaka igen, låfwande han för sin Person des wärcket wid gifwit
tillfälle at befordra, som han och skulle hafwa lust at sief deruti interessera. Jag
förbl:r med diupeste wördnad
Eders Hög-Grefwel:e Excellences
och
Höglåfl. Kongl. Collegii
London d 27 Octob
1712
underdånödmiukeste tienare
And. Swab.
Silfwerwärcken.
de bestå allenast derrij at blyet som uti Wells och hele York- sampt Darby shire
8 a 9 onces, drifwes det på ordinairt wijs af på en teest, warande hwarcken till-
tillwärckas, proberas på Silfwer och när det finnes at hålla på 20 Centners wicht
wärckningen el: profiten häraf stoor
Kopparwercken
England har sig på 30 åhrs tijd i Koppartillwärckningen så förkåfrat at det
nu för tijden ginner till helften af det quantum som i Swerigiet åhrln
giöres; Men som Engländrarne ännu eij lärdt at handtera sine Smeltningar
på så godt manner som i Swerigie, hwartill dem och commoditeter fattas, så
kunna de hwarcken giöra Kopparen så god, icke heller tillwärcka honom för
det prijs som de Swenske, hwadan drottningen och parlamentet till Koppar-
wärckens upkomt och sedan de sedt at kånsten meer och meer tilltagit,
blifwit föranlåtne, at lägga 32 d:r kopp:mt på ett Skpp gåhr koppar
och 52 dhr kopp mt på ett Skpp:d Plåtkoppar, som skedt på det den Engelske
och Swenske Kopparen måtte komma till ett prijs, så at nu för tijden
sällan någon Koppar ifrån Swerigie tages, tilltroende swab sig ine re-
lation till högl: Kongl: Bergz Collegium, den han straxt efter hemkomsten
will ingifwe, at bewijsa det den Engelske Kopparmallman kan lämpel:n
til Swerigie föras och ther med anseenligare åhrl profit upsmältas
än här på hwilket sätt någon Mallmhandall med England lärer kunna
inrättas och dermed at malmen här stegras, skulle koppar smeltningen
som Swerige en stor skada giör, med tijden så småningom aftaga,
hwilket för 30 åhr sedan så wäl kunnat skee at Engelsk mennerna
aldrig fådt tillfälle och råderum at giöra någon koppar.
Messing wercken
De äro nu i England i så stort flor, at tillwärckningen derutaf lärer
i alla måhl wara nästan så stoor som i Swerigiet. Tillförrende tog
England en anseenlig quantitet af manufacturerad messing ifrån
Swerigie Men nu är tullen derpå så stoor hög at Messingz tråen
med ingen elr ringa profit kan införas, utan större deelen der-
af practiseras in i Kiärtunnor hwilcket kiöpmannen, så mycket
häldre wågar som han förutan den ordinarie avancen 150 d:r Koppar
som är tullen på hwart Skpp messingztrå, winner. All koppar som
i England giöres är eij dugelig till Messing bruken; doch utskickas
härifrån ingen koppar förän den är worden manufacturerad, hwar
till så wäl som till Messinggiörande Hålländare och Tyskar äro