smides, (en sak som alla hållit för Omöijeligit at giöra i nå-
gon ugn)
De omtahlte Curieuse Personer som sedt uppå försöket och lade
sielfwa handen derwid, funno, at sedan de lagdt En och Een half
Centner jernmalm i ugnen, det efter 1/2 timas förlopp rende-
rade en Jernstång af godt jern til 42 [pund]:s wicht.
Detta är at så wida öfwertyga de otrogna, fast än det ha-
de warit nog at allenast säija det allena, at H. Wood kan skillia
slaggen ifrån metallen, som ingen annan för honom kunnat
giiöra med Stenkåhl i dragugnar.
Någre oförståndige hafwa objecterat at H. Woods jern
war eij tienligit till alt slagz bruk. Men desse hade giordt
långt bättre om de tegat, til des de fådt fråga Smedar om nå-
got jern fins som till alla bruk är tienligit
Det giöres gemenl. fyra slagz jern i Engeland, och importeras
likaledes ut ifrån nembl: bäst, och ordinairt segt jern, rödbräkt
och kallbräkt, warandes intetdera till enahanda bruk tienligit,
denna åtskillnaden härrörer af mallmens olika natur ock be-
skaffenhet, och som H. Wood ärnar öfwer hela rijket inrätta
Jernwärck, så lär han och råka uppå alla Sorter malm, hwart
och ett till sitt bruk tienligit; Skulle intet den begabbas, som för-
kastade wår ull, derföre at den eij är alt af ett slag el:r
wåra klädmakare för det de eij giöra enahanda slagz kläde.
Många flere tokuga objectioner har man hördt som
alla refuterat sig sielfwa, om man allenast besinnar at H.
Wood kan Seperera metallen ifrån Slaggen, så wäl som någon
annan med maasugnar och Träkohl, Wåra Skogar äro
så utblottade, at de eij lära länge kunna hålla ut med
at fournera oss till Trediedehlen af det jern
som wij Consumera. Derföre har providencen wist oss
en annan utwäg, nembl:n at med Stenkåhl tillwärcka
jern, som och är så naturell at hwarest wij få Stenkohl,
finnes och gemeenl: jernmalm. Hwarföre många i
desse sednare tiden hafwa sökt att Upfinna rätta Kon-
sten men dödt deröfwer, dock i hopp at någon efter-
kommande skulle reussera. Hwilket och synes wara
nu i H. Woods tijd skedt till Rijketz stora nytta och
gagn.
N:o 189.
ank. i Canc Coll:o d 29 Aug: 1746
N:o 276
Transsumt af Regerings Rådet och Ministern Rinqwichts underd.
skrifwelse til Kongl. Maij:t daterat London d 4 apr: 1746
Kongl Maij:t will i nåder hafwa detta
communicerat
Bergs
med des och Riksens Kantzlij och Commerce Collegier. Stockholm
i Rådk:n d 21 Apr: 1746.
Uppå nådigste befallning
E M Nolchen
Praes: d: 20 Aprill 1746 Ankom: til K. Bergz Colleg:m d: 5 maji
Sub N:o 716 d: 3 Maji D:o upl. i Commerce Coll:o
Es gehet älhier, wiewohl nur noch uiter der hand die reke
alss mochte Vieleicht eme nene Verhohmng der anfs Eisen
liegenden impoden in parlamentarische berähtschlagnng.
kommen, welches woferne esgumstande geriehte, mei
nes wehiigen erachtens, der Schwedischen handling mu so
weniger profitable seyn derften, alss, wie ich Bernehme
bereits eme solche menge Pisen alhier linget, dass es
genuch seyn konte ins dritte jähr, wann auch wah
render geit keine Stänge eingefuhret wurde; so soll
anch noch tieles, was berecks in Schweden begählet.
oss, mnuberbracht seyn.