En Jernsmedz föreställning till sin wän i London,
angående Methoden och sättet at giöra Jern
i Drag- eller Windugnar, med SteenKåhl, och
den nytta nationen derigenom tillflyter.
När man anser de många och åtskillige slags
sätt et tilwärcka metaller, finner man at tillförenne wardt
trä masugnar
här all Koppar tillwärckad med kåhl i som det ännu
skier i Swerige &:c och som wår jernmalm ännu giöres i Engeland
och när det först proponerades att Kopparen skulle tillwärckas
uti Dragugnar med Stenkåhl, fant man det möta samma
swårigheter och motstånd, som H:r Woods förslag att gjöra
Jern i dragugnar med Stenkåhl, fast än man sedt
dragugnar på ungefär 60: åhr så anseenl. till taga at
mäst alla Pust- eller Blåsbällgzugnar med bränkohl cas-
seras, Oachtadt at Kopparmalmen är både hårdare och
torrare än Järn mallmen. Så lärer och innan kort
skie med Pustugnar hwaruti Jern tillwärckas med
trä kohl.
Det skulle blifwa en ganska fördehlachtig sak för
Engeland i gemen så wähl som för dess Manufacturer, om
godt och förswarligit Jern kunde tillwärckas med Sten-
kohl efter H:r Woods Invention.
1. derföre at derigenom kunde landet försees med till-
räckeligit Jern hemma tillwärckat, och Uparbetat utur
wår egen jord genom wåre egne Innewåhnares ar-
bete. Man har observerat at allenast Een Trediedehl
af det Jernet nationen Consumerar har förorsakadt en så
stor afsaknad på wåre skogar all weden hwaraf
kohl brännes har till prijset, nu innom 30. åhr stigit
100. pc:to, och Timber för Skieppzbyggerij i proportion.
2. Een nation som har Jernmalm och Stenkåhl till öf-
werflöd, kan härigenom komma i stånd at eij allenast
fournera sig sielf med Jern och således bespara in emot
300,000 £ Sterl: som åhrl. går utur landet för främ-
mande Järn, utan och at dermed försee andra Länder
och altså employera många tusende flera Innewånare.