3:o Som Järnet kan med Stenkåhl tillwärckas til 2/3 delar bättre
kiöp än det nu giöres med Brännkohl; så kan det och sälljas
för så godt kiöp, åt wåra Manufacturister, som andra län-
der hwarest Jern öfwerflödar gjöra åt deras. Här
genom kunde förekommas att främmande icke må
giöra oss förfång i wåra Jern Manufacturer, hwar
til härtills wårt dyra prijs på Brännkohl gifwit
dem en god anledning.
4. Enär Nationen ken försee sig sielf med Jern så slipper
kon eij allenast gifwa uth så store Penninge Summor
utan och den fruchtan hon kunde hafwa at alldehles intet
få något Jern ifrån utrikes Orter, eller åt minstonne
at så ex cessiot betala det. ex. gr. Under det sidsta rup-
turet med Swerige i den framledne Konungens tijd, steg
priset på Jernet ifrån 16. til 25 £. Sterl: p:r tonn ell:r
ungefär 7. Sk[pund]: Och hade det missförståndet wahrat
längre så hade föllgachtel. priset stigit högre och således
wåra Manufacturer kommit at ligga under, samt
wåre handtwärkare nödgade att flytta bort till
andre Orter hwarest de kunnat haft Jernet för
bättre kiöp. Hwar ock een rättsinnig Men-
niskia lärer hålla med at denna Konst till att
smida Jern med Stenkåhl är och will blifwa rij-
ket till en Otrolig nytta. Ty derigenom Conserve-
ras den unga Skogen och får stå till dez han blir
mogen och tienlig för Skeppz byggerien, som nu för Tim-
bret höge prijs äro komne i så slätt stånd, af ofta
wåra kiöpmän hafwe måst låta bygga Skepp
på främmande Orter. Det är och sant, säger
en af prejudicer intagen, denne saak är fuller
nyttig, men hon kan alldrig wärckställas, hwar-
före icke? är icke Mallmen i Cumberland och
flerestädes blötare och rikare än Kopparmalm?
Är hon rikare så mycket mindre slagg och me-
ra metall har hon i sig; Och om han är blötare
ju snarare smälltes han då och i ugnar. Men säger
mången
mången, om det hade kunnat låta sig giöra, så
woro det långt förr än nu wärckställt, sedan så månge
snälle och förfarne Bruks Patroner hafwa giordt der-
med försök.
Om desse mootståndare, äfwen de habilaste, i
Jern tillwärckningar, wille see tillbaka uppå de förra
försöken och uppå detta H: Woods manner och sätt, så
skulle de snart finna ut orsaken, hwarföre han kan
bringa det i stånd som de förra misslyckats. I ty
fast oh de calcinerade deras malm, så pulverice-
rade dhe den dock intet, eij heller kohlen, utan ka-
stade stora stycken inn uti Ugnen hopetahls, hwarige-
nom logan allenast kom att spela uppå de Öfwersta
stycken som smulto och lade sig på bottn; det öf-
riga blef straxt kallt, och falle sig tillhopa i ett
stycke ofta så hårdt at ugnen måste rifwas
neder förän man kunde få det ut, och ändå
kunde man alldrig skillia Metallen ifrån slagget.
Deremot om man will besee H. Woods ma-
neer att tillwärka Jern i dragugnar med Stenkåhl /:
såsom någre hafwe haft den curiosité at fara til Cumber-
land och bese hans wärck med största opmärcksamhet :/ lärer
man finna at det är ingen swårigheet, för efterfölliande orsaker
skull: 1:mo H. Wood calcinerar allt sitt Jern malm och pulverise-
rar den. 2:o pulveriserar han och sine Stenkohl, och beblandar nä-
stan dubbelt deraf med mallmen och des flux, 3:o När
altså jernmallmen är beblandad med Stenkåhl ligger lätt
i ugnen, och hwar och en particel deraf har 2 gånger
så mycket Elld eller Kohl, så penetrerar Elden så myc-
ket bättre och jemnare igenom altsammans /: hwilket han eij
kunde giöra enär malmen och kohlen bestodo af stora, ojemna
stycken :/ och giör den tienliga flux at slagget skillies
ifrån metallen.
Slaggen är flytande och tunn, och warder genom ett
Låpphohl uttappad, så ofta som behöfwes. Och när metallen
är alldeles purgerad och rengiord rullas han som warm
wax i ett stycke, blifwer sedan mera ophetad och lagd
under hammaren, hwarest det till en jernstång
smides